naturvitenskap i felt ben

Osteologi i felt

Ylva Bäckström

&

Niklas Stenbäck

SAU

Innehållsöversikt

• Det osteologiska materialets potential• Osteologi inom uppdragsarkeologin i Sverige• Hur ska man värdera den osteologiska potentialen?• Hur påverkar osteologiska frågeställningar

undersökningsmetoden?• Hantering av ben

Potential - vad kan osteologin erbjuda vid fältundersökningar?

• Massmaterial• Underutnyttjat• Bevarandegrad • Tafonomi

Ben från brandlagerBen från gravurna

Tafonomi

Ekonomiska förhållanden

Boskapsskötsel och åkerbruk

Jakt och fiske

Bosättningssäsong

Sociala förhållanden

StadLandsbygd

Aristokrati

Hantverksproduktion

Rituella handlingar

Husoffer och andra rituella spår på boplatser

Delar av två hästskelett (kranier och mellanhand-/mellanfotsben) under en härd i ett

hus på Öland.

• Obrända tänder

• Koncentrationer av brända djurben

Hälsa, diet och sjukdom

Krig och olycksfall

Läkekonst

Boplatsstruktur och aktiviteter på boplatsen• Finns särskilda ytor med bearbetade ben, brända ben, slakt- och matavfall?

• Förekommer t ex områden med gnagda ben eller mekaniskt vittrade ben?

Avfallshantering

• Var har olika typer av avfall deponerats?

• Hur har avfallet deponerats – öppet eller slutet?

• Har avfallet bränts?

Skälby, VästmanlandBoplatslämningar, järnålder – en studie av djurhållning och den rumsliga spridningen av brända ben, bearbetade ben, slakt- och matavfall

• Benfria ytor - ingägomark, d v s åker och ängsmarker

• Husen och gårdarna ligger vanligen inom de olika benytorna

• Brända ben

• Bearbetade ben

FAS II – yngre förromersk järnålder – äldre romersk järnålder

Områden med slakt- och matavfall

Områden för tillagning av mat finns direkt invid, eller endast på ett kort avstånd från

ett av husen på gården, gärna norr om husen eller mellan husen på gården

Områden för slakt finns på längre avstånd, omkring 20 meter eller längre från

gårdarna, och vanligen söder om dessa

Uppdragsarkeologin i Sverige

Länsstyrelserna – ansvariga myndigheter

Anbudsförfarandet (konkurrens) – upphandling (krav över 20 basbelopp, ca 800 000 SEK)

Den uppdragsarkeologiska processens tre steg:

1. Utredning 2. Förundersökning 3. Särskild undersökning

Osteologin i de uppdragsarkeologiska projekten

Projektledaren – involvera osteologin i den arkeologiska processen

• Förberedelserna – i undersökningsplanen

• Fältfasen – bedömningar och prioriteringar i fält

• Efterarbetet och rapportering – möjligheter till omprioriteringar

SAU – osteologer (2 + 1) som också är arkeologer

Projektledaren har möjlighet att ge osteologerna goda förutsättningar!

Att värdera den osteologiska potentialen

• Förundersökningen viktig – grunden för en bedömning av benmaterialets bevarandegrad och potential

• Tidig kontakt med osteolog

Hur påverkar osteologiska frågeställningar undersökningsmetoden?

• Undersökningsplanens frågeställningar styr

• Tafonomiskt/rumsligt perspektiv – bensample av samtliga kontexter

• Insamlingen av ben måste vara kontextbunden

• Mer dateringar av ben

• Sållning

Hantering av ben i och efter fält• Låt inte ben ligga i direkt solljus

• Avlägsna jord, framför allt inuti rörben, innan placering i påsar/behållare

• Tvätta med försiktighet – ljummet vatten (ibland inte alls)

• Benmaterialet lufttorkas

• Minimera mängden (inmätta) benpåsar i fält så mycket som möjligt, t ex per kontext

• Större depositioner av ben – kontakta osteolog/fotografera

• Kontakt med osteolog vid behov via– e-post eller telefon (fotografier)

Osteolog i felt

- Hela fältsäsongen, kortare perioder eller

fältbesök

Några avslutande synpunkter

• Benens potential styrs av bevarandegraden

• God kvalitét på förundersökningen ger goda förutsättningar för slutundersökningen

• Dialogen mellan osteologer och arkeologer

• Mer osteologiska synteser

SAUGamla ObservatorietKyrkogårdsgatan 8A752 12 Uppsala    tel: 018- 10 79 30www.sau.se

ylva.backstrom@sau.se

emma.sjoling@sau.se

niklas.stenback@sau.se

http://www.slideshare.net/SAUuppsala