resurser och näringar år 8

Sådant som människan nyttjar och har Sådant som människan nyttjar och har nytta av.nytta av.

Naturresurser är sådant vi Naturresurser är sådant vi brukarbrukar eller eller förbrukarförbrukar från naturen. från naturen.

Skogen, havet och marken.Skogen, havet och marken.

Sådant som människan gör för att Sådant som människan gör för att överleva.överleva.

Basnäringarna i Norden har enligt Basnäringarna i Norden har enligt tradition varit jordbruket, skogen och tradition varit jordbruket, skogen och fisket.fisket.

Ändliga resurser är t.ex.

1. Olja, gas och kol

2. Malmer, sten och sand

3. Metaller

Ändliga resurser är sådant som vi människor inte kan återskapa inom en överskådlig tid. När t.ex. oljan är slut så kan vi inte göra ny.

Luft, vatten och mark går att nyttja samtidigt som vi kan förnya det som finns där.

De naturliga kretsloppen är resurser som inte tar slut. Kallas också för hållbara resurser.

Solens energi är näst intill oändlig…

Luften är livsviktig för oss.

Syret (21%) måste vi ha för att överleva.

Luften har inga gränser, den rör sig fritt över hela jorden.

Luftföroreningar är alltså ett hot mot oss alla.

Atmosfären är dessutom ett skydd mot solens strålar och att vi får en temperatur och ett klimat som är beboeligt.

Vattnet finns i många olika former.

Havet har varit viktigt för människan. Handelsvägar, fiske, mineraler.

Sötvatten i vattendrag och sjöar ger oss även dricksvatten och möjlighet till att tvätta och laga mat.

Vattnet är också gränslöst och påverkas av oss alla.

Marken föder oss och ger oss möjlighet att bygga och utveckla samhället.

Skogen ger oss bl.a. skydd och byggmaterial.

Jorden ger oss möjlighet att odla

Växterna, solfångarna som via fotosyntesen ger oss vårt livsviktiga syre.

För att allt människan gör ska fungera så behövs energi.

Människan behöver energi för att kunna leva.

Samhällets alla funktioner behöver energi för att fungera.

•VattenkraftVattenkraft

•OljaOlja

•GasGas

•KärnkraftKärnkraft

•BiobränsleBiobränsle

•VindVind

•JordvärmeJordvärme

•SolenSolen

•Jordbruk

•Skogsbruk

•Fiske

Tre basnäringar som bidragit till rikedomarna i Norden

…men det har tillkommit fler…

Beroende av klimatetBåde för- och nackdelar. Svårare att odla i kallare klimat men skadeinsekter och sjukdomar har svårt att överleva frostperioden i kalla Norden.

Förändring över tidFrån många småbruk till ett fåtal storjordbruk som producerar mycket.

TeknikintensivtJordbruket i Norden bedrivs med mycket teknik och maskiner. Gödsel och ogräsbekämpning används också.

Växt- och köttproduktionBeroende av klimatet så sker mer växtodling i t.ex. södra Sverige än i norra där man odlar foderväxter till djurhållningen.

1. DanmarkNordens främsta jordbruksland med en stor andel uppodlad mark. En liten del av danskarna jobbar numera i jordbruket (mekanisering).Storproducenter av fläskkött.

2. FinlandMindre jordbruk men fler jordbrukare än i övriga Norden. Ofta jordbruk i kombination med skogsbruk.

3. NorgeDet norska klimatet gynnar inte jordbruk. Lantbruket är oftare en bisyssla till fisket. Marken används oftare till bete (säterdrift). Jordbruket kan inte försörja den norska befolkningen – kräver import av jordbruksvaror.

4. IslandYtterst liten areal uppodlad mark på Island. Klimatets växlingar gör det svårt att odla. Djurfoder odlas mest – för mjölkproduktion och fårskötsel.

Förnyelsebar resurs över ett sekel (100 år)Skogsbruket i Sverige har under de senaste århundradena varit uthålligt, där nyplantering sker när skog avverkats.

Hela Sverige är skogSverige är täckt av skog. I söder växer lövskog samt att det i mellan- och norra Sverige växer barrskog.

NaturresursSverige tillsammans med Finland är känt som ”Europas vedbod”. Andelen avverkningsbar skog växer då mer skog planteras än vad som avverkas.

Hälften av alla Europas barrskogar finns i Norden

Skog i NordenGoda jordar för skogsbruk i Sverige och Finland, jordbruket trivs inte lika bra. Sverige och Finland har stora exportinkomster från skogen och dess träprodukter (ex. massa och pappersvaror)

Lång kuststräckaDe nordiska länderna har långa kuststräckor och har en lång tradition av fiske. Främst fiskar vi i Nord- och Östersjön samt Nordatlanten.

Främst i världenNorge, Danmark och Island hör till de 15 främsta fiskenationerna i världen och har stor del av sina inkomster från fisket. Island är mest beroende av fiskenäringen.

Sill och torskSillen och senare även torsk, har varit de främsta fiskesorterna inom det nordiska fisket

Moderna fiskeredskapFisket idag är högteknologiskt och effektivt. Allt större fångster tas upp men samtidigt ökar risken för utfiskning och att fisken ”tar slut”…

MalmfyndigheterBergrunden i bl.a. Sverige är rik på mineraler. Malmen som bryts innehåller t.ex. järn, koppar, bly, zink, guld och silver.

LKABLuossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. Drivs av svenska staten och förädlar främst järnmalm till olika stålprodukter. Dessa exporteras till hela världen.

Svenskt stålSäljer på hög kvalité och att det kan fås i många olika varianter.

•RåvarorRåvaror

•MaskinerMaskiner

•ArbetskraftArbetskraft

•EnergiEnergi

•InvesteringarInvesteringar

•BasindustriBasindustri

•FörädlingsindustriFörädlingsindustri

•Nära råvaror eller Nära råvaror eller konsument?konsument?

•Den Nordiska industrin har vuxit sig stark och gått Den Nordiska industrin har vuxit sig stark och gått från råvaruproduktion till förädlade varor från råvaruproduktion till förädlade varor (tillverkningsindustri).(tillverkningsindustri).

•Industrin sysselsätter flest människor i de nordiska Industrin sysselsätter flest människor i de nordiska länderna men är på nedgångländerna men är på nedgång

•Istället växer service- och tjänstesektorn där vi Istället växer service- och tjänstesektorn där vi handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.handlar med aktiviteter och kunskap istället för varor.

Din kunskap blir allt viktigare!

Den viktigaste resursen av dem alla…