session 40 maria mustonen

BULLER–  en  utmaning  för  hamnars  fram5da  utveckling  

Resultat  från  PENTA-­‐projektet  VTI  TransporForum  Den  10  januari  2013  

Maria  Mustonen,  TFK  -­‐  TransportForsK  

9.1.2013

Projekt  PENTA  

9.1.2013

•  EP  EU  Central  Bal5c  Interreg  IV  A  program  projekt  •  5  hamnar  I  Östersjöområdet  

•  Stockholm    •  Helsingfors  •  Tallinn    •  Åbo  •  Nådendal  

•  3  forskningsins5tut  •  Åbo  universitet,  Sjöfartsbranschens  utbildnings-­‐  och  forskningscentral  (huvudpartner)  

•  TFK  -­‐  TransportForsK,  Stockholm  •  Estniska  marinakademin,  Tallinn  

Hamnbuller  

9.1.2013

• Buller  är  eP  av  de  mest  omfaPande  miljöproblemen  

•  20-­‐30  %  av  befolkningen  i  Sverige,  Finland  och  Estland  utsäPs  för  hålsofarligt  buller  

•  Buller  har  allvarliga  hälsoeffekter,  det  handlar  inte  bara  om  trivsel  

• Bullerstörningar  från  hamnar  är  lokala,  exakt  antal  störda  är  okänt  • På  befolkningsnivå  är  kan  hamnbuller  inte  påstås  aP  vara  eP  stort  problem    • Trots  det  är  buller  en  prioriterad  miljöfråga  för  hamnar  

•  Nr.  1  i  ESPO:s  /  EcoPorts  miljöenkät  2009  •  Nr.  2  i  Bal5c  Ports  Barometer  2012  

    3

Varför  är  hamnbuller  på  tapeten?  

9.1.2013

•  Bullerhantering  i  hamnar  är  tekniskt  krävände  •  Ökade  kunskaper  om  bullrets  hälsoeffekter  •  Ökade  krav  från  miljömyndigheter  •  Oklara  juridiska  frågor  •  Allokering  av  kostnader  för  bullerreducering  är  eP  frågetecken  •  Interna5onell  trend  aP  exploatera  vaPennära  områden  5ll  bostäder    

•  Buller  från  sjöfarten,  fartygsbuller,  regleras  endast  via  hamnars  miljö5llstånd  

•  Miljömedvetenhet  och  socialt  ansvarstagande  •  Buller  kan  skapa  bad  will  och  infektera  grannrela5oner  •  Samarbete  mellan  hamnar,  stadsplanering,  myndigheter  och  andra  inblandade  är  o5llräckligt  och  forum  för  dePa  saknas  

4

Forskningsfrågor  

9.1.2013

1.  Hur  hanterar  miljömyndigheterna  hamnbuller  i  PENTA-­‐länderna  (jämförelse)?  

2.  Hur  hanterar  PENTA-­‐hamnarna  buller  som  en  miljöutmaning  idag  (jämförelse)?  

3.  Analys  av  buller  som  en  poten5al  konflikFaktor  för  hamnars  samhällsrela5oner,  särskilt  i  förhållande  5ll  vaPennära  bostadsprojekt    

4.  Allokering  av  kostnaderna  för  noise  management  mellan  olika  bullergenererande  funk5oner  i  hamnar    9.  Noise  management  som  eP  verktyg  för  hamnars  samhällsansvar  

5

Generella  riktvärden  för  buller  SVERIGE  Generalla  riktvärden  för  industribuller  Vid  bostäder  Dag  50  dB    Kväll  45  dB    NaP  40  dB    

FINLAND  Generella  riktvärden  för  allt  buller  Vid  bostäder:  Dag  55  dB  NaP  50  dB  (gamla  bostäder)  /  45  dB  (nybyggen)    

ESTLAND  Riktvärden  för  industribuller  Dag  55  dB    NaP    40  dB  Gränsvärden  för  industribuller    Dag  60  dB    NaP  45  dB  

9.1.2013

9.1.2013 7

Bullerhantering  in  PENTA-­‐hamnar  •  Bullermätningar  och  -­‐kartor  •  Tekniska  medel  

•  Väggar  och  barriärer  •  Ombyggnad  av  ramper  •  Inköp  av  tystare  arbetsmaskiner  •  Landström  •  Placering  av  fartyg  på  kajplatser  •  Hamnens  fysiska  upplägg  •  Trafikupplägg,  has5ghetsbegränsningar  

•  Samarbeten  •  Kunder  •  Grannar  •  Företag  verksamma  i  hamnområdet  •  Städer,  myndigheter    

Hamnar  i  stadskärnor  

9.1.2013

Stadsgården,  Stockholm  

Värtahamnen,  Stockholm  

Södra  hamnen,  Helsingfors   Old  city  harbour,  Tallinn  

Hamnbuller  och  stadsplanering  

9.1.2013

•  Poli5skt  tryck  aP  exploatera  vaPennära  lägen  för  bostäder  

•  Blandade  funk5oner  i  stället  för  skyddszoner  •  Båtar:  ser  bra  ut,  men  låter  inte  lika  bra  –  det  audi5va  är  

underlägset  det  visuella  i  vår  kultur  och  i  stadsplanering  •  RoPax-­‐uplägget:  svårt  aP  separera  passagerare  och  frakt  •  BeslutsfaPare   vill   ha   enkla   lösningar   5ll   komplicerade  

problem  •  Det   saknas   forum   där   hamnar,   stadsplanerare   och  

miljömyndigheter  kan  mötas  •  Standardlösningar   för   tyst   inomhusmiljö   finns,   men  

lösningar  för  utomhusmiljö  är  på  experimenFas    

Exempel:  Norra  Djurgårdsstaden  i  Stockholm  

9.1.2013

Dilemma:  fartygsbuller  

9.1.2013

•  Lågfrekvent  buller  –  mer  störande  och  svårare  aP  dämpa  •  Flera  bullerkällor  –  inte  endast  hjälpmotorerna  

Ø  Landström  är  bara  en  dellösning  •  Fartygsbuller  regleras  endast  via  hamnars  miljö5llstånd  •  Frågan  är  inte  prioriterad  av  IMO  •  Rederierna  I  Östersjöområdet  har  mer  brinnande  

miljöutmaningar  aP  handskas  med  •  Befintliga  fartyg:  bäPre  lusdnivåer  kräver  rela5vt  stora  

investeringar  men  ger  inga  direkta  intäkter  •  LäPare  aP  lösa  för  fartyg  i  linjetrafik  än  med  fartyg  i  mer  

oregelbunden  trafik  (kryssningsfartyg,  lasFartyg)  

Göra  räP  från  början  

9.1.2013

Viking  Grace,  tas  i  trafik  januari  2013  

Allokering  av  kostnader  för  bullerhantering    •  Polluter  Pays  (PP)  princip  är  en  bra  utgångspunkt  •  I  vissa  fall  kan  samarbetslösningar  vara  värda  aP  fundera  på  

•  Hamnen  kan  ha  en  investeringstak  per  kajplats  (Göteborgs  Hamn  och  landström)  

•  Hamnen   kan   betala   vissa   av   kundens   kostnader   (Åbo   Hamn   och  tågfärja  5ll  Tyskland)  

•  Hamnens   samarbetspartner   kan   stå   för   kostnaderna   av   vissa  åtgärder  i  hamnområdet  (Estniska  järnvägar  i  Muugas  hamn)  

•  För  bostäder,  högre  byggkostnader  döljs  i  marknadspriset  •  Boende   riskerar   betala   dolda   kostnader   som   är   svåra   aP  

värdera   i   pengar,   såsom   otrivsam   boendemiljö,  hälsoeffekter    

Noise  management  och  hamnars  samhällsansvar  •  Systema5skt  och  proak5vt  arbetssäP  behövs  •  Genuin  dialog  mellan  hamnar  och  intressanter  behövs  •  Nya  arbetssäP  och  forum  för  aP  mötas  mellan  hamnar,  

stadsplanering  och  5llståndsmyndigheter  behövs  •  Mål:  Från  bullerhantering  5ll  ljudlandskapsplanering  •  God  ljudlandskap  är  mer  än  låga  decibelnivåer  •  Bra  boendemiljö  är  behaglig  aP  se  –  och  behaglig  aP  höra  •  Bullerfrågan  är  inte  bara  en  komforFråga  utan  en  hälsofråga  •  Komplexiteten  kräver  samarbete  från  alla  parters  sida    

Tack!    

maria.mustonen@Fk.se  

9.1.2013