sh1b - samhällsekonomi

Samhällsekonomi<> <> <>

Ekonomi

• Hushållning med knappa resurser

• ...för individer, företag och stater:

• Privatekonomi, företagsekonomi (business) och nationalekonomi (economics)

Nationalekonomins grundfrågor

• Vad ska produceras och hur mycket?

• Hur ska produktionen gå till?

• För vem sker produktionen?

ProduktionsmöjlighetskurvanPistoler

Smör

Vad och hur mycket ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur ska produktionen gå till?

Ekonomiska system

• PlanekonomiStaten/myndigheter planerar vad som ska produceras, för vem och till vilket pris.

• MarknadsekonomiUtbud och efterfrågan fastställer vad som produceras och marknadspris, och den som har råd betalar.

• BlandekonomiEn blandning av marknadsekonomi och planekonomi

MARKNADER & AKTÖRER

Olika marknader• Produktmarknaden

Varor och tjänster byter ägare mot ersättning

• ArbetsmarknadenArbetstagare säljer sin tid till arbetsgivare

• KreditmarknadenKrediter (lån) ges mot ersättning (ränta)

• Finansmarknaden Värdepapper, aktier (hopp om framtida avkastning)

Aktörer

Hushållen

Offentlig sektor

Företagen

Kredit-instituten

Lån / Sparande

Ränta

Lån / Sparande

Ränta

Betalning för varor och tjänster

Löner

Skatter Skatter

Transfereringar

Löner

Subventioner

Konkurrens

• Den perfekta marknaden med fullständig konkurrens är svår att uppnå (alla varor lika, ingen enskild aktör kan påverka priset, inga hinder för nya säljare)

• Olika typer av ofullständig konkurrens: - Monopol – en säljare (företag) sätter pris - Oligopol – ett fåtal säljare (i värsta fall i samarbete om att hålla ett högt pris - kartell) - Monopolistisk konkurrens - Monopol genom fri konkurrens

Produktion

• För produktion krävs: - Råvaror- Arbetskraft- Realkapital (maskiner, fabriker, fordon) ( - Humankapital - kunskap)

• Dessa kallas tillsammans för produktionsfaktorer

TILLVÄXT & KONJUNKTUREN

Bruttonational-produkten (BNP)

• BNP är värdet av produktionen i ett land under ett år

• Motsvarar ungefär löner + vinster (eller konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + nettoexport)

• Konsumtion - slutanvändning

• När man jämför länders ekonomier räknar man om till BNP per person, BNP per capita

BNP-toppen

• BNP per capita PPP USD (2013) enligt IMF: 1. Qatar 145.8942. Luxemburg 90.333 3. Singapore 78.7625. Norge 64.36318. Sverige 43.407 44. Grekland 25.126 76. Brasilien 14.987 130. Bangladesh 3.167187. Centralafrikanska republiken 604

Brister med BNP som välfärdsmått

• BNP används för att mäta ekonomin: Ofta antar man att ju större, desto bättre, men:

• BNP tar ingen hänsyn till vad som produceras, alla varor betraktas som lika nyttiga: Läkemedel och utbildning är lika viktigt som bazookas och porr

• ”Informell ekonomi” (svarta marknaden) räknas inte - vanligt med privat byteshandel i många länder

• Fördelningen beaktas ej: Värdet på produktionen hamnar i händerna på några få

HDI - human development index• Ett alternativt mått på välfärd som förutom BNP

också räknar med medellivslängd och utbildningsnivå, 2013:1. Norge 0.944 (5) 2. Australien 0.933 (14) 3. Schweiz 0.917 (9) 4. Nederländerna 0.915 (13) 8. Sverige 0.898 (18)29. Grekland 0.853 (44) 79. Brasilien 0.744 (76) 142. Bangladesh 0.558 (130) 185. Centralafrikanska republiken 0.341 (187)

Vad är tillväxt?

• Ökning av BNP per capita

• Alla vill ha tillväxt, det är så välfärd kan skapas

Hur uppstår tillväxt?

• BNP ökar ständigt tack vare befolkningsökningen; ju fler vi är desto mer kan vi och bör vi producera

• BNP kan dock öka snabbare än så, tack vare:

• Teknisk och vetenskaplig utveckling...

• ...vilket ökat produktiviteten: en bonde med traktor kan göra avsevärt mycket mer än 100 jordbruksarbetare förr i tiden

Konjunkturcykel-modellen

Tid

BNP Tillväxt

Trend

Faktisk BNP

Lågkonjunktur

Högkonjunktur

Lågkonjunktur• Låg tillväxt, växande arbetslöshet

• Efterfrågan är mindre än vad landet kan producera (kapacitet), inga prishöjningar - ev prissänkningar

• Lagren växer, maskiner står stilla

• Pessimism: Människor väljer att spara, företag väljer att inte investera

• Recession: Minskande BNP Depression: Kraftigt minskande BNP under en längre tid

Varför vänder konjunkturen uppåt?

• Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är slutsålda måste man börja producera och anställa...

• ...när fler får arbete ökar efterfrågan...

• ...och ännu mer måste produceras, fler anställas och vips, är ekonomin på väg upp ur lågkonjunkturen

Högkonjunktur

• ”Alla” har jobb och maskinerna går på högvarv

• Snabb tillväxt och optimism

• Efterfrågan är hög, företagen har fullt upp med att leverera

• Konkurrens om produktionsfaktorerna: brist på arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror driver upp priserna - företagens kostnader ökar och de måste höja priset på sina varor - inflation

Varför vänder konjunkturen nedåt?• Till slut räcker inte produktionsfaktorerna till -

konkurrensen om arbetskraften höjer lönerna och till slut kan företagen inte höja priset mer

• Mättade marknader

• Importerad lågkonjunktur - ett litet exportberoende land som Sverige är väldigt känslig för konjunkturer i utlandet

Kan man förutse konjunkturen?

• Man försöker:

• Konjunkturinstitutet gör enkäter hos företag, följer nybilsregistreringar, handelns omsättning och sammanställer en prognos (konj.se)

Sjukdomar i konjunkturen

!

!

!

!

!

• Ju värre lågkonjunktur, desto högre arbetslöshet som ofta biter sig fast

• Ju mer överhettad ekonomin blir, desto värre riskerar inflationen bli

Tid

BNP Tillväxt

Trend

Faktisk BNP

Lågkonjunktur

Högkonjunktur

ARBETSLÖSHET

INFLATION

April 1962

Källa: http://www.ica-historien.se/varorna/marknadsforing/ros-och-ris-om-reklamen/

Inflation• Inflation = pengarnas värde sjunker = priserna höjs

• Deflation = pengarnas värde ökar = priserna sjunker

• Stagflation = inflation och negativ tillväxt

Orsaker till inflation

• Efterfrågeinflation - uppstår när efterfrågan pressas upp i högkonjunkturer

• Kostnadsinflation - uppstår när det är brist på råvaror och arbetskraft - löner och priser pressas upp (”löne-pris-spiralen”)

• Importerad inflation - prisökningar i utlandet leder till prisökningar i Sverige, särskilt oljepriset

• Inflation via sedelpressarna

Varför är inflationen så skadlig?

• Våra exportvaror blir dyrare - ingen vill ha dem (och exporten är 1/3 av vår BNP)

• De som sparar förlorar, skuldsatta vinner - det krävs sparande för investeringar

• De som har råd och kunskap att ”spara” i t ex fastigheter klarar sig i inflationsekonomier

Arbetslöshet• Konjunkturarbetslöshet orsakas av lågkonjunkturens

minskade efterfrågan

• Strukturarbetslöshet uppstår när maskiner eller produktion i låglöneländer konkurrerar ut vår arbetskraft

• Friktionsarbetslöshet beror på att det alltid tar viss tid för en arbetssökande att hitta ett jobb

• (Strukturarbetslöshet + friktionsarbetslöshet = jämviktsarbetslöshet, bör ej bekämpas, menar vissa)

EKONOMISK POLITIK

USA:s konjunkturcykler under mellankrigstiden Efter depressionen igångsätter president Roosevelt

sin nya giv, New Deal: omfattande offentliga satsningar i keynesiansk modell.

Sveriges ekonomisk-politiska mål

• Stabilt penningvärde

• Hög tillväxt

• Hög sysselsättning

• Balans i utrikeshandeln

• Hållbar utveckling

• Fördelningspolitik för minskade klyftor

• Regional balans

StabiliseringspolitikGenom stabiliseringspolitiken vill man påverka

konjunktursvängningarna.

Penningpolitik Finanspolitik

Finanspolitik

• Bedrivs med statens budget (kallas även budgetpolitik)

• Presenteras i budgetproposi- tionen, två gånger per år - höst och vår

• Finansministern presenterarregeringens budgetproposi- tion, som sedan antas av riksdagen

Finanspolitik

• Staten gör tvärtom jämfört med hushåll och företag:

• Expansiv finanspolitik: I lågkonjunktur slösar staten pengar för att stimulera ekonomin, t ex genom skattesänkningar eller stora infrastrukturprojekt

• Kontraktiv finanspolitik: I högkonjunktur sparar man pengar för att kyla av ekonomin

Penningpolitik

• Bedrivs genom styrräntan, i Sverige kallad reporänta (Repa, repurchase agreement)

• Reporäntan bestäms av riksbanksdirektionen utifrån sitt uppdrag som är fastställt i lagen - att hålla inflationen på 2%

• Riksbanken ger ut pengar...

• ...och påverkar hur mycket pengar som ska finnas i omlopp, penningmängden, genom reporäntan

Penningpolitik• Reporäntan påverkar räntorna på de privata bankernas

kortsiktiga lån från Riksbanken...

• ...och därmed också de privata bankernas räntor mot hushåll och företag

• Expansiv penningpolitik: I lågkonjunktur sänker Riksbanken reporäntan --> marknadsräntorna sänks --> billigare lån ökar efterfrågan på varor och tjänster- ekonomin stimuleras

• Kontraktiv penningpolitik: I högkonjunktur höjer Riksbanken reporäntan --> marknadsräntorna höjs --> det blir lönsamt att spara och efterfrågan dämpas --> ekonomin kyls av