skatteförvaltningen Årsberättelse 2014
Post on 08-Apr-2016
223 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
ÅrsberättelseSKATTEFÖRVALTNINGEN 2014
Vår uppgift är att samla in skatt till rätt belopp och vid rätt tidpunkt för att fi nansiera samhällets funktioner.
Vi tryggar infl ödet av skatter genom föregripande handledning, god service och en trovärdig kontroll av skatteinfl ödet.
Vårt mål är att hjälpa kunderna att agera på egen hand och på rätt sätt.
År 2014 redovisade vi över 54 miljarder euro i skatteintäkter.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Skattefelet minskar avsevärt
Kunderna agerar på rätt sätt
Processerna är smidiga och effektiva
Personalen är kunnig och motiverad
Förvaltningsenheten
Informations-förvaltningsenheten
Centralskatte-nämnden
Skatterättelse-nämnderna
Enheten för utredning av grå ekonomi
Kommunikationsenheten
G E N E R A L D I R E K T Ö R E N
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt
Enheten för intern revision
Stabs- och rättsenheten
Twitter@Verouutiset
VI ÄR
NR1 DVS. DEN MEST UPPSKATTADE ARBETSGIVAREN INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN
OCH NR16 BLAND ALLA ARBETSGIVARE
STRATEGISKA MÅL TILL STÖD FÖR VÅR UPPGIFTDETTA ÄR SKATTEFÖRVALTNINGEN
Skatteförvaltningens publikation 350r.15April 2015
Grafi sk design: Markkinointitoimisto Kitchen OyFotografi er: Nina Kaverinen
VÅR ORGANISATION
PERSON-
BESKATTNINGS-
ENHETEN
FÖRETAGS-
BESKATTNINGS-
ENHETEN
SKATTE-
UPPBÖRDS-
ENHETEN
4 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
6 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
6 Vår uppgift är att samla in skatteintäkter
8 En effektiv organisation
10 Beskattningsarbetet förutsätter en hög kompetensnivå
12 Ansvarstagande Skatteförvaltning
14 Samarbete med intressentgrupper
16 Case: skatteskuldsregistret ökar öppenheten
18 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS
18 Finansministeriet styr vår verksamhet
19 Skatteförvaltningen i ett samhälle i förändring
21 Lagändringar som påverkar beskattningen år 2014
22 Framtidens krav
24 Case: Skyldighet att lämna uppgifter om byggen togs i bruk
26 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
26 Mot ett mindre skattefel
28 Skatteutfall år 2014
30 Återbäringsbeloppet låg kvar på en stabil nivå
31 54 miljarder euro för samhällets tjänster
33 Obetalda skatter på 4 miljarder euro
34 Case: beloppet på skattefelet beskriver samhällets tillstånd
36 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
36 Kundnöjdhet och resultat med handledning och rådgivning
37 Kontroll och skatterevisioner
39 Bekämpning av grå ekonomi
41 Behändiga tjänster
43 Vi utvecklas med världen
44 Case: team för föregripande handledning planerar
framtidens kundservice
46 MED POSITIV INSTÄLLNING TILL
SKATTEBETALNING SOM MÅL
Skatteåterbäringar och kvarskatt från året innan
ÅRSKLOCKA FÖR BESKATTNINGEN FÖR PERSONKUNDER
VI AGERAR EFFEKTIVT OCH UPPNÅR VÅRT MÅL
150140130120110100908070
Produktivitet
UTFALLET FÖR SKATTEINTÄKTERNA
VÅR PERSONAL
15–24 25–34 35–44 45–54 över 54ÅLDERSGRUPP
75 % KVINNOR
25 % MÄN
INKOMSTSKATT FÖR SAMFUND 6%
MOMS
25 %
PERSONKUNDERS INKOMSTSKATT
45 %
ÖVRIGA SKATTER
24 %
SKATTESLAGTRAFI 1 %
TULLEN
16 %
SKATTEFÖR-VALTNINGEN
83 %
SKATTEINSAMLARE
STATEN
32 %
KOMMUNERNA
60 %
FPA 6 %FÖRSAMLINGAR 2 %
SKATTETAGARESKATTEBETALARE
FÖRETAG
15 %
PERSONKUNDER
85 %
Produktivitetsindexet
beskriver insatsen
i förhållande till
produkten. Lönsam-
hetsindexet beskriver
totalkostnaderna för
det utförda arbetet
och är desto lägre ju
bättre lönsamhet.
2005 2007 2009 2011 2014
1 fi gur = 1 %
2013
Lönsamhet
Skattekort till kunderna
Förhand
sifyll
da s
katte
dekl
arat
ione
r sk
icka
s til
l kun
dern
a
Fastighetsskattebeslut till kunderna
Besk
attn
ing
en sl
utförs
Övervakning av inkomstbeskattningen
VINTERN
Ändringar av skattedeklarationer till S
katte
förv
altn
inge
n SOMMAREN
HÖ
STEN
VÅR
EN
Beredning av den förhandsifyllda skattedeklarationen
SE VIDEO
”År 2014 lyckades vi bra eller rentav utomordentligt i det arbete som förväntades av oss.”
PEKKA RUUHONEN generaldirektör
Enligt undersökning ligger personalens arbetstillfredsställelse
på hög nivå vid Skatteförvaltningen. Resultaten av den omfattande
årliga VMBaro-undersökningen av arbetstillfredsställelsen visar
att personalen är tillfredsställd och engagerad. Resultaten har
förbättrats fl era år i rad.
Skatteförvaltningen ses också som en konkurrenskraftig
arbetsgivare. I undersökningen av arbetsgivarbilden år 2014 var
Skatteförvaltningen den populäraste arbetsgivaren inom den
offentliga sektorn bland högt utbildade.
År 2014 utvecklade Skatteförvaltningen olika former av
hälsoledarskap. Cheferna har bland annat en skyldighet att följa
välbefi nnandet hos deras underordnade för att vi ska kunna ta
itu med problem i tid.
VALMIS-PROJEKTET FÖRNYAR BESKATTNINGSARBETETSkatteförvaltningens Valmis-projekt, som förnyar datasystemen,
startade med full kraft år 2014. Merparten av de nuvarande
beskattningsprogrammen ersätts med en standardprogramvara.
I framtiden kommer Valmis-projektet också att omforma
Skatteförvaltningen och dess tjänster.
Under kommande år riktar Skatteförvaltningen största delen av
sina utvecklingsinsatser mot Valmis-projektet och dess framgång.
Allt arbete utförs på ett genomtänkt sätt, med yrkeskunskap och
med hänsyn till framtida behov.
Pekka Ruuhonen
generaldirektör
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
ÅR 2014 ÖKADE BESKATTNINGENS BETYDELSE I SAMHÄLLETDet ekonomiska läget i Finland kräver effektivitet och reformer av
aktörerna inom den offentliga förvaltningen. Skatteförvaltningen
nådde sitt mål genom att utvecklas till en effektivare organisation,
förutse kommande skeenden och dra nytta av de möjligheter som
ny teknik medför. Trots det ekonomiska läget ökade nettoutfallet för
skatterna avsevärt år 2014. Sammanlagt redovisades 54 miljarder
euro i skatteintäkter till samhället.
VI ÄR MED OCH ÄNDRAR SKATTELAGSTIFTNINGEN FRÅN BÖRJAN TILL SLUTNär samhället fattar beslut för att trygga sina verksamhets-
förutsättningar, deltar Skatteförvaltningen i arbetet i alla faser av
förändringen. Vår sakkunnighet behövs redan då lagar bereds.
Nya lagar kan kräva ny praxis av oss eller att vi skapar helt
nya beskattningssystem och integrerar dem i den nuvarande
verksam heten. När beredningen utförs väl kan vi sköta vår
huvud uppgift – att verkställa beskattningen – smidigt och tillförlitligt
och det blir enkelt för kunderna.
En nyhet som bereddes och genomfördes 2014 var skyldigheten
att lämna uppgifter vid byggande, vilken anknyter till bekämpning
av grå ekonomi. Även om ändringen leder till arbete för kunderna,
var vår uppgift att skapa ett effektivt och maximalt kundvänligt
anmälningssystem och att övervaka genomförandet av systemet.
Eftersom ändringen medförde en helt ny skyldighet för ett stort
antal kunder, arbetade vi hårt för att ge utbildning och information
om ändringen.
BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI ÄR TILL NYTTA FÖR HELA SAMHÄLLETVi vill uppnå ett Finland där grå ekonomi inte äter upp skatteintäkter
och inte påverkar ställningen för hederliga företag. Skatteförvaltningen
arbetar kontinuerligt för att på olika sätt begränsa den grå ekonomins
möjligheter att verka.
VIKTIGT ATT BEVARA EN POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTERFinländarna har en hög skattemoral. De betalar gärna sin skatt,
särskilt då skattemedlen används på ett ändamålsenligt sätt enligt
dem själva. I nuvarande situation får vi dock inte invaggas i en falsk
känsla av att den positiva inställningen till skattebetalning hålls på
nuvarande nivå utan insatser.
Vår uppgift är att ytterligare öka den positiva inställningen
till skatter genom att öka medvetenheten om beskattningens
betydelse genom att göra det enkelt att förfara på rätt sätt och
hindra möjligheterna att agera på fel sätt. Vi deltar också i
samhällsdebatten genom att lägga fram forskningsdata. Det är
väldigt viktigt att bevara en atmosfär där alla former av skattefusk
fördöms av allmänheten.
SAKKUNNIGHET HOS VÅRA ARBETSTAGARE ÄR GRUNDEN FÖR ALLTEn av våra hörnstenar är att vår personal har en yrkeskunskap av hög
nivå. Förutom yrkeskunnandet är även personalens välbefi nnande
en garanti för ett bra arbetsresultat. Vi utvecklar arbetshälsan
genom att staka ut karriärvägar och främja arbetstrivseln och
hälsan.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 5
Det krävs kontinuerligt arbete av Skatteförvaltningen för att hålla
skattefelet på en låg nivå. Vi arbetar på så sätt att kunderna kan och
vill sköta sina skatteärenden smidigt och korrekt. Vi tillhandahåller
riktade och lättanvända tjänster som gör skötseln av skatteärenden
smidig.
Vi främjar en positiv inställning till skattebetalning genom
att verka för en bättre och bredare förståelse för beskattningens
samhälleliga betydelse. Infl ödet av skatteintäkter stöds också av
den föregripande handledningen och kontrollen, som grundar sig
på systematisk hantering av skatteriskerna.
Vi påverkar aktivt utvecklingen av skattelagstiftningen så att
det är enkelt att sköta skatteärenden. Våra kunder litar på att
beskattningen är opartisk och att skattekontrollen är effektiv och de
är tillfredsställda med våra tjänster. Vi vill bevara detta förtroende.
SKATTEFÖRVALTNINGEN UTVECKLAR KONTINUERLIGT SIN VERKSAMHETVi letar kontinuerligt efter nya sätt att göra beskattningsarbetet
ännu effektivare. Vi ökar den elektroniska kommunikationen och
de automatiserade funktionerna. Vi riktar våra personalresurser
med ännu större genomslagskraft mot föregripande handledning
och kontroll utifrån kundgrupperingen.
VÅR UPPGIFT ÄR ATT SAMLA IN SKATTEINTÄKTER
Skatteintäkterna är den viktigaste
inkomstkällan för den offentliga
ekonomin. Med pengarna upprätthålls
och utvecklas samhällets tjänster.
Skatteförvaltningen ser till att kunderna
betalar skatt till rätt belopp och vid
rätt tidpunkt. Målet är att beloppet
på den insamlade skatten så noggrant
som möjligt motsvarar beloppet på den
kalkylmässiga skatten och att beloppet
på den uteblivna skatten, det vill säga
skattefelet, minskar.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET6
Nedskärningen av rutinuppgifter ändrar på beskattningsarbe-
tets karaktär. På grund av denna förändring ändras våra arbets-
tagares roll i allt större utsträckning till en expertroll. Vi sörjer för
våra anställdas välbefi nnande och strävar efter att erbjuda dem de
lämpligaste utvecklingsvägarna. Vi beaktar den högre kravnivån i
arbetet också i rekryteringen.
Ledarskapet vid Skatteförvaltningen grundar sig på förtroligt
samarbete mellan ledning och personal. Vårt samarbete är intensivt
och öppet. Vårt ledarskapssätt skapar förutsättningar för framgång
och tränar och stöder de anställda.
2010
2011
2012
2013
2014
SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSKOSTNADER 2010–2014
380,1
392,4
397,8
407,6
407,4
Mn euro
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
Årsverken
6 2666 374
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
UTVECKLINGEN FÖR ÅRSVERKEN OCH ANTALET ANSTÄLLDA 2004–2014
4 8474 979
6 1746 285
6 0626 207
5 9136 031
5 7575 930
5 5955 663
5 3365 466
5 2295 367
5 1305 322
5 0725 157
EFFEKTIVITETSMÅLEN NÅDDESÅr 2014 uppgick antalet anställda vid Skatteförvaltningen till 4 847
årsverken. Det mål som satts upp av fi nansministeriet var 5 208
årsverken och målet uppnåddes med bred marginal.
Antalet anställda minskade med 152 årsverken (inbegriper
73 årsverken som övergått till Valtori).
Skatteförvaltningens produktivitet och lönsamhet förbättrades
och de anknutna målen uppnåddes. Tillväxten i produktiviteten
(3,6 %) berodde på minskad användning av årsverken och tillväxt
i antalet kunder. Utgifterna år 2014 ökade från år 2013 (2,3 %).
Lönsamheten förbättrades med 2,5 %. Lönsamheten för-
bättrades med anledning av senareläggningen av den egentliga
starten för Valmis-projektet och framfl yttningen av kapacitets-
projektet samt lägre personalkostnader än väntat.
Redan i fl era års tid har Skatteförvaltningens utgifter hållits på
en väldigt jämn nivå. Skatteförvaltningen har förbättrat lönsam-
heten genom att utveckla sina funktioner så att det varit möjligt
att sköta beskattningen med ett mindre antal anställda.
Det har dock varit möjligt att behålla nivån på tjänsterna tack
vare till exempel ibruktagandet av den förhandsifyllda skatte-
deklarationen och den utökade e-kommunikationen. Vi har också
gjort besparingar genom att övergå till ett riksomfattande för-
faringssätt och automatisera arbetsprocesserna.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 7
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Mn euro
INDEXERADE NETTOUTGIFTER 2004–2014
Nettoutgifter totalt Indexerade (2010)Personal (antal)
326,5375,7
404,2369,2
332,5376,1
342,8380,7
359,4389,0
386,8400,7
389,7395,6
381,4381,4
389,3377,7
395,2365,4
394,8371,2
STÖDENHETER TILL STÖD FÖR ETT SMIDIGT BESKATTNINGSARBETEFlera stödenheter verkar vid Skatteförvaltningen för att stöda Skat-
teförvaltningen att sköta dess huvuduppgift, som är att verkställa
beskattningen.
Stabs- och rättsenheten stöder generaldirektörens och
lednings gruppernas arbete. Förvaltningsenheten tillhandahåller
personal-, ekonomi- och lokalitetstjänster, medan Informations-
förvaltningsenheten sköter upphandlingen av tekniska lösningar
och sörjer för deras funktion. Kommunikationsenheten ansvarar
för Skatteförvaltningens koncernkommunikation, e-tjänster och
språktjänster.
SPECIALENHETERNAS VERKSAMHET LEDER TILL TRANSPARENSEnheten för bevakning av skattetagarnas rätt och Enheten för intern
revision verkar i anslutning till Skatteförvaltning för att trygga en
rättvis beskattning. Enheten för utredning av grå ekonomi främjar
å sin sida bekämpningen av grå ekonomi i tätt samarbete med
andra myndigheter..
EN EFFEKTIV ORGANISATION
Beskattningsarbetet är indelat i fyra riksom-
fattande verksamhetsområden: personbeskattning,
företagsbeskattning, skatterevision samt skatte-
uppbörd och indrivning. År 2014 ansvarade
separata riksomfattande och regionala enheter
för tjänsterna inom varje verksamhetsområde.
Sedan början av år 2015 är företags-
beskattningen och skatterevisionen placerade i
Företagsbeskattningsenheten.
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
Personbeskattningsenheten betjänar och handleder person kunder,
näringsidkare och yrkesutövare. Personbeskattningen täcker inkomst-
beskattningen och förskottsuppbörden samt arvs-, gåvo-, överlåtelse-
och fastighetsbeskattningen. Enheten omfattar 19 skattebyråer och
36 verksamhetsställen som tillhandahåller tjänster i mindre skala.
Företagsbeskattningsenhetens kunder utgörs av aktiebolag,
andelslag, föreningar, stiftelser och offentliga bolag. Företagsbeskatt-
ningen täcker samfundsskatt, arbetsgivarprestationer, mervärdesskatt
och andra skatter på eget initiativ. Företagsbeskattningsenheten
omfattar sju lokala företagsskattebyråer och den riksomfattande
Koncernskattecentralen, som ansvarar för beskattningsuppgifter
och kontroller som gäller storföretag. I Företagsbeskattningsenheten
ingår också Datafl ödesenheten som ansvarar för att hantera infor-
mationsfl ödet.
Skatterevisionsverksamheten sköts av fem regionala skatte re-
visionsen heter och Koncernskattecentralen. Från början av år 2015
har samarbetet mellan företagsbeskattningen och skatterevisionen
intensifi erats då deras funktioner slagits samman till en riksom-
fattande företagsbeskattningsenhet, som sköter såväl beskattningen
som skatterevisionen av samfundskunder.
Skatteuppbördsenheten ansvarar för uppgifter som gäller han-
tering av penningfl ödet, skatteuppbörd, indrivning och vidareredo-
visning av skattemedel.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET8
Verksamhetsområdena har skattebyråer runt om i Finland och
andra lokala enheter. Personlig kundbetjäning ges lokalt. Däremot
har en riksomfattande arbetskö skapats för beskattningsarbetet,
så att beskattningen av en enskild kund kan skötas var som helst
i Finland.
De riksomfattande styrnings- och utvecklingsenheterna
ansvarar för att harmonisera, handleda och utveckla skatte-
byråernas tjänster och verksamhet.
KONTINUERLIG FÖRÄNDRINGSkatteförvaltningens organisation är till sin struktur en linje-
organisation och besluten fattas i enheterna. Beskattningen styrs
och utvecklas med processer som överskrider enhetsgränserna.
De riksomfattande processerna och verksamhetsmodellerna
påverkar linjeorganisationen. Då beskattningsarbetet förnyas är
arbetet inte längre bundet till en viss ort och följaktligen kan vi
använda våra personalresurser fl exiblare än tidigare. I denna
förändring är också samarbetet mellan linjeledningen och process-
ledningen ett viktigt utvecklingsobjekt.
KÄRNPROCESSERNA STÖDER HUVUDUPPGIFTEN Skatteförvaltningens kärnprocesser utgörs av Skattekontroll,
Föregripande handledning och rådgivning och Hantering av
penningfl ödet.
Processen Skattekontroll har som mål att skattetagarens
skatteintäkter fl yter in vid rätt tidpunkt och till rätt belopp. Med
processen Skattekontroll verkställs beskattningen och övervakas
betalningen av skatter.
PERSONBESKATTNING
48 %SKATTEFÖRVALTNINGENS
VERKSAMHETSENHETER 2014
SKATTEKONTROLL
FÖREGRIPANDE HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING HANTERING AV PENNINGFLÖDEN
SKATTEBETALNING REDOVISNING
FÖRETAGSBESKATTNING
17 %SKATTEREVISION
13 %
SKATTEUPPBÖRD
10 %INFORMATIONS-FÖRVALTNING
4 %FÖRVALTNING
4 %VALMIS-PROJEKTET 0,85 %
BEVAKNING AV SKATTETAGARNAS RÄTT 0,8 %
STABS- OCH RÄTTSENHETEN 0,7 %
UTREDNING AV GRÅ EKONOMI 0,5 %
KOMMUNIKATION 0,5 %
INTERN REVISION 0,1 %
SKATTEFÖRVALTNINGENS KÄRNPROCESSER
Processen Föregripande handledning och rådgivning ser till att
kunderna kan deklarera och betala sin skatt rätt, på eget initiativ
och vid rätt tidpunkt. Med föregripande handledning främjas också
kundernas positiva inställning till skattebetalning.
Processen Hantering av penningfl öden omfattar inkommande
och avgående betalningar, bokföring av skattemedel, redovisning
av insamlade skatteintäkter till skattetagarna, analys av skat-
teintäkter och prognoser över kassafl öden för behoven i statens
kassahantering.
UTVECKLINGSARBETE ÖVER ENHETSGRÄNSERNA INOM PROCESSERNAVarje process har en processägare som stöds av en utveck-
lingsgrupp av sakkunniga vilken inrättats över enhetsgränserna.
I utvecklingsarbetet har grupperna till uppgift att identifi era brister
i processen och utvärdera effekten och nyttan av olika källors
utvecklingsförslag ur alla enheters synvinkel. Målet med detta är
att utvecklingsarbetet gynnar hela Skatteförvaltningen.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 9
Vi sörjer för att personalens sakkunnighet utvecklas och stöder
utarbetandet av individuella karriärplaner. I utvecklingen av
ledarskapsarbetet har vi fl yttat tyngdpunkten till ledarskapsträning.
EN MOTIVERAD OCH NÖJD PERSONALPersonalens arbetstillfredsställelse ligger på en hög nivå vid
Skatteförvaltningen. Resultatet av den årliga VMBaro-enkäten om
arbetstillfredsställelsen visar att personalen är engagerad. Resultaten
har förbättrats fl era år i rad.
Till exempel utvecklingen av chefsarbetet syns i resultaten: det
mest framträdande i undersökningen var att arbetstagarna ansåg
att deras chef bemöter dem rättvist. Också arbetsklimatet och
utmaningen i arbetet sågs som väldigt positiva aspekter.
SAMARBETE GENOM LEDNINGSkatteförvaltningen leds av generaldirektören. Skatteförvaltning-
ens ledningsgrupp stöder honom att fastställa och genomföra de
strategiska riktlinjerna. Skatteförvaltningens riksomfattande
huvudenheter, det vill säga Personbeskattningen, Företagsbeskatt-
ningen och Skatteuppbörden leds av överdirektörer.
Skatteförvaltningens operativa verksamhet på koncernnivå leds
och följs av ledningsgruppen för beskattningen, medan utveck-
lingsledningsgruppen fattar beslut om utvecklingsprojekt. Behoven
av att utveckla verksamheten förmedlas till ledningsgrupperna
genom de förslag som bereds av processamarbetsgruppen och
ICT-gruppen.
De operativa enheterna vid personbeskattningen, företags-
beskattningen samt skatteuppbörden och indrivningen leds av
skattedirektörer. Revisionsdirektörer leder skatterevisionsenheterna.
Under år 2014 har ändringar i Skatteförvaltningens lednings-
system beretts. Målet är att precisera uppgifterna för lednings-
forum och tydliggöra såväl ansvars- som beredningsförhållandena
mellan linjeledningen och den enhetsgränsöverskridande process-
tyrningen. Reformen av ledningssystemet trädde i kraft i början
av år 2015.
BESKATTNINGSARBETET FÖRUTSÄTTER EN HÖG KOMPETENSNIVÅ
Skatteförvaltningens
arbetstagare har allt
oftare en expertroll.
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
ARBETSHÄLSA GENOM HÄLSOLEDNINGSnittåldern på Skatteförvaltningens personal är hög, och bra hälsa
är en viktig faktor för arbetstagarnas arbetsmotivation. År 2014
förbättrades arbetshälsan särskilt genom vår insats på hälsoledning,
det vill säga hälsostöd via chefsarbetet.
Som en del av utvecklingsarbetet förnyade vi helt den så kallade
modellen för tidigt ingripande och vi utbildade alla chefer i hur de
kan dra nytta av modellen. Vi genomförde också ett pilotprojekt
som omfattade en hälsoenkät till arbetstagarna för att ännu bättre
kunna inrikta stöd redan på förhand. Utifrån resultaten beslöt vi
att utvidga målgruppen för enkäten.
VÅRT MÅL ÄR ATT VARA EN EFTERTRAKTAD ARBETSGIVARESkatteförvaltningens mål är att vara en konkurrenskraftig arbets-
givare. Vi har arbetat systematiskt för att uppnå detta mål genom
att utveckla en bra personalpolicy. I undersökningen av ideal-
arbetsgivare bland högt utbildade fi nländare år 2014 placerade
sig Skatteförvaltningen på första plats bland aktörer inom den
offentliga sektorn vad gäller arbetsgivarbilden då respondenterna
utgjordes av yrkespersoner inom handelsbranschen. Vi förbättrade
vår totalplacering med 11 platser från ifjol och steg till 16:e plats.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET10
SKATTEFÖRVALTNINGENS LEDNINGSGRUPP Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör, Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör, Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,
Informationsförvaltningsenheten Kari Huhtala, förvaltningsdirektör, Förvaltningsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör,
Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Mikko Mattinen, kommunikationsdirektör,
Kommunikationsenheten Janne Marttinen, direktör,
Enheten för utredning av grå ekonomi Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Timo Räbinä, skatteöverombudsman,
Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Raija Seppälä, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kirsi Huhtamäki, ordförande,
Beskattningstjänstemannaförbundet rf Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten
LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör,
Företagsbeskattningsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,
Informationsförvaltningsenheten
Heli Lähteenmäki, överdirektör, Personbeskattningsenheten
Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten
UTVECKLINGSMÖTE FÖR LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN
Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör,
Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör,
Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör,
Informationsförvaltningsenheten Tiina-Liisa Huhtanen, kvalitetschef,
Stabs- och rättsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör,
Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör,
Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kari Vähä-Pesola, sekreterare,
Informationsförvaltningsenheten
LEDNINGSGRUPPERNA ÅR 2014
5 = mycket nöjd
RESULTATEN AV UNDERSÖKNINGEN OM ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSEN VID SKATTEFÖRVALTNINGEN ÅREN 2010–2014
Ledning
Innehållet och utmaningarna i arbetet
Lön
Stöd för utveckling
Arbetsmiljö och samarbete
Arbetsförhållanden
Informationsfl öde
Arbetsgivarbild
1 = mycket missnöjd
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 11
2010
2011
2012
2013
2014
2 3 4 51
Regeringens mål är ett Finland som är i främsta ledet när det
gäller att spara på miljön, använda natur- och andra resurser
effektivt och utveckla hållbara konsumtions- och produktions-
metoder. Skatteförvaltningens uppgift att samla in fi nansiering för
samhällsfunktionerna och Skatteförvaltningens all verk samhet hör
till samhällsansvaret. Riktlinjen i regeringsprogrammets stödde
Skatteförvaltningens tidigare val att vara en aktör som bär sitt
samhällsansvar.
ANSVARSTAGANDE PÅ MÅNGA PLAN Skatteförvaltningen agerar på ett ansvarsfullt sätt såväl ekono-
miskt som socialt. Vi tar också hänsyn till miljökonsekvenserna
av vår verksamhet. Vårt mål är att via våra praktiska gärningar
vara en av Finland mest ansvarsfulla aktörer inom den offentliga
sektorn.
Med ekonomiskt ansvar avses att Skatteförvaltningen strävar
efter att skatt fl yter in till fullt belopp i så stor utsträckning som
möjligt. Enligt EU:s och Skatteförvaltningens egna undersökningar
är skattefelet i Finland lågt i en internationell jämförelse.
Ett ytterligare mål är att verkställa beskattningen effektivt
och själv fungera som en effektiv förvaltning. Skatteförvaltningen
har lyckats förbättra arbetseffektiviteten på samma gång som
verksamhetsutgifterna hållits i styr och årsverkena minskats.
Skatteförvaltningens produktivitet har förbättrats avsevärt redan i
fl era års tid och den goda utvecklingen fortsatte år 2014.
Det ekonomiska ansvarstagandet är också till stöd för det
sociala ansvarstagandet genom att det tryggar fi nansieringsbasen
för samhällsfunktionerna. Via sina kundrelationer är Skatteförvalt-
ningen socialt ansvarig inför nästan varje fi nländare och person
som arbetar i Finland. Skatteförvaltningen har till uppgift att
tillhandahålla service i skatteärenden oberoende av till exempel
boendeort, ålder eller språkkunskap.
Personalen bygger genom sitt arbete upp Skatteförvaltningen
och Skatte förvaltningen bär ett socialt ansvar för sin personal.
Med en aktiv insats för att hålla arbetstillfredsställelsen på en
hög nivå, utbilda arbetstagarna och främja hälsan strävar Skat-
teförvaltningen efter att vara en uppskattad arbetsgivare också
i framtiden. Vi följer arbetstagarnas kompetens, motivation och
hälsa och vi vill ingripa i eventuella problem i tid.
Enligt undersökning är arbetstillfredsställelsen hos Skatte-
förvaltningens arbetstagare hög. Arbetstagarna var mest nöjda
med arbetsförhållandena, arbetsklimatet, utmaningen i arbetet
och ledarskapet. Det var glädjande att konstatera att utvecklingen
av chefsarbetet syntes genom att det område som förbättrats mest
i arbetsnöjdhetsundersökningen var hur rättvist cheferna bemötte
medlemmar av sina grupper. Personalen ansåg att de områden
ANSVARSTAGANDE SKATTEFÖRVALTNING
Ett av de prioriterade områdena i
statsminister Katainens regeringsprogram
var tanken om hållbar ekonomisk tillväxt
och ansvarsfull verksamhet. I programmet
står det att den ekonomiska tillväxten
måste vara ekologiskt och socialt hållbar.
Detta syntes också i regeringens mål:
det krävs åtgärder inom alla delområden av
samhället för att uppnå miljömålen.
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET12
SKATTEFÖRVALTNINGENS MÅL VAD GÄLLER SAMHÄLLSANSVARETsom ska utvecklas utgörs av avlöningen, öppenheten i arbets-
gemenskapen och omsättningen av värderingarna i praktiken.
Skatteförvaltningen har också satt upp konkreta mål för miljö-
ansvaret och uppnåendet av dessa följs systematiskt med WWF:s
miljöprogram Green Offi ce. Skatteförvaltningen är en organisation
med nästan 5 000 arbetstagare och vi strävar efter att minska vår
miljöbelastning.
VÄRDERINGARNA FASTSTÄLLS TILLSAMMANSOrganisationens värderingar är en hörnsten på vilken hela
verksamheten vilar. På hösten 2014 inledde Skatteförvaltningen
ett arbete för att stärka och omdefi niera värderingarna. Arbetet
fortsätter år 2015.
Alla arbetstagare vid Skatteförvaltningen kan delta i processen
för att defi niera värderingarna. Detta möjliggörs av ett webbverktyg
som ger varje arbetstagare vid Skatteförvaltningen möjlighet att
framföra sina tankar om Skatteförvaltningens förfaringssätt och
arbetskultur och att värdera förslag av andra.
FRÄMJA EKONOMISK TILLVÄXT
Vi vill stöda företagarna genom att göra skötseln av skatteärenden så enkel som
möjlig och på samma gång frigöra tid för annat arbete för företagarna.
TRYGGA SAMHÄLLSFUNKTIONERNA MED EN FRAMGÅNGSRIK SKATTEUPPBÖRD
En noggrann och rättvis skatteuppbörd håller samhället i gång och främjar en positiv
inställning till skatter.
MILJÖVÄNLIG VERKSAMHET
Vi minskar systematiskt användningen av energi och råvaror. Till exempel har vi
minskat den mängd papper som skickas till kunderna.
UTFÖRA ETT ARBETE SOM TILL ALLA DELAR ÄR RÄTTVIST OCH TA HAND OM PERSONALEN
Vi sköter beskattningsuppgifterna genom att bemöta kunderna rättvist och på det
sätt som deras situation förutsätter. Vi ser också till att personalen behandlas jämlikt
och vi sörjer för deras arbetshälsa.
FÖRBEREDELSE INFÖR FRAMTIDEN
Vi utvecklar kontinuerligt vår verksamhet för att kunna trygga beskattningen också
i framtidens föränderliga förhållanden.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 13
För att minska sitt ekologiska avtryck använder Skatteförvaltningen miljötjänsten Green Offi ce som utvecklats av WWF.
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR MED OCH UTVECKLAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSFLÖDET MELLAN MYNDIGHETERNA Skatteförvaltningen deltar i utvecklingsprojektet AIPA, som är ett
projekt för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen vid
åklagarämbetet och i de allmänna domstolarna. Målet är att helt
övergå till en papperslös process mellan myndigheter och skapa
ett datasystem som möjliggör elektronisk dataöverföring. Målet är
att myndighetsuppgifter överförs också till Skatteförvaltningens
system helt elektroniskt utan manuell lagring. Systemet tas i bruk
stegvis under åren 2015–2018.
Skatteförvaltningen deltar också i polisens VITJA-projekt. Målet
med projektet är att utveckla det elektroniska informationsfl ödet
med olika program mellan polisen och övriga myndigheter. Också
till exempel Statistikcentralen, Trafi ksäkerhetsverket Trafi och AIPA-
projektet deltar i samarbetet.
UTBILDNING OCH INFORMATION TILL FÖRETAGSPARTNERSSkatteförvaltningen fortsatte det samarbete som förts med Etera
i redan fl era års tid genom att delta i 17 evenemang runt om i
Finland under Eteras löneadministrationsturné. Också vad gäller
internprissättning ordnades ett expertseminarium, som redan blivit
ett emotsett tillfälle, och därtill kundevenemang och konsultmöten.
REFORMER LEDER TILL NYA PARTNERSKAPAnmälningsskyldigheten inom byggbranschen, som trädde i kraft
år 2014, gav upphov till ett tätt samarbete med olika aktörer inom
byggbranschen. Tillsammans med Disponentförbundet gav vi
information om skatteärenden via Internet. Med gemensamma
krafter ordnade vi till exempel webinarier, som behandlade bland
annat e-tjänsten för fastighetsskattedeklarationer.
Vi förde också ett tätt samarbete med skrothandlarförbundet
Romukauppiaiden liitto och Tullen. Samarbetet gällde den omvända
mervärdesskattskyldigheten för försäljning inom skrotbranschen,
vilken trädde i kraft i början av år 2015.
NYA FORMER OCKSÅ FÖR SAMARBETET MED BOKFÖRINGSBYRÅERNAKoordineringsgruppen för samarbetet med bokföringsbyråer, som
utgörs av Skatteförvaltningens ledning och företrädare för Skatte-
förvaltningens olika verksamhetsområden, träffar regelbundet
företrädare för Ekonomiadministrationsförbundet. Aktuella frågor
debatteras och respons på Skatteförvaltningens verksamhet mottas
vid mötena. År 2014 ordnades fyra möten.
Bokföringsbyråernas kundjury sammanträdde två gånger. Det
fi nns sammanlagt sju juryn runt om i landet. Vi tar emot respons
och utvecklingsförslag av juryerna vad gäller Skatteförvaltningens
SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER
År 2014 utvidgades också
Skatteförvaltningens samarbete med
intressentgrupper att omfatta nya
fenomen och aktörer i samhället.
Till exempel bjöd vi in tidsbanks-
föreningar för att i sociala medier
diskutera uppdateringen av en anvisning.
SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET14
Ett intensivt samarbete med olika fi nländska och internationella
aktörer är en del av Skatteförvaltningens verksamhet. Skatte-
förvaltningen fortsatte det traditionella samarbetet med banker,
pensionsanstalter och Skattebetalarnas Centralförbund.
Skatteförvaltningen hör också olika intressentgrupper i stor
utsträckning till exempel då vi utarbetar anvisningar. Målet med
detta är att skapa en enhetlig syn på tolkningen av anvisningarna.
tjänster, handledning och förfaranden. För närvarande omfattar
kundjuryerna 49 bokföringsbyråer, såväl stora som små byråer. År
2014 tog vi emot önskemål av jurymedlemmarna om bland annat
teman som ska behandlas i Skatteinfo och anvisningarna om det
nya skatteskuldsregistret. Vi begärde också respons på Skatteför-
valtningens blanketter.
En grupp som bestod av företrädare för Ekonomiadministrations-
förbundet, bokföringsbyråerna och Skatteförvaltningen utredde också
förutsättningarna för att fördjupa samarbetet med bokförings byråerna
och planerade en pilotfas för den nya verksamhets modellen. År
2015 inleds ett pilotprojekt och under genomförande tiden inhämtas
erfarenheter av samarbetsmodellen. De bok förings byråer och de
kundföretag som deltar i pilotprojektet har möjlighet att vara med och
skapa verksamhetsmodellen tillsammans med Skatteförvaltningen
och Ekonomiadministrationsförbundet.
INTERNATIONELLT SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt
redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta
erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det
fi nländska beskattningskunnandet till andra länder. Skatteför-
valtningen deltar aktivt i den verksamhet som bedrivs av bland
annat följande internationella organisationer.
OECD
Inom ramen för OECD (Organisation for Economic Co-operation
and Development) fungerar ett fl ertal samarbetsgrupper, som gör
utredningar, ger rekommendationer för gemensamma verksam-
hetsprinciper och producerar statistik och jämförelseuppgifter.
Skatteförvaltningen deltog i arbetet inom ramen för projektet Base
Erosion and Profi t Shifting (BEPS) i OECD:s arbetsgrupper, som
gällde skatteavtal, internprissättning och aggressiv skattekonkur-
rens. I september 2014 publicerade OECD programmets sju första
rekommendationer. Rekommendationerna om skatteavtal och
internprissättning har en direkt inverkan på Skatteförvaltningens
verksamhet. Skatteförvaltningen deltar i BEPS-arbetet, vars mål
är att publicera de återstående åtta rekommendationerna före
utgången av år 2015.
Det nordiska samarbetet
De nordiska skatteförvaltningarna har en stark samarbetstradition.
Eftersom de nordiska skatteförvaltningarna stöter på liknande ut-
maningar och möjligheter har samarbetet varit mycket pragmatiskt.
Största delen av det nordiska samarbetet har ordnats inom ramen
för samarbetsavtalet Nordisk Agenda. Målen med samarbetet är
att främja den positiva inställningen till skatter, effektivisera verk-
samheten och förbättra tjänsterna.
Ett av målen för det nordiska samarbetet är att främja en gemen-
sam vision på andra internationella forum. Skatteför valtningen
fungerar som ordförandeland i Nordisk Agenda-samarbetet i ett
år från och med juni 2014.
Europeiska unionen
Samarbetet inom Europeiska unionen är omfattande och regelbun-
det. Skatteförvaltningen deltar i skattearbetsgrupper, kommittéer
och expertgrupper där man behandlar bland annat tillämpningen av
och ändringar i gemenskapsrätten, det administrativa samarbetet
mellan medlemsländerna samt bland annat skattefelet och positiv
inställning till skatter.
IOTA
Skatteförvaltningen har varit medlem av IOTA (Intra-European Orga-
nisation of Tax Administrations) sedan år 2005. IOTA ordnar årligen
ett stort antal samarbetsmöten och kurser där Skatteförvaltningens
personal deltagit aktivt. Finland ordnade också en IOTA-workshop,
vars tema var Real Time Audits Approaches towards Modernizing
Tax Audit Processes.
Skatteförvaltningen är också med och utvecklar IOTA:s verk-
samhet. Finland valdes till medlem av IOTA:s administrativa organ,
Executive Council (EC), för en tredje period på sommaren 2014.
EC sätter upp IOTA:s strategiska mål och fattar beslut om plane-
ringen och uppföljningen av organisationens verksamhet.
Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det fi nländska beskattningskunnandet till andra länder.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 15
EFFEKTIV KUNDHANDLEDNING UNDERLÄTTADE IBRUKTAGANDET AV SKATTESKULDSREGISTRETIbruktagandet av skatteskuldsregistret skedde friktionsfritt och inga
större problem uppstod i något skede av projektet. Innan systemet
togs i bruk gjorde vi en avsevärd satsning på till exempel tester och
kundhandledning. När registret öppnades, visste vi redan tack vare
testerna att registret säkert skulle fungera.
Det har visat sig att skatteskuldsregistret är lättanvänt för
kunderna. De användarerfarenheter som vi tog del av genast
under den första veckan visade att det var lätt att hitta tjänsten och
att användarna kunde använda den utan problem. Sidan skatt.fi
styrde effektivt kunderna att använda tjänsten. Under årets lopp
fi ck skatteskuldsregistret också mycket synlighet i media, vilket
ökade kundernas kunskap om registret.
Alexandra Hacklin vill uppmana kunderna att också i fortsätt-
ningen granska uppgifter ur skatteskuldsregistret. ”Jag hoppas att
kunderna använder skatteskuldsregistret aktivt så att också behovet
av att begära skatteskuldsintyg minskar. Ett fl äckfritt skatteskulds-
register är ett tillräckligt bevis på fullgjorda skyldigheter. Vid behov
är det också möjligt att själv skriva ut ett utdrag ur skatteskulds-
registret direkt från tjänsten.”
Skatteskuldsregisterprojektet avslutades i januari 2015. Det
är möjligt att granska uppgifter i skatteskuldsregistret via Skatte-
förvaltningens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma
informationstjänst FODS (ytj.fi ).
Målet med skatteskuldsregistret är att underlätta den verksam-
het som bedrivs särskilt av kunder som har utredningsskyldighet
enligt lagen om beställaransvar eller lagen om offentlig upphandling.
Också öppenhet och transparens är viktiga frågor med tanke på
hela samhället. Registrets existens är också ett allmänt incitament
för att fullgöra deklarations- och betalningsskyldigheter.
SKATTESKULDSREGISTRET ÄR ETT RESULTAT AV EN ENGAGERAD OCH KUNNIG PERSONALS ARBETEHacklin berättar att ibruktagandet av skatteskuldsregistret krävde
väldigt mångsidig sakkunnighet. ”Flera tiotals sakkunniga från
Skatteförvaltningen deltog i projektets olika faser. Vi behövde kun-
skap och kunnande om bland annat skatteuppbörd, indrivning och
olika skatteprogram och datasystem. Många olika intressent grupper
har också deltagit i skatteskuldsregisterprojektet. Den kunniga
projektpersonalen och den goda atmosfär som rådde bland pro-
jektarbetarna var nyckeln till det fi na slutresultatet.
Hacklin upplever att det varit utmanande, men belönande
att inrätta skatteskuldsregistret. ”Det absolut intressantaste med
projektet var att skapa ett helt nytt system. På samma gång var det
också det besvärligaste, eftersom det var nödvändigt att beakta alla
system som redan fi nns och deras inverkan på skatteskuldsregistret
då vi skapade systemet. Därtill var tolkningen av den nya lagstift-
ningen en särskild utmaning i projektet. Möjligheten att göra det
lättare för kunderna att sköta ärenden motiverade projektarbetarna
att försöka nå ett så bra slutresultat som möjligt”, säger Hacklin.
SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN
Skatteskuldsregistret är en webbtjänst som
öppnades i december 2014. Via tjänsten
är det möjligt att granska uppgifter om
samtliga företags och näringsidkares
skatteskulder och försummelser av
periodskattedeklarationer.
S katteskuldsregistret visar inte det exakta beloppet i euro på
skatteskulden, utan endast om skatteskulden över stiger
10 000 euro eller inte. Skatteskuldsregistret visar inte
privatpersoners skulder.
Skatteskuldsregisterprojektet inrättades vid Skatteförvaltningen
i slutet av år 2013. Lagstiftningen om skatteskuldsregistret är ny
och därför var det också nödvändigt att skapa ett eget datasystem
för registret. Skatteskuldsregistret inrättades för att bekämpa grå
ekonomi och öka öppenheten i samhället.
”Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi,
vilket skrivits in som en del av regeringens program för bekämp-
ning av ekonomisk brottslighet. Tillgången till myndighets uppgifter,
såsom skatteskuldsuppgifter, underlättar bekämpningen och över-
vakningen av grå ekonomi”, berättar överinspektör Alexandra Hacklin,
projektchef för skatteskuldsregistret.
CASE
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN16
SE VIDEO
”Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi.”
ALEXANDRA HACKLINöverinspektör,projektchef förskatteskuldsregisterprojektet
en parallell uppföljning av genomslagskraften och lönsamheten.
Verksamhetens genomslagskraft och kvalitet får inte bli sämre trots
snäva anslagsramar.
REGERINGSPROGRAMMET STÖDER DEN LÅNGSIKTIGA PLANERINGENDet viktigaste dokument som styr den långsiktiga planeringen
är regeringsprogrammet. Utifrån programmet utarbetas årligen
statsrådets ramar för fyra år. Rambeslutet för åren 2015–2018
gavs i april 2014.
Utifrån rambeslutet utarbetas årliga budgeter, som riksdagen
godkänner. Rambeslutet tar ställning till fi nansieringen av de
utvecklingsprojekt som Skatteförvaltningen föreslagit. Utvecklings-
projekten kan gälla lagstiftningsreformer, teknologiska ändringar
eller utveckling enligt Skatteförvaltningens strategi.
I resultatavtalet mellan fi nansministeriet och Skatteför valt-
ningen sätter fi nansministeriet upp samhälleliga effektmål och
andra resultatmål. Effektmålet för år 2014 var att verkställa beskatt-
ningen utan störningar. Övriga effektmål utgjordes av att minska
skattefelet, effektivt bekämpa grå ekonomi och inter nationell
skatte fl ykt och att hålla en hög nivå på skattebetalarnas förtroende
och positiva inställning till skatter.
POSITIVT BETYG PÅ SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETFinansministeriet ger årligen skriftlig respons på Skatteförvaltningens
verksamhet. Den respons som Skatteförvaltningen fick för
verksamheten under 2013 var väldigt positiv. Finansministeriet
var tillfredsställt med att de avtalade resultatmålen uppnåddes
med beröm godkänt och att verksamheten utvecklades.
Skatteförvaltningen fi ck god respons av ministeriet till exempel
med anledning av att vi effektiviserat verksamheten genom att
höja automatiseringsgraden. I responsen sågs det som en bra
sak att Skatteförvaltningen satsat på personalens utveckling,
utbildning och arbetshälsa. Skatteförvaltningens arbetshälsa hade
förbättrats och vi hade fått bättre resultat än övriga arbetsgivare
inom statsförvaltningen.
I responsen nämndes också den utökade användningen av
e-tjänster och den framgångsrika utvecklingen av dessa. Vad
gäller skattekontrollen lyfte fi nansministeriet fram ibruktagandet
av skattenummer och internprissättningsprojektet. I sin respons
nämnde ministeriet också den fi na produktivitets- och lönsamhets-
utvecklingen och att lokaler används effektivare.
Skatteförvaltningens andra utmaningar under de kommande
åren är att trygga datasystemens driftsäkerhet och å andra sidan av att
dra nytta av de nya IT-möjligheter som standardprogramvaruprojektet
erbjuder. I responsen konstaterades det att det fi nns skäl att göra
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS18
FINANSMINISTERIET STYR VÅR VERKSAMHET
Finansministeriet och riksdagen styr
Skatteförvaltningens verksamhet genom att
bevilja anslag och ställa upp resultatmål.
Mål ställs upp i den budget som godkänns av
riksdagen och framför allt i det resultatavtal
som ingås med fi nansministeriet.
MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 19
SKATTEFÖRVALTNINGEN I ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING
Beskattningen påverkar samhället och
på motsvarande sätt påverkar samhället
beskattningen och dess verkställande
på många sätt.
MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS
Den nuvarande utvecklingen för skattesystemet gör också skatte-
lagstiftningen mer utmanande genom att den medför undantag
och komplicerade avdrag. Samtidigt borde kunderna kunna sköta
sina skatteärenden enkelt och snabbt.
EN KUNDKRETS SOM FÖRÄNDRASInternationaliseringen av beskattningen leder också till ändringar
i Skatteförvaltningens kundkrets. Under kommande år kommer
antalet utländska fackmän som arbetar i Finland att öka. Också
det internationella fastighets- och aktieinnehavet kommer att öka.
En allt större del av kunderna bor långa tider utomlands. Denna
utvecklingslinje som kan kopplas till internationaliseringen kan
minska skatteintäkterna, då kunderna kan använda olika länders
skatteförmåner enklare och snabbare. Å andra sidan bidrar det
tilltagande samarbetet mellan olika länders skatteförvaltningar till
att förebygga negativa effekter.
Det är möjligt att fi nländarnas positiva inställning till beskatt-
ningen kan ändras, eftersom prognoserna visar att det ekonomiska
läget inte kommer att förbättras väsentligt under de kommande
åren. På grund av att staten är skuldsatt kommer det trängda läget
för den offentliga ekonomin att fortsätta även om det ekonomiska
läget skulle förbättras. Detta leder lätt till en hög skattesats, vilket
ökar risken för sämre skattemoral.
SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR MÅSTE FÖRUTSESDet är väldigt viktigt att förutse samhällsförändringar eftersom
omvärlden förändrats och fortsätter att förändras på ett allt mer
oförutsägbart och snabbare sätt. Många samtidiga faktorer påverkar
förändringen, såsom globaliseringen, den skärpta internationella
konkurrensen, den tekniska utvecklingen, den snabbare infor-
mationsförmedlingen, ändringen i åldersstrukturen och den ändring
av värderingarna som anknyter till förändringen.
I en omvärld som förändras är det svårt att förutse möjligheterna
och hoten för Finlands nationalekonomi. Detta gör att Skatteförvalt-
ningens förändringsförmåga är av särskild vikt.
SKATTEFÖRVALTNINGEN DELTAR I DEN OFFENTLIGA DEBATTENNya beskattningsteman har lyfts till den nationella och internatio-
nella debatten. Dessa teman utgörs av till exempel grå ekonomi,
skatteparadis, skatteplanering och samhällsmoralen, internpris-
sättning och beskattningens samhälleliga betydelse. I Finland
har debattens tyngdpunktsområden i huvudsak varit positiva och
debatten har upprätthållit den positiva inställningen till skatter.
Med tanke på positiv inställning till skatter blir det en allt större
utmaning att tala om innehållsfrågor som gäller beskattningen, till
exempel internprissättning, då beskattningen internationaliseras.
Finansministeriets projekt Kundservice 2014 framskred till
en pilotfas med gemensamma servicepunkter inom den
offentliga förvaltningen.
Skatteförvaltningen deltog i projektet på alla pilotorter
i S:t Michel, Pargas, Saarijärvi, Kiminge och Pelkosenniemi.
Vid testet erbjuds kundbetjäning vid servicepunkter
som drivs av kommunerna. Tjänster producerades av
kommunerna och därtill av Skatteförvaltningen, FPA,
Polisens tillståndsförvaltning, magistraterna och arbets-
och näringsbyråerna.
Vid servicepunkterna hjälpte kommunala service-
rådgivare Skatteförvaltningens kunder genom att skriva
ut nödvändiga blanketter, ta emot handlingar och styra
kunderna att använda e-tjänster. Det var också möjligt att
vara i kontakt med en sakkunnig från Skatteförvaltningen
via fjärranslutning.
När de gemensamma servicepunkterna öppnade
stängde Skatteförvaltningen sin kundbetjäning i S:t Michel
och Pargas eftersom man ville ha erfarenheter av hur väl
Servicepunkterna ersätter serviceställena.
Finansministeriet utvärderar effekterna av service-
ställena på sommaren 2015. Erfarenheterna från pilotfasen
beaktas i den fortsatta beredningen.
SKATTEFÖRVALTNINGEN MED I PILOTPROJEKTET FÖR SERVICEPUNKTER
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS20
PROJEKT
Valmis-projektet
Projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning
Den nya anmälningsskyldigheten inom byggbranschen
Offentligt skatteskuldsregister
Gemensamt inkomstregister
Utredning av omfattningen på skattefelet
Utveckling av hantering av skatte-risker och analysverksamheten
VTPR-projektet
Ibruktagande av Valtori-tjänsten
Kapacitetsprojektet
De nuvarande utspridda datasystemen för beskattningen ersätts med Valmis-programvara under åren 2014–2018. Under året beredde vi genomförandet av projektet och de anknutna lagändringarna.
Projektet utreder specialsituationer som gäller internationella skattefenomen och har som mål att minska det skattefel som anknyter till dessa.
Vi skapade ett förfarande där aktörer inom byggbranschen anmäler arbetstagar- och entreprenaduppgifter månatligen.
Vi inrättade ett offentligt register över skatteskuldbelagda företag som införts i företags- och organisationsdatasystemet.
Vi deltog i kravspecifi kationen för det gemensamma inkomstregistret.
Vi utredde olika delfaktorer som gäller skattefelet och utvecklade uppskattningen av omfattningen på skattefelet.
Vi utvecklade hanteringen av skatterisker och analysverksamheten.
Vi skapar och tar i bruk ett automatiskt system för förmedling av fullgöranderapporter. Ibruktagandet fortsätter fram till år 2017.
I mars 2014 blev Skatteförvaltningen användare av Valtori-tjänster.
Projektet för att ta i bruk en datorhalls- och kapacitets tjänst för datasystemen. Ibruktagandet fl yttades fram till år 2015.
Verkställande av beskattningen utan störningar
Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi och skattefl ykt
Bekämpning av grå ekonomi
Bekämpning av grå ekonomi
Minskande av skattefelet
Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi
Minskande av skattefelet
Bekämpning av grå ekonomi
Lönsamhet
Tryggande av driftsäkerheten
MÅL
VIKTIGA STRATEGISKA PROJEKT 2014
Därtill genomfördes fl era lagstiftningsreformer år 2014.
Rätten att dra av räntor på bostadslån minskades ytterligare. År 2014
är 75 procent av räntorna avdragsgilla i beskattningen. Avdragsrätten
kommer att skäras ned ytterligare under kommande år.
En studielånskompensation ersatte det studielånsavdrag som
beviljas i beskattningen. En person som avlagt examen inom tids-
fristen har fått dra av en del av amorteringarna av sina studielån som
en studielånskompensation. Den nya studielånskompen sationen
påverkar inte beskattningen, eftersom kompensationen betalas till
den bank som beviljat lånet i stället för skatteavdragsrätten.
LAGÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR BESKATTNINGEN ÅR 2014
Ändringar i lagstiftningen påverkar
Skatteförvaltningen, bland annat
vad gäller handledningen av kunder,
beskattningsförfarandet och datasystem.
MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS
Lagstiftningen om skatteskuldsregistret trädde i kraft 1.12.2014.
Det register som förs av Skatteförvaltningen ger möjlighet att få
information om huruvida ett företag har en skatteskuld på minst
10 000 euro eller försummat periodskattedeklarationer. Syftet är att
underlätta fullgörandet av den utredningsskyldighet för beställare
som anknyter till beställaransvaret och offentliga upphandlingar
samt att främja skattebetalningen.
FATCA-avtalet. I likhet med många andra stater har Finland
ingått ett avtal med USA om utbyte av beskattningsuppgifter enligt
den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Finländska fi nansiella
institut ger årligen Skatteförvaltningen uppgifter om tillgångar
och avkastningar på fi nländska konton för amerikaner. Skatte-
förvaltningen förmedlar uppgifterna till USA:s skatteförvaltning.
På motsvarande sätt får Finland uppgifter om fi nländska skatt-
skyldigas tillgångar och inkomster i USA.
FATCA-avtalen har banat väg för ett allt intensivare samarbete
för att bekämpa internationell skattefl ykt. Finland och ett fl ertal
EU- och OECD-stater ingick i oktober 2014 ett avtal om ömsesidigt
utbyte av beskattningsuppgifter, vilket motsvarar FATCA-avtalen.
Den tillfälliga skattefriheten för överlåtelsevinst av fastigheter
främjade markköp av kommunerna. Personkunder hade möjlighet att
skattefritt sälja fastigheter till kommunerna 1.10.2013–31.12.2014.
Den lagstadgade skogsvårdsavgiften lades ner på fi nska fastlandet.
Skatteförvaltningen samlade in skogsvårdsavgiften för sista gången
år 2014.
Inkomstskatteprocenten för aktiebolag och andra samfund
sänktes till 20 procent från och med skatteåret 2014. Tyngdpunkten
överfördes till beskattning av vinstutdelning av företagen: de
skattepliktiga andelarna för dividendinkomst höjdes och den helt
skattefria andel som gällde för dividender av onoterade bolag
avskaffades. Beskattningen av vinstutdelning av andelslag ändras
på motsvarande sätt från och med år 2015.
De nya skyldigheterna att lämna uppgifter inom byggverksamhet
trädde i kraft 1.7.2014. Byggherrar och entreprenörer ger
månatligen uppgifter om entreprenadbelopp och arbetstagare till
Skatteförvaltningen. Skyldigheten att lämna uppgifter kompletterar
det skattenummerförfarande som tagits i bruk redan tidigare. Också
byggare av egnahemshus ska lämna uppgifter om arbeten som
kräver bygglov.
Skyldigheten att erbjuda kvitto trädde i kraft år 2014. En
näringsidkare ska med vissa undantag erbjuda köparen kvitto
också vid kontantköp.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 21
Den internationella företagsverksamheten blir allt mer mobil då
digitaliseringen och nya verksamhetsmodeller och -sätt breder ut
sig. Man talar om en ny form av digital ekonomi där det inte är
möjligt att fastställa hemorten för affärsverksamhet som bedrivs
elektroniskt lika enkelt som tidigare.
Därtill leder de internationella företagens ökade kontakter
till att företagen har allt mer komplicerade internationella
koncernstrukturer och företagsarrangemang.
Å andra sidan har världen vaknat upp och insett att den inter-
nationella affärsverksamheten kräver en gemensam lagstiftning
för staterna och därtill också aktivt samarbete mellan olika staters
skatteförvaltningar. Denna utveckling leds av såväl Europeiska unio-
nen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD), som är gemensam för de västerländska industristaterna.
Projektet Base Erosion and Profi t Shifting (BEPS), som genom-
förs av OECD, fungerar som motor för det internationella arbetet,
som har som mål att hindra att de nationella skattebaserna
vittrar sönder. Risken är att inkomster inte alls beskattas eller
att företagen fl yttar till stater med låg beskattning. Detta sker till
följd av skattesystem som inte är kompatibla med varandra och
arrangemang som i huvudsak är lagliga. Också inom EU pågår
fl era liknande projekt, som syftar till att ändra medlemsstaternas
lagstiftning.
Såväl EU som OECD utför ett omfattande arbete för att skapa
en mer harmoniserad skattelagstiftning mellan länderna. En sådan
skulle minska möjligheterna till omotiverade skatteförmåner.
Rekommendationer om hur man kan skapa ett skattesystem
som är kompatibelt mellan olika stater har utarbetats inom ramen
för BEPS-projektet. Därtill har staterna kommit överens om
fl era reformer av det internationella utbytet av skatteuppgifter.
Informationsutbytet gäller alla skattebetalargrupper, såväl privat-
personer som företag.
Utbyte av kontouppgifter med USA och EU-länderna kommer
att bli en del av det obligatoriska informationsutbytet för Finland.
Det automatiska utbytet av kontouppgifter mellan EU-länderna
grundar sig på Europarådets direktiv om administrativt samarbete
i fråga om beskattning.
EU bereder ett utvidgande av informationsutbytet på eget
initiativ mellan staterna till exempel vad gäller ansökningar om
förhandsavgöranden som företagen gjort med tanke på deras
beskattning. Därtill tar man i bruk nya system för att betala och
redovisa mervärdesskatt i mervärdesbeskattningen.
FRAMTIDENS KRAV
På ett internationellt plan sker
stora förändringar i beskattningen
för närvarande.
MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS22
DEN INTERNATIONELLA SKATTEKONTROLLEN KRÄVER INHEMSKA RESURSERDen internationella utvecklingen leder till att Skatteförvaltningens
effektivitetskrav skärps och en resultatgivande kontroll förutsätter
kontinuerlig effektivisering av metoderna för skattekontroll och
inriktningen av dessa. De närmaste åren kommer såväl lagstiftningen
för företag som förfaringssätten i utbytet av skatteuppgifter att
ändras.
Skatteförvaltningens organisation förbereder sig inför de
framtida uppgifterna genom specialisering och koncentrering
av funktionerna. Ett exempel på detta är att internprissättnings-
projektet, som inrättades som ett tillfälligt projekt år 2012, har
gjorts till en permanent del av Koncernskattecentralens verksamhet
från och med år 2015. Det krävs också att de tekniska metoderna
kontinuerligt utvecklas för att man ska kunna delta i det informations-
utbyte som hela tiden tilltar.
Skatteförvaltningen följer noggrant den utveckling som sker
inom OECS:s BEPS-projekt och förbereder sig på att genomföra de
eventuella lagstiftningsändringar som ska göras utifrån projekten.
SKATTEFÖRVALTNINGEN LADE UT SINA IT-TJÄNSTERDet fanns en vilja att koncentrera de ICT-tjänster som
produceras för staten och i början av år 2014 grundades Statens
branschoberoende ICT-tjänster dvs. Valtori för att tillhandahålla
dessa tjänster. Skatteförvaltningen började använda Valtoris
tjänster i samband med det första ibruktagandet. Ansvaret för
att producera informationstekniska tjänster som är fristående
från Skatteförvaltningens verksamhetsområde överfördes till
Valtori 1.3.2014. På samma gång övergick 87 personer från
Skatteförvaltningen till Valtori.
Förutom personal överfördes också de avtal som gäller service
och anläggningstillgångar till Valtori. Vid övergångsfasen ansvarade
de personer som övergick från Skatteförvaltningen till Valtori i
huvudsak också för genomförandet av tjänsterna. Servicenivån
och tjänsterna har hållits på överenskommen nivå under år 2014.
Världen har vaknat upp och insett att den internationella affärsverksamheten kräver att stater har gemensam lagstiftning och att deras skatteförvaltningar samarbetar aktivt.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT F INLAND SOM FÖRÄNDRAS 23
skyldigheten att lämna uppgifter uppkommer för en kund, hur
inspektioner görs på fältet och hur själva beskattningen verkställs.”
Vi började effektivisera handledningen och rådgivningen av
kunderna i god tid. Skatteförvaltningen utarbetade olika anvisningar,
spelade in videon för att ge handledning om anmälningen och
gav information till olika kundgrupper via skatt.fi -sidorna och
intresseorganisationerna.
Vid ibruktagandet var det extremt viktigt att ge information
och på våren skapade vi ett eget servicenummer för skyldig-
heten att lämna bygguppgifter för kundrådgivningen. En kort
tid innan lagen trädde i kraft ordnade Skatteförvaltningen över
40 utbildningsevenemang runt om i Finland och deltog i närmare
100 evenemang.
”Webinarier, det vill säga kurser på nätet, var ett helt nytt sätt
att ge utbildning vid Skatteförvaltningen. Mottagandet var gott och
tusentals personer deltog i utbildningen”, berättar Wulff.
När skyldigheten att lämna uppgifter trätt i kraft fortsattes
arbetet av övervakningsgruppen för specialbranscher. I den
inledande fasen av den stora förändringen fokuserade gruppens
arbete på rådgivning av och handledning till kunderna utifrån
fel som upptäckts i anmälningen. På hösten har gruppen också
bekantat sig med och gett handledning på byggarbetsplatserna
tillsammans med skatteinspektörerna.
F öretag som beställer byggtjänster ska månatligen anmäla
uppgifter om entreprenader på över 15 000 euro till
Skatteförvaltningen. Om en gemensam byggarbetsplats
uppkommer för fl era företag, ska den huvudsakliga genomföraren
för byggarbetsplatsen månatligen anmäla uppgifter om alla
arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Hushåll ska före
slutsynen av byggnaden anmäla uppgifter om alla arbeten som
omfattas av bygglov.
”Den nya anmälningsskyldigheten var en enorm förändring
inom byggbranschen. Den medförde helt nya skyldigheter för
många beställare av bygg- och underhållsarbeten, vilka från tidigare
inte hade någon som helst erfarenhet av arbete med skattemyn-
digheten i detta samband”, säger överinspektör Sari Wulff. ”Det
handlade om en förändring av hela arbetskulturen inom bygg-
branschen.” Överinspektör Sari Wulff fungerade som projektledare
för Raksi-projektet.
”Vi började förbereda ikraftträdandet av den nya lagstiftningen
genom att inrätta Raksi-projektet redan för tre år sedan”, berättar
Sari Wulff. ”På grund av skyldigheten att lämna uppgifter var vi
tvungna att skapa ett helt nytt datasystem och nya förfaringssätt
såväl för kunderna som för personalen.”
År 2014 utförde vi en stor mängd datasystemsarbete och
skapade tjänster för anmälningen. ”Allt som allt var vi tvungna
att planera och genomföra en helt ny process börjandes från hur
SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK
Skyldigheten att lämna uppgifter om
byggande, vilken syftar till att bekämpa
grå ekonomi, trädde i kraft i början av
juli 2014.
CASE
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK24
SE VIDEO
SARI WULFFöverinspektör
”Allt som allt var vi tvungna att planera och genomföra en helt ny process.”
Med skattefel avses att de fastställda skatterna inte fl yter in till fullt
belopp, det vill säga att beloppet på skattemedlen inte motsvarar
beloppet på de medel som kan samlas in i teorin. Skattefelet
orsakas av skatterester, deklarationsfel och försummelser.
Skatterester uppkommer då kunder av en eller annan orsak
inte kan betala de skatter som de deklarerat. Vi strävar efter att
hålla skatteresterna på en så låg nivå som möjligt till exempel
genom att se till att beskattningen i allt större utsträckning sker i
realtid. Målet är att beskattningen genast träffar maximalt rätt och
att den sköts maximalt nära den tidpunkt då den skattepliktiga
inkomsten uppstått.
Skattefel uppkommer också av deklarationsfel och försum-
melser. Påförandet och betalningen av skatter uteblir eftersom
uppgifter som påverkar beskattningen inte deklarerats eller de-
klarerats felaktigt.
En del av felen och försummelserna är oavsiktliga, medan
en del är avsiktliga. Vid avsiktliga försummelser talar man om
grå ekonomi, då man medvetet låter bli att deklarera eller betala
samhälleliga förpliktelser som hänför sig till laglig affärsverksamhet.
MOT ETT MINDRE SKATTEFEL
Skatteförvaltningen har till uppgift
att sörja för att kunderna betalar sina
skatter vid rätt tidpunkt och till rätt
belopp. En av Skatteförvaltningens
uppgifter är att minska skattefelet.
GRÅ EKONOMI
minskar skatteintäkterna
försämrar de hederliga företagens konkurrensställning
minskar den positiva inställningen till skatter
återspeglar sig på arbetsförhållandena och arbetssäkerheten.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING26
ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
AKTIV VERKSAMHET FÖR ATT MINSKA SKATTEFELETSkatteförvaltningen minskar skattefelet genom att främja den
positiva inställningen till skattebetalning. Målet är att öka
medborgarnas och företagens förståelse för beskattningens
betydelse för samhället. Den positiva inställningen till skatter
främjas också av föregripande handledning och en trovärdig
skattekontroll, som minskar kundernas möjligheter att avsiktligt
eller oavsiktligt förfara på fel sätt.
Beskattningsåtgärderna inriktas enligt kundgrupp. Genom seg-
mentering av kunderna identifi eras deras olika behov av rådgivning,
handledning och kontroll. Skatteförvaltningen satsar på kontroll som
genererar skatt, såsom kontroll av stora och internationella bolag.
GRÅ EKONOMI BEKÄMPAS PÅ FLERA FRONTERGrå ekonomi ökar skattebelastningen för hederliga medborgare
och företag och leder till snedvriden konkurrens på marknaden.
Samtidigt är grå ekonomi till skada för den positiva inställningen till
skatter hos kunder som bedriver laglig verksamhet.
Skatteförvaltningen förebygger inverkan av grå ekonomi på
skattefelet. Skatteförvaltningen ökar tillsammans med övriga
myndigheter och intressentgrupper risken för att åka fast för
ohederlig verksamhet och minskar de nyttor som kan fås genom
att bedriva grå ekonomi.
Vi förebygger grå ekonomi med en effektiv kontroll och
information som påverkar den allmänna åsikten. Grå ekonomi kan
också bekämpas genom att utveckla förfarandet för att deklarera
och betala skatt. De konkreta metoderna utgörs av bland annat
det offentliga skattenummerregister som Skatteförvaltningen
administrerar, den månatliga skyldigheten att lämna arbetstagar- och
entreprenaduppgifter och publiceringen av skatteskuldsuppgifter i
Skatteskuldsregistret, som förs av Skatteförvaltningen.
Skatteförvaltningen tryggar de finländska skatteintäkterna
genom att utveckla skatterådgivningen till och skattekontrollen
av internationellt viktiga bolag och genom att övervaka den
internationella internprissättningen. Skatteförvaltningen utreder
också inkomstbildningen för personkunder, särskilt placeringar
och affärsverksamhet utomlands. I verksamheten utnyttjar vi
jämförelseuppgifter inom fi nansbranschen. Därtill vidareutvecklar
vi det internationella informationsutbytet.
Vårt mål är att beskattningen från första början träffar så rätt som möjligt.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 27
BELOPPET PÅ INKOMSTSKATTEN FÖR PERSONKUNDER STEG TROTS RECESSIONENBruttoutfallet för inkomstskatten för personkunder nådde 31,3 miljarder
euro, vilket är en ökning på 1,2 miljarder euro från föregående
år (+3,9 %). Inkomstskatten består till 90 procent av förskotts-
innehållningar, som ökade med 961 miljoner euro (+3,6 %) från
föregående år. Utan recessionen och en arbetslöshet som fortsatte
att öka hade lönebeloppet inom ekonomin och följaktligen förskotts-
innehållningarna ökat i ännu högre grad.
Enligt uppskattning var orsaken till en tredjedel av uppgången
i förskottsinnehåll ningarna att den genomsnittliga kommunalskat-
teprocenten steg med 0,35 procentenheter. De återstående två
tredjedelarna av uppgången för förskottsinnehållningarna berodde
å sin sida på den allmänna inkomstförändringen.
Bland övriga inkomstskatteslag ökade utfallet för förskottskom-
plettering 207 miljoner euro (+40 %) och kvarskatt 37 miljoner euro
(+3,7 %). Däremot sjönk utfallet för förskottsskatt med 18 miljoner
euro (–1,1 %).
Förskottsinnehållningarna och förskottsskatterna hänförde sig
i huvudsak till skatteåret 2014, medan förskottskompletteringarna
särskilt avspeglar skatteåret 2013, då kapitalinkomsterna ökade. På
motsvarande sätt förföll kvarskatt från två olika skatteår till betalning
år 2014. Den andra förfallodagen för kvarskatt för skatteåret 2012
inföll i februari och den första förfallodagen för kvarskatt för
skatteåret 2013 ägde rum i december. Bruttoskatteutfallet för den
förfallodag som gäller skatteåret 2012 sjönk, men bruttofallet för
den förfallodag som gäller skatteåret 2013 steg på grund av ökade
kapitalinkomstskatter.
NEDGÅNGEN I DEN FINLÄNDSKA EFTERFRÅGAN PÅVERKADE UTFALLET FÖR MERVÄRDESSKATTENBruttoutfallet för mervärdesskatt steg med 284 miljoner euro från
året innan (+1,1 %) och uppgick till sammanlagt 25,1 miljarder
euro. Eftersom beloppet på återbäring av mervärdesskatt samtidigt
ökade med 176 miljoner euro (+1,6 %), landade uppgången i
nettoutfallet på 108 miljoner euro (+0,8 %). Detta visar att den
fi nländska efterfrågan varit låg.
DEN SÄNKTA SAMFUNDSSKATTEPROCENTEN SYNTES I INKOMSTSKATTEBELOPPETBruttoutfallet för inkomstskatten för samfund sjönk med 786 miljo-
ner euro (–13 %) och uppgick till 5,1 miljarder euro. Detta berodde
på att samfundsskatteprocenten sänktes från 24,5 procent till 20
procent. Bland de delfaktorer som påverkar samfundsskatten mins-
kade bruttofallet för förskottsskatter med 778 miljoner euro (–17 %).
Beloppet på förskottskompletteringar minskade en aning (–5,2 %),
SKATTEUTFALL ÅR 2014
Bruttoutfallet redogör för det
penningbelopp som fl utit in till
Skatteförvaltningens bankkonton
under året.
ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
År 2014 uppgick bruttoutfallet för de skatter som Skatteförvaltningen
samlade in till sammanlagt 68,5 miljarder euro. Bruttoutfallet
ökade från år 2013 med 1,4 miljarder euro (+2,1 %), trots att
sänkningen av samfundsskatteprocenten minskade bruttoutfallet
för samfundsskatt med hela 786 miljoner euro (–13 %).
Inkomstskatt för personkunder och mervärdesskatt som
ska betalas på varor och tjänster genererar överlägset mest
skatteintäkter. Tillsammans täckte bruttoutfallet för dessa
skatter mer än 80 procent av det totala bruttoutfallet för Skatte-
förvaltningen.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING28
men översteg än en gång en miljard euro. Däremot ökade kvar-
skatterna (+12 %). Vad gäller såväl förskottskomplettering som
kvarskatt handlade det i huvudsak om skatter som hänför sig till
skatteåret 2013.
MER SOCIALSKYDDSAVGIFTER TILL FPADe socialskyddsavgifter som redovisas till FPA uppgick till
knappt 1,7 miljarder euro, vilket var 74 miljoner euro (+4,6 %)
mer än året innan. Uppgången var en följd av ändringen av
skattegrunden: betalningsprocenten steg till 2,14 procent av de
utbetalade lönerna, då den låg på 2,04 procent år 2013.
SKÄRPTA BESKATTNINGSGRUNDER HÖJDE UTFALLET FÖR FASTIGHETSSKATT MED 12 PROCENTBruttoutfallet för den fastighetsskatt som redovisas enbart till kom-
munerna översteg för första gången 1,5 miljarder euro. Uppgången
från året innan uppgick till 168 miljoner euro (+12 %). Uppgången
låg i linje med prognoserna, eftersom de beskattningsvärden för
byggnader som användes i fastighetsbeskattningen för skatteåret
2014 steg med närmare 10 procent från föregående år. Beskatt-
ningsvärdena för mark steg med drygt åtta procent. Därtill höjde
sammanlagt 90 kommuner den allmänna fastighetsskatteprocen-
ten, medan 87 kommuner höjde fastighetsskatteprocenten för
byggnader som används för stadigvarande boende.
ÖKAD ÖVERLÅTELSESKATT TROTS DET RÅDANDE LÄGET I BOSTADSHANDELNBruttoutfallet för överlåtelseskatt var 708 miljoner euro. Jämfört
med året innan var uppgången överraskande stor, sammanlagt
113 miljoner euro (+19 %). Det går dock inte att förutse ett upp-
sving i bostadshandeln utifrån dessa siffror eftersom några stora
enskilda fall förklarar största delen av uppgången. Därtill var nivån
på överlåtelsebeskattningen en aning lägre än för närvarande i
januari-februari 2013, eftersom skatten höjdes i början av mars
2013 från 1,6 procent till 2,0 procent vad gäller bostads- och fastig-
hetsaktier och därtill inkluderades skuldandelen i skattegrunden.
EN FÖRORDNINGSÄNDRING TIDIGARELADE INFLÖDET AV SKATTEINTÄKTER AV VINSTUTDELNING FRÅN ONOTERADE FÖRETAGBruttoutfallet för förskottsinnehållning på vinstutdelning uppgick
till 499 miljoner euro, vilket är hela 291 miljoner euro (+140 %)
mer än året innan. Den huvudsakliga orsaken till detta är den
ändring av förordningen om förskottsuppbörd vilken trädde i
kraft år 2013, enligt vilken också onoterade företag ska verkställa
förskottsinnehållning på vinstutdelning till personkunder. Förutom
att förfarandet ändrades gjorde år 2014 också börsbolag
stora vinstutdelningar som ska tolkas som vinstutdelningar av
engångskaraktär. Därtill skärptes beskattningen av vinstutdelningar
en aning. Börsbolagens andel av de förskottsinnehållningar som
betalades år 2014 var 55 procent, medan de onoterade företagens
andel var 45 procent.
Den stora uppgången i utfallet för källskatt som betalats av
begränsat skattskyldiga (+72 %) hänförde sig också till ovan
nämnda extra vinstutdelningar av engångskaraktär. Sammanlagt
uppgick bruttoutfallet för källskatt till 475 miljoner euro.
SISTA ÅRET FÖR BANKSKATTENBankskatten togs i bruk år 2013, men den blev kortlivad. Under det
andra och samtidigt sista året (år 2014) genererade bankskatten
sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %)
mer än år 2013. I fortsättningen betalar depositionsbanker och
andra institut stabilitetsavgifter till en stabilitetsfond i stället för
bankskatt.
Bland övriga skatteslag ökade utfallet en aning också för
lotteriskatt (+1,6 %), förskottsinnehållning på inkomst av
virkesförsäljning (+8,9 %) och försäkringspremieskatt (+5,2 %).
Bruttoutfallet för arvs- och gåvoskatt sjönk med hela 146 mil-
joner euro (–22 %). År 2014 uppgick utfallet till 508 miljoner euro.
Inga nämnvärda förändringar skedde i snittalen för beskattnings-
beslut och nedgången förklaras med situationen i Skatteförvalt-
ningens arbetskö. År 2014 behandlade vi cirka en femtedel färre
arvs- och gåvobeskattningsfall än året innan.
Också utfallet för källskatt på ränteinkomster minskade (–32 %).
Utfallet minskades av räntenedgången år 2013.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 29
Skatteåterbäringsbeloppet ökade med 90 miljoner euro (+0,6 %)
från året innan på grund av uppgången i återbäring av mervärdes-
skatt (+1,6 %). I euro återbars mest mervärdesskatt, knappt 11,0
miljarder euro. Beloppet står för tre fjärdedelar av all skatt som
Skatteförvaltningen återbar. De största återbäringarna av mervär-
desskatt hänför sig typiskt till stora investeringar och till exporten
där företag i och med 0-skattesatsen slipper betala mervärdesskatt.
Också förskottsskatter för samfund (+5,7 %) och källskatter
(+51 %) återbars i större utsträckning än under året innan. Däre-
mot minskade återbäringen inom övriga stora skatteslag. Beloppet
på förskottsåterbäring till personkunder backade en aning (–5,2
%) efter en upptrend som varat i fl era år. Under året betalades
sammanlagt 2,3 miljarder euro i förskottsåterbäring till samman-
lagt 3,5 miljoner personkunder. Den bakomliggande orsaken till
nedgången i förskottsåterbäringen är uppgången i beloppet på
kapitalinkomstskatten, eftersom särskilt överlåtelsevinster i de
fl esta fall inte beaktas i förskottsinnehållningen, utan skatterna
i fråga betalas i efterskott antingen som förskottskomplettering
ÅTERBÄRINGSBELOPPET LÅG KVAR PÅ EN STABIL NIVÅ
Under 2014 returnerade Skatteförvaltningen
sammanlagt 14,6 miljarder euro till kunderna
med anledning av överbetalda skatter.
ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
eller först som kvarskatt. Uppgången i kapitalinkomstskatterna är
följaktligen också en bidragande faktor till nedgången i beloppet
på förskottsåterbäringen. Hos personkunder är andra återbäringar
än förskottsåterbäringar ringa.
Beloppet på förskottsåterbäringen till samfund sjönk (–5,6 %),
trots att förskottsåterbäringen för skatteåret 2013 var högre än året
innan. Orsaken till detta var de högre beloppen på återbäringar av
samfundsskatt från tidigare skatteår vilka gjordes år 2013.
Bruttoutfall Återbäring
68 53914 560
49 8849 754
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Mn euro
BRUTTOUTFALL FÖR SKATTEINTÄKTER OCH ÅTERBÄRINGAR 2004–2014
52 40410 486
55 62711 888
59 91712 993
63 63015 241
57 49113 047
58 51313 128
63 04014 547
64 81715 055
67 15214 471
5 I TOPP SKATTEAVDRAG FÖR PERSONKUNDER
Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen
Hushållsavdrag
Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från förvärvsinkomster)
Utgifter som hänför sig till hyresinkomster
Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från kapitalinkomster)
12345
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING30
54 MILJARDER EURO FÖR SAMHÄLLETS TJÄNSTER
Skatteförvaltningen förmedlar månatligen de
skatter som fl utit in till Skatteförvaltningens
konton till de skattetagare som tillhandahåller
samhällstjänster: staten, kommunerna,
Folkpensionsanstalten, församlingarna och
skogsvårdsföreningarna. År 2014 redovisades
54 miljarder euro i skatter till skattetagarna.
Beloppet ökade med 800 miljoner euro
(+1,5 %) jämfört med föregående år.
ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
Redovisningarna av samfundsskatt sjönk med 418 miljoner
euro (–9,4 %). Förändringen beror i huvudsak på sänkningen
av samfundsskatteprocenten från 24,5 procent till 20 procent.
Redovisningarna av mervärdesskatt låg på så gott som samma nivå
som under året innan, de ökade med måttliga 71 miljoner euro
(+0,5 %) från föregående år.
Under året redovisades skogsvårdsavgifter i en avsevärt mindre
omfattning (–42,7 %) på grund av ändringen av intagsperioden
under det föregående året. Förändringen ledde till att redovisningen
av skogsvårdsavgifter år 2013 undantagsvis gällde två år.
UPPGÅNG I REDOVISNINGARNA TILL STATEN OCH KOMMUNERNASammanlagt redovisades 28 miljarder euro i skattemedel till staten,
vilket är en aning mer än under föregående år (+0,6 %). Ökningen
berodde på utfallet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, vilket
steg med 789 miljoner euro från året innan (+9,9 %). Uppgången
förklaras delvis av att utdelningen för olika skatteår preciserades,
vilket ökade det belopp som ska redovisas till staten med cirka 300
miljoner euro. Det belopp som redovisades till övriga skattetagare år
2014 minskade med motsvarande belopp.
Statens andel av samfundsskatteutfallet var 2,4 miljarder
euro, dvs. nästan en femtedel lägre än under året innan, dels
för att samfundsskattebasen sänkts, dels för att statens andel
REDOVISNINGEN AV FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTSKATTER ÖKADE, REDOVISNINGEN AV SAMFUNDSSKATTER BACKADERedovisningarna av förvärvs- och kapitalinkomstskatter fortsatte
att öka och växte med drygt en miljard euro (3,7 %) från året
innan. Uppgången förklaras av fl era skattegrundsändringar, såsom
höjningen av den genomsnittliga kommunalskatte procenten och
reformen av beskattningen av utdelning. Uppgången i redovisning-
arna berodde också på att de inkomster som ligger till grund för för-
skottsinnehållningen steg med cirka 2 procent från föregående år.
Skattetagare Mn euro Ändring (%)
Staten 28 172 0.6
förvärvs- och kapitalinkomstskatt
+ källskatt 8 744 9,9
samfundsskatt 2 433 –19,3
moms 14 099 0,5
övriga statliga skatter 2 896 –3,5
Kommuner 21 168 2,6
kommunalskatt 18 193 1,3
samfundsskatt 1 463 11,5
fastighetsskatt 1 512 10,9
FPA 3 643 4,4
avgifter för försäkrade 1 953 4,2
socialskyddsavgifter för arbetsgivare 1 690 4,6
Församlingar 1 027 –1
kyrkoskatt 912 –2,2
samfundsskatt 116 10,3
Skogsvårdsavgifter 27 – 42,7
Skatter och avgifter sammanlagt 54 037 1,5
REDOVISNINGAR TILL SKATTETAGARNA 2014
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 31
av utdelningen av samfundsskatten minskat från 68 till under
63 procent. Bland de övriga skatterna ökade redovisningarna av
överlåtelseskatt mest, de ökade med 116 miljoner euro (+19,7 %).
Under det andra och samtidigt sista året genererade bankskatten
sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %)
mer än under år 2013.
Redovisningarna till kommunerna fortsatte att öka och steg med
527 miljoner euro (+2,6 %) från året innan. Det belopp som ska
redovisas till kommunerna ökade till 21,2 miljarder euro. I euro står
kommunalskatten för största delen av tillväxten i redovisningen, då ök-
ningen var 227 miljoner euro (+1,3 %). Också beloppet på samfunds-
skatter (+11,5 %) och fastighetsskatter (+10,9 %) som ska redovisas
till kommunerna ökade med sammanlagt cirka 300 miljoner euro.
Trots den sänkta skattebasen ökade beloppet på den samfunds-
skatt som ska redovisas till kommunerna, eftersom kommunernas
relativa andel av samfundsskatten under skatteåret ökade från 29,5
procent till 35,6 procent. Fastighetsskatternas tillväxt förklaras av
höjningen av de beskattningsvärden som ligger till grund för skatten
och därtill av att fl era kommuner höjde fastighetsskatteprocenten.
HÖGRE FÖRVÄRVSINKOMSTER ÖKADE REDOVISNINGARNA TILL FOLKPENSIONSANSTALTENDe avgifter av skattenatur som redovisades till Folkpensions anstalten
ökade med 4,4 procent till 3,6 miljarder euro. Uppgången fördelas
jämnt mellan sjukförsäkringspremier för försäkrade och social-
skyddsavgifter, som ökade med 78 miljoner euro från året innan.
Den positiva utvecklingen för socialskyddsavgifter uppbackades av
uppgången i skattepliktiga förvärvsinkomster och därtill av en liten
höjning av bägge betalningsprocenterna jämfört med föregående år.
Redovisningarna till församlingarna krympte från året innan
(–1,0 %). Totalt 1 027 miljoner euro redovisades till församlingarna.
Orsaken till den lilla tillbakagången var redovisningarna av kyrkoskatt,
som minskade med 21 miljoner euro (–2,2 %). Ökningen av sam-
fundsskatten med 11 miljoner euro (+10,3 %) räckte inte riktigt till
för att täcka det underskott som uppkom på grund av kyrkoskatten.
FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTBESKATTNING
53,7 %
MOMS
26,2 %
SKATTEINFLÖDE FRÅN FÖRETAG
7,4 %
FASTIGHETSBESKATTNING
2,8 %
ÖVRIGA SKATTER
9,9 %
INFLÖDE AV SKATTEINTÄKTER FRÅN OLIKA SKATTESLAG
2010
2011
2012
2013
2014
45 463
48 998
50 261
53 213
54 037
0,7
7,8
2,6
5,9
1,5
Mn euro Ändring (%)
REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER 2010–2014
Staten
Kommuner
FPA
Församlingar
Skogsvårdsföreningar
28 172
21 168
3 643
1 027
27
52,1
39,2
6,7
1,9
0,1
Mn euro %
SKATTETAGARNAS ANDELAR AV NETTOUTFALLET 2014
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING32
Skattekontounderskott
3 627-
2010
2011
2012
2013
2014
Mn euro
SKATTERESTER OCH SKATTEKONTOUNDERSKOTT 2010–2014
3 898-
4 084-
3 730191
3 865191
Av skatteresterna var 1 454 miljoner euro (37 %) mervärdes-
skatter, 721 miljoner euro (18 %) förskottsinnehållningar och
socialskyddsavgifter och sammanlagt 1 577 miljoner euro (41 %)
förskottsskatter och kvarskatter. Beloppet på kvarskatterna ökade
med 170 miljoner euro. Skatteresterna för övriga huvudskatteslag
ändrades inte avsevärt. Andelen för ovan nämnda huvudskatteslag
av skatteresterna var sammanlagt 97 %.
Av skatteresterna hörde 1,17 miljarder euro (30 %) till person-
kunder och 2,5 miljarder euro (65 %) till företags- och sam-
fundskunder. Övriga gruppers andel var 5 %.
Beloppet på preskriberade skatter som kan allokeras och
ingår i det sammanlagda beloppet på skatteresterna uppgick till
OBETALDA SKATTER PÅ 4 MILJARDER EURO
Beloppet på obetalda skatter uppgick till 4,066
miljarder euro i slutet av 2014. Skatterester
(3,865 miljarder) och ett skattekontounderskott
på 191 miljoner euro ingår i beloppet. Beloppet
på skatteresterna ökade med 135 miljoner euro
(3,6 %), men beloppet på skattekontounderskottet
ligger på samma nivå som föregående år.
ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING
715 miljoner euro. Beloppet har minskat med 82 miljoner euro
(11,4 %) från föregående år.
UTFALLET FÖR SKATTEKONTOANMÄRKNINGAR OCH -BETALNINGSPÅMINNELSERMed betalningsanmärkningar som gällde skattekontot infl öt sam-
manlagt 1,327 miljarder euro (–72 miljoner euro jämfört med året
innan). Indrivningsåtgärderna genererade 1,737 miljarder euro
(+155 miljoner euro). Det utfall som räknades på detta sätt uppgick
till sammanlagt 3,064 miljarder euro.
UTFALLET FÖR KUNDSPECIFIKA INDRIVNINGSÅTGÄRDERUtfallet för kundspecifi ka indrivningsåtgärder var 426 miljoner euro,
vilket var en uppgång på 44 miljoner euro från året innan. Utfalls-
procenten för kundspecifi ka indrivningsåtgärder låg på 54,31 %.
Utfallet steg med cirka 4 % från föregående år.
INDRIVNING AV SKATTER GENOM UTSÖKNINGOm en kund inte betalar skatt efter en betalningsanmärkning,
skickar Skatteförvaltningen i allmänhet skatten till utsökning. Sam-
manlagt 341 miljoner euro fl öt in via utsökningsverket, vilket är en
ökning med 22 miljoner.
Skatteförvaltningen för ett regelbundet samarbete med Riks-
fogdeämbetet, vilket tryggar kompatibiliteten mellan Skatteförvalt-
ningens och utsökningsverkets funktioner.
POLISANMÄLNINGARSkatteförvaltningen ger polisen information som hänför sig till
polisanmälningar, utredningar och rättegångar. Skatteförvaltningen
gör även polisanmälningar som en del av bekämpningen av
grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. År 2014 registrerade
Skatteförvaltningen sammanlagt 520 polisanmälningar, vilket är
7 anmälningar mindre än året innan.
Statistikföringen av skattekontounderskottet inleddes år 2013.
Skatterester
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 33
Vad gäller mervärdesskatt samarbetar vi med Internationella
valutafonden IMF. Som ett resultat av samarbetet slutförs på
hösten 2015 en beräkning av mervärdesskattefelet under åren
2008–2013.
Skatteförvaltningen fortsätter också att utveckla beräkningen
av skattefelet i andra skatter. Utvecklingsarbetet för fl era skatteslag
begränsas av att det inte fi nns användbart material, utifrån vilket
det vore möjligt att utarbeta trovärdiga beräkningar av skattefelet.
Flera andra skatteförvaltningar har också stött på samma hinder.
”Naturligtvis deltar vi också i det arbete för att utveckla beräkningen
av skattefelet vilket görs inom ramen för EU. Vi undersöker
särskilt hur metoderna för att beräkna skattefelet i Danmark och
Storbritannien kan tillämpas i Finland. Dessa länders beräkningar
av skattefelet anses vara bland de bästa i världen.”
I bägge länder väljs de företag som är föremål för skatterevision
slumpmässigt, vilket ökar trovärdigheten för beräkningarna av
skattefelet. I Finland är inte skatterevisionerna slumpmässiga, utan
de grundar sig på en riskbedömning och följaktligen är det inte
möjligt att mäta skattefelet med revisionsresultaten.
skatteintäkter som inte uppbärs, orsakerna till att skattefel
uppkommer och hur effektivt det är möjligt att vidta åtgärder mot
skattefelet med kontroll.”
Utifrån beräkningarna av skattefelet är det möjligt att till
exempel inrikta handledningen och kontrollen. Beräkningar av
skattefelet kan också användas i bedömningen av behoven av att
ändra lagstiftningen och ändringarnas effekt.
Savolainen anser att beräkningarnas pålitlighet är av yttersta
vikt. ”Den nytta som fås av beräkningarna är helt beroende av
beräkningarnas pålitlighet. Användning av diffusa beräkningar
leder i värsta fall till en felaktig lägesbedömning och då kan
resurser och lagstiftningsändringar inriktas fel. Beräkningar som
är allmänt kända som svaga försämrar också Skatteförvaltningens
trovärdighet”, säger Savolainen.
I Europa publicerar endast Estland och Storbritannien årligen
omfattande beräkningar av skattefelet. Danmark ger ut beräkningar
av skattefelet vartannat år.
År 2014 gjordes de första beräkningarna av skattefelet i Finland.
”Enligt våra beräkningar insamlades inte cirka 1,2 miljarder euro
mervärdesskatt år 2010 på grund av deklarationsfel- och brister och
cirka 200 miljoner euro på grund av skatterester”, säger Savolainen.
EU publicerade egna beräkningar av mervärdesskattefelet i
EU-länderna på hösten 2014. Resultaten för Finland låg i linje
med våra beräkningar. EU:s undersökning visade också att
mervärdesskattefelet i Finland, Sverige och Danmark är bland det
lägsta i Europa.
BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS TILLSTÅND
Med skattefel avses differensen mellan det
lagenliga skatteinfl ödet och det faktiska
skatteinfl ödet, det vill säga beloppet på den
obetalda skatten per år. Skattefel uppstår till
följd av bristande kunskap, slarv, avsiktlighet
och betalningsoförmåga. Vid avsiktliga
felaktiga och bristfälliga deklarationer eller
uteblivna betalningar av påförda skatter talar
man vanligen om grå ekonomi.
CASE
ÅR 2010 UTEBLEV MERVÄRDESSKATT ENLIGT FÖLJANDE:
deklarerade skatter på 200 miljoner euro
icke-deklarerade skatter på 1,2 miljarder euro
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS T ILLSTÅND34
Å r 2013 fick en arbetsgrupp vid Skatteförvaltningen
till uppgift att definiera skattefelet och utveckla nya
mätningsmetoder för en årlig beräkning. Målet är att
utveckla en bedömningsmetod som är realistisk, kan upprepas
och användas i internationell vetenskaplig bedömning. Arbetet
fortsätter och det har nu börjat ge mätningsresultat.
”Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera
Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet”, berättar
chefsanalytiker Aki Savolainen från Enheten för hantering av
skatterisker. ”Vi kan till exempel bedöma beloppet på de
SE VIDEO
”Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet.”
AKI SAVOLAINENchefsanalytikerEnheten för hantering av skatterisker
KUNDNÖJDHET OCH RESULTAT MED HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING
SMS ÄR EN DEL AV SKATTEFÖRVALTNINGENS INFORMATIONI Skatteförvaltningens kundundersökningar har upp till 70 procent
uppgett att de vill få påminnelser av Skatteförvaltningen per SMS.
Med tanke på det kommande året planerar vi att ta i bruk SMS
som en metod inom den föregripande handledningen. Vi planerar
också att effektivisera användningen av mobiltjänster och sociala
medier som en del av handledningen.
SAMFUNDENS SKATTEDEKLARATIONSTJÄNST OCH FODS FÖRNYADESÅr 2014 var Samfundens skattedeklarationstjänst för första gången
i bruk under ett helt år och långt över 30 000 deklarationer in-
lämnades elektroniskt. Kunderna hittade tjänsten och de har varit
nöjda med den.
Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) är en samtjänst
för Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen. År 2014
utvidgades tjänsten. Kunderna kan nu elektroniskt göra ändringar
som gäller adress- och företagsuppgifter och därtill styrelsen,
verkställande direktören, disponenten, prokurister, personer med
rätt att företräda företaget och revisorer i handelsregistret. Därtill
är det möjligt att elektroniskt göra ändringar i Skatteförvaltningens
register över mervärdesskattskyldiga, förskottsuppbördsregister
och arbetsgivarregister.
Under året gjordes sammanlagt nästan 20 miljoner sökningar
i informationstjänsterna av sammanlagt över 3 miljoner personer.
Marthaförbundet. Vi ordnade handledning i skattedeklaration på
nätet för seniorer runt om i Finland. Syftet med samarbetet är att
uppmuntra och handleda personer över 65 år att komplettera sin
skattedeklaration på nätet.
Garnisonssamarbetet fortsattes. Företrädare för Skatteförvalt-
ningen gav information till beväringar som hemförlovades i juni och
december om skatteteman som särskilt berör dem. Samarbetet
med armén utvidgas att omfatta marinen och fl ygvapnet från och
med nästa år.
Skoldagen hölls i november och i år valde vi studeranden i den
andra och tredje årskursen vid yrkesläroanstalter som målgrupp.
Arbetstagare vid Skatteförvaltningen turnerade i hela Finland och
berättade om aktuella skatteärenden och gav studeranden handled-
ning i skötsel av skatteärenden. Föreläsningarna handlade bland
annat om varifrån en ny företagare får hjälp och hur en löntagare
enklast sköter sina skatteärenden.
Skatteförvaltningen vill nå unga kunder på sätt som är lämpliga
för dem. Vi planerar webbsändningar för unga: bland annat ordnar
vi en egen sändning om beskattning för niondeklassister och vi ger
information om skattekort och ansökan av skattekort på våren före
skattekortssäsongen.
Skolturnén Grå ekonomi – svart framtid fortsattes i samarbete
med polisen och Tullen. Turnén, som fi ck positiv respons i stora
mängder, nådde fl era tusentals studeranden. Projektet fortsätter
även under 2015.
Den föregripande handledningen av kunder
ökade 2014 och fortsätter att öka.
Syftet är att handleda kunderna så att de kan sköta sina
skatteärenden på rätt sätt. En kund som från första början förfar
på rätt sätt underlättar skötseln av sina egna ärenden och samtidigt
fl yter skatteintäkter in med lägre administrativa kostnader.
OMFATTANDE UTBILDNING PÅ NÄTETSkatteförvaltningen turnerade i stor utsträckning och föreläste på
evenemang som ordnades av intressentgrupper. Kundevenemang
ordnades också som webbsändningar, till exempel om de nya
skyldigheterna som gäller byggande, generationsväxlingar och
teman som intresserar nya företagare. Webbsändningar är ett
kostnadseffektivt sätt att nå ett stort antal kunder. Evenemangen
var också interaktiva och kunderna kunde ställa frågor i realtid
i chatten. Evenemangen var populära och hade 500–1 600
deltagare. Inspelningarna av evenemangen lades också ut på skatt.fi
för att kunna ses av kunderna.
KUNDUTBILDNING DIREKT TILL SPECIALGRUPPERPå våren 2014 inledde Skatteförvaltningen ett samarbete med
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA36
VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 37
KONTROLL OCH SKATTEREVISIONER
År 2014 genomfördes ett stort antal
reformer som förbättrar kontrollarbetet.
VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
Reform av skattrevisionsprocessen. Hörandeförfarandet för
skatterevisionsberättelser förnyades 1.7.2014. Vi slopade den
preliminära skatterevisionsberättelsen och slutade höra kunderna
två gånger. Numera hörs kunden först efter att den slutliga
skatterevisionsberättelsen färdigställts. Reformen påskyndar
revisionsprocessen och förbättrar kundservicen, då den enhet
som utfört skatterevisionen också ansvarar för det slutliga hörandet
för skatterevisionsberättelsen.
År 2014 har vi utvecklat och testat ett handledande skatte-
revisionsförfarande. Målet är att åtgärda fel redan under revisionen
och förebygga att motsvarande fel upprepas i framtiden. Erfaren-
heterna har varit positiva och det handledande förfarandet utvidgas
år 2015.
Skyldigheten att lämna kvitto vid kontanthandel trädde i kraft
år 2014. Skatteförvaltningen övervakar att skyldigheten att lämna
kvitto iakttas tillsammans med polisen och regionförvaltningsverken.
Under år 2014 gjordes handledningsbesök och inspektioner
vid 1 820 företag. En försummelseavgift som påförs för företag
effektiviserar fullföljandet av plikterna.
ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER 2012–2014
2012 2013 2014
Skatterevisioner 3 151 3 362 4 666
Inspektioner 538 491 2 021
Granskningar
av jämförelseuppgifter 267 444 406
Totalt 3 956 4 297 7 093
Antal
DEBITERADE SKATTER UTIFRÅN SKATTEREVISIONER 2012–2014
2012 2013 2014
Direkt beskattning 146 428 331
Indirekt beskattning 43 54 38
Förskottsuppbörd 39 28 36
Totalt 228 510 405
Mn euro
Skyldigheten att lämna uppgifter inom byggbranschen trädde
i kraft 1.7.2014. Utifrån anmälningsuppgifterna har skatterevisioner
riktats till kunder som behöver handledning om anmälning eller
som försummat skyldigheten att lämna uppgifter.
Projektet för skattekontroll av utländska transaktioner inrättades
i början av år 2014 som en del av Skatteförvaltningens projekt kring
riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet fokuserar
särskilt på aktörer som drar nytta av stater med låg skattebelastning.
Ett annat prioriterat område är utländsk placeringsverksamhet
som bedrivs av privatpersoner och identifi ering, handledning och
kontroll vad gäller överföring av förmögenhet.
Bekämpningen av internationellt skattebedrägeri har ytterligare
effektiviserats för att svara på de utmaningar som grå ekonomi
medför. Statsgränsöverskridande grå ekonomi leder också till ett
avsevärt skattebortfall för Finland. Skattebedrägerier är allt mer
mångfacetterade och begås i allt högre tempo. Likväl har också
aktörsfältet i hög grad internationaliserats och professionaliserats.
Också effektiv bekämpning av skattebedrägeri kräver aktiv
verksamhet mellan EU-medlemsstaterna och särskilt ett aktivt
samarbete i närregionen. Eurofi sc-nätverket för bekämpning av
bedrägeri, det vill säga systemet för tidig varning inom EU, är en
metod för att identifi era och bekämpa bedrägerier och bedrägliga
aktörer.
Impulsgruppen inledde sin verksamhet vid Skatterevisionsenheten
1.2.2014. Gruppen behandlar koncentrerat alla tips om företags-
verksamhet som kommer in till Skatterevisionsenheten och skat-
terevisionsinitiativ som tagits i samband med beskattningen. Målet
med koncentreringen är en harmoniserad och effektiv verksamhet.
Som ett resultat av arbetet skapade vi i början av år 2015 en anmäl-
ningsblankett med vilken medborgarna kan rapportera misstankar
om kringgående av skatt på webbsidan skatt.fi .
E-handelsprojektet inleddes 7.1.2014 som en del av projektet
kring riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet har till
uppgift att etablera kontrollen av e-handel och behandlingen av fall
vid Skatteförvaltningen. Målet är att stärka och inrikta kontrollen samt
att påverka kundernas agerande med föregripande handledning.
Det internationella informationsutbytet. Möjligheterna att inhämta
uppgifter och föra internationellt samarbete är bättre än någonsin
tidigare. De nya möjligheterna att inhämta uppgifter gäller framför
allt länder med låg beskattning eller nollbeskattning. Sedan år
2007 har Finland ingått avtal som möjliggör utbyte av beskatt-
ningsuppgifter med sammanlagt 44 sådana länder. Det omfattande
och fungerande världsomspännande informationsutbytet möjlig-
gör att vi effektivt kan skydda oss mot internationella skatterisker.
År 2014 skickade Skatterevisionen begäran om internationell hand-
räckning som gällde cirka 700 enskilda fall.
Skatterevisionens organisation förnyas. År 2014 utredde vi
möjligheterna att organisera skatterevisionsverksamheten med ett
separat projekt. Utifrån utredningen beslöt vi att fusionera Skatte-
revisionsenheten med Företagsbeskattningsenheten och bilda en ny
Företagsbeskattningsenhet. Den nya Företagsbeskattningsenheten in-
ledde sin verksamhet 1.1.2015. Den nya enheten ger möjlighet till ännu
mer ändamålsenlig inriktning av skattekontrollen av företagskunder.
947
194
10
2
78
8
33
5
267
17
41
6
14 121
5 208
731
97
9 612
1 072
7 090
964
62 328
4 003
6 837
1 090
1 041
99
16
2
65
6
37
6
283
18
50
8
8 609
3 301
860
69
9 870
945
7 420
1 688
71 497
4 206
8 063
1 044
1 157
383
67
2
135
11
36
4
276
19
96
15
ÄNDRINGAR I INKOMSTBESKATTNINGEN VID SKATTEREVISIONEN (GRUNDKONTROLLEN) SKATTEÅREN 2011–2013
12 748
3 979
1 030
130
10 136
1 200
6 562
816
52 631
3 549
9 892
1 508
Samfund
tillägg i inkomsterna
avdrag från inkomsterna
Näringssammanslutningar
tillägg i inkomsterna
avdrag från inkomsterna
Näringsidkare
tillägg i inkomsterna
avdrag från inkomsterna
Jordbruksidkare
tillägg i inkomsterna
avdrag från inkomsterna
Lön- och pensionstagare
tillägg i inkomsterna
avdrag från inkomsterna
Värdepappershandel (fysiska personer)
tillägg i överlåtelsevinsterna
avdrag från överlåtelsevinsterna
ÄNDRINGAR VID BESKATTNINGENSKATTEÅRET 2013SKATTEÅRET 2012SKATTEÅRET 2011
M€ Antal M€ Antal M€ Antal
*
* Behandlingen av handavtrycket för skatteåret 2012 ändrades vad gäller samfundsbeskattningen och därför är sifforna för år 2012 inte helt jämförbara
med siffrorna från föregående år.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA38
Undersökning av grå ekonomi bidrar till att hitta de bästa konkreta
motåtgärderna. Rätt information om läget för den grå ekonomin är
av central vikt för att inrikta kontrollen och ligger också till grund
för nödvändiga ändringar av lagstiftningen.
Enheten för utredning av grå ekonomi inrättades år 2011
för att bekämpa grå ekonomi och dess negativa följder. Lagen
om Enheten för utredning av grå ekonomi reglerar enhetens
verksamhet. Den lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är
att främja bekämpningen av grå ekonomi genom att producera och
sprida information om grå ekonomi och bekämpningen av den.
INFORMATION TILL MEDBORGARE OCH MYNDIGHETERUtredningsenheten uppnår det fastställda målet att producera och
sprida information på två sätt. Information produceras och sprids
till en bred målgrupp med utredningar, publikationer och olika
webbsidor. Därtill producerar enheten fullgöranderapporter om
enskilda fall för vissa myndigheter som fastställs i lagen. Enheten
har två aktionsgrupper: gruppen för informationsproduktion och
gruppen för fullgöranderapporter.
BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI
Bekämpningen av grå ekonomi omfattar
föregripande åtgärder, avslöjande och
utredning av missbruk samt indrivning
av olaglig ekonomisk nytta. Bekämpning
av grå ekonomi är en viktig utmaning
för Skatteförvaltningen för att kunna
verkställa beskattningen till rätt belopp.
VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
ÅR 2014 PUBLICERADE ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI
2 periodiska publikationer
13 sakkunnigartiklar
61 utredningar eller utlåtanden
MER INFORMATION
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 39
MED UPPGIFT ATT PRODUCERA OCH SPRIDA INFORMATIONUtredningsenheten har en skyldighet att aktivt producera och sprida
information om grå ekonomi. Till stöd för informationsproduktionen
utarbetar utredningsenheten så kallade fenomenutredningar om
olika delområden inom grå ekonomi. Utredningarna beskriver olika
sätt att undvika skatt och offentligrättsliga avgifter vilka förekommer
i samhället, deras omfattning och deras effekter.
Förutom utredningar och undersökningar producerar enheten
artiklar och skrifter om grå ekonomi och bekämpningsarbetet. På
begäran ger enheten därtill utlåtanden om till exempel lagstift-
ningsförslag.
GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI 2012–2014
2012 2013 2014
Skatterevisioner, antal 3 151 3 362 4 666
antal gråa företag av
de kontrollerade företagen 725 688 713
Granskningar av skyldigheten att lämna
uppgifter inom byggbranschen, st. 76
Granskningar av jämförelseuppgifter
inom byggbranschen, st. 267 290 320
Avslöjad grå ekonomi miljoner euro
svarta löner 48 51 89
ej redovisad försäljning (inkl. moms) 55 64 68
förtäckt utdelning till bolag 7 8 5
förtäckt utdelning till delägare 28 27 36
Debiteringsförslag skatt
miljoner euro
förskottsuppbörd 17 17 12
moms 14 20 13
direkta skatter 26 29 31
Totalt 61 66 56
Verifi kat med felaktigt
innehåll i bokföringen
antal verifi kat, st. 5 902 11 486 4 052
verifi katens värde miljoner euro 40 81 38
UTREDNINGAR OM FULLFÖLJANDET AV PLIKTER INOM FÖRETAGSVERKSAMHETDen andra lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att
utarbeta fullgöranderapporter på begäran av myndigheterna.
Enheten för utredning av grå ekonomi verkar som en stödenhet
för övriga myndigheter genom att producera fullgöranderapporter
som en informationstjänst bland annat för Skatteförvaltningens,
Tullens, polisens, Pensionsskyddscentralens, utsökningsverkets
och Regionförvaltningsverkets uppgifter. Kunderna omfattar också
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira,
statsbidragsmyndigheterna, Arbetslöshetsförsäkringsfonden,
Konkursombudsmannen och Närings-, trafi k- och miljöcentralen
i Södra Österbotten.
År 2014 utarbetades drygt 100 000 fullgöranderapporter.
Fullgöranderapporterna ger myndigheterna information om
organisationernas och de anknutna personernas verksamhet på
ett samlat och effektivt sätt.
FLEXIBLARE INFORMATIONSUTBYTE MELLAN MYNDIGHETERInformationsutbyte mellan myndigheter är en av de viktigaste
metoderna för att bekämpa grå ekonomi. Under 2014 fortsatte
Skatteförvaltningen projektet för ett servicegränssnitt för
myndighetsuppgifter (VTPR-projektet). Projektets mål är ett fl exibelt
informationsutbyte mellan myndigheterna: övriga myndigheter får
ännu lättare tillgång till uppgifter om företag av Skatteförvaltningens
Enhet för utredning av grå ekonomi.
Enheten för utredning av grå ekonomi producerar fullgöranderapporter till stöd för olika myndigheters uppgifter.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA40
Merparten av våra person- och företagskunder har redan upptäckt
möjligheten att sköta sina ärenden i våra e-tjänster. Många
lämnar dock fortfarande sin deklaration på papper eller ringer
vår telefontjänst för att ändra sitt skattekort. Oberoende av om
kunderna sköter ärenden på nätet eller på annat sätt vill vi att
de sköter sina ärenden till och med enklare och snabbare än
de förväntat sig. Vi har också delvis nått detta mål: enligt våra
kundundersökningar får vår verksamhet de bästa betygen av just
de kunder som personligen skött ärenden med oss.
BEHÄNDIGA TJÄNSTER
Syftet med Skatteförvaltningens nya
e-tjänster och andra reformer är att
varje kund behändigt kan sköta sina
skatteärenden.
VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
SKATT.FI ÅR 2014
Finlands 7:E MEST UPPSKATTADE webbsida
den POPULÄRASTE kanalen för att sköta skatteärenden
14 000 000besökare
7 280 000nerladdade dokument
38 350besökare per dag
i snitt
SKATT.FI
ÖVRIGA SERVICEKANALER BEVARAS PARALLELLT MED E-TJÄNSTERNADe som redan upptäckt e-tjänsterna är de som från tidigare
navigerar smidigt på Internet. Det fi nns dock ännu ett stort antal
kunder som antingen inte ännu hittat webbtjänsterna eller inte kan
eller vill använda dem.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 41
ANDELEN E-DEKLARATIONER AV ALLA DEKLARATIONER 2010–2014
2010 2011 2012 2013 2014
Personkunder och företagare
Månatlig deklaration av moms 72 % 76 % 76 % 81 % 83 %
Arbetsgivarprestationer 68 % 70 % 66 % 65 % 68 %
Inkomstskattedeklarationer för rörelseidkare och yrkesutövare 19 % 26 % 26 % 43 % 46 %
Ändring av skattekort 33 % 37 % 37 % 44 % 48 %
Ändring av skattedeklaration 29 % 33 % 41 % 45 % 46 %
Ändring av bankkonto 27 % 32 % 53 % 56 % 53 %
Ändring av fastighetsskattedeklaration - - - - 28 %
Anmälningar om byggande som lämnats av hushåll - - - - 78 %
Aktiebolag och andra samfund
Månatlig deklaration av moms 84 % 85 % 87 % 89 % 90 %
Arbetsgivarprestationer 76 % 78 % 81 % 82 % 84 %
Inkomstskattedekarationer för samfund - - 52 % 58 % 67 %
Beställda skattekontoutdrag - 48 % 72 % 72 % 72 %
Vi betjänar fortfarande cirka 4 miljoner kunder per år antingen
ansikte mot ansikte eller per telefon. Kunderna är alltid lika
välkomna att sköta ärenden med oss och vi tvingar inte någon att
till exempel använda Internet mot sin vilja. Däremot har vi som mål
att locka kunder att börja använda nya servicekanaler genom att
erbjuda lättanvända tjänster som är oberoende av tid.
Vissa upplever att det är skrämmande eller obekvämt att
använda e-tjänster. Enligt kundundersökningen är ett av de största
5 I TOPP POPULÄRASTE SIDOR PÅ SKATT.FI
SKATTEKONTOBesök i webbtjänsten och utförda ändringar
BLANKETTERLäsning, hämtning och nedladdning av blanketter
SKATTEKORT PÅ NÄTETBesök i webbtjänsten och ändringar i skattekort
KONTAKTUPPGIFTERBesök t.ex. på sidor med servicenummer och skattebyråers kontaktuppgifter
SKATTEDEKLARATION PÅ NÄTETBesök i webbtjänsten och utförda ändringar
1
2
3
4
5
hindren för att sköta ärenden elektroniskt en rädsla för att göra saker
på fel sätt eller på så sätt att det som ska skötas misslyckas. Vi kan
undanröja dessa förutfattade meningar med bra serviceupplevelser.
Alltid då vi har att göra med en kund, för vi också e-tjänster på tal.
Vid behov ger vi också personlig handledning om hur kunden kan
sköta ärenden på egen hand. Skatteförvaltningens servicemodell för
kundmöten, som utvecklats bland annat för att handleda och locka
alla typer av kunder att använda e-tjänster, är till hjälp i detta arbete.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA42
SERVICEKANALEN FÖRNYAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSUTBYTET MELLAN SKATTEFÖRVALTNINGEN OCH KUNDENFinland håller på att skapa en gemensam infrastruktur för digitala
tjänster. Den nya infrastrukturen medför genuin nytta också för
Skatteförvaltningens kunder.
Den nationella servicekanalen harmoniserar företagens och
samfundens sätt att hämta och lämna information till och från olika
myndigheter. Harmoniseringen sänker kostnaderna för att sprida
och skaffa information för Skatteförvaltningen och dess kunder.
Skatteförvaltningen kan till exempel enklare dra nytta av den övriga
offentliga förvaltningens datalager och tjänster.
Skatteförvaltningen deltar i tjänsten Serviceutsikter, som till-
handahåller olika tjänster för medborgare, företag och myndig-
heter. Identifi eringen av kunder och hanteringen av behörigheter
för e-kommunikation harmoniseras vad gäller olika myndigheters
tjänster. Konton för att sköta ärenden är å sin sida en efterlängtad
lösning för säkert elektroniskt informationsutbyte mellan Skatte-
förvaltningen och kunderna. Skatteförvaltningen för sina första
tjänster till den nationella servicearkitekturen antingen år 2015 eller
år 2016 beroende på tidtabellen för Nationella servicearkitekturen.
VI UTVECKLAS MED VÄRLDEN
VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA
GENOMFÖRANDET AV INKOMSTREGISTRET BÖRJADEFinansministeriet inrättade ett projekt för att grunda ett nationellt
inkomstregister i november 2014. Syftet med projektet är att
planera och genomföra ett nationellt centralregister som innehåller
detaljerade inkomstuppgifter om medborgarna.
I framtiden utnyttjas registret av alla myndigheter som behöver
uppgifter om medborgarnas uppgifter i sin verksamhet. Skatte-
förvaltningen tog ansvaret för det tekniska genomförandet av
registret och ansvarar också för administreringen av det register
håller på att skapas. Arbetet för att specifi cera inkomstregistret
inleds i januari 2015.
NYTT BESKATTNINGSPROGRAM ERSÄTTER TIOTALS GAMLA PROGRAMEn förutsättning för att verkställa beskattningen är att den stöds av
datasystem som fungerar med hundra procents säkerhet och som
kan utvecklas fl exibelt. För närvarande fungerar beskattningen bra,
men den datasystemshelhet som vi använder och som uppbyggts i
fl era decennier är dyr att administrera och utveckla och det är inte
lätt att anpassa den till ändringar. Därtill har en del av programmen
nått slutet av sin livslängd.
I syfte att förnya datasystemen har Skatteförvaltningen startat
Valmis-projektet, som under åren 2014–2018 ersätter de nuvarande
beskattningsprogramvarorna, som är fl era tiotal till antalet, med
standardprogramvaran GenTax. På så sätt säkerställer vi att
beskattningen fungerar utan störningar även under kommande
år. På samma gång strömlinjeformar vi arbetsprocesserna för
beskattningen. Under arbetets gång genomförs lagändringar
som förenklar och harmoniserar beskattningsförfarandet.
Det nya programmet ger en heltäckande bild av kundens
situation. Därför är den nya programvaran ett bättre verktyg än
tjänstemännens nuvarande verktyg såväl för skattekontrollen som
för kundhandledningen och -rådgivningen.
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 43
med fokus på företag betjänar å sin sida personföretag och ger råd
om ärenden som gäller bland annat skattenummer och anmälning
inom byggbranschen. EON-teamen ger handledning på allmän nivå
och skatteexperter stöder teamen.
”Detta är vardagsarbete, men med ett nytt grepp”, berättar
Järvenpää. I målbilden kan EON-teamen behandla 80 procent av
de besvarade samtalen. Teamen betjänar via telefontjänsten och
därtill besvarar de också frågor som kunderna skickat via webb-
platsen skatt.fi . Dessutom föreläser teamen på olika evenemang
som ordnas av intressentgrupper.
”Vår föregripande handledning är effektiv och sakkunnig”, be-
rättar Järvenpää. ”Vi säkerställer detta med kontinuerlig utbildning.
Vi hjälper våra kunder att förutse slutresultatet av beskattningen
och minska de fel som kunderna begår.”
EON-teamen ansvarar också för den framtida kundbetjä-
ningen på de platser där kunderna redan fi nns. ”Vi fi nns också
på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på hand-
ledningsbesök.”
A nne-Mari Järvenpää har varit med i EON-teamet i Seinäjoki
sedan det inrättades, det vill säga nästan hela år 2014.
”Jag ville vara med och skapa nytt och utveckla Skat-
teförvaltningens föregripande handledning. I framtiden är vi ännu
aktivare också på kanaler inom sociala medier vid sidan om de
traditionella telefon tjänsterna och kontorsbesöken för att sköta
ärenden”, berättar Järvenpää ivrigt. Hon har arbetat vid Skat-
teförvaltningen sedan år 1993 och utvecklat sitt kunnande i nya
uppgifter alltid då en möjlighet öppnat sig.
Vid slutet av år 2014 verkade sammanlagt fem team för före-
gripande handledning och rådgivning vid Personbeskattningsen-
heten. Teamen är placerade på fyra orter: Kuopio, Villmanstrand,
Uleåborg och Seinäjoki. Största delen av personalen i EON-teamen
är yrkespersoner inom kundbetjäning vilka rekryterats utanför
Skatteförvaltningen.
Teamen ansvarar för en stor del av Skatteförvaltningens tele-
fontjänster. Teamen med fokus på personbeskattning ger kund-
betjäning i huvudsak för lön- och pensionstagares behov. Teamen
TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE
CASE
”Vi är här för kunderna!”, säger
Anne-Mari Järvenpää, som är byråchef
och medlem av ett EON-team.
Skatteförvaltningens kundbetjäning har
på riksomfattande nivå koncentrerats
till team för föregripande handledning
och rådgivning (EON-team). ”Vi hjälper
våra kunder att förutse slutresultatet av
beskattningen och minska de fel som
kunderna begår.”
SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE44
”Vi fi nns också på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på handledningsbesök.”
SE VIDEO
ANNE-MARI JÄRVENPÄÄ ByråchefEON-teammedlem
MED POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTEBETALNING SOM MÅL Med positiv inställning till skattebetalning avses kundens förståelse för vikten
av att betala skatt och vilja att agera på rätt sätt vad gäller skatteärenden.
Positiv inställning till skattebetalning är den svenska motsvarigheten till tax compliance.
FÖRSTÅELSE FÖR ANVÄNDNINGEN AV SKATTER ÖKAR DEN POSITIVA INSTÄLLNINGEN
NEGATIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Negativ inställning till beskattningen Upplever att samhällets förmåner inte är
till fördel för honom eller henne Upplever att skattemedlen används fel Upplever att beskattningen inte är rättvis
NEUTRALT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Neutral inställning till beskattningen Grundläggande förståelse för
beskattningens betydelse Vilja att sköta sig Beskattningen intresserar inte
FRIVILLIGT POSITIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Positiv inställning till beskattningen Förstår beskattningens samhälleliga
och ekonomiska betydelse Vilja att dra sitt strå till stacken
KUNDEN SKATTEFÖRVALTNINGEN
Vill agera på rätt sätt
GÖR SAKER ENKLA FÖR KUNDEN
Vill agera på rätt sätt, men kan inte
HANDLEDER OCH GER RÅD
Vill inte agera på rätt sätt, men agerar på rätt sätt
BERÄTTAR OM RISKERNA MED ATT ÅKA FAST, HAND-LEDER OCH UPPMUNTRAR
Vill inte agera på rätt sätt, agerar inte på rätt sätt
KONTROLLERAR
SKATTEFÖRVALTNINGEN GÖR DET LÄTT ATT AGERA PÅ RÄTT SÄTT
Tax compliance understryker vikten av laglydighet hos skattebetalaren. På svenska betonar vi också individens motivation att betala sin skatt.
PERSONLIGA OCH DEN EGNA GRUPPENS VÄRDERINGAR Vilja att vara en laglydig, bra person Den egna omgivningens sätt att gå tillväga
upplevs som legitimt Den egna uppfattningen om rättvisa, en känsla av
att medlen används rätt eller fel
ENKELT ATT AGERA PÅ FEL SÄTT ELLER SVÅRT ATT AGERA PÅ RÄTT SÄTT
Tillfället gör tjuven Besväret för att agera på rätt sätt upplevs
som större än risken för att åka fast Man agerar på fel sätt för att man inte vet bättre
RÄDSLA FÖR PÅFÖLJDER Faktisk eller fi ktiv risk för att åka fast,
få ett straff eller skämmas
FÖRTROENDE FÖR ATT SKATTEUPPBÖRDEN ÄR TILLFÖRLITLIG OCH RÄTTVIS
Erfarenhet av jämlikt bemötande och transparens
EKONOMISKA OCH SAMHÄLLELIGA FÖRHÅLLANDEN Svårt ekonomiskt läge, ”tvingande behov av
att besluta vad man inte ska betala” Orolighet i samhället
74 % Helt av samma åsikt
21 % Delvis av samma åsikt
3 % Delvis av annan åsikt
2 % Helt av annan åsikt
VILJAN ATT BETALA SKATT ÄR SUMMAN AV FLERA FAKTORER STÖRSTA DELEN AV FINLÄNDARNA BETALAR SIN SKATT PLIKTTROGET
”Det är viktigt att samla in skatter, eftersom det ger möjlighet att upprätthålla välfärdsstaten.”
”Att betala skatt är en viktig skyldighet för medborgarna.”
Källa: Skatteförvaltningens kundundersökning 2014
64 % Helt av samma åsikt
32 % Delvis av samma åsikt
3 % Delvis av annan åsikt
1 % Helt av annan åsikt
54 MILJARDER EURO
INSAMLADE SKATTER
1 MILJARD EURO
INSAMLADE SKATTER GENOM INDRIVNING
380MILJONER EURO
INSAMLADE SKATTER GENOM INDRIVNING SOM KRÄVER
PERSONARBETE
SKATTER SOM BETALATS FRIVILLIGT ELLER VIA INDRIVNING ÅR 2014
SkatteförvaltningenPB 325, 00052 SKATTwww.skatt.fi
top related