smmanfattning i biologi åk 7 liv

Allt som lever S. 8-24

Vad är biologi?

Ordet biologi betyder läran om livet.

Biologi handlar om allt som är levande

Vad är liv?

att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som

alla levande har.

1. Alla levande varelse består av celler

2.Alla levande varelse kan föröka sig.Dvs. nya individer föds och gamla dör

3.Alla levande varelse behöver äter, dricker och andas syre

4. Alla levande tar upp ämnen från omgivningen och ger ämnen till omgivningen.5. Alla levande reagerar på sin omgivning6. Alla levande behöver energi.

Levandevarelser = Organismer

• Levande varelser( Djur och Växter) har gemensam namn som kallas tillsammans organismer och de består av celler.

Vad är en cell?

• En cell är den minsta delen in i organismers kropp.

• De enklaste levande organismer består av en enda cell t.ex. bakterier, alger, och amöban. och dessa kallas encellig .

• Encelliga kan försvara sig och förökar sig genom celldelning.

Stora växter och djur består av flera celler som samarbetar.

• En människan innehåller över 100000 miljarder celler.

• Det finns ca 200 olika sorts celler som har olika uppgifter och olika storlek.

• T.ex. muskelceller som ansvarar för rörelse• Nervceller som skickar signaler mellan olika

kroppsdelar• Benceller som bygger upp vårt skelett.• hudceller som bildar hud och ger kroppens färg,

det har ingen betydelse vilken färg man har. Hudcellerna är exakt likadana på alla människor

Olika typ celler

Vävnader och organ

• En vävnad består av celler som liknar varandra och som har samma uppgift i kroppen bildar tillsammans en vävnad.

• T.ex. muskelvävnad

• Nervvävnad

• Benvävnad

• Hudvävnad

Olika typer av vävnader bygger upp organ.

• Hjärtat består av bl.a muskelvävnad och nervvävnad

• Njurar

• Lever

• lungor

Vad det är för skillnad mellan växtcell och djurcell

En växtcell har kloroplaster( klorofyll) och ytterst en stödjande cellvägg av cellulosa. En djurcell har inget av det. Förutom det är de lika uppbyggda.

•

S.12

Svampcell S.13

Släktträd S.14

Flera celliga växter, svampar och djur

Encelliga växter Encelliga svampar encelligdjur

bakterier

• Med ett släktträd kan man visa hur alla levande organismer utvecklats från enkla bakterier.

• En flora är en bestämningsbok för växter.

• En fauna är en bestämningsbok för djur.

Vad är en art ? S.16

En art är alltså en grupp organismer, som är så lika

varandra att de kan få ungar eller avkomma tillsammans.

Avkomma kan i sin tur få ungar

•

s. 22• Levande organismer delas in i • Familjer• Släkten• ArterFörsta delen i det latinska artnamnet talar

om till vilket släkte arten hör.För att tillhör samma art måste individerna

kunna få barnbarn med varandra.Blandningar mellan olika arter kallas

hybrider eller bastarder.

• Ordet art används om alla organismer.• Människan är en art,• Hunden är en art• Bofinken och talgoxen är olika art, eftersom dem parar

sig inte med varandra• Vitsippa och gullviva är olika art , eftersom om pollen

( frömjöl) från en vitsippa hamnar på en gullvivas pistill händer ingenting. Men pollen från en blomma på en gullviveplanta som hamnar på en blomma på en annan gullviveplanta ger upphov till en befruktning. Då bildas frön , som kan växa upp till nya gullvivor .

Släkte och familj

• Hästar och åsnor är olika arter , men man ser lätt att de är när släkt med varandra .d e till hör till samma släkte. Släkterna ordnas sedan i större grupper som kallas hästfamiljer.

• OBS!

• (Zebra och ponny ) är olika arter och släkt med hästar och åsnor och till hör till hästfamilj

• .

Organismer kan delas in i fem grupper

• Bakterier

• Alger och urdjur

• Svampar och lavar

• Växter och djur

Bakterier finns överallt. S.26-32

• Bakterierna var troligen de första levande organismerna på jorden.

• Bakterier som lever i våra tarmar hjälper oss att sönderdela mat och tillverka vitaminer

• Bakterier kan spridas på många sätt, exempelviss med luft och drickvatten eller genom kroppskontakt

Det finns tre typer av bakterier-

• Kocker • Baciller• Spiriller

Bakterierna indelas i olika grupper beroende på deras utseende.1. kocker - runda eller äggformade2. stavformade - cylindriska3. spiriller - spiralformade

• Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas infektionssjukdom

• Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas infektionssjukdom

• En sjukdom som sprids snabbt till många människor kallas en epidemi.

.

• Penicillin är ett bakteriedödande läkemedel som används vid infektionssjukdomar.

• Ämnen som dödar bakterier kallas antibiotika.

Flera olika sätt att bevara matten

• För att mat inte ska förstöras av bakterier kan vi torka, konservera, salta, sockra, syra, röka, kyla eller frysa matten

• De blågröna bakterierna i hav och sjöar kan tillverka syre.

• De flesta bakterier förökar sig genom delning

• Bakterier är viktiga som nedbrytare av döda växter och djur

• I en kompost gör de jord av matrester.

Bioteknik

• Bioteknik är när människan använder och drar nytta av bakterier och andra mikroorganismer.

• Med hjälp av bakterier kan vi bland annat framställa mediciner, filmjölk och metangas.

• Bakterier på rötterna hos ris och ärtväxter kan fånga kväve ur luften.

• Bakterier hjälper oss att rena vattnet i våra reningsverk

Virus är beroende av liv

• Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i levande celler

• Många förkylningar och influenser orsakas av virus. Även sjukdomen aids sprids med ett virus.

• Vanliga antibiotika botar inte virusinfektioner , utan kroppen måste själv bekämpa sjukdomen

Växter S. 33-36

Fundera!

• På vilka olika sätt är växter nödvändiga för dig

Du äter solenergi med hjälp av växter

• Ja , det krävs energi för att du ska leva, var aktiv och bygger upp kroppen. Det är Växter som kan använda solenergi. I växters celler finns klorofyllkorn som kan fånga upp solenergi. Och tillverkar näringsämne (Socker). Socker ger dig energi.

Fotosyntesen sker i cellernas klorofyll ”gröna ämnen” S.34och52

Socker är cellernas bränsle

• Motsatsen till fotosyntesen är Cellandning, det sker i människors och djurs celler.

Vad händer med växternas druvsocker?

• Socker kan bli andra ämnen som växten behöver för att leva och växa. Den kan tex. Bilda 1) rörsocker ”vanligt socker” 2) stärkelse är ett energirikt ämne som växter kan spara 3) cellulosa är ett tåligt ämne som växter använder till cellväggar se S. 12

Större andel kolhydrater i växter än i djur

• En stor andel av en växt är kolhydrater. Det beror på att cellväggarna innehåller cellulosa och att stärkelse används som upplagsnäring. Detta kan jämföras med människokroppen som bara till 0,5 % är kolhydrater. Detta trots att kolhydraterna är matens vanligaste ämnesgrupp (förutom vatten). Kolhydrater som inte förbränns i våra celler omvandlas i stor utsträckning till fett.

Laboration 1- fotosyntesen

• Vi ska samla upp gas från en vattenväxt som står i solljus och från en som står mörkt. Vilken av växterna bildar mest gas och vad heter denna gas? Kolla din laboration stencil

Laboration 2. Leta efter stärkelse

• Du ska använda jod for att undersöka om det finns stärkelse i vitt bröd, makaroner ,och filtrerpapper. Jod är reagens på stärkelse. Det betyder att jod visar om något innehåller stärkelse.

• Jod och stärkelse blir nämligen blått tillsammans.

• Vilka av de tre proverna tror du innehåller stärkelse? Kolla din laboration stencil

• Resultat och kommentarer:

• Vitt bröd, makaroner och potatis innehåller stärkelse. Detta tillverkar växter som

• ”energiförråd” och det lagras i bl.a. vete och potatis..

• Filtrerpapper består av cellulosa. Det ingår i växters cellväggar och är material till bl.a. papper

UNDERSÖK 1 En frusen potatis

• Du ska undersöka hur smaken på potatis

förändras av frost.

• Hur tror du att potatis som har varit fryst

smakar jämfört med ”vanlig” potatis?

• Resultat och kommentarer:• En potatis som har fått frost smakar sött

på grund av att stärkelse har omvandlats till socker.

• När frukter mognar omvandlas också stärkelse till socker. Därför har mogna frukter sötaresmak än omogna. På så sätt väntar djur med att äta frukter tills de är mogna och fröna är färdiga att spridas

UNDERSÖK 6 Bladets färger

• Klorofyll ar ett grönt färgämne som växter behöver till sin fotosyntes. Det finns aven andra

• färgämnen i växternas blad. Dessa brukar inte synas eftersom det finns mycket mer av klorofyllet.

• Med en metod som kallas kromatografi kan man dock skilja de olika färgämnena från varandra

• så att de blir synliga. Förklara varför höstlov får olika färger: S.55

Höstlöv

• Det är inte svårt att hitta höstlov som har angripits av insekter. Om ett insektsgnag skar av en bladnerv medan bladet fortfarande var grönt, finns den gröna färgen kvar utanför gnaget på höstlovet. Detta visar hur höstfärger framtrader genom att klorofyll ”drar sig tillbaka”.

Alger är S.38-40

Alger

• De första växterna på jorden var alger som levde i vatten

Alger

• Alger tillverkar nämligen en stor del av luftens syre. De är också viktiga som mat åt många djur

I sjöar och hav finns båda stora och små alger

• Stora alger sitter fast mot botten och kallas även tång Tex. Grönalger, brunalger eller rödalger. Små alger ( växtplankton) svävar i vatten. Djur i sjöar och hav lever av näring som främst växtplankton har tillverkat.

Stora och små alger

• En del är stora och växer i haven eller längs stränderna. De kallas för tång

• Men de flesta alger är pyttesmå mikroorganismer som bara kan ses i mikroskop. Många består bara av en enda cell. De kallas grönalger

• Algernas celler har cellkärna, cellväggen och innehåller gröna färgämnet klorofyll. Det betyder att alger kan fånga upp solenergi genom fotosyntesen. Klorofyll tillsammans med andra färgämne ger den bruna eller röda färgar

Blåstången

• Människan har haft mycket nytta av blåstången. Linné berättar i sin reseskildring från Gotland om hur bönder gjorde svinfoder genom att blanda kokt blåstång med grovt mjöl.

• Tången samlades också in från strändernas tångvallar för att användas som gödning på åkrarna. Aska från bränd tång kunde utnyttjas som ersättning för salt.

• Växter som fångar djur, Växter som samarbetar med insekter

• (sid. 53–54)• Diskutera• Det finns många fler exempel på samspel mellan växter

och djur. Växter behöver t.ex. försvara sig mot djur på olika sätt. Det görs bl.a. med hjälp av taggar och gifter.

• Kommer ni på fler exempel på samarbete mellan växter och djur?

• Kommer ni på fler exempel på hur växter och djur är anpassade till varandra?

Fundera ! S. 57

• Till gruppen ätliga svampar hör även ofarliga mögelsvampar som ger smak åt vit- och grönmögelostar. Vid bakning och alkoholframställning används encelliga jästsvampar. I Sverige har vi identifierat ca 10 000 arter,

varav ca 3 000 ar sa kallade storsvampar.

Svampar s.60-62

Svampar S.60-62

• Svampar har stor betydelse för nedbrytning av t.ex. trädgårdsavfall.

• Vi äter svampar.

• Svampplockning berikar mångas fritid.

• Jästsvampar används vid bakning.

• Vi får penicillin från mögelsvampar.

Svampar s.60-62

• På tre sätt kan svamparna få näring. - Från andra växter och djur (som parasit) parasit är en organism som lever på en annan som tar skada. - Från döda växter och djur (som nedbrytare) - eller genom samarbete med växter (i symbios).

• Mögelsvamp trivs inte på kalla och torra platser. Därför kan man kyla och hålla torrt t.ex. genom ventilation. Penselmögel är vanliga mögelsvampar. Mögelostarna Roquefort och Camembert framställs med hjälp av penselmögel.

Mögel på bröd

• Du ska undersöka om bröd möglar fortast när det ar torrt eller fuktigt.

• • Du ska också undersöka om bröd möglar lika fort i kyla som i rumstemperatur.

Jästsvamp

• Varför sväller degen när den jäser? När jästsvampen tar näring ur socker bildas bl.a. gasen koldioxid. Gasen får degen att svälla.

Försök med jäst

• Du ska låta sockerlösningar jäsa vid olika temperaturer.

• Är jästcellerna mest aktiva i kallt, fingervarmt (ca 37 grader) eller i hett vatten (ca 60 grader)?

lavar

• En lav är svamp och alger som lever tillsammans och samarbetar (symbios). Hur sprider stinksvampen sina sporer?

• Den luktar som ruttet kött lockar därmed till sig flugor. Dessa sprider svampsporer som fastnat på dem.

• Förklara varför lavar men inte vanliga svampar kan överleva på sten.

• Sten saknar energirik näring (t.ex. socker) som svampar måste kunna ta upp från omgivningen. Svampen som ingår i en lav kan dock växa på sten. Den får energirik näring av algen som den samarbetar med. Algen har ju