stockholm 25 september - naturvårdsverket...utvecklingsarbete på gång: • projekt basnivå...

2017-09-25Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

MILJÖLEDNING

I STATEN

Stockholm

25 september

Välkomna!

– Nätverk: Nalen

– Lösen: topsy2017

– #miljömål

Webbplats: www.naturvardsverket.se/mlr

Kontakt: miljoledning@naturvardsverket.se

6 58%23%

Miljöledningsarbete i länsstyrelserna

– vikten av ett tvärsektoriellt

arbetssätt för att nå framgång

Anneli Wirtén, länsråd Länsstyrelsen i Jönköpings län

och länsstyrelsernas Länsrådsgrupp 6 för miljö

Länsstyrelsen

• 21 myndigheter − statens företrädare regionalt.

• Bred verksamhet − ska verka för många olika mål.

• Samverkan med kommun, näringsliv, organisationer.

• Regional miljömålsmyndighet.

Länsstyrelsens

miljöledningsuppdrag

God samverkan mellan olika verksamheter och ett väl

utvecklat miljöledningssystem är viktigt för att länsstyrelserna

aktivt ska kunna verka för miljömålen.

”Att sopa rent framför sin egen dörr…”

Länsstyrelsens

miljöledningsnätverk

• Samarbete och erfarenhetsutbyte.

• Utveckla metoder och verktyg.

• Samverkan med upphandlings- och

controllernätverk och miljömål.

Indirekt miljöpåverkan

För indirekta miljöpåverkan har länsstyrelserna ofta hänvisat till:

• Sitt åtagagande i de regionala åtgärdsprogrammen.

• Rutiner och checklistor för löpande ärendehantering.

Utvecklingsarbete på gång:

• Projekt basnivå indirekt miljöpåverkan på länsstyrelserna,

påbörjas under hösten.

• Gemensamt IT-system för uppföljning av regionala

åtgärdsprogram för miljömålen, byggs i höst och vinter.

Exempel från Östergötland

• värdering av indirekt påverkan i miljöutredning

• poäng utifrån påverkansmöjlighet och arbetstid,

18 p. max, 9 -18 p. betydande miljöaspekter

Verksamheten

Tjänsteresor

Upphandling/inköp

AvfallLokaler

Direkt miljöpåverkan

Miljöledningen i ordinarie

verksamhetsstyrning

• Olika länsstyrelser synliggör idag i varierande grad sin

miljöledning i sin ordinarie verksamhetsstyrning.

• Nu byggs ett länsstyrelsegemensamt IT-system för

verksamhetsplanering, LISA 2.0. Ambitionen är att

miljöledningens åtgärder ska kunna tas med där.

Hållbarhetsledning

Hur integrerar vi Agenda 2030 med

miljöledningsarbetet?

Hållbarhetsutredning

• Social hållbarhet i miljöutredning =

hållbarhetsutredning

• Hitta kopplingar mellan olika

hållbarhetsaspekter

• Införa arbetet stegvis

Att skapa engagemang och höja

kunskapen inom organisationen

Exempel från länsstyrelserna

Ida Andreasson,

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Miljöfestival

Film för nyanställda

• Projektmedel för film i utbildningssyfte

• Stärka det interna klimat- och energiarbetet

• Inspirera- ge exempel från olika länsstyrelser

Ledningens roll

Ledningens engagemang och ansvar är en förutsättning för att arbetet ska lyckas.

Tillsammans gör vi det hållbara

möjligt!

MILJÖLEDNING I

STATEN 2016

– NEDSLAG I SENASTE

REDOVISNINGEN

Annemay Ek,

Naturvårdsverket och

Carl-Magnus Johborg,

Energimyndigheten

Resultat

• 185 myndigheter omfattades 2016 av

förordningen, samtliga har redovisat.

• Årlig uppföljning och redovisning:

– mål, åtgärder, måluppfyllelse

– Tjänsteresor och transporter

– Energianvändning

– Miljökrav i upphandling

– Resfria möten

• Länsstyrelserna lyfts fram mot bakgrund av deras

centrala roll i miljöarbetet på regional nivå -

åtgärdsfokus

Resultat

• Andelen upphandlingar har med miljökrav har ökat

till 76% från 60% 2015,

• Ökat arbete kring indirekt miljöpåverkan,

• God lagefterlevnad,

• Ungefär 1/3 har uppdaterat sina miljöutredningar

• 42 myndigheter är certifierade.

Resultat – Resfria möten

• Resfria möten ökar starkt.

• Några stora myndigheter står för betydande del av

de resfria mötena

• Osäkerhet hur resfria möten ska mätas,

inrapporterade data varierar i kvalitet.

• Andelen myndigheter med tillgång till Lync/Skype

för business har fördubblats 2013-2015, nu 2/3 av

alla myndigheter.

Resultat – Tjänsteresor

och transporter

• Minskat CO2-utsläppen med

2600 ton, marginell minskning

• Maskiner och övriga fordon står för den största

delen av utsläppen. Längre flygresor är relativt stor

post, 23% av utsläppen.

• De större universiteten ligger fortsatt högst om

man tittar på de utsläpp från långa flygresor.

• De myndigheter som har högst CO2-utsläpp per

anställd från korta flygresor är relativt små

myndigheter.

Resultat - Energianvändning

• Totala energianvändning - cirka 2,7 TWh, som 2015.

• Liten ökning av myndigheter som

har 100 % förnybar energi.

• Drygt hälften av myndigheterna

anger att de helt eller delvis

ställer krav på produktions-

specificerad förnybar el.

• 10 % anger att de producerar egen energi – fördubbling

från 2015.

• 42 myndigheter har svarat att de helt eller delvis sitter i

miljöklassade byggnader.

Resultat – Miljökrav i

upphandling

• Andelen upphandlingar med

miljökrav har ökat senaste året

= 60% 76%

• Svårt att jämföra myndigheter och år – alla

upphandlingar går inte att ställa miljökrav för.

• De tio myndigheter som upphandlar mest – 64

miljarder kronor.

• 21 myndigheter har ställt egna miljökrav.

• 2014:480 Förordning om myndigheters inköp av

energieffektiva varor, tjänster och byggnader

Åtgärder

• Redovisning av åtgärder som tyder

på ett integrerat och systematiskt

miljöarbete via sin verksamhetsutövning.

– Universitet och högskolor

– Bidragsgivande myndigheter

– Dataförsörjare

– Museer

• 80 myndigheter har redovisat mål för både sin

direkta och indirekta miljöpåverkan.

• Ungefär 30 myndigheter uttalar en koppling till de

nationella miljömålen.

Åtgärder

• Klimatkompensation, 2015 10-tal

myndigheter

• Beteendeförändringar för ökad energieffektivitet,

• Styrning av ventilation och belysning

• Samarbete med fastighetsägare

• Energikrav vid upphandlingar

Åtgärder

• Klimatkompensation, 2015 10-tal

myndigheter

• Beteendeförändringar för ökad energieffektivitet,

• Styrning av ventilation och belysning

• Samarbete med fastighetsägare

• Energikrav vid upphandlingar

Hur används rapporteringen?

• Kommunikation och förbättring

• Dialog regeringskansliet och myndigheterna

• Underlag till årlig uppföljning

– Sida, 2.25 miljarder miljömässig hållbarhet

– Kommerskollegium, förenklade handelsprocedurer

– Myndigheten för kulturanalys, kulturmiljöns värden

– Riksantikvarieämbetet, handlingsplan

– Finansinspektionen, klimathänsyn i

kapitalförvaltning

Tips! Hans.wradhe@naturvardsverket.se

Framöver...

• Samordning av processerna inom

myndigheterna; verksamhetsplanering och

-uppföljning, miljöledning bör vara en del av detta.

• Öka datakvaliteten och fullständigheten i

rapporteringen.

• Kunskapen om möjligheten att ställa egna miljökrav

behöver stärkas

• Resfria möten – obligatorisk del?

• Tänka hållbarhet i vidare bemärkelse

Miljökrav i statliga ramavtalMiljöledning i staten 2017-09-25

Heini-Marja Suvilehto

6 58%23%

Miljökrav i ramavtal

Har inköpscentralen ställt krav?

Kan jag ställa krav?

Bör jag ställa krav?

Vilka krav kan jag ställa?

Rangordnade avtal

Alla villkor fastställda

Fast produktsortiment

Möjligheter

Miljömärkta produkter

Låg energianvändning

Förnyad konkurrens

Miljökrav ställda i ramavtalsupphandlingen Kan inte ställa krav i avropet Kan komplettera med fler

krav i avropet

Miljökrav inte ställda i ramavtalsupphandlingen Kan inte ställa krav i avropet Kan ställa krav i avropet

Avropa.se

Gemensamma dokument:

Vägledning

Är miljökrav ställda

vilka krav man ställas i avropet

Hänvisning till eventuell kravkatalog

Förfrågningsunderlag

Vilka krav som ställts

Hållbarhetskriterier

Hållbarhetskriterier vid avrop, exempel:

Möbler/arbetsstolar

Profil- och presentprodukter

Miljökrav i alla upphandlingar där det är relevant

INTERAKTIV

ÖVNING

Tomas Chicote,

Naturvårdsverket

6 58%23%

Lunch!

Vi samlas åter vid 13.00.

VÄGLEDNING FÖR

MILJÖLEDNING I

STATEN

Annemay Ek,

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket ska

Vägleda statliga myndigheterna i deras

miljöledningsarbete.

Detta gör vi på flera sätt…

Vägleda under

rapporteringen

Utvärdera,

analysera

Redovisa till

regeringen

Miljölednings

konferens!

Vägledande

Webbinarium

Utveckling

rapporterings-

systemet

Övrig vägledning

• Webbplats www.naturvardsverket.se/mlr

• Kontakter och nätverk

• Information och goda exempel

• Vägledning – ny juni 2017!

Ny vägledning

• Underlätta för myndigheterna att införa, förvalta

och utveckla miljöledningssystemet.

• Bygger på best practice ISO 14001:2015 och

• Stöd för att integrera miljöledningsarbetet i

myndigheternas verksamhet

Ny vägledning

• Lyfter fram ledningens betydelse i arbetet med

miljöledningsarbetet.

• Integrering av miljö i den löpande verksamheten –

positiv miljöpåverkan!

• Relaterar miljöledningsarbetet

till nationella och internationella

miljö- och hållbarhetsmål.

Vägledningen framöver

Hur blir vi bättre tillsammans?

Vad kan Naturvårdsverket göra för att stötta?

MILJÖLEDNING I

STATEN -

DISKUSSION

Martin Påhlman,

Naturvårdsverket

Fråga 1

För att miljöledningsarbetet ska bli ännu mer

effektivt och ändamålsenligt på din myndighet,

vad behöver du som samordnare stöd i? Vilka är

de 3-5 viktigaste frågorna/delarna?

Fråga 2:

Naturvårdsverket överväger att gruppera

myndigheterna för att kunna ge dig stöd efter

behov. Om vi gör det, vilka kriterier är viktiga för

att få relevanta grupper? (storlek på

myndigheter, antal årsarbetskrafter, certifiering,

upphandlingsvolym, storlek direkt/indirekt

miljöpåverkan, rankingpoäng, annat?) Skriv ner

de 3-5 viktigaste kriterierna.

1. Thomas Achen,

Högskolan

Kristianstad

2. Helena

Andersson, SGU

3. Karin

Bäckman, SLU

4. Agneta Green, Lst

Gotland

5. Stefan Johansson,

Kulturrådet

6. Robin Lundgren,

Swedac

7. Camilla Pettersson,

Transportstyrelsen

8. Steve Thell,

Läkemedelsverket

11. Ordförande: Minna

Örnéus, Sida

9. Anna Uhlin Landh,

Örebro universitet

10. Reserv ordförande:

Rebecca Holgersson, Lst

Västra Götaland

För er på distans

Fråga 1

För att miljöledningsarbetet ska bli ännu mer effektivt och

ändamålsenligt på din myndighet, vad behöver du som

samordnare stöd i? Vilka är de 3-5 viktigaste frågorna/delarna?

Fråga 2

Naturvårdsverket överväger att gruppera myndigheterna för att

kunna ge dig stöd efter behov. Om vi gör det, vilka kriterier är

viktiga för att få relevanta grupper? (storlek på myndigheter,

antal årsarbetskrafter, certifiering, upphandlingsvolym, storlek

direkt/indirekt miljöpåverkan, rankingpoäng, annat?) Skriv ner

de 3-5 viktigaste kriterierna.

Diskussion på Nalen: 13.15-13.45

Redovisning av resultat: 13.45-14.05

Glöm inte att lämna in era svar till oss!

Hur kan den ökande

användningen av

digitala möten

hjälpa oss att nå

våra miljömål?

Peter Arnfalk,

Selene Samuelsson

Hedlund,

Per Schillander

REMM-gruppen

6 58%23%

74 2017-09-25

Digitala möten:

- webbmöten

- telefonkonferens

- videokonferens

75 2017-09-25

Förekomsten av digitala mötesverktyg

i svenska myndigheter 2017

97% 95%

Telefonkonferens Webbmöten Videokonferens(traditionell)

95 % upplever en ökning av digitala möten

76 2017-09-25

Om REMM – Resfria Möten i Myndigheter

● 20 + 62 myndigheter

● Trafikverket samordnare

● Rådgivning enligt

10-stegsmetoden

● Nätverk, ämnesgrupper

● Webbinarier och träffar

● Information, stöd, material

● Uppföljning

77 2017-09-25

Arbetsförmedlingen Karolinska institutet Riksarkivet

Arbetsmiljöverket Kemikalieinspektionen Rödakorshemmet, Stiftelsen

Blekinge tekniska högskola Konstfack SCB (Statistiska Centralbyrån)

Bolagsverket Kriminalvården SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)

Centrala studiestödsnämnden Kungl. Konsthögskolan SIDA

Chalmers tekniska högskola AB Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Skatteverket

Energimyndigheten Kungl. Tekniska högskolan Skogsstyrelsen

Folkhälsomyndigheten Kungliga Biblioteket SMHI

FORMAS Lantmäteriet Socialstyrelsen

Fortifikationsverket Linköpings universitet Sophiahemmet, Ideell förening

Försvarets materielverk Linnéuniversitetet Statens fastighetsverk

Försvarshögskolan Livsmedelsverket Statens institutionsstyrelse

Försvarsmakten Luleå tekniska universitet Statens maritima museer

Försäkringskassan Lunds universitet Stockholms konstnärliga högskola

Gymnastik- och idrottshögskolan Läkemedelsverket Stockholms universitet

Göteborgs universitet Malmö högskola Strålsäkerhetsmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten Mittuniversitetet SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt

Högskolan Dalarna MSB, Myndigheten för samhällsskydd o beredskap Svenska kraftnät

Högskolan i Borås Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet

Högskolan i Gävle Naturhistoriska riksmuseet Södertörns högskola

Högskolan i Halmstad Naturvårdsverket Tillväxtverket

Högskolan i Skövde Pensionsmyndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut

Högskolan Kristianstad Polisen Trafikverket

IVO, Inspektionen för vård och omsorg Post- och telestyrelsen Transportstyrelsen

Jordbruksverket PRV Tullverket

Kammarkollegiet Regeringskansliet Umeå universitet

Karlstads universitet Riksantikvarieämbetet Uppsala universitet

Örebro universitet

78 2017-09-25

Varför behövs REMM?

• Ovilja att ändra arbetssätt

• Teknikfokus

• Uppkopplingsproblem

• Motverkande incitament

Av myndigheterna i REMM vill:- 98 % vill förbättra sina digitala möten- 91 % vill öka användningen

79 2017-09-25

Nyttor med resfria möten

• Samverkan

• Robusthet

• Produktivitet & ekonomi

• Miljö, klimat

• Arbetsmiljö

• Lika villkor:

• jämställdhet

• regional utveckling

• tillgänglighet

80 2017-09-25

Digitala möten ökar möjligheten att nå miljö- och

hållbarhetsmål

Sveriges miljökvalitetsmål

• Begränsad klimatpåverkan

• Frisk luft

• Bara naturlig försurning

• Giftfri miljö

• Skyddande ozonskikt

• Ingen övergödning

• Ett rikt växt- och djurliv

FNs globala mål

• Hälsa och välbefinnande

• Jämställdhet

• Anständiga arbetsvillkor och

ekonomisk tillväxt

• Hållbar industri, innovationer och

infrastruktur

• Minskad ojämlikhet

• Hållbara städer och samhällen

• Bekämpa klimatförändringen

• Genomförande och globalt

partnerskap

81 2017-09-25

2011 2012 2013 2014

Car+Train+Bus

Flights

All travel

2011 2012 2013 2014

Car+Train+Bus

Flights

All travel

REMM-myndigheter:

I snitt - 10,2 % CO2

utsläpp från resande

per anställd 2011-2014

Alla statliga myndigheter

utom REMM-myndigheterna:

i snitt + 9,4 % CO2

utsläpp från resande

per anställd 2011-2014

Källa: Arnfalk, P. et al. (2016) Green IT in Practice – Virtual meetings in Swedish Public Agencies J. Cleaner Production

82 2017-09-25

Trend CO2 från resande – REMM vs övriga

83 2017-09-25

Mäta & rapportera resfria möten

• Antal möten ”andel resfria möten”:

𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑑𝑖𝑔𝑖𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑚ö𝑡𝑒𝑛

𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑑𝑖𝑔𝑖𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑚ö𝑡𝑒𝑛 + 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑟𝑒𝑠𝑜𝑟

• Använd helst tekniska system

• Vid upphandling: mätmöjlighet

• Kan vara svårt - men gör det bästa utifrån

förutsättningarna

84 2017-09-25

Från NVs Miljöledning i staten 2016

• Fler myndigheter rapporterar in sin användning av

digitala möten.

• Ökning från i snitt 6 till 11 digitala möten per anställd och

• Myndigheterna reser i snitt dubbelt så ofta som man har

ett digitala möten.

• REMM-myndigheter har i snitt fler digitala möten än

resor.

85 2017-09-25

Sammanfattningsvis

• Digitala möten:

– Effektivt verktyg för CO2 reduktion

– Krävs medvetens satsning, helhetsgrepp

– Andra vinster än för klimatet

• Mät och rapportera till NV!

• Fråga REMM om mätning

• Läs mer på remm.se

Sverige visar vägen!Samtidigt i Norge….

6 58%23%

Vi samlas åter vid 15.10.

Nalen:

Lämna era gruppdiskussionssvar

på borden!

Ordförande på distans:

Skicka in svaren på mejl till:

annemay.ek@naturvardsverket.se

Agenda 2030-delegationen

Katarina Sundberg,

25 september 2017

I riktning mot en hållbar välfärd

Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och

förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda

2030 för hållbar utveckling

Agenda 2030 –

En agenda för transformation

• En plan för människorna, planeten och en global

välfärd.

• Visar beslutsamhet att ta de modiga och

transformativa steg krävs för att växla in världen på

ett hållbart och motståndskraftigt spår till 2030.

• Målen är integrerade och odelbara.

• Målen balanserar den ekonomiska, sociala och

ekologiska dimensionen.

• Synergi och partnerskap är utgångspunkt för

åtgärder.

Arbetet i Sverige

• Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet.

• Sveriges genomförande av agendan ska ske genom arbete nationellt, regionalt och lokalt samt att vara en motor i arbetet globalt.

• Regeringen har tillsatt Agenda 2030-delegationen för att stödja och stimulera genomförandet, analysera nuläget och föreslå en handlingsplan för att stärka genomförandet.

• Regeringen rapporterade till FN (HLPF) i juli 2017.

• Inom Regeringskansliet och genom myndigheterna pågår arbete för att stärka genomförandet på nationell nivå.

• En del av arbetet med genomförandet i Sverige.

• 7 ledamöter, stöds av ett kansli.

• Utsedd av regeringen, tillfällig myndighet (mars 2016 –

mars 2019).

• Rapporterar till Finansdepartementet,

Ardalan Shekarabi ansvarig minister

www.agenda2030delegationen.se

Goda förutsättningar för Sverige

• Ligger väl till i internationell jämförelse vad gäller merparten av målen,

• Den svenska välfärdsmodellen, starkt näringsliv, avtal mellan arbetsmarknadens parter, framstående forskning och en stark folkrörelsetradition har givit oss goda förutsättningar,

• Det finns ett stort intresse och engagemang bland samhällets aktörer såväl inom offentlig, privat och ideell sektor,

• Agenda 2030 är högt prioriterad i flera kommuner, landsting och regioner.

• Knappt hälften av kommunerna arbetar redan med ett sammahållet hållbarhetsarbete utifrån de tre dimensionerna i enlighet med intentionerna i Agenda 2030.

• Tillit till varandra och till samhällets institutioner.

En hållbar välfärd –

utmaningar för Sverige

• Det finns olika utmaningar som Sverige behöver arbeta

med inom alla 17 mål.

• Det behövs en hållbar välfärd som tar sig an ojämlikhet,

urbanisering och demografisk utveckling.

• Mer aktivt agerande för att nå upp till mål som satts

inom miljö- och klimatområdet.

• Sverige måste agera hållbart i en global kontext.

Avgörande förutsättningar för

genomförandet

• Styrning och ledning - det politiska ledarskapet och

ansvarsfördelning.

• Sammanhållen och samstämmig styrning.

• Tillitsbaserad styrning av offentlig verksamhet.

• Agenda 2030 behöver ställas i relation till nationell

målstyrning.

• Systematisk uppföljning och utvärdering

• Att lokala och regionala prioriteringar innebär att

besluten gagnar hållbar utveckling vid målkonflikter.

Prioriterade områden i delegationens

förslag till handlingsplan

1. Ett jämlikt och jämställt samhälle

2. Hållbara städer

3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi

4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller

5. Hållbara och hälsosamma livsmedel

6. Stärkt kunskap och innovation

Förslag till åtgärder:

• Parlamentarisk förankring

• Förstärkning av regeringens genomförandeorganisation

• Myndigheternas ansvar för genomförandet

• Ekonomisk styrning för genomförandet

• Ökad styrning utifrån välfärdsmått

• Det regionala och lokala genomförandet

• Kommunikation och folkbildning

Delegationens fortsatta arbete

• Invänta återkoppling från regeringen och följa hur åtgärdsförslag och prioriterade områden tas vidare.

• Fördjupat arbetet inom de prioriterade områdena och fortsatt förankring med berörda aktörer för att fördjupa analysen och ta fram kompletterande åtgärdsförslag.

• Särskilt fokus på barn och ungdomsperspektivet eftersom unga människor är en viktig drivkraft i genomförandet.

• Den 1 mars 2018 redovisning av pågående arbete och eventuellt kompletterande förslag på åtgärder.

• Den 11 mars 2019 slutbetänkande med vägen framåt.

Kontakta ossagenda2030.delegationen@gov.se

Läs våra rapporterhttp://agenda2030delegationen.se/

Sveriges miljömål för att nå agendamålen

Helena Looström

Urban,

Naturvårdsverket

Visst går det att koppla Sveriges miljömål

och Agenda 2030-målen

• Sveriges miljömål är

nationella mål som bidrar till

att nå de globala målen,

Agenda 2030

– Men olika länder har olika

förutsättningar och

utgångspunkt

– De nationella målen

behöver sättas utifrån

nationella förutsättningar

Sveriges miljömål bidrar till att nå

Agendans globala mål

• Miljökvalitetsmålen konkretiserar och preciserar vår ambition

att genomföra den ekologiska dimensionen i agendan

• Miljömålen ger drivkraft och försprång

• Generationsperspektivet är på plats

• För att nå Sveriges miljömål behövs

Djärva och omdanande steg – exv övergång till cirkulär

och biobaserad ekonomi

Omställning som omfattar tvärsektoriella mål och

åtgärder – dvs i sociala, ekonomiska, ekologiska

dimensionerna, från lokalt till globalt

Nationella åtgärdsmål behöver kompletteras inkl

etappmål

• Samverkan och partnerskap lokalt till globalt är centralt för

framgång2017-09-25Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 101

Synergier banar väg för nya

prioriteringar & åtgärder

• Det nationella genomförandet av Agenda 2030-

målen kan ge nya prioriteringar

– Regeringens & delegationens nulägesanalyser

av utifrån agenda-målen pekar på utmaningar

där åtgärder behövs

– Synergier mellan dimensionerna banar väg för

nya prioriteringar, en hävarm för nå miljömålen

• Ekologiska dimensionen lika viktig som den sociala

och ekonomiska dimensionen

• Samarbete och partnerskap från lokal till global

nivå är centralt för att lyckas

Några budskap från Regeringen i

budgetpropen 20sept

• De befäster de nationella miljömålens betydelse

för att genomföra Agenda 2030-målen

• Integrera miljö och klimat i de politikområden där

drivkrafterna och lösningarna till problemen finns

• Åtgärder måste vidtas för att miljömålen ska nås

• De förannonserar bl. a.

Nya etappmål för ekologiskt hållbara städer,

biologisk mångfald och giftfri miljö

Strategi för cirkulär ekonomi – tillsätter en

delegation för att stimulera och föreslå

6 58%23%

SUMMERING

REFLEKTIONER

Martin Påhlman och

Tomas Chicote,

Naturvårdsverket

6 58%23%

MILJÖARBETE TILLSAMMANS

NATURVÅRDSVERKET

stockholm 25 september - naturvårdsverket...utvecklingsarbete på gång: • projekt basnivå...

Documents

vågar jag som har körkort gå till doktorn? ·...

monteringsanvisning blocksystem - lövångers bygg...

emma vestergaard pg2050 - diva...

protokoll socialnämnden christina petersson (sd) (2:e vice...

rapport över länsstyrelsernas andt-arbete 2018€¦ ·...

monteringsanvisning - 2017-01 - ungdjursinredning ·...

wms (klient och server), sld mats Öberg it,...

har vi koll på...

sÄkerhetsdatablad svavelfri lÄtt eldnings olja ... ·...

länsrapport 2014 - länsstyrelserna · 2017. 6. 13. ·...

vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna...

välkommen på föräldrabesök på skönadalsskolan

för länsstyrelserna i jämtlands, västernorrlands...

förslag om hur samverkan mellan länsstyrelserna · 2019....

lstmetadata – en profil av iso19115 mats Öberg it,...

anchormatic ep-500 ankarspel- instruktionsbok...anchormatic...

bilaga i produktresumÉ · om ingen irr förekom under den...

detaljplan för bostäder vid...

dokument - lantmäteriet€¦ · web viewdet arbete som...

personligt ombud – personligt ombud - det lönar...