svenska kraftnÄt
Post on 01-Dec-2021
5 Views
Preview:
TRANSCRIPT
SVENSKA KRAFTNÄT
Koncessioner och kommunikation Enligt sändlista
2016-12-09 2016/691 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Redogörelse för kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken angående alternativa sträckningar för delar av en ny 400 kV-ledning mellan station Ekhyddan i Oskarshamns kommun och station Nybro i Nybro kommun
Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kV-ledning mellan stamnätsstationerna Ekhyddan i Oskarshamns kommun och Nybro i Nybro kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kV-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området.
Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI).
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt eliagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap 4 § miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa.
Beslut om denna redogörelse har fattats av avdelningschefen Malin Werner efter föredragning av Helén Mårtensson. Enhetschefen Kristina Bredin har deltagit i ärendets slutliga handläggning.
som ovan
Helén Mårtensson
Innehåll
1 Samrådets genomförande ......................................................................................... 4
1.1 Detta är ett samråd ..................................................................................... 4 1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer ........................ 5 1.3 Efter samrådet ............................................................................................. 5
2 Inkomna synpunkter ................................................................................................. 7
2.1 Länsstyrelse och kommuner ....................................................................... 7 2.2 Övriga myndigheter .................................................................................. 10 2.3 Företag och organisationer ...................................................................... 15 2.4 Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till
Baggetorpskvarn ....................................................................................... 27 2.5 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Ruda .....................................36 2.6 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Passage norr om Alsterbro 40 2.7 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Högerås ................................43 2.8 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Markustorp till Nybro ........ 49 2.9 Inkomna synpunkter efter samråd 2 ...................................................... 58
3 Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och
synpunkter ...............................................................................................................63
3.1 Svenska kraftnät ........................................................................................63 3.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen ...............................63
3.2.1 Ett starkt stamnät ...................................................................... 66 3.2.2 Behovet av en ny ledning ........................................................... 66
3.3 Driftsäkerhet ..............................................................................................70 3.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning ........................................ 71
3.4.1 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. ...................................................................................... 71
3.4.2 Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan – Nybro -Hemsjö ......................................................................................... 72
3.4.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur ..... 72
2/112
3.4.4 Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur ...... 73 3.5 Teknikval .................................................................................................... 73
3.5.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik ..................................... 73 3.5.2 Luftburen och markförlagd växelström .................................... 75 3.5.3 Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö ................................ 76 3.5.4 Grund för teknikvalet .................................................................. 77
3.6 Val av sträckning ...................................................................................... 89 3.7 Markbehov ................................................................................................ 90
3.7.1 Ledningsgata .............................................................................. 90 3.7.2 Under byggtiden ......................................................................... 91
3.8 Ersättning till berörda fastighetsägare .................................................. 92 3.8.1 Förundersökningsmedgivande ................................................. 92 3.8.2 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt ......................................93 3.8.3 Intrångsersättning ......................................................................93 3.8.4 Tid för utbetalning av eventuell ersättning ............................. 94 3.8.5 Ombudskostnader ...................................................................... 94 3.8.6 Ersättning för upplåtelse av väg ............................................... 95
3.9 Samhällsekonomiska analyser ................................................................. 95 3.9.1 Allmänt......................................................................................... 95 3.9.2 Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå ............ 96 3.9.3 Varför inte likström och markkabel? ......................................... 97 3.9.4 Underlag för en jämförelse ....................................................... 98 3.9.5 Markbehov för luftledning resp. markkabel ............................ 98 3.9.6 Kostnader för luftledning resp. markkabel ............................ 100
3.10 Säkerhet .................................................................................................... 104 3.10.1 Elsäkerhet .................................................................................. 104 3.10.2 Säkerhetsskydd.......................................................................... 105
3.11 Elektriska och magnetiska fält ............................................................... 106 3.11.1 Elektriska fält ............................................................................ 106 3.11.2 Magnetiska fält ......................................................................... 106 3.11.3 Hälsoaspekter och rekommendationer ...................................108 3.11.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ......................................108
3.12 Ljudeffekter .............................................................................................. 109 3.13 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar ................................. 110
3.13.1 Konsekvenser .............................................................................. 111
Bilageförteckning ............................................................................................................ 112
3/112
1 Samrådets genomförande
Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myn-
digheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare.
Samrådet är en möjlighet för berörda att lämna synpunkter på den planerade ledning-
en. Synpunkterna tillsammans med övrig information är medel för att planera led-
ningen med minsta möjliga påverkan för människor och miljö. Samrådsredogörelsen
kommer att bifogas ansökan om koncession enligt ellagen.
1.1 Detta är ett samråd Att bygga en ny 400 kV-kraftledning är en verksamhet som enligt miljöbalken kap 6 §
4 kräver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan
antas bli särskilt berörda. Eftersom de berörda länsstyrelserna dessutom beslutat att
verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska även övriga statliga
myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli
berörda inkluderas i samrådet. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens loka-
lisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskriv-
ningens innehåll och utformning. Före samrådet ska Svenska kraftnät lämna uppgifter
om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utform-
ning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Syftet med samrådet är att
informera berörda och inhämta synpunkter och information.
Svenska kraftnät följer miljöbalken. Svenska kraftnät är även måna om att den nya
ledningen ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö. Samrå-
den med berörda markägare är en mycket viktig del i det arbetet eftersom Svenska
kraftnät då får information och synpunkter från lokalt boende som känner markerna
bäst. Synpunkterna och informationen från samråden använder Svenska kraftnät till
att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på människor och miljö blir så
liten som möjligt. Vid planerandet och placeringen av ledningen måste Svenska kraft-
nät dock hålla sig inom vissa ramar, t.ex. olika tekniska begränsningar, andra sam-
hällsintressen och syftet med den enskilda ledningen. I planerandet av ledningen vägs
således ett stort antal faktorer och intressen in vilket gör att allas intressen inte kan bli
tillvaratagna.
4/112
1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer
Svenska kraftnät har genomfört kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken för
fem delsträckor av den planerade 400 kV luftledningen mellan Ekhyddan och Nybro.
Under samråd 2 i februari-april 2015 inkom flera förslag på alternativa sträckningar
för vissa delsträckor. Detta medförde att fem kompletterande samrådsunderlag (bilaga
1-5) togs fram för:
> Passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn, inklusive Köksmåla naturreservat
> Passage vid Ruda, inklusive Rudalunds naturreservat
> Passage norr om Alsterbro
> Passage vid Högerås
> Passage mellan Markustorp och station Nybro
De kompletterande samråden inleddes den 18 maj respektive 29 aug 2016 med att en
inbjudan om skriftligt samråd (bilaga 6) skickades till; berörda fastighetsägare, Läns-
styrelsen i Kalmar län, berörda kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresse-
organisationer (för sändlista, se bilaga 7). Samtliga samrådsunderlag inklusive bilagor
har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och
även tiden därefter.
Samrådstiden pågick fr.o.m. den 18 maj 2016 t.o.m. den 23 juni samt 29 aug t.o.m. den
25 sep 2016. Inkomna yttranden och Svenska kraftnäts svar på dessa redovisas i kapitel 2.
Även yttranden som har inkommit innan (efter samrådsredogörelse 2 och detta kom-
pletterande samråd) och efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samråds-
redogörelse.
1.3 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden i en samrådsredogörelse påbörjades
efter samrådstidens utgång. I samrådsredogörelsen beskrivs hur samrådet har genom-
förts och inkomna yttranden har sammanfattas och kommenteras. Till samrådsredo-
görelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden, se bilaga 8.
Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för en ny
förbindelse mellan Ekhyddan – Nybro fortsatt. Inkomna synpunkter under samråds-
processen har beaktats under arbetet med att ta fram en förordad sträckning. Många
5/112
yttranden har tagit upp förslaget att gräva ner ledningen. Frågan om markkabel, växel-
ström kontra likström kommenteras i avsnittet 3.5 Teknikval.
Det aktuella utbyggnadsförslaget är till största delen placerat parallellt med befintliga
400 och 130 kV-ledningar. Efter samrådet har Svenska kraftnät valt att arbeta vidare
med ovanstående sträckningsförslag. Vi undersöker nu terrängen vid de planerade
vinkelplatserna. Av de alternativ som utretts inom ramen för de kompletterande sam-
råden är de som Svenska kraftnät nu går vidare med följande:
Sträckan Hagaberg – Baggetorpskvarn. Alternativ 2, det vill säga det alternativ
som ligger söder om den nuvarande 400 kV-ledningen, i direkt anslutning till nuva-
rande ledningsgata. Detta gäller även sträckingen genom naturreservatet Köksmåla.
Passage vid Ruda. Alternativ 1, det alternativ som anläggs på östra sidan om den
nuvarande 400 kV-ledningen, i direkt anslutning till nuvarande ledningsgata. Detta
gäller även sträckingen genom naturreservatet Rudalund.
Passage norr om Alsterbro. Alternativ 3 a-f, det vill säga någon av de alternativ
som viker av från nuvarande ledning längst söderut. Varianterna a-f inom alternativet
är mycket likartade. Svenska kraftnät avser att förorda den sträcka som medför minst
ingrepp vid anläggning, minst behov för fundament och påverkan på lokalhydrologi.
Passage vid Högerås. Alternativ 1, det östra av de två föreslagna alternativen.
Sträckan Markustorp – station Nybro. Alternativ 2a, det alternativ som anläggs
med portalstolpar öster om Bondetorp.
Under våren 2017 kommer ett förslag till koncessionslinje att beslutas. Svenska kraft-
nät kommer därefter att söka koncession hos Energimarknadsinspektionen för kon-
cessionslinjen. Information om projektets framdrift kommer även framöver att kom-
municeras via Svenska kraftnäts webbplats www.svenska kraftnät.se/ekhyddan-nybro
och via postutskick.
6/112
2 Inkomna synpunkter
I kapitel 2 sammanfattas inkomna yttranden. Siffran framför respektive sammanfattat
yttrande avser det handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i
Svenska kraftnäts register. I de fall yttranden för fram synpunkter som inte kommen-
teras i kapitel 3, kommenteras dessa direkt efter respektive yttrande.
2.1 Länsstyrelse och kommuner # 102/119 Länsstyrelsen i Kalmar län yttrar att det inför framtida ledningsdrag-
ningar kommer att krävas ett avsnitt med bedömningsgrunder för ”vattenmiljö” där
man samlat beskriver allt vatten utifrån vattendirektivet enligt 5 kap. miljöbalken
kring miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Länsstyrelsen anser, om det är möjligt,
att inga stolpar ska placeras i vattendrag och vattenområden. Om arbeten i vatten-
drag/vattenområden ändå kommer ske, krävs tillstånd eller anmälan om vattenverk-
samhet enligt 11 kap. miljöbalken beroende på typ av åtgärd. Dispens från strand-
skyddsbestämmelserna kan också bli aktuellt om åtgärden väsentligen förändrar livs-
villkoren för djur eller växtlivet. Om vattenverksamhet inte är aktuellt söks dispens
från strandskyddsbestämmelserna hos berörd kommun.
Länsstyrelsen anser också att man i möjligast mån ska undvika att avverka träd i
sumpskogsmiljöer och att extra försiktighet bör vidtas vid närhet till yt- och/eller
grundvattentäkt respektive dess vattenskyddsområde.
Länsstyrelsen yttrar vidare att förutom att iaktta försiktighet för placering av be-
tong/stålpelare/stolpar så ska det vid placering av eventuella transformatorstationer
vara extra säkerhetsåtgärder för att undvika t ex oljespill. Stål- eller betongfunda-
ment/slipers bör alltid användas, inte bara vid/i vattenskyddsområde utan även
i/invid övriga vattenmiljöer som övriga grundvattenförekomster, sjöar, vattendrag,
våtmarker och sumpskogar. Att använda kreosotbehandlade träslipers/fundament
måste i samband med vattenmiljöer alltid undvikas. Hårdare krav på ökad vattenkvali-
tet kommer också att ställas framöver för att kunna uppnå MKN vatten och god ekolo-
gisk vattenstatus i alla yt-, grund- samt kustvatten, då senast till år 2021 eller 2027.
Länsstyrelsen anser att en redovisning av bullerpåverkan på närliggande bebyggelse
ska ingå i MKB:n.
Länsstyrelsen skriver i yttrandet att kulturmiljöinventeringar för bedömning av påver-
kan på kulturvärden behöver utgöra del av MKB:n för alla sträckor. Resultaten från
7/112
denna påverkar slutgiltigt val av sträckning. MKB:n behöver, för alla sträckor, också
beskriva påverkan på andra skyddade kulturmiljöer så som riksintressen, kyrkor,
byggnader. För att kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. För att
kunna avgöra påverkan på dessa kan fotomontage behövas. Detta underlag ska även
användas för att bedöma behov av fortsatta arkeologiska åtgärder och slutgiltig place-
ring av stolpar m.m. så att fornlämning inte skadas.
Länsstyrelsen har tidigare (dnr 407-1157-15) konstaterat att inventering av fågel ska
göras för ledningssträckan. Fågelinventeringen ska även omfatta alternativ 3 i ert
kompletterande underlag.
Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till tidigare yttranden om planerad koncession för 400
kV-ledning mellan Ekhyddan och Nybro, dnr. 407-1157-15 och 407-4278-14.
Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tar till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen vill ska ingå i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser
som kan bli aktuella.
Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
#34 Kalmar kommun avstår från att lämna synpunkter.
#51/62 Mönsterås kommun yttrar sig om alternativ 4 vilket är det enda av de fyra
alternativen som ligger inom Mönsterås kommun och går i det öppna herrgårdsland-
skapet i kommunens västra del. En luftledning i detta öppna landskap kommer påtag-
ligt att påverkas landskapsbilden negativt, men om ledningen grävs ner, som Möns-
terås kommun har begärt i de tidigare yttrandena, så kan ledningen även gå i denna
sträckning.
Mönsterås kommun vill återigen förtydliga och poängtera att kommunen håller fast
vid ståndpunkten att en nergrävd likströmskabel är det bästa alternativet utifrån en
helhetssyn som även tar hänsyn till de samhällsekonomiska och miljömässiga värdena.
8/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-
ker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, när-
boende, myndigheter och övriga intressenter.
Svenska kraftnät redovisar varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i
detta fall under avsnitt 3.5 särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3, samt avsnitt 3.9 angående
önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls-
och företagsekonomiskt perspektiv.
#47/55/116 Nybro kommun yttrar att kommunen kommer fortsätta framhäva
behovet och yrka på kravet att gräva ner ledningen. Nybro kommun uppmanar
Svenska kraftnät att fortsätta undersöka möjligheterna för att utveckla tekniken eller
på andra sätt hitta möjligheter att gräva ner kabeln.
Kommunen ställer sig inte positiva till någon av delsträckorna, med hänvisning till
yttranden i tidigare samråd gällande påverkan på människors hälsa, samt påverkan på
natur- och kulturmiljön.
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden vill även påpeka att
det i tidigare samrådsmaterial inte framgår hur hänsyn tagits till odlingslandskapets
natur- och kulturvärden. I det småskaliga odlingslandskapet i Nybro kommun före-
kommer många skyddsvärda arter och att Svenska kraftnät helt förlitat sig på inkom-
pletta inventeringar från kommunen. Kommunen hänvisar fortsatt till artportalen.
Svenska kraftnäts kommentar Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare
avsnitt 3.5 för motiv till detta samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande
analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt
perspektiv. Ledningsgatans barriäreffekt och funktion som spridningskorridor kom-
mer att beskrivas under naturmiljöavsnittet i MKB. Även boendepåverkan och land-
skapsbildpåverkan som kommunen har synpunkter på kan utvecklas och specificeras i
MKB.
Utredningskorridoren har, med undantag av ett fåtal fastigheter där tillträde ännu inte
erhållits, inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och
största möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer,
naturresursfrågor och landskapsbild.
9/112
#114 Oskarshamns kommun har genom tekniska kontoret inga synpunkter kring
samrådshandlingen då den inte berör kommunens fastighetsbestånd.
2.2 Övriga myndigheter #2/94 Bergsstaten har inget att erinra mot planerad 400 kV luftledning mellan
Ekhyddan och Nybro.
#3 Folkhälsomyndigheten avstår från att yttra sig.
#4 Totalförsvarets forskningsinstitution (FOI) avstår synpunkter på rubrice-
rade samrådsinbjudan.
#6/104/105 Luftfartsverket (LFV) har som sakägare av CNS-utrustning inget att
erinra mot något av dragningsalternativen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum.
LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande
störningar på CNS-utrustning förändras eller om ny CNS-utrustning etableras i hind-
rets närhet.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för informationen. Luftfartsverket kommer att få ytterligare
möjlighet att yttra sig i ärendet i samband med Energimarknadsinspektionens pröv-
ning av koncessionen.
#15/98 Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att tillägga i ären-
det.
#16/109 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) avstår från att yttra sig i rubrice-
rat ärende.
#17/90 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avstår från att
yttra sig.
#21 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende.
#27/143 Energimyndigheten är generellt positiv till att det finns en väl utbyggd
infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Energimyndigheten
har granskat förslaget med avseende på eventuell negativ påverkan på områden utpe-
kade som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Energimyndigheten
kan konstatera att det aktuella utbyggnadsförslaget inte bör ha någon negativ påver-
kan avseende markanvändningen i områden utpekade som riksintressen för vindbruk.
10/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Energimyndighetens upplysningar om att projektet inte
påverkar mark som är utpekat som riksintresse för vindbruk.
#28/95 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) påpekar att den elektromagnetiska
miljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer och att detta bör
beaktas genom att tillämpa SSM försiktighetsstrategi. Vidare påpekar myndigheten att
det redan vid planering för nya elektriska anläggningar är viktigt att beakta teknikval
och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer
om det kan genomföras till låga kostnader och försumbara konsekvenser. Denna för-
siktighetsstrategi ersätter tidigare rekommendationer från myndigheten.
SSM bedömer att Svenska kraftnät genom sin magnetsfältpolicy har agerat tillfredstäl-
lande ur strålskyddssynpunkt och har övrigt inga synpunkter.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. I avsnittet 3.10 beskrivs säkerhet och 3.11.
magnetiska fält.
#44/118 Trafikverket har inga synpunkter på de föreslagna alternativa sträckning-
arna. Det förutsätts att stolparna placeras på ett betryggande avstånd från vägen. I
övrigt hänvisas till tidigare yttrande.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät tillämpar riktlinjer för
säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar vilka säkerställer att tillräckligt avstånd
hålls, se vidare i avsnitt 3.4.
#45 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver
någon verksamhet i det aktuella området.
#50/113 Post- och telestyrelsen (PTS) har inte tillgång till detaljinformation om
hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de opera-
törer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen.
PST har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respek-
tive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintres-
sen i enlighet 3 kap 8 § miljöbalken och 2 § p. 9 förordningen (1998:896) om hushåll-
ning med mark- och vattenområden m.m.
11/112
PTS har inga ytterligare synpunkter.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Berörda ledningsägare har blivit inbjudna
till att lämna synpunkter i samrådsprocessen.
#53 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd.
#58 Statens geotekniska institut har inte detaljstuderat kartunderlaget och kan
därför inte förorda något av alternativen. SGI har lämnat synpunkter i tidigare yttran-
den 2015-04-30 samt 2014-09-03. Synpunkterna i dessa kvarstår.
#59 Polismyndigheten har noterat att en majoritet av kommunföreträdare samt
privata markägare är för en nergrävd kabel planeras istället för en luftledning. I frågan
bör 2 kap. miljöbalken beaktas gällande allmänna hänsynsregler. I övrigt kan Polis-
myndigheten inte ha någon uppfattning i sakfrågan och lämnar ärendet i övrigt utan
erinran.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till all-
mänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-
ende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt.
#70 Försvarsmakten framför att den planerade luftledningen berör riksintressen
för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess enligt 3 kap 9 § andra stycket
miljöbalken. Försvarsmakten kan inte utesluta att de föreslagna åtgärderna kan verk-
ställas utan att påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del uppstår.
Om Försvarsmakten framgent bereds möjlighet till fördjupat samråd avseende delar
av projektet kan eventuellt risken för påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets
militära del avhjälpas.
När detaljprojekteringen medger Svenska kraftnät att planera för ledningsstolparnas
höjd förordar Försvarsmakten så låga stolpar som möjligt.
Svenska kraftnäts kommentar Fördjupad dialog pågår mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten.
#75 Sjöfartsverket har inget att erinra. Då ledningsförläggningen i sin helhet går
över land gör Sjöfartsverket bedömningen att den inte kommer att påverka sjötrafiken
negativt.
12/112
#76 Jordbruksverket har meddelat att de inte kommer att lämna några synpunkter
i ärendet.
#88 Folkhälsomyndigheten lämnar inbjudan om samråd utan åtgärd.
#91 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende
#92 Kustbevakningen har inget att anföra i ärendet, då myndigheten inte bedriver
någon verksamhet i det aktuella området.
#135 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (delen Markustorp
och Nybro,) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas
in till LFV.
#136 Statens geotekniska institut (SGI) yttrar sig angående underlag från 2016-
08-25. SGI noterar i yttrandet att de har granskat underlaget från geoteknisk och mil-
jögeoteknisk synpunkt och att de inte har detaljstuderat kartunderlaget.
SGI yttrar att de förutsätter att potentiellt förorenade områden eftersöks och beaktas i
den fortsatta planeringen. SGI kommenterar vidare att det i samrådsunderlaget inte
nämns om sprängning av berg behöver utföras och menar på att risken för spridning
av förorening i samband med sprängning bör beaktas. SGI noterar även att kommen-
tarer de lämnat i tidigare yttranden angående användning av kreosotimpregnerade
stolpar nu har beaktats inom detta samrådsunderlag.
SGI kommenterar slutligen också att de geotekniska synpunkter som lämnats i ytt-
rande från 2014-09-03 kvarstår.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar vad SGI vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbe-
skrivningen.
#137 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende (passage mellan Ha-
gaberg och Baggetorpskvarn) men meddelar att flyghinderdata gällande höjd och pla-
cering ska lämnas in till LFV.
#138 Kemikalieinspektionen avstår från att delta i detta samråd.
#144 Swedavia meddelar att de inte har något att erinra mot de kompletterande
samrådsunderlagen, passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn och passage mel-
lan Markustorp och Nybro station.
13/112
14/112
2.3 Företag och organisationer #19/20 Seniorerna i Högsby yttrar sig över förslaget om passage vid Rudalunds
naturreservat och föreningen vill under inga omständigheter ha en luftburen ledning
då det anses kunna ha negativa konsekvenser på människor och miljön.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar föreningens synpunkt och försöker så långt som möjligt be-
akta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och
övriga intressenter. För kommentarer om jämförande utredning om luftledning re-
spektive nergrävd kabel, avsnitt 3.5.2 och 3.5.3.
#22/93 TeliaSonera Skanova Access AB har inga synpunkter på de alternativa
sträckningarna. Beakta dock Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan
hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21. Samt kontrollera teleledning-
ars lägen via Ledningskollen.
Vi vill dock påpeka att vi har ett lokalt telenät på stolpar som sträcker sig utmed de
föreslagna alternativen med vikt på alternativ 1 och 3 för Markustorp – Nybro station.
Det lokala telenätet korsar den befintliga 130 kV ledningen vid tre platser utmed sam-
rådssträckan.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar TeliaSonera Skanova Access AB för upplysningarna.
#36 Riksförbundet Enskilda Vägar har inga synpunkter eller något att erinra mot
projektet och/eller alternativa sträckningar, så länge som Svenska kraftnät hanterar
ledningsprocessen där enskilda väghållare berörs i enlighet med vad som utfästs mot
förbundet.
Svenska kraftnäts kommentar Ifall enskilda väghållare berörs av anläggning av luftledning kommer Svenska kraftnät
teckna vägavtal med dessa. För mer om detta se avsnitt 3.8.6.
#37/126 Biologiska sällskapet i Oskarshamn framför gällande samråd för pas-
sage vid Ruda (#37) att föreningens kompetens är främst inom området flora och ve-
getation och ur detta perspektiv är alternativ 1 att föredra då detta är den kortaste
sträckningen och enbart innebär en måttlig breddning av ledningsgatan. Även med
avseende på landskapsbilden är alternativ 1 att föredra.
15/112
Gällande samråd för passage mellan Hagaberg och Baggetorpskvarn (#126) anser
Biologiska Sällskapet det vara olämpligt att dra en ny ledning rätt igenom Trästen och
förordar istället en dragning invid befintlig kraftledning, antingen norr eller söder om
densamma. Föreningen anser att det nordliga alternativet är mest gynnsamt och be-
skriver att en sådan dragning förvisso naggar på det gamla domänreservatet men att
det som anses viktigast är att området mellan Trästen och nuvarande ledning är intakt.
För ett alternativ söder om yttrar föreningen att helhetsbilden av sjön blir förstörd
samt att några jättetallar kommer att få stryka på foten, samt att både havsörn och
fiskgjuse tidigare häckat i området.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och kommer så långt som möjligt beakta alla
synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga in-
tressenter.
#41 Ljungbyåns vattenråd anser att resonemanget för att använda kreosotimpreg-
nerade träsliprar har stora brister och ifrågasätter Svenska kraftnäts val för denna
lösning.
EU Kommissionen beslutade 2011 att kreosot får användas under villkor fram till och
med 2017. Under denna period måste varje medlemsland undersöka alternativ för
medlen. Dessutom måste varje medlemsstat använda lämpliga riskbegränsande åtgär-
der för att skydda mark och vatten (Direktivet 2011‐71‐EU). I våras beslutade Kemika-
lieinspektionen att kreosot får användas 5 år till i träsliprar. Fem års dispens gäller
bara om inte EU sätter stopp för kreosot redan 2018. Ingenting av ovannämnd ut-
veckling och krav finns att läsa i samrådshandlingarna. Utifrån detta anser Ljungbyåns
vattenråd att det finns tillräckligt med skäll att se över den valda tekniken.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
#48/57 Södra Skogsägarna ekonomisk förening har i samarbete med LRF ge-
nom konsultföretaget Pöyry låtit genomföra en samhällsekonomisk konsekvensanalys
som visar brister i samrådsprocessen samt avsaknad på marksnåla tekniska alternativ.
Föreningen anser att Svenska kraftnät måste ta ett omtag i processen och presentera
flera alternativ samt visa vilja till samförstånd.
16/112
Föreningen efterfrågar att flera kombinationer av olika tekniska lösningar presenteras
samt att möjligheterna markförlägga växelström utreds. Vidare anses samrådsprocess-
en ha stora brister då den uppfattas som en envägskomunikation och inte dialog.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har tagit del av rapporten. Vi betraktar den som ett yttrande i samrå-
det och kommenterar den i samrådsredogörelsen i enlighet med vår gällande sam-
rådsprocess.
Huvuddelen av rapporten är deskriptiv. Den berättar om stolptyper, koldioxidavtryck,
ersättningsregler etc. Rapporten är inte en samhällsekonomisk analys om man med
det menar att väga nyttovärden för elmarknaden mot nyttovärden för övriga delar av
samhället. Rapporten tillför dock en nyhet. Pöyry har räknat fram ett förädlingsvärde
för skogen och på den grundvalen en så kallad markvinst. En markkabel skulle jämfört
med en konventionell luftledning enligt rapporten ge en ”samhällsekonomisk vinst” på
260 miljoner kronor över 70 år. Den extrainvestering som krävs för detta, ca 11 000
miljoner kronor samt investeringens kortare livslängd är emellertid inte medräknat i
denna ”samhällsekonomiska vinst”.
I sammanfattningen så ställer Pöyry ett antal frågor.
Är det rimligt att involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utform-
ning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande un-
der hela projektets gång?
Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre in-
trång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda?
Kan intrångsersättningen anpassas eller komplettera för att bättre motsvara den
upplevda påverkan från kraftledningar?
Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en när-
mare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar?
Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt
utrymme?
Svar till frågorna som berör det här projektet har beskrivits och besvarats både munt-
ligt och/eller skriftligt i samrådsunderlagen, under informationsmöten och i samråds-
redogörelserna. Samrådsprocess, teknikval och ersättningsregler är beskrivna både i
dessa dokument och på www. Svenska kraftnät.se/utbyggnadsprocessen.
17/112
Under samrådstiden har vi haft öppna hus som en del av processen. Det är ett sätt för
berörda att kunna få svar på frågor och för oss att möta berörda. Dessa öppna hus är
en informell del av samrådet och inte ett sammanträde med förhandlingar och proto-
koll. Vi har under hela samrådsprocessen betonat att skriftliga synpunkter ska sändas
in under samrådstiden. Vi har under samrådstiden haft många kontakter med ett stort
antal berörda. Samrådsprocessen har pågått drygt två år. Under processen har frå-
gorna ovan ventilerats.
Det svenska stamnätet är baserat på växelströmteknik, som är den dominerande tek-
niken i elförsörjningens alla led. När vi förstärker stamnätet gör vi det vanligen med
400 kV luftledningar. Det är för att uppfylla kraven på ett kostnadseffektivt, driftsäkert
och miljöanpassat elöverföringssystem – som är ryggraden i en trygg och säker svensk
elförsörjning. Till grund för Svenska kraftnäts investeringar ligger en samlad bedöm-
ning av kvantifierade och kvalitativt beskrivna samhällsekonomiska effekter. Den
samhällsekonomiska analysen som vi gör är en jämförelse av de samhällsekonomiska
nyttovärden som en nätförstärkning medför och dess totala kostnader. Den samhällse-
konomiska analysen omfattar påverkan på elsystemets och elmarknadens funktion
såväl som miljöpåverkan och intrångseffekter såsom ianspråktagande av mark, påver-
kan på natur- och boendemiljöer m.m. Intrångseffekter har mycket stor betydelse för
exempelvis valet av sträckning för en ledning. Intrång vägs också in i Svenska kraftnäts
investeringsbeslut eftersom det inte är meningsfullt att gå vidare med projekt som inte
kan förväntas få koncession och andra tillstånd.
Intrångsersättningen följer den svenska lagstiftningen. Svenska kraftnät följer be-
stämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det
belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersätt-
ning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, ex-
empelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår
som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen.
Svenska kraftnät gör 10-årsplaner för det svenska stamnätet. Den aktuella nätutveckl-
ingsplanen finns på Svenska kraftnäts hemsida. Planen har, innan den beslutats av
Svenska kraftnät, remitteras till bland andra länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och
Blekinge samt Sveriges kommuner och landsting. Detta är en del i nya nätplanerings-
processer som byggs upp på europeisk nivå.
Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärk-
ningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa
marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam
18/112
europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov.
Nätutvecklingsplanen beskriver bland annat planeringsförutsättningar, drivkrafter för
nätinvesteringarna, utmaningar, elsystemet och investeringsplanen med pågående och
planerade investeringar.
Korrigering av felaktiga fakta i rapporten Rapporten innehåller sakfel som vi vill korrigera.
Avsnitt 5.3 Pöyry påstår att stamnätet består av 2 % 400 kV-växelströmskablar (2015) vilket mot-
svarar ca 30 mil. År 2015 fanns 4 mil markkabel varav endast 8 km är 400 kV-
växelströmskabel (mellan Sverige och Danmark). Resterande 3,2 mil är 220 kV-
växelströmskablar. De 2 % (ca 30 mil) som Pöyry redovisar ska alltså vara ca 0,05 %
(ca 8 km).
Pöyry skriver också att effektförlusterna i ett AC-kabelförband är så höga att effekt inte
kan överföras längre sträckor. Detta stämmer inte. Det är egengenereringen av reaktiv
effekt i en kabel som är begränsande. Förlusterna i ett kabelförband är lägre än i en
luftledning.
Avsnitt 6.1 I 6.1.1 skriver Pöyry att ”I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk
av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket.”
Detta är inte korrekt eftersom ostagade stolpar så gott som alltid används i åkermark.
6.1.2 talar om skyddsområde i sidled för kabelschakt på fem meter och anger bredden
av kabeldiket till fyra - sex meter.
Detta är en underskattning då man inte har tagit hänsyn till kapaciteten på kablarna. I
själva verket krävs en tredubbling av antalet kablar för att förbandet ska vara jämför-
bart med en luftledning. Se bilden nedan där två kablar parallellförläggs.
19/112
Skyddsavståndet uppgår då till minst 20 meter.
Avsnitt 6.6 I 6.6.1 talas om kostnader och markkabel i befintliga ledningsgator. Där har uteläm-
nats att
1. De nio omriktarstationer som krävs för likströmsalternativet inte kan förläg-
gas i närheten av befintlig ledning.
2. Markförhållandena är besvärliga och till stora delar måste spräng- och
schaktarbeten ske för sex kablar. Detta är inte genomförbart i befintlig led-
ningsgata ur driftssäkerhets- och personsäkerhetsaspekt.
Pöyry konstaterar också att likströmsteknik är möjligt. Svenska kraftnät har tydligt i
samrådsmaterialet visat varför likströmsteknik inte kan användas i just detta projekt.
Pöyry påstår att kabel och luftledning kan blandas i en förbindelse för att undvika
komplikationer. Ett sådant utförande skulle dock få betydande konsekvenser för drift-
säkerhet och projektekonomi.
Kostnadsjämförelse Vi har också några kommentarer till tabell 1 i avsnitt 6.6.1. Pöyry kommenterar att
kostnaderna för framtida tekniskt och skogligt underhåll inte tas med i Svenska kraft-
20/112
näts kalkyl. Kostnaderna för skogligt underhåll och ersättningar är erfarenhetsmässigt
mellan 0,1 – 3,7 % av totalkostnaderna för ett projekt.
Pöyry har i sin beräkning av samhällsekonomisk vinst och jämförelse mellan alternati-
ven endast tagit med kostnaderna för projektet vad gäller skogligt underhåll och er-
sättningar men uteslutit byggkostnaderna, vilket är den stora kostnaden. En sådan
jämförelse skulle överslagsmässigt ge en kostnad för alternativen enligt följande:
Alt. a) ca 1 400 miljoner kronor. Detta är i princip Svenska kraftnäts förslag.
Alt. b) Alternativet är tekniskt oacceptabelt då det innebär sambyggnad av de två 400
kV-ledningarna. Svenska kraftnäts systemstudier underkänner denna lösning.
Alt. c) 12 800 miljoner kronor. Detta gäller markkabel.
De alternativa investeringskostnaderna av genomförbara alternativ är 1 400 eller
12 800 miljoner kronor för en samhällsnyttig investering att ställas mot en markvinst
på 260 miljoner kronor. Svenska kraftnät förordar alternativ a med en luftburen växel-
strömsledning. Alternativet ger önskad förstärkning av stamnätet på ett driftsäkert och
kostnadseffektivt sätt.
Svenska kraftnät beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att
alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter
och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät be-
aktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och sam-
rådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta besk-
rivs utförligare i kapitel 1 och 3.14.
Avseende teknik redovisas ytterligare kommentarer i kapitel 3, se särskilt avsnitt 3.5
Teknikval. För en generell kommentar om stamnätets uppbyggnad hänvisas till avsnitt
3.2, avseende val av sträckning hänvisas till avsnitt 3.6 och för övriga kommentarer om
samhällsekonomiska analyser hänvisas till avsnitt 3.9.
#52/122 Lantbrukarnas Riksförbund Sydost skriver att de inte önskar att ta
ställning till de olika sträckningsförslagen eftersom de inte vill ställa markägare mot
markägare i de olika förslagen.
LRF anser att portalstolpar tar alltför mycket produktiv jord- och skogsmark i anspråk
och har tidigare yttranden föreslagit alternativ som tar så lite mark som möjligt i an-
språk. Vidare anser LRF att dialogen och möjligheterna till att påverka är minimal. De
21/112
alternativ som presenteras är enbart för Svenska Kraftnäts kalkyler. Svenska Kraftnät
borde ligga i frontlinjen när det gäller marksnål ny teknik i elöverföring.
LRF vill se alternativ både i stråk, olika tekniker i stolpar, markförläggning med mera
när man bygger ny infrastruktur.
Svenska kraftnäts kommentar Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda
som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga
luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläg-
gande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan
minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffek-
tivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett
flertal olika sträckningsförslag där en mängd aspekter vägs mot varandra och det al-
ternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö väljs.
Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell
kommentar avsnitt, 3.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 3.5 om teknikval, avsnitt
3.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 3.6.
#54 Nybro-Emmaboda Fågelklubb framför att av de givna alternativen 1, 2 och 3
a-f anses alternativ 1 vara bäst, då det går längst från Öasjö och våtmarkerna väster
därom. Alternativ 2 anses i stort sett vara likvärdigt med alt. 1 och kan också accepte-
ras.
Alternativ 3 anses inte vara bra då det går väldigt nära ett område med höga naturvär-
den och ligger nära Lille Skäresjö.
Det nämns i texten att en inventering av flora och fauna kommer att göras senare. Det
hade varit mycket bättre om man hade börjat med dessa inventeringar, så hade det
varit lättare att ta ställning för och emot olika alternativ.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om
artförekomster göras. Kommande projektering av ledningen kommer tillsammans
22/112
med genomförda inventeringar att ge tydligare svar så att hänsyn kan tas till de före-
kommande biologiska värdena i kommande miljökonsekvensbeskrivning, MKB.
#60/117 E.ON Elnät Sverige AB yttrar att i samband med den planerade 400 kV
luftledningen finns ett förslag om att Svenska kraftnäts ledning ska sambyggas med
bolagets 130 kV-ledning. Förslaget innebär att bolaget kommer att behöva söka ny
koncession då bolagets ledningssträckning kommer att förändras.
Men projektet berör inte bara en sambyggnad utan kommer även beröra stora delar av
bolagets lokala nät samt andra regionnätsledningar.
E.ON Elnät Sverige AB hemställer att bolagets rättigheter beaktas på så sätt att
Svenska kraftnät som ägare av den nya ledningen ingår avtal som kommer att upprät-
tas under projektets gång. Sådant avtal är en förutsättning för att E.ON Elnät kan
godta en förläggning av nya ledningar inom område för bolagets befintliga. E.ON Elnät
har för avsikt att inte vidta några ombyggnationer (om sådana kommer att krävas till
följd av den nu aktuella nyförläggningen) förrän avtal har träffats enligt ovan.
E.ON Elnät har utöver luftledningar även markförlagda ledningar och det är viktigt att
i god tid innan projektstart beställa kabelvisning för att lokalisera dessa samt kontakta
E.ON för samråd för att utreda vilket avstånd som måste hållas mellan ledningarna för
att undvika induktion vid normal drift av kraftledningarna.
Vidare förutsätter E.ON att de kontinuerliga möten som hafts med Svenska Kraftnät
fortsätter under projekts gång.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett
antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt.
#127 Misterhults LRF- avdelning yttrar sig för sträckan Hagaberg-
Baggetorpskvarn. Avdelningen yrkar på att Svenska kraftnät omprövar sina planer på
en ny 400 kV-luftledning i området och istället använder sig av ny teknik med en
markkabel. Avdelningen skriver att då Sydvästlänken gick att bygga med markkabel så
borde det gå att göra det i detta område.
Avdelningen yttrar vidare att luftledningar tar mycket mark i anspråk och att ersätt-
ningen till markägare i dagsläget bara är en engångssumma. LRF-avdelningen anser
att det skulle vara på sin plats med en årlig indexreglerad ersättning.
23/112
Misterhults LRF-avdelning tar även i yttrandet upp att närboende oroas över magnet-
fält och hälsorisker från en luftledning, samt att magnetfälten även kan ge problem
med mobiltäckningen i området, något de ser som ett problem då den fasta telefonin
området för närvarande nedmonteras.
Avdelningen yttrar att en markkabel inte ger samma markintrång eller magnetfält,
samt kan anpassas att gå runt gårdar istället för i exakt raka linjer, något som ger
större hänsyn till boende i området.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel
3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se
särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel.
Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt
3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför
kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna
oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3.
#130 Ljungbyåns Vattenråd, #131 Norra Möre Vattenråd kräver att alternativ
till föreslagna teknik och material måste utredas och jämföras. Vattenråden pekar på
två huvudsakliga punkter; en ny värdering av alternativ till kreosot samt att markled-
ning föredras.
Vattenråden uttrycker oro för att ledningarna leds genom Natura 2000-område,
dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan kreosotpåverka grundvatten, vatten-
miljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenråden skriver att trots att en dis-
pens finns från EU-kommissionen för att använda kreosot fram till år 2017 under vill-
kor att alternativa medel ska utvecklas så har Svenska kraftnät inte tagit med några
alternativa lösningar i samrådsunderlaget. Vattenråden anser vidare att den LCA som
Svenska Kraftnät hänvisar till är otillräcklig och ej aktuell (2009).
Vattenråden är också bekymrade över de andra livsmiljöeffekter som en luftburen
ledning medför, som minskat rekreationsvärde i skog och på vatten och ökat elektro-
magnetisk strålning, och anser att markkabel alltid är att föredra utöver en luftledning
samt att kabeln bör anläggas längs med befintlig infrastruktur.
24/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda
som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga
luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapi-
tel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter,
se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas un-
der avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som
närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på
forskning för att stilla denna oro se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3
#108 Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) och Nybro-Emmaboda Fågelklubb (NEFk) (delen mellan Markustorp och station Ny-bro) noterar att Svenska kraftnät angående sambyggnad skriver att "en förutsättning
för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar
är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra under-
hållet". Föreningarna antar när det gäller sträckan Markustorp – station Nybro att
södra ändpunkten är transformatorstationen nordväst om Nybro stad och att norra
ändpunkten för sambyggnaden med E.ON Elnäts ledning är en dryg km norr om byn
Markustorp och en dryg km öster om Blomkulla, där den nya 400 kV-ledningen kom-
mer norrifrån.
Föreningarna noterar att på de bifogade kartorna ser man inte sträckan från norra
änden på alternativ 2 och norrut till Markustorp, men utgår ifrån att en sambyggnad
gäller även där om det blir sambyggnad.
Föreningarna anser att alternativ 2 ger minst påverkan på boendemiljö och landskaps-
bild. Alternativ 2 påverkar ängs- och hagmarkerna minst, medan produktionsskogen
påverkas mest. Hade alternativ 2 inte vinklat av mot VSV utan fortsatt rakt mot SSV
och nått befintliga ledningar ca 200 m öster om Rismåla göl, så hade ännu mer hag-
mark kunnat sparas. Det hade varit att föredra. Då hade man kunnat följa befintlig
ledningsgata västerut till station Nybro.
Föreningarna anser vidare att SOF BirdLife Sverige talat emot julgransstolpar i öppna
landskap, då de utgör en barriär för rovfåglar. I öppna landskap anses det bättre att
25/112
bygga luftledningar på bredden i horisontell utsträckning för rovfåglarnas skull. Då
alternativ 2 mest går genom skogsmark anser föreningarna att julgransstolpar kan
användas. Det är en liten bit precis väster om Markustorp samt ett par områden öster
och söder om Östra Bondetorp där ledningen går över öppen mark. Skulle det ske
många olyckor med dödade rovfåglar anser föreningen att man bör sätta upp färgade
klot på ledningarna för att påvisa faran för passerande fåglar. Vilken färg man ska välja
varierar för olika arter. Sammantaget förordar föreningarna alternativ 2b.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möj-
ligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter
och övriga intressenter.
Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapi-
tel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter,
se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd kabel.
Huvuddelen av sträckan Ekhyddan-Nybro planeras att byggas parallellt med befintliga
ledningar. Den nya ledningen planeras då bli ungefär lika hög som den befintliga 400
kV-ledningen. Att sambygga den nya ledningen med de befintliga 400 kV-ledningarna
undviks av driftsäkerhetsskäl, se mer om detta i avsnitt 3.4.
#123 Södra, Kalmarsunds skogsbruksområde anser att 400 kV-ledningen mel-
lan Ekhyddan och Nybro ska utgöras av markkabel. Vidare anser föreningen att den
ekonomiska ersättningen för markintrånget endast motsvarar en bråkdel av vad
skogsmarken producerar och att ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogs-
marken förhindras. Föreningen påtalar även oron för strålning och elektromagnetiska
fält samt att de flesta skogsägare är certifierade och inte tillåter kreosot i naturen.
Föreningen föreslår att om Svenska kraftnät väljer att anlägga markkabel ser vi det
angeläget att i ett tidigt skede hjälpa till med att skapa markägarträffar för att tillsam-
mans kunna hitta stråk i landskapet där markkabel gör minst åverkan.
26/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möj-
ligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter
och övriga intressenter.
Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda
som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga
luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapi-
tel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter,
se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas un-
der avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som
närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på
forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3.
Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
2.4 Berörda fastighetsägare och allmänhet - Hagaberg till Baggetorpskvarn
#97/107 Daniel Backskär anser att förutsättningarna för beslutet att bygga led-
ningen har förändrats i och med E.ONs/Unipers planer för den framtida produktionen
på Simpevarpshalvön, där två av tre produktionsanläggningar skall fasas ut istället för
att effekthöjas. Backskär önskar se en annan teknisk lösning till exempel om det går att
förstärka befintlig 130 kV ledning eller att höja spänningen som går via Oskarshamn
och Hornsö till Nybro, alternativt se en växelvis sambyggnad för att undvika de led-
ningskorsningar som Svenska kraftnät till varje pris vill undvika. Backskär rekom-
menderar även att skarvning av fas eller jordlinor inte sker mitt på ett spann utan
mellan avspänningsisolatorerna.
Backskär håller inte med att bedömningarna av alternativen i samrådsunderlaget. Och
anser att de tidigare bedömningsgrunderna omkullkastats sedan tidigare underlag.
Den enda positiva med att dra ledningen söder om befintlig ledning är att undvika två
korningar medan de negativa konsekvenserna på boendemiljö, natur och kulturmiljö
är betydligt fler och viktiga utvärderingskriterier.
27/112
Backskär förutsätter även att alternativ 1 och inte bara alternativ 2 omfattas av den
MKB som ska tas fram avseende naturreservatet och kompensationsåtgärder. Det
framgår inte idag vilka kompensationsåtgärder som ska vidtas.
Fler fastighetsägare kommer lida skada av att kraftledningen nu föreslås söder om den
befintliga ledningen. Även områden med höga naturvärden, fornlämningsytor, Virån
och Natura 2000 område kommer att påverkas om ledningen placeras söder istället
för norr om befintlig ledning. Placeringen av vinkelstopen vid Stora Fighult 1:10 skulle
även tekniskt vara lättare att bygga på norra sidan.
Enligt Backskär är boniteten bättre söder om befintlig ledning, så av ekonomiska skäl
föredras det norra alternativet. Ersättningen borde rimligtvis hänga samman med
produktionsbortfall och inte en engångsersättning.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta
alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga
intressenter.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en
markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under av-
snitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Se även generell kommentar avsnitt 2.4.1.
behovet av en ny ledning och 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan infrastruk-
tur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets överförings-
förmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen
NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av produktions-
källor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler
ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare
producerades lokalt.
Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
#125 Jan-Erik Karlsson m.fl., fastighetsägare till Släthult 1:38, yttrar att förut-
sättningarna för en ny 400 kV-kraftledning borde ha ändrat i och med att både kärn-
kraftverken 01 och 02 har fasats ut.
Vad gäller tekniska lösningar saknar fastighetsägaren alternativet ”julgransstolpar”,
med två parallella ledningar som monteras i samma stolpar, då detta är något som
28/112
byggs på andra ställen och inte tar ny mark i anspråk samt gör befintlig kraftlednings-
gata något smalare.
Av de föreslagna alternativen anser fastighetsägaren att alternativ 1 norr om befintlig
400 kV-ledning är att föredra för egen del, detta då mindre produktivt skogsbruk tas i
anspråk på alternativet, utan mest åkermark påverkas. Fastighetsägaren yttrar att
kraftledningen även i alternativ 1 hamnar längre från föräldrahemmet (fastighet 1:43).
Fastighetsägaren yttrar även att han anser att en översyn av systemet för ekonomisk
ersättning vid intrång på den egna marken måste genomföras, då mark som tas i an-
språk är som ett arrende under lång tid och även en årlig ersättning då bör erhållas.
Han yttrar även att ingen ersättning idag utgår för ängs- och åkermark, som kunde
användas för framtida skogsproduktion om inte kraftledningen funnits och anser att
Svenska kraftnät borde bidra med nya ersättningsregler för en bättre dialog med mar-
kägare.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i avsnitt 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Frågan om sam-
byggnad redovisas under avsnitt 3.4 och teknikval i avsnitt 3.5. Som statligt affärsverk
följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och
behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Se även generell kommentar
avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning och 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan
infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stamnätets
överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlands-
förbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckling av
produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det
behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som
tidigare producerades lokalt.
#134 Carl-Inge Karlsson yttrar att St. Laxemar 1:15 ej anses lämplig för den nya
ledningen enligt beslut från länsstyrelsen 2016-01-11, och att en ny diskussion är onö-
dig. Fastighetsägaren yttrar att samma krav som förut står fast och att Svenska kraft-
nät måste lösa problemet, samt att markkabel kan diskuteras.
29/112
Svenska kraftnäts kommentar Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas
ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Det beslut som meddelades den
11 januari 2016 avsåg tillstånd till förundersökning (407-3820-15). Initialt så ingick St.
Laxemar 1:15 i ansökan men Svenska kraftnät återkallade ansökan i den delen med
följden att länsstyrelsen avskrev ärendet avseende den fastigheten. Länsstyrelsen har
alltså, i det ärendet, inte gjort någon bedömning av fastighetens lämplighet.
#121 Inge och Eva Svensson äger fastigheterna Skrikebo 1:31, 1:32 och 1:37 och
anser att markabel, alternativt julgransstolpar skall användas genom Natura 2000
området på fastighetsägarnas marker för att undvika kreosotbehandlade nya funda-
ment. Fastighetsägarna förespråkar Alternativ 1 norr om befintlig ledning och undrar
varför alternativ 1 norr om befintlig ledning inte tycks finnas i deras fall, nya lednings-
dragningen växlar om strax nordöst om deras fastighet.
Fastighetsägarna påtalar även att vid beräkning av kostnader för luftburen led-
ning/jordledning finns utrymme för täckning av produktionsförluster.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggs-
kedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. Svenska
kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsme-
toder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregne-
ring. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosot-
impregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
I driftskedet har elledningarna ingen påverkan på vattenmiljöer och bedöms inte på-
verka Natura 2000-områdets bevarandevärden (vattenmiljöer).
Att anlägga en ny ledning på norra sidan om befintlig 400 kV-ledning i denna passage
har inte funnits som alternativ eftersom det skulle medföra ett långt sjöspann över
Natura 2000-området Viråns vattensystem. Förordat alternativ är söder om befintlig
ledning för att undvika korsningar.
Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
#140 Kjell och Ulf Gabrielsson är fastighetsägare som redan i dag genomkorsas av
en 400 kV-ledning, den s.k. Alvestaledningen. Fastighetsägarna anser att förslaget till
breddning och samlokalisering av ytterligare en 400kV-ledning får förödande konse-
30/112
kvenser för ett långsiktigt och uthålligt brukande. Den nuvarande Alvestaledningens
passage över fastigheten anses redan ha påverkat fastighetens värde och bruknings-
möjligheter.
Fastighetsägarna anser att det finns möjlighet att lägga en markkabel. Ingen utredning
för markkabel är gjord för sträckan Ekhyddan – Nybro vad avser kostnader och mins-
kad påverkan på miljön. Om markkabel används kan den förslagsvis dras i anslutning
till E22.
Fastighetsägarna påtalar att ingen utredning är gjord att förändra ovan sträckning till
högstolpar för att minska påverkan på miljö och intrång på berörda fastigheter.
Fastighetsägarna påtalar att beslutad neddragning av Simpevarp kommer att påverka
den effekt som skall matas ut på ledningsnätet, var finns den utredningen och går det
inte att använda befintligt nät som blir ledigt?
Svenska kraftnät driver ett projekt som skall bistå med effektöverföring till andra län-
der. Fastighetsägarna anser att det inte bara är i nationellt intresse och därför behöver
samrådet utökas till att gälla även detta.
Fastighetsägarna har hört att reglerna och miljöhänsynen för avverkning i Natura
2000 områden skiljer sig åt mellan fastighetsägare och vid avverkningar av Svenska
kraftnäts ledningskorridorer och att detta behöver prövas i Europadomstolen för att se
om svenska statliga myndigheter har den rätten när svensk lagstiftning säger något
helt annat.
Fastighetsägarna anser att följande ska beaktas gällande fastigheten Baggetorp 1:12:
• För att få så liten påverkan på den mänskliga hälsan anser fastighetsägarna att
en ev. dragning av ny luftledning sker norr om befintlig ledning.
• Fastighetsägarna vill inte att någon växling till södergående ledning sker på
deras fastighet. Det förslag på växling som sker på fastigheten avvisar fastig-
hetsägaren helt p.g.a. att det görs inom Natura 2000 område. En växling vid
den känsliga biotopen Grytsjön stör djur och växtliv.
• Fastighetsägarna framför att det för några år sedan anlades en fiskväg av
Länsstyrelsen i Kalmar Län vid Skrikebo kvarn på fastigheten för att under-
lätta för öring att kunna vandra upp i Vira-ån. Skogsstyrelsen och Länsstyrel-
sen har skriftligen meddelat att all huggning längs Vira-ån skall undvikas eller
ske mycket varsamt. Inga skuggzoner längs vattendraget får tas bort.
31/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta
alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga
intressenter.
En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i avsnitt 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp
finns i avsnitt 3.2 behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med an-
nan infrastruktur och 3.5 teknikval. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att
förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen
efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift.
En avveckling av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är
snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel
av den effekt som tidigare producerades lokalt. Som statligt affärsverk följer Svenska
kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar
alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
Svenska kraftnät följer gällande lagstiftning och för alla passager genom exempelvis
Natura 2000, naturreservat eller biotopskydd behöver Svenska kraftnät söka dispens
för avverkning, där dels samhällsnyttan ska vägas mot naturvårdsintresset, dels en
redovisning av varför just detta alternativ valts ska ingå. Vid känsliga vatten-
drag/passager kan lägre trädridåer generellt behållas för att bevara skuggzoner i vat-
ten.
#141 Karl-Johan Axelsson anser att de utsatta remiss- och samrådstiderna är för
korta i relation till de mycket komplicerade frågor som vi som lekmän skall sätta oss in
i för att kunna medverka i beslutsprocessen.
Fastighetsägaren utrycker en stark oro över försämrad livskvalitet och påtalar att han
redan idag är påverkad av den befintliga 400kV-ledningen, den s.k. Alvestaledningen,
som styckat sönder produktiv skogsmark och Lilla Fjälltorpet, en vacker och samman-
hållen gårdsmiljö med anor tillbaka till 1800-talet. Fastighetsägaren påtalar att någon
skälig ersättning inte betalades ut då. En breddning och samlokalisering med en ny
400kV-ledning anses helt förstöra fastighetens gårdsmiljö och att inget av alternativen
är acceptabla när det gäller påverkan på boendemiljön vid gården. Fastighetsägaren
anser att den planerade breddningen av Alvestaledningens kraftledningsgata för att
möjliggöra bygget av en ny parallell 400kV-ledning kommer att ytterligare sänka vär-
32/112
den på dennes fastigheter och försämra möjligheterna till ett långsiktigt och uthålligt
skogsbruk.
Fastighetsägaren förordar en linjesträckning norr om den befintliga 400kV-ledningen,
alternativ 1, som anses ge minst påverkan på boendemiljön. Hur valet av passage än
blir anses de två alternativen en gång för alla fullständigt utplåna och ödelägga vad
som i miljöbalken kallas ”en god bebyggd miljö”. Med ytterligare en 400kV-ledning
inpå fastigheterna anses det inte gå att erbjuda en strålningssäker och sund närmiljö
för de som bor och lever på gården.
Fastighetsägaren har ingen tilltro Svenska kraftnät magnetfältpolicy och ledningen
uppfyller inte de säkerhetsavstånd som Oskarshamns kommun antagit när det gäller
avståndet mellan högspänningsledningar och människors bostäder. Trots att man
åberopar en rad forskningsresultat finns det mycket som talar för att miljöbalkens tal
om försiktighetsprinciper skall tillämpas. Med tanke på närheten mellan ledningen
och boendemiljön kräver fastighetsägaren att en oberoende mätning av strålningsni-
våerna görs över längre tid vid Lilla Fjälltorpet, gärna ett år med fullt flöde, så att tider
med hög last kommer med i mätningen.
Fastighetsägaren anser att den högre kostnaden och den komplicerade korsningen av
den befintliga ledningen måste vara underordnade problem. Målet i miljöprövningen
måste vara att så långt möjligt undvika ytterligare närmanden till bostaden på Fjäll-
torpet. Om det södra alternativet väljs ser fastighetsägaren ingen annan lösning än att
fastigheten måste lösas in och avvecklas som åretruntbostad. Fastighetsägaren påpe-
kar att det är en tvingande men föga belönande lagstiftning.
Fastighetsägaren understryker att det är dags för staten och Svenska kraftnät att ta sitt
ekonomiska ansvar för den totala belastningen på berörda fastigheter. När det kom-
mer till värderingar av nya markintrång, förändringar av landskapsbilden och platsens
upplevelsevärden, speciellt vid Lilla Fjälltorpet, måste allt detta beaktas. Värdet på
fastigheter och boendemiljöer måste beräknas utifrån ett läge före själva exploatering-
en och förstörelsen av boendemiljön.
Fastighetsägaren har i omgångar påtalat för Svenska kraftnät, vikten av att redovisa en
arealsiffra för det totala markintrånget (ledningsgator, vägar etc.) på varje enskild
fastighet och att utifrån denna totala belastning starta ersättningsdiskussionen på
varje fastighet. Detta anses ge en mer rättvis bild av hur mycket staten egentligen beta-
lar för sitt intrång.
33/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta
alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga
intressenter.
I det nu aktuella kompletterande samrådet anser Svenska kraftnät att en tid om fyra
veckor är en skälig tidsperiod för att sätta sig in i underlaget och lämna synpunkter. Vi
har i projektet inlett samråd redan 2014 och haft samråd i två omgångar med längre
svarsperioder.
Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraft-
ledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. De
synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar
avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med annan
infrastruktur. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande ex-
empelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare
avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda
andra ersättningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En
förändring av ersättningssystemet är en politisk fråga. Vidare görs inte skillnad på små
eller stora skogsägare i det avseendet, ersättningsnivåer ska vara samma för alla. Mil-
jöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsam-
mans med övriga intrångsersättningar.
I ansökan om koncession för ledningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning,
MKB, att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts. Miljö-
konsekvensbeskrivningen kommer att utformas efter miljöbalkens regler som bland
annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa och rekreationsvärden.
#142 Joakim och Carolin Kenczek påtalar att de som fastighetsägare redan kom-
mit att kraftigt påverkas av statens kraftnät. Fastigheten genomkorsas redan av en 400
kV-ledning, den s.k. Alvestaledningen och förslaget till breddning och samlokalisering
av ytterligare en 400kV-ledning anses få förödande konsekvenser för ett långsiktigt
och uthålligt brukande. En dragning norr eller söder om nuvarande Alvestaledning
bedöms påverka fastighetsvärdet negativt.
Fastighetsägarna håller inte med Svenska kraftnät som menar att den nya ledningen är
för att tillgodose allmänna intressen. Fastighetsägarna påtalar att den planerade led-
34/112
ningen avses utgöra en export av el via Baltkabeln och har ingen som helst betydelse
för landets energiförsörjning. Reaktor O2 har redan stängts ner och O1 är näst på tur
2017. Fastighetsägaren ifrågasätter de gamla tekniska lösningarna som Svenska kraft-
nät använder i det svenska elnätet.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för alla synpunkter och försöker så långt som möjligt beakta
alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga
intressenter.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraft-näts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kom-
mentar avsnitt 2.4.1. behovet av en ny ledning, 3.4.3 angående parallellbyggnad med
annan infrastruktur. Där framgår bl.a. att syftet med ledningen är att förbättra stam-
nätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att
utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. En avveckl-
ing av produktionskällor påverkar inte effektflödet genom området. Det är snarare så
att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den
effekt som tidigare producerades lokalt.
Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
35/112
2.5 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Ruda
#35 Fam. Emrin anser att Alt 1 och Alt 2 är de alternativ som påverkar landskaps-
bilden och naturmiljön minst, då de dras fram i stort sätt i befintlig ledningsgata.
Alt 3 är sämsta alternativet då landskapsbilden över den vackra Emådalen mellan
Högsby och Gillberga störs med en ny kraftledning och påverkar boendemiljön störst.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#38 Jenny Andersson, Karl Johan Johansson anser sedan tidigare att en ny
ledning skall vara markbunden. En sådan ledning har vi ingen invändning mot.
Som ägare till fastigheten Ruda 1:20, inkluderande bl. a. reservatet Rudalund förordas
självklart alternativ 3 och 4. Samtidigt inser fastighetsägarna lika självklart de nackde-
lar alternativ 3 och 4 har för boendemiljöer runt om fastigheten.
När det gäller alternativ 2 har fastighetsägarna i tidigare samråd redovisat sina syn-
punkter. Det är det absolut sämsta alternativet för fastighetsägarna, inte minst för den
splittring av fastigheten den innebär och den betydande värdefulla skogsareal den
ianspråktar. Ett slutligt förslag från Svenska kraftnät enligt alternativ 2 kommer fas-
tighetsägarna att överklaga i alla instanser. Även alternativ 1 är negativt för deras fas-
tighet men är beredda diskutera alternativet under förutsättning att samförstånd upp-
nås om en rimlig värdering av intrånget.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-
ker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, när-
boende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät är medveten om det
intrång den planerade ledningen kan komma att innebära på er fastighet och fortsatt
dialog kommer att ske under projektets gång.
En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 samt avsnitt 3.11 angående elektriska och
magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande
36/112
exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare
avsnitt 3.8.
#39 Martin Joelsson m fl. påpekar att inte alla berörda av projektet har erhållit
utskick om kompletterande samråd. Alternativ 3 som kommer gå rakt genom Gillberga
och Strömsnäs är det minst lämpliga alternativet. Alternativen verkar omfatta lika
mycket produktiv skogsmark som kommer tas ur produktion. Därtill kommer flertalet
bostäder med största risk att bli otjänliga. Detta eftersom ingen vill vistas i närheten av
en stor kraftledning vars inverkan på människors och djurs hälsa inte i tillräckligt hög
grad och under längre tid har utretts.
Vad gäller ersättning uppfattas den vara alldeles för låg i relation till vad villaägare får
utstå.
Vidare anses det markintrång som Svenska Kraftnät förespråkar gå helt emot vad som
kan betecknas som långsiktigt utnyttjande av en nationell resurs i enligt svensk skogs-
vårdslag.
Invånarna i Gillberga anser att man tillsamman med samtliga berörda parter borde
kunna arbeta för och möjliggöra ett framtida nergrävt alternativ eller liknande.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk
följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och
behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
Svenska kraftnät beklagar om någon berörd inte nåtts av utskicket. Utskick baseras på
adresser till samtliga mark- och fastighetsägare inom utredningsområdet som tas di-
rekt från Lantmäteriets fastighetsregister.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kom-mentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknik-
val, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd
kabel och 3.7 avseende markbehov.
#40 Anders Boberg framför, ifall alternativ 4 realiseras, vill Anders Boberg att
Svenska Kraftnät betalar kostnaderna för flytt av en friggebod som ligger på hans tomt.
37/112
Utifrån kartan i samrådsunderlaget anser Boberg att friggeboden kommer hamna
mycket nära kraftledningen.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer
från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärs-
verk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markin-
trång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
#42 Jens Anker Hansen förespråkar alternativ 1 som passerar genom Rudalunds
naturreservat. Alternativ 2 borde vara andra alternativ ifall det inte är möjligt att an-
vända alternativ 1. Båda alternativ 3 och 4 anses kommer ha mycket stora konsekven-
ser för boendemiljö och landskapsbilden.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna.
#46 Lars Alldén inkommer med synpunkter gällande natur- och kulturvärden inom
sträckan för alternativ 3. Alldén påpekar att området även är av riksintresse för kul-
turminnesvården, vilket inte framgår av samrådsunderlaget och heller inte är utmärkt
på kartan i bilaga 3.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar påpekandet och kommer beakta detta vid framtagandet av en
MKB.
#72 Roger Sjöström frågar om det är möjligt att höja ledningen med 25-30 meter så
skogen kan stå kvar samt undervegetation.
Svenska kraftnäts kommentar Vid val av stolpar och placering sker en avvägning mellan till exempel; framkomlighet,
konstruktion, underhåll och landskapsbild. Portalstolpar är den grundläggande stolp-
typen, men där finns en flexibilitet om det är så miljöpåverkan kan minskas med alter-
nativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Att bygga
högre stolpar än nödvändigt ger en större påverkan på landskapsbilden, starkt ökad
materialåtgång och anses inte samhällsekonomiskt motiverat.
# Magnus Sandholm är ägare till fastigheten Libbeböle 1:15, Högsby Kommun.
Fastighetsägaren framför att han helt är emot ledningen och ber Svenska kraftnät att
utreda en nedgrävning alternativt uppgradering av den befintliga.
38/112
Fastighetsägaren förordar, om inte ovanstående går att tillmötesgå, en dragning väster
om befintlig ledning. Då anses det privata markintrånget mindre och att större delen
av ledningen går då på Sveaskogs mark. Att befintlig ledning går att korsa ser vi i al-
ternativ tre vilket kan vara ett alternativ under förutsättning att vinkelstolpen placeras
nordost på Sveaskogs mark.
Av de alternativ som presenteras på samrådskartan 2016-09-05 förordas alternativ 1,
alltså parallellt med befintlig ledning. Av de alternativ Svenska kraftnät presenterar ser
fastighetsägaren alternativ 4 som ett hån mot alla markägare i området.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-
ker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, när-
boende, myndigheter och övriga intressenter.
En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall finns i kapitel
3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se
särskilt 3.2.2 behovet av en ny ledning, 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning
respektive nedgrävd kabel.
39/112
2.6 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Passage norr om Alsterbro
#5 Anneli Adolfsson, Ingela Johansson och Annika Alm förordar i första hand
alternativ 1 och i andra hand alternativ 3e-3f.
Ifall alternativen som presenteras i samrådet realiseras och luftledningen byggs inne-
bär detta stora värdeförluster. Fastighetsägarna förutsätter att Svenska Kraftnät ersät-
ter värdeförlusten enligt gällande marknadsvärden för aktuellt markområde.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Vad gäller ersättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
#18 Lise-Lotte och Mats Bäckström förordar förslag 3a vilket innebär att den nya
ledningen går i gränsen mot Holmaryd 1:9. Förslag 3b-f innebär att ledningsdragning-
en kommer närmare våra boningshus och går över mark med höga kulturella värden.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#26 Gunilla och Bengt Gustafsson anser att alternativ 3 a till 3 f är de bästa då
hela delningens "spetspåverkan" hamnar på impedimentsmark. Denna impediments-
mark har betydligt mindre ekonomiskt värde för skogsbrukarna.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#23/29 Ann-Louise Pettersson bestrider förslaget att bygga ytterligare en luftled-
ning över hennes fastighet. På fastigheten finns redan en luftledning vilket medför att
40/112
marken inte kan nyttjas till fullo vad gäller skogsproduktion och innebär ett omfat-
tande produktionsbortfall.
Om luftledningen kommer till stånd yrkas det för att alternativ 3, där den planerade
ledningen följer den befintliga ledningen, väljs. I andrar hand yrkas det på alternativ 2.
Alternativ 1 anses medföra ett mycket stort markintrång. Markförläggning eller jul-
gransstolpar anses medföra väsentligt mindre markintrång.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och
synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3.
#43 Birka Alrune och Nicholas Durin (översatt från danska) är fastighetsägare
till Mjöshyltan 2:4 och anser att de val och alternativ som presenteras kommer att få
stora negativa effekter på deras egendom, skog och natur.
Placering av stolpar och avskogning i alternativ 1 och alternativ 2, 3a, 3b och 3c ligger
mycket nära egendomen. Alternativ 1, 2, 3a, 3b och 3c är alla ca 150-300 m från hus-
grunden (mätt i Svenska Kraftnät kartor). Alternativ 3d är ca 350 m från grunden.
Förutom stolpar och ström, förväntas också en säkerhetszon med en avverkning av
skogen med upp till 25-30 m på varje sida av ledningen. Resultatet blir att både stol-
par, ledningar och en permanent avskogning blir ca 125 m från egendomen. Om fas-
tighetsägarna tvingas att välja anser de att Alternativ 3e och 3f är den bästa lösningen.
Fastighetsägarna anser att hela rekreationsområdet runt hus "Kåralund", och känslan
av orörd natur kommer att försvinna och ha en stor inverkan på den kvalité som plat-
sen ger dem. Sveaskog planerar även röjning av skogsmark runt egendomen som gör
att planerade ledningar och stolpar skulle bli ännu mer påtagliga runt egendomen.
Fastighetsägarna anser även att fastigheten kommer förlora mycket i värde och kom-
mer att vara mycket svårt att sälja i framtiden med förekomsten av en kraftledning
några hundra meter bort. Advokater är kontaktade för att få ersättning för den påver-
kan som ledningen skapar på miljön runt egendomen.
41/112
Dessutom är fastighetsägarna oroade av elektriska magnetfält så nära egendomen.
Även om gränsen för det magnetiska fältet och strålning är inom det tillåtna värdet,
vill de inte leva inom denna zon. Fastighetsägarna undrar varför man inte kan ställa
den nya ledningen parallellt med befintlig anläggning ca 1000 m väster om den nya
dragningen?
Fastigheten ligger i Ekopark Hornsö vilket innefattar skydd av djur och skog och
fastighetsägarna anser att området i den bemärkelsen bör vara skyddat från exploate-
ring. Det är anmärkningsvärt att flera av de alternativa ledningarna går igenom skyd-
dad natur i Ekopark Hornsö och att det inte nämns i Svenska kraftnäts underlag.
Svenska kraftnäts kommentar
Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna och försö-
ker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, när-
boende, myndigheter och övriga intressenter.
Det är korrekt att delar av sträckningen ligger i utkanten av Ekopark Hornsö. I val av
alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade
påverkan är minst väljs. Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att
utformas efter miljöbalkens regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som
människors hälsa och rekreationsvärden tillsammans med värden för natur- och kul-
turmiljö.
Övriga synpunkter och frågor som yttrandet tar upp redovisas i övrigt i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se
särskilt kommentarer i avsnitt 3.5 angående val av teknik, 3.4 parallellbyggnad, 3.11
avseende elektriska och magnetiska fält och 3.7 avseende markbehov. Vad gäller er-
sättning följer svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markin-
trång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån
försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga
intrångsersättningar.
42/112
2.7 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Högerås
#24 Britta Borg motsätter sig dragning enligt alternativ 2 Väst-Högerås. En drag-
ning enligt alternativet skulle få förödande konsekvenser för fastighetsägaren och hen-
nes produktionsskogsbruk. Inom alternativ 2 finns stora naturvärden, samt fornläm-
ningar. Alternativ 2 innebär dessutom en längre sträckningslängd.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#25 Emil Carlström motsätter sig att en kraftledning dras över hans privata fastig-
het (alternativ Väst-Högerås) av flera anledningar. Kraftledningen kommer att dras
över ett område klassat som naturvärde, avsatt som NO (naturvård utan produktions-
intresse) i skogsbruksplanen. Hortamossen består av orörd äldre blandskog med grov
tall och klenare gran/ björk. Även inslag av stående och liggande död ved finns. Områ-
det har i generationer lämnats orörd. En kraftledning skulle förstöra den rikliga livs-
miljön i området och för all framtid omöjliggöra framtida skogsprodukter och andra
möjligheter där kraftledningen dras.
Skogsfastigheten ligger i ett område som är utpekat som riksintresse för vindkraft och
fastighetsägare har ingått avtal med ett vindkraftsbolag, dock anses kraftledningen
minska möjligheterna för att projektet kan genomföras. Kraftledning kommer med
största sannolikhet innebära en rejäl värdeminskning av fastigheten.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på den alternativa sträckningen och kommer
så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-
ende, myndigheter och övriga intressenter.
Eftersom det ännu inte är beslutat var ledningen ska byggas kan inte utlåtanden om
påverkan på enskilda hus eller artförekomster göras. Vid projektering av ledningen
kommer Svenska kraftnät ta hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom
områden och som framkommit under de inventeringar som Svenska kraftnät har ge-
nomfört.
Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
43/112
#30 Björn och Ulrika Janson vidhåller tidigare yttranden om att befintliga led-
ningsgator bör nyttjas vid förstärkning. Av de två alternativen anses alternativ 2 Väst-
Högerås ha störst negativ påverkan på miljön då det skulle inkräkta på naturskog, flera
områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, bäckar, våtmarker som redan ingår i
Kalmar läns naturvårdsplan.
Vidare anses landskapsbilden och därmed vissa boendemiljöer påverkas. Alternativ 2
utgörs av icke exploaterad mark i industriellt syfte vilket delvis är fallet för alternativ 1.
Alternativ 2 berör dessutom flera fastigheter, områden med höga naturvärden, forn-
lämningar och tar mer mark i anspråk än vad som är fallet med alternativ 1.
Alternativ 2 anses även ha negativa konsekvenser för avsändarnas fastighet som ut-
nyttjas för skogsbruk och rekreation.
Motsätter sig en kraftledningsdragning enligt alternativ 2.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Miljöskada utifrån för-
sämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga in-
trångsersättningar.
Det är korrekt att områden med utpekade värden berörs. I val av alternativ ställs ofta
olika värden mot varandra och det alternativ där den samlade påverkan är minst väljs.
Vid projektering av ledningen kommer Svenska kraftnät att så långt som möjligt ta
hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom områden och som framkommit
under de inventeringar som Svenska kraftnät har genomfört.
#31 Lennart Rehnqwist motsätter sig alternativ Väst-Högerås. Alternativet passe-
rar genom två biotopskydd som för tio år sedan garanterades att vara skyddad för all
framtid. Fastigheten har under sista femton åren varit huvudsaklig inkomstkälla och
planeras även vara det i åren framöver. Alternativ Väst-Högerås anses dock påverka
möjligheterna för detta. Även försäljningsvärdet befaras minska med flera miljoner.
44/112
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8.
#32 Mari-Ann Johansson motsätter sig en dragning enligt alternativ 2 väst Hö-
gerås eftersom det skulle påverka dagens produktionsskogsbruk på fastigheten. Vidare
är även alternativ 2 det längsta alternativet.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#56 Urban och Egon Bergsell vill återigen påvisa alternativet med markförlagt
kabel.
Anser att eftersom rubricerad ledning främst är till för import och export borde det
finnas ekonomiska förutsättningar för ersättning utöver gängse norm till skäliga
marknadspriser för drabbade markägare.
Efterfrågar redogörelse av nollalternativet samt beaktande av kommunala förhåll-
ningsregler gentemot magnetfält vilket nämnts i tidigare samråd.
Vidare anses inte försiktighetsprincipen efterföljas med avseende på att det finns al-
ternativ att gå i befintliga ledningsgator istället för att göra nya.
Svenska kraftnäts kommentar En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och
synpunkter, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive ned-
grävd kabel och 3.7 avseende markbehov.
Avseende ersättning till fastighetsägare, se avsnitt 3.8. Där framgår att Svenska kraft-
nät som statlig myndighet inte kan använda andra ersättningsformer än de som enligt
lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av ersättningssystemet är en poli-
tisk fråga.
45/112
Svenska kraftnät tackar för synpunkten om nollalternativ vilket är översiktligt beskri-
vet i samråd 2 samt i bilagan till detta kompletterande samrådet. Nollalternativ kom-
mer vidare att beaktas vid framtagandet av MKB:n.
Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen. I ansökan om koncession för led-
ningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, att ingå som utförligt kommer
att beskriva varför ansökt sträckning valts. För alla alternativ ska dels fördelarna vägas
mot de negativa konsekvenser som uppstår, dels en redovisning av varför just detta
alternativ valts ska ingå.
#66 Håkan Almqvist och Sonja Haas förordar alternativ Öst Högerås då det väst-
liga alternativet är sämre på grund av att det berör flera fastigheter samt en nyckelbio-
top, passerar genom områden med naturvärden och fornlämningar, samt ett område
som upptagits i ängs- och betesmarksinventeringen. Det östliga alternativet ligger
närmare redan exploaterade miljöer medan det västliga området ligger i relativt orörda
marker. Det anses vara bättre att använda befintliga ledningsgator istället för att ta i
anspråk orörd mark.
Efterfrågar en flexibel inställning från Svenska kraftnät där man är beredd att kom-
promissa och välja lite olika lösningar utefter sträckan.
Eftersom ledningen ingår i kommersiell verksamhet anses det vara rimligt att exploa-
tören betalar hyra för den mark som man vill ta i anspråk.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Utredningskorridoren
har inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden och största
möjliga hänsyn kommer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturre-
sursfrågor och landskapsbild.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kom-mentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknik-
val, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd
kabel och 3.7 avseende markbehov.
Vad gäller ersättning följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersätt-
ning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 3.8. Där
framgår att Svenska kraftnät som statlig myndighet inte kan använda andra ersätt-
46/112
ningsformer än de som enligt lag ska gälla för sådana här ärenden. En förändring av
ersättningssystemet är en politisk fråga.
Svenska kraftnät är den statliga myndighet som ansvarar för att elöverföringssystemet
är säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt. Svenska kraftnät är därmed inte en
kommersiell aktör.
#67 Åke Andersson förordar markkabel och framför att beträffande sträckningen
Alsterbro-Högerås anses alternativ Väst-Högerås vara ett mindre dåligt alterna-
tiv jämfört med alternativ Öst Högerås då den inte behöver korsa väg 574 två gånger.
Vidare kräver Andersson att ingen luftledning ligger närmre än 350 m från bebodda
fastigheter på hela Hälleskalla. Inkommer ingen erinran från Svenska kraftnät inom 10
dagar tar jag det som att Svenska kraftnät accepterar mina villkor.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Svenska kraftnät noterar önskemålet om 350 meters skyddsavstånd mellan ledningen
och platser där människor varaktigt vistas. Svenska kraftnät har en policy om avstånd
från ledningar till platser där människor varaktigt vistas baserad hur stort magnetfäl-
tet är från respektive ledning och den forskning om magnetfält och hälsa som finns, se
vidare i kapitel 3.11.
De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kom-mentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. För synpunkter om teknik-
val, se särskilt 3.5.2 och 3.5.3 avseende frågan om luftledning respektive nedgrävd
kabel och 3.4 avseende korsning av infrastruktur.
#73 Ida Andersson uppfattar det som att Svenska kraftnät har tagit hänsyn till de
fysiska skadorna som strålning från kraftledningar kan innebär men efterfrågar fokus
på den psykiska ohälsan som vetenskapen om att kraftledning dras i närheten av ens
hem innebär. För att undvika negativ påverkan borde ledningen markförläggas.
Vidare befaras marknadsvärde på fastigheten minska. Smålands landskapsblomma
Linnea växer i den föreslagna ledningsgatan, den är inte fridlyst men mycket sällsynt i
Kalmar.
47/112
Bifogat karta med förslag på ett tredje alternativ.
Har inte fått någon information om detta kompletterande samråd, trots att jag har fyllt
i uppgifter om att få information från Svenska kraftnät om aktuella händelser i min
närhet och hoppas detta misstag inte upprepar sig.
Svenska kraftnäts kommentar En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 samt avsnitt 3.11 angående elektriska och
magnetiska fält. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande
exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare
avsnitt 3.8. Minskat värde på fastigheten ersätts. Det finns dock ingen ersättnings-
grund för psykisk ohälsa på grund av vetskap om en kraftledning i ersättningslagstift-
ningen.
Utredningskorridoren har inventerats med avseende på biologiska och kulturhisto-
riska värden. Vid projekteringen kommer dessa istörsta möjliga mån tas hänsyn kom-
mer att tas till dessa intressen avvägt mot boendemiljöer, naturresursfrågor och land-
skapsbild. Ytterligare alternativ för passage i området är inte aktuell i detta skede.
Svenska kraftnät beklagar att informationen om aktuella händelser inte har skickats.
48/112
2.8 Berörda fastighetsägare och allmänhet – Markustorp till Nybro
#99 Åke Pettersson vill som ägare till fastigheten Resebo 2:5-2:13 ge synpunkter på
de nya alternativen till 400 kV luftledningen. Alternativen 1-3a och 3-b anses som det
sämsta. Det anses förfula boendemiljön och öka strålningsrisken för människor och
betande djur. Målet måste vara att komma så långt från bebyggelse som möjligt. Där-
för föreslår fastighetsägaren 2b med julgransstolpar som det bästa alternativet.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
#103 Thommy Eventon/Östra Bondetorp Samfällighetsförening anser att
vissa delar av underlaget ger en motsägelsefull bild av sakskälen och vilken teknik som
är möjlig att använda. Ingen av de olika alternativen ger en sträckning som inte påver-
kar någon eller några i samfälligheten negativt och det skapar spänningar i byn. Sam-
fälligheten vill därför inte ta ställning till de olika alternativen.
Samfälligheten läser i underlaget om nedgrävd kabel på sträcka över 20 km, dock sak-
nas kostnadsberäkningar på det alternativet jmf med andra. Kabelalternativ finns och
skulle undvika alla de problem som uppstår och är det enda alternativ som alla i sam-
fälligheten står bakom. Men noterar att det ej finns som beaktat alternativ för Svenska
kraftnät. Samfälligheten vill se en objektiv kalkyl på markabel eller kombinationer av
olika tekniker samt att Svenska kraftnät tar ett omtag och bjuder in t.ex. LRF för att
värdera de alternativ som inte tagits med. Samfälligheten vill även att Svenska kraftnät
inte fattar sina beslut från ett storstadsperspektiv, där för övrigt kablar grävs ned.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät betona att det är skillnad mellan att göra ett teknikval utifrån
Svenska kraftnäts uppdrag, se vidare kapitel 3.1-3.3 och kapitel 3.5, och att utifrån det
teknikvalet prioritera minskning av viss miljöpåverkan framför en annan. Vidare är
Svenska kraftnät medvetna om att påverkan på boendemiljöer ändå kommer att ske,
och att en samlad bedömning i slutänden måste ligga till grund för val av alla sträck-
ningsalternativ.
Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar
avsnitt 3.5.3 angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive
49/112
nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en
översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alterna-
tiva intrång och kostnader.
#115 Magnus Emilsson anser fortfarande att markkabel är det bästa alternativet,
med avseende på landskapsbild och minimala elektriska och magnetiska fält.
Emilsson anser att alternativ 2 är det bästa förslaget och då helst alternativ 2b. Både
alternativ 1 och 3 går igenom Resebo och Bondetorp och skulle i större utsträckning
beröra boendemiljöer och anses inte som rimliga alternativ. En sambyggnad med 130
kV-ledningen för att minska markanspråket förespråkas.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
En redovisning om varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta
fall finns i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad.
#124 Sven Olof Karlsson är fastighetsägare och anser att den nya ledningen söder
om befintlig 400 kV-ledningen kommer påverka landskapsbilden på hans fastighet på
grund av avverkningar. Fastighetsägaren känner oro inför störande ljud och magnet-
fältet och enligt Strålskyddsenheten, Boverket, Elsäkerhetsverket m.fl. ger en 400 kV-
ledning 0,4 mikrotesla vid ca 100 meters avstånd. Fastighetsägaren påtalar även att i
Oskarshamns kommuns policy ska ingen behöva bo närmare än 200 meter från en
kraftledning. Detta kommer att frångås för aktuell fastighet om ledningen placeras
söder om befintlig ledning.
Fastighetsägaren påtalar även att värdet på fastigheten kommer att sjunka och bli
osäljbar i framtiden.
Fastighetsägaren förordas alternativ 1, dvs. att den nya ledningen byggs norr om be-
fintlig ledning.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. De synpunkter som ytt-
randet tar upp besvaras i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta
50/112
förekommande frågor och synpunkter. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro
som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på
forskning för att stilla denna oro. För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt
styckena 3.11.2 och 3.11.3, ljud 3.12. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät
lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intres-
senter lika, se vidare avsnitt 3.8. Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemil-
jöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar.
#128 Rune och Kerstin Liljås yttrar att de förordar alternativ 2b om ny kraftled-
ning för växelström anläggs.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna.
#129 Annie Ljunggren och Henrik Gerhardsson yttrar att det enda alternativ
de ser för luftledning är alternativ 2B, då de inte önskar en kraftledning genom träd-
gården och för att de anser att kraftledningarna bör samlas inom samma område.
De yttrar vidare att de hoppas att Svenska kraftnät har en bra plan för ersättning av
värdeminskning på fastigheter och mark, samt att de anser att det bästa alternativet är
att markförlägga. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under
avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3. Ersättning till berörda fastighetsägare redo-
visas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Miljöskada utifrån försämrad utblick från
boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar.
#132 Stefan och Ingrid Björn, fastighetsägare, yttrar att en luftburen ledning är fel
väg att gå och att Svenska kraftnät i första hand ska arbeta för en markförlagd lik-
strömskabel. Fastighetsägarna hänvisar till LRF Sydost och SÖDRA, som hävdar att
markförlagd likström är tekniskt möjligt.
51/112
Fastighetsägarna yttrar vidare att de i andra hand anser att Svenska kraftnät ska bygga
markförlagd kabel förbi Ö Bondetorp/Resebo till Rismåla, eftersom inget luftlednings-
alternativ anses bra för boendemiljö, naturmiljö, kulturlandskap, naturresurser eller
stadsutveckling.
Fastighetsägarna anser att det kompletterande samrådet bygger på ett mycket svagt
och bitvis felaktigt underlag, vilket ger hela samrådet ett oseriöst intryck, samt att
underlaget inte tar hänsyn till att det redan finns kraftledningar mellan Ö Bondetorp
och Resebo och som redan kraftigt påverkar landskapsbild, kulturmiljöerna och rekre-
ation/friluftsliv.
Fastighetsägarna framför i yttrandet att de kommenterar samrådet främst utifrån
alternativ 2 och 3 då de i ett tidigare yttrande kommenterat alternativ 1, samt att de
kommenterar yttrandet trots att de inte vill ha en luftledning.
Fastighetsägarna bedömer att alternativ 2b och 3b är helt oacceptabla på grund av
deras påverkan på boendemiljöer, landskapsbild och kulturmiljöer. Anser att Svenska
kraftnät underskattar påverkan av en inringning av byn enligt alternativ 2a.
Fastighetsägarna framför att boendemiljön innefattar med än själva bostaden och att
redan befintlig ledning har negativ påverkan på boendemiljön.
De ser vidare att alternativ 2a har liten påverkan vid själva bykärnan, men påverkar
välbesökta ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (Bondetorp 3:2, Resebo 2:6,
Resebo 2:7 och Resebo 2:14) samt modellflygklubbens flygplats (Bondetorp 3:2). In-
ringningseffekten av byn anses negativ. Alternativ 3a påverkar bykärnan och fotomon-
tage som visar alternativen i byn behövs.
Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnäts analys baseras på ålderstigna dokument,
feltolkade inventeringar och brist på analys av redan befintliga naturvårdsdata genom
okomplett data från trädportalen och ingen data från Artportalen.
Fastighetsägarna framför att beskrivningen av alternativ 2a är vårdslös. Här finns
enligt fastighetsägarna även brynmiljöer, ekhage, värdefulla träd, naturbetesmark och
48 rödlistade arter enligt Artportalen. Alternativ 3 beskrivs av fastighetsägarna bestå
av likartade marker som 2a, men inte lika mycket skog. Här har 2 rödlistade arter på-
träffats. Fastighetsägarna anser att ytterligare inventeringar med fällor kan sannolikt
visa på fler rödlistade arter, framför allt insekter.
52/112
Fastighetsägarna framför att Svenska kraftnät även här har en begränsad bild av vad
kulturmiljö innebär. En kulturmiljö innehåller enligt fastighetsägarna en helhet av
bostäder, ekonomibyggnader, ängsmarker, stenmurar, hamlade träd, alléer, slingrande
vägar, vårdträd och andra gamla träd. Alternativ 2a anses ha liten påverkan vid själva
bykärnan, men påverkar ängs o betesmarker, idag opåverkade bostäder (se ovan) och
värdefulla trädmiljöer. Inringningseffekten påverkar byn kraftigt negativ.
Alternativ 3a anses påverka bykärnan. Hur mycket är svårt att avgöra och att fotomon-
tage behövs enligt fastighetsägarna.
Alternativ 2a beskrivs av fastighetsägarna nyttjas för jakt och promenader. I närheten
finns modellflygklubbens flygfält, som påverkas negativt. Alternativ 3a utnyttjas san-
nolikt mindre för jakt och promenader.
Fastighetsägarna påtalar att naturresursfrågan för de boende i byn är påverkan på
skogsbruket. Jordbruket påverkas till mindre del, om det inte berör hagar med värde-
fulla träd. Fastighetsägarna anser att Svenska kraftnät väljer att begränsa den rele-
vanta informationen och endast redovisa totalt markanspråk. En tydlig redovisning av
påverkan på skogsbruket saknas. Alternativ 2a anses påverka skogsmark och ekhagar
och alt 3a mer odlad mark och mindre andel skogsmark.
Fastighetsägarna anser att alternativens påverkan på Nybro stadsutveckling saknas
och påtalar att en dragning öster om Ö Bondetorp påverkar Nybro stads möjligheter
till långsiktig utveckling med bostäder och verksamhetsområden. Alternativ 3a anses
inte påverka Nybro stad p.g.a. redan befintlig ledning.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för att synpunkter på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Syftet med samråd är att informera berörda och inhämta synpunkter och information.
Samrådsunderlaget är inget fullständigt beslutsunderlag utan en övergripande be-
skrivning av verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning
samt dess förutsedda miljöpåverkan. Synpunkterna och informationen från samråden
använder Svenska kraftnät till att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på
människor och miljö blir så liten som möjligt. Samrådet utgör tillsammans med ge-
nomförda inventeringar underlag för kommande MKB. MKB:n tas fram enligt 6 kap
miljöbalken och utgör ett beslutsunderlag när EI prövar ärendet, se vidare avsnitt 3.14.
53/112
Miljökonsekvensbeskrivningen för ledningen kommer att utformas efter miljöbalkens
regler som bland annat tar hänsyn till sociala värden som människors hälsa, rekreat-
ionsvärden och kulturmiljö. Svenska kraftnät väljer det alternativ som bedömts med-
föra minst påverkan på människors hälsa och miljön, där bland annat natur- och kul-
turvärden ingår. I val av alternativ ställs ofta olika värden mot varandra och det alter-
nativ där den samlade påverkan är minst väljs. Naturinventeringar har genomförts och
i förekommande fall kommer tillstånd eller dispenser för att passera naturområden att
sökas.
Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar
avsnitt 3.5.3 angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive
nedgrävd kabel och avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en
översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alterna-
tiva intrång och kostnader.
#133 Jan-Olof Fridholm yttrar att han inte accepterar någon annan lösning än
nergrävd ledning i befintlig ledningsgata och att han anser att alternativ 2a och 2b är
helt uteslutna. Fastighetsägaren skriver att det är högproduktiv skogsmark som
Svenska kraftnät vill förstöra.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Skäl till varför en markförlagd likströmsförbindelse inte är aktuell i detta fall redovisas
ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och 3.5.3 och 3.5.3 och 3.4 om sambygg-
nad och 3.6 val av sträckning. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under
avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3.
#139 Håkan Almqvist och Sonja Haas är fastighetsägare och förordar alternativ 1
eller 3 men inte alternativ 2a och 2b. Anledningen är att ledningen i dag har en etable-
rad korridor väster om byn Östra Bondetorp. Om ledningen dras enligt alternativ 2a
anses ytterligare fastigheter påverkas. Alternativ 2b anses dessutom påverka kultur-
lämningar i form av två äldre kvarndammar vid passage över ån och den miljö med
äldre byggnation ängsmarker med kulturspår som finns i anslutning till gården. Det
finns planer att återskapa dessa dammar och göra viltvatten av dem. 2a eller 2b passe-
rar markområden med höga natur- och kulturvärden.
54/112
Fastighetsägarna anser generellt att om en ledning byggs, bör detta göras med mark-
snål teknik och i redan befintliga stråk och/eller jämte befintlig infrastruktur (vägar
etc.). Kontakter med bl. a. Svenska kraftnät har bekräftat att åtminstone en 130 kV-
ledning går att förlägga som markkabel. Med andra ord skulle markutrymmet för nu-
varande 130-kV ledning kunna användas för en 400 kV-ledning oavsett om detta sker
med luftledning eller markkabel. Lämpligen läggs då 130 kV-ledningen först som ka-
bel, därefter demonteras 130 kV-luftledningen och en 400 kV ledning kan byggas i
(stort sett) samma korridor.
Fastighetsägarna påtalar att det är tekniskt möjligt att kombinera olika lösningar längs
en eventuell ledningssträckning, vilket görs i storstadsregionerna. I de mest känsliga
områdena både avseende natur respektive samhällen och byar borde man ha råd att
låta även boende i södra Sverige, under åtminstone korta passager, få del av dessa
lösningar.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska
kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från
markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter.
Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en mark-
förlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2
och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad. E.ON Elnät Sverige AB har koncession för den be-
fintliga 130 kV luftledningen och därmed tillåtelse att ha den som en luftledning. Av
driftsäkerhetsskäl så kommer de inte att lägga ledningen i markkablar eftersom det ger
minskad driftsäkerhet med längre felsöktider och felåtgärderstider.
#145 Jan Stigsson är fastighetsägare till Resebo 2:12 och godkänner inte något som
helst intrång för uppförande av en luftburen kraftledning på hans fastighet i Nybro
kommun med anledning av att det är en luftburen ledning. Fastighetsägaren vidhåller
att Svenska kraftnät ska verka för en nedgrävd markledning och är då, i ett sådant
ärende, beredd att diskutera upplåtande av mark för detta.
Fastighetsägaren framför att en luftledning över fastigheten skulle omöjliggöra fortsatt
bruk, orsaka inkomstbortfall, omöjliggöra försäljning och framtida nyinflyttning. Dess-
sutom anses ledningen med dess breda skyddsområde bli ett oerhört öde och stötande
inslag i den nu så vackra småländska landskapsidyllen.
55/112
Fastighetsägaren framför även oro för bland annat förhöjd cancerrisk av vistelse nära
kraftledningars magnetfält även för betande djur som enligt fastighetsägaren instink-
tivt undviker att vistas och beta under ledningar av den anledningen. Att behöva leva
med gnagande oro för hälsa, miljö och ekonomi anses förödande och mycket psykiskt
påfrestande för fastighetsägaren och dennes familj.
En eventuell inlösen eller annan ekonomisk ersättning från Svenska Kraftnät anses
inte tillnärmelsevis täcka kostnaderna för anskaffande av ny fastighet med samma
potential.
Fastighetsägaren vädjar till Svenska kraftnät att överhuvudtaget inte uppföra den pla-
nerade luftburna 400 kV ledning mellan Hemsjö-Ekhyddan, där hela byar, gårdar
bostadshus och naturområden längs sträckan bedöms kunna påverkas negativt.
Svenska kraftnät bör istället verka för en nedgrävd markkabel då anses orsaka mindre
skada på landskapet och för berörda människorna och djur och innebära flertalet nya
arbetstillfällen. Dessa prioriteringar anses vara av mycket betydande karaktär. Då
värnas vår unika miljö och vårt kulturarv. Då minskas skadlig hälsopåverkan. Då skap-
as en mängd nya arbetstillfällen. Då visas respekt för berörda fastighetsägare. Då ges
kommande generationer möjlighet att ta över och bosätta sig i bygden.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möj-
ligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter
och övriga intressenter.
Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd
kabel inte är aktuell i detta fall redovisas under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2 och
avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser där redovisas även en översiktlig kart-
läggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och
kostnader. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindel-
ser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt
att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Mer om detta redovi-
sas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och syn-
punkter, se särskilt avsnitt 3.5 Teknikval.
Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hem-
sjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel,
vilket inte är acceptabelt.
56/112
Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraft-
ledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro.
För magnetfält hänvisas till avsnitt 3.11, specifikt styckena 3.11.2 och 3.11.3. Ersättning
till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 3.8, särskilt avsnitt 3.8.3. Miljö-
skada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans
med övriga intrångsersättningar.
57/112
2.9 Inkomna synpunkter efter samråd 2 De yttranden som har inkommit innan detta kompletterande samråd och efter sam-
rådstiden för samråd 2 (30 april 2015) och som inte inkluderades i samrådsredogö-
relse 2 redovisas nedan. Siffran framför respektive sammanfattat yttrande avser det
handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i Svenska kraftnäts
register för samråd 2.
#198 Konrad och Gertrudis Möllering äger fastigheten Torshult1:7. Fastighetsä-
garna är osäkra på framtidsplanerna för deras fastighet och undrar om ledningarna
blir av, vilken ersättning som skulle utgå om de inte kan bo kvar och när och hur en
sådan utbetalning sker.
Svenska kraftnäts kommentar Fastighetsägarna har fått svar på sina frågor via brev #210, 2016-01-11. Svenska kraft-
nät kommer att söka koncession för ledningen hos Energimarknadsinspektionen och
planerar att lämna in ansökan i juni 2017. I de fall vi erbjuder förvärv av fastighet så
låter vi en värderare värdera fastighetens marknadsvärde. På det värdet lägger vi till 25
%. Det rör sig oftast om permanentbostäder som hamnar så nära den nya ledningen
att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan uppfyllas. Hur och när betalningen
sker beror på vad vi kommer överens med säljarna om.
#200 Åsa Mårtensson är fastighetsägare och vill tillägga till tidigare yttrande att
hon motsätter sig fortsatt projektering av luftledning över hennes fastighet på grund av
det stora intrång det innebär. Fastighetsägaren anser att ny teknik inom området för-
nyelsebar energi bör vara tillämplig även på valet av kraftöverföringsteknik.
Svenska kraftnäts kommentar Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd
kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2
och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad.
#205 Försvarsmakten ersätter tidigare yttrande FM 2015-5563:4, som hade fel
rubrik. Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen luftledning mellan
Ekhyddan och Nybro.
Svenska kraftnäts kommentar
En fördjupad dialog förs mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten där det fram-
kommit att erinran kan finnas. Eventuella frågor utreds i den fördjupade dialogen.
58/112
#215 Trafikverket inkommer med information angående kulturvägar.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för uppgifterna
#227/#230 Södra inkommer med två dokument Carbon Footprint Report och en
Samhällsekonomisk analys Ekhyddan-Hemsjö utförd av Pöyry.
Svenska kraftnäts kommentar Rapporten är kommenterad under yttranden #48 (sid 15) ovan.
#212 Sveriges Ornitologiska Förening–Birdlife Sverige konstaterar att fåglar
dödas av kollisioner med kraftledningar samt vid kontakt med ledningsstolpar och
transformatorer. Typiska grupper som flyger in i kraftledningar är stork-, and-, tran-,
duv-, vadar, mås- och hönsfåglar samt vissa rovfåglar, medan främst rovfåglar och
vissa ugglor orsakar kortslutning i transformatorer och stolptoppar.
Föreningen påpekar att kunskapen finns om hur vanliga elolyckor för fåglar kan und-
vikas, men att detta inte implementeras med hänvisning till ekonomiska aspekter.
Föreningen redogör för åtgärder som att använda ledningsstolpar med horisontellt
liggande ledningar och att avståndet mellan ledningarna bör vara minst 140 cm för att
minska risken att stora fåglar kan vidröra två stycken samtidigt. Ledningarna bör även
omges av hölje som inte gör dem spänningsförande. Luftledningar genom områden
med uppenbar risk för fågelkollisioner bör utrustas med nedhängande strukturer som
kan minska riskerna för kollisioner. Avståndet mellan strukturerna bör inte understiga
10 meter för att åtgärden ska vara effektiv. Viktigt är också att kraftledningar görs med
hängande isolatorer där avståndet bör vara minst 60 cm. Åskledare utgör en annan
dödsrisk för fåglar. I Tyskland har man provat att rationalisera bort dessa och inte
funnit någon ökad risk för åsknedslag. Åskledare förefaller således med stor sannolik-
het inte behövas och generell montering av sådana måste därmed ifrågasättas. Trans-
formatorer ska göras elsäkra för fåglar, t.ex. genom installation av ”huven uven”.
Föreningen påpekar att den föreslagna ledningsdragningen berör områden med höga
naturvärden (inklusive Natura 2000 och naturreservat) där miljökonsekvenserna be-
döms kunna bli stora. Det anser inte acceptabelt.
En annan i sammanhanget påtalad risk är att ställa kraftledningsstolpar på bäddar av
kreosotbehandlade träsliprar i våtmarker. Detta planeras enligt uppgift att göras även
59/112
inom vattenskyddsområden, trots att Svenska kraftnät uppenbarligen känner till ris-
kerna med kreosot.
Enligt föreningen finns det i Ravelsbygd (Nybro kommun) långsmala skogsskiften i
Madesjö och Kristvalla församlingar som sköts exemplariskt ur naturvårdssynpunkt
och där häckar bl.a. sparvuggla och järpe som båda finns med i fågeldirektivets bilaga
1. Som föreningen förstår det ska den nya ledningen dras precis över dessa skiften,
med påföljd att flera skogsägare blir av med hela sitt skogsinnehav, och vid Högerås
anses ett domänreservat drabbas hårt. Enligt föreningen hävdar Svenska kraftnät att
det är omöjligt att flytta ledningen av gissningsvis ekonomiska skäl som väger tyngst.
Föreningen anser att ledningar generellt ska dras utanför områden med höga natur-
värden. I annat fall måste påverkan kunna begränsas till att bli liten. I det aktuella
ärendet har regional och lokal fågelförening bistått samrådsprocessen med kunskap
om aktuella fågel- och naturvärden samt hur dessa ska kunna bevaras, men Svenska
kraftnät har inte tagit någon hänsyn till föreslagna åtgärder. Föreningen påtalar att
pengar verkar vara styrande i den aktuella processen och att hänsyn till förekommande
naturvärden därmed utesluts med hänvisning till ekonomiska aspekter.
Föreningen förespråkar vidare att ledningar generellt ska markförläggas. Vid uppfö-
rande av luftledningar måste skyddsåtgärder tillämpas för att minimera riskerna för
skador på fågellivet, främst genom att förebygga kollision och strömgenomföring.
Föreningen förväntar sig att Svenska kraftnät tar till sig av framförda rekommendat-
ioner och anpassar utbyggnaden enligt gällande regelverk.
Svenska kraftnäts kommentarer Föreningen har med anledning av yttrandet kontaktats via telefon #222, 2016-02-29.
Målet vid placeringen av ledningen är att den ska medföra så liten påverkan som möj-
ligt för människor och miljö och i arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen
väger vi in många faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en
faktor som väger tungt men även påverkan på skogsproduktionen och natur- och kul-
turvärden vägs in.
Linorna i en 400 kV-ledning är horisontella och är placerade ca nio meter ifrån
varandra. Hängande isolatorer har ett avstånd på ca 4 meter, så det är ingen risk att
fåglar vidrör två linor eller en lina och en stolpe samtidigt. Några transformatorer
kommer inte att anläggas i detta projekt. Installation av åskledare görs utifrån gäl-
lande regelverk.
60/112
Om vi har kännedom om att någon av de prioriterade fågelarterna häckar inom eller
inom störningsavstånd från den planerade ledningsgatan kommer vi att ta hänsyn till
detta vid byggnationen.
Svenska kraftnät har tittat närmare på och utvärderat lokalföreningens föreslagna
sträckningsändringar. Ett alternativt förslag, sydost om Ö Bondetorp utreds vidare. De
övergripande synpunkterna som föreslog sträckningar i helt andra områden än de som
nu är aktuella har avförts i förstudiefasen eftersom de är tekniskt komplicerade eller
medför stora konsekvenser för boendemiljöer där flera permanentboenden behöver
förvärvas för att magnetfältspolicyn ska kunna uppfyllas. Motiv till detta har angetts i
förstudien och kommer att redovisas ytterligare i MKB.
Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundlägg-
ningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot-
impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där
de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt 3.13.
Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommenta-rer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd
kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 3.5, särskilt avsnitt 3.5.2
och 3.5.3 och 3.4 om sambyggnad och 3.5 om teknikval.
#213 E.ON Elnät Sverige AB Det är fortfarande E.ON Elnäts ståndpunkt att korsningsavtal tecknas. Vidare önskar
E.ON Elnät att i fortsättning motta kommande remisser.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett
antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt
#216 Polismyndigheten har uppfattat att en majoritet av markägarna är for en
jordkabel vilket remissinstans ej kan ha någon uppfattning om.
Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till all-
mänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närbo-
ende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt.
61/112
#224 Per Åke Karlsson Yttrandet utgörs av en karta som legat till grund för det kompletterande samrådet för
passage vid Högerås.
Svenska kraftnäts kommentar Förslaget har utgjort grund för det kompletterande samrådet som genomförts och
redogjorts för ovan.
62/112
3 Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter
3.1 Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för
el, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindel-
ser. Verket har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och
elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk
elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.
Vi bedriver och stöttar forskningsprojekt för att klara viktiga utmaningar för stamnätet
för el, dammsäkerheten och möjliga risker i kraftsystemet.
Större delen av vår forskning bedrivs i utvecklingsföretagen Energiforsk och STRI som
Svenska kraftnät är delägare i. Vi stödjer också forskningsprojekt, doktorandprojekt
och examensarbeten vid de tekniska högskolorna runtom i Sverige.
3.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växel-
ström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sam-
mankopplade synkront1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reserv-
hållning vilket är en förutsättning för en gemensam elmarknad se figur 3.1.
Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser.
1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens
63/112
Figur 3.1 Elens väg från elproducenter till elkonsumenter.
Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärk-
ningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna an-
slutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och
förändringar görs i kärnkraftverkens produktion. Växelströmsnäten måste göras star-
kare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvoly-
merna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapa-
citet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med ut-
landsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i
figur 3.2.
64/112
Figur 3.2. De nordisk-baltiska stamnäten.
65/112
3.2.1 Ett starkt stamnät Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utveckl-
ingen av det svenska stamnätet Perspektivplan 2025. Inom ramen för organisationen
European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas
vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan – Ten Year Network Development Plan
(TYNDP).
Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkning-
arna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknads-
integrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmark-
nad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspek-
tivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts
prioriteringar preciseras och utvecklas. Nätutvecklingsplan 2016-20925 ligger till grund för
verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europe-
iska TYNDP.
Alla produktionsanläggningar2 som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläg-
gande tekniska krav så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är
även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen
fungerar även om fel skulle uppstå i någon av anläggningarna eller i stamnätet.
Störningar i stamnätet som till exempel ett blixtnedslag kan leda till att en ledning
frånkopplas vilket försvagar överföringssystemet.
Styrkan i nätet är beroende av hur många ledningar som ansluter till transformator-
stationerna i stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledning-
ar som en stamnätsstation ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en
ledning behöver kopplas bort på grund av inträffat fel eller när underhållsarbeten be-
höver genomföras.
3.2.2 Behovet av en ny ledning
NordBalt En ny ledningsförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i
Litauen har tagits i drift. Denna binder samman de baltiska staternas elnät med det
nordiska, vilket medför att den överförda mängden el ökar kraftigt i regionen.
2 Med produktionsanläggning menas här både ett kraftverk eller en likströmsförbindelse till ett annat produktionssystem
66/112
De planerade ledningarna Ekhyddan – Nybro – Hemsjö är ett svenskt projekt som
ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige
och Baltstaterna. Projektet och klustret finns upptaget bland godkända PCI:er (Project
of Common Interest) från 2013 som ”4.4.2 Internal line between Ekhyddan and Ny-
bro/Hemsjö (SE)”. I detta kluster ingår även ett PCI som omfattar linjen mellan
Ventspils, Tume och Imanta (Litauen).
Ekhyddan – Nybro – Hemsjö ingår i European Network of Transmission System Op-
erators for electricity (ENTSO-E) Ten Year Network Development Plan 2014 (TYNDP
2014). Den ingår tillsammans med andra projekt i klustret NordBalt 2, i TYNDP be-
nämnd kluster nummer 124 och investeringsnummer 733.
Ledningarna ingår i prioritetskorridor ”Electricity Baltic Energy Market Inter-
connection Plan (BEMIP)”.
Ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och
reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige
och Litauen har tagits i drift. NordBalt ansluter till 400 kV-stationen i Nybro och ökar
effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW.
Om någon av de två 400 kV-ledningarna som är anslutna i Nybro idag kopplas bort,
överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i
området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kV-
regionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande
strömavbrott som följd.
Ett systemvärn är installerat i Nybro, som en del av NordBalt-projektet. Systemvärnet
kopplar från NordBalt vid bortfall av en 400 kV-ledning ansluten till Nybro om effekt-
riktningen är ogynnsam. En systemvärnlösning får anses som provisorisk då den följer
direkt efter ett ledningsfel och ger upphov till två stycken samtidiga fel genom en från-
koppling av upp till 700 MW import eller export, vilket inte uppfyller kraven på drift-
säkerhet. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträck-
orna Ekhyddan – Nybro eller Nybro – Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet.
En ny 400 kV-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med
överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automa-
tiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kom-
mer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3
och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de reg-
ionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset.
67/112
Genom att bygga en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och
Hemsjö nås följande mål.
> Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna
hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät.
> NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt
om 700 MW.
> Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar
under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet.
Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter.
> Överföringsförlusterna i nätet minskar.
> Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket
reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige.
> Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde
SE3 och SE4.
Avveckling av kärnkraft och anslutningspunkt för vindkraft från Gotland Samtliga kärnkraftreaktorer och en eventuell anslutningspunkt för inmatning av vind-
kraft från Gotland är geografiskt belägna norr om det aktuella projektområdet. Ef-
tersom det är förbrukningen, som i detta fall är belägen söder om Oskarshamn som
driver effektflödena genom överföringssystemet, så påverkar en avveckling av dessa
produktionskällor inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs
fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidi-
gare producerades lokalt.
Två etapper
Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan –
Nybro resp. Nybro – Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och
samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter
koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsredogörelse
avser sträckan Ekhyddan – Nybro (se figur 3.3).
68/112
Figur 3.3. Översikt över aktuell huvudkorridor.
69/112
3.3 Driftsäkerhet Svenska kraftnät har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 § ellagen. Som systemansva-
rig myndighet har Svenska kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska an-
läggningar samverkar driftsäkert. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att bygga och
underhålla ett stamnät som uppfyller kravet på driftsäkerhet.
Under 2004 genomfördes en översyn och utvärdering av de nordiska nätdimension-
eringsreglerna och driftsäkerhetskriterierna. Slutsatsen var att det inte fanns någon
anledning att ändra på eller frångå dessa regler, utan att i stället arbeta för att säker-
ställa att reglerna följs.
De mål för driftssäkerhet som Svenska kraftnät ska leva upp till beslutades av rege-
ringen den 24 september 2009. Målen är den konkreta följden av att Sverige genom-
förde artikel 4.2 i Europarådets och parlamentets direktiv (2005/89/EG) om åtgärder
för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar.
Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på en grundläggande prin-
cip, nämligen det internationellt använda (N-1) kriteriet. Det innebär att ett system
med N komponenter ska ha full funktionalitet även om systemet drivs med (N-1) kom-
ponenter, dvs. att vilken godtycklig komponent som helst ska kunna kopplas från utan
att detta påverkar systemets funktionalitet. En komponent kan till exempel utgöras av
en ledning, transformator eller generator. Inom 15 minuter efter ett fel ska driften vara
återställd inom normala gränser och kunna klara ett eventuellt nytt fel.
Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust ut-
formning som är tålig mot störningar. För att erhålla hög driftsäkerhet i den nationella
elförsörjningen är det svenska stamnätet utformat som ett maskat (flera förbindelser
mellan de olika stationerna) och direktjordat system.
Ett systems robusthet är beroende av antalet komponenter i systemet. Om man ser
varje komponent som en potentiell felkälla så ökar antalet felkällor i takt med att man
bygger ut systemet. I motsats till detta betyder en högre grad av maskning av systemet,
dvs. fler förbindelser, ökad driftsäkerhet.
Driftsäkerheten för luftledningar vid skogsbrand har aktualiserats. Luftledningar för-
störs inte av brand men frånkopplas kontrollerat av säkerhetsskäl när släckningsper-
sonal arbetar i närheten av dem. Markkabel kan däremot skadas av brand om denna är
i direkt anslutning till branden och markens ledningsförmåga är hög.
70/112
3.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallellbyggda ledningar, definierade i Svenska kraftnäts instruktioner, utgörs av två
eller flera ledningar som byggts parallellt där de säkerhetsmässigt, ur elektrisk synvin-
kel ligger nära varandra. En ledning kan vara geografiskt parallell med en annan led-
ning utan att ledningarna säkerhetsmässigt betraktas som parallellbyggda.
De planerade ledningarna Ekhyddan – Nybro - Hemsjö ligger geografiskt nära befint-
lig ledning på en stor del av sträckan. Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur
ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. När en och
samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utformningen för sambygg-
nad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markanvändningen. För sam-
byggnad i så kallade julgransstolpar blir ledningsgatan mindre, ca 35 meter, än för
traditionella portalstolpar. Julgransstolpen blir däremot mycket högre då faslinorna
placeras ovanpå varandra i stället för bredvid varandra. På grund av driftsäkerheten
måste beroenden mellan olika komponenter reduceras så att risken för störningar blir
rimligt låg sett i ett nationellt perspektiv. Exempel på beroenden som kan ge en oac-
ceptabel nationell risk är parallellbyggnad eller sambyggnad av stamnätsledningar.
Det beror på att stamnätet ska vara byggt så att det klarar frånkoppling av en ledning,
eller annan komponent, i taget utan att detta resulterar i strömavbrott. När två stam-
nätsledningar står nära varandra, alternativt i samma stolpar, finns risk att det blir
avbrott på båda samtidigt vid till exempel extrema väderförhållanden, skogsbränder
eller stolpbrott.
En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsled-
ningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser
om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså
utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionled-
ning kan accepteras.
Korsande ledningar utgörs av två ledningar där en passerar över den andra. Ofta efter-
frågas sådana lösningar i syfte att minimera antalet permanentbostadsbyggnader som
erbjuds förvärvas enligt vår magnetfältspolicy. Det är dock inte tekniskt och ekono-
miskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stam-
nätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av
komponenterna i korsande och angränsande spann.
3.4.1 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet
skulle slås ut samtidigt. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på
71/112
stamnätet som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan in-
träffa måste den beaktas. Konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elan-
vändare kan bli så stora att de anses oacceptabla.
Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras. Samma
skäl innebär också att parallellbyggnad3 och korsningar av stamnätsledningar bör
undvikas och endast accepteras om en systemutredning kan visa att överföringssyste-
met är stabilt även om båda ledningarna kopplas bort samtidigt. Detta är överordnat
det slag av riskanalys och samhällsekonomisk analys som i vissa yttranden har efter-
frågats. Den koncessionsprövning som kommer att göras av Energimarknadsinspekt-
ionen kommer att ta ställning till den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra
och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. I de fall där
det inte finns andra framkomliga alternativ kan undantag behöva göras. En bedöm-
ning görs då i varje enskilt fall.
3.4.2 Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan – Nybro -Hemsjö
Den tekniska förstudien, som föregår projektet, har tagit ställning till att ledningen ska
byggas som en luftledning, se avsnitt 3.5.3. Den kommer, enligt Svenska kraftnäts
förslag, att geografiskt gå parallellt med befintlig 400 kV ledning på en längre del av
sträckan och geografiskt parallellt med EON:s 130 kV- ledning en kortare sträcka Den
ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att defi-
niera som parallellbyggda.
Resterande sträcka kommer ledningen att gå i ny ledningsgata.
En studie har gjorts för den här anläggningen vilket har lett till att frågan om sam-
byggnad med 130 kV-luftledning har prövats i det kompletterande samrådet för pas-
sage Markustorp – Nybro station. Yttranden som kommit in visar på en splittrad syn
på detta, varför Svenska kraftnät inte går vidare med frågan om sambyggnad med
regionnätsledningar. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad med annan 400 kV-
ledning för den här anläggningen.
3.4.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar
eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträck-
ning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav
3 Parallellbyggnad ur ett säkerhetsperspektiv vilket inte är fallet för Ekhyddan –Nybro – Hemsjö.
72/112
på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mel-
lan vägar och ledningar, kommer att innebära breda områden med öppna ytor. För
parallellbyggnad med allmän väg kan den totala öppna ytan bli minst 100 meter bred.
Den större ytan kan medföra att fler boendemiljöer påverkas, eftersom bostäder före-
kommer frekvent i närheten av vägar och järnväg.
Geografisk parallellbyggnad med annan infrastruktur är inte aktuell för Ekhyddan –
Nybro – Hemsjö.
3.4.4 Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att lednings-
sträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a.
vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste
kringgås.
Tillståndspliktiga naturområden kan påverkas i större grad än vid luftledning. Led-
ningsgatan blir betydligt bredare än om enbart en jordlina markförläggs. Byggvägar
måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen
för markkabel mindre än för luftledning.
En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd mark-
kabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan –
Nybro – Hemsjö. Till detta kommer andra nackdelar med markförlagd växelström, se
avsnitt 3.3.2 Luftburen och markförlagd växelström.
3.5 Teknikval
3.5.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem
i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100
gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det inne-
bär att strömmens frekvens är 50 Hz.
Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett
all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större
motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de
kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar.
I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda
ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort över-
73/112
förs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till
de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid
huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik.
Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög
kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växel-
strömsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströms-
länken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el.
Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande.
1. Elutbyte mellan olika energimarknader.
2. Anslutning av offshore förbrukning/produktion.
3. Utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områ-
den med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande växel-
strömssystem.
Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraft-
systemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av
två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan
teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutby-
tena måste styras i stället för att kunna flyta fritt.
Att förstärka växelströmsnätet medför en flexibilitet för framtiden när ny produktion
eller nya transformatorstationer ska anslutas. Sådana anslutningar blir avsevärt en-
klare och kan göras till mycket lägre kostnader jämfört med om de skulle anslutas till
ett likströmssystem.
I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda
ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs
den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till
de andra ledningarna på ett förutsebart sätt. En likströmsförbindelse reagerar inte
automatiskt utan förändrar sitt effektflöde först efter ett ingrepp av kontrollsystemet.
Svenska kraftnät har tagit likströmsförbindelsen NordBalt mellan Nybro och Klaipeda
i Litauen i drift. Inom en nära framtid kommer ytterligare en likströmsförbindelse tas i
drift, SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva.
74/112
SydVästlänken bygger delvis på likströmsteknik. Den innebär ett nytt steg i använd-
ningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC4-länken som överlagras på
det befintliga växelströmsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till
sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växel-
strömspunkter i stamnätet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlän-
ken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt pa-
rallellt nät eftersom ett sådant saknas. Den kan av samma skäl inte användas för Ek-
hyddan – Nybro – Hemsjö.
3.5.2 Luftburen och markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt
fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en mark-
kabel.
Markkabel för 400 kV växelström är möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan leda-
ren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mel-
lan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor
innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av
det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter 20 km behövs en kompenserings-
station för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el
i kabeln.
En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare.
Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fas-
förskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs genom ledningen.
Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme,
skyddsutrustningar, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i an-
språk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel
uppstår.
För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas
markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheter-
na på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på
varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur
innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en för-
höjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt
med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden
4 DC –Direct Current, likström
75/112
på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläg-
gande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning.
En teknisk livscykeljämförelse mellan en luftledning och en markkabel utfaller till
luftledningens fördel. Den tekniska livslängden för en luftledning är över 70 år, medan
både markkablar och eventuella omformarstationer för dessa har en teknisk livslängd
på 30-35 år.
Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att
fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel
och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den drift-
säkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska
kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning.
3.5.3 Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet
att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och
Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om
att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växel-
strömsalternativet.
En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför pro-
jektet överhuvudtaget genomförs, görs i avsnitt 3.5.4 Grund för teknikvalet. Resultatet
av jämförelsen sammanfattas i korthet nedan.
Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hem-
sjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel,
vilket inte är acceptabelt.
Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom
godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för
driftsäkerhet.
Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare
feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upp-
rätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta
alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växel-
strömsalternativet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken ef-
tersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt
76/112
nät eftersom ett sådant saknas. Ekhyddan – Nybro – Hemsjö ingår i det svenska växel-
strömsnätet. Vid ett fel i nätet idag så överförs el till det parallella regionala nätet, som
kan leda till att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt, vilket inte
är acceptabelt. Den planerade ledningen behövs bland annat för att undvika detta.
Detta kan inte avhjälpas med likström, typ SydVästlänken, eftersom det inte har något
regionalt nät. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta plane-
ringen.
Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att
fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel
och störningar begränsas. Den tekniska livscykeln är halverad för markkabel jämfört
med luftledning. Vid skogsbrand förstörs inte luftledningar. Markkabel löper risk för
att skadas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och
flexibla utformning som eftersträvas.
Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är
inte tillräckligt driftsäkert.
3.5.4 Grund för teknikvalet
Nollalternativ Stamnätsstationen i Nybro är idag ansluten till övriga stamnätet med två 400 kV-
ledningar. En 400 kV-ledning löper norrut till stationen FT61 Ekhyddan och en sö-
derut till stationen Hemsjö. De tre stamnätsstationerna har varsin 400/130 kV-
transformering till ett regionnät som löper parallellt med 400 kV-nätet.
Detta innebär att om en 400 kV-ledning kopplas bort så överförs den el som transpor-
terades på ledningen till andra ledningar i systemet. I fallet Ekhyddan – Nybro –
Hemsjö medför detta att en stor mängd el, vid ett fel, överförs från stamnätet till det
parallella regionala nätet. I dagsläget kan denna situation hanteras men ledningarna
måste kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför
bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt.
I och med att HVDC5-länken NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen har tagits
i drift ökar effekttransporten genom området Ekhyddan – Nybro – Hemsjö att öka
med upp till 700 MW. Ökningen motsvarar ca 65 procent av ledningarnas termiska
kapacitet och överlagras på den effekttransport som sker för den regionala förbruk-
ningen, vilket innebär att de befintliga ledningarna kan belastas mot sina termiska
5 HVDC – High Voltage Direct Current
77/112
gränser. En normaldriftsituation med 700 MW export på NordBalt framgår nedan
(figur 3.4).
Figur 3.4 visar att 400 kV-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro belastas till 95 pro-
cent av sin termiska kapacitet och att spänningarna i FT61 Ekhyddan, Nybro och Hem-
sjö är låga, ungefär 10 kV under den spänning (410 kV) som används som riktvärde för
den operativa driften. Detta trots att alla spänningsregleringsresurser i området är fullt
aktiverade.
Som en följd av att ledningen mellan FT61 Ekhyddan och Nybro är så högt belastad
flyter endast en begränsad effekt mellan Nybro och Hemsjö. Överföringssystemet ”or-
kar” inte mata Hemsjö med mer effekt längs denna förbindelse, utan Hemsjö försörjs i
stället ”bakvägen” via Alvesta – Hurva.
Figur 3.4. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid export till Litauen
Kombinationen av en hög ledningsbelastning och de resulterande låga spänningarna
motiverar i sig en förstärkning av sektionen Ekhyddan – Nybro, eftersom systemet inte
är stabilt mot bortfall av stora generatorer eller övrig spänningsregleringsutrustning.
78/112
Om ledningen mellan Ekhyddan och Nybro kopplas bort uppstår den reservmatnings-
situation som visas nedan (figur 3.5).
Figur 3.5. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid export till Litauen
Figur 3.5 visar att transformatorn i FT61 Ekhyddan belastas över sin termiska gräns
och att både regional förbrukning i Nybroområdet och export på NordBalt matas ”bak-
vägen” genom Skåne och via transformatorn i Nybro. Spänningarna i området är nära
390 kV vilket är oacceptabelt lågt. Spänningar kring 390 kV och fullt utnyttjade spän-
ningsregleringsutrustningar i området innebär en kritisk driftsituation, eftersom vilket
följdfel som helst i området skulle kunna medföra en större spänningskollaps.
Vad som inte syns på bilden är att det även uppstår betydande överbelastningar i det
regionala ledningsnätet. Om någon av de överbelastade regionala ledningarna skulle
kopplas bort är risken för spänningslöshet i delar av regionen stor.
En normaldriftsituation med 700 MW import på NordBalt utan förstärkning framgår
av figur 3.6. Bilden visar ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelast-
ningar.
79/112
Figur 3.6. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid import från Litauen
Dimensionerande felfall för driftläget är ett bortfall av 400 kV-ledningen mellan Nybro
och Hemsjö. Detta driftläge visas på figur 3.7 nedan.
80/112
Figur 3.7. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid import från Litauen.
Figur 3.7 visar ett överföringssystem med godkända spänningar men med en trans-
formator i Nybro som är belastad till sin termiska gräns på 850 MW. De 850 MW som
passerar transformatorn fördelas ut i det regionala nätet, vilket medför att den ter-
miska gränsen för flera ledningar överskrids. Det är inte acceptabelt.
Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hem-
sjö kommer att innebära att spänningslöshet kan uppstå både regionalt och även nat-
ionellt vid ett följdfel. Detta är givetvis inte är acceptabelt. Det står helt klart att stam-
nätet är i behov av förstärkningsåtgärder.
Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Stamnätet kan förstärkas genom att man bygger en ny 400 kV växelströmsledning
mellan FT62 Ekhyddan och Nybro. Det löser problemet vid export till Litauen. En ny
400 kV växelströmsledning mellan Nybro och Hemsjö löser problemet vid import från
Litauen. Dessa förstärkningsåtgärder ger ett driftläge i normaldrift enligt figurerna 3.8
och 3.9. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar.
81/112
Figur 3.8. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid export till Litauen
Figur 3.9. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid import från Litauen
82/112
Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid export är fortfarande bortkoppling
av ledningen FT61 Ekhyddan – Nybro. Felfallet visas på figur 3.1o nedan.
Figur 3.10 Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid export till Litauen
Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid import är fortfarande frånkoppling
av ledningen Nybro – Hemsjö. Felfallet visas på figur 3.11 nedan.
83/112
Figur 3.11. Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid import från Litauen.
Figurerna 3.10 och 3.11 illustrerar ett förstärkt överföringssystem i reservdrift. Det är
ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar.
Gjorda beräkningar visar att överföringssystemet måste förstärkas mellan Ekhyddan
och Hemsjö och att förstärkningarna kan utföras med luftledningar och växelströms-
teknik. Resultaten är framtagna med s.k. statiska belastningsfördelningsberäkningar.
Beräkningarna är statiska i så måtto att varken tid eller systemfrekvens är parametrar
som beaktas. I själva verket är tid en viktig parameter för bl.a. bestämmande av hur
dynamiska objekt som generatorer och HVDC-länkar uppför sig. Även den tid som ett
fel appliceras i systemet är viktig att beakta.
Beräkningarna har hittills förutsatt att ett ledningsfel inträffar, varefter det felbehäf-
tade objektet omedelbart bortkopplas, utan att det synkrona kringliggande kraftsyste-
met hinner reagera.
Den inverkan som tiden i realiteten har kan illustreras med nedanstående resonemang
efter nybyggnad av parallella växelströmsledningar mellan Ekhyddan, Nybro och
Hemsjö.
84/112
Tid=0 Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på en av de två ledningarna som är
anslutna i Nybro i närheten av samlingsskenan.
Tid=0–250 ms Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller
en HVDC-länk ska klara utan att kopplas bort för att tillåtas an-
slutning till stamnätet.
Spänningen i Nybro sjunker till 0 kV under feltiden och ingen ef-
fekt kommer att passera 400/130 kV-transformatorn i Nybro eller
genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är pro-
portionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten
av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala
nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det
regionala nätet.
Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om
NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott
eller överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet.
Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart finns
momentan reservproduktionskapacitet som automatiskt börjar
återställa den resulterande frekvensavvikelsen.
Tid=250 ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur
den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Effekt-
matningen till Nybro återställs momentant och dess regionnäts-
transformator stöttar regionnätet genom de kvarvarande 400 kV-
ledningarna.
Tid=250–550 ms NordBalts omriktarstation känner att spänningen i Nybro har
återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tids-
åtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker
även en motreglering i det nordiska produktionssystemet.
Även ur en dynamisk synvinkel klarar ett växelströmsalternativ alltså inom godtagbar
tid (250 ms) att återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer.
Förstärkning med likström och markförlagda kablar Ett alternativ till ovanstående växelströmsalternativ kan vara att förstärka överfö-
ringskapaciteten med ett HVDC-system. Många samrådsyttranden kräver också en
sådan lösning. Ett HVDC-alternativ illusteras på figur 3.12.
85/112
Figur 3.12. HVDC-alternativet.
Alternativet innebär att tre HVDC-omriktare med en total kapacitet på 2 100 MW,
vilket motsvarar en 400 kV-luftledning, byggs i närheten av 400 kV-stationen Ekhyd-
dan och förbinds med en ny 400 kV-ledning. Omriktarstationen kan inte placeras i
direkt anslutning till det befintliga ställverket i Ekhyddan p.g.a. den yta, ca 500 x 200
meter, som måste tas i anspråk.
Motsvarande omriktarstationer byggs i anslutning till stationerna i Nybro och Hemsjö.
Omriktarstationer i både Nybro och Hemsjö krävs för att erhålla kontakt med mot-
tagande växelströmsnät och transformatorer till de regionala ledningssystemen.
HVDC-systemet kopplas ihop med markförlagda HVDC-kablar med en total kabel-
längd om ca 6 x 200 km inklusive återledare.
Det skisserade HVDC-systemet har ur statisk synpunkt samma egenskaper som det
växelströmsalternativet dvs. om en av de två existerande växelströmsledningarna
kopplas bort kan likströmsförbindelsen närmast momentant styras upp så att den bär
86/112
den totala effekt som ska överföras. Detta kan relativt enkelt utföras på så sätt att
HVDC-länkens styrsystem övervakar effektbrytarna för växelströmsledningarna i Ek-
hyddan, Nybro och Hemsjö och snabbt styr upp HVDC-länken vid oväntade brytarlä-
gesförändringar efter kontroll av riktningen på effektflödet i NordBalt.
HVDC-systemet kan dock inte anses som en integrerad del av det svenska stamnätet.
För att åstadkomma det krävs ett redundant styrsystem som korrekt och momentant
styr länken efter alla viktiga oväntade brytarlägesförändringar i det svenska kraftsy-
stemet. HVDC-systemet måste också reagera korrekt och ögonblickligen på effektflö-
desförändringar i södra Sverige.
Ett HVDC-system innehåller stora mängder komponenter som förutom att ge höga
förluster medför sämre tillgänglighet än ett växelströmsalternativ. Det är starkt be-
roende av kraftsystemets dynamik och i synnerhet tiden. För att bedöma HVDC-
alternativet måste man därför, på samma sätt som för AC-alternativetovan, föra ett
tidsberoende resonemang.
Tid=0 Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på AC-ledningen mellan Ekhyddan
och Nybro i närheten av samlingsskenan i Nybro.
Tid=0–250 ms Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller
en HVDC-anläggning ska klara utan att kopplas från för att tillåtas
anslutning till stamnätet.
Spänningen i Nybro sjunker till 0 kV under feltiden och ingen ef-
fekt kommer att passera 400/130 kV-transformatorn i Nybro eller
genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är pro-
portionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten
av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala
nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det
regionala nätet.
Under feltiden sjunker även spänningen i Ekhyddan mot 275 kV,
vilket innebär att omriktarstationen blockeras. Ingen effekt matas
in i HVDC-systemet och även omriktarstationen i Hemsjö blocke-
ras. HVDC-systemet är därmed helt blockerat.
Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om
NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott
eller ett överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsyste-
87/112
met. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart
så finns momentan produktionskapacitet som börjar återställa
frekvensavvikelsen.
Tid=250 ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur
den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Den
enda stamnätskontakten mellan Ekhyddan och Nybro är HVDC-
systemet, som inte är aktivt. Efter det att felet kopplats bort åter-
ställs effektmatningen till Nybro och dess regionnätstransforma-
tor ögonblickligen ”bakvägen” från Hemsjö genom den funge-
rande 400 kV-ledningen. Spänningen är dock initialt låg, ca
377 kV, men stiger snabbt när SVC-anläggningarna i omriktarna
känner att spänning finns i Nybro.
Tid=250–550 ms NordBalts och HVDC-systemets omriktarstation känner att spän-
ningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare
driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under
denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktions-
systemet. Den ytterligare feltid (300 ms) som HVDC-systemet
medför innebär att synkronismen i det regionala ledningssystemet
inte kan upprätthållas, utan att systemet kommer att brytas upp.
Beskrivningen ovan visar att det inte är tekniken i sig själv som är problemet, utan var
den appliceras i stamnätet. Att överlagra ett svagt regionalt system med ett starkt
HVDC-system är mycket olämpligt när DC-systemets tidskonstanter beaktas.
Sammanfattning Ett luftburet växelströmsalternativ har här jämförts med ett markförlagt likströms-
alternativ. Slutsatsen är att HVDC-systemets ytterligare feltid (300 ms) medför att
synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta
kommer att brytas upp.
Ett HVDC-system uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är
att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. HVDC-alternativet
har därför avförts från vidare utredning.
De parametrar som bedöms i ett teknikval framgår av tabell 1.
88/112
Tabell 1. Parametrar vid teknikval.
Växelströmsalternativ Likström
Markåtgång (km2) 7,7 3,9
Tillgänglighet (%)*) 99,9 98,0*
Minskning av årliga energiför-
luster (GWh)**)
- 277 - 82**
Uppfyller drivkrafter***) Ja Nej
Schablonmässig kostnad för
HVDC-systemet (mnkr)
1 320 12 694
*) Tillgängligheten inkluderar omriktarfel och årligt underhåll för DC-systemet. Likströmskabelfel
ingår inte i siffrorna. Uppstår kabelfel kan avbrottstiden uppskattas till 1 – 2 veckor om material och
personal finns tillgängligt. Under denna tid kan inte utbyten ske på NordBalt.
**) Omriktarstationer bidrar med höga förluster. Särskilt markant är detta när överföringsavstånden är
så korta som i detta fall.
***) Huvudsaklig drivkraft för att säkerställa det regionala nätet efter ett fel i stamnätet.
3.6 Val av sträckning Val av sträckning sker i omgångar.
Först görs en framkomlighetsstudie som en del i den tekniska förstudien. Där tas ut-
redningskorridorer fram inom utredningsområdet. Utredningskorridorerna placeras
för att i möjligaste mån undvika samlad bebyggelse, skyddade natur- och kulturvärden
m.m. I samrådsunderlaget från maj 2014 redovisas utredningskorridorerna tillsam-
mans med de uppgifter och bedömningar som har tagits fram. Där finns uppgifter om
projektets lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt dess förutsedda
miljökonsekvens på en översiktlig nivå. Alla som vill kan ta del av materialet och
89/112
lämna synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra
myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras.
Efter det första samrådet, med utgångspunkt från tillgänglig information inklusive
inkomna yttranden, väljs en av utredningskorridorerna till huvudkorridor. För huvud-
korridoren sker en fortsatt och fördjupad utredning och ett förslag till sträckning tas
fram inom korridoren. De övriga korridorerna avförs inte, men utreds inte vidare i det
här skedet. Ett nytt samrådsunderlag från jan 2015 sammanställs med fördjupande
information om huvudkorridoren och ett förslag till linjesträckning. Alla som vill kan
ta del av materialet och lämnas synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrel-
ser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan
komma att beröras.
Efter det andra samrådet 2015 har natur- och kulturvärden inventerats i fält och för-
djupade tekniska analyser har gjorts. De förslag till alternativa delsträckor som kom-
mit in under samrådstiden har bedömts och vissa av dem har utretts vidare med in-
venteringar och tekniska analyser. För de alternativ som utretts vidare, har komplette-
rande skriftliga samråd hållits med berörda.
Slutligen väljer Svenska kraftnät, utifrån all tillgänglig information, en linjesträckning
för vilken en miljökonsekvensbeskrivning görs och koncession söks.
3.7 Markbehov
3.7.1 Ledningsgata Området utmed en ledning kallas ledningsgata. I skogsmark består den av en skogs-
gata och sidoområden (figur 3.13). Utformning av luftledningar och deras ledningsga-
tor regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer.
Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför
en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luft-
ledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken
typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som
ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kV-luftledning i ny led-
ningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen
parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något
mindre.
90/112
Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte
får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vege-
tation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elekt-
riskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata
måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över
landet men är vanligen sju till åtta år.
Figur 3.13. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark.
Utanför skogsgatan kommer enstaka höga träd, s.k. kantträd, som riskerar att falla på
ledningen, att avverkas (figur 3.13).
3.7.2 Under byggtiden Vid själva bygget av en kraftledning kan det förekomma begränsad tillgänglighet till
vissa områden och ökad trängsel på allmänna vägar till följd av transporter m.m.
Bygget medför att mark tas i anspråk när skog måste avverkas för ledningens skogs-
gata och vid anläggande av körvägar i ledningsgatan, tillfälliga uppställningsplatser för
maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Ytterligare påverkan på marken
91/112
uppstår vid arbete med att markförlägga jordlinan6. Jordlinan förläggs dock så långt
som möjligt i kraftledningsgatan och påverkar ett förhållandevis litet markområde.
Tillfälliga skador kan även uppkomma på närliggande diken, stängsel, vägar etc. i
samband med bygget. Extra varsamhet iakttas vid de platser där ledningen passerar
vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendra-
get negativt. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandling i byggskedet mi-
nimerar risken för detta.
Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste
mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma
skick som före arbetena påbörjades.
3.8 Ersättning till berörda fastighetsägare
3.8.1 Förundersökningsmedgivande En förutsättning för att kunna bedöma lämpligheten av en föreslagen sträckning är att
Svenska kraftnät får tillträde till fastigheterna för att genomföra nödvändiga under-
sökningar. Innan dess råder ovisshet för fastighetsägarna om den egna fastigheten
kommer att beröras eller inte. Samrådsprocessen och förundersökningar av lednings-
sträckan är viktiga och syftar till att få in synpunkter och information som leder till att
den slutgiltiga sträckningen ger så liten sammanlagd påverkan som möjligt till en rim-
lig kostnad utan avkall på driftsäkerheten.
För att kunna utföra dessa nödvändiga undersökningar behöver Svenska kraftnät till-
stånd från berörda fastighetsägare. Tillstånd behövs även där ledningar kommer att
dras fram i befintliga ledningsgator. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt
erhålla frivilliga medgivanden till förundersökning från fastighetsägarna.
Medgivande till förundersökning innebär att Svenska kraftnät får tillträde till fastig-
heten för att sätta ut stakkäppar, utföra mätningsarbeten, göra biologiska, arkeolo-
giska och tekniska undersökningar, samla in underlag för intrångsvärdering, stämpla
träd (märka upp och värdera) samt kapa, kvista och fälla träd som skymmer sikten för
instrumenten. En schablonersättning för tillfälliga skador och olägenheter som upp-
kommer i samband med förundersökningen utgår till fastighetsägaren med 3 000
kronor. Skador som överstiger schablonersättningen ersätts separat vid varje enskilt
tillfälle.
6 Jordlina är en metalledare med uppgift att jorda anläggningsdelar
92/112
Om medgivande inte kan inhämtas på frivillig väg ansöker Svenska kraftnät hos be-
rörd länsstyrelse om förundersökningstillstånd enl. 7 kap. 6 § expropriationslagen (s.k.
resolution). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen.
3.8.2 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och vissa andra tillstånd
även tillträde till berörda fastigheter (ledningsrätt och/eller markupplåtelseavtal).
Tillträde till berörda fastigheter fås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal
mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. I samband med tecknande av markupp-
låtelseavtal träffas även överenskommelse om intrångsersättning, se nedan. Svenska
kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. Dessa
frivilliga överenskommelser ligger sedan som grund vid ansökan om ledningsrätt.
Svenska kraftnät ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet.
I de fall det inte lyckas att teckna markupplåtelseavtal ansöker Svenska kraftnät om
ledningsrätt och förtida tillträde för att säkra markåtkomsten. I sådana fall överlåter
Svenska kraftnät även värderingen av markintrånget till Lantmäteriet, att avgöras i
förrättningen. Efter det att ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslu-
tande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador.
3.8.3 Intrångsersättning Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren
ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknads-
värde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för
fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas.
Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen.
Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekom-
mendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogs-
norm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn
till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står
på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i
skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare
än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer
utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersätt-
ning för själva virket (den på rot stående skogen).
En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen,
på flera sätt varav de vanligaste återges nedan:
93/112
• Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning
+ 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan.
• Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet
eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligaste förekommande skadan
utgörs av estetiska störningar. Exempelvis då ledningen hamnar i blickfånget
från ett bostadshus, och får en påtaglig påverkan på marknadsvärdet. De bo-
stadshus som bedöms få denna typ av skada inventeras och dokumenteras in-
nan ledningsbyggnationen. Därefter besiktigas samma fastigheter efter led-
ningen är byggd. En värdering av eventuell skada görs och i förekommande
fall tas ett ersättningserbjudande fram.
• I vissa fall är det dessvärre omöjligt att undvika att passera med ledningen
utan att komma nära bostadshus. Det som avgör om ledningen anses komma
för nära bostadshus är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Om bostadshus
ligger inom ett avstånd där årsmedelvärdet av det magnetiska fältet överstiger
0,4 μT erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten.
Samtliga ersättningar betalas ut som ett engångsbelopp. Svenska kraftnät har ingen
ersättningsmark att erbjuda för förlust av produktiv mark.
Eftersom det i dagsläget inte är beslutat var ledningen ska byggas så går det heller inte
att bedöma om, eller hur mycket, ledningen kommer att påverka värdet på en viss
fastighet. Någon ersättning för en eventuell marknadsvärdepåverkan under samråds-
tiden utgår inte. Intrångsersättning utgår till den som är lagfaren ägare till fastigheten
vid tillträdet.
3.8.4 Tid för utbetalning av eventuell ersättning Intrångsersättning, om sådan är aktuell, betalas ut inom tre månader från det att fas-
tighetsägaren och Svenska kraftnät undertecknat ett markupplåtelseavtal, alternativt
då Lantmäteriet i den följande förrättningen beslutar om ersättning. Vid köp av fastig-
het sker utbetalning av köpeskillingen i samband med överlåtelsen.
3.8.5 Ombudskostnader Svenska kraftnät står för skäliga ombudskostnader i samband med tecknande av
markupplåtelseavtal och vid förhandling om ersättning. Ersättning för ombudskostna-
der är aktuellt först när ledningens sträckning är fastställd. Målet är att fastighetsäga-
ren och Svenska kraftnät ska komma överens om markupplåtelseavtal och ersättning.
94/112
Om en fastighetsägare anlitar ett ombud och önskar ersättning för denne ska ombudet
först godkännas av Svenska kraftnät. Detta för att säkerställa att ombudet har den
kompetens som krävs.
3.8.6 Ersättning för upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska
kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är
beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas
och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall
behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för led-
ningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. In-
trånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen.
Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska
kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fas-
tighet.
3.9 Samhällsekonomiska analyser
3.9.1 Allmänt Vid informationsmöten och i yttranden har fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser
och lantbruks- och skogsorganisationer frågat efter en tydligare motivering av vald
teknik och jämförelse av kostnader och konsekvenser mellan växelström i luftledning
och likström i markkabel. Man efterlyser analyser där den planerade ledningen jäm-
förs med bortfall av de värden som bl.a. skogsbruket skulle ha inbringat under den tid
som ledningen är i drift.
Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldigt att ansluta ny eller ökad elproduktion till
stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Samtidigt
har Svenska kraftnät i uppdrag från riksdag och regering att utforma och dimensionera
stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att
bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och konti-
nenten (prop. 2008/09:163).
En förbindelse byggs nu mellan Sverige och Litauen och tas i drift vid nästa årsskifte.
Förbindelsen innebär att de baltiska ländernas elmarknad integreras med den nor-
diska och europeiska elmarknaden. Växelströmsnäten i regionen måste förstärkas med
nya ledningar för att på ett driftsäkert sätt klara överföringen av stora nya produkt-
95/112
ionsvolymer och för att klara anslutning av likströmsförbindelser med hög kapacitet
inom växelströmsnäten och till grannländerna (se avsnitten 3.2 och 3.5).
I den koncessionsprövning som görs av Energimarknadsinspektionen bedöms den
samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställs den mot de intrång och den
påverkan som ledningen förorsakar.
3.9.2 Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärk-
ningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa
marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam
europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov.
Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators
for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan – Ten
Year Network Development Plan (TYNDP).
Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan,
Nätutvecklingsplan 2016-2025 där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och
utvecklas. Den ligger till grund för verkets fortsatta investeringar och tjäna som grund
för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Avsikten är att planen ska
uppdateras vart annat år.
Svenska kraftnät gör samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar för byggande av
stamnätsledningar. De görs i steg på vägen från idé till byggande, men med i viss mån
olika syften i olika delar av processen. När det finns behov av en investering i stamnä-
tet påbörjas en nätutredning. Den identifierar de nätinvesteringar som mest kostnads-
effektivt möter elsystemets och elmarknadens behov. Utredningen inkluderar en grov
bedömning av miljökonsekvenser och intrångseffekter. Analysen ligger till grund för
val mellan olika nätförstärkningsalternativ och för beslut om att gå vidare med fortsatt
utredning om valda alternativ.
Om nätutredningen indikerar att en investering är värd att genomföras så görs en mer
utförlig teknisk och ekonomisk analys av projektet i en teknisk förstudie. Syftet är att
definiera anläggningens tekniska utformning och identifiera risker och hinder för
byggnation. En definitiv sträckning/placering görs dock först efter samrådsprocessen.
Analysen innefattar investeringskostnader, effekter på elsystemet och elmarknaden,
markintrång, miljöpåverkan och teknikval. Ett exempel är valet mellan luftledning och
96/112
markkabel, där det senare innebär avsevärt högre investerings- och underhållskostna-
der, som i vissa (sällsynta) fall kan vägas upp av minskade intrångseffekter.
Den tekniska förestudien ligger till grund för beslutsunderlag för aktuell beslutsfattare
inom Svenska kraftnät. Styrelsen har tagit ett inriktningsbeslut den 19 februari 2014
att gå vidare med planerad 400 kV-luftledning Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har ledningen även betydelse på EU-nivå. Den
planerade ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI) och ingår
i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan. Rådet och
Europeiska kommissionen har beslutat om PCI-förordningen, som har till syfte att
integrera de inre marknaderna för el, gas och olja, att säkra försörjningstryggheten för
dessa energikällor samt att skapa förutsättningar för att energiinfrastrukturprojekt av
gemensamt europeiskt intresse ska kunna genomföras.
3.9.3 Varför inte likström och markkabel? Ett mycket stort antal remissinstanser har ansett att Svenska kraftnät måste belysa och
utreda även ett alternativ där den nya förbindelsen utformas för överföring med lik-
ström och grävs ner som markkabel.
Det är korrekt att överföring av el kan ske med likström (DC) i stället för med växel-
ström (AC). Det är också korrekt att DC-förbindelser kan byggas med markkabel, me-
dan det på stamnätets spänningsnivåer inte är praktiskt möjligt att kabelförlägga AC-
förbindelser annat än på korta sträckor.
I elektricitetens barndom användes likström men man kom snart att gå över till växel-
ström, som inte är en ”ny teknik”. Växelström är en beprövad men allt annat än
”gammaldags” teknik. I hela världen produceras, överförs och används elektricitet som
växelström.
Likström används för speciella kraftöverföringstillämpningar. Hit hör att överföra
energi på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, att knyta ihop inkompa-
tibla kraftsystem (olika växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt
att möjliggöra överföring i sjökablar också på långa avstånd.
Likströmstekniken är följaktligen den som används för sjökablar till Finland, Gotland,
Polen, Tyskland och Jylland medan man på de kortare avstånden till Åland, Bornholm
och Själland kan använda AC-kablar.
97/112
I det inhemska svenska stamnätet förekommer överhuvudtaget inga likströmsförbin-
delser på denna nivå än. Det är först i den södra delen av den s.k. SydVästlänken som
DC-teknik för första gången kommer att användas i det inhemska stamnätet. Det
handlar då om en punkt-till-punkt-förbindelse, som ska möta behovet av att kunna
överföra stora energimängder till elområde Malmö.
I projektet Ekhyddan – Nybro – Hemsjö fyller en DC-ledning inte förbindelsens syfte.
Den kan inte lösa de problem som finns i regionen kring Ekhyddan, Nybro och Hem-
sjö. I avsnittet 3.5 Teknikval redovisas de huvudsakliga tekniska skälen till varför ett
DC-alternativ aldrig har varit aktuellt att utreda.
3.9.4 Underlag för en jämförelse LRF Sydost och LRF:s kommungrupper har krävt en markförlagd DC-kabel, utifrån de
större markintrång som måste göras om man bygger en AC-luftledning i enlighet med
Svenska kraftnäts planer.
LRF anser det viktigt att minimera intrånget i jord- och skogsbruksproduktionen och
vill att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur
stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöks
näring, natur- och friluftsliv m.m. där ledningen dras fram. I två av yttrandena efterly-
ser LRF en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlings-
värde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet och
landskapsbild. Man anser att en sådan kalkyl ska jämföra alla alternativ såsom sjöka-
bel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Att räkna in pro-
duktionskostnaden är enligt LRF inte nog, utan alla slags kostnader måste redovisas
över hela livslängden.
Som framgått av det föregående existerar det av bl.a. drifttekniska skäl inte något DC-
alternativ för Svenska kraftnät och följaktligen inte heller någon möjlighet att bygga
den nya förbindelsen med markkabel. För att i någon mån söka möta LRF:s önskemål
om en bättre ekonomisk belysning redovisar Svenska kraftnät här en översiktlig kart-
läggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och
kostnader.
3.9.5 Markbehov för luftledning resp. markkabel I tidigare samrådshandlingar redovisas ett stort antal olika sträckningsalternativ för
luftledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö. Som längst kan sträckan uppgå till 204
km och ett genomsnitt för de olika alternativen är 189 km.
98/112
Markintrången varierar på olika delar av sträckan. Om ny mark måste tas i anspråk
behöver ledningsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en
annan 400 kV-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 40 meter. Vid
sambyggnad med en 130 kV-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 30
meter.
Med utgångspunkt från förslagen i samrådet beräknas i denna jämförelse att den mark
som behöver tas i anspråk motsvarar en ledningsgata för hela sträckan, vars bredd i
genomsnitt uppgår till 41 meter. Härav följer att den nya luftledningen kommer att
ianspråkta 7,7 kvadratkilometer ny mark.
En tänkt markförlagd DC-kabel på sträckan Ekhyddan – Nybro – Hemsjö blir längre
än en motsvarande luftledning. Detta beror på att en kabel i görligaste mån dras i när-
heten av vägar. Det innebär anpassning till vägens kurvighet, hus och tätorter invid
vägen samt till markens beskaffenhet. Det totala markintrånget blir dock mindre.
Byggvägar måste anläggas längs hela kabelsträckan och i byggskedet behöver ca 35
meter ledningsgata tas i anspråk. Men när kabeln väl är nedgrävd uppgår kabelgatans
bredd bara till ca hälften av detta.
En översiktlig bedömning av en tänkt markkabel mellan Ekhyddan och Nybro slutar i
en uppskattad längd på ca 114 km om E22 följs från Ekhyddan till Ålem och därefter
vägen förbi Bäckebo till Nybro. Mellan Nybro och Hemsjö bedöms kabelns längd bli
108 km. I denna räkneövning används en konservativ bedömning av den totala kabel-
sträckan om 222 km.
Härav följer att en tänkt markkabel, efter byggskedet, skulle ianspråkta ca 3,9 kvadrat-
kilometer mark. I exemplet bortses här helt från det markintrång som de tre omriktar-
stationerna skulle göra. Varje omriktarstation – Ekhyddan, Nybro och Hemsjö – upp-
tar en markareal om ca 100 x 500 meter.
99/112
Figur 3.14. Omriktarstation för NordBalt under byggnad i Nybro.
3.9.6 Kostnader för luftledning resp. markkabel Grundläggande parameterar för en 400 kV AC-ledning och ett hypotetiskt DC-
alternativ framgår av tabell 2 och tabell 3. Kostnadsangivelserna är baserade på de
erfarenheter som vunnit i projekten SydVästlänken och Gotland, som båda innehåller
AC-luftledning och DC-markkabel, samt NordBalt.
100/112
Tabell 2. Grundläggande kostnadsparametrar.
AC-luftledning 3x910 AL59
Enhet
Termisk kapacitet 2 100 MW
Ledningslängd per trumma 2 000 m
Kostnad (lednings entreprenad) 5,5 Mnkr per km
Kostnad (mark och tillstånd) 1,1 Mnkr per km
Stationsåtgärder 18 Per anslutning och stat-
ion
HVDC – omriktare 700 MW
Kostnad per 700 MW omriktare 750 Mnkr
Stationsyta 100 x 165 m
DC-markkabel
Termisk kapacitet 700 MW
Ledningslängd per trumma 1 047 m
Kostnad 8,5 Mnkr per km
Kostnad (mark och tillstånd) 1,0 Mnkr per km
101/112
Tabell 3. Projektrelaterade kostnader Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.
AC-luftledning 3x910 AL59
Enhet
Termisk kapacitet 2 100 MW
Längd 189 km
Kostnad (lednings entreprenad) 1 040 Mnkr
Kostnad (mark och tillstånd) 208 Mnkr
Anslutningskostnad 72 Per anslutning
Total kostnad 1 320 Mnkr
HVDC – omriktare 700 MW
Kostnad nio stycken omriktare 6 750 Mnkr
Stationsyta 100 x 165 m
DC-markkabel
Termisk kapacitet 2 100 MW
Kostnad (kabel entreprenad) 5 660 Mnkr
Kostnad (mark och tillstånd) 222 Mnkr
Kostnad (stationsåtgärder) 62 Mnkr
Total kostnad, omriktare och DC-markkabel
12 694 Mnkr
102/112
En sammanfattande kostnadsjämförelse Det förtjänar ånyo att understrykas att anledningen till att DC-alternativet inte existe-
rar för Svenska kraftnät är att det inte uppfyller de drifttekniska kraven på att bl.a.
kunna hantera de felfall som kan få regionnätet i de berörda områdena att kollapsa.
Till bilden hör även att en markkabel skulle ha betydligt sämre driftsäkerhet. Dess
tillgänglighet beräknas till 98,0 procent mot AC-luftledningens 99,9 procent. Denna
lägre tillgänglighet omfattar omriktarfel och avställning av DC-systemet för årligt un-
derhåll.
Några kabelfel ingår heller inte i tillgänglighetstalet 98 procent. Om ett kabelfel upp-
står kan avbrottstiden för felsökning och reparation uppgå till en à två veckor, förutsatt
att materiel och personal finns tillgänglig. Under avbrottstiden kan utbyte inte ske på
NordBalt-förbindelsen.
Några kostnader för kabelalternativets sämre tillgänglighet har inte uppskattats och
ingår följaktligen inte i jämförelsen. En ytterligare merkostnad för kabelalternativet –
som inte heller beaktas i denna jämförelse – är en betydligt mindre minskning av de
beräknade årliga energiförlusterna (82 GWh mot 277 GWh i AC-alternativet). Dess-
utom minskar möjligheten att på ett effektivt sätt ansluta förnybar kraft, eftersom
anslutningar inte kan göras till en likströmsledning.
I tabell 4 sammanfattas de olika ledningsalternativen. Tabellen avser hela sträckan
från Ekhyddan till Nybro och vidare till Hemsjö. Hänsyn har inte tagits till markbehov
för säkerhetsavstånd, vägområdens bredd o.d. Däremot har hänsyn tagits till terräng-
ens beskaffenhet.
En kabelförläggning har, grundat på erfarenheterna från NordBalt och SydVästlänken
antagits medföra en förlängning av ledningssträckan med 15 procent. De kostnader
som anges för markkabelalternativen inkluderar de erforderliga omriktarstationerna.
103/112
Tabell 4. Jämförelse mellan luftledning och markkabel Ekhyddan – Nybro – Hemsjö.
Exempel
Genomsnittlig längd (km)
Del av total-längd (%)
Genom-snittlig bredd ny lednings-gata (m)
Yta ny lednings-gata (m²)
Genom-snittlig bredd under byggtid (m)
Yta ny lednings-gata under byggti-den (m²)
Kostnad (mnkr i 2014 års prisnivå)
Luftledning parallell med 400 kV-ledning
88,3 46,6 40 3 532 000 40 3 532 000
Luftledning parallell med 130 kV-ledning
42,4 22,4 30 1 272 000 30 1 272 000
Luftledning ny ledningsgata
58,6 31,0 50 2 930 000 50 2 930 000
Summa luft-ledning
189,3 100,0 41 7 734 000 – 7 734 000 1 320
Markkabel likström bredvid väg
222 100,0 17 3 885 000 35 7 770 000 12 694
Markkabel bredvid luftled-ning
221 100,0 17 3 867 500 35 7 735 000 12 668
Sammanfattningsvis visar denna mycket översiktliga jämförelse att man med en
markkabel skulle kunna minska markintrånget från 7,7 till 3,9 kvadratkilometer. Det
är en minskning med 3,8 kvadratkilometer, vilket motsvarar 3 80 hektar. Samtidigt
uppgår fördyringen med ett DC-alternativ till mer än elva miljarder kronor.
Den ”extra” yta som tas i anspråk för en AC-luftledning och som påverkar bl.a. jord-
och skogsbruk, besöksnäring samt natur- och friluftsliv måste således värderas till mer
än 30 miljoner kronor per hektar för att en DC-lösning – om den varit tekniskt möjlig
– ska kunna försvaras rent ekonomiskt.
3.10 Säkerhet
3.10.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströms-
förordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS
2008:1-3) samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3. Starkströmsföreskrifterna
104/112
reglerar bl.a. hur ledningen ska vara utformad och anger minimiavstånd mellan bygg-
nad och närmaste faslina7.
Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimension-
erad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Den är vidare utrustad med
åskskydd, vilket innebär att ev. åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade
topplinan.
Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara
en säkerhetsrisk. Därför kommer stolparna att konstrueras med klätterskydd i områ-
den nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig.
För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledning och vindkraftverket.
Avståndet motsvarar vindkraftverkets höjd inkl. rotorblad till vilket 10 meter adderas.
3.10.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra
sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt.
I Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (2005:1) ställs bl.a. krav på att en
säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år och att säkerhetsprövning av per-
sonalen ska göras. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras
på ett säkert sätt.
Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar även fysiska och tekniska skydd kring
elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade
upphandlingar och utbildning av personal.
Samhällsviktig infrastruktur kan enligt skyddslagen (2010:305) av länsstyrelse beslu-
tas vara skyddsobjekt. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Be-
stämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhets-
skyddsförordningen (1996:633) samt i föreskrifter och allmänna råd som meddelas av
Rikspolisstyrelsen.
7 En 400 kV kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasle-dare också kallade faslinor.
105/112
Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyd-
dad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhets-
skyddsarbetet.
3.11 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och för-
brukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt
fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det
elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det
elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen.
Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftled-
ningar och kring elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtorktill exem-
pel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (μT) och den som lagar mat vid en
induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 μT.
3.11.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där li-
norna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledning-
en. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att
endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.
3.11.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och
varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till
varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar nor-
malt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 3.15. Magnetfält avskärmas
inte av väggar eller tak.
106/112
Figur 3.15. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet.
Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför
markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden
av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används
överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen8). För
helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där
man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen.
De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn.
Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast
(stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under
kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan ström-
men vara betydligt högre än årsmedelvärdet.
8 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på.
107/112
3.11.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett ställ-
ningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive
extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hus-
hållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och
700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medi-
cinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem.9
På en punkt har EU-kommittén funnit ett statistiskt samband från epidemiologiska
studier, nämligen mellan magnetiska fält från kraftledningar och barnleukemi. Sam-
bandet har dock varken kunnat förklaras medicinskt eller stödjas genom experiment.
Ytterligare forskning krävs för att antingen bekräfta eller utesluta ett möjligt samband.
I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem
myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten
och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och
rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekom-
menderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan
genomföras till rimliga kostnader:
• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas
• Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanlägg-
ningar som ger förhöjda magnetfält
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses nor-
malt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker” som kan häm-
tas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information.
3.11.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elekt-
riska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler
om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt
9 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581
108/112
som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har formulerat en magnet-
fältspolicy:
”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt
inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av kon-
cessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som
minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varakt-
igt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning
är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”
Denna policy tillämpas i alla ledningsprojekt. I samband med att tillstånd omprövas
för stamnätsledningar kan Svenska kraftnät vidta åtgärder för byggnader där männi-
skor varaktigt vistas och magnetfältet överstiger 4,0 μT.
Notera dock att den forskning som gjorts inte har påvisat några medicinska orsaks-
samband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan an-
nat än vid direkt påverkan10. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält
gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält
över 100 μT, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige.11
3.12 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder t.ex. vid dimma och
regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett
brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller
onormalt nedsmutsade isolatorer.
Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att
uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-
ledning uppgå till cirka 45 dB(A) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor
i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas).
Den planerade ledningen kommer att byggas som en triplex. Avståndet till ledningen
samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje
dubblering av avståndet till kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande
10 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga mag-netfält. 11 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, ”1990/519/EG”. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µT.
109/112
40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge
upphov till några påtagliga störningar.
3.13 Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har
bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av sten-
kol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från
angrepp av röta och skadeinsekter.
Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACH-
förordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternati-
ven stål och betong har använts inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsfö-
reskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar.
Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts
för att fastställa att giftiga substanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till
omgivande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar
har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än
mycket begränsad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har
också prövats av de svenska miljödomstolarna.
Men för att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar
Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosot-
användningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämförelser mel-
lan olika grundläggningsmetoder. Verket har tagit fram ritningar för en ny typ av pre-
fabricerat betongfundament och därefter gjort förnyade livscykelanalyser.
Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av
de olika grundläggningsmetoderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m.
2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, dvs. stagade
portalstolpar, i 400 kV-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade
betongfundament. Ungefär två tredjedelar av stolparna i de nya 400 kV-ledningar som
Svenska kraftnät bygger utgörs av A-stolpar. Två tredjedelar av dessa stolpar bedöms
vara grundlagda med jordfundament och här ska nu prefabricerade betongfundament
väljas i första hand.
För övriga stolptyper – ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar –
kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är
att föredra.
110/112
3.13.1 Konsekvenser
Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har
gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träsliprar till
omgivningen. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfar-
liga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar
vid fundamenten. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014)
kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfun-
dament.
Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter,
eftersom fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med
ovanliggande ytvatten eller växtrötter.
Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfun-
dament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella
risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat
påvisas i våra studier.
111/112
Bilageförteckning
1. Samrådsunderlag- passage på delsträcka mellan Haga-berg och Baggetorpskvarn, inklusive Köksmåla naturre-servat
2. Samrådsunderlag- passage vid Ruda, inklusive Rudalunds naturreservat
3. Samrådsunderlag – passage norr om Alsterbro
4. Samrådsunderlag- passage vid Högerås
5. Samrådsunderlag- passage på delsträcka mellan Mar-kustorp och station Nybro
6. Samrådsinbjudan fastighetsägare och remissinstanser
7. Sändlista remissinstanser och fastighetsägare
8. Lista över inkomna yttranden kompletterande samråd
9. Lista över inkomna yttranden efter samråd 2
112/112
top related