synen på matematik i förskolan the view on mathematics in pre
Post on 05-Jan-2017
217 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Malmö högskola Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Synen på matematik i förskolan En studie om vilka uppfattningar det finns bland pedagogerna om matematik i
förskolan
The View on Mathematics in Pre-school
A study of the perceptions among educators on mathematics in pre-school
Mahintaj Esmaeili Ziba Rafiakhah Masouleh
Lärarexamen 210hp Matematik och lärande hösttermin2008-12-31
Examinator: Per Jönsson Handledare: Annette Johnsson
3
Sammanfattning
Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om
matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn.
För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25
förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av
matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse,
storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att
pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också
en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn.
Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av
utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande
om arbetet med matematik i förskolan. Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för en
stor del av pedagogerna och de ansåg att genom dokumentation synliggörs både pedagogernas
och barnens arbete.
Nyckelord: förskollärare, förskolepedagogik, lärande, matematik, uppfattning
5
Förord Vi vill här passa på och tacka alla förskolepedagoger som har ställt upp och svarat på våra
enkätfrågor. Ni har alla bidragit till undersökningen. Vi vill även rikta ett stor tack till våra
underbara familjer som stöttade och hjälpte oss på olika sätt under arbetets gång. Till sist vill
vi tacka vår handledare Annette Johnsson för hennes goda och värdefulla råd.
Malmö 2008-12-31 Ziba Rafiakhah Masouleh & Mahintaj Esmaeili
7
Innehållsförteckning Sammanfattning…………………………………………………………..………………………………………3
Förord…………………………………………………………………………………………….…………………….5
1. Inledning…………………………………………………………………………………………………….….. 9
2. Syfte och frågeställning……………………………………………………………………...………….10
3. Litteraturgenomgång…………………………………………………………………………….………..10
3.1 Vad säger läroplanen?………………………………………………………………………..…………10
3.2 Historisk bakgrund………………………………………………………………………..…………..….11
3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan……………………….……..…12
3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik……………………..………………………………..14
3.3.2 Barns lärande i matematik……………….………………………………………………………..16
3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande…………………………………………………………….17
3.4 Fortbildningens betydelse……………………………………………………………………...………18
3.5 Dokumentation…………………………………………………………………..………………………..19
4. Metod……………………………………………………………………………………………………………...20
4.1 Metodval………………………………………………………………………………………….……..……20
4.2 Urval……………………………………………………………………………………………………...……20
4.3 Genomförande…………………………………………………………………………………..………….21
5. Resultat………………………………………………………………………………………………………..….21
5.1 Resultat av frågorna………………………………………………………………………………………21
6. Sammanfattning av resultat…………………………………………………………………………...30
7. Diskussion………………………………………………………………………………………………………31
7.1 Metoddiskussion………………………………………………………………………………………..…31
7.2 Resultatdiskussion………………………………………………………………………………….…….31
8. Slutsatser………………………………………………………………………………………….…………..…34
9. Tillförlighet…………………………………………………………………………………………………….34
10. Vidare forskning……………………………………………………………………………….…………...35
11. Referenser……………………………………………………………………………………………………..36
Bilaga 1………………………………………………………………………………………………………………...39
Bilaga 2………………………………………………………………………………………………….….…….……40
9
1. Inledning
Många forskare, bland annat Kärrby (1985) och Doverborg (1987), har tidigare undersökt
förskollärarens uppfattningar om matematik i förskolan. De kom bland annat fram till att det
finns minst tre olika skilda uppfattningar bland förskollärarna om matematik i förskolan som
kan sammanfattas i nedanstående punkter:
• matematik är inget för förskolebarn utan ett skolämne
• matematik utgör en naturlig del i alla situationer i förskolan
• matematik är en avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande
Utifrån våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden inom utbildningen (VFT) och
mentorsträffar efter praktiken, fick vi också en upplevelse av att alla förskolepedagoger inte
visar lika mycket intresse för arbete med matematik i förskolan, vilket väckte vårt intresse för
en undersökning inom området. I och med att lärares och pedagogers egna uppfattningar om
och inställningar till matematik har stor betydelse för hur de planerar och genomför
undervisningen och aktiviteter (Ahlberg, 2000), tyckte vi att det skulle vara intressant att ta
reda på några förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan. Med
tanke på att barns första möte med matematik är avgörande för deras framtida uppfattningar
och attityder om matematik (Ahlberg, 2000) är det viktigt hur förskolepedagoger presenterar
och synliggör de olika matematiska begreppen. Även Kronqvist (2003) har betonat lärarens
positiva bild av och inställning till matematik som en avgörande faktor som oftast påverkar
barnen. Han menar att en positiv attityd från pedagoger gör det mer troligt att barn håller kvar
sin nyfikenhet och sitt intresse för matematik.
10
2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på förskolepedagogers uppfattning om och syn
på matematik på de två valda förskolorna. Det vill säga hur dessa pedagoger ser på matematik
och vad de anser att vara matematik för förskolebarn. Vi vill också se om fortbildning har
påverkat förskolepedagogernas syn på arbetet med matematik samt hur barns matematiska
aktiviteter dokumenteras i dessa förskolor. Våra frågeställningar speglar vårt syfte nämligen:
• Hur ser förskolepedagoger, från två förskolor, på matematik i förskolan?
• Vad anser dessa förskolepedagoger vara matematik för förskolebarn?
• På vilket sätt påverkar fortbildning förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i
förskolan?
• På vilket sätt dokumenteras barns matematikarbete?
3. Litteraturgenomgång
I det här avsnittet vill vi gå igenom den litteratur och de forskningsarbeten som rör vårt
område. Vi nämner först läroplanen och styrdokumenten för förskolan samt den teoretiska
bakgrunden till matematik i förskolan. Därefter går vi igenom tidigare forskning kring
matematik i förskolan och pedagogiska teorier om arbetet med matematik. Här kommer vi
även att beskriva pedagogers roll i arbetet med matematik i förskolan och barns lärande samt
fortbildningens och dokumentationens betydelse.
3.1 Vad säger läroplanen om matematik i förskolan?
Matematik blev obligatoriskt i förskolan först hösten 1998 när verksamheten fick sin egen
läroplan som förskolans styrdokument. I läroplanen, Lpfö 98, framgår att barnen skall
utmanas att utveckla sin matematiska tankeförmåga utifrån sina erfarenheter av omvärlden.
Doverborg (2006) skriver om att det även tidigare har funnits övergripande mål och
rekommendationer för förskolan men att det inte var någon läroplan som syftade till barns
lärande. Hon menar att läroplanen lägger tonvikten på att den pedagogiska verksamheten ska
utgå från barns intresse, behov, erfarenheter och tankar för att skapa mångfald i lärandet.
11
I läroplanen framgår tydligt vilka mål och riktlinjer man önskar att verksamheten skall sträva
mot. Det livslånga lärandet skall vara grunden för förskolan. Verksamheten skall skapa en
rolig, trygg och lärorik miljö för alla barn som befinner sig där. Målen berättar om vad
förskolan skall inrikta sitt arbete på för att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt lärande
utifrån sina förutsättningar (Skolverket, 2008). Under rubriken ”utveckling och lärande” finns
de mål som kan kopplas till matematik.
Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, skall lärare sträva efter att varje barn:
• Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang
• Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form
samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
• Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många
uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
• Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att
förstå sin omvärld (Lpfö 1998, s.12-13)
3.2 Historisk bakgrund
I början av 1800- talet utvecklade Friedrich Fröbel (1782-1852) en pedagogik för
förskolebarn, därför kallas han för förskolans skapare och anfader. Begreppen lek, arbete och
lärande fick en central roll i hans förskolepedagogik. Ett av Fröbels mål med förskoleprogram
var att utveckla barns matematiska och logiska tänkande. Han tyckte att matematik och
gudomlighet på något sätt är sammanfogade med varandra. Han skapade ett antal lekmaterial
som var strukturerade efter de geometriska formerna. De används fortfarande och kallas för
fröbels lekgåvor (Samuelson & Mårdsjö, 1997).
En annan filosof och pedagog som framhävde matematikens betydelse i förskolan och skolan
var Maria Montessori (1870-1952). Montessoris material och metoder har influerat innehåll
och organisationen av arbetet i förskolan (Ahlberg 2000). Hon hade som mål att barn med
hjälp av vuxna skulle skapa en miljö där frihet, självständig verksamhet och individualisering
var i fokus. Hon lade vikten på en planerad verksamhet med en strukturerad miljö där barn får
laborera och använda olika ”sinnestränande” material efter sitt eget val. Däremot betonar
12
Montessori inte den fria leken i lika hög utsträckning som Fröbel. Kommunikativa aspekter av
matematiken i grupparbete har inte uppmärksammats i Montessoris pedagogik, vilket har
medfört att det riktats en viss kritik mot hennes pedagogik (Ahlberg, 2000).
Andersson (2001) skriver om John Dewey (1859-1952) en amerikansk filosof, psykolog och
pedagog som betonade att undervisningen skall anknytas till verkligheten och de erfarenheter
barn själv har. Han menar att begreppet och slagordet ”learning by doing” det vill säga ”att
lära genom att göra” kommer från Deweys ide och är kärnpunkten i hans pedagogik.
Människan är verksam och aktiv i förhållande till sin omvärld och utbildningen är en av
hennes arbetsuppgifter, vilket innebär att hon måste få möjligheter under sin utbildning att
kunna pröva och undersöka olika saker. Vidare skriver Andersson att i Deweys
aktivitetspedagogik hänger teori, praktik, reflektion och handling ihop. Författaren framhåller
att liksom Montessori ansåg Dewey att undervisningen borde kopplas till verkligheten
eftersom det är där som barnet genom sina erfarenheter utvecklar sitt lärande. Med andra ord
är det genom det praktiska handlandet som barnet skapar sina föreställningar och begrepp om
verkligheten. Liksom Dewey betraktade den schweiziska utvecklingspsykologen Piaget
(1896-1980) också barnet som en verksam och reflekterande individ som konstruerar sin bild
av omvärlden utifrån sina egna erfarenheter (Hwang & Nilsson, 2003).
3.3 Tidigare forskning om tankar kring matematik i förskolan
Kärrby (1985) har utfört en studie om hur pedagoger tänker och deras uppfattningar kring
begreppet matematik i förskolan. Studien visar att pedagoger tycks ha svårt att uttrycka vad
matematik innebär för förskolebarn. I stället var det lättare för pedagogerna att berätta om hur
de arbetar med matematiken i förskolan. Den vanligaste uppfattningen bland pedagoger i
undersökningen var att vardagen är full av matematik som till exempel vid dukning eller när
barnen spelar spel mm. därför har pedagogerna inga medvetna aktiviteter inom ämnet menar
Kärrby. Enligt Kärrby (1985) kan förskollärares uppfattning om matematik beskrivas på tre
olika sätt. En del lärare tycker att matematik inte är något för förskolebarn utan ett skolämne
medan en del tycker att matematik utgör en naturlig del i alla situationer och därför behöver
man inte göra något speciellt för att undervisa barn. Enligt den tredje synen är matematik en
avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande.
13
Doverborg (1987) har gjort en liknande undersökning om hur förskollärare uppfattar att
matematiken kommer in i förskolans verksamhet. Även Doverborgs studie visade att de
moment som pedagogerna beskrev som viktiga matematiska begrepp och kunskaper var att
barnen ska kunna ramsräkna, skriva siffror, sortera och klassificera. Ytterliggare matematiska
begrepp som beskrevs av pedagogerna i Doverborgs studie var att barn ska utveckla en
antalsuppfattning och känna till de geometriska grundformerna samt utveckla logiskt
tänkande. Doverborg kommer i sin studie också fram till att förskollärare har tre ”kvalitativt
skilda synsätt” på arbetet med matematik i förskolan:
• Matematik är inte någonting för förskolan
• Matematik ses som en aktivitet i sig
• Matematiken kommer in som en naturlig del i alla situationer
Ahlberg (1994) har dragit några slutsatser av Doverborgs studie och skriver att
undersökningen har visat att matematikundervisningen inte är speciellt vanligt förekommande
i förskolan, med undantag av att när matematiken ingår i ett tema kallat ”Matematiska
begrepp” eller inlemmas i en särskild form av skolförberedande träning. Vidare tycker hon att
de flesta förskollärare i Doverborgs studie anses ha en tanke och föreställning om
matematiken som ett skolämne. Hon menar att förskollärare tycker att barn borde ha
traditionella läromedel och arbeta med matematik på ett formellt sätt för att utveckla sina
matematiska kunskaper.
Doverborg & Pramling (1999) lägger tonvikten på att förskolans mål med matematiken är att
det ska vara lustfyllt och utvecklas till positiva erfarenheter samt inställningar. På detta sätt
utvecklas grundläggande kunskaper inom problemlösning, antalsbegrepp, mätning och form
samt tid och rum menar de. Vidare nämner författarna att förskolepedagoger ofta påstår att
barn lär sig matematik när de dukar, men barns antalsuppfattning utvecklas inte automatik när
de räknar och dukar. Ett barn kan säkert ställa en tallrik till Sune, en till Stina och en till Sara,
etc. utan att vara medvetet om det totala antalet menar de. En stor del av pedagogerna i
förskolan anser att barn lär sig matematiska begrepp automatiskt eftersom det finns i
vardagen. Doverborg & Pramling (1999) förklarar vidare att det är klart att det finns
situationer där barn kan få förståelse samt utveckla olika matematiska begrepp, men
pedagoger måste synliggöra detta för barnen.
14
3.3.1 Pedagogers roll i arbetet med matematik
Liksom en vuxens vardag är ett barns vardag också fullt av matematik. Det är alla forskare
och pedagoger, så långt vi har studerat, överens om. Det är bara, att som lärare, kunna visa
och åskådliggöra detta för barn (Ahlberg, 2000). Ahlberg menar att barn möter matematik i
sin vardag och använder sig av den utan att tänka på att det är matematik. Av den orsaken är
det viktigt som pedagog att visa barnen att matematik finns runt omkring oss. Vi människor
använder oss spontant av matematik i vår vardag menar hon. Även Doverborg & Pramling
(1999) skriver att om förskolepedagoger har ”Matteglasögonen” på, upptäcker de att vardagen
i förskolan är full av situationer och händelser som innehåller matematik. Matematiken finns i
leken, i planerade aktiviteter av vuxna och i rutinsituationer, oavsett om man ser den eller
inte. De menar att om pedagogerna ser och uppfattar matematiken ur barns synsätt och delar
deras erfarenheter och upplevelser och därmed sätter ord på dessa i matematiska termer, blir
barnet också involverat i matematikens värld. Vidare förklarar författarna att barnen kan
utveckla sina matematiska kunskaper när pedagoger synliggör de olika matematiska
begreppen i vardagen. På liknande sätt betonar Doverborg (2000) att pedagogerna bör
synliggöra matematiken för förskolebarn. Hon menar att det inte räcker bara med att
pedagogen är medveten om att matematiken finns i barnens vardag, utan de måste ge barnen
möjlighet att uppleva betydelsen av det matematiska området. Pedagoger på förskolan måste
ta reda på vilka föreställningar och grundläggande erfarenheter barnen har om matematik
(Doverborg & Pramling, 1985). För att matematiken ska bli synligt för hela barngruppen,
måste man som pedagog veta vad och hur alla barn tänker om matematik menar Doverborg
(2000). Även Pramling & Sheridan (2006) poängterar att lärare först måste börja med att ta
reda på hur barns lärande ser ut för att därefter kunna förstå det.
Boaler (1993) lägger vikten på en undervisning baserad på barns vardag och anser att det är
viktigt att pedagoger använder sig av verkligheten i undervisningen, det vill säga att hitta en
vardagsmatematik som i verkligheten finns för alla barn. Hon menar att barnen i annat fall
kan få svårt att finna matematiken i de situationer som pedagogen presenterar. Hon tar upp
kontextens betydelse i sin artikel men påpekar samtidig att det finns både för och nackdelar
med detta. En kontext kan uppfattas olika för olika grupper och därför betonar hon att man
bör hitta en så gemensam vardagsmatematik som möjligt så att barnen kunna känna igen
situationen. Boaler anser att för att nå detta måste pedagoger skapa sig en förförståelse av
15
barnens kunskaper. Förförståelsen fås genom att pedagoger lär känna sina elever och på så
sätt kan de också hitta rätt sammanhang.
Som tidigare har nämnts är Dewey (1859-1952) mest känd för sin pedagogik vilken har
sammanfattats i begreppet ”learning by doing”. Ett begrepp som talar om en undervisning
baserad på barns egna erfarenheter, en undervisning som anknyts till verkligheten och
praktiken. Han menade att barnen ska få möjligheter att kunna undersöka aktiv och laborera
och experimentera. Men däremot ska lärare sätta aktivt fart på och vidga deras intresse och
fördjupa utvecklingen (Andersson, 2001).
Samuelsson & Mårdsjö (1997) anser att det är viktigt att pedagoger får barnen att samtala och
reflektera över det de gör. Vidare betonar de att ett meningsfullt och intresseväckande
innehåll i en aktivitet ger barnen mer möjlighet att våga prata och reflektera över sitt
tänkande. Pedagoger kan uppmana barnen att berätta vad de gör, hur de tänker, hur de menar
och vilka förslag de har när de ska lösa ett problem. Samuelsson & Mårdsjö menar att om
barnen får sätta ord på det de upplever och erfar kommer det att finnas kvar i deras
medvetande. De har hänvisat till Doverborg & Pramling (1985) om pedagogernas sätt att
bemöta barns tankar och idéer. Doverborg & Pramling menar att när pedagoger ställer
utmanande frågor till barnen och stimulerar dem att uttrycka sina tankar och idéer gör det att
barnen känner sig bemötta av en attityd att deras tankar, idéer och förslag är viktiga och
intressanta. Då lär barnen även att det inte bara finns ett svar som alla ska komma fram till
(Samuelsson & Mårdsjö 1997).
Bergius & Emanuelsson (2000) lägger stor vikt på barns tid före skolstarten. De menar att det
är i förskolan som grunden för barns kunskap och förmåga men också fördomar, attityder och
inställningar till vad matematik är läggs. Författarna hänvisar till Emanuelsson (1999) som
menar att just av den anledningen är det speciellt betydelsefullt för lärare att observera båda
egna och barns föreställningar om och erfarenheter av matematik. Vidare skriver författarna
om att läraren får mycket kunskap om barns tankar, föreställningar och uttrycksformer genom
att vara lyhörd och en aktiv lyssnare.
Ahlberg (1994) beskriver ett övergripande mål för all undervisning. Hon menar att all
undervisning måste utgå från barns intresse och erfarenhet, vilket gör att barnen då får tilltro
till sin egen förmåga. Gällande matematik kan barnen få detta när de inser att matematiken är
16
meningsfull, logisk och rolig. Hon menar att för att göra detta möjlig och för att uppnå målet
spelar förskollärares agerande en avgörande och väsentlig roll. Hon vill i sin rapport belysa
hur man på ett naturligt sätt kan föra in matematiken i det dagliga arbetet i förskolan. Däremot
poängterar hon att förskollärare inte ska undervisa barnen i matematik på liknande sätt som
man gör i skolan.
3.3.2 Barns lärande i matematik
Människan är en tänkande, ändamålsenlig och medveten person som bildar sin kunskap
genom sina erfarenheter menar Hwang & Nilsson (2003). Jean Piaget (1896-1980) som är en
av de mest betydande teoretikerna inom pedagogik och kunskapsteori menar att för att barn
ska kunna bygga ny kunskap måste de kunna koppla den nya kunskapen till den gamla. Piaget
upptäckte att barns utveckling skedde i fyra stadier som är åldersrelaterade nämligen sensori-
montoriska (ca 0-2 år), preoperationella (ca 2-7 år), konkreta operationerna (ca 7-11 år) och
det formella operationella stadiet (från ca.11 år). Han menade att de här fyra stadierna skulle
betraktas som en stege eller trappa där man når nästa trappa först när man har uppfyllt
”kraven” på det steg och den nivå där man befinner sig. Den ryska pedagogiska teoretikern
Lev S. Vygotskij (1896-1934) menar att barns utveckling sker i högre grad i samspel med sin
omgivning fast de bygger själva sin kunskap. Med andra ord markerar han det sociala och
integrerande samspelet som barn har med sin omgivning. (Hwang och Nilsson, 2003)
Genom samspel och interaktion med föremål, fenomen och människor i omgivningen erfar
och upplever barn alltid något som har betydelse för hur en framtida situation begrips och
tolkas (Björklund 2007). Hon menar att den miljön som ett barn växer upp i har en värdefull
betydelse för vilka möjligheter till lärande som erbjuds. Det vill säga att möten med
matematik i förskolan kan påverka och forma barns framtida inställning och förhållningssätt
till matematik. Även Ahlberg (1994) menar att barns inträde i matematikens värld är en
process som startas vid mycket tidig ålder. Barn bygger ständig upp sina matematiska
kompetenser i samspel och interaktion med föremål och människor i sin omgivning i
vardagsliv. Hon menar att många upplevelser i vardagsliv och förskola omfattar outsagd ett
matematiskt innehåll. Hon ger exempel på småbarns vardagliga möte med matematik där de
kan uppfatta och jämföra olika mängder och kvantiteter. Barnen kan uppfatta ökning,
minskning och delning genom att lägga till eller ta bort något ur en mängd eller genom att
dela innehållet i en läskflaska i två delar, menar hon.
17
Doverborg, Pramling & Ovarsell (1987) ger exempel på två helt olika uppfattningar om
inlärning hos filosofer i pedagogik. Författarna nämner Herman Ebbinghaus (1850-1909) och
Jean Piagets (1896-1980) teorier som exempel på två helt olika syner på inlärning.
Ebbinghaus teori medför en direkt koppling mellan övning och färdighet. Det vill säga att ju
mer man upprepar och inövar något desto lättare har man att lära sig det. Ebbinghaus såg
inlärningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv, där behållningen av inlärningen blev
kvantifierbar och mätbar. Han ansåg ren inlärningen vara att kopiera och memorera. Medan
Piaget tror att lärande är konstruktivistisk vilket betyder att det är barn själv som konstruerar
och skapar förståelse, närmare bestämt grundar sin kunskap. Med andra ord intar barnen
kunskap och skaffa sig nya erfarenheter genom att agera aktivt och verksamt (Doverborg,
Pramling & Ovarsell, 1987).
3.3.3 Lekens betydelse för barns lärande
Leken är på många sätt en kreativ inlärningsmetod och är viktigt för barns utveckling och
lärande (Lindqvist, 1996). Enligt förskolans läroplan skall ett medvetet bruk av leken som kan
främja varje barns utveckling och lärande prägla verksamheten i förskolan.
I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi,
inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt
förmåga att samarbeta och lösa problem. /…/ Verksamheten skall utgå från
barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka
kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel,
utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och
reflektera (Lärarförbundet, s.27).
Med hjälp av leken utför barn sina inlärningssituationer och på det viset blir de sin egen lärare
menar även Piaget (1976). Lek och imitation är enligt honom två nödvändiga faktorer för den
intellektuella utvecklingen. I Fröbels (1782-1852) pedagogik är leken på samma sätt som i
Piagets pedagogik en av kärnpunkterna och det naturliga viset för barnet att ge uttryck åt sitt
tänkande. I Fröbels pedagogik räknas både den fria leken och de sysselsättningarna med
lekgåvorna som barn och vuxna skulle undersöka och utforska tillsammans. Fröbels mål med
18
sina lekgåvor och byggmaterial var att utveckla matematiska begrepp hos förskolebarn
(Lindqvist, 1996).
Doverborg (2000) beskriver lek och lärande som oskiljbara. Hon menar att lek och lekfullhet i
dag betraktas som ett mått av barns lärande. Hon ger exempel på de möjligheter och tillfällen i
förskolan som kan utnyttjas för att öka barns förståelse för grundläggande matematiska
begrepp. Vidare hänvisar hon till SOU 1997:157 (statens offentliga utredningar) att barn
utforskar och upptäcker matematik genom att på olika sätt få möjlighet att förstå, uppfatta och
ge uttryck åt antal, vikt, volym, längd osv. Hon menar att förskollärare utifrån barns idéer,
tankar och attityder ska skapa många olika situationer där barnen får möjlighet att erfara
matematiska begrepp. Vidare förklarar hon att när barn får möjligheten att bearbeta och
reflektera över sina erfarenheter utvecklar de sin förståelse för matematik. Även Heiberg
Solem & Lie Reikerås (2004) menar att barns lärande påverkas av lek och deras fantasi på ett
positivt sätt, det vill säga att barn lär sig genom lustfyllda aktiviteter vilket bidrar och
motiverar barn till kunskapssökande. På liknande sätt menar. Doverborg och Pramling
Samuelsson (2000) att lärandet är ett resultat av meningsfullheten i barnens vardag.
3.4 Fortbildningens betydelse
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, har medfört krav på pedagoger att utveckla sin kompetens
inom ämnet matematik (Kronqvist, 2003). Han menar att med tanke på att förskolan har fått
en läroplan där matematiken betonas är förskolelärare i behov av förbättring, utveckling och
stöd eftersom flertalet förskollärare haft lite eller ingen matematikutbildning i sin
grundutbildning. Vidare förklarar Kronqvist (2003) att för att kunna utveckla viktiga
matematiska begrepp hos barnen krävs kompetensutveckling för pedagogerna. Kunskaper i
ämnet och förmåga att analysera barns utveckling av matematiskt begrepp krävs för att kunna
följa och påverka barns matematiska utveckling. Sterner och Lundberg (2002) skriver även
om bristen på matematik och matematikdidaktik i många pedagogers grundutbildning. De
påpekar också att pedagogerna inte heller fått någon kunskapsutveckling inom ämnet. Vidare
förklarar de att utan kunskaper i matematik finns risken att det blir erfarenheter från den egna
skoltiden som blir utgångspunkt för det matematiska innehållet i förskolan.
Bernemyr (1990) anser att fortbildning är ett nödvändigt led i en medveten
verksamhetsutveckling. Han lägger tonvikten på att fortbildningen inte bara är ett medel för
19
att ge pedagoger möjligheter att möta kommande krav. Vidare förklarar han att en kompetent
och kvalificerad fortbildning leder till nyskapande och nytänkande bland pedagogerna. Detta
behövs för att möta förändringar och kommande behov, krav och förväntningar som föräldrar
och de kommunala ledningarna ställer.
3.5 Dokumentation
I förskolans läroplan (Lpfö 98) förklaras att pedagogisk dokumentation kan hjälpa till att
synliggöra verksamheten i förskolan och bli ett viktigt underlag i diskussion kring och
bedömning av verksamhets kvalitet och utvecklingsbehov. Även en utredning från 1997
(SOU 1997: 157) tar upp dokumentationens betydelse i verksamheten, man formulerar det
enligt följande ”Dokumentationen synliggör arbetet och lärandet för pedagogerna, barnen,
föräldrarna och allmänheten” (SOU 1997, s104).
Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) anser att dokumentation liksom språk och
kommunikation är ett av de viktiga hjälpmedlen för att ge barnen förutsättningar att se sig
själva. De menar att dokumentationen synliggör barns tankar för dem själva och ger möjlighet
för reflektion och en utökad förståelse för en matematisk synpunkt. Författarna ger uttryck åt
vikten av att uppmärksamma barnen på matematik även om barnen spontant använder
matematik i olika aktiviteter. Enligt författarna kan barnen vinna på detta genom att utöka och
utveckla förståelse för matematik då pedagogerna synliggör matematiken för dem.
Enligt Furness (1998) är dokumentation ett sätt att fördjupa kvaliteten i arbetet hos
pedagogerna. Vidare förklarar han att pedagogisk dokumentation av barns arbete används
numera på flera sätt och för olika aktiviteter. Han menar att det finns flera andledningar för
pedagoger att förbättra sitt sätt att dokumentera barns arbete. Det vill säga genom att lyssna,
iaktta, anteckna och fotografera ökar man deltagandet i det som pågår men också får tillfälle
att gå tillbaka till det som har hänt.
Furness betonar att pedagoger dokumenterar för att:
• Få uppslag till vidare arbete
• Ge barnen perspektiv på vad de har gjort och stimulans att gå vidare
• Informera föräldrar
• Informera/fortbilda kollegor
20
4. Metod
I det här avsnittet tar vi upp det val av metod som vi har använt oss av i vår undersökning. Vi
redogör därefter för vårt urval och genomförande.
4.1 Metodval
Till vår studie valde vi att använda oss av enkätmetoden för att få svar på våra frågor.
Anledningen till att vi bestämde oss för enkätmetoden i stället för intervjumetoden var att vi
ville ge deltagarna möjlighet att tänka igenom frågorna. Med tanke på den begränsade tiden
för undersökningen, tycktes enkätmetoden vara passande och lämplig för att få så mycket data
som möjligt på kort tid (Stukat, 2005). Vi såg en fördel i jämförelse med intervjumetoden som
kräver mer tid för datainsamlingen. Stukat (2005) menar också att genom enkätmetoden når
man fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räcker till ett fåtal personer.
En annan fördel för vårt metodval var att de medverkande fick längre tid på sig för att ge svar
på frågorna, vilket Bryman (2002) också har pekat ut som en fördel. Han menar att det är en
fördel att deltagarna får möjlighet och tid att besvara frågorna i jämförelse med
intervjumetoden.
Vi gjorde en pilotstudie innan vi delade ut enkäten, dels för att pröva våra frågor om de är
rimliga och lämplig, dels för att se om det stod något oklart i enkäten, det vill säga att bli
säkra på att deltagarna har uppfattat frågorna som vi hade tänkt. Pilotstudien hjälpte oss att
rätta till några av frågorna efterhand. Johnsson & Svedner (2006) ger stöd för pilotstudien och
menar att de som besvarar enkäten även ges möjlighet att kommentera frågorna. Vår
huvudtanke vid valet av enkätfrågor var att de skulle vara tydliga, påtagliga och avgränsade.
Vi valde att formulera blandade frågor efter Johnsson & Svedner (2006) förslag, där man först
började med frågor med fasta svarsalternativ, där kön, ålder, utbildning och liknande
efterfrågas. Därefter fortsatte vi med frågor kring de områden som vi avser att undersöka. Om
man använder båda delarna i en enkät får man enlig Johnsson & Svedner (2006) in såväl
väsentlig bakgrundinformation som information om det som undersöks.
4.2 Urval
Förskolorna i undersökningen ligger i en någorlunda stor kommun i södra Sverige.
Anledningen till vårt val var att vi sedan tidigare kände till förskolorna. Vi kommer att kalla
21
förskolorna för förskola Nr 1 (med fyra avdelningar) och förskola Nr 2 (med två avdelningar)
i arbetet.
Förskola Nr 1 består av fyra avdelningar med 18 barn i varje avdelning och förskola Nr 2
består av två avdelningar med 15 respektive 17 barn i varje avdelning. I de samtliga
avdelningarna går barn i åldrarna 1-5 år. Vår avsikt var att all personal (barnskötare,
förskollärare) skulle svara på våra undersökningsfrågor för att få varje enskild pedagogs syn
på matematik i förskolan.
4.3 Genomförande
Det första som vi gjorde var att ta kontakt med förskolorna och fråga om vi fick tillåtelse att
dela ut enkäten. Därefter åkte vi till de utvalda förskolorna och lämnade personligen in
enkäten med ett missivbrev. I missivbrevet förklarade vi för deltagarna vårt syfte med
undersökningen. Vidare klargjorde vi att det var frivilligt att besvara frågorna men samtidigt
mycket viktigt för oss att få in svaren. Johansson & Svedner (2006) ger stöd till missivbrevet
och menar att enkätfrågorna skall föregås av en inledande sida som ger viss information om
anordnare, deras syfte, förtrolighet, frivillighet samt svarsdatum. Vi hämtade enkäterna efter
den bestämda tiden som vi hade kommit överens om med deltagarna.
5. Resultat
I det här avsnittet kommer vi att redovisa resultatet av svaren från enkätfrågorna som vi har
fått av pedagogerna. Av de 25 möjliga förskolpedagoger som skulle svara på frågorna, fick vi
in15 svar. 10 pedagoger är från förskola Nr 1 och 5 pedagoger är från förskola Nr 2. Frågorna
redovisas en och en.
5.1 Resultat av frågorna
Fråga 1. Är du kvinna eller man?
Figur 1
22
0
2
4
6
8
10
12
14
1
Kvinna
Man
Av de pedagogerna som deltog i studiet var 13 kvinnor och 2 män.
Fråga 2. Hur många år har du arbetat i förskolan?
Figur 2
0
1
2
3
4
5
1
1-5 år
6-10 år
11-15 år
16-20 år
21-25 år
Över 25 år
Fråga 3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?
Figur 3
0
2
4
6
8
10
12
1
Förskollärarutbildning
Barnskötarutbildning
Ingen utbildning
Annan utbildning
23
Av de 15 pedagoger som svarat på frågan har 10 av dem förskollärarutbildning, en är
barnskötare och fyra har annan utbildning. Av dem som angett annan utbildning har en både
förskollärare- och specialpedagogsutbildning, en har gymnasielärarutbildning, en är
genuspedagog och en är anstaltspedagog.
Fråga 4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning?
Matematikdidaktik ingick inte i de flestas yrkesutbildning förutom för två pedagoger som var
relativt nyutbildade.
Fråga 5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning?
Figur 4
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1
Ja
Nej
Mer än hälften hade gått någon fortbildning inom matematik efter sin yrkesutbildning. Men
ingen var från förskola Nr 2. Det vill säga att av 10 pedagoger i förskola Nr 1 har 8 pedagoger
gått till någon fortbildning inom matematik.
Fråga 6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna?
De pedagogerna som svarat ”ja” på frågan har gått på nedanstående fortbildningar:
• Föreläsningen ”matematik för småbarn” med Karl- Åke Kronqvist. Det handlade om
logiskt tänkande och klassificering.
• Halvdagsutbildning med Karl-Åke Kronqvist. Utbildningen handlade om matematik i
förskolan. Hur kan man som pedagog använda sig av material och tillfälle i vardagen
på ett lekfullt sätt? Att fånga upp barnen på deras nivå och utveckla deras matematiska
tänkande.
24
• ”Utematematik” och lektioner med Karl- Åke Kronqvist i matematik riktat mot de
yngre barnen på Malmö högskola.
• ”Barn och matematik/tid och rum” som handlade om matematik i förskolan, logiskt
tänkande och problemslösning.
• Föreläsning ”Matematik är inte bara 1+2= utan även logiskt tänkande” som att
jämföra, uppskatta etc.
Böcker som de fick tips av föreläsningar och lektioner:
• Böcker ”Matte på burk” och ”Utematematik”.
• Praktiska övningar och teori.
De pedagogerna som inte har gått på någon fortbildning inom matematik har arbetat som
förskollärare och barnskötare ganska länge, det vill säga mellan 10 och 40 år. Fem av de sju
som angett ingen fortbildning inom matematik efter yrkesutbildning kommer från förskola Nr
2.
Fråga 7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så
fall hur?
Figur 5
0
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Ja
Nej
Av de pedagoger som har svarat ”ja” på frågan skriver att fortbildningen har gett dem tips,
idéer och inspiration, vilket gjorde att de nu jobbar mer medvetet med matematik i förskolan.
En pedagog har förklarat så här: ”Det gjorde att jag öppnade ögonen för många små tankar
om hur vi gör.” En annan pedagog nämner att hon har blivit mer medveten om användning av
matematik i förskolan. Hon menar att hon nu har blivit en mer reflekterande person än
25
tidigare. Hon reflekterar över hur och på vilket sätt barnen använder matematik i leken och
barns vardagsaktivitet. Några pedagoger påpekar också att de blev fundersamma om att
”standardiserad test” inte mäter barns kunnande och nyfikenhet utan det ska framkomma i
deras handlingar. Den pedagog som svarade ”nej” på frågan menar att hon inte fick nya idéer
och inspirationer av fortbildningen som hon inte kunde innan.
Sammanfattningsvis kan man säga att fortbildningarna har lett till ett mer målinriktat arbete
och ökad medvetenhet samt det har gett dem tips och idéer på hur man kan arbeta med
matematik i förskolan. Bortsett från den person som inte fick avsevärt nytta av sin
fortbildning medgav resten att den var mycket givande och inspirerande för dem och deras
arbete.
Fråga 8. Vad är matematik i förskolan för dig?
Bland de svar som vi fick av pedagogerna fann vi att det finns två olika uppfattningar om
matematik i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren på denna fråga i två kategorier:
Olika begrepp: i denna kategori finns de pedagoger, 6 personer, som tycker att matematik är
olika begrepp. En pedagog har svarat att uppskattning, jämförelse, geometriska former och
storlek är exempel på matematiska begrepp som ska presenteras i en lekfull form för
förskolebarn. En annan pedagog har nämnt först, sist, lika, olika och mm som matematiska
begrepp. Ett annat begrepp som också har nämnts av pedagogerna är prepositionerna så som
över, under mm.
Matematik i barns vardag: i denna kategori hamnar de pedagoger, 4 personer, som anser att
matematik finns överallt och används spontant i vardagen. En pedagog har svarat att
matematik i förskolan är att ”bygga, konstruera, spela spel och lägga pussel”. En annan
pedagog har uttryckt vardagsmatematik så här ”allt från att spela spel, antal, räkna föremål,
rytm och takt, former, skapande med mönster mm”. En pedagog har nämnt att som lärare ska
man vara medveten om att anknyta matematiken till barns vardag. ”En ständig medvetenhet
som pedagog och att föra in matematik och matematiska begrepp i vardagliga sammanhang”
skriver hon.
26
Svaren från förskola Nr 1 var mest omfattande i jämförelse med förskola Nr 2 som har svarat
mycket kort och nämnt några matematiska begrepp. Till exempel ”Den ingår i allt” och
”prepositioner, begreppsbildning”.
Sammanfattningsviss har pedagogerna svarat att matematik ingår i allt. De menar att
matematik finns överallt och kan vävas in i nästan alla aktiviteter och sysselsättningar i
förskolan. Tre pedagoger från förskola Nr 1 beskriver matematiken som ”logiskt tänkande”
och en viktig del i barns utveckling.
Fråga 9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Varför? Varför
inte?
Alla de tillfrågade pedagoger har svarat ”ja” på denna fråga.
Av de svaren som vi fick på denna fråga fann vi tre olika syner på varför man ska börja med
matematik redan i förskolan. Därför har vi kategoriserat svaren i tre kategorier:
Skolförbredande: i denna kategori hamnar de pedagoger (fyra från förskola Nr 1 och två från
förskola Nr 2) som anser att man ska förbereda barnen för de grundläggande matematiska
begreppen så att de kan hänga med i skolan. Till exempel skriver en pedagog att ”grunderna i
matematik bör barnen få med sig till skolan exempelvis kunna räkna ett till tio, veta hur
siffrorna se ut”. En annan pedagog påpekar också att ”ju tidigare man börjar med matematiska
begrepp desto bättre får barnen sedan i skolan”. I samma anda skriver en pedagog: ”Att bilda
en matematisk grund är självklart, ett måste, för barnens fortsätta utveckling.” Vidare ger hon
exempel på enkel addition, subtraktion till exempel vid dukning.
Matematik som en del av vardagen: denna kategori tillhör de pedagoger (tre från förskola Nr
1 och en från förskola Nr 2) som tycker att matematik är en del av barns vardag och ska vävas
in i alla aktiviteter. En pedagog har skrivit att ”matematik är ett bra redskap och bör ingå i det
dagliga arbetet på förskola i meningsfulla sammanhang”. Hon anser att matematik ska ingå i
temaarbete, som en naturlig del. En annan pedagog menar att ”barnen lär sig matematik
genom lek och samspel med andra vilket kan leda till ett meningsfull lärande”.
Matematik ska presenteras som ett roligt ämne: i den tredje kategorin hamnar de pedagoger
(två från förskolan Nr 1) som menar att matematik ska presenteras som ett roligt ämne redan
27
på förskolan och barnen ska skapa en positiv uppfattning om matematik. En pedagog har
skrivit att ”man ska som pedagog öka barns nyfikenhet och få dem att tycka det är roligt med
matematikövningar”. En annan pedagog anser att ”barn är nyfikna och söker kunskap och vill
lära sig mer”. Hon förklarar vidare att när barn har rolig då lär de sig bättre.
En pedagog från förskola Nr 1 och två pedagoger från förskola Nr 2 har inte svarat på denna
fråga trots att de anser att man ska börja med matematik redan i förskolan.
Fråga 10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens
skolvardag?
Figur 6
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1
1-2 år
2-3 år
3-5 år
Förskoleklass
Då barnen börjar skolan
De allra flesta pedagogerna anser att man kan börja ta in matematik i barns vardag redan från
första året. Det var bara tre pedagoger som ansåg att den bästa åldern kan vara 3-5 år. En av
dem är barnskötare med 10 års erfarenhet och de andra är förskollärare med över 10 års
erfarenhet. Barnskötaren och en förskollärare kommer från förskola Nr 2.
Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor.
Fråga 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan?
28
Vi har sammanfattat svaren på denna fråga i följande punkter. Sammanfattningen av svaren
gäller båda förskolorna.
• Förstå sifferbegreppet, kunna räkna minst till tio, förstå matematiska begrepp som
kortare, längre, fler, alla (helhet) ingen (nollbegreppet) samt taluppfattning till
exempel: Kon har 4 ben, 2 ögon, 2 horn, 1 mage (sex personer).
• Prepositionerna framför, bakom, under, över etc. (tre personer).
• Barn ska lära sig matematiska begrepp bland annat längre, kortare och geometriska
figurer (fyra personer).
• Rumsuppfattning, kunna uppskatta likheter i storlek och längd, lägga pussel, spela spel
med tärning, sortera efter likheter och klassificering (sex personer).
Pedagogerna har nämnt fler än en tanke om vad barnen ska lära sig.
Fråga 12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan?
För att synliggöra matematiken i förskolan har pedagogerna svarat på följande sätt som vi har
kategoriserat i tre kategorier, det vill säga lek och spel, samlingar och måltider samt
mattegrupp.
Lek och spel: (fem från förskola Nr 1 och två från förskola Nr 2)
• Genom gymnastik, lekar, tärning spel, födelsedagar etc.
• Prata med barnen, de får vara med och testa och se t.ex. vem av barnen som är längst.
• Använder fingrar, gosedjur, räkneramsan. Använder utemiljön och innemiljön, de
”rummen” som finns.
Samlingar och måltider:(tre från förskola Nr 1 och en från förskola Nr 2)
• Vid dukning
• Vid fruktstunden när frukt delas. Det brukar finnas fyra olika sorters frukter i olika
antal.
• Räknar med barnen vid samlingar, sångstunder, vid matsituationen, etc.
Mattegruppen: (två pedagoger från förskola Nr 1)
29
Eftersom pedagogen arbetar på många förskolor tycker hon att det är svårare att synliggöra
matematiken på plats, men hon har startat en matte/språk grupp på en av förskolorna samt
köpt in ett mattematerial och handledning ”Matte på burk” (Specialpedagog).
En annan pedagog har svarat att hon arbetar med matteburkar samt med sifferpussel, kulram
etc.
Pedagogerna från förskola Nr 1 finns med i alla tre ovanstående kategorier medan
pedagogerna från förskola Nr 2 finns tydligast med i de två första kategorierna.
Fråga 13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?
En del av pedagogerna på förskola Nr 1, sex personer, har nämnt att de har en IUP
(individuell utvecklingsplan). I IUP finns givna mål och krav för vad barnen skall kunna i
förskoleålder menar pedagogerna. De gör olika aktiviteter med barnen för att kunna få fram
hur mycket barnen kan. En pedagog skriver att ”I våra delmål att sträva mot finns även
matematik och när barnen behärskar ett visst område markeras detta”. Fyra pedagoger har
svarat att kamera och fotografering av barns aktivitet har också en stor betydelse i förskolans
dokumentation. ”Vi samlar barnens material, bilder, foto, texter mm. i en speciell mapp”
svarar en pedagog.
På förskola Nr 2, svarade bara en pedagog på denna fråga: ”Barnen har böcker som de jobbar
med. De har pärmar där sätter in sina lösa blad” (Pedagogen har 40 års erfarenheter inom
yrket).
Fråga 14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?
En stor del av pedagogerna i vår undersökning talar om att de använder dokumentation för att
framförallt synliggöra barns matematikarbete för sig själva. Det vill säga synliggöra hur barns
utveckling ser ut samt vad barnen är mest intresserade av. Här nedan hämtar vi pedagogernas
(på förskola Nr 1) svar i punktform:
• Det underlättar för pedagoger att följa upp barns utveckling och få uppfattning av vad
barnen är intresserade av. Dokumentation synliggör hur barnen tänker och underlättar
för pedagoger att kunna jämföra vad som sker/skett gång till gång (sju personer).
30
• Barnens utveckling blir mer synlig. Dokumentation tydliggör både för pedagoger och
också barn vilken nivå de är på och hur man kan stötta dem i deras utveckling (fyra
personer).
• Checka av på listan i ”Delmål”. Få uppfattningar av vad eleven är intresserad av för
”Matematik” (tre personer).
En pedagog på samma förskola har svarat ”det är svårt att säga men det är säkert
utvecklande både för barn och också personal. Vi behöver mer tid och fortbildning för
reflektion. Jag vet att vi gör mycket matematik i vardagen men att den inte
dokumenteras”.
Vi fick endast ett svar från förskola Nr 2, där skriver pedagogen att dokumentation är ”Att
sammanfatta, vad tyckte barnen om, vilket tog de till sig, vilket var utvecklande”.
6. Sammanfattning av resultat
Resultatet av vår undersökning visar att de flesta pedagogerna, på de två valda förskolorna,
som hade gått någon utbildning/fortbildning inriktad mot matematik har fått ett ökat
medvetande och inspiration från utbildningarna. Vidare visar resultatet att det kan urskiljas
två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling
begrepp samt matematik som en del av vardagen. De flesta pedagogerna i vår undersökning
ansåg att matematik var en del av vardagen och det var det synsättet som styrde. Samtliga
tillfrågade ansåg att matematik var något som borde uppmärksammas i förskolan men det
fanns olika uppfattningar om varför det skulle ingå i förskolans verksamhet. Dessa var att
matematik skulle presenteras som antingen skolförbredande, en del av vardag eller som ett
roligt ämne.
Av svaren från de 15 pedagogerna fick vi veta att de var överens om att den matematik som
skulle presenteras i förskolan var densamma som visas i läroplanen. Detta visade att de hade
olika sätt att se på hur matematik ska presenteras för barn men de har samma uppfattningar
om vilka matematiska moment som ska behandlas. Matematiska begrepp ansåg pedagogerna
kan introduceras och presenteras för förskolebarn med hjälp av konstruktions lek, och lek med
lera, måla och rita mm.
31
Resultatet visade att matematiken uppmärksammades av pedagogerna under tre olika
aktiviteter, vid lek och spel, samlingar och måltider samt vid renodlade matematiska
aktiviteter (mattegrupper). Dokumentationen av barns aktiviteter var viktig för pedagogerna i
vår undersökning, speciellt på förskolan Nr 1, de ansåg att det synliggjorde deras samt
barnens arbete.
Här ska vi tala om att vi inte påstår att de resultat som vi kom fram är generaliserbara
eftersom det var ett fåtal förskolepedagoger som svarade på vår enkät. Därför tycker vi inte att
resultaten representerar alla förskolepedagogers uppfattning om matematik i förskola.
7. Diskussion
I det här avsnittet kommer vi att diskutera vårt val av metod och därefter tar vi upp resultatet
och diskuterar om vad vi kom fram till genom vår studie.
7.1 Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av enkätmetoden som datainsamlingsmetod till vår undersökning.
Vi delade ut enkäten till sammanlagt 25 pedagoger på två förskolor. Frågorna i enkäten utgår
från vårt syfte och vår frågeställning nämligen att ta reda på vilken syn på och uppfattning om
matematik finns bland pedagogerna på de två förskolorna.
Anledningen till valet av enkätmetoden var att kunna få så mycket data som möjligt med
tanke på den relativt korta tiden för undersökningen. Vi såg en fördel med enkätmetoden i
jämförelse med intervjumetoden eftersom deltagarna fick tillräcklig med tid att tänka och
svara på frågorna. Men i efterhand märkte vi att trots detta fanns nackdelar också med, det vill
säga att deltagarna inte fick möjlighet att diskutera frågorna med oss och vi fick inte heller
ställa följdfrågor så som vid en intervju för att utveckla svaren.
7.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte med undersökningen har varit att ta reda på förskolpedagogers uppfattning om och
synen på matematik i förskolan, eftersom pedagogernas egna inställningar kan påverka deras
undervisning i matematik. Vår frågeställning speglar vårt syfte nämligen att vi ville ta reda på
och skaffa oss kunskap om hur pedagoger på de två valda förskolorna ser på matematik och
32
vad de anser vara matematik för förskolebarn. Vi ville också se om fortbildning har påverkat
förskolepedagogers syn på arbetet med matematik i förskolan samt på vilket sätt
dokumenteras barns matematiska aktiviteter på dessa förskolor.
Av de 25 möjliga svaren från förskolepedagogerna fick vi in 15 svar: 10 från förskollärare, en
från barnskötare och fyra från dem som hade annan utbildning. Det visade sig att barnskötare
hade betydligt mindre intresse för att delta i undersökningen, eftersom av sammanlagt åtta
barnskötare som fick våra enkätfrågor svarade bara en. Vi anar att detta kan bero dels på att
de trodde att de inte hade tillräcklig kunskap inom matematik i förskolan, dels på att de inte
trodde att de kunde ge något viktig till undersökningen eftersom ”vi är bara barnskötare och
inte förskollärare” som en barnskötare uttryckte det. Vi märkte också att några barnskötare
ville vara med i undersökning, men det kändes som att de kände sig osäkra vad gällde svaren.
Av pedagogerna som har svarat på våra frågor är 13 kvinnor och 2 män. Det visar sig att det
bara är ett fåtal män som visar intresse för att utbilda sig till förskolepedagog.
Utifrån de resultat som vi har fått visade det sig att de allra flesta pedagogerna inte har haft
någon utbildning inom matematik i sin yrkesutbildning förutom två pedagoger som var
ganska nyutbildade. Vi tror det kan bero på att de flesta har fått sin examen innan införandet
av läroplanen för förskolan 1998, som lyfter fram arbetet med matematik i verksamheten.
I vår studie var nästan alla pedagogerna överens om att det är viktigt att börja med matematik
redan i förskolan trots att de hade olika uppfattningar om vad barnen skall lära sig inom
matematik i förskolan. Vi har kategoriserat pedagogernas uppfattningar i tre kategorier
nämligen skolförbredande, matematik som en del av vardagen och matematik ska presenteras
som ett roligt ämne. Doverborg (1987) och Kärrby (1985) har kommit fram till liknande
uppfattningar i sina undersökningar om pedagogernas skilda synsätt i arbetet med matematik i
förskolan. De har också kommit fram till att många pedagoger betraktar matematiken som en
avgränsad aktivitet som förväntas vara skolförbredande. Vi finner att uppfattningarna har
utvecklats till det bättre när det gäller matematik i förskolan i jämförelse med den tiden som
Doverborg (1987) och Kärrby (1985) utfört sina undersökningar. Vi tror att fortbildning har
positiv påverkat pedagogernas inställning och uppfattning om arbetet med matematik i
förskolan, eftersom de flesta pedagoger, 8 personer, som har gått någon fortbildning inom
matematik efter sin yrkesutbildning blev påverkade och menar att de har fått nya idéer och
33
tips som gett inspiration till att arbeta vidare. Vi anser att behovet av fortbildning fortfarande
finns och det borde finnas ännu mer fortbildning inriktad mot matematik för pedagogerna i
förskolan.
När vi har gått genom resultatet av vår undersökning kom vi fram till att nästan alla
pedagoger som har deltagit i vår undersökning menar att barn ska skaffa sig olika
grundläggande matematiska begrepp redan i förskolan. De menar att barn ska kunna förstå
matematiska begrepp som rumsuppfattning, taluppfattning, klassificering samt kortare, längre
mm. vilket överensstämmer med läroplanens strävandemål (Lpfö 1998) om matematik, där
det står att barn ska utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal,
mättning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.
I resultatet ser vi att de flesta pedagoger på förskola Nr1 har skrivit att de använder sig av
individuella utvecklingsplaner (IUP), för att dokumentera barnens arbete. Genom att testa
barnen med hjälp av olika aktiviteter markerar och dokumenterar pedagogerna vad barnen kan
eller inte kan. Det kunde vara intressant om vi fick observera och se hur pedagoger hjälper
barnen att utveckla svaga sidor eller brister som de upptäcker hos barnen. Pedagoger använder
även fotografering vid dokumentation av matematikarbetet, för att synliggöra matematiken för
barnen, deras föräldrar och sig själva. När man sätter upp bilderna från matematikarbetet, får
barnen möjlighet att prata om vad de har gjort och vad de har lärt sig både med pedagoger och
också andra barn. Detta är i överensstämmelse med Doverborg & Pramling Samuelsson
(1999) som menar att barns förståelse för matematik ökar, genom att barnen får möjlighet att
se och reflektera över aktiviteter som tidigare förekommit.
Vi anser att det är viktigt att tala om att fyra av fem pedagoger på förskola Nr 2 inte har svarat
på frågorna om dokumentationen. Vi kan ana att dessa fyra förskollärare inte har medvetna
matematikaktiviteter för barnen, därför dokumenterar de inte heller barnens
matematikutveckling. Den enda läraren på förskola Nr 2 som har svarat på
dokumentationsfrågorna tillhör den gruppen som ser matematiken som skolämne och därför
förbereder hon barnen med hjälp av matteböcker för skolan.
Svaren på vår enkät visar att pedagoger på förskola Nr1 har mer medvetet matematiska
aktiviteter med barnen, de nämner också en del av aktiviteterna som de använder i
vardagssituationer.
34
8. Slutsatser
Vi anser att vi genom undersökningen har fått svar på våra frågeställningar. Genom studien
kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna;
matematik som en samling begrepp samt matematik som en del av barns vardag. De flesta
pedagogerna ansåg att matematik var en del av barns vardag och det var det synsättet som
styrde. Vi kom även fram till att pedagogerna, i vår undersökning, ansåg matematiken vara
mest skolförbredande men också som en del av vardagen och ska presenteras som ett roligt
ämne för förskolebarn. Undersökningen har också visat att fortbildning har varit givande och
har påverkat pedagogerna positivt och de har fått ett ökat medvetande och inspiration från
fortbildningarna. Vi kom också fram till att dokumentationen av barns aktiviteter var viktig
för pedagogerna speciellt hos pedagoger på förskola Nr 1. De ansåg att genom dokumentation
synliggörs både pedagogernas och barnens arbete.
Vi anser att pedagoger i förskolan ska ta på sig ”matematikglasögonen” och upptäcka
matematiken som finns runtomkring förskolebarnen, för att kunna utföra ett medvetet arbete
med matematik. Det är också betydelsefullt med fortbildning det vill säga att pedagoger ska
öka sina kunskaper om matematik för att kunna planera och synliggöra matematiken för
förskolebarnen.
9. Tillförlighet
När vi bestämde oss för vad vi ska examinera verkade enkätmetoden ett lämpligt sätt för att få
så mycket data som möjligt på kort tid. Vi fick in 15 svar från förskolepedagoger och att
intervjua lika många pedagoger med tanke på den begränsade tiden för undersökningen vi
hade var inte möjligt för oss. Stukat (2005) betonar också att genom enkätmetoden når man
fler personer i jämförelse med intervju där tiden kan kanske räckas till ett fåtal personer. Men
vi tror att om vi hade kompletterat enkätmetoden med några intervjuer skulle resultatet kanske
se annorlunda ut, eftersom vissa svar från pedagoger var korta och inte så tydliga och behövde
då mer förklarningar.
35
10. Vidare Forskning
För vidare forskning hade det varit intressant att utföra en liknande undersökning kombinerad
med observationer för att se hur mycket förskolepedagogers attityder och uppfattningar om
matematik i förskola överensstämmer med deras arbetssätt i verksamheten.
Övrigt: Denna undersökning har väckt vårt intresse för genusfrågan angående arbetet i
förskolan. I och med att det jobbar ett fåtal män inom verksamheten förslår vi därför
nedanstående fråga till en ny forskning nämligen att:
Varför utbildar sig så få män till förskollärare?
36
11. Referenser
Ahlberg, Ann (1994). Att möta matematiken i förskolan -rita, tala och räkna matematik.
Rapport nr.1994:12. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik.
Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Emanuelsson m.fl.
(red.) Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren
Andersson, Bengt-Erik (2001). Visionärerna, Jönköping, Brain Books AB
Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2000). Att stimulera barns intresse för och
upptäckter i matematik.
Bernemyr, Per (1990). Fortbildning i barnomsorgen. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande- Småbarns möten med matematik.
ÅBO Akademisk förlag
Boaler, Jo (1993). The role of contexts in mathematics classrooms. For the learning of
mathematics, 13(2), 12-17
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Doverborg, Elisabet (1987). Matematik i förskolan? Rapport nr.5. Göteborgs universitet:
Institution för pedagogik
Doverborg, Elisabet(2000). Lekens lustfyllda lärande. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik
från början. Göteborg: NCM/Nämnaren
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att utveckla små barns
antaluppfattning. I Emanuelsson m.fl. (red.) Matematik från början. Göteborg:
NCM/Nämnaren
37
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens
värld. Stockholm: Liber AB
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid & Qvarsell, Birgita (1987). Inlärning och.
utveckling - Barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund, Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. Lund, studentlitteratur
Furness, Anthony (1998). Vägar till matematiken att arbeta med barn 5-7 år. Värnamo:
Anthony Furness Ekelunds förlag AB
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget
Natur och kultur
Kronqvist, Karl- Åke (2003). Matematik på väg i förskola och skola. Malmö högskola,
Lärarutbildning
Kärrby, Gunni (1985). 22.000 minuter i förskolan. Rapport nr.9. Göteborgs universitet:
institutionen för pedagogik
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund, Studentlitteratur
Piaget, Jean (2006). Barnets själsliga utveckling. Lund, liberläromedel
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande
Färdigheter - och färdigheters grundläggande. Studentlitteratur, Lund
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Andra
upplagan. Lund, Studentlitteratur
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm:
38
Fritzes.
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik.
Göteborgs universitet, NCM
Stukat, Stefan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.
Studentlitteratur, Lund
Internetkälla:
Skolverket. Om förskolans läroplan: Regeringens förord till läroplan.
(http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067) (hämtat 2008-12-15)
39
Bilaga 1
Enkätundersökning om matematik i förskolan
Hej!
Vi är två lärarstudenter som studerar sista terminen på Malmö högskola. Vi har
valt att skriva ett examensarbete om matematik i förskolan. Syftet med arbetet är
att ta reda på hur pedagoger ser på matematik i förskolan. Vi vill därför ställa
några frågor i form av en enkät angående detta till pedagoger på er förskola. Era
svar har stor betydelse för vår undersökning. Vi önskar att samtliga pedagoger
tar sig tid att svara på dem för att få bästa möjliga utfall att analysera. Svaren
kommer att vara anonyma och användas endast till vårt arbete. Varken
pedagoger eller förskolor som finns med i undersökningen kommer att nämnas
vid namn eller på annat sätt kunna vara möjliga att urskilja i undersökningen.
Vi tackar på förhand för din medverkan
Mahin Esmaeili & Ziba Rafiakhah
Handledare: Annette Johnsson
40
Bilaga 2
Enkät om matematik i förskolan
Kryssa i rätt svarsalternativ
1. Är du kvinna man
2. Hur många år har du arbetat i förskolan?
1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21-25 år övrigt: _____
3. Vilken/vilka utbildningar har du som är relevant för ditt arbete?
Förskollärarutbildning
Barnskötarutbildning
Inngen utbildning
Annan utbildning vilken? _________________
4. Ingick matematikdidaktik i din utbildning? Ja � Nej
5. Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din yrkesutbildning? Ja Nej
6. Om ja, beskriv kortfattat fortbildningen/fortbildningarna? Var vänlig och texta!
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
7. Har fortbildningen påverkat ditt arbetssätt med matematik i förskolan? I så fall hur?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
41
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Vad är matematik i förskolan för dig?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
9. Anser du man ska börja med matematik redan i förskolan? Ja � Nej Varför?
Varför inte?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________________________________________
10. I vilken ålder anser du att man kan börja ta in matematiken i barnens skolvardag?
1-2 år � 2-3 år 3-5 år förskoleklass Då barnen börjarskolan
Om du tycker att man kan införa matematik i förskolan svara på följande frågor. 11. Vad anser du att barnen ska lära sig inom matematik i förskolan? ___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________________________________________
42
12. Hur arbetar du för att synliggöra matematik i förskolan? ___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
13. Hur dokumenteras barnens matematikarbete?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_______________________________________________________________
14. På vilka sätt kan dokumentationen hjälpa dig att utveckla matematikarbete?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Tack än en gång för din medverkan
top related