texten som resurs i naturorienterande ämnen

Texten som resurs i naturorienterande ämnen - en studie om textanvändning och textsamtal

i ett fysiktema i skolår 5.

Annika Mindedal Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

Bakgrund

• NO-undervisningen är främst muntlig och undersökande

• Lärobokstexter i NO upplevs som svåra

• Nedåtgående trend i internationella undersökningar– kunskap i naturvetenskapliga ämnen– läsförståelse

• Texter i bruk inom NO – en kunskapslucka

Studiens syfte

• Det övergripande syftet är att undersöka förekomst och bruk av texter i ett fysiktema i årskurs 5, för att därigenom skapa ökad förståelse för texten som resurs i NO-undervisningen.

Problemformulering

• Hur används text som resurs i undervisningen?– Vilka texter använder läraren/eleverna?– Vilka texter skapar läraren/eleverna?– Vad gör läraren/eleverna med texten?– Hur samtalar man kring text?– Vilka språkliga skikt i texten samtalar man om?

Definitioner

• Text – skriven eller ritad på papper, skärm eller tavla (även

grafisk framställning, kartor, ”magnetbokstäver”…)

• Resurs – ett redskap för att stötta elevernas insocialisering

i ämnet

Teoretiska utgångspunkter

• designteoretiskt perspektiv (Selander, Kress…)– sekvensering och tempo – inramning och iscensättning

• språkteoretiskt perspektiv – SFL (Halliday)– interpersonellt fokus (hur)– ideationellt fokus (vad)

Urval

• En NO-lärare

• En klass i årskurs 5

• Fyra elever i fokus – en grupp

• Ett NO-tema i fysik– fyra lektionspass om Magnetism (ca 80 min/pass)

Metod och material

Fältstudie

• Observationer – ca 5 h video- och ljudinspelning – fältanteckningar, 24 fotografier

• Texter– 4 elevers texter, lärarens planering, lärobokstext, taveltext

• Samtal och intervjuer – informella samtal med läraren– 3 gruppsamtal (ca 9, 5 och 8 min) med fokuseleverna– 5 intervjuer (läraren 30 min + eleverna 10-13 min/elev)

Några texter

Fler textexempel

Kan magnetism verka på avstånd eller måste magneten beröra för att fungera?

Amanda: Svar: ja

Björn: Den behöver inte vidröra.

Cecilia: Det funkar på avstånd.

David: Ja det går pa avstånd

Fler textexempel

Kan magnetism gå igenom kroppen?

Amanda: Ja vissa delar av kroppen.

Björn: På vissa stälen.

Cecilia: Ja, i vissa delar. Te.x håret & örat

David: ja

Några textexempel till

Få en lampa att lysa. Skriv hur du gör och rita bilder.

A. Man sätter ihop polerna och lampan så lyser den.

B. Vi la lampan på båda metallskivorna

C. Vi la lampan på båda metallblecken.

D. vi la lampan på baterier

Samtliga har ritat en bild med batteri och glödlampa.

Analys del 1: sekvensering och tempoAktiviteter

• Lärarledd repetition och introduktion

• Grupparbete

• Lärarledd uppföljning

• Grupparbete

• Lärarledd uppföljning och framåtblick

Analys del 2: aktivitet + text Repetition och introduktion

Text

planering, uppgifter,

arbetshäfte, taveltext,

i järnfilspån OH

”magnetord” och lappar

på kylskåp/whiteboard,

meddelanden, skrivtavlor

Textens funktion

Stöd för minnet,

repetition,

hålla tråden,

förklaring,

stöd för samtal

och laboration

Analys del 3: språkhandlingar

Lärare

utspelsdrag/respons

Elever

utspelsdrag/respons respons / Follow up

R. Responsdrag:

ifrågasättande

Kan man rita på

kylskåpet?

I. Utspelsdrag: påst.

Så kan man rita på

kylskåpet.

R. Responsdrag: svar

Ja, sen är det bara att

ta fingret och ta bort

det med såna därna

pennor.

F. Responsdrag:

bekräftelse

Okej, med särskilda

whiteboardpennor.

Språkhandlingar i tre lärarledda sekvenserSatser

Utspelsdrag

Responsdrag

Läraren (81 %)

27 (84 %)

10 (25 %)

Eleverna (19 %)

5 (16 %)

30 (75 %)

Påstående

Erbjudande

Fråga

Uppmaning

6 9

4 -

7 1

10 -

2 10

- 4

2 10

1 6

Preliminära resultat

• Texter – olika typ av text förekommer (fysiskt och i samtal)– läsning och skrivning i bakgrunden – lärobok och annan sakprosa används främst av läraren

• Samtal kring texter– monolog + dialog, viss IRF-struktur– asymmetrisk samarbetande stil– vardagsspråk, långt ifrån naturvetenskapliga diskursen– koppling naturvetenskap – hem och vardag

Högst preliminär slutsats

Lärare och elever använder olika texter, på olika sätt och i olika grad.

• Text används av läraren som resurs för att planera och förklara.

• Text används av eleverna som resurs för att göra och förstå.

Avslutningsvis …

• Frågor och/eller synpunkter?

• Hur kan jag få syn på textsamtalens vad-aspekt?