tornhagsskolans verksamhetsplan 2015-2016 · arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar...
Post on 02-Nov-2018
216 Views
Preview:
TRANSCRIPT
1
Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3
Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 3
Organisation .................................................................................................................................... 3
Verksamhet ..................................................................................................................................... 3
Resultat ............................................................................................................................................ 5
Kunskap och måluppfyllelse .................................................................................................................... 5
Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning ............................................................ 6
Beskrivning .......................................................................................................................................... 6
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2015/2016 på vår skola ..................................................... 9
1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i förskoleklassen ......... 9
2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram i
slutet av år 9 ...................................................................................................................................... 10
3. Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. ............................................................. 12
4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro ................................................................................................ 15
2
En stor skola med
känslan av
småskalighet med
sina olika byggnader
och verksamheter
runt skolgården.
Vi vill ha friluftsliv som en
”röd tråd” genom hela
skoltiden för att stödja
eleverna i att utveckla en
meningsfull fritid.
Tornhagsskolan
arbetar aktivt med
elevernas
miljömedvetenhet för
en hållbar utveckling.
Vi arbetar med olika
lärstilar och använder
vår tekniska utrustning
för att ge bästa möjliga
förutsättningar för varje
elev/individ.
En skola med höga
förväntningar på våra
elever och stort fokus
på den individuella
elevens
välbefinnande och
kunskapsutveckling.
Tornhagsskolan har
kompetent och engagerad
personal och vi ser
kulturen som ett viktigt
inslag.
Alla ska känna sig
trygga hos oss. Det
ökar trivseln och
bidrar till bättre
inlärning för våra
elever.
En skola med
närhet både till
stadens centrum
och till naturen.
3
Inledning Tornhagsskolans vision är att vara en skola där alla utmanas och växer. Skolledningen arbetar i ett
nära samspel med skolans lärare för att kunna stötta och entusiasmera utvecklingen. En samsyn och
en helhetsbild är viktig för oss på skolan och vi anser att det är viktigt för eleverna att känna trygghet
då detta påverkar deras sociala utveckling och kunskapsutveckling.
Till grund för verksamhetsplanen ligger nationella styrdokument och kommunala mål samt resultat
från enhetens egna utvärderingar och föregående års verksamhetsberättelse. För kontinuitet och
långsiktighet löper planen över tre läsår 15/16-18/19, men följs upp, utvärderas, analyseras och
justeras inför varje läsår med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.
Verksamhetsbeskrivning
Organisation
Tornhagsskolan är en kommunal skola med förskoleklass till år 9 samt fritidshem och öppen
fritidsverksamhet. Skolan har ca 700 elever fördelade på 4 förskoleklasser, tre parallellklasser i år 1-5
samt samt 8-9, två parallellklaser i år 6 samt fyra i år 7. Personalen består av ca 120 personer
fördelade på pedagoger, specialpedagog, speciallärare. Personalen är organiserade i arbetslag och
arbetslagsledaren för respektive arbetslag fungerar som en nära länk mellan personal och ledning. I
skolans elevhälsoteam (EHT) ingår rektorer samt biträdande rektorer, skolpsykolog, skolsköterska,
skolkurator, specialpedagog samt elevassistent/resursperson.
Rektorerna driver sitt pedagogiska arbete genom att planera för bra strukturer, hjälpa till att sovra
stoffet för personalen på skolan, skapa förutsättningar och vara noga med att följa den linje man har
beslutat. Utvecklingsgrupper på skolan består av rektorer, biträdande rektorer, förstelärare,
arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar för verksamhetsutveckling i olika
konstellationer. Ett nära samarbete kommer också att ske med skolans områdeschef. Rektorerna gör
planerade och medvetna besök ute i verksamheten för att kunna vara nära kärnverksamheten och
kunna följa undervisningens innehåll, följa elevernas kunskapsresultat samt påverka
metodutvecklingen för den enskilda läraren.
Verksamhet
Tornhagsskolan ligger i en lugn och fin omgivning med närhet till Valla fritidsområde, Gamla
Linköping och Rydskogen. Vi har även gångavstånd till Stadsbiblioteket, Domkyrkan och city.
Skolområdet bjuder på en omväxlande miljö som främjar utomhuslek. Centralt på skolan finns
naturliga samlingsplatser för våra elever, bland annat vårt bibliotek och vår cafeteria, Ficafé, för
eleverna i år 6-9. Oavsett stadie arbetar vi med gemensamma mål från förskoleklass till år 9. Att
mötas över åldersgränser på exempelvis hälsodagar, bidrar till att utveckla elevernas självkänsla och
vi känsla som inspirerar till ny kunskap. Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd
fördjupningar i skolans ämnen. Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9. Vi vill ta tillvara
hela skolperspektivet från förskoleklass upp till år nio genom olika samarbeten elever emellan men
även låta personal träffas över gränserna och mötas i olika sammanhang som både gagnar trygghet
men också verksamhetsutvecklingen på skolan. Alla på skolan känner till och arbetar efter
skolverkets rekommendationer runt trygghetsarbetet och kunskapsinhämtningen.
Lärarna har tagit del av Hatties forskning genom att läsa och arbeta med boken Synligt lärande.
Hatties forskning har blivit en ledstjärna för oss för att utröna vad som påverkar elevers
4
studieresultat och vad som är framgångsrika faktorer. James Nottingham fortsätter att ge oss
inspiration och kunskap om hur vi kan utveckla våra metoder och tankar för att lyckas med alla våra
elever.
Skolan avslutar nu ett treårigt projekt med inriktning mot ett inkluderande arbetssätt. Vi baserar
arbetet på forskning om inkludering med hjälp av boken "Inkludering och måluppfyllelse - att nå
framgång med alla elever"(Bengt och Elisabet Persson). Samarbete mellan klasslärare och
speciallärare/specialpedagog på olika nivåer kommer att fortsätta som en röd tråd genom
verksamheten. Planeringstid i team i olika konstellationer är en viktig faktor för att nå en bättre
kvalitet för våra elever. Ett nära samarbete mellan klasslärare speciallärare bör ske på lika villkor där
man tar tillvara speciallärarens spetskompetens för att stödja elevens individuella behov.
Skolans elevhälsoarbete är inne i en förändringsfas. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser så att det blir en samlad elevhälsa. Arbetet ska främst
vara hälsofrämjande och förebyggande. Det ska stödja elevernas utveckling mot utvecklingens mål.
Arbeta för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidra till att skapa miljöer som främjar
lärande, utveckling och hälsa. Skolan strävar efter ett tätt samarbete med personal och
elevhälsoteam. För att stödja samtliga elever när svårigheter uppstår bör vi analysera vad som
händer i klassrummet, hur skolans organisation är planerad och/eller elevens sociala situation. I de
fall eleven får en diagnos är det av största vikt att ta del av diagnosen och följa de rekommenderade
metoder och förhållningssätt så att det gagnar eleven på bästa sätt.
Vi har en ambition att våra skriftliga omdömen, de pedagogiska planeringarna, skrivschema,
veckobrev (F-6), arbetsuppgifter och läxor ska vara inlagda på Fronter eller finnas via mail/
klassbloggar. Där kan elever och föräldrar gå in hemifrån via elevens katalog och hämta olika
dokument.
Lärare deltar i ämnesgrupper/arbetslag/arbetsgrupper där diskussioner förs för att diskutera
likvärdig undervisning och bedömningsfrågor. Vi avidentifierar de nationella proven innan lärarna har
rättat dem. Tillsammans i ämnesgrupper/arbetslag på samtliga stadier har proven bedömts. Allt för
att alla elever ska bedömas efter vad de presterar. Hela skolan har satsat och fortsätter att satsa på
läsning och skrivning genom projekt som drivs av specialpedagog, förstelärare och speciallärare på
skolan. Genom våra utvärderingar ser vi att vi ska hålla kvar den här satsningen för att förbättra och
bibehålla ett bra resultat. Arbetet är dokumenterat i en utvecklingsartikel som kommer att publiceras
under hösten-15.
Kulturlivet är rikt på skolan och vi utnyttjar vår geografiska närhet till de kulturella utbuden som
staden erbjuder frekvent. Under hösten ägnar vi en vecka åt temat Hela skolan skriver. Då inbjuds
författare, vi skriver extra mycket ute i klasserna och skolbiblioteket samt stadsbiblioteket ordnar
olika aktiviteter i läsningens tecken under veckan. Vi driver även filmprojekt i de högre klasserna. Det
här görs i samarbete med Skapande skola.
Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd fördjupningar inom skolans ämnesram. Dessutom
har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9, på högstadiet får du testa på: vandringar, kontinuerliga
promenader/lektioner i skolans närhet, naturrutor, kanot med övernattning, cykeltur samt
skidåkning i Romme och Sya.
5
Resultat
På Tornhagsskolan ser vi att kunskapsresultaten från F- 9 är bra och ligger nära eller över
kommunens genomsnitt. Styrkan är att vi kan ha samma utvecklingsområden för att öka kvalitén
under hela skoltiden. Vi använder oss av elevers, föräldrars och personalens utvärderingar för att
ständigt förbättra skolan och dess resultat. Genom att göra olika konstellationer av ämnesgrupper,
arbetslag eller tvärgrupper sker ett samförstånd och en utveckling för en högre måluppfyllelse över
alla stadier.
Utvecklingen av de skriftliga omdömena har gjort det tydligare för eleven vad de ska göra och vad
skolans personal ska göra för att eleverna ska lyckas. Vi upplever att eleverna är mer aktiva i
utvecklingssamtalen och är mer medvetna om vad de ska arbeta med för att nå målen. Eleven och
föräldrarna förbereder utvecklingssamtalen genom att diskutera elevens utveckling och
utvecklingsbehov i ett IUP- formulär hemma. Vi ser det som att eleverna fått ett utökat ansvar och
inflytande.
Kunskap och måluppfyllelse F-KLASS:
Tornhagsskolan har ett samarbete mot områdets förskolor för att mottagandet av de nya eleverna till
Tornhagsskolan ska gå så bra som möjligt. Förskolan och Förskoleklassens personal går igenom "Vad
sa du fröken" testet och en analys sker. Förskolans personal på Tornhagen och skolans personal på
Tornhagen har träffats för att utbyta tankar och gå vidare. Syftet med mötet har varit att förbättra
innehåll och metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga rektorer samt områdets specialpedagog
har stått för innehållet samt varit delaktiga och lett diskussioner i mixade grupper.
"Vad sa du fröken" testet följs upp när barnen kommer till förskolegrupp och skolan har speciellt
fokus på de barn som har presterat lågt på testet. Olika åtgärder sätts in.
ÅR 1-6:
Under läsåret har vi olika avstämningspunkter för att kunna följa kunskapsutvecklingen på individ-
och klassnivå på skolan. Rektor har kontinuerliga träffar med specialpedagog och speciallärare för att
stämma av, analysera och hitta bra metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga lärare gör en
kunskapsuppföljning en gång per termin och redovisar klassens resultat och dilemman under
klasskonferens en gång per termin. Skolan följer Tornhagsskolans matematik och språkpolicy men vi
har också egna uppföljningar för att kunna hålla bra kontroll på utvecklingen.
För att nå bättre resultat arbetar vi med läs och skrivprojekt som vilar på en vetenskaplig grund. Det
har utökats och justerats under läsåret. Det har skett en kvalitativ utveckling och vi fortsätter för att
stärka och utveckla. Eleverna får prova på nya metoder och annat innehåll som leder oss framåt. Vi
är noga med att utvärdera och analysera resultaten för att vi ska veta vad vårt nästa steg är.
År 1 och 2 kommer att fortsätta med metoden ”skriva sig till läsning”.
6
ÅR 6-9:
För att fler elever ska kunna nå målen i år 6-9 fortsätter vi med att kartlägga alla elever med ett eller
flera F i betyget. Därefter har mentor/rektor haft individuella samtal med eleven och ev. föräldrar för
att gemensamt kunna komma på förbättringsåtgärder. Skolan har kunnat ge bättre förutsättningar
genom att erbjuda kvällsskola, andra grupper, ge specialundervisning, fördjupningshjälp, läxhjälp
och/eller under vissa pass erbjuda undervisning i skolans växthus. Växthuset är en plats där man kan
få hjälp med något eller några ämnen under en kortare period eller en termin. Det är inte meningen
att någon elev ska gå där från morgon till kväll, varje dag. Arbetet med de enskilda eleverna följs upp
kontinuerligt för att se att det går åt rätt håll.
Personalen på 6-9 vill ständigt förbättra sitt arbete för att skapa trygghet och högre måluppfyllnad
för alla elever. Eleverna kan bl.a. påverka skolan och sin egen undervisning genom sina
representanter i elevrådet men även genom att vara med och påverka lektionerna, samt
bedömningsmatriserna. Både elever och föräldrar svarar varje år på en enkät som ligger till grund för
kommande förbättringar.
Efter att ha avslutat det treåriga inkluderingsprojektet på F-9 har vi nu implementerat arbetssättet i
vardagsarbetet. Det innebär att man har ett flexibelt tänkande runt elevens lärsituation. Ibland har
man några elever i liten special grupp. Vid andra tillfällen går speciallärarna ut i klassrummen och
hjälper eleverna. Det betyder att det blir fler vuxna i klassrummet. Ledorden är elevsyn,
förhållningssätt och kommunikation mellan elev och lärare.
Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning Beskrivning
Lärarna har fått ta del av Hatties forskning genom boken "Synligt lärande" som översatts av Jan
Håkansson och getts ut av Sveriges kommuner och landsting. Hans forskning har blivit en ledstjärna
för oss för att få fatt på vad som påverkar elevers studieresultat och vad som är framgångsrika
faktorer.
Vi har framförallt tagit fram vissa ledstjärnor:
Hur vi samtalar och bemöter eleverna i klassrummet.
Hur vet du vad dina elever lär sig?
Är dina metoder effektiva?
Hur vet du det?
Samla lyckade exempel för gott lärande från klassrummet.
Skolan ska handla om elevers lärande, motivation och kunskap för att möta och skapa morgondagens
samhälle. Målet är att utveckla elevaktiva arbetssätt och kreativa arbetsformer. För detta krävs
variation i undervisningen och att elever får vistas på andra ”arenor” än enbart klassrummet.
Eleverna bör bli företagsamma, vilket handlar om att pröva nya saker, ibland göra samma saker men
på ett annat sätt, tänka i nya banor, vilja förändra gamla mönster och våga utmana det gamla. Detta
kräver dock en förändring av arbetssätt och arbetsformer från traditionell till mer
ämnesövergripande och projektorienterad undervisning där samverkan ingår.
7
Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan
erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen
eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska.
Lärare som bedriver god undervisning utgör avgörande skillnader för eleverna, men det är eleverna
själva som avgör vad de lär sig. Därför måste läraren veta var eleverna befinner sig, veta vad och hur
de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.
Bra lärare:
Finner vägar som engagerar och motiverar eleverna
Ser utmaningar i sina ämnen
Skapar relationer till eleverna
Hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga
och de är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas
lärprocesser.
Vill veta hur elevers lärande går till och förändra undervisningen efter det.
Vill ha en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om
kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, som är grunden
och nyckeln till goda studieprestationer.
Vi finner även stöd i Lorraine Monroes skolmodell och känner att hennes doktrin stämmer överens
med våra tankar om god verksamhetsutveckling. Hennes forskning har lett till en framgångsrik skola.
Monroedoktrinen bygger på:
Duktiga och engagerade lärare (Du måste tycka om ungdomar.)
En tydlig och synlig rektor (som t ex genom klassrumsobservationer stöttar lärarna och
hjälper dem att bli ännu bättre.)
Ordning och ömsesidig respekt (du kan inte undervisa i kaos.)
Rutiner och strukturer (t ex instruktioner på tavlan.)
Extra undervisning (för att hjälpa eleverna att klara de delstatliga/nationella proven)
Fritidsaktiviteter och klubbar
Firande så ofta det finns anledning
I boken Våga leda i skolan skriver Monroe (1997, s. 6): “It´s not about the system, it´s about the
children!” Monroe understryker hur viktigt det är att alla barn lär sig läsa, skriva, tänka och uppträda
på ett sådant sätt att de kan bli fullvärdiga medborgare och bidra till vårt samhälle på ett positivt sätt
och det är lärare, rektorer och skolpolitiker som ska arbeta för att nå detta.
Genom vårt inkluderingstänk vill vi att alla elever ska känna sig involverade och delaktiga i den grupp
där de befinner sig. De ska även känna att de får den hjälpen som varje individ behöver och har rätt
till. Det bygger på flexibelt tänkande runt gruppen och individen. Där är pedagogerna lyhörda och ser
var insatsen ska sättas in. Det kan betyda specialundervisning i liten grupp, men det kan även betyda
att speciallärarna går in i klassrummet och undervisar. Det vi fokuserar i klassrummen är elevsynen,
förhållningssättet och kommunikationen/mötet mellan pedagogen och eleven.
Vi behöver verktyg för att hjälpa elever med beteendeproblem att hitta rätt. Ross Greens metod
"Vilse i skolan" är ett sätt som vi arbetar med på skolan. Metoden är i tre steg: Empati, Definiera
problemet och Invitation.
8
En del lärare har deltagit i Ipad projekt som under kommande läsår kommer att ingå som en del av
svenska och matematikundervisningen. Det här är en början på den tekniska fortbildningen bland
lärare och elever, eftersom den tekniska utrustningen har utvecklats och ökat på skolan.
Vi har haft en dramapedagog som tränar eleverna i klasserna eller mindre grupper. Genom
värdegrundsövningar tränas de individuellt och samarbetsmässigt med andra. Detta skapar trygghet.
En handlingsplan ska verkställas där det planeras in aktiviteter för alla stadier i entreprenörskap. SYV
arbetet har fått en utveckling genom att alla elever F- år 9 ska arbeta med de olika yrkesgrupperna i
samhället. En vecka av två erbjuds år 8 arbetsorientering i form av PRAO. Dessutom kommer
eleverna få delta på arbetsmarknadsdagar.
Tornhagsskolan vill skapa förståelse för hur vi tillsammans kan synliggöra och konkretisera hållbar
utveckling i vår undervisning. Oavsett vilket ämne som undervisas är målet att hållbar utveckling ska
ligga som ett raster över all undervisning. Målet är att eleverna involveras i riktiga problem och
utmaningar.
9
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2015/2016 på vår skola 1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i förskoleklassen
2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt minst ha behörighet till ett nationellt
gymnasieprogram i slutet av år 9
3. Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan
4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro
1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i
förskoleklassen
STRATEGIER:
a) Att ha en väl genomtänkt arbetsmetodik som är gemensam d.v.s. Bornholm
b) Att kommunicera i vardagssituationer
c) Använda skolans bibliotek frekvent
d) Använda olika kompetenser i arbetslaget
e) Under arbetets gång konsulteras SVA-lärare på skolan för att nå det bästa arbetssättet för
elever med annat modersmål.
f) Ökat samarbete emellan förskoleklasserna och grundskolan
g) Delta i Knutprojektet/teknikvecka/matematikvecka
h) Ta del av vetenskapliga artiklar
i) Ingå i förskoleklassens nätverk
j) Utbildning NO kurs
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fonem, ljud, meningar och ord
Lärare VT 2016
Rim och ramsor Lärare VT 2016
Sånger Lärare VT 2016
Lyssna/höra på ljud Lärare VT 2016
Prata inför grupp Lärare VT 2016
Samtala i små grupper Lärare VT 2016
Återberätta Lärare VT 2016
Högläsning och boksamtal Lärare VT 2016
Högläsning med hjälp av storböcker
Lärare VT 2016
Utvecklar ” Läs- och skrivprojekt”
Lärare, Specialpedagog VT 2016
10
Genom lek/spel utveckla språket
Lärare VT 2016
Matematikbegreppen utvecklas
Lärare VT 2016
Fortsätta att utveckla NO-uppdraget, teknik
Lärare, projektledare VT 2016
Målen mäts genom dokumentation enligt Bornholmsmodellen och ”Vad sa du fröken”-testet. Redovisning av resultaten sker tillsammans med skolledning och specialpedagog. En redovisning och åtgärdsplan redovisas till barn och ungdomsnämnden om åtgärder vid eventuella låga resultat.
2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt
gymnasieprogram i slutet av år 9
STRATEGIER:
a) Uppföljning i alla ämnen av ansvariga lärare, klasskonferenser och genom
speciallärarkonferenser.
b) IUP- verktyg används för att ta fram elevens förmågor.
c) Tydlig förmedling av mål och kriterier till elever och föräldrar.
d) Öka vår bedömningskompetens.
e) Medvetandegöra eleverna om deras lärande på ett tydligare sätt.
f) Mattelyftet för att åstadkomma metodförändringar i matematik.
g) Vetenskapliga rön förmedlas kontinuerligt under läsåret och tid tas i anspråk till pedagogiska
diskussioner under arbetslagstid/Pedagogisk afton.
h) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar.
i) På ett tidigt stadium ”fånga upp” elever i behov av särskilt stöd.
j) Arbeta mot ett inkluderande arbetssätt för att främja alla individers inlärning och utveckling
k) SVA ska ges till alla som har behov efter test.
l) Främja flerspråkigheten och modersmålsträningen, även studiehandledning.
11
Gäller samtliga stadier
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fler lärare i klassrummet/
individuell
speciallärarundervisning/
behovsstyrt
Alla pedagoger Våren 2016
IUP – dokument/skriftliga
omdömen uppdateras
kontinuerligt. Dokumenteras på ett
tydligt sätt.
Klasslärare/mentorer
Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår
Hösten 2015 används Fronter,
föräldrar släpps in i vissa klasser
Upprätta åtgärdsprogram, ped.
utredningar Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Behovsrelaterad spec. undervisning Rektor/speciallärarkonferens Kontinuerligt
Handlingsplan för identifiering av
elever med läs och skrivproblem,
samt behov av särskilt stöd
Spec. lärare/Spec. pedagogen Kontinuerligt
Specialpedagog stödjer vid
skrivandet av ped. utredningar och
åtgärdsprogram
Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Kunskapsuppföljningar
Lärare/rektor skolsköterska, ev.
spec. pedagog
2 ggr/läsår
Speciallärarkonferenser Speciallärare, specialpedagog,
rektor Kontinuerligt
SVA efter behov enligt test SVA-lärare Höst/Vår
Samarbete med skolans bibliotek
för att öka läsutvecklingen och
intresset för litteratur. Bjuder in
författare.
Bibliotekarie, lärare Kontinuerligt
Ämnesträffar Lärare/rektor Kontinuerlig utveckling
Material tillgängligt på Fronter/alt.
I-katalogen Lärare/rektorer Kontinuerligt
Fördjupning på elevens val
År 9 Lärare Kontinuerligt
Vetenskapliga artiklar och föredrag
aktualiseras Rektor/specialpedagog/lärare Kontinuerligt
Erbjuda läxläsning Lärare/mentor/rektor Kontinuerligt
12
Gäller låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Kunskapsuppföljning år 1-6 spec. lärare/spec. pedagog 4 ggr/läsår
Skrivprojekt år 1-6 Förstelärare/specialpedagog Läsåret 2015/2016
Läsprojekt år 1-6 Förstelärare/specialpedagog Läsåret 2015/2016
Inlämning av provresultat
till rektor Spec. lärare/klasslärare Kontinuerligt
Gemensam rättning av nationella
prov för år 3 och 6 Klasslärare/speciallärare. Läsåret 2015/2016
Hållbar utveckling Lärare, förstelärare, rektor Läsåret 2015/2016
Skriva sig till läsning
(år 1-2) Lärare, spec. lärare Läsåret 2015/2016
Gäller högstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fördelning av spec./ växthuset/ SVA efter inventering klass för klass
ART / Samarbetsövningar
Skriv-/Provschema
Rektor - Mentor Elevvårdspersonal
Elevassistenter
Lärare – Rektor
Mentor/Resurs
Vid höstterminsstarten
Vid vårterminsstarten
Växthuset/spec. Rektor/Speciallärare/specialpedagog Kontinuerligt
Mattelyftet Mattelärarna Läsåret 2015/2016
Matteundervisning, tvålärarsystem Mattelärarna Läsåret 2015/2016
Betygsvarningsdokument för år 9,
Fronter Lärare, rektor Läsåret 2015/2016
Fördjupning på ”elevens val ”
slutet av varje period, klassvis 7-9 Rektor, mentorer, arbetslagsledare Kontinuerligt
Erbjuda kvällsskola/sommarskola SYV/Rektor/Mentorer Från och med
höstterminen
Målen mäts genom:
Tester och nationella prov.
Tornhagsskolans språk och matematikpolicy.
Diagnos i basämnen i år 7.
SVA-tester
Frågor och enkäter till föräldrar.
Analys med hjälp av skolverkets statistik – meritvärde, samarbete med övriga svensk/SVA lärare.
3. Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan.
STRATEGIER:
13
a) Värdegrundsarbete som grundar sig i beprövade metoder. b) Följer skolverkets rekommendationer gällande trygghetsarbetet. c) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar. d) Utveckla interaktionen och samspelet mellan elever och lärare. e) Aktiva rastvärdar med rastvästar f) Förebyggande arbete mot kränkande handlingar g) Implementering av trivselregler
Gäller all verksamhet på skolan
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Genomgång av trivselreglerna ALLA Fortlöpande
Implementering av
trivselregler/likabehandlingsplan All personal/ Elevråd Fortlöpande
Kartläggning av otrygga platser Elevhälsoteamet/All personal Höstterminen
Respekt – Vårdat språk efterlevs ALLA Fortlöpande
Informera om skolans
likabehandlingsplan All personal/rektorer
Hösten 2015/genom skolans
hemsida
Arbeta aktivt mot mobbning All personal/trygghetsteamet Fortlöpande
Handledningsteamet vid behov Mentor/lärare/
fritidspersonal/rektor Behovsrelaterat
Rastvakter på gården, i korridorer, i
Fikafé, i matsal. Personal/Rektor Hela tiden
Bestämda platser i matsal/klassrum Fritidspersonal, lärare,
assistenter/mentorer Hösten 2015
Uppdatering av
krislistor/utrymningsplan/krispärm/
brandpärm
Brandövningar
Rektor/all personal Augusti 2015
Kontinuerligt
Relationsfrämjande aktiviteter som
temainriktad undervisning, samarbete
över klassgränser/ avdelningar,
emellan olika grupper och åldrar,
värderingsövningar
Alla Kontinuerligt
Enligt trygghetshjulet
Gynnsamma lärmiljöer
Ämneslärare/ mentorer/
klasslärare/förskollärare/
fritidspersonal
Läsåret 2015/2016
Gemensamma TEMA dagar Temagruppen Läsåret 2015/2016
Pedagogiska diskussioner kring
lärande Alla (Studiedagar/konferenser)
Kontinuerligt under
arbetslagsträffar och
ämneskonferenser
Restriktioner för mobiltelefoner Alla Läsåret 15/16
Gäller fritids/förskoleklass
14
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Planeringstid med grundskolan
med agenda och protokoll Lärare/ fritidspersonal
Kontinuerligt efter uppgjort
schema
Dela in barngruppen i mindre fasta
ansvarsgrupper Fritidspersonal Kontinuerligt
Tydliga veckoplaneringar gärna
med bilder Fritidspersonal Kontinuerligt
Återkommande aktiviteter/rutiner i
gruppen och tillsammans med
andra fritidsavdelningar
Fritidspersonal Kontinuerligt
Gäller låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Relationsfrämjande aktiviteter över
klassgränserna/exempel är
teknikprojektet, planerade
studiedagar, andra mindre/ större
samlingar
Lärare Enligt trygghetshjulet
Samarbete i vardagen över
klassgränserna Lärare Under läsåret
Främja friluftsverksamheten Lärare Kontinuerligt
Rastaktiviteter på skolgården två
f.m. /vecka Fritidspersonal/lärare Kontinuerligt
Gäller högstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
ART i år 7-9 Elevassistenter Fortlöpande
Gemensamma aktiviteter för
sammanhållningen i klasserna Mentor/trygghetsgruppen Fortlöpande under läsåret
Gemensamma temadagar för 7-9 Mentorer Läsåret 2015-2016
Utveckling av
elevråd/skyddsombudsarbete genom
kontinuerliga möten, protokoll
Rektor/lärare/Kurator
Egna ansvarsuppgifter
Mentorer
Fortlöpande
Enskilt samtal mentor – elev Mentorer/fördjupning Fortlöpande
Tobakslotteriet till eleverna Skolsköterska Fortlöpande
Delta på kulturella utbud som teater
och konserter Mentorer Under läsåret
Trygghet och trivsel mäter vi med elev/ trivselenkät och attitydundersökning (år 3,6,9).
15
4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro
STRATEGIER:
a) Datorisering vid frånvarokontroll b) Ingen tolerans mot upprepade försenade ankomster c) Medvetandegöra personalen om vilka rutiner som gäller d) Samsyn e) Höja motivationen f) Rutiner kring deltagande i övningsämnen
g) Ta del av Skolverkets Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,
utreda och åtgärda frånvaro i skolan.
Gäller all verksamhet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Skolpliktsinfo – Ny policy Rektor Fortlöpande
Ta del av Allmänna råd Skolverket Rektor/personal Läsåret 2015-16
Följa upp frånvaron i Dexter,
kvittera lektioner Lärare/rektor Fortlöpande
Föräldrar hålls informerade - gott
samarbete Gemensam policy Fortlöpande
Frånvaron följs upp av områdeschef/rektor varje kvartal. Statistiken kontrolleras och följs upp via en
handlingsplan. Skolan följer sin policy vid hög giltig/ogiltig frånvaro.
Elev som tar ledigt mer än 10 dagar per läsår trots att ledighetsansökningar ej beviljats av rektor följs
upp av barn och ungdomsnämnden. Konsekvenser beslutas av barn och ungdomsnämnden.
top related