vad förändras och var ligger betoningarna i de nya

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen

GLP – fortbildning 29.10. Vasa

2.11.2015 Gun Oker-Blom 1

Dagens teman

2.11.2015 Gun Oker-Blom

• GLP 2016- nya betoningar och preciseringar

• GLP 2016- bedömningsfrågor

• Diskussioner

• Läroämnen och lokalt LP-arbete

2

Grunderna för läroplanen 2015

Statsrådets förordning om riksomfattande mål och

timfördelning 2014

Gymnasielagen och –förordningen 1998

Lokala behov

och

linjedragningar

Lokal läroplan (2016)

3 2.11.2015 Gun Oker-Blom

LP-arbetet; tidsschema

Lp-grunderna utarbetas så att de kan tas i bruk

1.8.2016.

Målsättning

Lp-grunderna för ungdomar: slutet av oktober

2015

(UBS fick nya direktion hade möte 22.10.)

Lp-grunderna för vuxna: dec 2015

Lokalt Lp-arbete 2015-16

2.11.2015 Gun Oker-Blom 4

GLP tas i bruk årskursvis

• Den nu gällande läroplanen togs i bruk

årskursvis, med början från år 1 i

gymnasiet. Detta förfarande även nu som

utgångspunkt för GLP –arbetet

• Utbildningsanordnaren ska godkänna den

lokala läroplanen före 1.8. 2016

2.11.2015 Gun Oker-Blom 5

Bakgrund

Läroplanstexten är utformad enligt

• Statsrådets förordning (942/2014)

Och som stödmaterial:

• Statsrådets pro memoria 13.11. 2015 samt

• UBS rapport Lukion opetussuunnitelma-analyysi

2006

• UKM:s ar betsgruppsrapporter, t.ex: • Lukiokoulutuksen kehittämisen toimenpide-ehdotuksia

valmistelevan työryhmän muistio

• De nya läroplansgrunderna för den grundläggande

utbildningen(2014)

2.11.2015 Gun Oker-Blom 6

Gymnasiets timfördelning (gymn utbildning

för unga)

• Lärokursens omfattning såsom tidigare: 75 kurser

• Obligatoriska kursernas antal såsom nu: 47-51

• Totalantalet nationella fördjupade kurser bibehålls

• Förändringar gällande timfördelning i flera

läroämnen: matematik, geografi, fysik, filosofi,

historia, samhällskunskap,

religion/livsåskådningskunskap,musik, bildkonst och

studiehandledning

• Nyhet: temastudierna

• Nytt: Nu Lp-grunder även för gymnasiediplomen och

konstkurser som ordnas lokalt

Läroämne Obligatoriska

kurser

Antal riksomfattande

kurser som erbjuds

som fördjupade studier

Kurssia Kurssia

Modersmål och litteratur 6 (6) 3 (3)

A-språk 6 (6) 2 (2)

B-språk 5 (5) 2 (2)

Övriga språk 8+8 (16)

Timfördelningen inom undervisningen för

ungdomar (nuvarande)

Matematik

Gemensam

kurshelhet

1 (0)

-kort 5 (6) 2 (2)

-lång 9 (10) 3 (3)

Miljö och naturvetenskaper

Biologi 2 (2) 3 (3)

Geografi 1 (2) 3 (2)

Fysik 1 (1) 6 (7)

Kemi 1 (1) 4 (4)

Humanistisk-

samhällsvetenskapliga

ämnen

Filosofi 2 (1) 2 (3)

Psykologi 1 (1) 4 (4)

Historia 3 (4) 3 (2)

Samhällslära 3 (2) 1 (2)

Religion/Livsåskådning 2 (3) 4 (2)

Hälsokunskap 1 (1) 2 (2)

Bland de tillämpade kurserna kan det finnas gymnasiediplom som kan

avläggas inom olika ämnen eller ämnesgrupper och för dem gör

Utbildningsstyrelsen upp riksomfattande läroplansgrunder.

Därtill finns det kurser i konststudier för vilka Utbildningsstyrelsen gör upp

riksomfattande läroplansgrunder.

Konst- och

färdighetsämnen

5 (5)

Gymnastik 2 (2) 3 (3)

Musik 1–2 (1–2) 2 (3)

Bildkonst 1–2 (1–2) 2 (3)

Grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna

• Grunderna för gymnasiets läroplan för vuxna är en

tillämpning av grunderna för gymnasiets läroplan

för ungdomar

• Då man utarbetat grunderna har man beaktat

grunderna för den grundläggande utbildningen för

vuxna 2015 och grunderna för gymnasiets läroplan

för vuxna 2004

• Föreskriften ges i december 2015

• Läroplanen ska tas i bruk från och med 1.8.2016

Centrala förändringar i grunderna för

gymnasiets läroplan för vuxna (kapitel 1-4)

• Beaktat vuxenstudiernas särdrag och

vuxenpedagogik

• Tyngdpunkten inom handledningen: de studerande

ska stödja och sporra varandra i studierna, inget

krav på studerandevård, stöd för studierna, ej heller

studiehandledning som läroämne.

• Betoning på stöd för studerande med främmande

språk som modersmål då det gäller att lära sig

undervisningsspråket

Mål och centralt innehåll för lärandet

(kapitel 5) i grunderna för gymnasites

läroplan för vuxna

• De allmänna målen för undervisningen,

temaområdena och innehållet i de olika

läroämnena är i stort sett desamma som i

grunderna för gymnasiets läroplan för ungdomar

• Antalet kurser är betydligt färre inom

vuxengymnasiet: sammanlagt minst 44 kurser

• En kurs i temastudier, inga gymnasiediplom, inga

ämnesövergripande kurser i konststudier

Betoningar i grunderna för gymnasiets

läroplan

Mångsidig allmänbildning i

gymnasiet

Ämnesövergripande

teman

Verksamhetskultur

Lokalt LP-arbete och ny pedagogik

Stöd och handledning för

lärandet

Exempel på betoningar i utkastet till nya

läroplansgrunder

Synen på lärande betonar:

• Fokus på den studerandes aktiva, målinriktade och

självstyrda arbete

• Handledning och konstruktiv respons som stärker

självförtroendet och hjälper den studerande att

utveckla sitt tänkande och arbeta på ett

ändamålsenligt sätt

• Framgångar i studierna och andra positiva

erfarenheter som främjar lärandet och sporrar de

studerande att fördjupa sina kunskaper

2.11.2015 Gun Oker-Blom 17

Studiemiljöer och studiemetoder

• Utgångspunkt: synen på lärande och de allmänna

målen för undervisningen

• Mångsidighet, variation, meningsfulla

lärupplevelser

• Trygga och sunda studiemiljöer, även utanför

läroanstalten

• Informationsteknik, digitala arbetssätt

2.11.2015 Gun Oker-Blom 18

Allmänna mål

• Undervisningen och den övriga verksamheten i

gymnasiet ska ordnas enligt de allmänna

riksomfattande målen för gymnasieutbildningen

som fastställs i statsrådets förordning (942/2014)

så att den studerande ska ha möjlighet att

utvecklas till en bildad samhällsmedlem, att

utveckla kunskaper och färdigheter som förutsätts i

en föränderlig värld och utveckla sin förmåga till

livslångt lärande.

2.11.2015 Gun Oker-Blom 19

Verksamhetskulturen i centrum

• Social och inkluderande lärmiljö

• Delaktighet och gemenskap

• Välfärd och hållbar utveckling

• Kulturell mångfald och språklig medvetenhet

2.11.2015 Gun Oker-Blom 20

Handledning och studiehandledning

• Handledningen ska vara ett gemensamt arbete för

hela gymnasiets personal och det ska ledas på ett

målinriktat sätt

• Nu: 2 obligatoriska kurser i studiehandledning: den

första kursen fokuserar på gymnasiestudierna och

den andra på fortsatta studier och arbetsliv

• Den individuella studieplanen ska innehålla:

• - studieplan

• - plan för studentexamen

• - plan för fortsatta studier och yrkeskarriär

Motto: Hela skolan ska fungera som handledare

2.11.2015 21

Temaområdena

• Aktivt medborgarskap, entreprenörskap och

arbetsliv

• Välbefinnande och trygghet

• Hållbar livsstil och globalt ansvar

• Kulturkompetens och internationalism

• Medier och multilitteracitet

• Teknologi och samhälle

2.11.2015 Gun Oker-Blom 22

Multi-läsning – vad innebär det?

Multi-läskompetens Multi-literacy Monilukutaito

Multilitteracitet

Varje meningsskapande

handling

kan ”läsas”, tolkas

och förstås

2.11.2015 Gun Oker-Blom 23

Multilitteracitet

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan

att iaktta, ”läsa” och tolka, samt producera alla

slags tecken, symboler, texter, bilder etc. och

kombinationer av flera text- eller symbolvärldar i

alla slags medier i omvärlden

Exempel: visual literacy, digital literacy, agricultural

literacy, environmental literacy, musical literacy,

spatial literacy etc

2.11.2015 Gun Oker-Blom 24

Temastudierna

• Temastudierna är studier som kombinerar olika

vetenskapsområden. De ger ett helhetsperspektiv

på undervisningen och utvecklar de studerandes

förmåga att gestalta och förstå större helheter än

det enskilda läroämnet. Det centrala uppdraget för

temastudierna är att erbjuda de studerande

möjligheter att kombinera och tillämpa

kunskaper och färdigheter från flera olika

läroämnen. Målen och innehållet i temastudierna

ska preciseras och konkretiseras i läroplanen.

•

2.11.2015 Gun Oker-Blom 25

Temastudierna- nationella fördjupade kurser

• Tvärvetenskapligt tänkande

• Undersökande projektarbete med hjälp av

digitala arbetssätt

• Vardagskompetens

2.11.2015 Gun Oker-Blom 26

Kapitel 6: Bedömning

GLP Bedömning; förtydliganden och

preciseringar

• Uppdatering av det nuvarande bedömningskapitlet

• Bedömningen ska främja lärandet

• Förstärkning av mångsidigheten i bedömningen

• Tillgodoräknande av kunnande mer preciserat

• Nya slag av kurser – hur dessa bedöms

• Temastudierna och gymnasiediplomen – nytt i GLP

Bedömningens syfte

• ”Syftet med bedömningen är att leda och

sporra studerandena i deras studier och

utveckla deras förutsättningar att bedöma

sig själva. Studerandenas inlärning och

arbete ska bedömas mångsidigt.”

(Gymnasielag 629/1998, 17§ 1 mom,

ändrad genom lag 1116/2008)

2.11.2015 Gun Oker-Blom 29

Bedömningens syfte 2

• att den studerande ska göra framsteg i

studierna

• att utveckla lärandet genom respons,

självvärdering och kamratvärdering

• att ställa upp mål och utveckla

studerandenas sätt att arbeta

• att ge vitsord för en kurs eller en prestation

är bara EN av många bedömningsmetoder

som ska användas

2.11.2015 Gun Oker-Blom 30

Att bedöma kursprestationer

• Bas: en mångsidig bild av hur målen för kursen och

läroämnet har uppnåtts

• Olika slag av prestationer och iakttagelser

• Diskussioner samt själv- och kamratvärdering som

stöd för bedömningen

• Föremål för bedömningen: kunskaper och

färdigheter – inte värden, attityder eller personliga

egenskaper

• Viktigt att informera om målen och

bedömningsgrunderna

Siffervitsord och beteckningen A”avlagd

kurs”.

I den lokala läroplanen ska man fastställa hur en icke

fullgjord kurs ska antecknas

Obligatoriska kurser Siffervitsord MEN studiehandl = A

Nationella fördjupade

kurser

Siffervitsord

MEN temastudierna=A

Nationella tillämpade

kurser

Beteckn A=avlagd

Lokala fördjupade

kurser

Siffervitsord eller

beteckn. A= avlagd

Enligt (den lokala)

läroplanen

Lokala tillämpade

kurser

Siffervitsord eller

beteckningen A= avlagd

Enligt (den lokala)

läroplanen

Framsteg i studierna

• Info till studeranden och vårdnadshavarna

• I den lokala LP ska man besluta om praxis för när

och hur det finns hinder för fortsatta studier • Kraven får inte vara högre än det som bestäms för

lärokursen i fråga!

• Hur man höjer ett underkänt vitsord

• Hur man höjer ett godkänt vitsord

Erkännande av kunnande och

tillgodoräknande av studier

• Den studerande har rätt att få studier som

motsvarar läroplanens mål och centrala innehåll,

eller annat kunnande, tillgodoräknat och erkänt.

• Sådana kunskaper som förvärvats på annat håll

bedöms med siffror ifall de motsvarar en lärokurs

som ska bedömas med siffror. Även för vuxna.

• Då man tillgodoräknar studier som avlagts

utomlands följer man samma principer som ovan. .

• Då en studerande byter till en annan lärokurs i ett

ämne följer man även samma principer • Preciseringar finns för olika ämnen

Bedömning av ämneslärokurser

• Enligt den individuella studieplanen

• Den gemensamma kursen i matematik räknas till

den lärokurs den studerande valt

• Temastudierna bedöms som separata kurser

• Alla obligatoriska och nationella fördjupade kurser

ska synas på betyget; undantag: temastudierna

• Högsta tillåtna antal underkända kurser – se

tabellen i GLP 2015

Läroämnen bedöms i princip med

siffervitsord

• Enligt nuvarande, 2003 års LP-grunder

• I 6.4: Ifall en studerande så önskar är det

möjligt att få ett ”A” i gymnastik på

avgångsbetyget i stället för ett siffervitsord.

Detsamma är även möjligt fär läroämnen

som omfattat bara en kurs för den

studerande, samt för valfria främmande

språk ifall den studerande avlagt högst 2

kurser i detta språkämne.

Fullgörandet av gymnasiets lärokurs

• Villkoren desamma som i grunderna 2003

• Enligt den timfördelning som fastställts i Statsrådets

förordning (942/2014)

• Godkända lärokurser i minst den omfattning som

bestämts i förordningen

• Minst 10 nationella fördjupade kurser

• Minimiantalet avlagda kurser totalt: 75

Betygen

• GLP 2015 innehåller preciseringar angående

betygsanteckningarna

• Datum för beviljandet av anordnartillstånd

• Anteckning om att betyget har utfärdats enligt de lp-

grunder som fastställts av UBS 2015

• Betygen över gymnasiediplomen har fastställts i

grunderna för läroplanen 2015 • Nya anvisningar för gymnasiediplomen ges 2017

Frågor kring bedömning

Har vi i vårt gymnasium en gemensam syn på

bedömningens roll och funktion?

Hur kan man ändra bedömningspraxisen så, att den

bättre stödjer den studerandes lärande?

eGrunder för GLP

• Läroplansgrunderna digitaliseras och

kommer att finnas i webbtjänsten eGrunder i

strukturerad form

• Ett digitalt verktyg för utbildningsanordnarna

är under arbete inom ramen för eGrunder,

och kommer troligen att lanseras vid

årsskiftet

2.11.2015 Gun Oker-Blom 40

Tjänsten eGrunder består av tre element

41

egrunder.studieinfo.fi (offentlig) virkailija.opintopolku.fi (registrering)

Söka och bläddra

i grunderna och

läroplanerna

Öppen för alla

Lp-verktyg eGrunder

Administratörens arbetsbord där

1) Utbildningsstyrelsen gör upp

grunder för läroplaner

2) man kan bläddra och söka i

grunderna och bl.a. lägga till

egna favoriter

Administratörens arbetsbord

där utbildningsanordnarna

gör upp lokala läroplaner

eGrunder

Information om GLP 2016

• På svenska www.oph.fi/glp2016

• På finska www.oph.fi/lops2016

2.11.2015 Gun Oker-Blom 42

Frågor för det lokala läroplansarbetet

• Hur organiseras arbetet?

• Hur bygger man upp

samarbetet med olika

aktörer?

• På vilket sätt arbetar man

med värdegrunden och

lokalt väsentliga frågor?

• Vilken inverkan har synen

på lärande på gymnasiets

pedagogik och de

studerandes lärande?

• Hur ska skolans

verksamhetskultur se ut?

• Hur förverkligas

verksamhetskulturen i

gymnasiets vardag?

• Hur ordnas handledning,

studerandevård och stöd

för lärandet?

• Hur preciseras och

konkretiseras mål och

innehåll i olika läroämnen

och i temastudierna?

• Hur främjar bedömningen

de studerandes lärande?