vad i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar den
Post on 23-Jun-2022
7 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Vad i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar den patientsäkra vården?
- En litteraturstudie
What in the work environment of the nurse influences the safety in
patient care?
– A literature study
Emilia Lindeblad
Linnéa Söderlund
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå: 15hp
Handledare: Mia Eriksson och Veronica Pavedahl
Examinerande lärare: Anders Sidenblad
Datum inlämningsdatum: 17-11-03
Sammanfattning
Titel: Vad i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar den patientsäkra
vården? – en litteraturstudie
Engelsk titel. What in the work environment of the nurse influences the safety in
patient care? – A literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Emilia Lindeblad och Linnéa Söderlund
Handledare: Veronica Pavedahl och Mia Eriksson
Sidor: 29 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Arbetsmiljö, patientsäkerhet, sjuksköterska, omvårdnad
Introduktion: Sjuksköterskan har en skyldighet att skydda patienten från skada, trots detta
rapporteras cirka 100 000 fall av vårdskador varje år. Det är konstaterat att arbetsmiljön kan ha
inverkan på den patientsäkra vården.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar
patientsäker vård.
Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie och utförd enligt Polit och Becks (2012)
flödesschema i nio steg. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. 10
vetenskapliga artiklar identifierades vara relevanta mot studiens syfte, de genomgick en kritisk
granskning och utformar studiens resultat.
Resultat: I databearbetningen identifierades två kategorier: Arbetsbelastning och tidsbrist och
Kommunikation. Dessa framkom vara påverkande för sjuksköterskans utförande av
patientsäker vård.
Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att påverkande faktorer i sjuksköterskans
arbetsmiljö kan medföra konsekvenser för patienterna. Omvårdnad som är nödvändig
prioriteras bort eller utförs inte på grund av brist på tid. Kommunikation, samarbete och
personalbrist upplevde sjuksköterskorna vad negativt associerade med patientsäkerheten.
Innehållsförteckning
Introduktion ......................................................................................................................... 4
Sjuksköterskans profession ............................................................................................... 4
Sjuksköterskans kärnkompetenser ................................................................................. 4
Patientsäkerhet .................................................................................................................. 5
Vårdskador ..................................................................................................................... 5
Sjuksköterskans arbetsmiljö ............................................................................................... 6
Problemformulering ............................................................................................................ 7
Syfte ..................................................................................................................................... 7
Metod ................................................................................................................................... 8
Figur 1: ........................................................................................................................... 8
Litteratursökning ................................................................................................................ 8
Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................................. 9
Tabell 1. ......................................................................................................................... 9
Tabell 2 .......................................................................................................................... 9
Urval ................................................................................................................................ 10
Urval 1 .......................................................................................................................... 10
Urval 2 .......................................................................................................................... 10
Urval 3 .......................................................................................................................... 10
Databearbetning ................................................................................................................ 10
Forskningsetiska ställningstaganden .............................................................................. 10
Resultat .............................................................................................................................. 12
Figur 2: ......................................................................................................................... 12
Arbetsbelastning och tidsbrist .......................................................................................... 12
Patientantal och bemanning ......................................................................................... 13
Logistik ......................................................................................................................... 13
Kommunikation ................................................................................................................ 13
Samarbete .................................................................................................................... 14
Diskussion ......................................................................................................................... 15
Resultatdiskussion ........................................................................................................... 15
Metoddiskussion .............................................................................................................. 16
Klinisk betydelse .............................................................................................................. 17
Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................. 17
Slutsats ............................................................................................................................ 18
Referenslista ...................................................................................................................... 19
Bilaga 1: Artikelmatris
4
Introduktion Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) definierar en arbetsmiljö som olika förhållanden i ett arbete,
dessa olika förhållanden kan vara tekniska, fysiska, sociala och arbetsuppgifter, lagens syfte är
att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en god arbetsmiljö i arbetet. En god
arbetskvalité och god omvårdnad till patienterna kräver en fungerande arbetsmiljö (Hallin &
Danielsson 2007; Aiken et al. 2008).
Sverige upprätthåller en hög kvalité på vården (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2011b), trots detta skadas människor varje dag. Det beräknas vara ungefär 110 000 patienter
årligen i Sverige som drabbas av en vårdskada av varierande grad. De mest förekomna
vårdskadorna är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, medicineringsfel, trycksår och
fallskador (SKL 2017).
Sjuksköterskans profession Sjuksköterskeprofessionen innebär att sjuksköterskan innehar vetenskaplig kunskap utifrån en
humanistisk människosyn, som innefattar bland annat hälsa och välbefinnande. För
sjuksköterskan räcker inte enbart den vetenskapliga kunskapen, den behöver även kombineras
med det patientnära arbetet (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] 2009), ämneskunskaper,
personliga färdigheter, värderingar samt etik (SSF 2014b). Sjuksköterskor ansvarar för att
främja god omvårdnad och bidra till att hälsofrämjande metoder används för att människors
hälsa gynnas och bevaras (SSF 2010).
SSF (2014a) beskriver ICN:s etiska kod (International Council of Nurses). Att främja hälsa,
förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är de fyra ansvarsområden som
sjuksköterskan skall arbeta efter. I vårdarbetet skall sjuksköterskan visa respekt, lyhördhet,
medkänsla, trovärdighet och integritet emot den enskilda individens värderingar,
självbestämmande, vanor och tro, som deras nationalitet, sexuell läggning, ålder, kön, religion
samt funktionsnedsättning eller sjukdom för att ge varje individ lika vård oavsett deras
förutsättningar.
Det är av betydelse att varje sjuksköterska utvecklar ett personligt förhållningssätt till den etiska koden
eftersom all omvårdnad har en etisk dimension och varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sitt
bemötande, sina bedömningar och beslut (SSF 2009, s 3).
I Hendersons (1969) omvårdnadsteori är tyngdpunkten att sjuksköterskan skall hjälpa individen
med grundläggande mänskliga behov, för att återvinna individens oberoende. Om oberoende
inte är möjligt att uppnå, är det sjuksköterskans uppgift att tillgodose patientens behov så att
optimal hälsa kan uppnås. Omvårdnaden är bland annat beroende av sjuksköterskans
kompetens och självkännedom och för att omvårdnadens mål skall uppnås behöver
sjuksköterskan skapa en relation till patienten. Sjuksköterskan skall hjälpa individen med
följande mänskliga behov; att upprätthålla en normal andning, äta och dricka, elimination,
upprätthålla en lämplig kroppsställning, vila och sömn, på- och avklädning, upprätthålla
normal kroppstemperatur, kroppshygien, skydda patienten mot våld och infektioner,
kommunicera behov och känslor, utöva sin religion, meningsfull sysselsättning som arbete eller
skapande, finna förströelse och fritidsaktiviteter samt att lära och utbilda patienten.
Sjuksköterskans kärnkompetenser Cronenwett et al. (2007) beskriver de sex kärnkompetenserna som sjuksköterskan och andra
professioner inom vård och omsorg skall arbeta utifrån för att kunna ge en god och säker vård.
De sex kärnkompetenserna består av: Personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad
5
vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik. SSF (2017)
uppdaterade sjuksköterskans kärnkompetenser år 2017 med två nya kompetensområden som
ingår i sjuksköterskans yrkesutövning, dessa innefattar ledarskap och pedagogik. Genom
utbildning och kunskap om dessa kärnkompetenser utvecklas en förståelse för den enskilda
individen. Vikten av att arbeta professionellt i bemötandet med patienter, anhöriga och andra
professioner bidrar till att vården utvecklas och att patientsäkerheten stärks (Cronenwett et al.
2007).
Patientsäkerhet Patientsäkerhet innebär att ingen patient skall under några omständigheter komma till skada
under vårdtiden, paragraf 6 innefattar; ”6§ Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot
vårdskada” (SFS 2010:659).
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) infördes 1 januari 2011 i Sverige, med syfte att leda både
arbetsgivare och arbetstagare till att utföra en säkrare vård. Patientsäkerhetslagen (SFS
2010:659) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är två av de lagar som styr vården.
Regeringen och riksdagen är ansvariga för lagstiftningen och Socialstyrelsen ansvarar för
styrdokument som berör vården (Socialstyrelsen 2017). Vårdpersonal inom alla organisationer
är skyldiga att följa dessa samt att arbeta patientsäkert (SKL 2011a).
Sjukvården skall enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) utövas på det sätt att den
uppfyller kravet på god vård. Arbetet skall utföras i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet då personalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls. Detta innebär att; vården skall upprätthålla en hygienisk standard. Socialstyrelsen
(SOSFS 2015:10) menar att en hygienisk standard skall utföras vid fysisk kontakt med patienter
för att minska risken för smittspridning, exempelvis använda skyddskläder, desinfektera
händerna före och efter kontakt och använda rena arbetskläder. Kraven på god vård innefattar
även; tillgänglighet, respekt för patientens självbestämmande och integritet, skapa en kontakt
mellan patient och sjukvårdspersonal samt att patientens vård tillgodoses med säkerhet (SFS
1982:763).
Vårdskador En vårdskada innebär att sjukvården medfört en skada som orsakat lidande hos individen, som
kunnat förebyggas om adekvata åtgärder vidtagits. Detta avser både psykisk och kroppsligt
lidande, sjukdom samt dödsfall. Om patienten fått en bestående skada, ökat vårdbehov eller
avlidit avses detta som allvarlig vårdskada (SFS 2010:659). Vanliga vårdskador är exempelvis
felaktig behandling för patienten på grund av missade eller sena diagnostiseringar, svåra
infektioner på grund av bristande hygien eller bristande preoperativa förberedelser och trycksår
som orsakas av immobilisering och bristande rutiner (SKL 2011b).
Vårdgivaren ansvarar för att vidta de åtgärder som behövs och förebygga att patienter inte
drabbas av vårdskador (Henderson 1969; SFS 2010:659). Olika händelser som medfört eller
hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada skall omedelbart utredas i verksamheten samt
anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), via blanketten Lex Maria. Den
innefattar: vad som inträffat, vilka åtgärder som vidtagits och hur händelsen inträffat (SFS
2010:659).
Socialstyrelsen (2009) belyser att om fler anmälningar rapporteras, medför det att vårdgivarna
blir mer uppmärksammade på patientsäker vård. Vårdgivaren är skyldig till att informera
patienten om den inträffade händelsen samt om vilka åtgärder som vårdgivaren är skyldig att
6
vidta för att det inte skall inträffa igen. Patienten bör även få information om rätten till att begära
ersättning (SFS 2010:659).
Patientsäkerheten fick stort genombrott efter att Kohn et al. (2000) genomförde rapporten To
err is human. I rapporten identifierades upp till 98 000 dödsfall årligen inom slutenvården i
USA på grund av vårdrelaterade skador. Det fick ett stort inflytande i media och belyste att
sjukvården måste bli bättre på att förbättra säkerheten och minska vårdskador.
Markörbaserad journalgranskning (MJG) är ett hjälpmedel för att granska de vårdskador som
uppstått på sjukhus i Sverige. Den innebär att analysera, vidta åtgärder och följa upp för att
stärka patientsäkerheten. Det beräknas vara ungefär 110 000 patienter årligen i Sverige som
drabbas av en vårdskada av varierande grad. Vid ett vårdtillfälle utan skada är patientens
medelvårdtid 6,2 dagar. För varje vårdrelaterad skada blir vård längden på sjukhuset förlängt
med ungefär 8 dagar, vilket genererar till en kostnad på närmare 9 miljarder kronor per år (SKL
2017).
År 2016 rapporterades 16 000 fall till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag [LÖF]
(2017), vilket resulterade i att 607 miljoner kronor betalades ut i skadestånd. Det var en ökning
med 2 % sedan 2015. Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799) har personer som drabbats av
en vårdskada i samband med hälso- och sjukvård rätt till att begära patientskadeersättning.
Antalet inrapporteringar av vårdskada från patienter kommer att öka på grund av att
befolkningen blir äldre och att patientsäkerhetslagen blir mer aktuell (LÖF 2017).
Sjuksköterskans arbetsmiljö Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) definierar en arbetsmiljö som olika förhållanden i ett arbete,
dessa olika förhållanden kan vara tekniska, fysiska, sociala och arbetsuppgifter. Teknik,
arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall inte utsätta arbetstagarna för fysisk eller psykisk
belastning. Variation, social kontakt och samarbete ger ett sammanhang i arbetet, arbetsplatsen
skall uppfylla en sund och säker miljö. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall, samt
uppnå en god arbetsmiljö i arbetet.
Vårdmiljön är utformad efter de behov och arbetssätt som varje vårdavdelning kräver. Patienten
i centrum är ett begrepp som vården skall anpassa miljön efter (Wijk 2010). Sjuksköterskans
nutida omvårdnadsarbete är baserat på Florence principer. Syftet med omvårdnad är att
upprätthålla den bästa möjliga miljön för att främja patientens hälsa (Selanders 2010). Florence
belyste redan på 1800-talet att arbetsmiljön påverkar vårdandet och patientsäkerheten trots detta
är vårdmiljön fortfarande ett relativt nytt forskningsområde (Selanders 2010; Wijk 2010).
Hallin och Danielsson (2007) menar att sjuksköterskans arbetsmiljö är kaotisk och påverkas av
många omgivande faktorer. Florence belyste att faktorer i den fysiska miljön i form av luft,
värme, ljus och den sociala miljön i form av möte med patienter var viktiga (Selanders 2010;
Wijk 2010).
Arbetstagarna på arbetsplatsen ska ha möjlighet att medverka i förändringar och utvecklingar i
sitt arbete, det genererar bland annat ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare (SFS
1977:1160). Arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga
olycksfall och ohälsa exempelvis skall arbetsgivaren planera, leda och kontrollera arbetsmiljön
för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Om arbetsskador uppkommer, är arbetsgivaren pliktad
till att utreda och vidta åtgärder för att det inte skall upprepas (SFS 1977:1160).
Arbetsmiljöverket [AFS] (2015:4) har sedan april 2016 givit ut en ny föreskrift som skall främja
en god arbetsmiljö.
7
Problemformulering Sjuksköterskan har idag många olika ansvarsområden och arbetsuppgifter i omvårdnadsarbetet,
där patientsäkerheten är ett viktigt område. Trots att lagar och författningar styr hur vården skall
utformas, rapporteras mer än 100 000 fall av vårdskador i Sverige varje år. Vilket resulterar i
längre vårdtid för patienterna på sjukhus som därmed medför ökade kostnader för vården.
Sjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra ett hinder i den patientsäkra vården. Vilket Florence
belyste redan på 1800-talet att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar vårdandet och
patientsäkerheten.
Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar
patientsäker vård.
8
Metod Studien utformades som en litteraturstudie. Det innebar att data samlades in med hjälp av
existerande forskning i form av vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod.
Studien utgick ifrån en tydligt formulerad fråga som besvarades genom att identifiera, välja,
värdera och analysera forskning som var relevant för ämnet (Forsberg & Wengström 2013).
Studien använde sig av Polit och Becks (2012) flödesschema i nio steg. Flödesschemat är fritt
översatt till svenska, se figur 1.
Figur 1: Polit och Beck (2012) flödesschema; fritt modifierad.
Litteratursökning Litteratursökningen inleddes med steg 1 enligt Polit och Becks (2012) flödesschema, vilket
innebar att ett syfte formulerades. I steg 2 genomfördes sökningarna i de valda databaserna
CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och PubMed (Public
Medline). Dessa databaser var enligt Polit och Beck (2012) relevanta för att söka
evidensbaserad forskning inom området omvårdnad. Sökord valdes ut samt en sökstrategi
utformades utifrån litteraturstudiens syfte. De sökord som användes var ”Patient Safety”,
”Work environment” och Nurs*.
Data samlades in från databaserna med hjälp av de valda sökorden som enligt Polit och Beck
(2012) genomfördes i steg 3. I PubMed användes sökordet; ”Patient safety” i form av Medical
Subject Headings (MeSH). ”Work environment” och ”Nurs*” söktes i fritext då PubMed inte
hade ämnesord för dessa sökord. I CINAHL valdes sökorden ”Patient safety” och ”Work
environment” i form av Major Heading (MH). ”Nurs*” söktes i fritext. I båda databaserna
användes funktionen Explode (*) till ämnesordet Nurs för att få underliggande ämnesord.
Resultatet av sökningarna presenteras i tabell 1 och 2. Sökningen visar både resultat av enkla
sökningar och i kombination med varandra. I kombinationssökningen användes boolesk
operatör, AND. Booleska operatörer används enligt Polit och Beck (2012) i de flesta databaser
för att minska bredden av en sökning. Externa dubbletter presenteras i tabellerna i form av ((x)),
inga interna dubbletter identifierades.
9
Inklusions- och exklusionskriterier Litteraturstudien inkluderade vetenskapliga artiklar som var peer-review. Vilket enligt Polit och
Beck (2012) innebar att de var vetenskapligt granskade och godkända för att säkerställa att
insamlad data var av hög kvalité. Datainsamlingen baserades på allmänsjuksköterskor.
Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade mellan år 2013 - 2017. Review
artiklar exkluderades.
Tabell 1. Sökning i CINAHL 17-09-08
Tabell 2. Sökning i PubMed 17-09-08
10
Urval
Urval 1
Enligt Polit och Becks (2012) flödesschema utfördes urval 1 i steg 4. Titel och abstrakt
granskades utifrån det valda syftet för att finna lämplig och relevant forskning till
litteraturstudien. Totalt granskades 307 artiklar. De artiklar som exkluderades var antingen
dubbletter, review artiklar eller saknade relevans mot studiens syfte. Externa dubbletter
exkluderades, interna dubbletter identifierades ej. Externa dubbletter resulterade i 3 artiklar,
detta redovisas i tabell 2. De artiklar som återstod efter exkluderingen var totalt 37 stycken. 22
artiklar från CINAHL och 15 artiklar från PubMed.
Urval 2 De 37 artiklar från urval 1 lästes grundligt igenom. Syftet, metoden och resultatdelen i artiklarna
jämfördes med studiens valda syfte och inklusion- och exklusionskriterier. De artiklar som inte
uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades på grund av att syftet inte var relevant eller
inkluderade specialistsjuksköterskor. En manuell sökning genomfördes efter läsning av tidigare
studier och referenslistor som inkluderades till i urval 2, se tabell 2.
Totalt exkluderades 25 artiklar, vilket resulterade i 13 artiklar i urval 2, fyra från PubMed, åtta
från CINAHL och en från manuell sökning. Urval 2 tillämpas i Polit och Becks (2012)
flödesschema enligt steg 5 och 6.
Urval 3
De utvalda artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Kvaliteten hos de valda
artiklarna från urval 2 granskades som enligt Polit och Beck (2012) sker i steg 7, med hjälp av
granskningsprotokollen för kvalitativa artiklar, “Guide to an Overall Critique of a Qualitative
Research Report” och för kvantitativa artiklar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative
Research Report”. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod 10 artiklar. Tre artiklar exkluderades
på grund av att forskningsetiken inte var redovisad i respektive studie.
Databearbetning Databearbetningen genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i steg 8.
Artiklarna granskades och bearbetades utifrån studiens syfte för identifiering av relevanta
kategorier till resultatet.
Databearbetningen inleddes med att enskilt läsa varje artikel ett flertal gånger för att få en
förståelse av varje artikels innehåll. Därefter diskuterades artiklarna tillsammans för att
säkerhetsställa att all relevant data identifierats utifrån studiens syfte. Varje artikel märktes med
siffror och för att inte missa relevant data markerades texten med färgpennor. Utifrån den
markerade texten formulerades primärkategorier på post- it- lappar, totalt 105 stycken. Varje
post- it- lapp innehöll information om resultat från varje artikel och primärkategorier som
uppstod relaterat till studiens syfte. Därefter tolkades och sorterades kategorierna som enligt
Forsberg och Wengström (2012) var en bra metod för att hitta gemensamma kategorier. Detta
resulterade i två kategorier och tre underkategorier som redovisas i figur 2. Resultatet
sammanställdes och bearbetades systematiskt till studiens resultat, detta följde steg 9 enligt
Polit och Becks (2012) flödesschema.
Forskningsetiska ställningstaganden Detta arbete har använt sig av peer review artiklar, lagar, författningar och facklitteratur. Enligt
Forsberg & Wengström (2012) skall peer review artiklarna vara granskade av en etisk
11
kommitté. Inget innehåll har plagierats, förvrängts eller förfalskas, till detta användes ordböcker
och lexikon för att undvika misstolkningar. Citat som används i resultatet har skrivits på det
ursprungliga språket för att öka trovärdigheten. Primärkällor användes för att undvika
feltolkningar, korrekt källhänvisning samt att all bearbetad fakta redovisas i referenslistan
(Vetenskapsrådet 2016).
12
Resultat Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäker
vård. Resultatet i denna litteraturstudie har baserats på 10 vetenskapliga artiklar, fem
kvantitativa, tre kvalitativa och två av mixad metod. Artiklarnas sammanfattade innehåll
presenteras i artikelmatriser, se bilaga 1. Kategorier som identifierades under bearbetningen
resulterade i två kategorier och tre underkategorier som presenteras i figur 2. Kategorier som
identifierades var Arbetsbelastning och tidsbrist med underkategorier Patientantal och
bemanning och Logistik. Kommunikation med underkategori Samarbete.
Figur 2: Kategorier med tillhörande underkategorier.
Arbetsbelastning och tidsbrist Sjuksköterskans dagliga arbetsbelastning var starkt förknippat med bristande patientsäkerhet
på sjukhus (Van Bogaert et al. 2014; Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017).
Arbetet upplevdes som påfrestande och tungt (Atefi et al. 2014). Stresstålighet var en viktig
egenskap hos sjuksköterskan för att kunna hantera påfrestande situationer (Atefi et al. 2014;
Van Bogaert et al. 2017). För en nyexaminerad sjuksköterska kan arbetsbelastningen vara
överväldigande (Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor behövde hantera flera arbetsuppgifter
under tidspress, bland annat dokumentation och telefonsamtal, det ansågs inte vara patientsäkert
(Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017), dock menar erfarna sjuksköterskor att man måste
lära sig hantera hög arbetsbelastning för att klara av arbetet (Van Bogaert et al. 2017). Kvalitén
på omvårdnadsarbetet påverkades negativt på grund av hög arbetsbelastning (Van Bogaert et
al. 2014). Sjuksköterskorna belyste att de ofta missade försämringar i symtom och tecken hos
sina patienter på grund av bristande tid (Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017).
Dokumentation utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter (Steege & Dykstra 2016;
Van Bogaert et al. 2017). Det upplevdes vara tidskrävande på grund av att sjuksköterskorna
oftast måste dokumentera på flera platser i journalsystemet (Steege & Dykstra 2016).
Dokumentation förekommer både i pappersjournal och elektronisk journal. Det medförde en
ökad arbetsbelastning och en sämre patientsäkerhet (Van Bogaert et al. 2017). Patienterna blev
lidande på grund av att tiden sjuksköterskor spenderade på dokumentation resulterade i mindre
tid för omvårdnad (Atefi et al. 2014). Sjuksköterskorna upplevde även att journalsystemen ofta
ändras, vilket medförde mer arbete för sjuksköterskorna (Van Bogaert et al. 2017). Brist på
13
datorer (Steege & Dykstra 2016; Van Bogaert et al. 2017) medförde att arbetet blev förskjutet
och ökade arbetsbelastningen (Steege & Dykstra 2016).
Arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskor psykiskt och var kopplat med patientsäker vård
(Kirwan et al. 2013; Van Bogaert et al. 2014; Louch et al. 2016; Steege & Dykstra 2016). En
hög och långvarig arbetsbelastning orsakade trötthet, huvudvärk, frustration och negativitet hos
sjuksköterskorna (Van Bogaert et al. 2017). I Van Bogaert et al. (2014) studie var syftet bland
annat att undersöka hur sjuksköterskans arbetsmiljö, arbetsegenskaper och utbrändhet
påverkade sjuksköterskans arbete. Det visade sig att 10% (n=1108) av studie deltagarna var
missnöjda med sin nuvarande arbetsplats och arbetsresultat.
Patientantal och bemanning
Antalet sjuksköterskor per arbetspass var signifikant förknippat med patientsäker vård (Ball et
al. 2014; Smeds Alenius et al. 2014; Toode et al. 2015; Louch et al. 2016; Camargo Tobias et
al. 2016). Sjuksköterskorna upplevde att ökad bemanning minskade arbetsbelastningen på
grund av att antalet patienter per sjuksköterska minskade (Toode et al. 2015; Louch et al. 2016).
Vid hög patientomsättning, i genomsnitt 11,67 patienter per sjuksköterska var det vanligt att
omvårdnad till patienterna gick förlorad (Ball et al. 2014.) Ökat antal arbetsuppgifter
resulterade i mindre tid tillsammans med patienterna (Steege & Dykstra 2016; Atefi et al. 2014;
Van Bogaert et al. 2017). Både sjuksköterskor och patienter upplevde den begränsade kontakten
mellan sjuksköterskan och patienten som negativt (Van Bogaert et al. 2017).
Hög patientomsättning medförde mer arbete som sjuksköterskan skall utföra under tidspress
(Van Bogaert et al. 2017). Majoriteten av respondenterna (86%) rapporterade att minst 1 av 13
omvårdnadsåtgärder inte utfördes på grund av tidsbrist (Ball et al. 2014). Information och
utbildning, uppdatering av patientens vårdplan och uppföljning efter medicinsk behandling var
omvårdnadsåtgärder som gick förlorade (Ball et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017). Det ansåg
sjuksköterskorna var ett misslyckande i deras omvårdnadsarbete (Van Bogaert et al. 2017). När
sjuksköterskorna ansvarade för många patienter, upplevde de att en god omvårdnad inte kunde
utföras, vilket medförde att patienterna blev lidande (Atefi et al. 2014; Louch et al. 2016). En
sjuksköterska förstärkte känslan av den bristande tiden relaterat till det stora antalet patienter
”You have to set priorities and the first thing you loose are the opportunities for social
interaction with patients” (Van Bogaert et al. 2017, s. 11).
Logistik
Sjuksköterskor uppfattade att patientrummen inte var tillräckligt stora för att rymma nödvändig
utrustning (Steege & Dykstra 2016). De upplevde även att medicinsk utrustning inte alltid
fungerade, var tillräcklig till det stora antalet patienter (Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al.
2017) och var placerade långt bort från vårdmiljön (Steege & Dykstra 2016), det ökade
arbetsbelastningen och den patientsäkra vården (Atefi et al. 2014; Van Bogaert et al. 2017).
Kommunikation Kommunikationen mellan sjuksköterskorna på avdelningen påverkade patientsäkerheten, på
grund av att sjuksköterskorna ofta diskuterade öppet om patienterna (Camargo Tobias et al.
2016). Då sjuksköterskorna arbetade under stressiga förhållanden upplevde de frustration och
kommunicerade med en kort och irriterad ton emot varandra, det orsakade dålig stämning på
avdelningen (Van Bogaert et al. 2017).
Sometimes workload is so overwhelming that you have to express
your opinion so badly, but meanwhile it is a loss of your energy too
14
(Van Bogaert et al. 2017, s. 9).
Det finns en risk för att leverera en lägre patientsäkerhet när patienter flyttas mellan avdelningar
och vid skiftbyte, sjuksköterskor menade att viktig information missades i överrapporteringar
(Smeds Alenius et al. 2013). Generellt upplevdes kommunikationen på avdelningen vara bättre,
jämförelse med kommunikationen mellan andra avdelningar (Toode et al. 2015). Förändring av
kommunikation upplevdes vara nödvändig på grund av att rutiner saknades för hantering av
situationer då patientsäkerheten brister (Camargo Tobias et al. 2016).
Samarbete Sjuksköterskor upplevde att deras chefer inte var stödjande och samarbetsvilliga (Atefi et al.
2014; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde att för tunga scheman förhindrar
möjligheten till att gå på föreläsningar och klinisk träning för att uppdatera sin kunskap (Atefi
et al. 2014). Sjuksköterskorna ansåg att cheferna borde bli bättre på att utbilda personalen för
att förbättra den patientsäkra vården (Camargo Tobias et al. 2016). En bra utbildning och en
positiv arbetsmiljö ökade patientsäkerheten (Kirwan et al. 2013).
Sjuksköterskorna upplevde att cheferna inte lyssnade på personalens problem, till exempel när
konflikter uppstod mellan sjuksköterska och patient/anhörig, det medförde stress och
missnöjdhet i arbetet (Atefi et al. 2014). Frustration uppstod då sjuksköterskorna försökte
uppfylla patienternas förväntningar och organisationens krav, på grund av att beslut fattades
utan att rådfråga med deras personal (Steege & Dykstra 2016; Van Bogaert et al. 2017). 15%
(n=9236) av studiedeltagarna upplevde att sjukhusledningen inte visade prioriteringar angående
patientsäkerheten (Smeds Alenius et al. 2014).
Psykisk påfrestning medförde att de inte vågade rapportera om något gått fel i arbetet (Kirwan
et al. 2013; Toode et al. 2015; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde rädsla
(Kirwan et al. 2013; Camargo Tobias et al. 2016; Van Bogaert et al. 2017), ångest och
skuldkänslor (Toode et al. 2014) på grund av konsekvenserna (Kirwan et al. 2013; Toode et al.
2015; Van Bogaert et al. 2017). Om sjuksköterskor rapporterade missade omvårdnadsåtgärder
upplevde de att deras misstag hålls emot dem (Smeds Alenius et al. 2014; Camargo Tobias et
al. 2016). Vanliga åtgärder sjuksköterskorna inte utförde var säkerhetsrutiner exempelvis
patientidentifikation och fallförebyggande åtgärder (Van Bogaert et al. 2017).
Sjuksköterskor tillfrågades hur ofta de rapporterat in en vårdskada det senaste året. En tredjedel
svarade att de inte rapporterat något, en fjärdedel rapporterade in minst fem händelser (Kirwan
et al. 2013). Ökad inrapportering av vårdskador stärker sjuksköterskans motivation till att arbeta
patientsäkert (Kirwan et al. 2013). Sjuksköterskorna ansåg att motivationen på arbetsplatsen
var viktig. De sjuksköterskor som upplevde att de hade inflytande på arbetsplatsen genererade
i fler rapporterade vårdbrister och upplevde att de kunde utföra en patientsäker vård (Toode et
al. 2015).
Patienterna blev lidande på grund av att sjuksköterskor är beroende av ordinationer från läkare
exempelvis vid smärtstillande behandling (Atefi et al. 2014). Relationen mellan sjuksköterskor
och läkare hade en stark koppling till ökad patientsäkerhet (Smeds Alenius et al. 2014). Dock
upplevdes brist i samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare, vilket var frustrerande för
sjuksköterskorna på grund av att de ansåg sig inte ha tillräcklig kontroll över arbetet (Atefi et
al. 2014; Van Bogaert et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde att läkare inte lyssnade, trots att
sjuksköterskor spenderade mer tid med patienterna (Atefi et al. 2014).
15
Diskussion Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäker
vård. Resultatet visade att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkade den patientsäkra vården
genom olika förhållanden, framförallt mellan antalet patienter per sjuksköterska, bristande
bemanning och dålig kommunikation. Detta orsakade att viktiga omvårdnadsinterventioner
med patienterna missades och patienterna blev lidande.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visar att förhållandet mellan bemanning och antalet patienter per
sjuksköterska har stor påverkan på patientsäkerheten. Detta beror på att sjuksköterskor missar
omvårdnadsåtgärder relaterat till den höga arbetsbelastningen och den bristande tiden, som ofta
orsakas av antalet arbetsuppgifter. Annan forskning bekräftar även detta då det visat sig att
sjuksköterskans arbetsbelastning leder till tidsbrist för att utföra omvårdnadsåtgärder (Roch et
al. 2014).
Det framkommer att information och utbildning till patienter inte prioriteras vid hög
arbetsbelastning. Detta identifieras även i andra studier då tidsbrist leder till att sjuksköterskor
tvingas omprioritera omvårdnadsåtgärder och göra bortprioriteringar, vilket är en direkt
patientsäkerhetsrisk (Hinno et al. 2012; Roch et al. 2014). Henderson (1969) menade att
sjuksköterskan behöver ha en relation med patienten för att kunna bedöma individens behov av
omvårdnad, för att på så sätt hjälpa patienten att uppnå oberoende.
Personalbrist har ett negativt inflytande på den patientsäkra vården. Sjuksköterskor upplever att
ökad bemanning vid hög arbetsbelastning ger möjligheten att leverera bättre patientsäkerhet.
Vårdpersonalen hinner exempelvis med att mobilisera patienterna efter operation för ett
snabbare tillfrisknande. Nedskärning av personal försämrar patientsäkerheten. Bemanningen
bör utformas efter behov och inte utifrån förra årets budget (Nordin 2015). Det framkom att i
Sverige beräknas det vara ungefär 110 000 patienter om året som drabbas av en vårdskada som
resulterar i en högre kostnad för sjukhus (SKL 2017).
Patienter som dör inom 30 dagar efter en vårdskada minskar med cirka 14% om en god
arbetsmiljö upprätthålls (Aiken et al. 2008). Ytterligare forskning visar att sambandet mellan
antal patienter per sjuksköterska ökar dödligheten med 7% (Aiken et al. 2008, 2014). På sjukhus
där sjuksköterskor ansvarar för 8 patienter ökar dödligheten med 1,26% i jämförelse med
sjukhus där sjuksköterskor ansvarar för 4 patienter (Aiken et al. 2008). Detta bekräftar även
annan forskning där sjuksköterskor som ansvarar för mer än 10 patienter (i jämförelse med 5
patienter per sjuksköterska) ökar risken för vårdskador (Hinno et al. 2012). Detta går emot
patientsäkerhetslagen som innebär att ingen patient skall under några omständigheter komma
till skada under vårdtiden (SFS 2010:659).
Det framgår att sjuksköterskor känner sig rädda för att rapportera fel som uppstått på grund av
konsekvenser. Annan forskning visar att sjuksköterskor är oroliga att misstag de gjort kommer
att medföra konsekvenser, dessutom kände de sig osäkra på vilken typ av händelse som skall
rapporteras på grund av bristande information (Joengeun et al. 2007). Att lära sig från misstag
som uppstått, medför att patientsäkerheten ökar. Därför är det viktigt att rapportera fel för att
misstaget inte skall uppstå igen, vilket minimerar rädslan för skuldbeläggning (Nordin 2015).
Socialstyrelsen (2009) belyser att det är viktigt att rapportera fel som uppstår i vården för att på
så sätt ta lärdom och se till att de inte sker igen. Vårdpersonal har en skyldighet till att direkt
anmäla en vårdskada som uppstått eller hade kunnat uppstått till IVO (SFS 2010:659).
16
Sjuksköterskor upplever att viktig information missas i överrapporteringar. Annan forskning
förtydligar svårigheten för sjuksköterskor att rapportera vid arbetsdagens slut. Det finns många
distraktioner som leder till ouppmärksamhet både för förmedlare och mottagare. Förbereda
mediciner, inskrivning av nya patienter, slutföra daganteckningar, svara i telefonen och föra
dialog med patient/anhörig är några distraktioner sjuksköterskan utsätts för.
Överrapporteringarna sker oftast under tidspress (Sabet Sarvestain et al. 2014).
Resultatet visar att chefer många gånger inte var samarbetsvilliga, de genomförde bland annat
förändringar utan samtycke från personalen. Nordin (2015) beskriver att samarbetet mellan
arbetstagare och chefer har stor inverkan på sjuksköterskans uppfattning och attityd till arbetet.
Positiv attityd genererar till ett bättre förhållningsätt till patientsäker vård. Ytterligare forskning
visar att chefernas närvaro, respekt och öppenhet har stort inflytande på omvårdnadsarbetet.
Dock är många informanter skeptiska över att chefer har ett stort inflytande på organisationen
och resursfördelningen (Roch et al. 2014). Sjuksköterskorna föreslår att cheferna skall vara mer
involverade i patientsäkerheten, exempelvis genom möten där fall av vårdskador kan
diskuteras. Det krävs mod och support till personalen när incidenter inträffar och se till att
arbetsmiljön upplevs säker (Nordin 2015). Sjuksköterskor upplever att avdelningscheferna bryr
sig mer om att spara pengar än att förbättra patientsäkerheten (Jeongeun et al. 2007).
Sjuksköterskorna upplever att medicinsk utrustning inte alltid fungerar, finns tillgänglig eller
är tillräcklig till det stora antalet patienter. Även patienternas rum uppleves vara för små. Enligt
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska det finnas den utrustning samt lokaler som
behövs för personalen skall kunna ge god vård.
Metoddiskussion Litteratursökningen i denna studie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i
nio steg. Fördelar var att arbetet blev utfört på ett strukturerat sätt. Dock anses det var en nackdel
med att modellen är skriven på engelska på grund av att feltolkningar kunde ske. Databaserna
som användes i litteratursökningen var PubMed och CINAHL, som enligt Forsberg och
Wengström (2012) var lämpliga för att finna forskning inom området omvårdnad.
De ämnessökord som valdes till studien grundade sig på studiens syfte. I CINAHL användes
”Patient Safety” och ”Work environment”. Dessa sökord var väsentliga för att identifiera
relevant forskning till studies syfte. I PubMed användes även ämnessökordet “Patient Safety”.
“Work environment” var inte möjligt att söka som ämnesord utan fick sökas i fritext.
Ämnesorden job description och environment testades för att komma närmare arbetsmiljö.
Ämnesorden togs bort från söktabellen på grund av att det gav mindre resultat och exkluderade
relevanta artiklar. Detta anses inte ha någon påverkan på studiens resultat, eftersom Work
environment som fritext gav fler artiklar som stämde överens med studiens syfte. Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017) beskriver att man använder
fritextord till att identifiera liknande ord som förekommer i artiklarnas referenser och abstrakt.
Litteraturstudien hade ett stort forskningsområde, därför användes boolesk operator “AND” i
sökningarna tillsammans med kombinerade sökord. Polit och Beck (2012) beskriver att boolesk
operatör ”AND” hjälper till att specificera och begränsa sökresultatet. Detta medförde att det
blev lättare att finna artiklar som hade relevans till litteraturstudiens syfte. Nackdelen med att
använda “AND” i sökningarna var att artiklar som kunde vara relevant till studiens syfte föll
bort på grund av att det inte använt de ämnesord som författarna använde i sökningarna.
17
I båda databaserna söktes Nurs* i fritext med explode (*). Fördelen med denna typen av sökning
var att majoriteten av träffarna innefattade sjuksköterskor. Dock upptäcktes det i urval 2 att det
var en nackdel med denna typen av sökning. Detta var på grund av att Nurs* inte bara innefattar
allmänsjuksköterskor, utan sökningen gav många träffar på exempelvis barnmorskor och
intensivvårdssjuksköterskor.
De artiklar som inkluderades i studien skulle vara peer-review granskade, baserade på
allmänsjuksköterskor, skrivna på engelska och vara publicerade mellan år 2013 - 2017. Review
artiklar exkluderades. Under bearbetningen av artiklarna noterades det att begränsningen av
publiceringsåret var under en kort tidsperiod, på grund av att det identifierades ytterligare
relevant forskning till studiens resultat vid närmare granskning av artiklarnas referenser. En ny
sökning av de kombinerade sökorden testades i CINAHL med publicerings år mellan 2007 –
2017, det resulterade 335 artiklar. Detta ansågs vara för omfattande för att hinna primärgranska
artiklarna. Studiens resultat anses inte blivit annorlunda om fler artiklar identifierats, dock hade
ytterligare relevant forskning kunna stärka studiens resultat.
I urval 1 skulle artiklar vars sammanfattning som inte svarade på studiens syfte exkluderas
(Polit & Beck 2012). Detta var en effektiv metod för att finna de artiklar som innehöll relevant
data. En nackdel med denna typ av metod kan ha betytt att relevant data sorterades bort på
grund av att sammanfattningen av artiklarna kunde ha antytt något annat än vad som kunde
återfinnas i artikeln. Detta betyder att resultatartiklar kan ha missats. Dock är sannolikheten låg
för att resultatet skall ha blivit påverkat.
Artiklarna som används i resultatet är baserat på forskning från olika länder: Iran (n=1), Irland
(n=1), USA (n=1), Belgien (n=2), Brasilien (n=1), Storbritannien (n=2), Sverige (n=1) och
Estland (n=1). Att forskningen kommer ifrån olika delar av världen kan öka trovärdigheten
(Forsberg & Wengström 2012) och skulle kunna betyda att resultatet kan vara överförbart
globalt. Dock kan arbetssituationen se olika ut i olika världsdelar på grund av att lagar och
ekonomiska förutsättningar, det kunde ha påverkat deltagarna och resultatet.
Klinisk betydelse Resultatet visar att sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar omvårdnadsarbetet och därmed
patientsäkerheten. Genom att tydliggöra dessa faktorer vill författarna öka medvetenheten om
vilka patientsäkerhetsrisker som sjuksköterskan både omedvetet och medvetet utsätter sina
patienter för, relaterat till den höga arbetsbelastningen.
Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskorna gällande patientsäkerheten, leder det
förhoppningsvis till att sjuksköterskor tänker en gång extra när de tvingas bortprioritera
omvårdnadsåtgärder. Organisationen behöver bli bättre på att involvera personalen för att
främja ett patientsäkert klimat. Detta kan ske genom kontinuerliga möten och utbildningar i
patientsäkerhet och kan i sin tur leda till att patientsäkerheten stärks.
Förslag till fortsatt forskning Sjuksköterskor har idag har för många patienter och för lite tid till att utföra en god patientvård.
Förslag till nya studier kan vara att undersöka hur omvårdnaden och patientsäkerheten skulle
se ut om förutsättningarna för sjuksköterskor vore annorlunda. Exempelvis om färre patienter
per sjuksköterska skulle leda till mer tid till omvårdnadsarbete och skulle då sjuksköterskorna
uppleva sjukvården mer säker?
18
Slutsats Sammanfattningsvis påvisar resultatet att bristande bemanning, tidsbrist, kommunikation och
samarbete påverkar sjuksköterskan att utföra en patientsäker vård. Dessa delar i resultatet har
förödande konsekvenser för patienten och sjukvården. Patienter har inte alltid möjlighet till att
påverka förutsättningarna i vårdmiljön. Sjuksköterskan är skyldig till att följa lagar och
författningar för att inte orsaka skada hos sina patienter. Dock påvisar resultatet att
sjuksköterskans arbetsmiljö kan medföra att patienterna drabbas av vårdskada.
Organisationen har en bestämmande roll i arbetsmiljön som många gånger gör mer skada än
nytta. Nedskärningar av personal, ökat patientantal och bristande resurser orsakar tidsbrist och
leder till att sjuksköterskan upplever trötthet och utmattning, detta i sin tur kan medföra att fel
uppstår i vården. Osäkerhet och rädsla för konsekvenser leder till att sjuksköterskorna inte vågar
rapportera när de uppstår något fel. Konsekvensen av detta medför att avdelningen ej kan ta
lärdom av den bristande patientsäkerheten och på så sätt främja en patientsäker vård.
19
Referenslista (referenser med * ingår i resultatet)
Aiken, L.H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Lake, E.T. & Cheney, T. (2008). Effects of Hospital
Care Environment on Patient Mortality and Nurse Outcomes. The journal of nursing
administration, 38(5), 223-229.
Aiken, L.H., Sloane, D.M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffihs, P., Busse, R. & Mchugh,
M.D. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries:
a retrospective observational study. The Lancet, 383(9931), 1824–1830. doi:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(13)62631-8
Arbetsmiljöverket [AFS] (2015:4). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.
*Atefi, N., Abdullah, K.L., Wong, L.P. & Mazlom, R. (2014). Factors influencing registered
nurses perception of their overall job satisfaction. International Nursing Review, 61(3), 352-
360. doi: 10.1111/inr.12112
*Ball, J.E., Murrells, T., Rafferty, A.M., Morrow, E. & Griffiths, P. (2014). ´Care left undone´
during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality
& Safety, 23(2), 116-126. doi: 10.1136/bmjqs-2012-001767
*Camargo Tobias, G., Queiroz Bezerra, A.L., Alves Moreira, I., Tanferri de Brito Paranaguá,
T. & Bauer de Camargo Silvia, A.E. (2016). Knowledge of nurses on the culture of patient
safety in university hospital. Journal of Nursing, 10(3), 1071-1079. doi: 10.5205/reuol.8702-
76273-4-SM.1003201617
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan. D.
& Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131.
doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2012). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Hallin, K. & Danielson, E. (2007). Registered nurses’ experiences of daily work, a balance
between strain and stimulation: A qualitative study. International journal of nursing studies,
44(7), 1221-1230. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.011
Henderson, V. (1969). Basic Principles of Nursing care. 5. uppl. Geneva: International Council
of Nurses.
Hinno, S., Partanen, P. & Vehviläinen-Julkunen, K. (2012). Nursing activities, nurse staffing
and adverse patient outcomes as perceived by hospital nurses. Journal of Clinical Nursing,
21(11-12), 1584–1593. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03956.x
Jeongeun, K., Kyungeh, A., Minah, K.K. & Sook, H.Y. (2007). Nurses’ Perception of Error
Reporting and Patient Safety Culture in Korea. Western Journal of Nursing Research, 29(7),
827-844. doi: 10.1177/0193945906297370
20
*Kirwan, M., Matthews, A. & Scott, A. (2013). The impact of the work environment of nurses
on patient safety outcomes: A multi-level modelling approach. International Journal of Nursing
Studies, 50(2), 253-263. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.08.020
Kohn, L.T., Corrigan, J.M. & Donaldson, M.S. (2000). To err is human: Building a Safer
Health System [Elektronisk]. Washington D C: National Academies press.
*Louch, G., O´Hara, J., Gardner, P. & O´Connor, D-B. (2016). The daily relationships between
staffing, safety perceptions and personality in hospital nursing: A longitudinal on-line diary
study. International Journal of Nursing Studies, (59), 27–37. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2016.02.010
LÖF (2017). Anmälningar till LÖF 2016 - för hela Sverige. http://lof.se/wp-
content/uploads/Statistik-2016-Hela-Sverige.pdf [2017-10-02]
Nordin, A. (2015). Patient safety culture in hospital settings: measurements, health care staff
perceptions and suggestions for improvement. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.
Roch, G., Dubois, C. A. & Clarke, S. P. (2014). Organizational Climate and Hospital Nurse’s
Caring Practices: A Mixed- Methods Study. Research in nursing & health, 37(3), 229-240. doi:
10.1002/nur.21596
Sabet Sarvestain, R., Moattari, M., Nikbakht Nasrabadi, A., Momennasab, M. & Yektatalab, S.
(2014). Challenges of nursing handover: A qualitative study. Clinical Nursing Research, 24(3),
234-252. doi: 10.1177/1054773813508134
Selanders, L.C. (2010). The power of environmental adaptation: Florence Nightingale´s
original theory for nursing practice. Journal of Holistic Nursing, 28(1), 81–88. doi:
10.1177/0898010109360257
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1996:799. Patientskadelag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
*Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, S. & Lindqvist, R. (2014). Staffing and
resource adequacy strongly related to RN´s assessment of patient safety: a national study of
RNs working in acute-care hospitals in Sweden. BMJ Quality & Safety, 23(3), 242–249. doi:
10.1136/bmjqs-2012-001734
Socialstyrelsen (2009). Nationella indikationer för god vård – Hälso- och
sjukvårdsövergripande indikatorer – Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf [2017-
09-25]
21
Socialstyrelsen (2017). Centrala lagar och föreskrifter.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter.
[2017-05-18]
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf [2017-
10-27]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017). Vår metod. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering.
*Steege, L.M. & Dykstra, J.G. (2016). A macroergonomic perspective on fatigue and coping
in the hospital nurse work system. Applied ergonomics, (54), ss. 19-26. doi:
10.1016/j.apergo.2015.11.006
Sverige Kommuner och Landsting [SKL] (2011a). Säkrare vård och omsorg: Handbok i
grundläggande patientsäkerhetsarbete. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-640-
8.pdf [2017-09-20]
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2011b). Minska vårdskadorna.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5238.pdf [2017-10-27]
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2017). Skador i vården, 2013 - 2016 på nationell
samt region- och landstingsnivå. http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skador-i-varden-2013-
2016.html [2017-09-25]
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: svensk
sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf [2017-05-16]
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf [2017-09-25]
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2014a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
[Elektronisk]. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod 2014.pdf [2017-05-16]
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2014b). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad.
Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-
publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf [2017-05-16]
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
22
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2017-11-01]
*Toode, K., Routasalo, P., Helminen, M. & Suominen, T. (2015). Hospital nurses’ working
conditions in relation to motivation and patient safety. Nursing Management, 21(10), 31-41.
doi: 10.7748/nm.21.10.31.e1293
*Van Bogaert, P., Timmermans, O., Weeks, S.M., Van Heusden, D., Wouters, K. & Franck, E.
(2014). Nursing unit teams matter: Impact of unit level nurse practice environment, nurse work
characteristics, and burnout on nurse reported job outcomes, and quality of care, and patient
adverse events- A cross sectional surgery. International Journal of Nursing Studies, 51(8),
1123-1134. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.12.009
*Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de
Cruys,Z. & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job
outcomes and quality of care: a mixed method study. BMC Nursing, 16(5). doi:
10.1186/s12912-0160200-4
Vetenskapsrådet (2016). Oredlighet i forskningen.
https://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html [2017-05-
22]
Wijk, H. (2010). Personcentrerad miljö. I Edvardsson, D. (red.) personcentrerad omvårdnad i
teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 75–87.
Seminarieversion
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat
Atefi N
Abdullah K. L
Wong L. P
Mazlom R.
2014
Iran
Factors influencing
registered nurses
perception of their overall
job satisfaction:
a qualitative study
Syftet med denna studie var att
belysa faktorer som var relaterade
till sjuksköterskans arbetsnöjdhet
så väl som missnöje av arbetslivet
vid kritiskvård på ett stort sjukhus
Metod: Kvalitativ beskrivande studie.
Datainsamling: Tio fokusgrupper,
Semistrukturerad intervjuguide, ljudinspelning
och anteckningar.
Mars – juni 2012.
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. Frivilligt
deltagande.
85 sjuksköterskor deltog och hade minst 2 års
erfarenhet.
Icke-vårdpersonal (tex barnmorskor) och
administrativ personal (huvudsjuksköterskor och
handledare) exkluderades.
Bortfallet var inte redovisat.
Studien visade att hög arbetsbelastning och
brist på sjuksköterskor var viktiga faktorer
som orsakade jobbmissnöje bland
sjuksköterskor.
Ball J. E
Murrells T
Rafferty A-K
Morrow E
Griffiths P
2014
Storbritannien
Care left undone´ during
nursing shifts:
associations with
workload and perceived
quality of care
Syftet med studien var att beskriva
förekomsten av utebliven vård
(som rapporterats av
sjuksköterskor) och utforska
sambandet mellan
sjuksköterskebemanningen,
vårdkvalitén och patientsäkerhets
miljön.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)
Januari - september 2010
Urval/ Bortfall:
Stratifierat slumpmässigt urval.
2917 registrerade sjuksköterskor som arbetar
inom 401 generella medicinsk / kirurgiska
avdelningar i 46 akut sjukhus i England
inkluderades. Bortfallet var inte redovisat.
Specialistsjuksköterskor exkluderades
Sjuksköterskor rapporterade att vård som
oftast behövdes, inte utfördes på grund av
otillräcklig tid. Det finns ett starkt
förhållande mellan sjuksköterskornas
bemanningsnivåer och förekomsten av vård
som lämnas ogjord.
Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat
Camargo Tobias G
Queiroz Bezerra A. L
Alves Moreira I
Tanferri de Brito Paranaguá. T
Bauer de Camargo Silva A. E
2016
Brasilien
Knowledge of nurses on
the culture of patient
safety in university
hospital
Studien syfte var att:
● Analysera storleken på
patientsäkerhets
kulturen i organisationsramen och
arbetsenheter.
● Beskriv sjuksköterskors kunskap
om patientsäkerhet.
Metod: Kvalitativ beskrivande studie
Datainsamling: Semi strukturerat frågeformulär.
Oktober till december 2011.
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. Studien
omfattade 117 sjuksköterskor;18 uteslutes efter
fem på varandra följande frånvarodagar under
data insamlingsperioden och tre vägrade att
delta.
Otillräcklig personal, brist på samarbete och
kommunikation äventyrar patientsäkerheten
och kvalitén av vården.
Kirwan M
Matthews A
Scott A
2013
Irland
The impact of the work
environment of nurses on
patient safety outcomes:
A multi-level modelling
approach
Syftet med denna studie var att
identifiera miljöfaktorer på
Irländska sjukhus som påverkar
sjuksköterskans utförande av
patientsäker vård
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)
September 2009 - maj 2010.
Urval/Bortfall: Bekvämlighetsurval. 32 sjukhus
tillfrågades, 31 tackade ja till att delta. Två
sjukhus räknades i studien som ett sjukhus.
1397 sjuksköterskor deltog från 108 avdelningar
på 30 olika sjukhus på Irland.
Studien ger bevis för att en optimal
arbetsmiljö i en avdelning kan öka
patientsäkerheten inom sjukhus avdelningar.
Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat
Louch G
O´Hara J
Gardner P
O´Connor D. B
2016
Storbritannien
The daily relationships
between staffing, safety
perceptions and
personality in hospital
nursing: A longitudinal
on-line diary study
Sambandet mellan dåliga villkor
och dåligt patientsäkerhetsklimat är
konsekvenser som är väl etablerade
inom sjukhusvård.
Därför var syftet att öka ytterligare
förståelse för dessa föreningar
genom att undersöka
sjuksköterskans dagliga
uppfattningar om bemanning och
patientsäkerhet.
Metod: Mixad metod
Datainsamling: Frågeformulär och online
dagbok.
Mars och juli 2013.
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval.
83 sjuksköterskor rekryterades från tre sjukhus.
Totalt 324 rapporter samlades in.
hierarkisk linjär modellering.
Bortfallet var inte redovisat.
Sjuksköterskorna rapporterade att de hade
större möjlighet att utföra patientsäker vård
på dagar då bemanningen var mer
tillfredsställande.
Smeds Alenius L
Tishelman C
Runesdotter S
Lindqvist R
2014
Sverige
Staffing and resource
adequacy strongly related
to RNs’ assessment of
patient safety: a national
study of RNs working in
acute-care hospitals in
Sweden
Att undersöka hur sjuksköterskors
bedömningar av:
(a) Patientsäkerhet på deras
arbetsplats.
b) Vårdmiljö
c) Patientens säkerhetskultur
d) Deras engagemang i direkt
patientvård
(e) arbetslivserfarenhet som
sjuksköterskor relaterar till och
interagerar med sjuksköterskors
bedömning av patientsäkerhet på
sjukhus i Sverige.
Metod: Kvantitativ studie
Datainsamling: Frågeformulär (RN4 CAST)
Januari - mars 2010
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 9236
sjuksköterskor inkluderades. 13 851
sjuksköterskor exkluderades på grund av att de
inte uppfyllde studiens inklusionskriterier eller
hade otillräckliga svar.
Sjuksköterskors arbetsmiljöfaktorer var
relaterade till sjuksköterskans bedömningar
av patitentsäkethet. Till exempel
sjuksköterskors uppfattning om att ha
tillräckligt med personal och resurser
förbättrade sin bedömning av
patientsäkerhet.
Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat
Steege L. M
Dykstra J. G
2016
USA
A macroergonomic
perspective on fatigue and
coping in the hospital
nurse work system
Syftet med studien var att
undersöka hinder
och tillvägagångssätt för
sjuksköterskan att hantera trötthet.
Specifikt tog denna studie två
primärforskning frågor:
-Vad identifierar sjuksköterskans
faktorer från arbetet som bidrar till
eller förhindrar utvecklingen av
yrkesmässiga trötthet?
-Vad upplever sjuksköterskor som
hinder och hjälpmedel till
att hantera trötthet i sitt arbete.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling: Semistrukturerad intervju,
videoinspelning.
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 22
sjuksköterskor från olika avdelningar på ett
sjukhus i USA deltog.
Sjuksköterskorna skulle ha max 2 års erfarenhet
eller mer än 5 års erfarenhet.
Bortfallet var inte redovisat.
En av de vanligast diskuterade
trötthetskällorna var brist på tillräcklig
bemanning.
Yrkesutmattning hos sjuksköterskor är
förknippad med ökad
sjuksköterskeomsättning och minskad
hälsa och patientsäkerhet.
Toode K
Poutasalo P
Helminen M
Suominen T
2015
Estland
Hospital nurses´ working
conditions in relation to
motivation and patient
safety.
Syftet med studien var att belysa
sjuksköterskors uppfattning av
arbetsplatsens egenskaper,
arbetsförhållanden,
arbetsmotivation och
patientsäkerhet och att undersöka
förhållandet mellan dessa.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Datainsamling: Online frågeformulär
Urval/ Bortfall: Bekvämlighetsurval. 6235
sjuksköterskor på estländska sjukhus fick
formulär. 201 sjuksköterskor svarade på
formuläret och inkluderades.
Bortfall 6034 sjuksköterskor
Sjuksköterskors uppfattning av arbetsmiljön,
samarbete, makt. Det framkom att
sjuksköterskans kontroll över sitt arbete kan
på verka deras motivation och att
missnöjdheten på arbetet kan leda till lägre
patientsäkerhet.
Författare, årtal, land Titel Syfte Metod Huvudresultat
Van Bogaert P
Timmermans O
Mace Weeks S
Van Heusden D
Wouters K
Franck E
2014
Belgien
(Wallonia och Flanders)
Nursing unit teams
matter: Impact of unit-
level nurse practice
environment, nurse work
characteristics, and
burnout on nurse
reported job outcomes,
and quality of care, and
patient adverse events—A
cross-sectional survey
Att undersöka effekterna av
sjuksköterskans arbetsmiljö,
arbetsegenskaper och utbrändhet
som påverkar sjuksköterskans
arbetsresultat, vårdkvalitet och
patientsäkerhet.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Datainsamling:
Strukturerade frågeformulär.
juni 2011 och juni 2012.
Urval/Bortfall: Bekvämlighetsurval. 1108
sjuksköterskor från 96 olika avdelningar på 2
sjukhus inkluderades. 20 avdelningar
exkluderades på grund av låg svarsfrekvens.
Många faktorer var associerade med
sjuksköterskans arbetsmiljö,
arbetsegenskaper, utbrändhet och
rapportering av fel. Exempelvis
arbetsnöjdhet, vårdkvalité, klagomål från
patienter och anhöriga, psykiskvälbefinnande
och socialkompetens.
Van Bogaert P
Peremans L
Van Heusden D
Verspuy M
Kureckova V
Van de Cruys Z
Franck E
2017
Belgien
Predictors of burnout,
work engagement and
nurse reported job
outcomes and quality of
care: a mixed method
study
Syftet med studien var att
undersöka sjuksköterskor och
sjuksköterskechefers uppfattningar
och erfarenheter
av sjuksköterskors
arbetsbelastning. Sambandet
mellan arbetsmiljö och
arbetsegenskaper som kan utveckla
utbrändhet och hur dessa faktorer
påverkar patientsäkerheten.
Metod: Mixad metod, beskrivande design
Datainsamling/ Urval/ Bortfall:
Kvantitativ undersökning - frågeformulär.
Bekvämlighetsurval. Två sjukhus inkluderades,
en i nederländsktalande delen av Belgien och en
i den fransktalande delen av Belgien.
1201 formulär skickades ut till Sjuksköterskor,
751 av dem svarade och inkluderades.
September 2014 - maj 2015.
kvalitativ studie - intervjuer.
Ljudinspelning och anteckningar.
Bekvämlighetsurval. 19 Sjuksköterskor från det
nederländsktalande sjukhuset deltog.
januari 2015 – mars 2015.
Arbetsbelastningen beror på och leder till
flera dimensioner. Exempelvis utbrändhet,
försämrad vårdkvalité, samarbete och
kommunikation.
top related