vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?
Post on 10-Jan-2016
49 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?
13.2.2008
hakan.jansson@mtt.fi
Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen:
Vad kan man göra bättre?-Identifiering av de mest belastande
skiftena och produktionsskedena-Slutna näringskedjor
-Ett bättre utnyttjande av boskapsgödselns näring, prosessering
-En förbättring av jordens struktur och en förbättring av produktiviteten
Behandling av rinnande vatten och behandling av jord
Eila Turtola MTT
Specialstödsavtal 2005 ha
Stödform
Skyddszoner 4 360
Våtmarker och sedimentationsbassänger 86
Reglerad dränering och liknande åtgärder 32 716
Kalkfilterdränering ock kalkning av skiften med lågt pH i alven 1 530
Effektiviserad användning av gödsel 75 637
Källa: Jord- och skogsbruksministeriet
20066142
Miljöstödsarealer
-Ytjorden molera/styv lera, alven styv lera -2 ha, lutning 2%-Täckdikat med tegelrör 1962-Avstånd mellan rören 16 m, djup 1-1.15 m-16 täckdikes-, 4 ytavrinningsförsöksrutor-Oavbruten mätning av avrinningen från -75-Provtagningen flödesproportionell-Nydikning år 1991 med plaströr vid sidan av de gamla dikena-Dikena fylldes med ytjord i den övre delen av fältet och med träflis i den nedre delen
MTT:s undersökning rörande nydikning
Foto: Eila Turtola MTT
Nydikningen skar ned erosionstopparna
0
1000
2000
3000
4000
5000
i ytavrinningsvattnet
i täckdikesvattnet
Omdikning år 1991Erosion, kg/ha/år
Eila Turtola MTT
Skörd kg/ha
N-balans kg/ha
P-balans kg/ha
Före Efter
3 680 4 350
45 23
33 6
Inverkan på sädesskördarna (korn), kväve- och fosforbalanserna(höstjordbearbetning = plöjning), alla rutor 1980-1999)
Eila Turtola 2006
20-35 cm
Ksat cm/h
Makroporer v/v
35-55 cm
Ksat cm/h
Makroporer v/v
Ytavrinningens andel
(vid vall)
1989 2001
2 år före 10 år efter
0.69 1.89
0.39 0.67
0.005 0.10
0.017 0.30
67% 35%
(75%) (54%)
Inverkan på jordens jordens struktur, alla rutor 1989 och 2001
Eila Turtola 2006
Hästnäringen och miljön
• Finlands hästar förfogar över ca 3000 ha rastgårdar
• År 2014 överstiger fosforbelastningen från våra rastgårdar i Finland belastningen av avloppsvattnen i glesbygden
1. Kemikalförråd2. Doseringsbrunn3. Sedimentationsbassäng4. Sandfilter
1.2.
3.4.
Rasthage
Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä
pH
0
1
2
3
4
5
6
7
8
18.1
1.20
03
28.1
1.20
03
29.1
1.20
03
04.0
2.20
04
18.0
3.20
04
29.0
3.20
04
30.0
3.20
04
31.0
3.20
04
07.0
4.20
04
01.0
7.20
04
29.0
7.20
04
02.0
8.20
04
26.1
0.20
04
15.1
1.20
05
12.1
.200
6
21.0
4.20
06
24.1
0.20
06
25.1
0.20
06
27.1
0.20
06
18.1
.200
7
1.8.
2007
Löst fosfor
0
1
2
3
4
518
.11.
2003
28.1
1.20
03
29.1
1.20
03
04.0
2.20
04
18.0
3.20
04
29.0
3.20
04
30.0
3.20
04
31.0
3.20
04
07.0
4.20
04
01.0
7.20
04
29.0
7.20
04
02.0
8.20
04
26.1
0.20
04
15.1
1.20
05
12.1
.200
6
21.0
4.20
06
24.1
0.20
06
25.1
0.20
06
27.1
0.20
06
18.1
.200
7
1.8.
2007
mg/l
Inkommande
Utgående
Kemisk behandling av vattnet från en rasthagei Ypäjä
Ferix-3
Försöket finansierades av Tavastlands Miljöcentral, Jockis kommun och Jockis vattenbolags Ab och MTT. Administration: Agropolis Ab.
Utfällning av fosfor med ferrisulfat i ettdike på Rehtijärvi tillrinningsområde
10.1.200740 l/s
11.3.200720 l/s
12.3.200712 l/s
13.3.2007130 l/s
lösligt-P mg/l
tot-P mg/l
0,097 1,10
lösligt-P mg/l
tot-P mg/l
0,132 0,25
lösligt-P mg/l
tot-P mg/l
0,111 0,20
lösligt-P mg/l
tot-P mg/l
0,067 0,22 Aaro Närvänen MTT
Under tre dygn vid vårflödets början behandlades ca14 000 m³ dikesvatten. Under den här tiden förbrukades 400 kg ferrisulfatDoseringen var i medeltal 1:35 000. Av den lösta fosforn utfälldes 91 % (1 kg).Under hela försöksperioden användes 1240 kg ferrisulfat/46 000 m³Av den totala fosforn utfälldes 23 % (ca. 2,3 kg)Den utfällda lösta fosforin mängd var 1,5 kg
Resultat
Fosforns olika former i vattendragen (källa Sharpley, 1998).
Löst fosforPartikelbunden fosfor
Till algtillväxt användbar fosfor
Sedimentbunden fosfor
PO4-P, P… + Fe2(SO4)3
Vattendragens anemi
Trädgårdar och gräsmattor, 35 ha 22 kg
Skogsområden, 7800 ha78 kg
Alla åkrar 2000 ha360 kg
Hur den årliga belastningen av löst fosforuppstår på ett tillrinningsområde
Hästhagar, 3 ha 30 kg
Mjölkrum (5) 46 kg
Avloppsvatten, 700 personer 350 kg
Åkrar med de högsta fosfortalen 400 ha180 kg
Övriga åkrar, 1600 ha180 kg
Rastgårdar för nötkreatur, 0.1 ha 3,3 kg
Algsjön, 163 ha
Aaro Närvänen, 2007
-Det ekologiska systemet kunde på några års sikt producera lika stora skördar både torrsubstansmässigt och energimässigt som ett konventionellt system med de förutsättningar som gäller vid Öjebyns forskningsstation med dess jordar och klimat. -De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år-med den växtföljd och det tvåskördesystem som användes vid vallskörden, är det inte längre någon självklarhet att konventionell drift ger högre avkastning, speciellt inte om man ser till totalbilden av växtodlingen i ett mjölkproducerande jordbruksföretag. -Som en logisk slutsats måste värdet av mineralgödsel ifrågasättas i växtföljder som används vid intensiv mjölkproduktion http://www.njv.slu.se/RM/RM5_2004.pdf
Slutsatser…• Koncentrationen av husdjursskötseln förorsakar lokal
ojämvikt i näringsbalanserna. Man är tvungen att utsprida de med inköpsfoder inköpta näringsmedlen på en mindre åkerareal än som använts till produktion. En tillväxt i näringsbalanserna är en faktor, som ökar belastningen i vissa vissa delar av vårt land.
• I områden med växtodling minskar belastningen, därför att det inte är lönsamt att använda några höga doser av näringsämnen i växtodling.
• Jordbrukspolitiken styr producenternas motivation till satsningar i skötsel och förbättring av våra åkrar. Åkrarnas dränering (täckdikning) och rätt pH (kalkning) är i nyckelpositioner när man skall minska jordbrukets belastning på våra vattendrag. Kortvariga hyreskontrakt uppmuntrar inte till att förbättra åkerns skick. Jordbrukspolitiken och lagstiftningen måste sörja för att jordbrukarnas motivation till en odling, som strävar till att reducera utsläppen förbättras.
Risto Uusitalo MTT
top related