vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa?

Post on 22-Feb-2016

60 Views

Category:

Documents

0 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa? . Lars Lindholm. Disposition:. Problemet – ojämlik hälsa Utbildning och hälsa Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?. Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år?. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Vad kan vi göra för att minska ojämlikhet i hälsa?

Lars Lindholm

Disposition:

•Problemet – ojämlik hälsa•Utbildning och hälsa•Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?

Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år?

..1600 dödsfall i förtid, 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall på 2,2 miljarder och en förlust av hälsa på 13,9

miljarder kronor.

Hälsa och utbildning

Hälsa och utbildning korrelerar, dvs de som har bra utbildning har god

hälsa och tvärtom.

30-34 år 80-84Universitet 1 1Gymnasium 1,7 1,2Grundskola 4,6 1,4

Relativ dödlighet beroende på utbildning och ålder. Män 1999-03

Andel kvinnor i åldern 25-34 som rapporterar ”inte god hälsa”

Grundskola 60%Gymnasium 30%Universitet 22%

HRLK

1

0

År

Livstidshälsa för sex kohorter (från 16 till 100 år)

1. Kvinnor grundskola2. Män grundskola3. Kvinnor gymnasium4. Män gymnasium5. Kvinnor universitet6. Män universitet

EQ5D frågeformulärRörlighet:1. Jag går utan svårighet2. Jag kan gå med viss svårighet3. Jag är sängliggandeHygien:1. Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning

2. Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv3. Jag kan inte tvätta eller klä mig självHuvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter

1. Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter2. Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter

3. Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteterSmärtor/besvär:1. Jag har varken smärtor eller besvär2. Jag har måttliga smärtor eller besvär3. Jag har svåra smärtor eller besvärOro/nedstämdhet:1. Jag är inte orolig eller nedstämd2. Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning3. Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd

The EQ-5D Scoring Formula Dimension Coefficient Konstant* 0.081 Rörlighet Nivå 2 0.069 Nivå 3 0.314 Hygien Nivå 2 0.104 Nivå 3 0.214 Dagliga aktiviteter Nivå 2 0.036 Nivå 3 0.094 Smärtor/ besvär Nivå 2 0.123 Nivå 3 0.386 Oro/ nedstämdhet Nivå 2 0.071 Nivå 3 0.236 N3** 0.269 * Om någon 2:a eller 3:a ** Om någon 3:a

1000 0 0 0

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”

År 0

Definition av ”states”

”God hälsa”=1-0,9”Ganska god hälsa”=0,8-0,89”Inte god hälsa”< 0,8”Död” = 0

1000 0 0 0

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död”

16 år

17 år ? ? ? ?

Källor:

Dödlighet SCBÖvriga övergångssannolikheter från

”Hälsa på lika villkor” 2010 (Norrland)

QALYsmän

QALYskvin

Grund 47,8 46,3Gym 50,5 +2,7 49,5 +3,2Univ 54,0 +3,5 53,8 +4,3

Förväntade QALYs (16-100 år) efter utbildning och kön

Kan vi (och vill vi) minska gapen?

Det beror främst på hur vi ser på kausaliteten!

1. Utbildning ger bra hälsa2. Bra hälsa leder till god utbildning

3. En tredje ”faktor” bestämmer både utbildning och hälsa

Utbildning ger bra hälsa.

Utbildning ger möjlighet till bra jobb med hög lön, stort eget besluts-utrymmen och god fysisk arbetsmiljö.

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning gör det lättare att förstå relevant information, och underlättar kommunikation med vårdanställda.

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning ändrar synen på risker. Nästan alla riskabla beteenden (rökning, fysisk passivitet, dåliga matvanor, köra utan bilbälte etc) är ovanligare hos sådana med god utbildning.

Utbildning ger bra hälsa.

God utbildning ger hög status. Status är hälsofrämjande. Symboler för status blir som regel mer hälso-vänliga ju bättre utbildning en grupp har.

Slutsats:

Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för

hälsa!!!

Minska avhoppen från gymnasieskolan!

Andelen som fullföljer varierar betydligt mellan olika kommuner men också mellan enskilda år i samma

kommun. Kommuner som ”tar tag” i problemet har ökat andelen som fullföljer med 10-15 %-enheter på ett

år!

Vad kan göras?

Motverka studieavbrottSKL 2012

Vad kan göras?

•Bra bemötande är avgörande

Vad kan göras?

•Bra bemötande är avgörande•Tydliga mål och betoning på resultat

gör skillnad

Vad kan göras?

• Bra bemötande är avgörande• Tydliga mål och betoning på resultat gör

skillnad• Att vara på rätt utbildning

Vad kan göras?

•Bra bemötande är avgörande•Tydliga mål och betoning på resultat gör

skillnad•Att vara på rätt utbildning

•Kvalitet genom samarbete och delaktighet

Vad kan göras?

•Bra bemötande är avgörande•Tydliga mål och betoning på resultat gör

skillnad•Att vara på rätt utbildning

•Kvalitet genom samarbete och delaktighet•Förmåga att upptäcka och tillgodose

behov

Ett exempel!

Två lärare i klassrummet 50% av tiden skulle kosta ca 8 mkr per år per 1000

elever

”Före” ”Efter”Grundskola 30% 20%Gymnasium 40% 50%Universitet 30% 30%QALY 64,74 65,01”Shortfall” 3260 per 1000 2990 per 1000

”Exempel -interventionsresultat”

Kostnadseffektivt?

Ca 90 000 SEK/QALY(gränsvärde 500 000)

Den ”riktiga” studien kommer att bygga på ”Plug in” erfarenheter

Sammanfattning:1. Utbildning avgörande betydelse för

hälsan!2. Färre avhopp skulle sannolikt minska

gapen till en högst rimlig kostnad!3. Hälsa är ändå bara en ”biprodukt”!

4. Kausaliteten är den springande punkten för beslutsfattare och

forskare!5. Är det värt att ta en chans?

top related