varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Varför ska man som lärare ha kunskaper om

vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Några skäl:

• Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller

• Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra

• Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument

• Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap?

• Pedagogik (undervisning och socialisation)

• Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen)

• Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare)

• Metodik (praktiska och oftast normativa idéer om undervisning)

• Didaktik (läran om undervisning)

Didaktiska frågor:

Vad?

Hur?

Varför?

1600-talJohan Amos Comenius

• Kristendom • Systematisera

lärarkunskap: Didactica Magna

• Naturvetenskap• Passivism• Humanism

Allmänna metoder:

• Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven

• Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell:

• - öva sinnena• - öva fantasi och minne• -öva förståelse och minne• - öva självständig behandling & bedömning

Kravet på grundlighet:

• Bara sådant som länder till nytta får förekomma• Allt ska meddelas• Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt

ska vila på den• Överallt där man kan särskilja delar ska

uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas

• Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

1700-talJean Jacques Rousseau

• Jämförelse med naturen, Emile

• Uppfostran & undervisning

Per Reinhold Svensson

• Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi

• Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

Svensson om Pestalozzi:

*Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen

föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha

hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller

åtminstone att komma det allt närmre.

Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens

ungdomskraft.

Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig,okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande och verkande i kärlek och välvilja.

Resan till England

• Bell & Lancaster:• Stora klasser• Stoffet tillrättalagt• En specifik metod

1842 - ”Lancastermetoden”

Elev Lärare

Innehåll

Från slutet av 1800-talet:

• Innehållet är detsamma för alla elever

• Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet

• Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod

• Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse

• Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter

• Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

1900-tal

• Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare

• Skolan består därmed av många elever - och många lärare

• Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas

• Läromedel utvecklas som ska passa alla

• Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas:

• Dewey• Montessori• Freinet• Freire• Reggio• Waldorfskolan• ……

Dewey

• Naturlig instinkt att vilja undersöka• Föra samman teori och praktik:

Vetenskapligt tänkande & arbete• Avgränsa stoffmängd• Anknyta till elevens intresse

• Avsikt - planering - handling - reflektion - bedömning

Montessori

• Läraren är iaktagaren

• Självständiga elever

• Material och praktiskt prövande

• Lek = arbete

Steiner

• Antroposofi: kropp - själ - ande

• Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21)

• Läraren är förebild

• Rytm och skapande

Freinet

• ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället

• Handens arbete

• Kommunikation

Reggio

• ”Ett barn har 100 språk, …”• Temaarbete

• Forskande inställning

• Dokumentation

?

NÅGRA BEGREPP:

• Positivism• Hermeneutik• Hypotesprövning• Paradigm• Förklaringstyper• Individ - struktur• Kvalitativa - kvantitativa studier

Positivism

• Naturvetenskap = positivt, framsteg

• Logisk positivism - fysik och logik är förebilder

• Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

Positivism ur ett skolperspektiv:

• Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. …

• Intelligenstester• Betyg (1-5)• Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism

(t.ex. Skinner)

Normalfördelning

Normalfördelat betyg

1 – 7%

2 – 24%

3 – 38%

4 – 24%

5 – 7%

Hermeneutik

• Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse

• Du ska redovisa din förförståelse• Du ska redovisa din tolkningsprocess - den

hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan

• Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

Hermeneutik ur ett skolperspektiv

• Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier

• Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

Hypotesprövning

• Främst inom naturvetenskaplig forskning

• Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning

• 1988 Pramling: ”Att lära barn lära”• Aktionsforskning

Paradigm

• Kuhn studerade långa perioder

• Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar:

• Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal med Herbart 2) mitten av 1900-tal med Piaget

1700-tal 1800-tal 1900-tal

ComeniusRosseauPestalozzi

Herbart (DeweySteinerHammer)

SkinnerPavlow

Piaget

Individ - Struktur

• Individ

• Vetenskapliga studier som tar fasta på individer

• Struktur

• Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

Förklaringstyper

• Orsaksförklaring • Vi socialiseras in ett visst

beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet

• ________________• Intelligens påverkar

primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet

• Socialgrupp påverkar resultat

• Nu: lärarskicklighet påverkar resultat

• Funktionell förklaring

• Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning

• _________________

Vetenskapliga metoder

• Kvantitativa i skolan

• Ofta enkät• Resultat i form av

tabell/diagram• Population• Studien ska kunna

upprepas med samma resultat

• Kvalitativa i skolan

• Ofta intervju/observation

• Resultat i form av (långa) beskrivningar

• Individer

• Knappast samma resultat om studien upprepas

Så kallad alternativ pedagogik

…