vattenförvaltning för efterbehandlare
Post on 18-Mar-2016
64 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Vattenförvaltning för
efterbehandlare
Gudrun Bremle
Eller
Hur får vi kemin att stämma mellan
de två skråna?
Allt vatten ska ha en god kvalitet Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både och kvantitet för både människor och natur.människor och natur.
Både idag och i framtidenBåde idag och i framtiden
Vattenförvaltningens övergripande mål
• Vattendirektivet– Vattenförvaltnings förordningen (SFS 2004:660) och
tillhörande föreskrifter
– Miljöbalken– Plan och Bygglagen mm
• Grundvattendirektiv– Grundvattenförordning
• Dotterdirektiv om prioämnen– NV lämnat svar på regeringsuppdrag om införande
Vattenförvaltningen gör rent juridiskt…..
Vattenförvaltningens uppbyggnad• Fem vattendistrikt i Sverige• En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet• En Vattendelegation per distrikt som tar beslut• Ett beredninssekretariat per länsstyrelse i distriktet. En Lst kan ingå i flera distrikt.
VM
Vattendelegationen• Vattenmyndigheternas ”styrelser” är tillsatta av regeringen• Tar beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan• Sammanträder ca 4ggr/år• Består av representanter ifrån kommuner och näringslivet samt sakkunniga representanter från de olika länen• Besluten riktar sig till andra myndigheter
Tidplan och process•2007-2008 : Kartläggning och analys • 2008: Förslag till förvaltnings-plan och åtgärdsprogram• 2009: Samråd om förvaltningsplan och åtgärdsprogram mars-aug
•2009 : Beslut åtgärdsprogram och förvaltningsplan i december•2010: Prispolitik färdig•2012: Åtgärder påbörjade•2015: God status uppnådd•2027: God status för vatten som
undantagsklassats
Prövning och tillsyn
Miljömålsarbetet
Miljöövervakning
Efterbehandling
Vattendirektivet
Prioriterade ämnen
Se det som redan görs som åtgärder och få in detta i vattenförvaltningsarbetet!
Agenda 21
Kartläggning ochAnalys
Dela in i Vattenförekomster som tillhör någon av följande kategorier: sjöar, vattendrag, vatten i övergångszon, kustvatten eller grundvatten.
26 532 vattenförekomster i 119 huvudavrinningsområden
Beskrivning av varje vattenförekomst och dess avrinningsområde Det innebär tre parallella processer:
påverkansanalys (bedömning av olika källor), tillståndsbeskrivning (mätningar eller modellering) ekonomisk analys (bedöma samhällsekonomiska betydelsen).
Kartläggningen är grunden för att klassificera vattnets status
Fördelning av antalet vattenförekomster per miljöproblem, uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.
Sjöar, vattendrag och kust
• Ekologisk status: biologi, fys/kem (bla försurning och kemiska ämnen) och hydromorfologi
• Kemisk status: prioriterade ämnen enligt VFF samt ämnen från andra direktiv
Grundvatten• Kemisk status: bla nitrat, klorid,
sulfat– Riktvärden från grundvattendir
• Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas
Klassificera status
Bedömningsgrunder (handbok 2007:4)
Vid brist på data får Vattenmyndigheten göra en expertbedömning
Status Ytvatten
Kemikalier
Ekologisk status
Kemisk status
God status
Uppnår ej God status
Ekologisk status
Biologiska faktorer
Fysikalisk-kemiska faktorer
Hydromorfologiskafaktorer
Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning
Särskilt förorenande ämnen
Ämnen som släpps ut i betydande mängd.Finns riktvärden framtagna för: -Icke syntetiska ( 3 metaller) -syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)
Hög status
God status
Måttlig status
Otillfredställande status
Dålig status
Kemisk status
Prioriterade ämnen
EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andraSamt parametrar i andra EU-direktiv
God status
Ej uppnått God status
När det gäller Ytvatten
Kemisk status 2009 i ytvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
• Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015
• Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 (från dotterdirektivet för grundvatten) på flera parametrar.
• Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas
God status
Dålig status
Status Grundvatten
Kemisk status 2009 i grundvattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009
VISS är en databas för hantering av vattenförekomster, övervakning, klassificeringar och bedömningar enligt vattenförvaltningen.http://www.viss.lst.se/
Vattenkartan är en karttjänst som vatten-myndigheterna tillhandahåller via internet. Här kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenförekomster.http://www.vattenkartan.se/
Var hittar man datan?
Eller på vattenmyndigheternas hemsida.http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/
Mål och normer• Mål för vattnet• Miljökvalitetsnormer för status• Icke försämringskrav• Undantag – senare mål-år eller mindre strängt
krav• Vatten kan bli förklarade som Kraftigt modifierat
eller konstgjort vatten – då blir målet: God ekologisk potential
Myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av en mkn vid: • Prövning av ärenden (tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningar)•Tillsyn•Meddelande av föreskrifter
Vid planläggning ska MKN iakttagas.
MKN för status –> MKN 5 kap 3 § MB
Mycket oklarheter om rättsverken – får nog vänta på rättspraxis.
Ekologisk status normer svårare att få rättsligt bindande än kemisk status
Åtgärdsprogram• Vad ska vi göra för att nå målet med god
vattenstatus?• Hur och var får vi störst effekt till lägsta
kostnad?– Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade
vatten”– Vissa vatten blir sk ”undantag” av
samhällsekonomiska eller tekniska skäl• Ska miljökonsekvensbeskrivas• Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna
Bindande mot myndigheter och kommuner men inte direkt mot enskilda.
Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram • Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument
• Det genomförs genom kommuners och myndigheters beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar.
•Vattenmyndigheterna kan däremot i åtgärdsprogrammen ange vilka verktyg myndigheterna och kommunerna ska använda och i vilket syfte.
• Viktigt att berörda myndigheter och kommuner deltar aktivt i arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder så att miljökvalitetsnormerna kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Övervaka• Förändras statusen?• Når vi målen?
Naturvårdsverket låtit SWECO analysera halter av 33 prioriterade ämnen i ytvatten halterna av åtminstone något prioriterat ämne var förhöjda på relativt många av de undersökta platserna.
Flera ämnen som var vanliga visade ofta en tydlig variation från månad till månad.
De mest problematiska ämnena i ytvatten är nonylfenol och TBT (tributyltenn) följt av metallerna kadmium, bly och nickel (utan inbördes ordning). I sediment påträffades bland annat DEHP (dietylhexylftalat), vissa PAH (polycykliska aromatiska kolväten) samt oktylfenol.
Förvaltningsplan och rapportering
• Sammanfattning av den data som finns och det arbete som gjorts i cykeln i varje vattendistrikt
• Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.
Tillstånd
Referenstillstånd
Mål/normer
Bedömning/ analys
Ekonomisk analys
Åtgärdsplan
Förvaltningsplan
Åtgärder
Övervakning
Dålig status
Otillfredställande status
Måttlig status
God status
Hög status
6-års cykler
Påverkan
MÅLET = God
vattenkvalitet 2015
Var kommer efterbehandlingen in?
Prioriterade ämnenOch andra kemikalier i Vattendirektivet
Prioriterade ämnenPrioriterade ämnenPrioriterat farliga ämnenVissa andra förorenande ämnen
Ämnen med mkn i andra direktiv
Särskilt förorenande ämnen
Huvudsakligen förorenande ämnen
Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten
Vad är prioriterade ämnen inom WFD?• Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG)• 33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att
förhindra förorening av vatten• Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns
uppmätta i vattnen inom EU
• De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards)
• Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras
• Ska övervakas - om man har utsläpp inom aroför karaktäriseringför att följa åtgärder
De ämnen som släpps ut• Miljöövervakning och statusklassificering behöver
bara göras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten!
• Släpps ut ska tolkas brett. Utsläpp från punktkällor i avrinningsområdet, läckage från diffusa källor samt atmosfärsdeposition.
• Alltså behöver man veta mer om utsläpp från olika källor av alla olika prioriterade ämnen
Gränsvärde – EQS - mkn ?
• Inte helt klart vad olika saker ska benämnas och hur miljökvalitetsnormer (mkn) kommer att se ut.
• EUs mkn begrepp inte samma som 5 kap MB
• EUs EQS – Environmental Quality standard är ett kvalitetskrav som lämpligen benämns gränsvärde
• Utgör en del av miljökvalitetsnormen som vattendelegationen beslutar om och som fastställs med stöd av 5 kap MB
• Kan bli att God kemisk status blir miljökvalitetsnorm. Och att gränsvärdena för de olika ämnen ska hållas.
• Eller att varje ämnesgränsvärde fastställs till mkn
God status Ej uppnått God status
Mål för alla vatten-förekomster till 2015
Kemisk status
Åtgärder
EU gemensamma gräns-värden för prioriterade ämnenMiljökvalitetsnormer i andra direktiv
Ämnen med miljökvalitets-normer i andra direktiv
• fisk- och musselvattenförordningen.
• Nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, organiska halogenföreningar, några metaller - Hindra dålig smak.
• Finns det fler normer i fler direktiv?
Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG)
Dotterdirektivet om Prioriterade ämnen• 2008/105/EG antaget den 16 december 2008• Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom
ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 –NV lämnat in rapport till regeringen med förslag till genomförande vt 09 (rapport 5973).
• Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till miljökvalitetsnormer, mkn) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1
• Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet.
• Register på utsläpp och spill• Möjlighet att sätta Blandningszoner
Prioriterade ämnen regleras mer i detalj i
Lista med gränsvärden för prioriterade ämnen – bilaga 1 i dotterdirektivet
Enhet: ug/l
Gå inte allt för hårt på cas-nr när det gäller grupper av ämnen, som bromerade difenyletrar och kadmiumföreningar – sällan detta cas-nummer står!!!!
AA-EQS & MAC-EQS• AA – årsmedelvärde
De aritmetiska årsmedelvärdet av de koncentrationer som uppmätts vid olika tidpunkter under året får inte överskrida normens värdeSka enligt RDV mätas 1 ggr/ månad om inte större intervall är motiverat pga teknisk kunskap eller expertutlåtande.
• MAC - maximalt tillåten koncentrationUppmätta koncentrationer får inte överskrida värdet. – men får använda statistiska metoder på speciellt sätt för att försäkra sig om konfidensnivå och noggrannhet.
Gränsvärden biota och sediment• Finns gränsvärden för biota för kvicksilver, hexaklorbensen och
hexaklorbutadien • Varje MS får ta fram egna gränsvärden för sediment och biota.
Ska innebär samma skydd. Måste beskrivas, motiveras och rapporteras.
• KemI tagit fram effektbaserad värden och triggervärden (räknat på fördelning av ämnen mellan matriser) – om dess överskrids så bör frågan utredas mer.
• NV tar förmodligen med dessa i föreskriften
• MS ska se till att det görs mätningar (minst vart 3:e år) av långsiktiga trender i sediment och biota för ämnen som ackumuleras (utpekade ämnen). Åtgärder för att halterna inte ska öka signifikant.
Prioriterat Farliga ämnen
”utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller
stegvis elimineras”
Prioriterade ämnen
”gradvis minska förorening från prioriterade ämnen”
kadmium & dess föreningar kvicksilver & dess föreningar nonylfenoler klorerade paraffinerhexaklorbutadienpentaklorbensenhexaklorbensenPAHbenso(a)pyrenbenso(b)fluorantenbenso(k)fluoranten benso(g,h,I)perylenindeno(1,2,3-cd)pyren antracen bromerade difenyletrarEndosulfanHexaklorcyklohexantributyltennföreningar
nickel & dess föreningar bly & dess föreningar bensen 1,2-dikloretan diklormetantriklormetanfluorantenklorfenvinfosalakloratrazin klorpyrifosDEHPDiuronIsoproturonnaftalen oktylfenolerpentaklorfenolsimazintriklorbensentrifluralin
Liknar utfasning och riskminskning i miljömålet Giftfri miljö delmål 3 och 4
PRIO-verktyget
Bilaga 2 i dotterdirektivet
Vissa andra förorenande ämnen
• Koltetraklorid, Tetrakloretylen,Trikloretylen. Aldrin, Dieldrin, Endrin, Isodrin, DDT-total, p,p-DDT,
• Dessa har också fått EU-gemensamma gränsvärden för ytvattenmiljön.
• Är inte prioriterade ämnen men ingår i den grupp för vilka man sätter mål för god kemisk status
• Härstammar från äldre gränsvärdes direktiv (86/280/EEG och 76/464/EEG)
Uppdatering av bilaga 10
• Vart fjärde år kommer prioriterade ämnen att ses över och kompletteras med nya ämnen.
• Nästa förslag i slutet 2010
• En process för hur nya prioriterade ämnen ska tas fram håller på att utvecklas.
• Ämnen på förslag att läggas till:
Polychlorinated biphenyls (PCBs)
Heptachlor epoxide
Dioxin-like compounds
Cypermethrin
Desethylterbutylazine
Dichlorvos
Terbutylazine
Dibenzo(a,h)anthracene
Diphenyltin compounds
Heptachlor
Pyrene
Cyanides
Terbutryn
Monobutyl tin
Nitrite
Nonylphenol ethoxylates
Vinyl chloride (Chloroethylene)
Arsenic and its mineral compounds
Zinc
Antimony
Cobalt
Molybdenum
Aluminum
Bilaga 3 i dotterdirektivet
• Pekar ut fler ämnen som ska bli föremål för översyn för att eventuellt blir prioriterade ämnen
• ingå i nästa omgång av prioriteringsprocessen.
• AMPA, bentazon, Bisfenol A, Dikofol, EDTA, Fri cyanid, Glyfosat, Mecoprop, Myskxylen, PFOS, Kinoxifen, dioxiner, PCB
Dotterdirektiv anger också
• Att ett register över utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upprättas och ingå i förvaltningsplanen.
• Finns möjlighet att reglera s.k. blandningszoner. Det fastställda område där gränsvärden får överskridas i direkt anslutning till ett utsläpp så länge det inte påverkar statusen i hela vattenförekomsten.
Översyn av SMP, EMIR eller nytt register?Vilka data? Hur stora spill?
Ekologisk status
Biologiska faktorer
Fysikalisk-kemiska faktorer
Hydromorfologiskafaktorer
Allmänna förhållanden - Näringsämnen och försurning
Särskilt förorenande ämnen
Ämnen som släpps ut i betydande mängd.Finns riktvärden framtagna för: -Icke syntetiska ( 3 metaller) -syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)
Hög status
God status
Måttlig status
Otillfredställande status
Dålig status
Kemisk status
Prioriterade ämnen
EU-gemensamma MKN för 33 ämnen + 8 andraSamt parametrar i andra EU-direktiv
God status
Ej uppnått God status
När det gäller Ytvatten
Särskilda förorenande ämnen
• Varje land och för varje vattenförekomst ska man bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd.
• Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne att det kan hindra att den biologiska statusen/potentialen uppfylls till 2015 (enligt NV handbok)
• Påverkar den ekologisk statusen• Vattenmyndigheten ska fastställa gränsvärden för det
som släpps ut i betydande mängd• Kan bli olika ämnen och olika gränsvärden i olika
avrinningsområden och t.o.m. vattenförekomster!
• NV tagit fram förslag på ämnen baserat på: Miljöövervakning visar halter nära riskResultat från screeningÄmnen att åtgärda inom HELCOMGenomgång av förslag i grannländer
• KemI tagit fram riskbaserade gränsvärden för dessa.Innefattar också gränsvärden för sediment och biota
• NV jobbar med att ta fram föreskrift och vägledning• VM ska fastställa dem och använda gränsvärdet när de klassificerar• Om ytterligare ämnen släpps ut i betydande mängd:
- rapportera till NV som kan ta fram gränsvärden för fler ämnen- VM får ta fram preliminära gränsvärden
För att samma ämnen ska få likvärdig krav i hela landet och för att undvika dubbelarbete (5 VM)
Särskilt förorenande ämnen med förslag på
gränsvärde
Krom MekopropZink MetamitronKoppar MetribuzinBronopol MetsulforonmetylIrgarol PrimikarbTriclosan SulfosulfuronAklonifen TerbutylazinBentazon TifensulfuronmetylCyanazin TribenuronmetylDiflufenikan MCCPDiklorprop Ickedioxinlika PCBerDimetoat Dioxinlika PCBerFenpropimorf PFOSGlyfosat HBCDKloridazon Bisfenol AMCPA Nonylfenoletoxylater
ORIENTERANDE FÖRTECKNING ÖVER HUVUDSAKLIGA FÖRORENANDE ÄMNEN
1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.
2. Organiska fosforföreningar. 3. Organiska tennföreningar. 4. Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka
det har påvisats att de har cancerogena 5. eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via
vattenmiljön kan påverka steroidogena funktioner, 6. sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina
funktioner. 7. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara
organiska, toxiska ämnen. 8. Cyanider. 9. Metaller och deras föreningar. 10. Arsenik och dess föreningar. 11. Biocider och växtskyddsmedel. 12. Uppslammade ämnen. 13. Ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater). 14. Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel
BOD och COD).
Huvudsakliga förorenande ämnen enligt Vattendirektivet (bilaga VIII)
Också bilaga 3 i IPPC-direktivet och i avdelning 5 i FMH-bilagan
Anger de ämnen och ämnesgrupper som ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten.
Dotterdirektivet för grundvatten
• 2006/118/EG• Implementerad med diverse föreskrifter från SGU• God kemiska grundvattenstatus avgörs med mkn för
kemiska ämnen.• SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som
Vattendelegationen i distriktet fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna
• Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar
• Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram
• Övervaka trender av föroreningar
Parametrar med riktvärden i SGU-FS 2008:2
Nitrat Trikloreten + Tetrakloreten
Bekämpningsmedel inkl metaboliter
Kloroform (triklormetan)
Klorid 1,2-dikloretan
Konduktivitet Bensen
Sulfat Benso(a)pyrene
Ammonium Summa 4 PAH:er:Benso(b)fluorantenBenso(k)fluorantenBenso8ghi)perylenInden(1,2,3-cd)pyren
Arsenik
Kadmium
Bly
Kvicksilver
Övervakning inom RDVKontrollerande
Varför?För att följa långsiktiga trender – statusbeskrivning, successivt förbättra karakteriseringen
Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito fast i betydande mängd
Hur ofta? Vart sjätte år i urval av ytvatten (om >god status vart 18:e år)Prioriterade ämnen mäta 12 ggr under ett år Andra föroreningar 4 ggr/årAnnan frekvens kan motiveras med expertutlåtande
Tex. regional möv, recipentkontroll
Nationell
Regional
Lokal
Operativ övervakning
Varför?För att följa upp åtgärderstatusbeskrivning för vatten som inte når (eller riskerar att inte nå) målen (över EQS)
Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro. Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd
Hur ofta? Frekvens bestäms av medlemsstaten men minst
varje månadAnnan frekvens kan motiveras med
expertutlåtande Inte bunden till förvaltningscykeln – kan ändras &
avslutas när målen nås
Tex: Egenkontroll, Villkorsuppfyllnad, Miljökontroll vid projekt t ex. efterbehandlingsåtgärder
Undersökande övervakning
Varför?För att kolla om problem finns, orsak till EQS-överskidande om okänt, följa upp olyckor. som underlag för åtgärdsprogram
Vad? Prioriterade ämnen som släpps ut inom
avrinningsområdet Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd
Hur ofta? Kort och begränsad
Tex. Efterbehandlingsundersökning, Förelägganden om mätning
Vad behöver göras?
Samla in och se till att mätdata kommer till vattenförvaltningen Finns kanske data för både kontrollerade, operativ och undersökande övervakning.
Skriva in i avtal om krav på viss datakvalitet, format och vart data ska levereras?
Nya gränsvärden och mkn att beakta. Större juridisk styrka att sätta press på VU och att åtgärda om de överskrids?
Nyare typer av föroreningar – hur hanteras de idag i ebh-arbetet?
Jobba på! Ert jobb är en viktig del av åtgärderna!
InventeringMIFO materialet används redan idag i karakterisering och påverkansanalys.
Uppgifter från MIFO in i bedömningar och påverkansanalysBehov av ytterligare bedömning om risk för vattenmiljön?Hur hantera ständiga uppdateringar?
Vattendirektivets ämnen mer i åtanke framöver?.
Hur hantera flera föroreningskällor till samma vattenförekomst?
Bedöma risk för att mkn kan överskridas?
Beakta blandningszoner
Inventera efter fler kemiska ämnen?
Kan andra branscher bli aktuella?
UndersökningAnalysera eventuellt relevanta vattendirektivs-parametrar vid undersökningar – nya ämnen, ämnen med mkn
Undersökande övervakning – vilka krav finns för detta?, mätfrekvens etc.
Referensprovpunkter kan ha viktig bakgrundsdata – speciellt på grundvatten!!
Samla in resultaten digitalt. Databas lägg så att resultaten kan användas i karakterisering och påverkansanalys.
Skapa en rapportering och kommunikation med vattenförvaltningen.
ÅtgärdsprojektOperativ övervakning – rapportering av data.
Vattenförvaltningens normer viktiga i planerandet av åtgärden. MKN ska inte överskridas etc. Hur mäta för att påvisa detta?
Kan planerade åtgärder göras om de riskerar att göra så att mkn överskrids? Måste då nya mål skrivas med t ex fördröjda målår eller måste man räkna ut och markera blandningszoner?
Överskidande av MKN – kan det omprioritera ett objekt t ex att en MIFO 3 kan bli aktuellt för åtgärd??
Förvaltningsplaner bindande för kommuner och myndigheter.
57
Allt vatten ska ha en Allt vatten ska ha en god kvalitet och god kvalitet och
kvantitet för både kvantitet för både människor och natur.människor och natur.
Både idag och i Både idag och i framtiden framtiden
TACK för att ni lyssnade!
top related