wikier och wikipedia i organisationen - a crash course

WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN

- A CRASH COURSE

Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet,

Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM)

Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem

Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR

Text (men inte alla bilder) fritt tillgängliga under Creative commons licens CC by-sa 3.0

WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN

• Funkar Wikipedia som källa?

• Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man?

• Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

”JAHA, DU MENAR UNGEFÄR SOM WIKIPEDIA”

16-ÅRIG BIBLIOTEKSPRAKTIKANT NÄR BIBLIOTEKARIEN VISAR E-VERSIONEN AV ENCYCLOPEDIA BRITANNICA OCH FÖRKLARAR

VAD DET ÄR.

”JA MEN VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD MELLAN WIKIPEDIA OCH GOOGLE DÅ? VEM ÄR DET SOM MATAR IN ALL INFORMATION I GOOGLE? ”

PROFESSOR, 50+, NÄR JAG FÖRSÖKTE FÖRKLARA

BETYDELSEN AV GOOGLES RANKINGFORMEL FÖR WIKIPEDIAS

POPULARITET.

Wiki (efter Wiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt och enkelt kan redigeras av många.

EN WIKI ÄR

Ett webbpubliceringssystem eller web content management system (web CMS), dvs: Webbaserad redigering Enkelt att redigera Dokumenthistorik

Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: Redigeringen fördröjs inte av

godkännandeförfaranden. Enkel sökning Enkel länkning mellan artiklar Nya användare stoppas vanligen inte Wikikod

SOM MÅNGA KAN REDIGERA…

… MEN OFTA ÅTERSTÄLLS REDIGERINGARNA.

VANLIGA TILLÄMPNINGAR FÖR WIKIER

Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wiki foundation.

Projektsajt. Underlättar beslutsgången och informationsflödet

inom projektet, och kan ersätat möten. Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila

versioner betraktas som accepterade av alla intresserade.

Community. Blogg. Lärplattform. Verktyg för kollaborativt författande.

OM WIKIPEDIA Fritt och öppet uppslagsverk Världens största encyklopedi. 250 språkversioner Startades av Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 13 milj besök per dag Världens 6:e populäraste sajt 97% av Wikipediaartiklarna rankas som topp-tio av Google.

En.wikipedia.org: Sv.wikipedia.org:3 300 000 artiklar 357 500 artiklar8000 nya/dag 200 nya/dag67000 aktiva Wikipedianer 700 aktiva WikipedianerStartades januari 2001 Startades maj 2001

WIKIPEDIA VÄXER FORFARANDE

ÄR WIKIPEDIA EN BRA KÄLLA?

61 % av amerikanska journalister använder Wikipedia för research i arbetet.

Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program

Risk för rundgång! Tillfälligt klotter och vandalism vidareförmedlas ibland i media.

“Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor.”

Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten.se

Vissa universitetslärare tillåter inte Wikipedia och andra uppslagsverk som källa. Andra säger att man inte får bygga en uppsats helt på uppslagsverk som källor.

DECEMBER 2005:VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTEN NATURE

JÄMFÖRDE EB MED ENGELSKSPRÅKIGA WIKIPEDIA4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i en.wikipedia = jämnt

skägg

MINDRE FEL SOM FAKTAUPPGIFTER, UTELÄMNANDEN, MISSLEDANDE FORMULERINGAR162 i en.wikipedia123 i EB

MEN KVALITETEN VARIERAR MELLAN WIKIPEDIAARTIKLAR.

SVENSKSPRÅKIGA WIKIPEDIA HAR FORTFARANDE EN BIT PÅ VÄG.

KAN MAN LITA PÅ WIKIPEDIA?

KLOTTER OCH VANDALISM

Mediantid för att återställa klotter: Mellan 3 och 15 minuter beroende på studie.

VANDALISM: FALLET JOHN SEIGENTHALER, SR

AMERIKANSK JOURNALIST OCH FÖRFATTARE. BL A REDAKTÖR PÅ USA TODAY 1982-1991.

VANDALISM: FALLET JOHN SEIGENTHALER, SR.

VANDALISM UPPTÄCKT AV VÄNNEN VICTOR S. JOHNSON, JR. I SEPTEMBER:

"JOHN SEIGENTHALER SR. WAS THE ASSISTANT TO ATTORNEY GENERAL ROBERT KENNEDY IN THE EARLY 1960'S. FOR A BRIEF TIME, HE WAS THOUGHT TO HAVE BEEN DIRECTLY INVOLVED IN THE KENNEDY ASSASSINATIONS OF BOTH JOHN, AND HIS BROTHER, BOBBY. NOTHING WAS EVER PROVEN."

VANDALISM: FALLET JOHN SEIGENTHALER, SR

ÄVEN:"JOHN SEIGENTHALER MOVED TO THE SOVIET UNION IN 1971, AND RETURNED TO THE UNITED STATES IN 1984. HE STARTED ONE OF THE COUNTRY'S LARGEST PUBLIC RELATIONS FIRMS SHORTLY THEREAFTER."

VAD UTMÄRKER EN TILLFÖRLITLIG ARTIKEL?

STORT REDIGERINGSDJUP. MÅNGA TILLFÖRLITLIGA KÄLLORINGA VARNINGSMALLAR SOM: “Källa behövs””Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.”UTVALDA ARTIKLAR:Utmärkta artiklarBra artiklarRekommenderade artiklar

EXEMPEL PÅ WIKIPEDIAARTIKEL

EXEMPEL: REDIGERING AV WIKIKOD

EXEMPEL: VERSIONSHISTORIK

EXEMPEL: DIFF

INTRESSEKONFLIKTER PÅ WIKIPEDIANOVEMBER 2009: ASHBERG “AVSLÖJAR POLITIKERNAS WIKIPEDIAMYGEL”. WIKIPEDIAREDIGERINGAR MED “POLITISK SMUTSKASTNING” HADE SKETT FRÅN IP-ADRESSER SOM TILLHÖR RIKSDAGSHUSET.

JANUARI 2007: WIKIPEDIAADMINISTRATÖREN RICK JELLIFFE AVSLÖJAR ATT MICROSOFT HADE ERBJUDIT HOMOM BETALT FÖR ATT JUSTERA ARTIKLAR OM DERAS ÖPPNA DOKUMENTFORMAT OOXML.

DECEMBER 2005: ADAM CURRY, TIDIGARE VJ PÅ MTV OCH NUMERA INTERNET-ENTREPRENÖR, MEDGER ATT HAN ÄNDRAT I INLÄGGET OM PODCASTING FÖR ATT GE HONOM SJÄLV MER ÄRA FÖR ATT HA UTVECKLAD TEKNIKEN, SAMTIDIGT SOM HAN TONAT NED KEVIN MARKS. CURRY BAD SENARE OM URSÄKT I ETT BLOGGINLÄGG.

WIKISCANNER -BEVAKAR ÄNDRINGAR I WIKIPEDIA

WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN

• Funkar Wikipedia som källa?

• Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man?

• Hur kan man använda en egen wiki i sin organisation som projektplats eller för att ersätta beslutsmöten?

KAN MAN SKRIVA OM SIN ORGANISATIOIN?

Somliga anser att man inte ska skriva om sig själv, sin organisation och andra alltför närstående ämnen. Ändå görs värdefulla bidrag av personer med intressekonflikt.

En vanlig uppfattning på svenskspråkiga Wikipedia är att man är välkommen att skriva om sådana ämnen, om man kan skriva som om man inte hade intressekonflikt.

Annars är man välkommen att skriva om andra ämnen istället. ?

KONSEKVENSER AV ATT INTE SKRIVA SAKLIGT, OCH AV ATT INTE RESPEKTERA KONSENSUS

RaderingBlockering av konto eller IP-adress

efter upprepade varningar och tillsägelser.

Kritik i media.

RÅD TILL FÖRFATTARE MED INTRESSEKONFLIKT

Välkommen, men.... Var uppriktig om din intressekonflikt. Be gärna någon utan intressekonflikt

om hjälp att skriva. Lägg aldrig in uppenbar reklam och

reklamlänkar. Undvik superlativ och värdeord, utan

skriv torr sakprosa. Radera inte kritik mot organisationen, i

synnerhet inte källbelagd sådan. Andra wikipediaförfattare uppmuntras

att vara djärva - men inte den som har intressekonflikt.

Acceptans finns vanligen för att korrigera ickekontroversiella sakfel om sin arbetsplats eller organisation.

1. VERIFIERBARHET.2. FRITT OCH ÖPPET INNEHÅLL3. WIKIPEDIA ÄR ENBART ETT

UPPSLAGSVERK.4. SKRIV FRÅN NEUTRAL SYNPUNKT.5. ETIKETT+ WIKIPEDIA HAR INGA REGLER

WIKIPEDIAS GRUNDPRINCIPER

1

23

4

5

1. VERIFIERBARHET[källa behövs]

• Uppge källhänvisningar. • Ingen originalforskning.

2. FRITT INNEHÅLL

Plagiera inte upphovsrättskyddat material.

"Wikea, uppslagsverket du bygger själv"

ÖPPET INNEHÅLL

EN NY TREND...

Maj 2010: Bonniers släpper 27 författarfotografier under den fria licensen CC-BY-SA 3.0.

COPYLEFT-LICENSER

Wikipedia använde GPDL (GNU Public Document License) till sommaren 2009.

Sedan dess används cc by-sa 3.0 (Creative Commons Attribution-share alike version 3.0).

DELA MED DIG AV DINA BILDER!

Encyklipediskt relevanta artiklar:

• Passar i ett uppslagsverk• Är av allmänintresse• Är så tidsbeständiga att de kan

underhållas.• Teoretiska• Uppfyller Wikipedias

relevanskriterier för området• Inte en produktkatalog med

prisuppgifter• Inte en webblänklista.• Inte enbart bruksanvisningar,

ordboksartiklar, bakrecept, osv.

3. WIKIPEDIA ÄR ENBART ETT UPPSLAGSVERK

Skriv även om konkurrenter och kritik av din organisation.

Undvik reklam, värdeord och superlativ.Återspegla alla relevanta uppfattningar – inte bara en

sanning – och visa vilken uppfattning som är etablerad t.ex. inom dagens forskningen.

4. SKRIV FRÅN NEUTRAL SYNVINKEL

5. ETIKETT

• Utgå från att alla har goda avsikter.

• Bästa sättet att vinna en konflikt är att vara saklig – och leta fram en källa.

• Svär inte åt meningsmotståndare.

• Respektera koncensusprocessen och lyd tillsägelser.

• Använd inte flera identiteter i bedrägligt syfte.

BEDRÄGLIGT BETEENDE: FALLET ESSJAY

FEBRURI 2007: DET AVSLÖJAS ATT WIKIPEDIA-ADMINISTRATÖREN “ESSJAY”, ANSTÄLLD PÅ WIKIA AV WIKIPEDIAS GRUNDARE JIMMY “JIMBO” WALES, HAR UTGETT SIG FÖR ATT VARA “TENURED PROFESSOR IN THEOLOGY” PÅ SIN ANVÄNDARSIDA, MEN SAKNADE HÖGRE UTBILDNING. HAN HADE LYCKATS FÅ EN FORSKARES REDIGERINGAR RADERADE OCH FORSKAREN BLOCKERAD.

Wikikod:==HUVUDRUBRIK== HUVUDRUBRIK

===UNDERRUBRIK=== UNDERRUBRIK

''WIKI'' WIKI (KURSIV STIL)

'''WIKI''' WIKI (FET STIL)

'''''WIKI''''' WIKI (FET OCH KURSIV STIL)

Ger:

FORMATERING

LISTOR OCH INDRAGNING

* PUNKTLISTA. ** INDRAGEN

PUNKTLISTAN.# NUMRERAD LISTA. ## INDRAGEN NUMRERAD

LISTA.: INDRAGEN TEXT.:: MER INDRAGEN TEXT.

• Punktlista.• Indragen punktlista.

1. Numrerad lista. 1. Indragen numrerad lista.Indragen text.

Mer indragen text.

Wikikod: Ger:

Wikikod: Ger:

[[WIKI]] WIKI (LÄNK TILL ARTIKELN OM WIKI)

[[WIKI#SE ÄVEN]] WIKI#SE ÄVEN (LÄNK TILL AVSNITTET ”SE ÄVEN” I

ARTIKELN OM WIKI)

[[WIKI]]ER WIKIER (LÄNK TILL ARTIKELN WIKI)

[[UNIVERSITET|LÄROSÄTE]] LÄROSÄTE (LÄNK TILL ARTIKELN UNIVERSITET)

INTRAWIKILÄNKAR

Wikikod: Ger:

HTTP://WWW.MIUN.SE HTTP://WWW.MIUN.SE

[HTTP://WWW.MIUN.SE MITTUNIVERSITETET] MITTUNIVERSITETET (EXTERN LÄNK TILL WEBBPLATS)

EXTERNA LÄNKAR

Wikikod: Ger:

<REF>ANDERSSON, M, ET AL, [1] (FOTNOT)

"BOKTITEL", FÖRLAG, 2010</REF>

==KÄLLOR== KÄLLOR<REFERENCES/> 1. ^ ANDERSSON, M, ET AL, "BOKTITEL",

FÖRLAG, 2010

FOTNOTER OCH KÄLLFÖRTECKNING

Wikikod: Ger:

[[KATEGORI:MITTHÖGSKOLAN]] KATEGORI: MITTHÖGSKOLAN (LÄNGST

NED I ARTIKELN)

[[EN:MID SWEDEN UNIVERSITY]] PÅ ANDRA SPRÅK ENGLISH

KATEGORISERING OCH INTERWIKILÄNKAR

Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. Mange01 27 maj 2010 kl. 10.02 (CEST)

Tre tilde blir utan tid och datum. Mange01

SIGNERA MEDDELANDEN I DISKUSSION MED FYRA TILDE. ~~~~

TRE TILDE BLIR UTAN TID OCH DATUM. ~~~

Wikikod: Ger:

SKRIV UNDER INLÄGG PÅ DISKUSSIOSSIDOR

ÖVRIGA WIKIER PÅ WIKIMEDIA.ORG

KULTURELLA SKILLNADER MELLAN WIKI OCH CMS

CMS:er i linjeorganisationen Wiki-kulturen“Ju fler kockar desto sämre soppa”

“Ju fler kockar desto bättre soppa”

En ansvarig för varje sida. “Ägande” förekommer men betraktas som dåligt beteende.

Låg acceptans för klotter och experiment.

Klotter betraktas som nybörjares väg in.

Dokument publiceras inte förrän de är färdiga

Dokument blir aldrig färdiga.

Beslut tas efter möten Wikiprocessen är beslutsprocessen

Ideella organisationer styrs demokratiskt, företag genom förankringprocesser

Koncensusstyre, meriokrati.

Alla handläggare förväntas hjälpa till.

Få gör det mesta av jobbet.

Detaljstyrd behörighet. Öppen, eller stor grupp behöriga.

I VILKEN ÄNDE BÖRJAR MAN?

1. Enklast: Testa ett kommersiellt wikihotell (wiki hosting service), exempelvis

1. Wikia*, 2. MindTouch 3. Zoho Wiki4. WetPaint

2. Alternativ: Installera en egen wikiserver, exempelvis med programvaran

1. MediaWiki* . Se svenskt kompendium http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf .

2. PmWiki

*) Samma programvara som Wikipedia använder.

Jämförelse mellan wikier finns på www.Wikimatrix.org .

ATT TÄNKA PÅ INNAN MAN STARTAR EN WIKI

1. Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen?2. Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll?3. Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall

kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. 4. Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell (t.ex.

wikia.com) eller på en egen server (t.ex. med programvaran Mediawiki)?

5. Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt!Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles

6. Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket?7. Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med

en rad halvfärdiga sidor, och gör det något?

ALTERNATIV TILL EN WIKI Webbpubliceringssystem (Web content management system, CMS)

Skillnad kulturell snarare än teknisk. Präglas av linjeorganisationens krav. Ofta bättre WYSIWYG-editor Ofta sämre sökmöjliheter och svårare att länka

Document CMS, T.ex. Sharepoint

Molntjänster , onlinekontorspaket, projektwebbplatser T.ex. Google docs

Gruppvara T.ex. Google Wave Gemensamma mappar på mejlservern

Versionshanteringssystem

Delad diskaccess, gemensam mapp

MEDIAWIKIS ADMINISTRATÖRVERKTYG

RADERING AV SIDOR OCH BILDER ELLER ÅTERSTÄLLNING AV RADERADE SIDOR ELLER BILDER

SKRIVSKYDD AV SIDOR, OCH BORTTAGANDE AV SKYDDET.

MÖJLIGHET ATT REDIGERA SKRIVSKYDDADE SIDOR (DÄRIBLAND HUVUDSIDAN) OCH SYSTEMMEDDELANDENA PÅ SPECIAL:ALLMESSAGES.

BLOCKERING AV ANVÄNDARE OCH IP-ADRESSER, OCH HÄVANDE AV BLOCKERINGAR.

RULLA TILLBAKA ÄR ETT VERKTYG SOM GÖR DET LITE LÄTTARE OCH SNABBARE ATT ÅTERSTÄLLA KLOTTER, MEN DET ÄR ÖNSKVÄRT ATT ALLA ANVÄNDARE HJÄLPER TILL ATT GÖRA SÅDANT.

WIKIER OCH WIKIPEDIA I ORGANISATIONEN

• Funkar Wikipedia som källa?

• Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man?

• Kan man ersätta beslutsmöten med en egen wiki och använda den som projektplats?

HUR BLIR MAN ADMINISTRATÖR PÅ WIKIPEDIA?

UTSES EN GÅNG OM ÅRET I OMRÖSTNINGARVÄLKÄND OCH AKTIV I WIKI-GEMENSKAPEN75 PROCENTS STÖD KRÄVS FÖR ATT BLI VALD TILL EN BEFATTNINGMAN KAN BLI NOMINERAD ELLER NOMINERA SIG SJÄLVDE SOM VALTS FÅR SINA VERKTYG AV EN S.K. BYRÅKRAT.S.K. INTERNATIONELLA STEWARDS KAN TA IFRÅN ADMINISTRATÖRER DERAS BEHÖRIGHETER

ILLUSTRATIONER OCH FOTON FRÅN HTTP://COMMONS.WIKIMEDIA.ORG TILLGÄNGLIGA UNDER LICENSEN CREATIVE COMMONS BY-SA 3.0:

WIKEA.PNGPROTESTER.JPGENCYCLOPEDIA CATALANA 1970 001.JPGADMIN T-SHIRT.SVGBE-NICE-OR-LEAVE-POSTER.JPGM.FL.

NÅGRA SLIDES ÄR GJORDA AV LARS ISELID, MEDICINSKA BIBLIOTEKET, UMEÅ UNIVERSITETSBIBLIOTEK.

KÄLLOR

TACK FÖR ORDET!

Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet,

Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM)Avdelningen for Informations- och

kommunikationssystem

Communicare 2010 – Fördjupningsspår Kreativ PR