Examensarbete i kriminologi Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Maj 2013

ANABOLA ANDROGENA

STEROIDER I SVERIGE

LINA KARLSSON

2

ANABOLA ANDROGENA

STEROIDER I SVERIGE

LINA KARLSSON

Karlsson, Lina, Anabola androgena steroider i Sverige. Examensarbete i

kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för kriminologi, 2013.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både

fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger

flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och

samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett

förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför

genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande

vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen

samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige. Genom en litteraturöversikt

har resultatet visat att det är ett fåtal procent av den svenska befolkningen som

använder AAS och de är framförallt unga individer, individer som har ett intresse

för träning och tävling samt inom kriminella gäng. De flesta användare är mellan

20 och 30 år och deras mål med att använda AAS är att bygga upp muskelmassan

samt öka sin prestationsförmåga. Genom resultatet i studien kan brott rörande

AAS förklaras med hjälp av strainteorin och neutraliseringstekniker. Dessa teorier

kan även förklara varför individerna begår brott.

Nyckelord: Anabola androgena steroider, bieffekter, kriminella användare, unga

användare, träningssammanhang, utbredning.

3

ANABOLIC ANDROGENIC

STEROIDS IN SWEDEN

LINA KARLSSON

Karlsson, Lina, Anabolic Androgenic Steroids in Sweden. Degree project in

criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of criminology, 2013.

An anabolic androgenic steroid (AAS) is a substance that affects the body both

physically and mentally. Both possession and use of AAS is a criminal act. The

substance causes several side effects; not only does it harm the patient, it also

harms other individuals and the society as a whole. To prevent human injury and

implement prevention, there must be knowledge of the phenomenon, therefore,

this study is conducted. The purpose is to get an overview of the current research

regarding who are using anabolic androgenic steroids, why the substance is used

and in what content the usage is spread in Sweden. A literature review has

demonstrated that only a few percent of the population uses AAS and they are

mostly young individuals, individuals who have an interest in training and

competition or within criminal gangs. Most users are between 20 and 30 years and

their goal in using AAS is to build muscle mass and increase their performance.

The result of the study may explain crimes concerning AAS with help from the

Strain theory and Techniques of neutralization. These theories may also explain

why these individuals commit crimes.

Keywords: Anabolic androgenic steroids, criminal users, side effects, the training

context, propagation, young users.

4

5

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................................................. 6 Syfte ..................................................................................................................... 6 Frågeställningar ................................................................................................... 6 Disposition ........................................................................................................... 6

Bakgrund .................................................................................................................. 6

Förkortningar ....................................................................................................... 7 Definitioner .......................................................................................................... 7 Effekter av anabola androgena steroider ............................................................. 7 Hur används anabola androgena steroider? ......................................................... 9 Kostnader av anabola androgena steroider .......................................................... 9

Lagen om förbud mot vissa dopingmedel ............................................................ 9 Metod och material ................................................................................................ 10

Metod ................................................................................................................. 10

Inkluderingskriterier .......................................................................................... 11 Exkluderingskriterier ......................................................................................... 12 Material .............................................................................................................. 12 Statistiskt material .............................................................................................. 12

Avgränsningar .................................................................................................... 13

Reliabilitet .......................................................................................................... 13 Validitet ............................................................................................................. 13 Etik ..................................................................................................................... 14

Objektivitet ........................................................................................................ 14 Teori ....................................................................................................................... 14

Strainteorin ......................................................................................................... 14 Neutraliseringstekniker ...................................................................................... 15

Resultat .................................................................................................................. 16

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige? .................................... 16 Ungas användande av anabola androgena steroider ...................................... 16

Användare med ett träningsintresse ............................................................... 17 Kriminellas användande av anabola androgena steroider .............................. 18

Varför använder dessa individer anabola androgena steroider? ........................ 19 I vilken utsträckning används anabola androgena steroider i Sverige? ............. 20

Diskussion .............................................................................................................. 23 Metod & materialdiskussion .............................................................................. 24

Källkritik ........................................................................................................ 24 Förklaring av statistik .................................................................................... 25

Resultatdiskussion ............................................................................................. 26 Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige? ................................ 26 Utbredning ..................................................................................................... 27

Kan användandet av anabola androgena steroider förklaras utifrån

strainteorin och neutraliseringstekniker? ....................................................... 27

Slutsatser ................................................................................................................ 29 Kommande forskningsområden ......................................................................... 30

Referenser .............................................................................................................. 31 Bilagor ................................................................................................................... 35

6

INLEDNING

I Sverige och runt om i världen har användandet av anabola androgena steroider

(AAS) uppmärksammats mer och mer under årens gång. Det är en skadlig

substans som påverkar kroppen på flera olika sätt (Breuer et al, 2001; Eklöf et al,

2003; Hallberg, 2011; Kanayama et al, 2006; Klötz et al, 2010; Petersson et al,

2010; Urhausen et al, 2003; Wood et al, 2012). Följden av biverkningarna ger

individen en sämre hälsa som även kommer att skada samhället ur ett ekonomiskt

perspektiv (Welsh et al, 2008).

Trots att det är illegalt att använda AAS finns det en del av befolkningen som

använder substansen för olika ändamål (CAN, 2013; Eklöf et al, 2003;Klötz et al,

2010; Leifman et al, 2011; Nilsson et al, 2005; Thiblin & Pärlklo, 2002). För att

samhället ska kunna förhindra att människor använder AAS måste det finnas

kunskap om vilka användarna är, varför de använder AAS och i vilken

utsträckning och därmed kunna lägga upp ett preventionsprogram. Det är bevisat

att AAS ofta leder till andra brottstyper till exempel narkotikabrott, olovlig

körning och våldsbrott (Klötz et al, 2006; Thiblin & Pärklo, 2002). Denna studie

ger en kunskapsgrund som kan användas till ett brottsförebyggande arbete med

målet att minska brottsligheten och ge individer en bättre hälsa.

Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga dagens forskningsläge och få en överblick

av vilka som använder anabola androgena steroider samt i vilken utsträckning

preparaten används i Sverige för att i kommande projekt utveckla ett

preventionsprogram.

Frågeställningar

- Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige?

- Varför använder dessa individer anabola androgena steroider?

- I vilken utbredning används anabola androgena steroider i Sverige?

Disposition

Uppsatsen innehåller sju kapitel. I det första kapitlet kommer uppsatsens syfte att

beröras, följt av bakgrunden där effekterna av anabola androgena steroider

beskrivs samt genomgång av lagligt stöd. I kapitel tre beskrivs studiens metod och

tillvägagångssätt av hur materialet samlats in. Det fjärde kapitlet handlar om två

kriminologiska teorier som sedan kan förklara användandet av AAS för att sedan

användas till kommande brottsförebyggande projekt. Kapitel fem omfattar

resultatet följt av en diskussion om metod och material samt om de valda teorierna

kan vara grunden för ett brottsförebyggande program. Slutligen sammanfattas de

slutsatser som framkommit ur resultatet.

BAKGRUND

Inledningsvis kommer studiens förekommande förkortningar redovisas. Därefter

ges definitioner av viktiga begrepp som används i studiens resultat.

7

Förkortningar

I denna studie förkommer följande förkortningar:

AAS – Anabola androgena steroider

BRÅ – Brottsförebyggande rådet

CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

DSM-IV – Diagnostic and statistical manual of mental disorders

RF – Riksidrottsförbundet

WADA – World anti-doping agency

Definitioner

Nedan definieras några vanliga begrepp som förekommer i studien.

Anabola androgena steroider: ”Ett samlingsnamn för testosteron,

dihydrotestosteron och olika syntetiska modifikationer av dessa kroppsegna

substanser (Hellberg, 2011 s.233).

Doping: användning av de illegala preparat som förekommer på WADAs

dopinglista (2012) både under och utanför tävling.

För att skilja användargrupper åt är dessa definierade enligt följande:

- Unga användare är de individer under 18 år och använder AAS.

- Kriminella användare är individer som blivit dömda för ett brott och ägnar

sig åt kriminella aktiviteter samtidigt som de missbrukar AAS.

- Användare med ett träningsintresse är de individer som använder AAS för

att öka sin prestation inom träning och tävling av samtliga sporter.

Effekter av anabola androgena steroider

För att förstå varför individer använder anabola androgena steroider behövs det en

kunskapsgrund om hur substansen påverkar kroppen och vilka möjliga bieffekter

som förekommer. Det framkommer av forskningen hur farligt det är att använda

AAS och preparaten kan ge men för livet.

AAS är ett hormonpreparat som började användas under 1950-talet av många

idrottare. Redan under 1970- talet hade 30 % av de svenska friidrottarna någon

gång använt AAS för att deras träning skulle ge ett snabbare resultat av

muskeltillväxt, uthållighet och ökad prestationsförmåga. Under 1980-talet

användes det frekvent i stora tävlingssammanhang och det började sprida sig till

andra sammanhang (Hallberg, 2011).

I medicinskt syfte används ofta AAS efter operationer för att patientens

nyproduktion av proteiner ska stimuleras och idag är testosteron det enda

preparatet i Sverige som används med ett legalt syfte. AAS kan leda till likväl

psykiska som fysiska biverkningar och medför en ökad risk för narkotikaberoende

och blandmissbruk (Hallberg, 2011).

Den anabola effekten på kroppen är den mest eftertraktade och den bygger upp

vävnaderna i bland annat musklerna (Hallberg, 2011; Petersson et al, 2010). Till

en början ger AAS näst intill enbart positiva effekter på kroppen men efter en

period börjar de androgena effekterna yttra sig i form av ökad maskulinitet vilket

8

vill undvikas (Hallberg, 2011). AAS har förmågan att utveckla beteendestörningar

som aggressivitet där individen har svårt att kontrollera sitt humör (Klötz et al,

2010). För att se hur effekterna blir på människor har Breuer et al (2001)

genomfört en studie på råttor där det visade sig signifikanta skillnader på de som

fick AAS gentemot kontrollgruppen. Råttor påverkade av AAS var mer benägna

att attackera och bita sin motståndare än de råttor tillhörande kontrollgruppen. Det

visade sig också att under denna 10 veckors period hade råttorna signifikant ökat i

vikt (a a). Samma resultat har också visats sig på möss och andra gnagare (Oda et

al, 2012; Wood et al, 2013). Wood et al (2013) har gjort en liknande studie på

råttor där samma resultat har visats. I en sammanställning gjord av Eklöf et al

(2003) registrerades alla inkomna samtal till Dopingjouren i Sverige. Av alla

samtal framkom det att aggression är den vanligaste upplevda bieffekten.

Resultatet av den oproportionerliga ökningen av testosteron leder till olika

kroppsliga effekter. Förutom att muskelmassan växer och blir större (Breuer et al,

2001; Petersson et al, 2010; Wood et al 2013) får många individer acne,

bristningar och andra hudproblem (Eklöf et al, 2003; Kanayama et al, 2006;

Petersson et al, 2010). Ett annat vanligt förekommande problem är att männens

bröst blir större vilket i flera fall lett till cancer (Eklöf et al, 2003).

AAS användande individer drabbas av en nedsatt sexuell lust (Klötz et al, 2010).

Könshormonerna testosteron för män och östradiol för kvinnor ökade när AAS

använts och samtidigt minskade andra viktiga hormoner som påverkar

könsdriften. Den sexuella lusten är till en början oförändrad men efter en period

avtar lusten (Oda et al, 2012). Den aktiva användarens kropp har minskad

produktion av det naturliga hormonbindande ämnet globulin som påverkar

individens sexlust. Globulin är ett naturligt ämne kroppen producerar och reglerar

på egen hand (Urhausen et al, 2003).

I förhållande till vad kroppens spermavärde borde ligga på har ex-användaren

något bättre värden än den aktiva användaren men det finns fortfarande kvar spår

hos den icke aktiva användaren. Ett annat ämne AAS har inverkan på är det

luteiniserande hormonet som påverkar kvinnans ägglossning och i normala fall

även stimulerar testiklarnas produktion av testosteron (Urhausen et al, 2003).

Efter en tids användning av AAS blir spermierna både svagare för färre till antal

(Oda et al, 2012). Detta kan innebära att individerna har sämre möjligheter att

skaffa barn. AAS har även inverkan på det follikelstimulerande hormonet (FSH)

vilket minskar kraftigt och ligger på värden närmare 0 för den aktiva användaren,

vilket är under de rekommenderade värdena. FSH påverkar kvinnans

äggproduktion och mannens spermaproduktion (Urhausen et al, 2003). En före

detta brukares globulin- och luteiniserandevärden har efter en tid dock återgått till

det normala (a a). Även i sammanställningen av dopingjourens data visade det sig

att det ofta förekom potens- och sexproblem bland brukare av AAS (Eklöf et al,

2003).

AAS användare har i större utsträckning problem med ätstörningar som är

relaterade till deras uppfattning av sin kropp. Många lider också av depression

(Kanayama et al, 2006). Av de 4339 individer som i dopingjourens frågeformulär

svarade på frågan om bieffekter av användande av AAS svarade 835 att de

drabbats av depression och 657 att de hade blivit oroliga. Många hade också

drabbats av personlighetsförändringar och sömnproblem (Eklöf et al, 2003).

Elitidrottare som använt AAS under sin aktiva träningsperiod har många år efter

9

sitt avslut problem med sin mentala hälsa där fler lider av depression och ångest

(Lindqvist et al, 2013).

I en studie gjord av Urhausen et al (2003) har resultatet visat att användare och

före detta användare av AAS har problem med levervärden. De har visats förhöjda

världen av alaninaminotransferas (ALT) & aspartataminotransferas (AST) och

dessa världen visar på hur bra levern mår, ju högre värden desto sämre mår levern.

Detta är även signifikant korrelerat med ett annat ämne, gamma-glutamyl

transpeptidase (gamma-GT) som också visar på leverns hälsa. Gamma-GT värdet

var signifikant högre hos de AAS användande individerna än hos de icke

användarna (a a). Även i en retrospektiv studie visade det sig att de använde AAS

medan de aktivt tränade och tävlade i flera fall hade de problem med njurarna

(Lindqvist et al, 2013).

Det visade sig även att blodvärdet hemoglobin påverkades negativt av ett

användande av AAS (Urhausen et al, 2003).

Utöver alla individuella skador AAS medför påverkas samhället och andra

individer hårt. AAS leder till våld (Breuer et al, 2001; Eklöf et al, 2003; Wood et

al, 2013) vilket innebär att de individer som faller offer för exempelvis

misshandel kommer söka vård vilket skadar samhället ur ett ekonomiskt

perspektiv (Brandon et al, 2008). Det blir även en belastning för sjukvården som

hade kunnat minimeras. Detsamma gäller även de skador orsakade av bilförare

påverkade av AAS. Det är inte bara sjukvården som kostar pengar utan även

rättegångsprocessen samt inkapacitering under tiden ett straff avtjänas (a.a). För

att minska samhällets kostnader krävs det att vi kan ge en lämplig prevention. För

att ha en möjlighet till prevention krävs det en förståelse för vilka användarna är

och i vilken utbredning det förekommer.

Hur används anabola androgena steroider?

AAS används i kurer som varierar mellan två till tre månader. Flera olika steroider

används både i form av piller och ampuller som injiceras med hjälp av sprutor. En

del väljer att ta en fast dos varje vecka medan andra väljer att öka dosen vecka för

vecka för att sedan minska och trappa ner mot slutet av behandlingen. I

förhållande till en terapeutisk dos är doserna ofta mellan 10 - 100 gånger högre.

Tillsammans med det preparat missbrukaren tar för att uppnå önskad effekt tas

ofta flertalet andra steroider för att minska de negativa effekterna av AAS

(Hallberg, 2011).

Kostnader av anabola androgena steroider

I förhållande till andra narkotikaklassade preparat är AAS en billig substans.

Handlar individen substansen på gatan i en storstad kostar tabletter på 5 mg runt

1- 4 kr/st och tabletter på 50 mg mellan 20-50 kr/st. I flytande form blir kostnaden

för 1 ml 50 - 80 kr/st (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2010).

Lagen om förbud mot vissa dopingmedel

I Sverige är allt bruk av narkotika förbjudet förutom i medicinskt syfte. I lagen om

förbud mot vissa dopingmedel (1991:1969) regleras friheten mot (1) anabola

steroider, (2) testosteron och dess derivat, (3) tillväxthormon och (4) kemiska

substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat av

tillväxthormon. Den fjärde punkten tillkom genom en ändring av lagen

10

(1991:1969) om förbud mot vissa dopingmedel (2011:112). Lag 1991:1969

innefattar all hantering av dopingpreparat som transport in i landet, överlåtelse av

preparat, framställning eller förvaring, försäljning, innehav samt bruk.

Överträdelser mot lagen kan leda till fängelse i högst två år. Beroende på brottets

grovhet så som mängden dopingmedel samt övriga omständigheter kan det klassas

som ringa och maxgränsen ligger på böter eller fängelse i högst sex månader. I

lagen finns ingen exakt lista på de otillåtna preparaten utan varje enskilt fall testas

i domstol. Skulle inte lagen räcka till kan domstolen även använda sig av lag om

förbud mot vissa hälsofarliga varor (1999:42) vilket de ofta gjorde innan 2011 då

lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1991:1969) ändrades med ett tillägg

i 3 § 4 kap (2011:112). Alla andra liknande substanser som påskyndar, ökar eller

frigör produktion av testosteron kan omfattas av lagen vilket innebär att fler

preparat liknande anabola androgena steroider kan dömas under denna lag vilket

underlättar arbetet för samhällets rättsväsende.

METOD OCH MATERIAL

I kapitlet berörs metod och material var för sig. I metoddelen beskrivs

tillvägagångssättet och de kriterier som ska uppfyllas av de utvalda artiklarna. I

materialdelen beskrivs hanteringen av materialet.

Metod

Den använda metoden är en allmän litteraturöversikt som bygger på befintliga

artiklar och statistik. Materialet består av nationella och internationella

primärartiklar där någon typ av forskning bedrivits.

Målet med litteraturöversikten är att få en detaljerad bild av det evidensbaserade

materialet som idag finns tillgängligt. Utgångspunkten för detta har varit The

cochrane collaboration model, som är en guide för hur en systematisk

litteraturöversikt genomförs framförallt inom vård och omsorg (Aveyard, 2010).

En litteraturöversikt kännetecknas av en välformulerad frågeställning samt en klar

och tydlig genomförd metod (a.a). Steg ett var att göra en generell sökning på

Anabola androgena steroider (anabolic androgenic steroids) för att få en överblick

om ämnet och vad tidigare forskning redovisat. Sedan formulerades syfte och

frågeställningar som använts för att göra en specifik sökning av varje

frågeställning. Till varje fråga valdes lämpliga sökord ut som beskrev ämnet väl.

Genom sökorden skedde sökningar i flera olika databaser framförallt i PubMed

men även i Summon och ProQuest för att få ett brett underlag av undersökningar.

I tabellerna 1, 2 och 3 nedan framkommer de använda sökorden, i vilken databas

sökningen gjorts samt hur många träffar som erhållits. Matriserna omfattar även

antalet artiklar insamlade för varje sökord som står till grund för resultatet. I flera

av sökningarna har samma artiklar visats vilket anses vara en bra egenskap då det

visar på att de verkligen är relevanta för ämnet och att sökorden är väl passande.

Detta framgår dock inte i sökmatrisen utan varje artikel finns endast med under

redovisningen av ett sökord.

11

Tabell 1 Sökmatris för databasen Summon.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa

abstrakt

Utvalda

artiklar

Violence

testosterone

AAS

46 46 15 3

Anabolic

androgenic in

Sweden

150 60 12 2

Tabell 2. Sökmatris för databasen PubMed.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa

abstrakt

Utvalda

artiklar

Side effects of

anabolic

steroids, body

387 50 10 2

Aggression of

androgenic

steroids

149 70 5 2

Testosterone

AAS

210 120 10 1

Users anabolic

steroids

268 150 15 1

Sexual effects

of anabolic

androgenic

steroids

80 80 8 2

Anabolic

steroids and

violence

28 28 4 2

Tabell 3 Sökmatris för ProQuest.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa

abstrakt

Utvalda

artiklar

Pope anabolic

androgenic

steroids

69 69 4 1

I enstaka fall har snöbollstekniken använts. Det innebär att en artikel hänvisar till

en använd artikel som i sin tur hänvisar till någon studie (Jacobsen, 2007). När en

artikel som inte är en primärstudie, men ändå beskriver ämnet väl har identifierats,

har dess källor undersökts och på så vis har primärstudien funnits genom dess

hänvisning. Artikeln i fråga har sedan hittats i någon av de utvalda databaserna.

Vilka artiklar det gäller framkommer i bilaga 1.

Inkluderingskriterier

För att en artikel skulle bli utvald måste den uppfylla vissa kriterier. Artikeln

måste vara en primärstudie med en väl beskriven metod där undersökningens

syfte klart framgår. Alla utvalda studier ska svara på delar av frågeställningarna,

vilka använder AAS, i vilken utbredning AAS förekommer antingen i ett

statistiskt material eller i en skriven text samt hur kroppen påverkas av ett

användande. De artiklar som rör frågeställningen Vilka använder anabola

12

androgena steroider i Sverige? måste vara svenska studier eftersom det kan skilja

sig åt mellan länder. Övriga artiklar behöver inte vara genomförda i Sverige.

Artiklarna får inte vara äldre än från år 1990 och de måste vara publicerade i en

vetenskaplig tidskrift. Materialet måste vara empiriskt och studiernas genomförda

analyser ska vara signifikant testade. Språket i artiklarna ska vara på svenska eller

engelska.

Den statistik som använts för att besvara utbredningen får inte vara äldre än från

år 1980. Utöver dessa kriterier ska de artiklar som identifierats genom

snöbollsmetoden ha nämnts i flertalet andra litteraturstudier.

Exkluderingskriterier

Eftersom detta arbete fokuserar på utbredningen i Sveriges får inte studierna vara

genomförda i ett annat land då risken finns att resultatet inte går att generalisera

till Sverige. De får inte heller gå utanför tidsspannet. Artiklarna får inte behandla

andra grupper än kriminellas användande, individer med ett träningsintresse och

ungas användande. Artiklarnas primära syfte får inte vara någon annan substans

än AAS däremot får det förekomma andra substanser om användning av dessa

sker tillsammans med AAS.

Material

Alla utvalda artiklar har samlats i en matris med rubriker som sökord/ databas,

vilken fråga studien besvarar, författare, vilket syfte fanns när studien

genomfördes, vilken typ av studie, vilket resultat kom man fram till samt styrkor

och svagheter med genomförandet. Under rubrikerna har det systematiskt

antecknats information om materialet för att få en överskådlig bild av de artiklar

som uppfyllt mina inkluderingskriterier (bilaga 1).

Allt material som uppfyller kriterierna kommer att sammanställas i resultatdelen.

Eftersom effekterna av AAS visat sig vara stora måste en insats ske för att höja

levnadsstandarden. Två teorier har därför valts för att beskriva detta, strainteorin

av Merton (1938) och neutraliseringstekniker av Sykes & Matza (1957). Utifrån

dem kommer framtida prevention kunna utgå ifrån vilket kommer beröras senare i

denna studie.

Statistiskt material

Statistik från World anti-doping agency (WADA) och Riksidrottsförbundet (RF)

har använts. Med hjälp av analysprogrammet SPSS (IMB SPSS Statistics, 21,

IBM, New York, US) har en bivariat analys genomförts över

Riksidrottsförbundets statistik för att undersöka om det har skett en signifikant

ökning eller inte av antal dopingtester i förhållande till dömda individer.

Korrelationsmått har tagits fram där korrelationskoefficienten, Pearsons r, mätts.

För att Pearsons r ska visa på signifikans ska värdet vara så nära +1 eller -1 som

möjligt (Djurfeldt et al, 2010). Korrelationsmåttet är ett bra mått när variablerna är

på kvotnivå och man vill se samband mellan variablerna (a a). 2012 års material

har valts att analyseras trots att utredningar fortfarande pågår, eftersom det visar

ett minimum på det totala antalet dopingdömda individer. För att kontrollera hur

stor betydelse 2012 års uppgifter har, gjordes samma analys fast utan år 2012

vilket visade att det inte hade någon större betydelse. Riksidrottsförbundets

samlade statistiska dokument av alla dopingfall sedan år 1981 har funnits

13

tillgänglig i studien. Uppgifterna omfattar antalet dömda, kön, vilket preparat de

haft i kroppen under tillfället, samt hur långt straff individen fick.

Anledningen till att inkludera statistik på antal genomförda prover inom

idrottssammanhang har att göra med att om fler prover görs är möjligheten större

att fler fall upptäcks vilket påverkar statistiken av antal dömda fall. Det är en

förutsättning att veta om fler prover görs när en tolkning av statistiken över

anmälda och dömda individer ska göras. Det visar på ett ökat intresse från

idrottsförbunden att alla ska tävla under samma villkor vilket är viktigt att veta när

en tolkning av statistiken sker (Brå, 2006). Ett historiskt förlopp ger även en bättre

förståelse för hur utvecklingen sett ut över tid och varför utbredningen ser ut som

den gör idag. Ytterligare ett statistiskt material förekommer i denna studie, det är

anmälda dopingfall som också pekar på individers anmälningsbenägenhet och

upptäcksrisken.

Avgränsningar

Alla ämnen i WADAs dopinglista (2012) klassade under avsnitten S1 substanser

med anabol effekt, S2 peptidhormoner, tillväxthormoner och besläktade

substanser samt S4 hormon- och metaboliska modulatorer räknas som AAS i

denna studie. Andra substanser får endast omfattas om de förekommer

tillsammans eller i förhållande till AAS.

Denna studie har valt att fokusera på användandet av AAS i Sverige då det kan

skilja sig åt länder emellan. Det finns oerhört många olika användargrupper av

AAS och för att studien inte ska bli spretig har tre stora grupper valts ut. Dessa

grupper är; unga användare, användare med ett träningsintresse och kriminella

användare.

Reliabilitet

Vid litteraturstudier är det viktigt att vara källkritisk då det inte är ett egeninsamlat

material som behandlas. Olika typer av studier som intervjustudier, enkätstudier,

experiment, genomgångar av domar och polismaterial samt statistik har utnyttjats

och de visar på liknande resultat vilket höjer reliabiliteten i arbetet. När man gör

en litteraturöversikt av studier kan man inte påverka deras tillvägagångssätt vilket

kan leda till att resultatet i denna studie påverkas negativt. Därför har mycket tid

lagts på att kritiskt granska deras metod och tillvägagångssätt för att det inte ska

påverka denna studie negativt.

Validitet

Endast undersökningar med ett signifikant resultat har valts ut. Resultatet kan

alltså generaliseras till hela befolkningen vilket är viktigt för studiens syfte och

frågeställning.

Tillvägagångssättet i valda undersökningar har i största möjliga mån undersökts

för att finna eventuella brister i deras material för att kunna avgöra om

undersökningen kunde användas i denna studie. Det är viktigt för att slutsatser ska

kunna dras av all insamlad data. Genom att göra på detta sätt höjs den interna

validiteten (Jacobsen, 2007). I flera av undersökningarna lyfts samma resultat

fram vilket är ett tecken på att resultatet är riktigt och validiteten är hög. Fördelen

med att använda sig av originaltexter är att tolkningen görs av originaltexten och

inte blir en tolkning av en annan författares tolkning. Genom den sammanställda

14

matris ser man överskådligt vilka artiklar som är relevanta eller ej, vilket gör det

lättare att hålla sig till studiens syfte och behålla den röda tråden genom hela

arbetets genomförande.

Etik

Eftersom denna studie inte berör några sekretessbelagda uppgifter bör inga etiska

hinder för utformning och inhämtning av material uppkomma. De använda

undersökningarna lämnar inte ut några personliga uppgifter, dock nämner de inte

om etiska överväganden gjorts. Deras etiska överväganden ligger utanför min

kontroll, däremot sänker det inte denna studiens etiska förhållanden. Denna studie

berör således inte några kränkande uppgifter och kommer inte utpeka några

individer.

Objektivitet

Under hela arbetets gång har objektivitet eftersträvats med målsättning att

delresultat inte ska påverka kommande sökningar. Genom användning av olika

forskningsresultat blir förståelsen och kunskapen större vilket ökar kravet på

objektivitet att kritiskt kunna granska undersökningarna.

TEORI

För att förklara varför individer begår brott mot dopinglagen ur ett kriminologiskt

perspektiv används två teorier, strainteorin av Merton (1938) och Sykes & Matzas

teori om neutraliseringstekniker (1957). Här kommer teoriernas grundstenar

beskrivas för att i diskussionen återkomma till huruvida de kan användas i ett

kommande preventionsprojekt. Diskussionen angående preventionsprojekt

kommer att utgå från grundteorin för att förklara varför människor begår brott mot

dopinglagen.

Strainteorin

Strainteorin grundades av Merton (1938) och hans fokus ligger på att

samhällsstrukturen bidrar till uppkomsten av avvikande beteenden och

kriminalitet i samhället. Det är först när en individs livsmål inte stämmer överens

med samhällsstrukturen som kriminalitet uppstår. I individens livsmål är två

element särskilt viktiga, de kulturella och de sociala målen (a.a).

Det första är kulturellt definierade mål, ändamål och intressen, alltså hur kulturen

skapat individens mål. Målen är starkt involverade i prestige och känsla. Sociala

grupper skiljer sig åt mellan varandra beroende på deras moral och hur de väljer

att uppnå sina mål. Det andra är strukturella definitioner och hur målen

kontrolleras av samhället. Olika platser har olika moralkontexter, lagar och regler

skiljer sig åt mellan kulturer och det är viktigt att vid analys skilja dessa åt (a.a).

Merton (1938) menar att det är motsättningen mellan mål och medel som

genererar till strain (frustration) och således till kriminalitet. Att individens mål

och strävan efter framgång är så stor att han tar till otillåtna medel för att komma

dit.

Merton (1938) presenterar fem alternativ till hur individen anpassar sig till

samhället; konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragande och uppror.

15

Den vanligaste typen är konformitet, individens medel stämmer överens med

samhällets mål (moral) och individen kommer inte uppnå strain då individen

klarar av att uppnå samhällets mål med hjälp av sina medel. Innovation är nästa

punkt och de individer som har ett mål att sträva efter men de saknar medel att ta

till för att uppnå målen. I detta fall kommer strain att uppstå och ett brott blir ett

alternativ. Motsatsen till innovation kallas ritualism vilket innebär att individen

har glömt bort sina mål och istället slaviskt följer samhällets lagar utan att tänka

på konsekvenserna. Denna individ ser inte vad handlingar kan medföra för

konsekvenser till samhället i slutändan och hur de kan skada samhället och andra

individer (a.a). Det minst vanliga alternativet är tillbakadragande som ofta drabbar

individer som saknar både mål eller medel. Dessa individer måste finna andra

mål, till exempel missbrukaren eller den psykiskt sjuka individen som måste begå

brottslighet för att finansiera sitt missbruk (a.a). Den sista punkten Merton (1938)

presenterade är uppror. Individer som inte tror på samhällets lagar och regler gör

istället revolt för att skapa nya lagar. Uppror kan vanligen appliceras på

exempelvis terrorister som misstycker med samhällets värderingar (Merton,

1938).

Neutraliseringstekniker

För att förklara brottslighet kommer Sykes & Matza teori Techniques of

neutralization (1957) att användas. Sykes & Matza menar att brottsligt beteende är

inlärt genom en socialiseringsprocess. Det går dock inte alltid att förklara

ungdomsbrottslighet genom inlärning då en individs normer inte alltid stämmer

överens med de normer som finns i den sociala kontext individen befinner sig i.

Genom olika neutraliseringstekniker rättfärdigar individer sina kriminella

handlingar till exempel genom att skjuta ifrån sig den moraliska skulden och på så

sätt undvika sanktioner från samhällets sida (a.a). Det skapas en konflikt mellan

samhällets och individens normer. I en miljö där det skett neutralisering av ett

visst beteende är den brottsliga handlingen accepterad samtidigt som den inte är

rätt. Sykes och Metza kallar det för neutralisering och genom inlärning lär sig

individer tekniker att genomföra brottslighet och inte genom att lära sig vad

samhällets moral står för. De har kategoriserat teknikerna i fem kategorier;

förnekandet av ansvar, förnekandet av skada, förnekandet av offer, fördömandet

av dem som dömer samt högre lojalitet (Sykes & Matza, 1957).

Sykes och Matzas (1957) första kategori, förnekandet av ansvar innebär att

individen lägger ansvaret på något annat och skyller ifrån sig. ”Detta är min kropp

jag får göra vad jag vill”, ”Jag blev tvingad” Det händer också att individer skyller

på att det var en olycka för att bli fri från ansvar. Ansvaret läggs ofta på

kärlekslösa föräldrar eller en dålig uppväxt. Individen kan också förneka skadan

genom att förneka att det över huvud taget skett en skada eller förminska den

skada brottet orsakade. Exempelvis kan stöld bortförklaras genom ”jag bara

lånade den” och illegal handel kan förklaras genom att ”båda parter vinner på

det”. Den tredje kategorin är förnekandet av offer. Här medger individen att ett

brott har begåtts men påpekar att det inte finns något offer eller att ansvaret läggs

helt på offret. Bortförklaringar används ofta som ”jag stal från honom för att han

stjäl från andra”, jag fuskade för att han fuskade” (a.a).

Individen kan också lägga skulden på den som ska döma brottet. Här lägger

individen skulden på polis, rättsväsendet och andra organisationer för att

upprätthålla ordningen efter egen vinning och att de gör det genom att vara oärliga

och själviska. Den sista tekniken är högre lojalitet där den yttre sociala kontrollen

spelar en viktig roll när individen hamnar i ett dilemma som måste lösas (a.a).

16

Individen vill vara lojal mot familj och andra närstående och bryter mot

samhällets regler för att den prioriterar de närstående i första hand. Individen vill

inte svika sin vän och kan därför gå in i ett slagsmål för att hämnas eller skydda

en vän (Sykes & Matza, 1957).

RESULTAT

Resultatet är klassificerat efter frågeställning och därefter i underkategorier

beroende på frågans utformning.

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige?

I tidigare forskning är det framför allt i tre grupper där AAS används i en större

utsträckning. I studien kommer dessa tre individgrupper att redovisas. Den första

gruppen är unga användare som befinner sig i tonåren. Många som använder AAS

i äldre åldrar har testat substansen redan i tidig ålder (CAN, 2013). Det är därför

viktigt att veta när missbruket startar. Den andra gruppen är idrottare som vill höja

sin prestationsförmåga (Nilsson, 2001) och den sista gruppen är kriminella

individer som ofta använder AAS tillsammans med andra substanser (Lood, et al,

2012).

I samtliga tre grupper är kvinnorna få och männen är en majoritet av användandet

av AAS. Endast ett fåtal procent är kvinnor (CAN, 2013; Klötz et al, 2010) och av

alla dömda individer mellan åren 1997 och 2012 är endast 3 % kvinnor

(Riksidrottsförbundet, 2013). Utifrån Riksidrottsförbundets (2013) statistiska

material ser vi att även innan 1997 är majoriteten män.

Av de inkomna samtal som Svenska dopingjouren tagit emot mellan åren 1996

och 2000 har samtalen delats in i olika kategorier beroende på individens relation

till AAS. Den ena gruppen omfattar de individer som själva använder doping och

inom denna grupp är 95 % män. Den totala åldersfördelningen är från 15 till 60 år,

de flesta användare är mellan 17 och 28 år och det finns en topp vid 20 år. Av

statistiken från dopningjouren är 70 % AAS och 30 % rör andra dopingpreparat

som inte är aktuellt för studien vilket bör tas i beaktande när statistiken ska tolkas

för att den inte ska missförstås (Eklöf et al, 2003).

Ungas användande av anabola androgena steroider

Den största undersökningen genomförs årligen på ungdomar i Sverige utförs av

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Urvalsgruppen är

elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. Elevernas drogvanor undersöks

genom en enkätstudie som besvaras under skoltid. År 2012 svarade 2 % av

pojkarna och 0,5 % av flickorna att de någon gång testat AAS. Gentemot tidigare

år har resultatet varit konstant och skillnader mellan könen är små. De menar att i

andra undersökta studier av samtligt narkotikamissbruk brukar skillnaderna

mellan könen vara större (CAN, 2013). Dessvärre är det endast en liten del av

enkäten som berör AAS men den delen har flitigt använts inom flertalet svenska

undersökningar bland annat i Nilsson et als (2005) studie.

Sannolikheten är högre att bruka AAS i den lägre åldersgruppen jämfört med de

individer som går i årskurs två på gymnasiet. Det finns dessvärre inte någon

dokumenterad orsak till fenomenet (CAN, 2013). Nilssons (1995) studie som

17

genomfördes i Falkenberg visade likasom CANs studie att flickor använder AAS i

lägre utsträckning än pojkar.

Nilsson et al (2001) genomförde en studie på 16-17 åringar i sydvästra Sverige

där de genom en enkät ställde frågor om AAS. I studien visar det sig att

prevalensen att använda AAS bland pojkar är högre vid 16 års ålder (3,6 %)

medan den vid 17 års ålder sjunkit till 2,9 %. Inte heller denna studie kan förklara

utvecklingen. En annan intressant slutsats av undersökningen är att flertalet av

individerna redan missbrukat AAS i över ett år vilket tyder på att debuten sker

innan 16 års ålder (a.a).

Nilsson et al (2005) tillfrågade 14, 16 och 18 åringar i Halland utifrån CANs

frågeformulär om deras inställning och syftet till användandet. Undersökningen

visade att AAS användare har en mer positiv inställning till preparatet än vad de

individer som inte använder AAS har. Jämfört med icke AAS användare anser

den typiska unga användaren att AAS inte är farligt och tycker att det är

fullständigt accepterat att använda substansen. Deras inställning till alkohol var

också mer positiv och de hävdade att livet är roligare vid konsumtion av alkohol

(a.a). Individerna med en positiv attityd till AAS och alkohol oftare drack

hembränt och de blev oftare fulla än icke AAS konsumenter (Nilsson, 1995;

Nilsson et al, 2005). AAS användare använde i större utsträckning även andra

narkotiska preparat och rökte cigaretter dagligen. De preparat som vanligen

kombineras med AAS är cannabis, LSD, amfetamin samt ecstasy, hasch,

marijuana (Nilsson et al, 2001; Nilsson et al, 2005).

De har också visat sig att när individerna påbörjar ett missbruk mår de psykiskt

dåligt och i 56 % av fallen var pojkarna inte i harmoni med sig själva. De som inte

påbörjade ett missbruk var harmoniska med sig själva i 91 % av fallen vilket visar

på en bättre hälsa med mindre psykologiska problem (Nilsson et al, 2001).

Individer som använder AAS tränar i större utsträckning på gym. 35 % av AAS

användarna tränar på gym i förhållande till de icke användande individerna där det

endast är 3,5 % som tränar på gym (Nilsson et al, 2001). En ytterligare studie

genomförd av Nilsson (2005) visade att AAS användande individer tillbringade

mer tid på gymmet och i större utsträckning var frånvarande från skolan. Det var

även vanligt att de hade en sämre självkänsla, en dålig kroppsuppfattning och en

tro om att flickor gillade pojkar med stora muskler (Nilsson et al, 2001). 20 % av

AAS användarna hade en anknytning till någon kompis som också brukade AAS

(Nilsson, 1995).

Användare med ett träningsintresse

På Stockholms gym har det genomförts en studie med fokus på utbredning av

användandet av AAS (Leifman et al, 2011). Av alla respondenter angav 3,9 % av

männen att de någon gång använt AAS medan det endast var 0,2 % av kvinnorna

(endast en kvinna). Under de senaste 12 månaderna hade 1,4 % av männen brukat

AAS men inte kvinnorna. Studien har kommit fram till att medelåldern var 33 år

för män (medianen var 39 år) (a.a). I tyngdlyftning, som är den sport med flest

dömda, är medelåldern lägre. Av de individer som har brukat AAS men som inte

har ett missbruk är medelåldern 21,8 år, för gruppen med ett beroende är

medelåldern något högre och ligger på 23, 6 år (Kanayama et al, 2009). Det skiljer

sig gentemot de kriminella männen där AAS används i ett annat syfte (Lood et al,

2012).

18

Enligt WADA (2003- 2011) är det vanligare att doping förekommer i sporter som

inte förekommer i de olympiska spelen. Av de tester genomförda av

Riksidrottsförbundet i Sverige är det mer förekommande att vanliga motionärer

använder dopingpreparat jämfört med de individer som tävlar. I en

sammanställning av Riksidrottsförbundet (2013) mellan år 2002 och år 2011 är

det i 56,3 % av samtliga dömda fall så att brukaren är motionär, i 16,4 % av fallen

tävlar individen på en lägre nivå och i 27,3 % av fallen genomförs tävlingar på

elitnivå (internationellt, landslag eller högsta serie inom bollsporter). I de största

kategorierna, tyngdlyftning och styrkelyftning, dömdes 464 personer mellan åren

1981 och 2011 för dopningsbrott och av dem var 264 vanliga motionärer. Mellan

samma år inom kategorin friidrottare var det 52 dömda varav 44 var motionärer

(Riksidrottsförbundet, 2013).

Genom sammanställningen av Riksidrottsförbundet (2013) ser vi att den sport

med flest dopingdömda är tyngdlyftning. Kanayama et al (2009) har genomfört en

studie på manliga tyngdlyftare med ett krav att kunna lyfta 134 pounds i

bänkpress vilket motsvarar 60 kg. De har kategoriserat sitt urval i tre grupper,

individer utan en AAS historia, individer med ett AAS beroende enligt det

psykiatriska diagnostiseringsverktyget DSM-IV1 och de individer där ett bruk

förekommer men de saknar ett beroende enligt DSM-IV. Resultatet visade att de

tyngdlyftare som använde AAS i fler fall haft en uppväxt med en ensamstående

förälder som följd av skilsmässa eller dödsfall. Deras alkoholkonsumtion gick

också att koppla till deras uppväxt och det förekom ofta alkoholmissbruk i

släkten. De drabbades oftare av psykisk ohälsa i form av depression, aggressivitet

och våldsamhet jämfört med icke användare och individer som inte var beroende

(a a).

Lindqvist et al (2013) har genomfört en retrospektiv studie på män som har varit

med på topp 10 på de nationella rankinglistorna mellan åren 1960 fram till 1979

inom brottning, olympiskt lyft, styrkelyft eller idrotter med kast. De före detta

användarna av AAS hade börjat sin idrottskarriär senare än de icke AAS

användande idrottsmännen. De ägnade också mer tid åt träning varje vecka än vad

en icke AAS användare gjorde (a a). Den faktorn med störst betydelse var antalet

timmar de spenderade på gymmet, desto fler timmar ju högre var sannolikheten

att de använde AAS. I flest fall av de individer som svarat att de någon gång

använt AAS har gjort det på privat ägda gym vilket visar att gymmiljön spelar roll

(Leifman et al, 2011).

Ensamstående individer rapporterade ett högre AAS användande under de senaste

12 månaderna. Det var även signifikant att studenter i lägre utsträckning använde

AAS (Leifman et al, 2011). Även inom den grupp användare med ett träningssyfte

var det mer förekommande att det fanns ett blandmissbruk (Kanayama et al, 2009;

Lindqvist et al, 2013). Det var även vanligare att individer började med en annan

substans i samband med ett avslut av AAS (Kanayama et al, 2009).

Kriminellas användande av anabola androgena steroider

Lood et al (2012) har genomfört en studie där de granskat svenska domar mellan

åren 1999 och 2009 där polisen tagit ett dopingtest som testats i ett laboratorium.

Vanligen är användarna av AAS i yngre åldrar och medelåldern för män är 26 år.

1 Ett amerikanskt system som används över hela världen för att diagnostisera psykiska störningar.

19

Den yngsta var 15 år och den äldsta var 53 år. Kvinnliga användare är inte lika

vanligt och endast 0,76 % av samtliga fall är kvinnor. Deras medelålder är 29 år

där den yngsta är 18 år medan den äldsta är 42 år. Åldern skiljer sig ytterst lite

mellan de olika brottstyperna individerna har begått (Lood et al, 2012).

I analysen av de 31,5 % som testats positivt för AAS var 19,4 % av dem

involverade i ett våldsbrott vilket är en högre andel än bland icke användare, d.v.s.

andelen våldbrottslingar bland AAS användare är högre än bland icke användare

(Lood et al, 2012).

De svenska forskarna Thiblin & Pärlklo (2002) har gjort en longitudinell studie av

polisfall mellan åren 1993 och 2001 där illegalt användande av AAS förekommit.

Flera av dem började begå våldsbrott vilket kan bero på att testosteron är starkt

förknippat med våld vilket ger empiriskt stöd till att ett ökat testosteronvärde hos

kriminella leder till fler våldshandlingar (Thiblin & Pärlklo, 2002; Wood et al,

2012). Det finns signifikanta skillnader mellan positivt och negativt testade

individer, sannolikheten att en positivt testad individ använder vapen och

genomför rån är betydligt högre jämfört med negativt testade individer (Klötz et

al, 2006; Thiblin & Pärlklo, 2002). Även andra kriminella handlingar förekom i

flera fall (Thiblin & Pärlklo, 2002). De kriminellas debutålder för AAS var

vanligtvis senare än för de individer som började bruka AAS för idrott och träning

(Klötz et al, 2010; Nilsson et al 2001).

I en undersökning gjord av Klötz et al (2010) på det Svenska fängelset Österåker

utanför Stockholm intervjuades fångar och det visade att flertalet kriminella led av

mentala störningar. Fångarna använde sig ofta av AAS tillsammans med andra

droger och ett blandmissbruk var vanligt förekommande. Resultatet har visat att

blandmissbruket skiljer sig åt, de som är positiva på AAS använder i större

utsträckning bensodiazepiner vilket har en motverkande effekt på AAS bieffekter.

De individer som inte har ett AAS missbruk använder i större utsträckning

amfetamin och cannabis (a.a). Likaså i Thiblin & Pärlklos studie (2002) förekom

det ett blandmissbruk av amfetamin tillsammans med ecstasy, kokain, cannabis

och alkohol. Bland de svenska domar Lood et al (2012) granskat var cannabis den

mest förekommande substansen.

Varför använder dessa individer anabola androgena steroider?

Det illegala användandet av AAS används främst för att snabbt öka muskelmassan

och förbättra uthålligheten framförallt inom träningssammanhang men också

bland unga användare (Eklöf et al, 2003; Hallberg, 2011; Nilsson, 2001). Bland

ungdomar är det närmare 48 % som använder substansen för att förbättra sitt

utseende, bland annat för att få större muskler och i 21 % strävade de mot att

uppnå sportsliga ambitioner (Nilsson et al, 2005). Ytterligare en studie visar

samma resultat, bland män över 18 år är de vanligaste motiven att få en bättre

kropp, bli starkare och prestera bättre i sportsliga sammanhang (Petersson et al,

2010).

Inom kriminella grupper används AAS för att få starkare muskler, öka

uthålligheten men också för dess bieffekter. Det primära syftet är att uppnå den

aggressivitet som AAS genererar för att kunna hävda sig mot varandra, uppnå

status och kunna hantera våldsamma situationer (Klötz et al, 2010). En

undersökning visade på motsatt resultat, de deltagande individerna ville i första

hand bygga upp sin muskelmassa men uppnådde även aggressiviteten som ledde

20

till att våldsbrott och flera kriminella handlingar var ett faktum (Thiblin &

Pärlklo, 2002).

I vilken utsträckning används anabola androgena steroider i Sverige?

För att skapa en helhetsbild kring användningen av anabola androgena steroider

måste flera statistiska källor inkluderas. För att statistiken ska kunna tolkas måste

vi se utvecklingen över ett längre tidsförlopp.

Under kategorin AAS finns det undergrupper där alla preparat klassas beroende

på deras effekt. Riksidrottsförbundet (2013) har kategoriserat antal dopingfall,

utifrån dopingklasser, (1) hormondoping, (2) vägrande/försvårande, (3)

stimulantia samt (4) smärtstillande och övriga. Under åren 1981 till 2011 ligger

genomsnittet på hormondoping på 56 % av dopingfallen, vägran/försvårande 25

%, stimulantia 8 %, smärtstillande 5 % och övriga på 6 %. Under kategorin

hormondoping klassas alla substanser som finns på WADAs dopinglista (2012)

under avsnitten S1 Substanser med anabol effekt (Anabolic agents), S2

Peptidhormoner, tillväxthormoner och besläktade substanser (peptide hormones,

growth factors and related substance), samt S4 Hormon- och metaboliska

modulatorer (hormone and metabolic modulators). Samtliga kategorier redovisas

under bilaga 2. I den vanligaste kategorin, hormondoping är majoriteten av alla

fall AAS eller metaboliter från AAS (Riksidrottsförbundet, 2013).

Det statistiska materialet WADA sammanställt skiljer sig nämnvärt från

Riksidrottsförbundet trots att deras statistik bygger på WADAs benämningar. Det

kan bero på att WADAs kategorisering ser annorlunda ut då de delat upp varje

kategori vilket skiljer sig från Riksidrottsförbundet som slagit samman S1, S2

samt S4 under en kategori. WADA räknar dem årsvis (WADA, 2003-2011)

medan Riksidrottsförbundet har gjort en sammanslagning av längre årsperioder

beroende på vilken statistikuppgift det gäller (Riksidrottsförbundet, 2013). I

WADAs material för år 2003 låg den totala andelen under avsnitt S1, Substanser

med anabol effekt på 32,1 % av dopingfallen följt av stimulantia på 19 %

(WADA, 2003). Utvecklingen ser ut som följande att substanser med anabol

effekt ökar fram till och med år 2009 som då ligger på 64,9 % av dopingfallen.

Därefter minskar substanserna igen till 60,8 % år 2010 och till 59 % år 2011

(WADA, 2003-2011). I samma takt substanser med anabol effekt ökar minskar de

andra substanserna. Stimulantiasubstanser har länge legat på en andra plats vilket

de också gör nationellt enligt Riksidrottsförbundet. I världen har det dock blivit

mindre vanligt med stimulantiasubstanserna i förhållande till substanserna med

anabol effekt. När sedan substanserna med anabol effekt minskade mellan år 2010

till 2011 ökade istället de stimulantiasubstanserna igen från 7,8 % år 2009 till 13

% av dopingfallen år 2011. Slutsatsen av WADAs statistik är att alla substanser

förhåller sig till varandra, när en sort ökar kommer en annan att minska,

exempelvis som de stimulantiasubstanserna har gjort sedan 2003. På WADAs

listor har avsnitt S8 (cannabinoider) en tredjeplats. Det har också minskat sedan

2003 i takt med avsnitt S1, substanser med anabola effekter och S6,

stimulantiasubstanserna ökat. Att det inte är med på Riksidrottsförbundets lista

beror på att det inte är lika vanligt i Sverige som i övriga världen totalt sett vilket

kan bero på skillnader i olika länders lagar (BRÅ, 2006).

Mellan åren 1981 fram till 2012 har det skett en signifikant ökning (r=0,946)

(tabell 4) av antalet genomförda dopingtester i Sverige både under och utanför

tävling. I figur 1 redovisas den ökade utvecklingen av totala antal prover gjorda

21

under perioden 1981 till år 2012 (Riksidrottsförbundet, 2013). Det är viktigt att ta

hänsyn till samhällets ökade intresse när statistik ska tolkas (BRÅ, 2006). Trots att

fler tester gjorts finns det inget samband med utvecklingen av antalet dömda

personer (Pearsons r=0,265).

Antalet dömda personerna har ökat från 1981 fram till år 1992 för att sedan

minska fram till år 2000. Mellan åren 2000 och 2010 har antalet dömda stigit för

att sedan minska under de två nästkommande åren (figur 2). Av de dömda

personerna är 2012 års statistik inte komplett då utredningar om individers

skyldighet fortfarande pågår. Det påverkar resultatet av antalet dömda vilket kan

komma att stiga ytterligare under år 2013 (Riksidrottsförbundet, 2013). Genom en

analys av år 2012 års uppgifter (redovisas inte i denna studie) visar det att 2012

års siffror inte påverkar signifikansen.

Tabell 4 Korrelationsmått mellan antal genomförda prover och antal dömda individer i Sverige

Correlations

Årtal Antal

genomförda

prover i Sverige

Antal dömda i

Sverige

Årtal

Pearson Correlation 1 ,946** ,160

Sig. (2-tailed)

,000 ,381

N 32 32 32

Antal genomförda prover i

Sverige

Pearson Correlation ,946** 1 ,265

Sig. (2-tailed) ,000

,143

N 32 32 32

Antal dömda i Sverige

Pearson Correlation ,160 ,265 1

Sig. (2-tailed) ,381 ,143

N 32 32 32

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).

22

Figur 1 Antal genomförda prover i Sverige

Figur 2 Antal dömda individer i Sverige

23

Även de anmälda brotten (figur 3) har ökat under årens gång och i denna statistik

omfattas utöver användarna med ett träningsintresse även de unga och kriminella

individerna. Statistiken sträcker sig från år 1991 fram till idag. Alla brott som tas

upp av polis, tull och åklagarmyndigheter registreras under anmälda brott (Brå,

2006). De anmälda brotten omfattar innehav, eget bruk, framställning, samt

överlåtelse av samtliga dopingpreparat. Det bör tas i beaktan att den exakta siffran

på hur stor del som är AAS är oklar eftersom statistiken omfattar samtliga

dopingpreparat, men vi vet att majoriteten av fallen är anabola androgena

steroider (BRÅ, 2013; Eklöf et al, 2003; RF, 2013, WADA, 2003 – 2011).

Fram till år 2011 låg anmälningarna på en relativt stabil ökning men under år

2011 skedde en kraftig ökning av antal anmälningar vars orsak vi kan finna i att

lagändringen gjorde att fler preparat omfattades av lagstiftningen (1991:1969).

Troligen har det också skett specifika insatser mot dopingbrott vilket resulterat i

att fler brott upptäckts.

Figur 3 Anmälda brott

Tullverkets beslagsstatisk omfattar alla dopingpreparat mellan år 2000 och 2010

har inte ökat märkvärt. Beslagen av dopingpreparat följer samma mönster som det

totala antalet beslag av narkotikapreparat. Statistiken går upp och ned med en liten

ökning från 197 beslag år 2004 till 388 beslag år 2010 med en topp på 520 beslag

år 2009 (Tullverket, 2013a – 2013d).

DISKUSSION

Diskussionen är presenterad i två delar. Först redovisas metoddiskussionen där val

av metod, källkritik, validitet och reliabilitet diskuteras. I resultatdelen diskuteras

det redovisade resultatet samt en koppling till teorierna. Det förekommer ny

information i diskussionen som bedöms relevant för att diskutera resultatet

eftersom materialet är inte väsentligt under något annat avsnitt i studien.

24

Metod & materialdiskussion

Svårigheten att använda befintligt material är omöjligheten att påverka tidigare

forskares metod och deras tillvägagångssätt. Önskvärt vore att göra en egen

undersökning med en kvalitativ metod och genomföra djupintervjuer för att få en

djupare förståelse om varför individer använder AAS. Det är dock inte

genomförbart på grund av tidsbrist. Styrkan i denna studie är att den bygger på

många olika sorters studier.

Källkritik

Nedan följer exempel på genomförda reflektioner av de använda studierna. För att

höja validiteten och reliabiliteten i denna studie.

Undersökningen på skolungdomar som genomförs av CAN varje år är en bra källa

på hur utbredningen av AAS ser ut i Sveriges skolor. Det finns dock viss

problematik i deras bortfall av respondenter. Frånvarande individer kan

procentuellt sett använda AAS mer eller mindre än närvarande individer vilket

kan påverka resultatet. Om vi leker med tanken att alla frånvarande individer

använder AAS kommer resultatet påverkas och visa lägre siffror än vad som

motsvarar verkligheten. Eftersom gymnasiet inte är obligatoriskt faller den grupp

av individer som inte genomför en gymnasieutbildning bort och det kan ge

felaktiga siffror. Studien är trots det tillräckligt bra för att användas i

litteraturstudien då den ger riktlinjer och de motsvarar internationella studier.

Deras frågor är väl utprövade och reviderade efter behov då de använts under

många år. Flera andra studier har använt sig av CANs frågeformulär vilket höjer

deras formulärs validitet och reliabilitet då det är väl utprövat. Det innebär att

empirin är tillräckligt stark för att resultatet ska kunna generaliseras till hela

Sverige eftersom studien genomförts med ett slumpmässigt urval och sträcker sig

över hela landet. Majoriteten av studierna på ungdomar som genomförts i Sverige

är gjorda utifrån CANs frågeformulär vilket resulterar i att resultaten också blir

väldigt likt varandra. För att komplettera och höja empirin i resultatet bör fler

studier med andra metoder genomfördas. Visar resultatet på samma mönster vet vi

med stor sannolikhet att validiteten och reliabiliteten i CANs undersökning är hög.

I Eklöfs et als (2003) undersökning har endast individer som själva tog kontakt

med Dopingjouren svarat på enkäten. Deras resultat omfattar användning av AAS

på ett generellt plan vilket innebär att studien endast beskriver det allmänna

användandet av AAS. Däremot besvarar den min fråga varför individer använde

AAS vilket genererar att den kan användas i studien.

Lindqvist et al (2013) är en retrospektiv studie vilket kan vara en nackdel då det

kan vara svårt för respondenten att minnas detaljer gällande händelser i dennes liv

för nästan 30 år sedan. Styrkan med studien är att författarna kan uttala sig om

effekter och skillnader som uppkommer en lång tid efter att AAS har används

vilket stärker den empiri vi har idag om bieffekter och förändrade

livsförhållanden.

Nackdelen med materialet Riksidrottsförbundet och WADA har publicerat är att

det endast gäller för idrott. Deras uppgifter kan alltså inte förklara utbredningen

av användning av AAS bland de kriminella eller de unga. För att komplettera

deras material har anmäld brottslighet från Brottsförebyggande rådet använts men

där omfattar statistiken all form av doping. Samma sak gäller för det datamaterial

25

tullverket redovisar, där mellan 95 – 97 % är AAS enligt tullverkets

narkotikaspecialist Lars Hansson2.

Förklaring av statistik

För att kunna tolka statistik är det viktigt att vara medveten om brister och

skillnader i materialet. Det statistiska materialet hämtat från Riksidrottsförbundet

och WADA skiljer sig åt, bland annat till deras geografiska yta.

Riksidrottsförbundet statistik omfattar endast Sverige medan WADAs statistik

omfattar hela världen. Tidsperioden är inte identisk mellan de två materialen.

Riksidrottsförbundets statistik är sammanslagen från år 1981 till år 2011 och det

kan ha skett stora förändringar under perioden. Ett preparat som användes under

1980-talet och inte är lika vanligt idag kan påverka resultatet eftersom statistiken

mäts över ett genomsnitt av vilka substanser som använts mest. WADA mäter

årsvis och de har ingen sammanställning över en lång tidsperiod. Genom att

studera WADAs material har vi sett att utvecklingen av AAS har ökat och andra

substanser minskat och sannolikheten att Sverige följt samma mönster är stor.

Statistiken påverkas av det faktiska intresset att använda AAS och hur mycket av

substansen som finns i omlopp. Ämnet har blivit mer uppmärksammat under åren

och allt fler dopingprov har tagits. Det innebär även att fler kommer bli positivt

testade. Det gäller både på tävling, utanför tävling samt tester beställda till något

annat land som Riksidrottsförbundet genomfört. Ett mer uppmärksammat ämne

resulterar ofta i att fler individer anmäler om de uppmärksammar ett dopingbrott. I

ett brott med hantering eller endast bruk av AAS finns det inget direkt offer och

ingen förlorar på att exempelvis handla med substansen och

anmälningsbenägenheten sjunker (BRÅ, 2006).

Trots att statistiken påverkas av det faktiska intresset till att använda AAS

påverkas det oerhört mycket av mörkertal och individers anmälningsbenägenhet.

Brottet anses inte vara av grövre typ vilket också gör att mörkertalet ökar (BRÅ,

2006). Däremot är det nolltolerans mot all typ av narkotika. Inom samtliga

statistiska källor finns det ett mörkertal vilket är de brott som inte kommer till

kännedom. Mörkertalet kan påverkas av speciella insatser vilket faktiskt har

genomförts av bland annat polis på flera platser i Sverige under olika perioder.

Polisens och andra myndigheters arbete speglas också i antal tester och dömda

personer, ett effektivt arbete leder till att brottstypen uppmärksammas. När man

studerar brottsutvecklingen är huvudsaken att mörkertalet är konstant i

förhållande till de upptäckta brotten. Genom att studera statistiken från

Brottsförebyggande rådet förstår vi att något hände under 2011 då statistiken

stiger med nästan 6000 anmälda brott för att sedan år 2012 sjunka med nästan

samma siffra. Det kan bero på förändringen i lagstiftningen men också på enskilda

insatser gjorda av tull och polis.

Det finns en möjlighet att dopingbrotten anmäls i samband med ett annat brott, till

exempel våldsbrott eller rattfylleri, där poliser uppmärksammar ett onaturligt

beteende och ett dopingtest görs. I speciellt utsatta miljöer exempelvis gym har

brotten uppmärksammats mer och mer vilket kan påverka gymmedlemmars

benägenhet till att använda AAS då oanmälda dopingkontroller kan genomföras

på alla medlemmar. Detta påverkar statistiken, framför allt under det antal

genomförda prover.

2 Skriftlig kontakt (2013-04-11)

26

Det är också viktigt att reflektera över de möjliga felkodningar som förekommer i

statistiken (BRÅ, 2006). I statistiken från BRÅ kan det ha skett felkodningar från

polisens sida. Polisen gör en bedömning om vilket brott som har begåtts efter den

framkomna informationen under beskrivningen av gärningen. Nästa steg i

processen är att åklagaren gör en utredning av den misstänkta personen om vilket

brott som har begåtts vilket kan ha förändrats från tillfället då polisen tog emot

anmälan. När domstolen slutligen dömer personen kan brottsrubriceringen ändras

ytterligare en sista gång (BRÅ, 2006). Det innebär att alla anmälda under

kategorin doping inte behöver vara ett dopingfall.

Resultatdiskussion

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige?

Medelåldern inom användandet av AAS i kriminella kretsar är högre än för de

individer med ett träningsintresse. Anledningen är troligtvis att individerna i

kriminella kretsar generellt är äldre och att de tar längre tid att hitta de individer

som brukar AAS då inte slumpmässiga tester genomförs i samma utsträckning

som i samband med exempelvis träning. Istället måste individerna hittas och

kunna kopplas till brotten, antingen för att de är påverkade eller tillsammans med

annan brottslighet, vilket tar längre tid i processen. Det kan också bero på att de

börjar umgås i fel umgänge, börjar begå brott och sedan börjar använda AAS för

att deras nya vänner gör det vilket också förklarar skillnaden i medelålder då AAS

kommer efter flera andra moment. Satsningar på att bli duktig inom en idrott sker

i ett tidigare stadie i livet och idrottare är ofta relativt unga medan de är aktiva

idrottsmän vilket sänker medelåldern för denna grupp. Det stora antalet AAS

användande motionärer räknas också in under samma kategori. Medelåldern

skiljer sig inom den grupp individer med ett träningsintresse, till exempel mellan

de som tränar tyngdlyftning är yngre än motionärerna på Stockholms gym.

Tyngdlyftarna är endast en liten grupp med ett specificerat intresse medan de som

tränar på gym i Stockholm är en mer heterogen befolkningsgrupp med ett större

åldersspridning och mer skilda intressen. Eklöf et al (2003) menar att användarna

är flest mellan 20 och 30 år för att sedan bli färre och färre ju äldre de blir vilket

tyder på att de följer samma mönster som en kriminell och att prevalensen att

bruka AAS minskar med åren. Anledningen att deras prevalens avtar med åren

kan bero på att de inte längre är lika aktiva inom träning och får andra intressen

som inte är lika starkt förknippande med ett dopingmissbruk.

Inom den unga användargruppen finns det ett tydligt samband till psykisk ohälsa.

Ofta används flera olika narkotikaklassade preparat, de lider i många fall av dåligt

självförtroende och självkänslan är låg. Enligt Nilsson et al (2001) var andelen

större att de AAS användande individer oftare styrketränade på gym. Dessa

individer kommer när de blir äldre eventuellt vara en del av den grupp som

kategoriseras till individer med ett träningsintresse eftersom deras syfte och

intresse liknar varandra.

Det finns även skillnader i motiven till att använda AAS mellan grupperna, alla är

i olika faser i livet och har olika intressen. Varken unga användare eller användare

med ett träningsintresse har något behov av att bli aggressiva. Det är snarare den

grupp som använder andra preparat för att dämpa den aggressivitet AAS medför.

Troligen undviks dessa dämpande substanser bland de kriminella individerna vars

huvudsakliga syfte är att bli aggressiva.

27

Utbredning

Genom studiens resultat vet vi nu att samhällets intresse för att minska

användandet av AAS har ökat under årens gång och att fler tester görs vilket

innebär att fler individer kommer att testas positivt. Det har dock inte visat sig

finnas någon signifikant ökning av antalet dömda mellan åren 1981 och 2012 trots

att antal anmälningar om dopingbrott ökat sedan år 1998. Det faktum att

statistiken toppar vid enskilda perioder, exempelvis år 1992, för antalet dömda

personer kan bero på att det riktats mer uppmärksamhet mot doping eller att det

pågick både vinter- och sommar-OS under samma år vilket inte förekommer idag.

Det vi kan konstatera av statistiken är att AAS har ökat sedan år 2003 i

förhållande till andra dopingpreparat. Från år 2009 har AAS legat på en relativt

konstant nivå med endast några få procentenheters skillnad från år till år. När

AAS har minskat har istället något annat preparat ökat och tvärtom. Utifrån all

statistik från både Riksidrottsförbundet och WADA kan man dra slutsatsen att

utvecklingen av AAS har ökat men att det totala användandet av dopingpreparat

är konstant. Därav behöver inte antalet dömda individer öka eftersom det totalt

sett är lika många dopingfall.

Kan användandet av anabola androgena steroider förklaras utifrån strainteorin och neutraliseringstekniker?

För att möjliggöra ett förebyggande arbete utifrån empirisk grund redovisas en

koppling till två kriminologiska teorier utifrån deras grunder som beskrevs i det

inledande teoriavsnittet.

När individen sätter upp för stora mål som inte är möjliga att uppnå på önskad tid

kommer individens reaktion att kunna placeras i Strainteorin. Individen blir

frustrerad av att misslyckas eftersom de mål han eller hon har inte är rimliga efter

dennes förmåga. För att lyckas måste andra metoder användas för att uppnå

målen. Individen kommer göra ett övervägande om han eller hon ska ta till

illegala medel eller inte för att nå sina mål. Medlet individen behöver är i detta fall

en substans som ökar kroppens förmåga att bygga upp muskler under en kort

period. Merton (1938) menar att individen kommer uppnå innovation som innebär

att individen har ett mål men saknar medel för att uppnå målen. Således kommer

ett brott att begås och i detta fall tar individen till AAS för att snabbare utveckla

muskler. Hade individen redan en god självkänsla i förhållande till andra skulle

denne inte känna samma behov av att vinna ära och prestige bland sina vänner.

Individen hade istället uppnått den vanligaste punkten i Mertons teori, konformitet

där individens mål och medel stämmer överens och inget brott kommer att begås.

Den grupp av unga individer använde sig av AAS i syfte att bygga upp sin kropp

samt för att få en bättre självkänsla. Det framkom att flera av dem har en dålig

kroppsuppfattning (Nilsson et al, 2001). Det är samhällets ideal om hur

ungdomarna ska vara och hur de ska bete sig som ligger till grund för deras dåliga

självkänsla och kroppsuppfattning. Detta leder till att individerna uppnår strain

redan i tidig ålder och försöker uppnå samhällets ideal på en illegal väg. De har

precis som tidigare beskrivning ett mål men saknar medel.

Merton (1938) menar att det är samhällets struktur som skapar brottslighet och för

att förhindra brottslighet måste samhället se till att individers moral stämmer

överens med samhällets lagar och regler. För det första måste samhället arbeta

28

med elever med en låg självkänsla och ungdomarna måste inse att de duger att

vara sig själva är och att de inte ska behöva sträva efter att vara någon annan med

ett annat utseende. Det förebyggande arbetet måste ske innan ungdomar börjar

testa olika preparat och preventionen ska ske innan 15 års ålder då det visat att

unga individer börjar med ett AAS bruk innan de fyllt 15 år.

Till skillnad från de äldre individerna har dessa skolungdomar betydligt lägre

ekonomiska tillgångar för att kunna finansiera ett användande av AAS. De

individer som brukar AAS använde också mer alkohol och andra droger vilket

också kräver ekonomisk tillgång som enligt strainteorin också kan leda till

frustration. AAS är ett preparat som i Sverige ligger betydligt lägre i inköpspris än

andra preparat men om en hel kur genomförs kommer det bli en kostnad för

användaren (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2010). I nästa steg kan även

strainteorin tillämpas genom att användaren saknar ekonomiska tillgångar och

behöver begå andra brott för att finansiera sitt missbruk. Resultatet av denna

studie visade på att AAS användare begick fler brott än en icke AAS användare

(Klötz et al, 2006; Thiblin & Pärklo, 2002) för att finansiera sin kur med AAS. På

samma sätt kommer individen att behöva begå brott för att kunna finansiera sitt

missbruk.

Den grupp som medverkar i kriminella aktiviteter använder AAS för att bli

modigare och mer aggressiva då de vill uppnå en känsla av makt och prestige. De

brukar AAS för att kunna uppnå den status inom den grupp de befinner sig i.

Merton (1938) menar att samhällsstrukturen bidrar till uppkomsten av ett

avvikande beteende och i kriminella kretsar ser kulturen annorlunda ut gentemot

det genomsnittliga samhället. Individer är präglade av olika kulturer som påverkar

deras mål och hur de väljer att uppnå dem. Kriminella individer kommer således

att använda AAS eftersom preparat ger dem möjlighet att vara skräckinjagande

och ha en möjlighet att utöva våld, både av den aggressiva egenskapen AAS

medför och den ökade muskelmassan.

Författaren menar att det även finns kopplingar mellan AAS och

neutraliseringstekniker. Sykes & Matza (1957) menar att brottsligt beteende är

inlärt och att individer lär av varandra. Det framkommer även i undersökningen

av Nilsson (1995) att 20 % av användarna kände någon annan användare av AAS.

Användare av AAS med ett träningsintresse befinner sig ofta i samma miljö. De

har samma mål och deras inställning till AAS är positiv. I en miljö där många

individer har samma värderingar och intressen neutraliseras beteendet, i detta fall

blir AAS accepterat och ingen kommer jämföra det med en kriminell handling.

Fler och fler använder AAS eftersom det blivit neutraliserat och individerna lär

sig av varandra när de ser ett beteende som i första ögonblicket ger positivt

resultat.

Även i kriminella kretsar är det vanligare att AAS används vilket kan spekuleras i

om de lär av varandra. I ett kriminellt gäng sker samma fenomen, beteendet blir

uppskattat då de blir mer kapabla till att genomföra brott som vanligen inte varit

ett alternativ. Gruppen ser beteendet som något positivt och accepterar att andra i

gruppen använder AAS för att sedan lära av varandra och ta efter beteendet. En ny

kontext av moral och värderingar har skapats och beteendet neutraliseras. En

bortförklaring för en kriminell individ kan vara att han eller hon använde AAS för

att kunna försvara sig om något skulle hända. Individen skyller alltså ifrån sig på

någon annan och hade han eller hon inte behövt försvara sig hade denne inte

29

heller behövt bruka AAS. De är lätt för individen att skylla ifrån sig och hävda att

han eller hon kan göra vad han vill med sin kropp. Med lätthet går det även att

neutralisera brottet eftersom det inte finns något direkt offer då handlingen inte

har skadat någon annan individ eller egendom.

I ett kriminellt gäng är lojaliteten viktig och ett användande av AAS kan användas

endast för att vara lojal mot sina medmänniskor, exempelvis för att kunna hantera

våldsamma situationer. Genom ett användande av AAS vinner de också status

bland sina vänner. Den sista tekniken Sykes & Matza tar upp är att individen

lägger skulden på rättsväsendet vars uppgift är att hålla ordning. Eftersom

individen inte anser sig ha begått ett brott som skadar någon annan eller sig själv

kan denne skylla på rättsväsendet att de vill straffa honom eller henne av egen

vinning eftersom de är själviska.

Mycket inom teorierna handlar om individers moral och inställning till både AAS

och till samhällets normer. För att individer inte ska begå brott mot dopinglagen

måste deras inställning förändras. Preventionen kan riktas mot att beteendet inte är

tillåtet även om miljön och de individer som vistas där hävdar att det är

accepterat. Detta är möjligt genom hårdare kontroller och ökad

uppklaringsprocenten av anmälda brott. Ett steg i rätt riktning var att utveckla lag

1991:1969. För att förhindra användandet av AAS krävs att en generell prevention

sätts in i grundskolan för att arbeta för en god moral hos ungdomarna och hur de

ska uppträda mot varandra. Preventionen bör också omfatta ett arbete för att höja

individers självkänsla och kroppsuppfattning. En god idé vore att få unga

individer att inse att det finns ett offer, nämligen de själva, för att de ska veta att

det är skadligt att bruka AAS och vilka konsekvenser AAS medföljer. Genom att

öka kunskapen om AAS kommer de individer som brukat AAS utan att inneha

kunskap om dess bieffekter förhoppningsvis tänka till en extra gång.

SLUTSATSER

Slutsatsen är att AAS finns i samtliga undersökta grupper, unga användare,

användare med ett träningsintresse samt inom kriminella användare. Majoriteten

av användarna är män mellan 20 och 30 år men det förekommer i vissa fall

användande redan vid 15 års ålder. Syftet med individernas AAS användande

skiljer sig aningen mellan grupperna. Samma mål vill uppnås av de unga

användarna och användarna med ett träningsintresse, de vill få en starkare och

snyggare kropp. Det som skiljer dessa grupper mot de kriminella användarna är

att de kriminella individerna främst använder preparatet i syfte att bli mer

aggressiva. I samtliga grupper är majoriteten män och endast ett fåtal procent är

kvinnor.

Den aktuella forskning har det redovisats att en högre andel som ägnade sig åt

kriminella handlingar använde AAS än icke kriminella individer. Eftersom

användandet av AAS är en kriminell handling är det inte förvånande att individer

som använder preparatet även begår andra brott vilket forskningen visat. I

samtliga studier har det visat sig att ett blandmissbruk tillsammans med AAS är

vanligt förekommande. AAS användare och icke användare använder inte samma

preparat och AAS användarna använder i större utsträckning preparat som

motverkar bieffekterna av AAS. Att AAS leder till ett blandmissbruk kan bero på

att när individerna använder sig av ett narkotiskt preparat blir det lättare att börja

med ytterligare narkotiska preparat, både för att minska de negativa effekterna

30

men också för att AAS leder till psykisk ohälsa med depressioner, och därav ett

ökat användande av ångestdämpande preparat.

Det statistiska materialet av antal anmälda brott, antal tester och antal dömda

personer visar inte på att användandet av AAS har ökat. Det finns andra

förklaringar till varför statistiken ser ut som den gör, bland annat det ökade

intresset till att anmäla, specifika insatser och fler dopingkontroller. Däremot har

AAS blivit en vanligare substans jämfört med andra substanser som var vanligare

för några år sedan.

Det är svårt att uttala sig om hur stor del av den svenska befolkningen som aktivt

använder AAS då det troligtvis finns ett stort mörkertal av individer som inte syns

i statistiken. Procentuellt sett är det endast ett fåtal som har ett aktivt missbruk av

AAS men en större andel har någon gång testat. Det är vanligast i kriminella gäng

och bland motionärer som tränar någon form av styrkelyftning.

För att förebygga att AAS används måste vi utgå från unga användare, användare

med ett träningsintresse och kriminella användare var för sig, då de skiljer sig åt

och alla behöver en anpassad prevention. Resultatet i denna studie och analysen

om strainteorin och neutraliseringstekniker kan användas för att förklara varför

individer använder AAS. Genom att veta samband kan studien därmed användas

till att arbeta fram ett preventionsprogram för att förhindra att individer påbörjar

ett bruk av AAS men även ett förhindrande av annat missbruk och våldsbrott som

är starkt förknippat med AAS.

Kommande forskningsområden

I kommande projekt vore det intressant att undersöka varför det är färre som

någon gång använt AAS vid 17 års ålder jämfört vid 15 års ålder. Utöver CANs

årliga undersökning finns det förhållandevis lite studier gjorts på ungdomar

gällande deras AAS bruk jämfört med de andra grupperna denna studie omfattar.

Intressant vore även att se hur användandet ser ut i andra befolkningsgrupper till

exempel tunga narkomaner eller psykiskt sjuka individer.

Trots att den kvinnliga del av användarna är väldigt liten behöver vi en ökad

förståelse till varför de använder AAS, och om det skiljer sig åt mellan kvinnor

och män.

Utifrån de reflektioner författaren gjort till strainteorin och neutraliseringstekniker

kan vi utgå från teorierna för att förklara och förhindra ett användande av AAS.

För att öka evidensen till preventionsarbete mot AAS bör utvärderingar göras på

de projekt som pågår samt att framtida preventionsprogram utgår från teori och

tidigare forskning.

31

REFERENSER

Aveyard H, (2010) Doing a literature review in health and social care: a

practical guide. Maidenhead: Open University Press.

Breuer M E, McGinnis M Y, Lumia A R, Possidente B P, (2001) Aggression in

male rats receiving anabolic androgenic steroids: effects of social and

environmental provocation. Hormones and Behavior, 40, 409–18.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. .

Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, (2013) Statistik av anmälda dopingbrott i Sverige

mellan 1990 – 2012. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, (2013) Skolelevers

drogvanor 2012. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:

Studentlitteratur.

Eklöf A C, Thurelius A M, Garle M, Rane A, Sjöqvist F, (2003) The anti-doping

hot-line, a means to capture the abuse of doping agents in the Swedish society and

a new service function in clinical pharmacology. Eur. J. Clin. Pharmacol, 59,

571-577.

Hallberg M, (2011) Anabola androgena steroider. I Franch J, Nylander I, (Red)

Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur. s.233-240.

Jacobsen D I, (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:

Studentlitteratur.

Kanayama G, Barry S, Hudson J I, Pope H G Jr, (2006) Body image and attitudes

toward male roles in anabolic- androgenic steroids users. Am J Psychiatry, 163,

697-703.

Kanayama G, Hudson I J, Pope H G Jr, (2009) Features of men with anabolic-

androgenic steroids dependence: a comparison with nondependent AAS users and

with AAS nonusers. Drug and alcohol dependence, 102, 130-137.

Klötz F, Garle M, Granath F, Thiblin I, (2006) Criminality among individuals

testing positive for the presence of anabolic androgenic steroids. Arch Gen

Psychiatry, 63, 1274-1279.

Klötz F, Petersson A, Hoffman O, Thiblin I, (2010) The significance of anabolic

androgenic steroids in a Swedish prison population. Comprehensive Psychiatry,

51, 312-318.

Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, 1991:1969.

32

Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, 1999:42.

Lagen om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopingmedel,

2011:112.

Leifman H, Rehnman C, Sjöblom E, Holgersson S, (2011) Anabolic androgenic

steroids - Use and correlates among gym users - an assessment study using

questionnaires and observations at gym in the Stockholm Region. Int. J. Environ.

Res. Public Health, 8, 2656-2674.

Lindqvist A S, Moberg T, Eriksson B O, Ehrnborg C, Rosen T, Fahlke C, (2003)

Retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in

power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental

health. Br J Sports Med, 2013, 1-6.

Lood Y, Eklund A, Garle M, Ahlner J, (2012) Anabolic androgenic steroids in

police cases in Sweden 1999- 2009. Forensic Science international, 219, 199-204.

Merton R K, (1938) Social structure and anomie. American Sociological Review,

3, 672-682.

Nilsson S, (1995) Androgenic anabolic steroids use among male adolescents in

Falkenberg. Eur J Clin Pharmacol, 48, 9-11.

Nilsson S, Baigi A, Marklund B, Fridlund B, (2001) The prevalence of the use of

androgenic–anabolic steroids by adolescents in a county of Sweden. Eur. J. Public

Health, 11, 195–197.

Nilsson S, Spak F, Marklund B, Baigi A, Allebeck P, (2005) Attitudes and

behaviors with regards to androgenic anabolic steroids among male adolescents in

a county of Sweden. Substance use & Misuse, 40, 1-12.

Oda S S, El-Ashmawy M I, (2012) Adverse effects of the anabolic steroid,

boldenone undercylenate on reproductive functions of male rabbits. International

journal of experimental pathology, 93, 172-178.

Petersson A, Bengtsson J, Voltaire-Carlsson A, Thiblin I, (2010) Substance

abusers motives for using anabolic androgenic steroids. Drug and alcohol

dependence, 111, 170-172.

Riksidrottsförbundet, (2013) Doping statistik i Sverige.

>http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_32257/scope_0/ImageVaultHandler.asp

x< (2013-04-12)

Rikskriminalpolisen, Tullverket, (2010) Drogsituationen, Lägesbild i Sverige

2008-2009.

>https://www.tullverket.se/download/18.72911ef81298935210b80007577/Drogsit

uationsrapport_2009_webb.pdf< (2013-05-06).

Sykes G M, Matza D, (1957) Techniques of neutralization: A theory of

Delinquency. American Sociological Review, 22, 664-670.

33

Thiblin I, Pärlklo T, (2002) Anabolic androgenic steroids and violence. Acta

Psychiatrica Scandinavica, 106, 125-128.

Tullverket, (2013a) Tullverket Beslag 2000-2005.

>https://www.tullverket.se/download/18.41f6fcb513028f7163a800094/beslagsstat

istik_hel%C3%A5r_2000-2005.pdf< (2013-05-06).

Tullverket, (2013b) Tullverkets beslagsstatistik januari – december 2004-2008.

>https://www.tullverket.se/download/18.41f6fcb513028f7163a800093/beslagsstat

istik_hel%C3%A5r_2004-2008.pdf< (2013-05-06).

Tullverket, (2013c) Tullverkets beslagsstatistik januari – december 2008-2010.

>https://www.tullverket.se/download/18.286a554112d2d29201a8000781/beslagss

tatistik_jan-dec_2008-2010.pdf< (2013-05-06).

Tullverket, (2013d) Tullverkets beslagsstatistik januari – december 2010-2012.

>https://www.tullverket.se/download/18.5c3ba5113c86e5a12030/beslagsstatistik_

_jan_dec_2010_2012.pdf< (2013-05-06).

Urhausen A, Torsten A, Wilfried K, (2003) Reversibility of the effects on blood

cells lipids, liver function and hormones in former anabolic-androgenic steroid

abuser. Journal of steroid biochemistry & Molecular Biology, 84, 369-375.

Welsh C B, Loeber R, Stevens R B, Stouthamer-Loeber M, Farrington P D,

(2008) Costs of Juvenile crime in urban areas. Youth violence and juvenile justice,

2008, 3- 27.

Wood I R, Armstrong A, Fridkin V, Shah V, Najafi A, Jakowec M, (2012) Roid

rage in rats? Testosterone effects on aggressive motivation, impulsivity and

tyrosine hydroxylase. Physiology & Behavior, 110-111, 6-12

World anti-doping agency, (2003) Overview of results reported by the 31

IOC/WADA-accredited laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2003.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2004) 2004 Adverse analytical findings reported by

accredited laboratories, overview of results. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2004.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2005) 2005 Adverse analytical findings reported by

accredited laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2005.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2006) 2006 Adverse Analytical Findings Reported by

Accredited Laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2006.pdf< (2013-04-22).

34

World anti-doping agency, (2007) 2007 Adverse Analytical Findings, Reported by

Accredited Laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2007.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2008) 2008 Adverse Analytical Findings and Atypical

Findings, Reported by Accredited Laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/WADA_LaboStatistics_2008.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2009) 2009 Adverse Analytical Findings and Atypical

Findings, Reported by Accredited Laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Science_Medicine/Anti-

Doping_Laboratories/Lab_Statistics/WADA_2009_LaboratoryStatisticsReport_Fi

nal.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2010) 2010 Adverse Analytical Findings and Atypical

Findings, Reported by Accredited Laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Resources/Testing-

Figures/WADA_2010_Laboratory_Statistics_Report.pdf< (2013-04-22).

World anti-doping agency, (2011) 2011 Laboratory Testing Figures, Reported by

accredited laboratories. >http://www.wada-

ama.org/Documents/Resources/Testing-Figures/WADA-2011-Laboratory-

Testing-Figures.pdf< (2013-04-15).

World anti-doping agency, (2012) The 2013 Prohibited list international

standard. >http://www.wada-ama.org/Documents/World_Anti-

Doping_Program/WADP-Prohibited-list/2013/WADA-Prohibited-List-2013-

EN.pdf< (2013-04-17).

35

BILAGOR

Bilaga 1 Referensmatris

Bilaga 2 Wadas dopinglista

Författare Fråga Design Syfte Resultat Styrkor  och  svagheter Sökord DatabasBreuer M E, McGinnis M Y, Lumia A R, Possidente B P, (2001) Aggression in male rats receiving anabolic androgenic steroids: effects of social and environmental provocation. Hormones and Behavior, 4,409–418.

Bakgrund. Experiment på råttor.

Se effekten av aggressiviteten på råttor.

Visade på högre aggression vid påverkan av AAS. Det fanns en signifikant skilland mellan AAS och utan AAS. Dock ingen signifikant skillnad mellan testostrone, nondrolone och stanozolol. De preparat med mest effekt var testosterone.

Ingen begränsning och kan generaliseras till hela Sverige.

Aggression of androgenic steroids.

PubMed.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, (2013) Skolelevers drogvanor 2012. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Utbredning och vem som använder AAS.

Enkätstudie. Hur vanligt är AAS i åk 9 respektive åk 2 på gymnasiet?

Pojkar hade i större utbredning testat AAS än flickor.

Samma studie har genomförts i flera år. Ett väl utarbetat frågeformulär.

CANs websida >http://can.se/PageFiles/3890/skolelevers_drogvanor_2012.pdf?epslanguage=sv<

Eklöf A C, Thurelius A M, Garle M, Rane A, Sjöqvist F, (2003) The anti-doping hot-line, a means to capture the abuse of doping agents in the Swedish society and a new service function in clinical pharmacology. Eur. J. Clin. Pharmacol, 59, 571-577.

Utbredning och vem som använder AAS.

Enkätstudie via telefon.

Vill se i vilken utbredning AAS används.

Effekter, utbredning, vem och hur många som ringer till dopingjouren samt ålder.

Endast de som själva söker upp dopingjouren har svarat.

Förekommer i flertalet andra studier.

Snöbollsurval.

Kanayama G, Barry S, Hudson J I, Pope HG Jr, (2006) Body image and attitudes toward male roles in anabolic- androgenic steroids users. Am J Psychiatry, 163, 697-703.

Bakgrund. Urvalet kom från en tidigare studie där de sökt personer via annonser. De fick svara på ett enkätformulär och en intervju.

Undersökning på tyngdlyftare för att se effekterna av AAS.

Fanns tydliga kopplingar till psykiska sjukdomar som ätstörningar av flera slag.

Uppmärksammat och tagit bort outlayers. Det fanns en kontrollgrupp.

Sexual effects of anabolic androgenic steroids.

PubMed.

Kanayama G, Hudson I J, Pope G H, (2009) Features of men with anabolic-androgenic steroids dependence: a comparison with nondependent AAS users and with AAS nonusers Drug and alcohol dependence 102, 130-137.

Vem använder AAS?

Strukturerade intervjuer på män mellan 18-40 år som kunde ta 275 pounds i bänkpress.

Frågor om barndomen och vad som påverkat deras bruk.

Berör blandmissbruk, tidigare historia om missbruk. Individerna var uppdelade i tre grupper, nonusers – ingen historia av AAS. Nondependent AAS – rapporterad historia men inget beroende. De individer som hade en historia och var diagnostiserade genom DSM-IV kriterier.

Retrospektiv studie som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

Pope, anabolic androgenic steroids.

ProQuest.

Författare Fråga Design Syfte Resultat Styrkor  och  svagheter Sökord DatabasKlötz F, Garle M, Granath F, Thiblin, I, (2006) Criminality among individuals testing positive for the presence of anabolic androgenic steroids Arch Gen Psychiatry, 63, 1274-1279.

Vem använder AAS?

Retrospektiv studie av individers registrerade brottslighet mellan 1995-2001.

Undersöka kopplingen mellan AAS och kriminalitet.

Vanligare med vapenbruk och rån vid bruk av AAS.

Alla som varit positivt testade i Sverige mellan denna period.

Anabolic androgenic steroids and violence.

PubMed.

Klötz F, Petersson A, Hoffman O, Thiblin I, (2010) The significance of anabolic androgenic steroids in a Swedish prison population. Comprehensive Psychiatry, 5,312-318.

Vem använder AAS?

Strukturerade intervjuer med fångar från svenska fängelser.

Kopplingen mellan AAS och kriminalitet.

Svarade på hur vanligt AAS var bland dömda fångar. Mentala och fysiska bieffekter av AAS. Debutålder.

Beställning av Sveriges nationella drog och politiska koordinator och Sveriges kriminaltekniska labratorium. Omfattar endast fångar från Österåkers anstalt.

Violence, testosterone AAS. Även under Side effects of anabolic steroids body*.

Summon, *PubMed.

Leifman H, Rehnman C, Sjöblom E, Holgersson S, (2011) Anabolic androgenic steroids - Use and correlates among gym users - an assessment study using questionnaires and observations at gym in the Stockholm Region. Int. J. Environ. Res. Public Health, 8, 2656-2674.

Vem använder AAS?

Kombinerad studie med enkät och observation.

Hur vanligt förekommande är AAS i Stockholms gymmiljöer?

Ålder bland vanliga motionärer, antal brukare.

Enkätstudie på 36 gym, 14 kontrollgym, det fanns även en enkät på engelska. Observationsstudie på 64 gym.

Anabolic steroids in Sweden.

Summon.

Lindqvist A S, Moberg T, Eriksson B O, Ehrnborg C, Rosen T, Fahlke C, (2003) Retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental helalth. Br J Sports Med, 2013, 1-6.

Vem använder AAS?

Retrospektiv enkätstudie studie av elitidrottare under 1960-1979.

Se de långvariga effekterna av AAS.

Signifikanta skillnader mellan de som brukat AAS gentemot de som inte ha det.

Nackdel att göra en retrospektiv studie som sträcker sig långt bak i tiden då minnet påverkar individer.

Anabolic steroids in sports.

PubMed.

Lood Y, Eklund A, Garle M, Ahlner J, (2012) Anabolic androgenic steroids in police cases in Sweden 1999- 2009. Forensic Science international, 219, 199-204.

Vem använder AAS?

Genomgång av polisfall mellan 1999-2009 där det finns ett analyserat blod eller urintest.

Relationen mellan AAS och annan brottslighet.

Samband till annan brottslighet och narkotika, även icke användare deltog i studien för att se skillnader.

Skiljer på ämnen inom AAS och andra preparat.

Aggression of androgenic steroids.

PubMed.

Författare Fråga Design Syfte Resultat Styrkor  och  svagheter Sökord DatabasNilsson S, (1995) Androgenic anabolic steroids use among male adolescents in Falkenberg. Eur J Clin Pharmacol, 48, 9-11.

Utbredning. Enkätstudie kryssfrågor. Urvalet är högstadieelever.

Utbredning i Falkenberg.

Individernas relationer till anabola steroider.

Omfattar endast Falkenberg. Funnen genom snöbollstekniken, nämns i många artiklar. Sökt på artikelns namn.

Finns på google schoolar.

Nilsson S, Baigi A, Marklund B, Fridlund B, (2001). The prevalence of the use of androgenic–anabolic steroids by adolescents in a county of Sweden. Eur. J. Public Health, 11, 195–197.

Vem använder AAS?

Enkätstudie till 16-17 åringar i södra Sverige.

De ville undersöka i hur stor utbredning AAS används. Lokalt politiskt beslutad.

Skillnader mellan pojkar och flickor i dess användande av AAS. Samband med andra droger. Skillnader mellan AAS användare och icke AASanvändare i intressen och mental hälsa.

Sydvästra Sverige 16-17 år. Lokal politiskt uppdrag. Frågeformulär av CAN.

Users anabolic steroids.

Summon.

Nilsson S, Spak F, Marklund B, Baigi A, Allebeck P, (2005) Attitudes and behaviours with regards to androgenic anabolic steroids among male adolescents in a county of Sweden. Substance use & Misuse, 40, 1-12.

Vem använder AAS?

Enkätstudie till skolungdomar i Halland. Både öppna och slutna frågor.

Attityder kring AAS, vad skiljer icke användare mot användare.

Stora skillnader mellan icke användare och AAS användares inställning.

Omfattade alla skolor i Halland. Fanns ett litet bortfall. Frågeformulär av CAN.

Anabolic androgenic steroids in Sweden.

Summon.

Oda S S, El-Ashmawy M I, (2012) Adverse effects of the anabolic steroid, boldenone undercylenate on reproductive functions of male rabbits. International journal of experimental pathology, 93, 172-178.

Bakgrund. Experiment på kaniner i Nya Zeeland.

Se effekten av AAS och boldenone (Bol) en typ av AAS.

Bol hade en signifikant effekt på vikten. Under den första perioden hade sperman inte förändrats men vid den tredje mätningen var det en signifikant försämring av spermans kvalite.

De hade tre olika grupper av kaniner och även kontrollgrupper.

Side effects of anabolic steroids body.

PubMed.

Petersson A, Bengtsson J, Voltaire-Carlsson A, Thiblin I, (2010) Substance abusers motives for using anabolic androgenic steroids. Drug and alcohol dependence, 111, 170-172.

Vem använder AAS? Varför används AAS?

Enkätstudie med 14 frågor till personer över 18 år.

Motiv till varför de väljer att använda AAS.

Det vanligaste syftet till varför personer brukat AAS.

Ett litet urval varav endast 11 hade brukat AAS.

Anabolic androgenic steroids motives.

Summon.

Thiblin I, Pärlklo T, (2002) Anabolic androgenic steroids and violence. Acta Psychiatrica Scandinavica, 106, 125-128.

Vem använder AAS?

Longitudinell uppföljning av kriminella med ett AAS bruk.

Kopplingen mellan ett långvarigt AAS bruk och våldshandlingar.

Viktökningar, våldhandlingar och blandmissbruk är vanligt förekommande.

Longitudinell studie. Anabolic androgenic steroids and violence.

PubMed.

Författare Fråga Design Syfte Resultat Styrkor  och  svagheter Sökord DatabasUrhausen A, Torsten A, Wilfried, K, (2003) Reversibility of the effects on blood cells lipids, liver function and hormones in former anabolic-androgenic steroid abuser. Journal of steroid biochemistry & Molecular Biology, 84, 369-375.

Bakgrund. Analys av blodprover.

Undersökning på 32 bodybuilder. Hur påverkas kroppen efter ett AAS bruk?

Skillnader mellan de som inte har brukat AAS under de senaste 12-43 månaderna och de individer som brukar AAS. Visade effekter på levern och blodet samt hur den sexuella lusten påverkades. I samtliga mätningar visar de på viket ämne som är förändrat.

Kontrollgrupp, användare och före detta användare.

Sexual effects of anabolic androgenic steroids.

PubMed.

Wood I R, Armstrong A, Fridkin V, Shah V, Najafi A, Jakowec M, (2012) Roid rage in rats? Testosterone effects on aggressive motivation, impulsivity and tyrosine hydroxylase. Physiology & Behavior, 110-111, 6-12.

Bakgrund. Experiment på råttor.

Effekten av aggressivitet på råttor.

Signifikant relaterat till aggressivitet och impulsivitet. Visar också på viktökning.

Testat mot en kontrollgrupp. Gjort fler mätningar under perioden. De har mätt på olika platser vilket påverkar djurs beteende.

Testosterone AAS.

PubMed.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

Bilaga 2. Wadas dopinglista

The World Anti-Doping Code

THE 2013 PROHIBITED LIST

INTERNATIONAL STANDARD

The official text of the Prohibited List shall be maintained by WADA and shall be published in English and French. In the event of any conflict between the English and French versions, the English version shall prevail.

This List shall come into effect on 1 January 2013-

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

2

THE 2013 PROHIBITED LIST WORLD ANTI-DOPING CODE

Valid 1 January 2013

In accordance with Article 4.2.2 of the World Anti-Doping Code, all Prohibited Substances shall be considered as “Specified Substances” except Substances in classes S1, S2, S4.4, S4.5, S6.a, and Prohibited Methods M1, M2 and M3.

SUBSTANCES AND METHODS PROHIBITED AT ALL TIMES (IN- AND OUT-OF-COMPETITION)

PROHIBITED SUBSTANCES

S0. NON-APPROVED SUBSTANCES

Any pharmacological substance which is not addressed by any of the subsequent sections of the List and with no current approval by any governmental regulatory health authority for human therapeutic use (e.g drugs under pre-clinical or clinical development or discontinued, designer drugs, substances approved only for veterinary use) is prohibited at all times.

S1. ANABOLIC AGENTS

Anabolic agents are prohibited. 1.

Anabolic Androgenic Steroids (AAS)

a. Exogenous* AAS, including: 1-androstenediol (5α-androst-1-ene-3β,17β-diol ); 1-androstenedione (5α-androst-1-ene-3,17-dione); bolandiol (estr-4-ene-3β,17β-diol ); bolasterone; boldenone; boldione (androsta-1,4-diene-3,17-dione); calusterone; clostebol; danazol ([1,2]oxazolo[4',5':2,3]pregna-4-en-20-yn-17α-ol);

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

3

dehydrochlormethyltestosterone (4-chloro-17β-hydroxy-17α-methylandrosta-1,4-dien-3-one); desoxymethyltestosterone (17α-methyl-5α-androst-2-en-17β-ol); drostanolone; ethylestrenol (19-norpregna-4-en-17α-ol); fluoxymesterone; formebolone; furazabol (17α-methyl[1,2,5]oxadiazolo[3',4':2,3]-5α-androstan-17β-ol); gestrinone; 4-hydroxytestosterone (4,17β-dihydroxyandrost-4-en-3-one); mestanolone; mesterolone; metenolone; methandienone (17β-hydroxy-17α-methylandrosta-1,4-dien-3-one); methandriol; methasterone (17β-hydroxy-2α,17α-dimethyl-5α-androstan-3-one); methyldienolone (17β-hydroxy-17α-methylestra-4,9-dien-3-one); methyl-1-testosterone (17β-hydroxy-17α-methyl-5α-androst-1-en-3-one); methylnortestosterone (17β-hydroxy-17α-methylestr-4-en-3-one); methyltestosterone; metribolone (methyltrienolone, 17β-hydroxy-17α-methylestra-4,9,11-trien-3-one); mibolerone; nandrolone; 19-norandrostenedione (estr-4-ene-3,17-dione); norboletone; norclostebol; norethandrolone; oxabolone; oxandrolone; oxymesterone; oxymetholone; prostanozol (17β-[(tetrahydropyran-2-yl)oxy]-1'H-pyrazolo[3,4:2,3]-5α-androstane); quinbolone; stanozolol; stenbolone; 1-testosterone (17β-hydroxy-5α-androst-1-en-3-one); tetrahydrogestrinone (17-hydroxy-18a-homo-19-nor-17α-pregna-4,9,11-trien-3-one); trenbolone (17β-hydroxyestr-4,9,11-trien-3-one); and other substances with a similar chemical structure or similar biological effect(s). b. Endogenous** AAS when administered exogenously: androstenediol (androst-5-ene-3β,17β-diol); androstenedione (androst-4-ene-3,17-dione); dihydrotestosterone (17β-hydroxy-5α-androstan-3-one); prasterone (dehydroepiandrosterone, DHEA, 3β-hydroxyandrost-5-en-17-one); testosterone; and their metabolites and isomers, including but not limited to: 5α-androstane-3α,17α-diol; 5α-androstane-3α,17β-diol; 5α-androstane-3β,17α-diol; 5α-androstane-3β,17β-diol; androst-4-ene-3α,17α-diol; androst-4-ene-3α,17β-diol; androst-4-ene-3β,17α-diol; androst-5-ene-3α,17α-diol; androst-5-ene-3α,17β-diol; androst-5-ene-3β,17α-diol; 4-androstenediol (androst-4-ene-3β,17β-diol); 5-androstenedione (androst-5-ene-3,17-dione); epi-dihydrotestosterone; epitestosterone; etiocholanolone; 3α-hydroxy-5α-androstan-17-one; 3β-hydroxy-5α-androstan-17-one; 7α-hydroxy-DHEA ; 7β-hydroxy-DHEA ; 7-keto-DHEA; 19-norandrosterone; 19-noretiocholanolone. 2.

Other Anabolic Agents, including but not limited to:

Clenbuterol, selective androgen receptor modulators (SARMs), tibolone, zeranol, zilpaterol.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

4

For purposes of this section: * “exogenous” refers to a substance which is not ordinarily capable of being produced by the body naturally. ** “endogenous” refers to a substance which is capable of being produced by the body naturally.

S2. PEPTIDE HORMONES, GROWTH FACTORS AND RELATED SUBSTANCES

The following substances and their releasing factors are prohibited:

1. Erythropoiesis-Stimulating Agents [e.g. erythropoietin (EPO), darbepoetin (dEPO), hypoxia-inducible factor (HIF) stabilizers, methoxy polyethylene glycol-epoetin beta (CERA), peginesatide (Hematide)];

2. Chorionic Gonadotrophin (CG) and Luteinizing Hormone (LH) in males;

3. Corticotrophins; 4. Growth Hormone (GH), Insulin-like Growth Factor-1 (IGF-1),

Fibroblast Growth Factors (FGFs), Hepatocyte Growth Factor (HGF), Mechano Growth Factors (MGFs), Platelet-Derived Growth Factor (PDGF), Vascular-Endothelial Growth Factor (VEGF) as well as any other growth factor affecting muscle, tendon or ligament protein synthesis/degradation, vascularisation, energy utilization, regenerative capacity or fibre type switching;

and other substances with similar chemical structure or similar biological effect(s).

S3. BETA-2 AGONISTS

All beta-2 agonists, including all optical isomers (e.g. d- and l-) where relevant, are prohibited except inhaled salbutamol (maximum 1600 micrograms over 24 hours), inhaled formoterol (maximum delivered dose 54 micrograms over 24 hours) and salmeterol when taken by inhalation in accordance with the manufacturers’ recommended therapeutic regimen. The presence in urine of salbutamol in excess of 1000 ng/mL or formoterol in excess of 40 ng/mL is presumed not to be an intended therapeutic use of the substance and will be considered as an Adverse Analytical Finding unless the Athlete proves, through a controlled pharmacokinetic study, that the abnormal result was the consequence of the use of the therapeutic inhaled dose up to the maximum indicated above.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

5

S4. HORMONE AND METABOLIC MODULATORS

The following are prohibited:

1. Aromatase inhibitors including, but not limited to: aminoglutethimide, anastrozole, androsta-1,4,6-triene-3,17-dione (androstatrienedione), 4-androstene-3,6,17 trione (6-oxo), exemestane, formestane, letrozole, testolactone.

2. Selective estrogen receptor modulators (SERMs) including, but not

limited to: raloxifene, tamoxifen, toremifene.

3. Other anti-estrogenic substances including, but not limited to: clomiphene, cyclofenil, fulvestrant.

4. Agents modifying myostatin function(s) including, but not limited, to:

myostatin inhibitors.

5. Metabolic modulators: a) Insulins b) Peroxisome Proliferator Activated Receptor δ (PPARδ) agonists (e.g. GW 1516), PPARδ-AMP-activated protein kinase (AMPK) axis agonists (e.g. AICAR)

S5. DIURETICS AND OTHER MASKING AGENTS

Masking agents are prohibited. They include: Diuretics, desmopressin, plasma expanders (e.g. glycerol; intravenous administration of albumin, dextran, hydroxyethyl starch and mannitol), probenecid; and other substances with similar biological effect(s). Local administration of felypressin in dental anaesthesia is not prohibited. Diuretics include: Acetazolamide, amiloride, bumetanide, canrenone, chlorthalidone, etacrynic acid, furosemide, indapamide, metolazone, spironolactone, thiazides (e.g. bendroflumethiazide, chlorothiazide, hydrochlorothiazide), triamterene; and other substances with a similar chemical structure or similar biological effect(s) (except drospirenone, pamabrom and topical dorzolamide and brinzolamide, which are not prohibited). The use In- and Out-of-Competition, as applicable, of any quantity of a substance subject to threshold limits (i.e. formoterol, salbutamol, cathine, ephedrine, methylephedrine and pseudoephedrine) in conjunction with a diuretic or other masking agent requires the deliverance of a specific Therapeutic Use Exemption for that substance in addition to the one granted for the diuretic or other masking agent.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

6

PROHIBITED METHODS

M1. MANIPULATION OF BLOOD AND BLOOD COMPONENTS

The following are prohibited: 1. The administration or reintroduction of any quantity of autologous,

homologous or heterologous blood or red blood cell products of any origin into the circulatory system.

2. Artificially enhancing the uptake, transport or delivery of oxygen, including,

but not limited to, perfluorochemicals, efaproxiral (RSR13) and modified haemoglobin products (e.g. haemoglobin-based blood substitutes, microencapsulated haemoglobin products), excluding supplemental oxygen.

3. Any form of intravascular manipulation of the blood or blood components by physical or chemical means.

M2. CHEMICAL AND PHYSICAL MANIPULATION

The following are prohibited: 1. Tampering, or attempting to tamper, in order to alter the integrity and

validity of Samples collected during Doping Control. These include but are not limited to urine substitution and/or adulteration (e.g. proteases).

2. Intravenous infusions and/or injections of more than 50 mL per 6 hour period

except for those legitimately received in the course of hospital admissions or clinical investigations.

M3. GENE DOPING

The following, with the potential to enhance sport performance, are prohibited: 1. The transfer of polymers of nucleic acids or nucleic acid analogues;

2. The use of normal or genetically modified cells.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

7

SUBSTANCES AND METHODS PROHIBITED IN-COMPETITION

In addition to the categories S0 to S5 and M1 to M3 defined above,

the following categories are prohibited In-Competition:

PROHIBITED SUBSTANCES

S6. STIMULANTS

All stimulants, including all optical isomers (e.g. d- and l-) where relevant, are prohibited, except imidazole derivatives for topical use and those stimulants included in the 2013 Monitoring Program*.

Stimulants include: a: Non-Specified Stimulants: Adrafinil; amfepramone; amiphenazole; amphetamine; amphetaminil; benfluorex; benzphetamine; benzylpiperazine; bromantan; clobenzorex; cocaine; cropropamide; crotetamide; dimethylamphetamine; etilamphetamine; famprofazone; fencamine; fenetylline; fenfluramine; fenproporex; furfenorex; mefenorex; mephentermine; mesocarb; methamphetamine(d-); p-methylamphetamine; methylenedioxyamphetamine; methylenedioxymethamphetamine; modafinil; norfenfluramine; phendimetrazine; phenmetrazine; phentermine; 4-phenylpiracetam (carphedon); prenylamine; prolintane. A stimulant not expressly listed in this section is a Specified Substance. b: Specified Stimulants (examples): Adrenaline**; cathine***; ephedrine****; etamivan; etilefrine; fenbutrazate; fencamfamin; heptaminol; isometheptene; levmetamfetamine; meclofenoxate; methylephedrine****; methylhexaneamine (dimethylpentylamine); methylphenidate; nikethamide; norfenefrine; octopamine; oxilofrine (methylsynephrine); parahydroxyamphetamine; pemoline; pentetrazol; phenpromethamine; propylhexedrine; pseudoephedrine*****; selegiline; sibutramine; strychnine; tuaminoheptane; and other substances with a similar chemical structure or similar biological effect(s).

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

8

* The following substances included in the 2013 Monitoring Program (bupropion, caffeine, nicotine, phenylephrine, phenylpropanolamine, pipradol, synephrine) are not considered as Prohibited Substances. ** Local administration (e.g. nasal, ophthalmologic) of Adrenaline or co-administration with local anaesthetic agents is not prohibited. *** Cathine is prohibited when its concentration in urine is greater than 5 micrograms per milliliter. **** Each of ephedrine and methylephedrine is prohibited when its concentration in urine is greater than 10 micrograms per milliliter. ***** Pseudoephedrine is prohibited when its concentration in urine is greater than 150 micrograms per milliliter.

S7. NARCOTICS

The following are prohibited: Buprenorphine, dextromoramide, diamorphine (heroin), fentanyl and its derivatives, hydromorphone, methadone, morphine, oxycodone, oxymorphone, pentazocine, pethidine.

S8. CANNABINOIDS

Natural (e.g. cannabis, hashish, marijuana) or synthetic delta 9-tetrahydrocannabinol (THC) and cannabimimetics (e.g. “Spice”, JWH018, JWH073, HU-210) are prohibited.

S9. GLUCOCORTICOSTEROIDS

All glucocorticosteroids are prohibited when administered by oral, intravenous, intramuscular or rectal routes.

The 2013 Prohibited List 10 September 2012

9

SUBSTANCES PROHIBITED IN PARTICULAR SPORTS

P1. ALCOHOL

Alcohol (ethanol) is prohibited In-Competition only, in the following sports. Detection will be conducted by analysis of breath and/or blood. The doping violation threshold (haematological values) is 0.10 g/L. • Aeronautic (FAI) • Archery (FITA) • Automobile (FIA)

• Karate (WKF) • Motorcycling (FIM) • Powerboating (UIM)

P2. BETA-BLOCKERS

Unless otherwise specified, beta-blockers are prohibited In-Competition only, in the following sports. • Archery (FITA) (also prohibited Out-of-Competition) • Automobile (FIA) • Billiards (all disciplines) (WCBS) • Darts (WDF) • Golf (IGF) • Shooting (ISSF, IPC) (also prohibited Out-of-Competition) • Skiing/Snowboarding (FIS) in ski jumping, freestyle aerials/halfpipe and

snowboard halfpipe/big air Beta-blockers include, but are not limited to, the following: Acebutolol, alprenolol, atenolol, betaxolol, bisoprolol, bunolol, carteolol, carvedilol, celiprolol, esmolol, labetalol, levobunolol, metipranolol, metoprolol, nadolol, oxprenolol, pindolol, propranolol, sotalol, timolol.