anatomisk strukturlista -...

Anatomisk strukturlista Thorax

Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustav Drevin

�

Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna för att uppfylla följande syften: 1. Göra anatomin mer överskådlig för att du lättare ska kunna plugga till DFM3-tentan 2. Underlätta för studenter på alla terminer när det gäller att snabbt och effektivt repetera eller finna information om en struktur 3. Främja anatomisk inlärning för studenter som är intresserade av kirurgi och anestesi

Versioner från 2017-01-01 tillhör de första upplagorna. Dessa har ännu ej blivit granskade av Institutionen för neurovetenskap som ansvarar för anatomisk underviskning vid Karolinska institutet. Således kan institutionen ej hållas ansvarig för eventuella errata. KirA är en fristående studentorganisation och materialet är framtaget med största omsorg av studenter för studenter.

Tips: För att hitta en struktur av intresse, tryck på fliken redigera —> sök och skriv sedan in hela eller en del av namnet på latin. Vänligen skicka eventuella errata till [email protected] eller [email protected] så vi kan göra strukturlistorna ännu bättre i nästa version!

Källor som använts vid sammanställande av information: Michael Schuenke et al, Atlas of Anatomy, Thieme 2012 Ulf Dahlström et al, Med. 2011 Dissektionskompendier tillhörande kursen DFM3 Tentor som examinerat kursen DFM3 Alla föreläsningar tillhörande kursen DFM3

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

�

Förklaringar

Fet stil Alla strukturer skrivna i fet stil är också skrivna på latin.

Hierarki i vänstra marginalen Om en struktur är indragen till höger innebär det att den är en del av eller hör ihop med strukturen ovan.

Plural vs. singular Vissa strukturer är beskrivna i singular (lat.) trots att det ibland förekommer två eller flera i kroppen. Detta är för enkelhetens skull. Målen för kursen kräver ej att studenten skall kunna beskriva alla strukturer i både singular och plural. Några av strukturerna är dock värda att memorera i båda formerna som till exempel nervus intercostalis vs. nervi intercostales.

�THORAX

Struktur Beskrivning Relationer Klinik

Papilla mammaria Bröstvårtspapillen. Lokaliserad centralt i areola mammaria.

Ofrivillig sekretion från bröstvårtan är ett viktigt observandum gällande bröstcancer.

Areola mammaria Vårtgård på mamma. Mb. Paget vilken är en bröstcancersjukdom kan orsaka såriga exem i vårtgården.

Glandula mammaria Bröstkörtelvävnaden i mamma. Producerar bröstmjölk vid prolaktin- stimulering.

Lobuli glandulae mammaria

Bröstkörtelvävnaden är anordnad i olika lober.

Varje lob står i anslutning till flera ductus lactiferi som sedan bildar en enskild sinus lactiferi.

Producerar bröstmjölk vid prolaktin- stimulering.

Ductus lactiferi Bröstkörtelgångar. Leder bröstmjölk från lobuli glandulae mammaria till sinus lactiferi.

Ligg. suspensoria mammaria Ligament som fäster superiort i mamma och som har som funktion att hålla vävnaden på plats.

En del av det naturliga åldrandet innebär att ligament förlorar elasticitet och enlongeras vilket bidrar till att bröstvävnaden generellt flyttar inferiort med åldern.

Version: 2017-01-01 ! av !4 40

�THORAX

Clavicula Nyckelben. Ledar mot acromion på scapula och manubirum sterni. Bildar lederna Art. acromioclavicularis och Art. sternoclavicularis.

Artros kan uppstå i AC-led: AC-ledsartros.

Scapula Skulderblad. Ledar mot humerus och clavicula. Bildar lederna Art. humeri och Art. acromioclavicularis.

Vertebra Ryggkota.

Processus spinosus Smalt, platt och långt benutskott som skjuter ut från dorsalsidan av vertebra.

Lig. supraspinale löper och fäster dorsalt på alla processus spinosus. Lig. interspinalis löper mellan två processus spinosus.

Ett landmärke för att numrera kotor är processus spinosus på C7 som lätt kan palperas.

Processus transversus Smalt och platt benutskott som skjuter ut från lateralsidan av vertebra.

Lig. intertransversaria löper mellan två processus transversus. Ledar mot costae.

Discus intervertebralis Disk beståendes av en mjuk inre kärna nucleus pulposus och en yttre fibrös del anulus fibrosus. Disken är belägen mellan verterba.

Vid ett diskbråck har anulus fibrosus försvagats av exempelvis ålder eller trauma vilket leder till att nucleus pulposus vävnad buktar posteriort in mot spinalnerver och medulla spinalis. Detta orsakar en komprimering vilken leder till smärta och funktionsbortfall associerad till påverkad nerv.

Cavum thoracis Utrymmet som bröstkorgen omsluter.


Version: 2017-01-01 ! av !5 40

�THORAX

Aperatura thoracis superior

Ovala superiora öppningen i cavum thoracis.

Arcus costalis Bågen som bildas av det mest inferiora costa spuriae.

Inferior leverkant ligger superioposteriort om arcus costalis på höger sida.

Vid leverpalpation palperar och perkuterar man området längs arcus costalis på höger sida. Leverkanten skall normalt ligga superiort om arcus costalis och således vara svårpalperad.

Spatium intercostale Utrymmet mellan revbenen.

Costa verae De äkta revbenen Nr. I-VII. Ledar direkt mot sternum via cartilago costalis.

Revbensfrakutrer är vanliga hos äldre, pat. med osteoporos och i samband med trauma.

Costa supriae De falska revbenen Nr. VII-X. Ledar ej direkt mot sternum utan är sammanlänkade med cartilago costalis på os costa VII.


Costa fluctantes De fria revbenen Nr. XI och XII. Ledar ej mot sternum. Saknar brosk med anterior infästning.


Os costale/costa Revben

Caput costae Huvudet på os costa som vilar mot vertebrae. ”Starten på revbenet”

Efterföljs av collum costae. Del av Art. capitis costae.

Collum costae Halsen på os costa. Efterföljs av angulus costae/corpus costae.


Version: 2017-01-01 ! av !6 40

�THORAX

Corpus costae Kroppen av os costa. Efterföljs av cartilago costalis.

Tuberculum costae Knöl i slutet av collum costae med anslutning till processus transversus på vertebrae.

Del av Art. costotransversaria.

Sulcus costae Inferior skåra längs med os costa. I skåran löper V.A.N. intercostalis i samma ordningsföljd superiort till inferiort. Dorsalt om strukturerna ligger M. intercostalis intimus och ventralt ligger M. intercostalis externus/os costa.

I och med att VAN är belägna inferiort om costae, anpassas kirurgiska ingrepp genom bröstkorgen därefter för att förhindra skada.

Angulus costae Den posteriora bågformen/böjningen av os costa.

Cartilago costalis Revbensbrosket som utgör en del av Art. sternocostalis.

Sternum Bröstbenet, består av tre delar: manubrium, corpus sterni och processus xiphoideus.

Manubrium sterni Superiora bendelen av sternum. Thymus är belägen dorsalt om manubrium.

Incisura jugularis Hack superiomedialt beläget på manubrium.

Corpus sterni Mellersta bendelen av sternum.

Processus xiphoideus Inferiora bendelen av sternum.


Version: 2017-01-01 ! av !7 40

�THORAX

Angulus sterni Vinkeln mellan manubrium sterni och corpus sterni som ledar mot varandra.

Lateralt om vinkeln fäster os costa II. Vinkeln palperas med enhelhet vilket snabbt gör att man kan lokalisera det andra intercostalrummet för att askultera hjärtat.

Synchondroses sternales Synkondrosleder mellan os costa I och manubrium. Ej äkta led då den saknar ledhåla.

Artt. costovertebrales Leder mellan os costa och vertebra. Består av två delar: Art. capitis costae Art. costotransversaria

Art. capitis costae Led mellan caput costae och corpus verterbrae. Del av Art. costovertebralis.

Art. costotransversaria Led mellan tuberculum costae och processus transversus. Del av Art. costovertebralis.

Artt. sternocostales Leder mellan os costa och sternum.

Diaphragma Andningsmuskel belägen inferiort i thorax.

Har tre öppningar: Foramen venae cavae för Vena cava Hiatus oesophageus för oesophagus Hiatus aorticus för aorta

Avplanad diaphragma ses på lungröntgen vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.


Version: 2017-01-01 ! av !8 40

�THORAX

Crus dextrum/sinistrum Högra och vänstra benet av diaphragma beståendes av senor som fäster på lumbalkotor.

Hiatus aorticus Öppning i diaphragma för aorta descendens.

Öppningen är belägen posteriort om vena cava och oesophageus.

Hiatus oesphageus Öppning i diaphragma för oesphagus.

Öppningen är belägen anteriort om aorta och lateralt sinister om vena cava.

Hiatusbråck vilket innebär att en del av ventriculus buktar upp i hiatus oesophageus är en av flera patologiska orsaker till gastroesophageala refluxer.

Foramen venae cavae Öppning i diaphragma för vena cava inferior.

Öppningen är belägen anteriort om aorta och lateralt dexter om oesphageus.

Centrum tendineum Senstrukturen i centrum av diaphragma som utgör muskelfibrernas fästpunkt.


Version: 2017-01-01 ! av !9 40

�THORAX

Mediastinum Område i thorax som begränsas av aperatura throracis superior superiort, diaphragma inferiort, sternum ventralt, columna vertebralis dorsalt och pulmones lateralt dexter/sinister. ¨Delas in i: Mediastinum superius Mediastinum inferius


Version: 2017-01-01 ! av !10 40

�THORAX

Mediastinum superius Superiora delen av mediastinum. Organ i denna region: Thymus Trachea Oesophagus

Artärer i denna region: Arcus aortae Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra

Vener och lymfkärl i denna region: V. cava superior Vv. brachiocephalicae Ductus thoracicus

Nerver i denna region: N. vagus N. laryngeus recurrens N. phrenicus

Mediastinum inferius Inferiora delen av mediastinum. Delas in i tre delar: Mediastinum anterius Mediastinum superius Mediastinum medium


Version: 2017-01-01 ! av !11 40

�THORAX

Mediastinum medium Mitten av mediastinum. Organ i denna region: Cor Pericardium

Artärer i denna region: Aorta ascendens Truncus pulmonalis Aa. pulmonales Aa. pericardiacophrenicae

Vener och lymfkärl i denna region: V. cava superior V. azygos Vv. pulmonales Vv. pericardiacophrenicae

Nerver i denna region: N. phrenicus


Version: 2017-01-01 ! av !12 40

�THORAX

Mediastinum anterius

Anteriora delen av mediastinum. Organ i denna region: Thymus

Artärer i denna region: A. thoracica interna

Vener och lymfkärl i denna region: Mindre kärlgrenar

Nerver i denna region: Inga

Mediastinum posterius

Posteriora delen av mediastinum. Organ i denna region: Oesophagus

Artärer i denna region: Aorta thoracica

Vener och lymfkärl i denna region: Ductus thoracicus V. azygos V. hemiazygos

Nerver i denna region: N. vagus

Oesophageus Matstrupe


Version: 2017-01-01 ! av !13 40

�THORAX

Cor Hjärta.

Apex cordis Hjärtspetsen belägen inferiort och lateralt åt sinister i thorax.

Basis cordis Delen av cor som vilar mot mediastinum posterius.

Sulcus coronarius Skåra som startar vid vena cava inferior och löper längs basis cordis inferiort om atrium sinistrum mot ventalsidan av cor.

Sulcus interventricularis anterior

Skåra som startar vid auricula sinistra och löper på ventralsidan av cor mellan ventriculus dexter och ventriculus sinister ner mot apex cordis.

I denna skåra löper R. interventricularis anterior.

Sulcus interventricularis posterior

Skåra som startar vid vena cava inferior och löper på dorsalsidan av cor mellan ventriculus dexter och ventriculus sinister ner mot apex cordis.

Atrium dextrum Höger förmak. Vena cava superior tömmer sig i superior öppning i atrum dextrum. Vena cava inferior tömmer sig i inferior öppning i atrum dextrum.


Version: 2017-01-01 ! av !14 40

�THORAX

Auricula dextra Höger hjärtöra som står i förbindelse med och är anteriort beläget om atrium dextrum. Ökar fyllnadsvolymen i atrium dextrum.

Fossa ovalis Liten grop i septum interatriale som är en rest av foramen ovale.

Foramen ovale är en viktig del i den prenatala cirkulationen men som måste slutas för att postnatal cirkulation ska fungera. ASD (atrial septal defect) är den vanligaste kongenitala hjärtdefekten och innebär att foramen ovale ej sluts och blir till fossa ovalis.

Septum interatriale Skiljeväggen mellan atrium sinistrum och atrium dextrum.

Atrium sinistrum Vänster förmak. De fyra venae pulmonales tömmer sig i atrum sinistrum.

Uppkomsten av förmaksflimmer kan ibland bero på att man får så kallade re-entryfenomen runt hjärtväggsöppningarna i atrium sinistrum där lungvenerna träder in i.

Auricula sinistra Vänster hjärtöra som står i förbindelse med och är anteriort beläget om atrium sinistrum. Ökar fyllnadsvolymen i atrium sinistrum.


Version: 2017-01-01 ! av !15 40

�THORAX

Ventriculus dexter Höger kammare. Pumpar ut blodet i truncus pulmonalis.

Högrsidig hjärtsvikt ses ofta hos pat. med ökad resistans i lungartärer vilket förekommer vid kroniska lungsjukdomar och lungembolier. Ökat motstånd i lungkretsloppet gör att ventriculus dexter tvingas arbeta hårdare för perfusion.

Valva tricuspidalis Segelklaff mellan atrium dexter och ventriculus dexter.

Askultationspunkt: I4 sn. Insufficens och stenos drabbar sällan denna klaff.

Valva trunci pulmonalis Semilunarklaff mellan ventriculus dexter och truncus pulmonalis.

Askultationspunkt: I2 sn. Insufficens och stenos drabbar sällan denna klaff.

Ventriculus sinister Vänster kammare. Pumpar ut blodet i aorta. Vänstersidig hjärtmuskelhypertrofi ses ofta hos pat. med ökad total perifer resistens i resistanskärlen vilket kan orsakas av exempelvis njursvikt eller atheroskleros.

Valva mitralis Segelklaff mellan atrium sinistrum och ventriculus sinister.

Askultationspunkt: I5 sn. och mot apex. Mitralisinsufficiens (MI), det näst vanligaste klaffelet efter aortastenos. Mitralisstenos (MS) orsakas vanligen av reumatisk feber företrädelsevis i låg och medelinkomstländer.


Version: 2017-01-01 ! av !16 40

�THORAX

Valva aortae Semilunarklaff mellan ventriculus sinister och aorta.

Askultationspunkt: I2. dx Aortastenos (AS) är det vanligaste klaffelet i västvärlden. Orsakas av atherosklerotiska klaffpålagringar. Aortainsufficens (AI) orsakas vanligen av infektiös eller annan destruktion.

Septum interventriculare Skiljeväggen mellan ventriculus sinister och ventriculus dexter.

Ventrikelseptumdefekt (VSD) utgör en tredjedel av alla medfödda hjärtfel. Åtgärdas med operation i tidigt skede.

Cuspides Segelspetsar som är delar av segelklaffarna. Valva atrioventricularis har tre stycken, anterior, septalis och posterior. Valva mitralis har två stycken, anterior och posterior.

Det är vid dessa infektiösa agens kan fästa vid exempelvis en infektiös endokardit.

Cordae tendinae Smala senor som förankrar cuspides i M. papillaris.

Cordae tendinae-rupturer ger mitralisinsufficiens.

Trabeculae carneae Irreguljära muskelstråk belägna om vardera sida av septum interventrculare.

Valvulae semilunares Semilunarvalv, valva trunci pulmonalis och valva aortae har båda tre stycken.


Version: 2017-01-01 ! av !17 40

�THORAX

Myocardium Hjärtats vägglager bestående av muskulatur.

Endokardium Hjärtats inre vägglager som står i kontakt med blodet.

Nodus sinuatrialis SA-noden som initierar elektrisk impuls. Belägen superiort om atrium dextrum.

SA = sinuatriala AV = atrioventrikulära

Nodus atrioventricularis AV-noden som fördröjer den elektriska impulsen. Belägen medialt om atrium dextrum.

Fasciculus atrioventricularis

His bunt som fortleder elektrisk impuls från AV-knuta till myocardium via septum interatriale. Delar upp sig i crus sinistrum och crus dextrum.

Crus sinistrum Den vänstra förgreningen av fasciculus atrioventricularis som fortleder elektrisk impuls längs med hjärtats myocardium på vänster sida.

Ett brott på denna förgrening kallas för vänstergrenblock (LBBB) På EKG ser man då M-formade komplex i V6 och V-formade komplex i V1.

Crus dextrum Den högra förgreningen av fasciculus atrioventricularis som fortleder elektrisk impuls längs med hjärtats myocardium på höger sida.

Ett brott på denna förgrening kallas för högergrenblock (RBBB) På EKG ser man då M-formade komplex i bröstavledningarna V1-2 och V-formade komplex i V5-6.


Version: 2017-01-01 ! av !18 40

�THORAX

Pericardium Hjärtsäck som består av ett yttre lager pericardium fibrosum och ett inre lager pericardium serosum.

Infektion kan drabba hjärtsäcken (perikardit).

Pericaridum fibrosum Det yttre lagret av hjärtsäcken som angränsar till pleura parietalis.

Pericardium serosum Det inre lagret av hjärtsäcken. Består av ett yttre lager lamina parietalis som utåt angränsar mot pericardium fibrosum och ett inre lager lamina visceralis som inåt angränsar mot myocardium. Mellan lamina parietalis och lamina visceralis finns hålrummet cavitas pericaridiaca.

Lamina parietalis

Yttre lager av pericardium serosum. Angränsar till pericardium fibrosum.

Lamina visceralis

Inre lager av pericardium serosum. Även kallat epicaridum. Angränsar till myocardium.

Epicardium Hjärtats yttre vägglager som står i kontakt med cavitas pericardiaca. Annat namn för pericardium serosum, lamina visceralis.


Version: 2017-01-01 ! av !19 40

�THORAX

Cavitas pericaridiaca Spalt/hålrum mellan perikardiets lamina parietalis och lamina visceralis.

Vid en transmural hjärtinfarkt kan blod läcka ut i cavitas pericardiaca vilket orsakar en hjärttamponad som är ett livshotande tillstånd.

Sinus transversus pericardii Litet hålrum dorsalt om aorta och truncus pulmonalis i basis cordis. Ej del av cavitas pericaridaca.

Sinus obliquus pericardii Litet hålrum mellan Vv. pulmonales i basis cordis. Precis som sinus transversus pericardii, ej en del av cavitas pericaridaca.

Lig. pericardiacophrenica Ligament som förankrar centrum tendineum på diaphragma med den posteiora delen av pericardium fibrosum.

Lig. arteriosum Ligament mellan aorta och truncus pulmonalis som är en obliturerad ductus arteriosus från den prenatala cirkulationen.

Trachea Luftstrupe.

Bifurcatio tracheae Bifurikationen där trachea delas upp i två bronchus principalis.


Version: 2017-01-01 ! av !20 40

�THORAX

Carina tracheae Liten ås som löper i anterioposterior riktning och utgör ”golvet” i bifurcatio tracheae (intratrachealt).

Cartilago trachealis Hästskoformat brosk som omsluter och ger struktur åt trachea med ”öppningen på hästskon” placerad åt dorsalsidan.

Mellan de två broskändarna på hästskon löper membranet paries membranaceus och M. trachealis.

Paries membranaceus Membran som löper mellan ändarna på ett cartilago trachealis och superioinferiort längs med cartilagines tracheales.

Ligg. anularia Ligament som löper mellan cartilagines tracheales. Dock ej posteriort där paries membranaceus löper.

Bronchi principales Principiella bronker. Första förgreningen från trachea, två styck.

Bronchus principalis dexter löper i en skarpare vinkel nedåt jämfört med bronchus principalis sinister, vilket gör att föremål som felaktigt svalts ned i trachea oftast hamnar i just bronchus principalis dexter.

Bronchi lobares Lobära bronker. Andra förgreningen från trachea, tre på höger sida och två på vänster sida.


Version: 2017-01-01 ! av !21 40

�THORAX

Bronchi segmentales Segementbronker. Tredje förgreningen från trachea, flera bilateralt.

Pulmones Lungor.

Apex pulmonis Apikala lungspetsen. Pancoast-tumörer uppkommer framförallt i pulmonära apex och presenterar sig genom ett klassiskt Horners syndrom.

Basis pulmonis Lungbasen som vilar mot diaphragma.

Hos KOL-patienter är diafragma och basis pulmonis avplanade på lung-rtg.

Hilum pulmonis Del av radix pulmonis där bronchus lobaris, Aa. pulmonales och Vv. pulmonales träder in i lungan.

Svullna lymfkörtlar i detta område kan vara en konsekvens av exempelvis lungcancer eller sarkoidos. Vid dissektion av rökare och storstadsbor ser man ofta svarta lymfkörtlar med kolinlagringar.

Radix pulmonis Lungroten som vilar mot mediastinum.

Segmenta bronchopulmonalia

Segment av lungan som försörjs av en bronchus segmentalis.

Segment används för att exempelvis beskriva lokalisationen av en tumör.

Pulmo dexter Höger lunga.


Version: 2017-01-01 ! av !22 40

�THORAX

Fissura horizontalis Den horisontella fissuren som avskiljer lobus medius från lobus superior. Superiort belägen om fissura obliqua.

Lobus superior Den övre lungloben.

Lobus medius Den mellersta lungloben. Saknas på vänster sida.

Lobus inferior Den undre lungloben.

Pulmo sinister Vänster lunga.

Fissura obliqua Den sneda fissuren som avskiljer lobus superior från lobus inferior.

Lobus superior Den övre lungloben.

Lobus inferior Den undre lungloben.

Pleura Lungsäcken som omsluter pulmo. Består av två blad pleura visceralis (närmst lungan) och pleura parietalis som gränsar utåt mot mediastinum. Dessa blad åtskiljs av en vätskefyllt utrymme/spalt cavitas pleuralis.


Version: 2017-01-01 ! av !23 40

�THORAX

Pleura visceralis Blad av pleura som ligger dikt an pulmo.

Ibland kan en ventilpneumothorax uppstå där skadan på ett blad fungerar som en ventil vilket gör att luft strömmar in men ej kan ta sig ut från cavitas pleuralis. Därmed skapas ett ökande övertryck vid varje andetag som komprimerar mediastinum. Livshotande tillstånd som åtgärdas med insättande av thoraxdrän.

Pleura parietalis Blad av pleura som ligger dikt an fascia endothoracica. Delas anatomiskt in i fyra delar.

Pars costalis Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs med revbenen.

Pars diaphragmatica Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs diaphragma.

Pars mediastinalis Delen av pleura parietalis som breder ut sig längs mediastinum.

Cupula pleurae Delen av pleura parietalis som breder ut sig apikalt.


Version: 2017-01-01 ! av !24 40

�THORAX

Cavitas pleuralis Liten vätskefylld spalt mellan pleura visceralis och pleura parietalis.

Vid en pneumothorax läcker det in luft i den vätskefyllda spalten vilket gör att ytspänningen mellan bladen minskar. Detta resulterar i att lungan förlorar kontakt med thoraxväggen och inte längre kan expandera normalt.

Recessus costodiaphragmaticus Utrymme i cavitas pleuralis beläget inferiort om lungbasen mellan revbenen och diaphragma som varierar i storlek beroende på inspiration och expiration.

Vid KOL, pneumoni eller annan lungpatologi kan man vid en lungröntgen ofta se patologisk pleuravätska i recessus costodiaphragmaticus.

Fascia endothoracica Fascia som klär insidan av thorax. Ligger ventralt om pleura parietalis.

Thymus Brässen, belägen retrosternalt. Vid den autoimmuna sjukdomen myastenia gravis är det vanligt med co-existerande thymom, gör således CT thorax för att utesluta den senare vid myastenia gravis.


Version: 2017-01-01 ! av !25 40

�THORAX

Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik

M. intercostalis externus

Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot ventralsida (ytterficka).

Nn. intercostales I-XI Elevatio av os costa vilket leder till elevatio av hela thorax. (Inspiration)

Bröstkorgens rörelser kan liknas vid ett gammalt vattenpumpshandtags rörelse vilken ökar eller minskar det anterioposteriora avståndet samt ett hinkhandtags rörelse vilken ökar eller minskar det transversella avståndet.

M. intercostalis internus

Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot dorsalsida (innerficka).

Nn. intercostales I-XI Depressio av os costa vilket leder till depressio av hela thorax. (Expiration)

Bröstkorgens rörelser kan liknas vid ett gammalt vattenpumpshandtags rörelse vilken ökar eller minskar det anterioposteriora avståndet samt ett hinkhandtags rörelse vilken ökar eller minskar det transversella avståndet.

M. intercostalis intimus

Os costa Os costa i oblique riktning sluttandes mot dorsalsida (innerficka).

Nn. intercostales I-XI Support för spatium intercostale.

Version: 2017-01-01 ! av !26 40

�THORAX

M. subcostalis Dorsalsida av os costa XI

Dorsalsida av os costa X-V, VII

Nn. intercostales Depressio av os costa. (Expiration)

M. transversus thoracis

Dorsalsida av sternum Dorsalsida av costa II-VI Nn. intercostales II-VII Svag depressio av os costa. (Expiration)

Diaphragma Pars costalis: Costae VII-XII Pars lumbalis: Corbus vertebrae LI-LIII Pars sternalis: Processus xiphoideus

Centrum tendineum N. phrenicus Vid kontraktion rör muskeln sig inferiort vilket skapar ett throakalt undertryck som leder till ett inspiratoriskt luftflöde. Samtidigt ökar det abdominella trycket.

När man räknar andningsfrekvens är det fördelaktigt att placera handen över epigastiret eftersom man där lättare kan känna diaphragma-rörelser.

M. pectoralis major Clavicula, sternum och rectusskidan

Humerus Nn. pectorales C5-T1 Adductio, flexio och rotatio interna av humerus.

M. pectoralis minor Costa III-V Processus coracoideus scapulae

N. pectoralis medialis C8, T1

Depressio av scapula. Accesorisk andningsmuskel.

M. serratus anterior Costa I-IX Scapula, margo medialis

N. thoracicus longus C5-C7

Rotatio av scapula lateralt. Elevatio av revben med fixerad axel. Extensio av humerus i flekterat läge.


Version: 2017-01-01 ! av !27 40

�THORAX

Mm. papillares Myocardium Cuspides Hjärtats retledningssystem.

Förhindrar att segleklaffarna börjar bukta upp i förmaket vilket gör att de håller tätt under systole.

M. trachealis Posteriomedialt mellan ändarna på cartilagines tracheales.

Posteriomedialt mellan ändarna på cartilagines tracheales.

N. vagus Thorakala spinalnerver

Minskar tvärsnittsarean av trachea vilket ökar luftflödet som i sin tur gör det lättare att hosta upp dampartiklar etc.


Version: 2017-01-01 ! av !28 40

�THORAX

Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Test och klinik

Nn. intercostales Radix anterior Radix posterior

Löper i och längs med sulcus costae.

Motorisk och sensorisk funktion av thorakala muskler och organ.

N. subcostalis N. spinalis T XII Löper inferiort längs med os costa XII och ventralt om M. quadratus lumborum.

Motorisk innervation i delar av abdominal muskulatur och sensorisk innervation i ventrolaterala delar av bukväggen.

N. phrenicus C III-C IV Löper tillsammans med A.V. pericardiacophrenica mellan pericardia fibrosum och pleura parietalis.

Mororisk innervation av diaphragma.

N. vagus 1. Nucl. ambiguus 2. Nucl. dorsalis nervi vagi 3. Nucl. tractus solitarii

Löper ventralt om truncus brachiocephalicus efter utträde ur vagina carotica.

Visceralefferent: Thoraxviscera och abdominisviscera.

N. laryngeus recurrens N. vagus N. laryngeus recurrens dx. svänger runt om A. subclavia dx. och löper sedan intill lateralsidan av trachea till larynx. N. laryngeus recurrens sn. svänger runt om truncus brachiocephalicus och löper sedan intill lateralsidan av trachea till larynx.

Motorisk innervation av all larynxmuskulatur utom M. cricothyroideus.

Var uppmärksam på röstvariationer ffa. heshet. eller dyspné vid misstanke om nervskada.

Version: 2017-01-01 ! av !29 40

�THORAX

Truncus sympaticus Nn. spinales Sympatiska gränssträngen som sammanflätar flera ganglion. Löper dorsalt om fascia endothoracica bilateralt på båda sidor om columna vertebralis.

Sympatisk innervering av organ.

N. splanchnicus minor Truncus sympaticus Löper lateralt om N. splanchnicus major.

Sympatisk innervering av ffa. tarmar i abdomen.

N. splanchnicus major Truncus sympaticus Löper genom diaphragma ner i abdomen medialt om N. splanchnicus minor.

Sympatisk innervering av ffa. tarmar i abdomen.

Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Test och klinik

Version: 2017-01-01 ! av !30 40

�THORAX

Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener

Förlopp i thorax Försörjer/dränerar

Klinik

Truncus pulmonalis Lungvenernas gemensamma stam. Transporterar deoxygenerat blod till lungorna för oxygenering.

Ventriculus dexter A. pulmonalis dx. A. pulmonalis sn.

Löper lateralt till vänster om aorta ascendens.

A. pulmonalis dextra

Truncus pulmonalis Lobära och segmentella förgreningar i pulmo dexter.

Träder in i pulmo dexter genom hilum pulmonis.

A. pulmonalis sinistra

Truncus pulmonalis Lobära och segmentella förgreningar i pulmo sinister.

Träder in i pulmo sinister genom hilum pulmonis.

Venae pulmonales Finns 4 stycken. Lobära och segmentella förgreningar pulmones.

Atrium sinistrum Två vener från pulmo dexter träder in i högra lateralsidan av atrium sinister. Två vener från pulmo sinister träder in i vänstra lateralsidan av atrium sinister.

Pulmones

Version: 2017-01-01 ! av !31 40

�THORAX

Aorta Stora kroppspulsådern.

Ventriculus sn. Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra Aa. intercostales posteriores R. bronchialis R. oesophagealis

Aorta descendens löper på vänster sida om columna vertebralis i thorax.

Thorax Aortaaneurysm

Aorta ascendens Del av aorta proximalt belägen om arcus aortae.

Bulbus aortae Arcus aortae

Sinus aortae Tre små hål superiort belägna om valva aortae. Det posteriora hålet ger ej upphov till ett kranskärl.

Aorta ascendens A. coronaria dextra A. coronaria sinistra

Hjärtmuskelväggen.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !32 40

�THORAX

A. coronaria dextra Kranskärl. Sinus aortae R. marginalis dexter R. interventricularis posterior

Löper från aorta ascendens i sulcus coronarius inferiolateralt på höger sida och fortsätter sedan posteriort längs med den posterionferiora delen av atrium dextrum.

Huvudsakligen ventriculus dexter.

Ramus marginalis dexter

Kranskärl. A. coronaria dextra Mindre förgreningar. Löper längs med hjärtats högra lateralsida.


Ramus interventricularis posterior

Kranskärl. A. coronaria dextra Mindre förgreningar. Löper längs hjärtats posteriora sida i sulcus interventricularis.


A. coronaria sinistra

Kranskärl. Aorta ascendens R. circumflexus R. interventricularis anterior

Löper anteriolateralt innan den förgrenar sig.

Huvudsakligen ventriculus sinister.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !33 40

�THORAX

Ramus interventricularis anterior

Kranskärl. A. coronaria sinistra Mindre förgreningar. Löper i sulcus interventricularis anterior mellan de båda kamrarna på hjärtats anteriora sida.


Ramus circumflexus

Kranskärl. A. coronaria sinistra R. marginalis sinister M.fl.

Löper anteriolateralt och sedan posterioinferiort.

Huvudsakligen ventriculus sinister från baksidan.

Ramus marginalis sinister

Kranskärl. R. circumflexus Mindre förgreningar. Löper längs med hjärtats vänstra lateralsida.


Arcus aortae Aortabågen. Aorta ascendens Aorta descendens Arcus aortae ligger i höjd med och posteriort om manubrium.

Truncus brachiocephalicus

Höger sida av arcus aortae.

A. carotis communis dextra A. subclavia dextra

Löper i en riktning mot clavicula dexter dorsalt om V. bracheocephalica.

Höger arm/axel Collum Caput



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !34 40

�THORAX

A. carotis communis dextra

Truncus brachiocephalicus

Bifurcatio carotidis A. carotis interna dx. A. carotis externa dx.

Caput Collum

A. subclavia dextra Truncus brachiocephalicus

A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl

Löper superiort om apperatura thoracis superior.

A. carotis communis sinistra

Gemensam halsartär på vänster sida, utgår direkt från arcus aortae, utan en gemensam arm-huvud-artär som på höger sida.

Arcus aortae Bifurcatio carotidis A. carotis interna sn. A. carotis externa sn.

Löper genom apperatura thoracis superior mot caput.

A. subclavia sinistra

Gemensam halsartär på vänster sida, utgår direkt från arcus aortae, utan en gemensam arm-huvud-artär som på höger sida.

Arcus aortae A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl




Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !35 40

�THORAX

A. vertebralis A. subclavia Flera mindre förgreningar.


Bakre delen av encephalon.

A. thoracica interna

A. subclavia A. epigastrica superior

Löper superioinferiort och dorsalt om revbenen.

Anteriora throax Mammae

Rr. intercostales anteriores

A. thoracica interna Anastomos med Aa. intercostales posteriores.

Löper i sulcus costae.

A. epigastrica superior

A. thoracica interna Anastomos med A. epigastrica inferior.

Löper i superioinferior riktning längs med anteriora bukväggen.

Aorta thoracicae Den del av aorta ascendens som löper i thorax.

Arcus aortae Aorta abdominalis Löper på vänster sida om columna vertebralis i thorax.

Aa. intercostales posteriores

Aorta thoracicae Anastomos med Rr. intercostales anteriores.

Löper i sulcus costae.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !36 40

�THORAX

Rami bronchiales Aorta descendens Mindre förgreningar. Löper längs med huvudbronkerna.

Pulmones

Rami oesophageales

Aorta descendens Mindre förgreningar. Löper längs med oesophageus.

Oesophageus

Sinus coronarius Hålutrymme som samlar venöst blod från kranskärl och återför det till atrium dx.

Vena cava inferior Vena cardiaca magna Vena cardiaca media Vena cardiaca parva

Löper längs med hjärtats dorsala sida mellan förmaket och kamrarna.

Dränerar hela hjärtat.

Vena cardiaca magna

Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper mediolateralt åt vänster på hjärtats dorsalsida och sedan superioinferiort på hjärtats ventralsida.

Vena cardiaca media

Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper medialt på hjärtats dorsalsida.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !37 40

�THORAX

Vena cardiaca parva

Kranskärl Sinus coronarius Mindre förgreningar. Löper mediolateralt åt höger på hjärtats dorsalsida och sedan längs med högra marginalen av hjärtat.

Ostium sinus coronarii

Öppningen i atrium dextrum i vilken sinus coronarius tömmer sig.

Vena cava superior Övre hålvenen. Vena brachiocephalica V. azygos

Atrium dextrum Arm och huvud.

Vena brachiocephalica

V. jugularis interna V. jugularis externa V. subclavia V. thoracica interna V. thyroidea inferior (endast vänster sida) M.fl.

V. cava superior Löper ventralt om Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra.

Arm och huvud.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !38 40

�THORAX

Vena jugularis interna

Se huvudets vener. V. brachiocephalica Löper parallellt och lateralt om A. carotis communis.

Huvud.

Vena subclavia Se armens vener. V. brachiocephalica Löper parallellt och ventralt om A. subclavia.

Arm.

Vena azygos V. hemiazygos V. hemiazygos accessoria V. iliaca communis

V. cava superior Löper på höger sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica.

Throaxväggen.

Vena hemiazygos Vv. intercostales V. azygos Löper på vänster sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica.

Throaxväggen.

Vena hemiazygos accessoria

Vv. intercostales V. azygos Löper på vänster sida om columna vertebralis dorsalt om fascia endothoracica.

Throaxväggen.

Vena cava inferior Nedre hålvenen. V. iliaca communis M.fl.

Atrium dextrum Överkroppens venösa system.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !39 40

�THORAX

Angulus venosus Vinkeln som uppstår mellan V. jugularis interna och V. subclavia. Här flödar lymfa från det lymfatiska systemet det venösa systemet.

Här tömmer sig Ductus thoracicus (vänster venvinkel) Ductus lymfaticus dexter (höger venvinkel).

Fast punkt.

Ductus thoracicus Kroppens största lymfatiska kärl.

Cisterna chyli Truncus bronchomediastinalis sn. Truncus subclavius sn. Truncus jugularis sn.

Angulus venosus sn. Löper på höger sida om columna vertebralis fram till i höjd med arcus aortae där kärlet löper över till vänstra sidan för att sedan tömma sig i angulus venosus på vänster sida.

Hela kroppens lymfatiska system utom den övre högra kvadranten.

Ductus lymfaticus dexter

Stort lymfatiskt kärl. Truncus bronchomediastinalis dx. Truncus subclavius dx. Truncus jugularis dx.

Angulus venosus dx. Löper dorsalt om V. brachiocephalica dx.

Övre högra kvadranten av kroppens lymfatiska system.



Klinik

Version: 2017-01-01 ! av !40 40

anatomisk strukturlista -...

Documents