Kommentarer till finanspolitiska

rådets rapport

Finansminister Anders Borg

27 maj 2014

Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på

finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd

finanspolitik

2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter

har varit tidsmässigt träffsäker

3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen,

bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och

den aktiva stabiliseringspolitiken

4. Överskottmålet bör kvarstå

– Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från

överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet

– Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla

förtroendet för finanspolitiska ramverket

Sverige har stark position

Genomsnittligt finansiellt sparande 2006-2014 Procent av BNP

0,0 -0,1 -1,1

-2,4 -2,5 -2,7 -3,2 -4,6

-5,7 -6,0 -6,3

-9,1 -9,2

Sver

ige

Fin

lan

d

Dan

mar

k

Tysk

lan

d

Öst

err

ike

Ne

der

län

der

na

Be

lgie

n

Ita

lien

Fran

krik

e

Po

rtu

gal

Span

ien

Sto

rbri

tan

nie

n

Irla

nd

Gre

klan

d

0,3

-0,8 -1,0 -2,2 -2,2 -2,8 -3,2 -3,5 -3,7

-5,1 -5,9

-6,9 -8,5 -8,8

-12,7

Sver

ige

Fin

lan

d

Dan

mar

k

Tysk

lan

d

Öst

err

ike

Ne

der

län

der

na

Be

lgie

n

Ita

lien

Fran

krik

e

Po

rtu

gal

Span

ien

Sto

rbri

tan

nie

n

Irla

nd

Gre

klan

d

Genomsnittligt finansiellt sparande 2010-2014 Procent av BNP

Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014

12,6 10,9 9,6 9,0

6,8 4,7 4,1 4,0 3,5

0,4

-1,1 -1,3 -1,5

-3,3 -6,5 -20,5

Sver

ige

USA

Tysk

lan

d

Öst

erri

ke

Bel

gien

Sto

rbri

tan

nie

n

Jap

an

Fran

krik

e

Ne

der

län

der

na

Fin

lan

d

Dan

mar

k

Irla

nd

Span

ien

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d

Ackumulerad BNP-tillväxt 2006-2014

EU14 samt USA och Japan. Procent

9,7 8,4

6,4 5,9 5,9 4,1 3,8 3,4 3,3 2,7

0,6 0,0

-1,7 -3,2 -4,6

-16,4

USA

Sve

rige

Tysk

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Öst

err

ike

Jap

an

Irla

nd

Be

lgie

n

Fran

krik

e

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Ne

de

rlän

de

rna

Span

ien

Ita

lien

Po

rtu

gal

Gre

klan

d

Ackumulerad BNP-tillväxt 2010-2014

EU14 samt USA och Japan. Procent

65,9 65,7 64,3 64,1 63,9 63,5 60,1 56,8 56,7 56,4 54,6 48,5 48,4

43,2

Sve

rige

Ned

erlä

nder

na

Tysk

land

Sto

rbri

tann

ien

Öst

erri

ke

Dan

mar

k

Finl

and

Fran

krik

e*

Irla

nd

Por

tuga

l

Bel

gien

Ital

ien

Spa

nien

Gre

klan

d

7,4 6,7

6,0 5,5

5,0 4,3

3,6 3,4 3,4

1,3 0,9 0,7 -1,6 -3,7

Sv

eri

ge

Belg

ien

Ös

terr

ike

Sto

rbri

tan

nie

n

Sp

an

ien

Ned

erl

än

de

rna

Ita

lie

n

Fra

nkri

ke

Ty

sk

lan

d

Gre

kla

nd

Fin

lan

d

Irla

nd

Dan

ma

rk

Po

rtu

gal

8,8

6,1 6,1 5,3 3,7

2,5 0,7

-0,1 -2,9

-4,6

-7,3

-12,0

-15,5

-19,4

Ty

sk

lan

d

Sv

eri

ge

Belg

ien

Ös

terr

ike

Sto

rbri

tan

nie

n

Fra

nkri

ke

Ned

erl

än

de

rna

Fin

lan

d

Ita

lie

n

Dan

ma

rk

Irla

nd

Po

rtu

gal

Sp

an

ien

Gre

kla

nd

Källa: OECD

Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012

19,1

11,5

6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1

1,7 0,3 -1,3

-4,2 -8,3

-24,6

Sv

eri

ge

Fin

lan

d

Belg

ien

Fra

nkri

ke

Dan

ma

rk

Ty

sk

lan

d

UK

Ös

terr

ike

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ned

erl

än

de

rna

Sp

an

ien

Ita

lie

n

Gre

kla

nd

Källa: OECD Källa: Eurostat

Arbetskraften, 15−74 år Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv4 (s.j.)

Sysselsatta, 15−74 år Förändring (%) 2006Kv3−2013Kv4 (s.j.)

Sysselsättningsgrad 15-74 år, Q4 2013 Procent

Källa: Eurostat

4,3 5,0 5,4 5,7 5,9 5,9 6,5 7,1 8,8

10,3 11,6

14,8

24,0 25,2

Öste

rrik

e

Tys

kla

nd

Sto

rbri

tan

nie

n

Sveri

ge

Da

nm

ark

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Itali

en

Irla

nd

Po

rtu

gal

Sp

an

ien

Gre

kla

nd

7,9 9,2 11,0 13,0 19,9 20,5 23,4 23,7 24,8 26,8

37,7 40,0

55,7 58,6

Tys

kla

nd

Öste

rrik

e

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Da

nm

ark

Fin

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Sveri

ge

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Irla

nd

Po

rtu

gal

Itali

en

Sp

an

ien

Gre

kla

nd

Svensk arbetsmarknad hur utvecklats förhållandevis väl

Andel inaktiva unga* 2013 Procent av befolkningen 18-24 år

Förändring, andel inaktiva unga, 2006-2013 Procentenheter

Arbetslöshet 25-74 år 2013

Procent

6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 12,6

14,6 16,0 17,3 18,8 20,5

24,0

28,6 29,3

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Da

nm

ark

Ös

terr

ike

Ty

skla

nd

Sv

eri

ge

Fin

lan

d

Fra

nkri

ke

Be

lgie

n

Sto

rbri

tan

nie

n

Po

rtu

ga

l

Irla

nd

Sp

an

ien

Gre

kla

nd

Ita

lien

12,5 10,4

8,7 8,7

6,8 6,4

3,5 1,9 1,4 1,3

-0,1

-0,6 -2,4 -5,0

Gre

klan

d

Span

ien

Irla

nd

Ital

ien

Sto

rbri

tan

nie

n

Po

rtu

gal

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Bel

gien

Ne

de

rlän

der

na

Fran

krik

e

Öst

err

ike

Sver

ige

Tysk

lan

d

Arbetslöshet 15-24 år 2013

Procent

*) Unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET)

Källa: Eurostat

Rådets slutsatser om

inkomstfördelning

• Trendmässig ökning av inkomstskillnader från

1995 till 2006

• Marginell ökning av inkomstspridningen efter 2006

– Ginikoefficienten för disponibla inkomster ökade från ca 0,23

till 0,29 1995-2012, i stort sett hela ökningen ägde rum

1995-2006

– Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades 1995-2012, 85

procent av ökningen ägde rum 1995-2006

– Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl

• Högsta och lägsta inkomsterna har ökat

långsammare än inkomsterna i mitten

Jobbskatteavdragets långsiktiga

fördelningseffekter

Rådets slutsatser:

• De långt ner i inkomstfördelningen före jobbskatteavdrag

får på längre sikt den största inkomstökningen

• De samlade inkomstskillnaderna (mätt med

Gini-koefficienten) minskar något – Avståndet ökar något mellan medianinkomsten och de lägre inkomsterna

och minskar mellan de högre inkomsterna och medianinkomsten

Kommentar:

• Resultaten överensstämmer med de bedömningar som

regeringen gör

• Fördelningseffekten av att gå från utanförskap till egen

försörjning handlar om mer än bara disponibelinkomst

Utanförskapet minskar från höga nivåer Andel av befolkningen 20-64 år som får sin huvudsakliga försörjning från

transfereringssystemen för arbetslöshet och ohälsa eller ekonomiskt bistånd 1990-2018

0

5

10

15

20

25

30

35

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Utanförskapet som andel av befolkningen 20-64 år

Andel av befolkningen FiDep

Andel av befolkningen SCB

Prognos

2006: 20% (FiDep)

2006: 19% (SCB)

Såväl Finansdepartementet som SCB publicerar statistik avseende utanförskapet och måtten skiljer sig något. För att ge en rättvisande bild uttrycker både FiDep och

SCB utanförskapet i termer av helårsekvivalenter, dvs tider i utanförskap som är kortare en ett år slås ihop så att exempelvis två personer som befinner sig i

utanförskap under ett halvt år vardera motsvarar en helårsekvivelent. SCB inkluderar inte sjuklönedagar och etableringsersättning (ca 71 000 helårsekv. 2013) eller

individer i utanförskap som är under 20 år eller över 64 år (4 400 helårsekv. 2013).

Gini-koefficient, inkomstår 2011 Exklusive kapitalvinster

Källa: Eurostat

Låg materiell standard Andel med svår materiell deprivation 2012. Procent.

Källa: Eurostat

Förändring andel med låg materiell

standard 2006-2012 Medelvärde per år, procent.

Källa: Eurostat

24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3 29,8 30,5

31,9 32,8 34,3 34,5 35

Sveri

ge

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Öste

rrik

e

Da

nm

ark

Tys

kla

nd

Irla

nd

Fra

nkri

ke

Itali

en

Sto

rbri

tan

nie

n

Gre

kla

nd

Po

rtu

gal

Sp

an

ien

1,3 2,3 2,8 2,9

4 4,9 5,3 5,8 6,5

7,8 7,8 8,6

14,5

19,5

Sveri

ge

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Da

nm

ark

Fin

lan

d

Öste

rrik

e

Tys

kla

nd

Fra

nkri

ke

Sp

an

ien

Be

lgie

n

Irla

nd

Sto

rbri

tan

nie

n

Po

rtu

gal

Itali

en

Gre

kla

nd

-7,7

-2,1 -1,7 -0,9 -0,7

0,0 0,3 1,0

1,8

6,0

8,4 9,2 9,6

14,9

Sveri

ge

Fin

lan

d

Da

nm

ark

Po

rtu

gal

Tys

kla

nd

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Öste

rrik

e

Sp

an

ien

Irla

nd

Gre

kla

nd

Sto

rbri

tan

nie

n

Itali

en

Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2006-2012

19,1

11,5

6,5 5,5 4,9 4,7

3,5 3,1 1,7

0,3 -1,3

-4,2 -8,3

-24,6

Sv

eri

ge

Fin

lan

d

Belg

ien

Fra

nkri

ke

Dan

ma

rk

Ty

sk

lan

d

UK

Ös

terr

ike

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ned

erl

än

de

rna

Sp

an

ien

Ita

lie

n

Gre

kla

nd

Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna

Finanspolitikens inriktning Rådets slutsatser:

• Inriktningen för BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik givet

konjunkturbilden i höstas

• Avvikelse från mål om 1 procents överskott över

konjunkturcykeln motiverat sett till lång och djup lågkonjunktur

• Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet

för finanspolitiska ramverket

Kommentar:

• Regeringen delar bedömningen att finanspolitiken ska stötta

ekonomin vid lågt resursutnyttjande

– Långsiktigt riktiga åtgärder för jobb och tillväxt bör prioriteras

– Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt inte undergräva återhämtning

– Inriktning för BP14: Stötta återhämtning och varaktigt förbättra

ekonomins funktionssätt

• Skyddsvallarna ska stärkas när konjunkturläget normaliseras

– Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016

Överskottsmålet

Rådets slutsats:

• Överskottsmålet bör ligga fast

– Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig

lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till

stabilitets- och tillväxtpaktens krav

– Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet

Kommentar:

• Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör

ligga fast

• Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor

banksektor behöver skyddsvallar

• Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme

för aktiv stabiliseringspolitik

Överskottsmålet

• Det finansiella sparandet är förenligt

med överskottsmålet

• Överskottsmålet innebär att sparandet

ska variera med konjunkturläget

• Samlad bedömning beaktar osäkerhet i

bedömningen, riskbilden och vad som är

en väl avvägd finanspolitik ur ett

stabiliseringspolitiskt perspektiv

Hur ska överskottsmålet förstås?

• Överskottsmålet används främst

framåtblickande

– Att kompensera tidigare avvikelser riskerar att

destabilisera ekonomin

• En väl balanserad finanspolitik hänger

samman med måluppfyllelse

– Måste vara trovärdigt att sparandet återvänder till

målsatt nivå när resursutnyttjandet går mot balans

– Takten måste dock anpassas efter konjunkturläget

– Gäller vid såväl högt som lågt resursutnyttjande

Exempel: Budgetarbetet hösten 2007

• Högt resursutnyttjande

• Betydande utrymme för ofinansierade reformer – gängse

indikatorer visade på ett sparande väl över 1 procent

• Regeringens bedömning i BP08:

– Olämpligt riskera obalanser med starkt expansiv budget

– Behov av säkerhetsmarginaler för framtiden

→ Ofinansierade reformer endast ca 0,1 % av BNP i BP08

BNP-gap Finansiellt

sparande

Genomsnitt

sedan 2000

7-års

indikatorn

Strukturellt

sparande

% av BNP 0,9 2,8 1,5 2,3 2,0

Strukturellt sparande

Rådets slutsats om strukturellt sparande:

• Centralt beslutsunderlag för finanspolitiken

• Svårbedömt men beräkningarna kan förbättras

Kommentar:

• Bedömningar av strukturellt sparande alltid

kringgärdade av mycket stor osäkerhet

• Finanspolitiska beslut måste bygga på ett bredare

beslutsunderlag

• Viktigt ändå bilda sig en uppfattning om strukturellt

sparande och löpande se över beräkningsmetoder

Stor osäkerhet i bedömningarna av

resursutnyttjandet

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Anm. Diagrammet visar de olika bedömningar av BNP-gap som publicerats för åren 2000-2014, för de år där kommissionen

publicerar ett utfall för BNP och det finansiella sparandet. Källa: EU-kommissionens höst- och vårprognoser.

Sveriges BNP-gap i EU-kommissionens tillbakablickande

bedömningar. Procent

Sammanfattning

• Överskottsmålet bör ligga fast

• Viktigt att finanspolitiken stärker svensk

ekonomi och varaktigt ökar

sysselsättningen

• Finanspolitiken väl avvägd under krisen