This article was downloaded by: [Northwestern University]On: 18 December 2014, At: 15:46Publisher: RoutledgeInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registeredoffice: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Konsthistorisk tidskrift/Journal of ArtHistoryPublication details, including instructions for authors andsubscription information:http://www.tandfonline.com/loi/skon20

Anna Lena Lindberg, red. Denmaskulina mystiken. Konst, kön ochmodernitetPatrik Steorna Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 10691 Stockholm E-mail: patrik.steorn@arthistory.su.sePublished online: 03 Jun 2010.

To cite this article: Patrik Steorn (2004) Anna Lena Lindberg, red. Den maskulina mystiken.Konst, kön och modernitet, Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History, 73:2, 106-110, DOI:10.1080/00233600310017554

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/00233600310017554

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the“Content”) contained in the publications on our platform. However, Taylor & Francis,our agents, and our licensors make no representations or warranties whatsoever as tothe accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinionsand views expressed in this publication are the opinions and views of the authors,and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Contentshould not be relied upon and should be independently verified with primary sourcesof information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims,proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoeveror howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to orarising out of the use of the Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes. Anysubstantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing,systematic supply, or distribution in any form to anyone is expressly forbidden. Terms& Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

106 MARGARETHA ROSSHOLM LAGERLÖF

historical framework for the use of the white cubic gallery room, the entailing discussions on site-specificity, and the theoretical divide be-tween modernism and minimalism. »The white cube« is a specific label and a concept; it is more than a set of localities. The term can be under-stood as follows:- The idea of the modernist showroom to cre-

ate a neutral, not offensive, almost abstract background for the artworks, which were al-lowed to function autonomously, without in-terference from the surrounding room.

- The idea emerging in the divide between modernism and minimalism that the art-works and the showroom were, in fact, physi-cal and thus site-specific, the gallery room becoming activated in the meeting between viewer and work. Abstraction and physical-ity are the issues here – the minimalist works evoking abstraction but showing themselves as physical.

- The notion of an artwork being dependent on its own physical being, the site where it is displayed, and the viewer as a moving per-son, looking and experiencing from different angles. In this respect »the white cube« label functions as en element in an interpretative strategy.Since the concept is so large with different

strata and at the same time is so fundamental to all the arguments of the thesis, a more ex-plicit use of it would have been needed. What I look for especially is a more detailed analysis of the actual showrooms used for the individual works. The reader needs to know in what ways a site qualifies as being an instance of »the white cube«. If the term is used for localities and is all pervasive, applicable in any case of the study, it becomes trivial. If it is a name of an element in an interpretative theory, it demands, all the same, a part in the interpretation where the in-

fluence of the room is in focus.On the whole I appreciate Hedlin Hayden’s

work as an ambitious, thought-provoking, and very well read study on the three contempo-rary British artists and their work in relation to minimalist art. The author appears to be a very talented observer, and her language is rich and flexible. My critique has been directed towards theoretical flaws in the work. I hope that she will meet more substantial critical resistance in the future, opening up for answers and more independent theoretical contributions.

Margaretha Rossholm LagerlöfKonstvetenskapliga InstitutionenStockholms Universitet06 9 StockholmE-mail: Margaretha.Rossholm-Lagerlof@arthistory.su.se

Anna Lena Lindberg, red. Den maskulina mystiken. Konst, kön och modernitet. Studentlitteratur, Lund 2002. ISBN 91-44-02053-8. 302 sidor, 69 svartvita bilder.

Forskningen kring maskulinitet och manlighet har vuxit enormt i det internationella forskar-samhället alltsedan det tidiga 990-talet. I Sve-rige är det framförallt inom ämnena etnologi, sociologi och historia man arbetat med denna typ av forskning. Anna Lena Lindberg har ti-digare gjort antologin Konst, kön och blick. Fe-ministiska bildanalyser från renässans till post-modernism från 995. Liksom den föreliggande antologin är idén att introducera en interna-tionell genusforskning för en svensk konstve-tenskapligt intresserad publik. Denna gång är bidragen hämtade från maskulinitetsforsk-ningens fält. Att enbart internationella förfat-

DOI: 10.1080/00233600310017554

Dow

nloa

ded

by [

Nor

thw

este

rn U

nive

rsity

] at

15:

46 1

8 D

ecem

ber

2014

LITERATURE 107

tare finns med kan ses som ett resultat av bris-ten på svensk forskning på området. Den här antologin är därför mycket angelägen. Masku-linitetsforskningen kan bidra till vårt ämne för att se hur idéer om maskulinitet varit med och skapat uppfattningar inte bara om konstnärens och blickens kön, utan även om den svenska konstens, och konsthistoriens kön.

Manlighetsforskningen har inte som syfte att återupprätta en förmodad manlig storhet, utan strävar efter att »köna« mannen. Lindberg tar avstånd från en essentialistisk syn på kön, som utgår från att könet är ett bevis för att män och kvinnor i grunden är åtskilda, och utgår istället från en konstruktivistisk syn, där kön förstås som de kulturella och sociala skillnader som konstrueras kring det fysiska könet. Manlighet som term förknippas med den förstnämnda hållningen medan maskulinitet förknippas med den sistnämnda. I sitt förord är Lindberg noga med att påpeka att maskulinitetsperspek-tivet inte intagits på det feministiska perspek-tivets bekostnad. Maskulinitetsforskningen er-känner en könsmaktsordning som är i ständig förhandling, och söker motarbeta dess konse-kvenser för jämlikheten.

Visst har mycket forskning hittills hand-lat om mannen, men då som representant för mänskligheten i stort. Mannen har varit nor-men, medan kvinnan representerat könet. Att synliggöra maskulinitet som konstruktion är att utmana könsrollsnormer och patriar-kal ideologi. Lindberg talar i sin inledning om ifrågasättandet som en kris för manligheten. Det visar sig att detta med manlighet i kris är ett tema som återkommer i antologins påföl-jande texter. Manligheten som enligt Lindberg krisar under 990-talet krisar under såväl 950 och 960-talen, som det sena sjuttonhundrata-let. Upptäckten av dessa kriser kanske snarare är förknippad med vår tids insikt om att mas-

kuliniteten inte är något av naturen givet, än med kriser i den bemärkelsen att det handlar om enstaka, omvälvande händelser. En del fors-kare hävdar dessutom att krisproblematiken har överdrivits i manlighetsforskningen, och menar att maskulinitet är ett begrepp som är i ständig omvandlig och omförhandling, eller som ständigt »krisar«.1 Även den maskulinitet vi uppfattar som statisk och normativ föränd-ras hela tiden. Dessutom framhåller allt fler att man istället för att tala om en maskulinitet bör tala om maskuliniteter. Begreppets innebörd är konstruerat av en mångfald av roller som sinse-mellan är hierarkiskt ordnade.2

Artiklarna berör konst och konstnärer från två hundra år – från sent sjuttonhundratal till och med sent nittonhundratal. För att komplet-tera antologins texter tar Lindberg också upp ett par exempel från den nordiska samtidskonsten – Magnus Bärtås och Maria Friberg. Perioden karakteriserar Lindberg med begreppet moder-nitet. Hon menar att »Moderniteten präglas av konstvärldens splittring i en manlig, professio-nell offentlighet och en privat, kvinnlig sfär, en splittring som allt fler av dagens konstnärer…är med om att upphäva«, men definierar inte be-greppet mer än så. Jag anar att hon vill peka på att artiklarna inte bara rör sig i den »rena« konstvetenskapen, utan även refererar till en mer allmän samhällelig och socialhistorisk rö-relse, men anser att hon handskas slarvigt med skillnaderna mellan de olika rörelser som ryms inom begreppet, inte minst modernism och postmodernism.

Syftet med denna antologi där maskuliniteten får spela huvudrollen är att introducera aktuell forskning om könets betydelse i den moderna konstvärlden och konsthistorien. Lindberg har gjort ett urval av åtta texter, författade av fram-förallt amerikanska, men även några engelska författare, sex kvinnor, två män. Med undantag

Dow

nloa

ded

by [

Nor

thw

este

rn U

nive

rsity

] at

15:

46 1

8 D

ecem

ber

2014

108 PATR IK STEORN

för Carol Duncans pionjärtext som ursprungli-gen publicerades redan 974 är texterna skrivna under 990-talet, vilket ger hela antologin ak-tualitet och samtidsförankring. Ofta är de häm-tade från andra antologier på teman som kropp eller maskulinitet, och de utgår ofta ifrån ett vi-sual culture-begrepp. Studieobjekten är hämtade från den kanoniserade konsthistorien, och man kan därför märka en viss betoning på franska och amerikanska förhållanden. Texterna skriver inte om kanon, men problematiserar och nyan-serar den. Urvalet är representativt, men det är synd att Lindberg valt bort de mer teoretiskt komplicerade texterna på området, och kon-centrerar sig på de som speglar empiriska sam-manhang. Norman Bryson och Mieke Bal är exempel på mer teoretiskt förankrade författare som även behandlat maskulinitet. Särskilt synd är det med tanke på att det råder risk för under-teoretisering inte bara i konstvetenskapen, utan även inom maskulinitetsforskningen.3

Anthea Callen inleder raden av texter med artikeln Maskulina ideal. Om maktens anatomi som handlar om kopplingar mellan bild och tänkande i det sena 700-talet. Hon utgår ifrån att det inte finns något sådant som en »natur-lig« kropp, utan ser det som att alla avbildade kroppar är representationer som förkroppsli-gar en sammansatt väv av kulturella idéer. Al-binus grafiska bilder av anatomier och skelett används som exempel. Bilderna rör sig mellan konst och vetenskap, men fungerar normeran-de på båda områdena. Hennes text visar att ske-letten konstrueras som manliga (trots att inga könsattribut överhuvudtaget är synliga), och att deras poser ofta bygger på antika förlagor. Cal-lens text är en av de mer teoretiserande. Hon använder både genusteori och visual culture-teori för att visa på vilken betydande roll dessa bilder haft i att etablera den manliga kroppen som norm för både naturvetenskap och konst.

I artikeln Störtade fäder. Maktens bilder i förrevolutionär konst behandlas också sjutton-hundratalet. Denna nu klassiska studie av Carol Duncan kopplar ihop ett motiv med historiska och psykologiska skeenden. Motivet är den ut-manade fadersauktoriteten, ett motiv som blev vanligt i Frankrike under tiden omedelbart före franska revolutionen. Duncan föreslår att dessa motiv sublimerade betraktarens förbjudna im-pulser att kritisera kungamakten. Hon gör en subversiv tolkning av de konstverk som ställdes ut på den officiella salongen, och menar att de uttryckte en allmän samhällelig tidsanda där upproriska känslor var så pass legio att motivet inte ens av kungens administration upplevdes som utmanande. Manlighetens auktoritet ut-manas dock inte. I Davids målningar under franska revolutionen avbildas de offer en ung man måste göra för att passa in i den nya stats-bildningen. Kvinnorna är marginaliserade eller passiviserade – detta är en manlig affär.

Maskulinitet, muskler och modernitet hos Caillebottes manliga gestalter för oss till slutet av 800-talet, och vi befinner oss fortfarande på fransk mark. Tamar Garb undersöker mas-kulinitet i Caillebottes målningar av män. Sportroddare, boxare, golvslipare, målare och badande nakna män utan allegorisk täckmantel representerar alternativ till den borgerliga mas-kuliniteten. Målningarna blir som utflykter i en alternativ manlighet för en ytterst rik person som Caillebotte, och även för tidens manliga betraktare ur borgerskapet. Klasstillhörighet framhålls här som en viktig faktor i skapan-det av tidens maskulinitetskonstruktion. Även om denna studie kanske är något för centrerad kring Caillebottes eventuella identifikation med denna alternativa manlighet visar den em-piriska studien på något av stor teoretisk vikt. Den borgerliga manligheten vid denna tid kom att uppfattas som »feminiserad«, och en mer

Dow

nloa

ded

by [

Nor

thw

este

rn U

nive

rsity

] at

15:

46 1

8 D

ecem

ber

2014

LITERATURE 109

»maskulin« manlighet söktes hos sportutövare och arbetare.

Den enda text som behandlar nordisk konst är Kropp och kroppspolitik i Edvard Munchs Badande män av Patricia G. Berman. Hon un-dersöker omständigheterna kring den omdefi-niering av manskroppens symboliska funktion som äger rum i Norden vid sekelskiftet och dess betydelse för uppfattningen av naturen genom att fokusera Edvard Munchs målning Badande män från 907-08. I en biografiskt grundad tra-dition ses målningarna som ett tecken på att Munch brutit med det utsvävande liv han tidi-gare levt. Berman använder Eugène Jansson, J. A. G. Acke och J. F. Willumsen som jämförelse-material och lyfter fram målningarna med den nordiska friluftsvitalismen som kontext. Mans-kroppen tolkas som ett tecken för den kraftfulla naturen, och en nordisk karaktär. Berman ser dessa målningar som en reaktion emot den fe-minisering som många uppfattade hota måleriet vid sekelskiftet 900. Här är det inte bara man-ligheten som är i kris, utan även måleriet i sig.

Vad gör en man till en man? Hur det masku-lina skapas undersöker Maureen G. Shanahan i sin avhandling om Fernand Légers måleri från mellankrigstiden. Den föreliggande texten är en del av hennes ännu outgivna avhandling. Hon menar att manligheten vid denna tid ut-manades av yrkesarbetande kvinnor och av män invalidiserade av kriget. Metalliskheten i Légers manskroppar associerar hon delvis med de proteser krigsinvalider bar, men hon ser denna kvalitet även som ett sorts skydd gente-mot den effeminering av mannen många ansåg hotade även i denna tid. Detta är kanske den tunnaste av antologins texter, då det ibland blir alltför häftiga kast mellan bild, biografiska om-ständigheter och historiska förhållanden.

Jackson Pollock är föremål för nästa text, Pol-lock och efterkrigstidens maskulinitet. Andrew

Perchuck visar hur myten kring Pollock i 50-ta-lets Amerika bidrog till att skapa och upprätt-hålla flera maskulina stereotyper – rebellen, storsuparen, fallosdyrkaren och den destruktiva kvinnodyrkaren. Författaren gör en närläsning av måleriet och behåller hela tiden kontakten med materialet utan att förvirra sig bort i kon-textualiseringen. Referenser till reception och historiografi liksom samtidens syn på sexuali-tet och manlighet förankras i bilderna. Idén om maskulinitet som en maskerad är utgångspunkt för studien, och stereotypen om den ameri-kanske abstrakte manlige målaren blir genom-lyst utifrån frågor om kommersialisering och ytlighet som förankras i måleri och konkreta uttalanden. Den maskulina uppvisning som förknippas med Jacksons droppmåleri kom att skapa en hierarkisering som gav högre värde åt vissa konstnärer och vissa typer av konstverk som kunde karakteriseras som »maskulina«. Denna artikel har en del gemensamt med den nästkommande som också tar fram en manlig konstnär som en maskulinitetens förebild och »räddare«.

Cécile Whitings har i artikeln Lichtensteins lånade prickar tittat på de serier Roy Lichten-stein utgick från i sitt måleri. Hon ser att han ofta valt att göra målningar av serierutor som på ett eller annat sätt överdriver könsstereoty-per. Hon tolkar detta som att konstnären driver med tidens könsroller, och framhäver dem som konstruktioner. Konstkritiken kring Lichten-stein däremot berörde inte alls könsroller, utan inriktade sig på formalistiska (och maskulini-serade) kriterier, vilket Whiting förklarar med att han ingick i Clement Greenbergs stall av konstnärer. Lichtensteins image omfattar både det ironiska, distanserade och det kraftfulla, maskulina i en specifik könsroll – den coole, intellektuelle och objektive mannen. Konst och konstnärsimage blir viktiga delar i 960-talets

Dow

nloa

ded

by [

Nor

thw

este

rn U

nive

rsity

] at

15:

46 1

8 D

ecem

ber

2014

110 PATR IK STEORN

maskuliniseringsprojekt, en tid då den ameri-kanske mannen kritiseras för att vara allt för otydlig och osäker.

Alla de ovan refererade artiklarna under-söker den normativa maskuliniteten och ifrå-gasätter dess status genom att lyfta fram kon-struktionen som ligger bakom den till synes naturgivna fasaden. De flesta handlar om vita heterosexuella män som arbetar med oljemåleri och som skrivits in i den allmänna konsthisto-riens kanon. Etnicitet och sexualitet är aspekter på manlig identitet som är frånvarande i de an-dra artiklarna, andra konstnärliga medier säll-synta, och man kan undra varför? En artikel får fylla alla dessa luckor – Att tolka rasfetischism: Robert Mapplethorpes fotografier av Kobena Mercer – men är också antologins i mitt tycke bästa text. Mercer skrev den första delen av ar-tikeln i och med att Robert Mapplethorpe fick stor kommersiell uppmärksamhet och medial exponering för sina fotografier av nakna svar-ta män. Han är mycket kritisk i denna del och använder sig av en stor teoretisk arsenal från psykoanalys och semiotik då han menar att bilderna är uttryck för den vita kulturens ras-fetischism. Den andra delen av artikeln är skri-ven tre år senare, och Mercer har kommit att se bilderna i andra ljus, och blivit mer positivt inställd. Han vill dock inte göra avbön för sina tidigare ställningstaganden, varför den tidigare delen publiceras tillsammans med den nya. Nu ser han fotografierna som en del av en homo-sexuell kultur och identitetsskapande för svarta i USA. Den chockeffekt han tidigare menade bekräftade en »vit« fetischistisk blick på svarta homosexuella ser han nu som en möjlighet att skapa oro hos den vite betraktaren och under-gräva etablerade kategorier. Anledningen till omvärderingen hittar han hos sig själv: »I efter-hand ser jag denna bristande logik som en följd av min egen ambivalenta position som svart

homosexuell betraktare.« Mercer överträder en outtalad norm när han synliggör sitt eget fors-karjag i sin artikel. Han visar på hur hans egen maskulinitet påverkat tolkningsprocessen, och visar samtidigt på konstverkets ambivalenta potentialer. Här ser jag en stor potential även för maskulinitetsforskningen – att synliggöra och överträda naturaliserade konstruktioner.

Endnotes . Solomon-Godeau, Abigail: Male Trouble. A Crisis in

Representation, London 997.

2. Ekenstam, Claes m.fl. (red): Rädd att falla. Studier i manlighet, Stockholm 998.

3. Tjeder, David: Maskulinum som problem: Genusforskn-ing om män. Historisk tidskrift 2002:3

Patrik SteornKonstvetenskapliga institutionenStockholms universitet06 9 StockholmE-mail: patrik.steorn@arthistory.su.se

Sofia Danielson, Sigrid Eklund Nyström, Anne-Marie Ericsson, Micael Ernstell, Jan von Gerber, Maria Görts, Jonas Hansson, Björn Linn, Kristina Mezei, Thomas Millroth, Catharina Nolin, Cilla Robach, Eva Sundler Malmnäs, Anna Tellgren. Signums svenska konst-historia. Konsten 1915–1950. Bokförlaget Signum, Lund 2002. 695 sidor, 892 ill. ISBN 91-87896-48-6.

Efter att tidigare ha givit ut elva band om kon-sten från stenålder till första världskriget, har Signums svenska konsthistoria nu kommit fram till tiden 95-950. Den senaste delen är ett imponerande verk som ger intryck av att vara inget mindre än en generalinventering av den svenska konstens tidiga 900-talshistoria

DOI: 10.1080/00233600310017941

Dow

nloa

ded

by [

Nor

thw

este

rn U

nive

rsity

] at

15:

46 1

8 D

ecem

ber

2014