antibiotikaresistenta bakterier hur är läget? vad kan vi göra?
DESCRIPTION
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?. Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2012-05-23. Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster. Minskad sjuklighet och dödlighet Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Antibiotikaresistenta bakterierHur är läget?
Vad kan vi göra?
Eva GustafssonSmittskydd Skåne
2012-05-23
Smittskydd Skåne/EG
Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Minskad sjuklighet och dödlighet
Förutsättning för modern sjukvård
Avancerad kirurgiCytostatikabehandlingTransplantationerNeonatalvård
Smittskydd Skåne/EG
Sulfa
TetracyklinerDoxyferm
Penicilliner
Aminoglykosid Garamycin
MakroliderEry-Max
GlycopeptiderVancomycin
Streptograminer
Kloramfenikol
KinolonerCiproxin
Trimetoprim
LinkosamiderDalacin
1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
OxazolidinonerZyvoxid
Introduktion av nya grupper av antibiotika
KarbapenemerTienam
Cefalosporiner Cefadroxil
LipopeptiderCubicin
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaanvändning
Rädda livMeningit
SepsisPneumoni
Utbredd streptokock-infektion
Minska komplikationerEtmoidit, frontalsinuit
Akut otit 1 <>12 årPyelonefrit
SårinfektionerBorrelia
Lindra symtomNedre UVI
Uttalad faryngotonsillit
Liten eller osäker effektMaxillalrsinuit
Lätt/måttlig faryngotonsillitAkut otit 1-12 år
Mykoplasma-pneumoni
Ingen effektÖLIABU
Akut bronkitFaryngotonsillit med neg odling/strepA
Smittskydd Skåne/EG
Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn
(M Söderberg avhandling 1990)
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaresistenta bakterier
En del av normalfloran
Tyst bärarskap vi inte märker av
Om infektion -svårare att behandla,
högre dödlighet
Rubbar grunden för modern sjukvård
Antibiotikaresistens – en epidemi i det tysta
Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440Smittskydd Skåne/EG
Strama SkåneStrama Skåne
Penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker i Europa
Goosens, ESAC project group, Lancet febr 2005
Spridningspotential i vården
• MRSA: meticillinresistenta Staphylococcus aureus (1960-talet)
• VRE: vankomycinresistenta enterokocker (1990-talet)
• ESBL: extended spectrum betalactamase (1980-talet), E.coli, Klebsiella pneumoniae, Salmonella…
• ESBLCARBA, karbapenemase (2000-talet) E.coli, Klebsiella med flera… enterobacteriaceae
Smittskydd Skåne/EG
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1000
Antibiotikaresistens i Skåne 2001-2011VRE MRSA ESBL PRP
ESBL – antibiotikaresistens som sprids med små rörliga genetiska element vertikalt och horisontellt
Smittskydd Skåne/EG
• Enzym som bryter ner antibiotika (betalaktamas), resistensen är överförbar mellan bakterier
• E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus, (normalflora i tarm) Salmonella, Shigella
• Urinvägsinfektion, sepsis, pneumoni (VAP)
• Asymtomatisk bärarskap: tarm, kroniska sår, katetrar, ABU
• Oklart om man någonsin kan ”fria” 1-1,5 kg bakterier i tarmen
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase)
Smittskydd Skåne/EG
E.coliKlebsiella pneumoniaeProteus mirabilis
ESBL(Betalaktamas)
ESBL multiresistent
ESBLCARBA(karbapenemase)
TrimetoprimSelexidFuradantinCiprofloxacinCefalosporiner: Cefadroxil, Zinacef, Claforan, FortumTazocinNebcinaTienam/Meronem
TrimetopromFuradantinCiprofloxacinNebcinaTienam/Meronem
Tienam/MeronemFuradantin
Colistin (1950-1970)
Antibiotikaval vid ESBL-produktion
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-fynd i Skåne 2011 vid klinisk utredning och provtagningslokal
Urin62%
Blod3%
Hud och mjukdelar
2%
Feces/diarre
1%
Feces/rectum screening30%
Övrigt1%
ESBL-fynd och provtagningslokal, Skåne 2011
Smittskydd Skåne/EG
Provtagare för ESBL i Skåne 2011
Smittskydd Skåne/EG
Kir5%
Urol3%
Gyn7%
Med17%
Barn6%
Inf10%
Primärvård43%
Övr9%
Provtagare i Skåne vid fynd av ESBL 2011
SmittaMånga olika miljöer och smittvägar för multiresistenta tarmbakterier
Smittskydd Skåne/EG
SelektionAntibiotika har betydelse för etablering och sjukdom
av ESBL-bildande tarmbakterier
Smittskydd Skåne/EG
• ”Ingen liten antibiotikakur för säkerhets skull”• Behandla inte ABU (lågvirulenta bakt, skydd mot
invasiva, skydd mot resistenta, ej ökad sjuklighet, ej försämrad njurfunktion)
• Undvik cefalosporiner och kinoloner• Kontrollera tidigare odlingssvar och resistensmönster
om behandling är nödvändig
Antibiotika
ESBLCARBA Extended spectrum betalactamase av karbapenemastyp hos enterobacteriaceae =
tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika
• Största resistenshotet• E.coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas, Acinetobacter mm,
Salmonella, Shigella• Anmälningspliktig och smittspårningspliktig 15 mars 2012• Skåne 2011: 8 av Sveriges 16 fall
– Barn som förlösts med sectio i Indien– Stroke i Grekland, stroke i Rumänien– Akut tarm-op i Bosnien– Akut höftfraktur-op i Irak– Skönhetsoperation i Brasilien– Sårskada vid flodbadande i Indien
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-bildande bakterierRåd till patient
Risk att drabbas av ESBL• Vård utomlands (kontaktsmitta)• Resor utomlands (fekal-oral
smitta): livsmedel, vatten• I Sverige: livsmedel?• Antibiotika, selektion
Skydda sig• Vid utlandsresa: ordentligt
tillagad mat, buteljerat vatten (som vid all tarmsmitta)
• Ingen onödig antibiotika
Konstaterad ESBL - smittrisk• Vården: diarré, stomi, sår,
”sladdar och slangar”• Hemmet: liten risk till friska,
exponering för samma källa?
Minska smittrisken vid ESBL• God handhygien efter
toalettbesök och inför matlagning• Leva som vanligt, ingen
inskränkning i arbete eller fritid, ingen sexuell smitta
Smittskydd Skåne/EG
MRSAMeticillinresistenta Staphylococcus aureus
• Bakterie som koloniserar hud, näsa, svalg, perineum
• Kromosomal resistens, följer bakt
• Hudinfektioner, impetigo, bölder, skelett, hjärtklaffar
• Vårdsmitta (mellan patienter sår, KAD och via personal eller föremål), finnas flera veckor i miljön, personalsmitta
• Annan smitta: idrott, gym, dagis
• Uppföljning infektionsklinik, avskrivning av bärarskap
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA)
MSSA säkert val
MRSA efter resistens-bestämning
MRSAsäkert val
Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam MeronemTazocinVancocinZyvoxid
DalacinFucidinAminoglykosiderTrimetoprimsulfaRifampicin
Vancocin Zyvoxid
Smittskydd Skåne/EG
MRSA bärartid, Skåne 2003-2006
139 dagar (median) 4,6 månader
Smittskydd Skåne/EG
Utomlands v
ård på s
jukhus
Utomlands v
ård utan
för sjukh
us
Utomlands i
samhälle
t
Sverig
e vård på s
jukhus
Sverig
e vård utan
för sjukh
us
Sverig
e i sam
hället
Sverig
e okänt
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
Smittväg MRSA 2007-2011 i SkåneÖkning av utlandsförvärvad smitta utan vårdkontakter
2007(n=159) 2008 (n=272) 2009 (n=284) 2010 (n=313) 2011 (n=369)
Smittskydd Skåne/EG
Utomlands vård på sjukhus18%
Utomlands vård utanför sjukhus7%
Utomlands i samhället30%
Sverige vård på sjukhus1%
Sverige vård utanför sjukhus1%
Sverige i samhället42%
Sverige okänt2%
MRSA i Skåne 2011 och trolig smittväg (n=369)
Smittskydd Skåne/EG
MRSARåd till patient
Risk att drabbas av MRSA (kontaktsmitta)• Vård utomlands • Sårmottagningar• Resor utomlands, sår och andra
hudlesioner• Aktiviteter med mycket hudkontakt
Skydda sig• Smittar sällan om huden hel• Tvätta händerna, näsan kan vara
ingångsporten
Konstaterad MRSA(kontaktsmitta)• Vården: sår, ”sladdar och slangar”• Hemmet: pågående hudinfektion,
eksem som inte är under kontroll• Ev. inskränkning: vårdarbete, förskola• Informationsplikt till vården
Minska smittrisken vid MRSA• God handhygien, egen handduk, sår
täckta• Pågående hudinfektion: ingen träning,
inget allmänt bad
Smittskydd Skåne/EG
Inga nya antibiotika i sikte – köpa oss tid
Motverka spridning av resistenta bakterier
Goda hygienrutiner i vård och omsorg
Motverka selektion av resistenta bakterier
Rationell antibiotikaanvändningNödvändigt? Preparat? Dos? Behandlingstid? Rekommendationer!
Smittskydd Skåne/EG