arbete? - kela · 2012-10-25 · slutat sina studier och det inte finns jobb. framtiden är höljd...

■ AktuelltSaga och sant om FPA. s. 6-7

■ HälsanVi kan behöva ASLAK för att orka. s. 8

■ Hem&FamiljMilitärunderstödet är viktigt för lilla Aada och hennes familj. s. 10

■ PensionÖver 65-åringar behöver mera träning. s. 11

Sofie blir färdig sjukskötare i vår. Hon litar på att hon behövs på arbetsmarknaden.

Sidan 9

FPA stöd s. 12–15

Kela Benefits s. 16–17

Arbete?

Mitt i a

llt

FPA:s

tidnin

g till

varje

hem 2

•2010

M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 0 2 • 2 0 1 0 • M i t t i a l lt

Tidningen Mitt i allt – Elämässä är ett offentligt meddelandesom delas till varje hem.Nummer 2/2010 delas ut 3–16.5.

Årgång 38

År 2010 utkommer 3 nummer. Följande nummer utkommer i septem-ber.

Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA)

[email protected] eller [email protected] (växel) 020 634 11Adress PB 450, 00101 Helsingfors

www.fpa.fi/mittiallt

Redaktionen svarar endast för beställt material.

UtdelningenSuomen Suoramainonta Oy.tfn (09) 5615 6417eller webblanketten suora.net/kelajakelut

ChefredaktörSeija KauppinenRedaktionssekreterareTua KyrklundSekreterareChristel StenströmOmbrytningwww.both.fiOmslagsbildJuha Törmälä

Taltidningen(ISSN 1798-5374)Mitt i allt kan beställas som taltidning hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors,tfn (09) 6962 3010

Upplagaca 2,7 miljoner

TryckeriSanomapaino Oy, Vanda

ISSN 1798-5358

Mitt i alltLedaren n Maj 2010

2

Många unga utan jobb

F r å g o r F å r s v a r

Unga drabbas hårdast

Arbetslöshetsgraden bland under 25-åring-ar förväntas stiga till 24 procent i år.

Sorgligast är situationen i slutet av vå-ren då utexaminerade försöker komma in på arbetsmarknaden. Tusentals ung-

domar hamnar direkt i arbetslöshetsregistret. Ungdomsarbetslösheten är mycket konjunkturkäns-

lig. Därför drabbar den ekonomiska krisen hårdare de unga än äldre arbetssökande.

Man kan tänka sig hur det känns när man har av-slutat sina studier och det inte finns jobb. Framtiden är höljd i dunkel och man vet inte hur länge den be-svärliga situationen håller på. Hur kan man planera att skaffa bostad eller grunda familj om det inte finns nå-gon ljusning i sikte?

Det dåliga sysselsättningsläget är knappast en nyhet för någon, men man tror nog inte att den ska drabba en själv, när man haft framgång i studierna och blir fär-digt för ett yrke. Det finns behov av färsk kunskap, bara man kom åt att visa vad man kan.

Det är svårt att få en arbetsplats, om man inte har ti-digare arbetserfarenhet. Utan arbete får man inte hel-ler någon erfarenhet. Till varje ledig arbetsplats finns det tiotals om inte hundratals sökande. Det är svårt att sticka ut med annat än arbetserfarenhet.

När det finns lika goda sökande kan arbetsgivaren välja den som har den lämpligaste arbetserfarenheten.

Efterfrågan på arbetskraft och utbudet möts inte. Social- och hälsovården har mera arbete än sökande. Inom många andra branscher är situationen omvänd. Exempelvis kommunikations- och konstbranscher kan man studera överallt i landet men arbetsplatsutbudet i branscherna är ytterst begränsat.

Varför lockas ungdomar att studera branscher som inte erbjuder sysselsättning? Undervisningsrådet Matti Kimari konstaterar i denna tidning att det är svårt att förutse utbildningsbehov på sikt, men hopp-fulla ungdomar söker sig också till branscher där ut-sikterna är dåliga. De närmastes goda råd ekar ofta för döva öron, när den unga har kommit underfund med sin egen bransch.

Långsiktig planering är inte svårt endast för utbild-ningsmyndigheterna. Få av oss kan bedöma hur det kommer att gå inom den egna branschen flera år in i framtiden.

Även om situationen kan synas hopplös är det bra att komma ihåg att utbildning är en god investering som på sikt kan skydda mot arbetslöshet. Om man inte får jobb genast lönar det sig att skaffa tilläggskunskap som är till nytta när depressionen lättar.

Arbetet tar inte slut i världen. Om man inte direkt efter utbildningen får arbete krävs det flexibilitet och tålamod.

Seija Kauppinen

n Hur bokar man tid till FPA-byrån?

Det går att boka tid för ett besök på FPA-byrån. I de flesta fall vill kun-derna boka tid då de har svåra frå-gor som de vill tala om och få svar på i lugn och ro. Det kan t.ex. gälla sjukpension eller en rehabiliterings-ansökan.

Man kan boka tid till vilken FPA-byrå som helst. Det gör man genom att ringa något av FPA:s service-nummer, eftersom FPA-byråerna in-te sedan årsskiftet längre har direkta telefonnummer. FPA:s svenska ser-vicenummer finns i denna tidning på sidorna 12–14 och de finska i Elämäs-sä-delen på sidorna 20–22. Service-numren finns också på Internet på adresserna:www.fpa.fi/servicenummer och www.kela.fi/palvelunumerot.

FPA har också ett nytt boknings-system under arbete. Det ska funge-ra via Internet. Den elektroniska tidsbokningen kommer att fungera tidigast nästa år.

n Ersätter FPA strålbehandling?

FPA kan ersätta strålbehandling som ges hos privata läkarstationer och sjukhus.

FPA-taxan för strålbehandling är 67,28 euro per gång, varav FPA ersätter 75 %.

Självriskandelen som är 13,46 eu-ro gäller en behandlingsserie på högst 15 gånger.

Cancerbehandlingen består van-ligen av en kombination av opera-tioner, strålbehandlig och läkeme-delsbehandling. FPA ersätter inte kostnader för strålbehandling inom den offentliga hälsovården.

Hilkka Arola

Aktuellt n 3

Det är frågan om ett försök som pågår i Mellersta Öster bottens, Kymmenedalens och Uleåborgs försäk-ringsdistrikt. Kyky kommer från det finskans arbetsför-måga genom samarbete.

Kyky-rådgivarna utreder arbetsförmågan hos per-soner som får sjukdagpenning. Projektet utvecklar de kundtjänster som gäller förmåner som har att göra med arbets- och funktionsförmågan. Kyky-rådgivarna söker tillsammans med kunderna lämpliga lösningar för hur det ska gå enklare att återgå till arbetet . Rådgivarna kan också hänvisa sina kunder till rehabilitering.

Tanken är att kunderna så snabbt och smidigt som möjligt ska kunna gå tillbaka till arbetet eller om ar-betsförmågan inte räcker till bli sjukpensionerade ut-an avbrott i utkomsten. Det gäller fall då rehabilitering inte är möjlig.

Mia Saarela som är Kyky-rådgivare vid FPA:s byrå i Karleby begär att kunden kommer på en intervju när

sjukledigheten hotar att dra ut på tiden eller sjukskriv-ningsperioderna upprepas.

– Vi diskuterar kundens arbets- och livssituation. Och jag reder ut hur kunden upplever att sjukdomen försvagar dennes arbetsförmåga. Merparten av de kun-der som Mia Saarela har intervjuat är patienter med sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. I många fall har de också en diagnos på utmattning och depression.

– Kunderna har ställt sig mycket positivt till min kal-lelse till intervju. De flesta har genast tagit kontakt och velat komma för att diskutera sin situation. De känner sig lättade när problem som rör utkomsten och arbe-tet reds ut och vi tillsammans aktivt försöker lösa dem.

Under intervjun funderar vi över olika rehabilite-ringsalternativ. FPA:s eller arbetspensionsanstalternas yrkesinriktade rehabilitering kan komma på fråga eller så kan det bli fråga om rehabilitering enligt prövning, t.ex. olika anpassningsträningskurser eller kurser för

personer drabbade av utmattning eller av sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen.

– Vi diskuterar också vilka förutsättningar det finns att klara av det nuvarande arbetet, och vid behov över-väger vi alternativ, från byte av arbetsuppgifter till byte av yrke eller omskolning. När så behövs tar jag kon-takt också med andra anknytande grupper och hänvi-sar kunden till exempelvis företagshälsovården eller arbets- och näringsbyrån.

Rådgivning i frågor om arbetsförmåga har visat sig vara en bra handlingsmodell, och den kommer inom de närmaste åren att utvidgas så att den blir en del av hela FPA:s kundbetjäning.

Heini LehikoinenÖversättning Gunilla Bergström

Kyky ska ge färre utdragna sjukledigheter

A n n e Y r jä nä

Mia Saarela hör till FPA:s första Kyky-rådgivare. Hon hjälper kunder som lyfter sjukdagpenning att reda ut deras arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov.

FPA har särskilda Kyky-rådgivare som ska hjälpa dem som får sjukdagpenning att komma underfund med sin arbetsförmåga.


delaktig i galenskapen

Delaktighet hör till dagens magiska ord. Simsalabim så försvinner problemen och genom delaktighet faller välfärd och hälsa över oss som ett guldregn. Sällan ställer man sig frågan ”delaktig i

vad då?”. Delaktighet har blivit ett värde i sig.Ett sätt att skapa delaktighet är tydligen att ta del i

diskussionen, vad den än handlar om. Är det månne en specifikt finländsk företeelse att massmedierna nyfiket hör sig för om folks åsikter i frågor av de mest skiftan-de slag? Antagandet är att allmänheten intensivt läng-tar efter att få reda på vad Jussi Virtanen eller Merja Mäkinen anser om den senaste inrikespolitiska skan-dalen eller om de tänker åka ut till landet för att fira midsommar. Av den ofattbara mängden skriverier på nätet att döma tror också människorna själva att deras åsikter är av ett mera vittgående intresse.

Jag läste nyligen en kolumn där skribenten uppgav sig vara trött på att läsa om folks åsikter. Det är jag med! Dessutom är jag trött på att ha en mening om sådant som har exakt samma förlopp oberoende av mina åsikter. Exempelvis om det här:

Allt tal om delaktighet. Effektivi-tetskrav och tvång förklädda till nå-got sporrande. Strategiarbete som ersättning för arbete. Detaljerna och mätarna för välfärden i SATA-kom-mitténs betänkande, när ingen fun-derar över vad välfärd är.

Jag är också oerhört trött på att vissa fortfarande inte unnar de homosexuella såda-na rättigheter som andra har. Och på att vi anser oss vara berättigade att inte ge djuren rätt till ett drägligt liv. Och på att de som för fram ekologiska synpunkter fortfarande ställs mot väggen. Och på att vi talar om skälig levnadsstandard endast för de fattiga men ald-rig för de rika.

Jag är trött på kraven att bilda nätverk, när vi redan sitter fast som fiskar i ett nät.

Jag skriver det här och inser att om det fanns rim och reson i vår tid skulle vi inte hela tiden behöva ha en åsikt om allting. När rim och reson saknas är vi till-freds, för vi har fått göra vår röst hörd: vi har blivit sedda, vi finns till. Då kan världen förbli som den är, likaså vår delaktighet i sådant som ingen borde delta i.

Om vi var tystare, skulle vi bättre kunna höra det som man behöver höra. Just här hade jag velat läm-na ett oskrivet utrymme i tidningen, en smal, vit spalt. Tom som uppehållet mellan en in- och utandning. Rofylld som skogen i vinterskrud, där tystnaden talar och där granens snötunga kronor avtecknar sig mot den blånande himlen. Där inget annat existerar. Översättning Gunilla Bergström

4 n Aktuellt Kolumnen | Tuula Helne

VI bEhÖVEr IntE ha En åsIKt OM aLLt.

Ansvarig forskare, [email protected]

Jorma Huuhtanen och Simo Kokko

tänker olika.

En nationell hälsofond – för och emot

te ha intresse för olönsamma och avlägsna trakter. Det kunde enligt Kokko mynna ut i en situation där hälsovårdsmarknaden domineras av några få internationella bolag.

Att FPA tar den styrande rollen i hälsofonden sväljer Kokko inte heller utan vidare, även om han in-te helt dömer ut tanken på en na-tionell hälsofond. FPA kunde even-tuellt åta sig att sköta pengarna, men det förutsätter att FPA:s ställ-ning och sätt att arbeta måste om-definieras.

Huuhtanen och Kokko redogör för sina åsikter i den nya tidskrif-ten Sosiaalivakuutus 2/2010 www.kela.fi/sosiaalivakuutus.

Hilkka ArolaÖversättning Gunilla Bergström

Utvecklingschef Simo Kokko på Institutet för hälsa och välfärd (THL) är inte helt övertygad.

Huuhtanen tror att en nationell hälsofond skulle effektivisera an-vändningen av hälso- och sjukvår-dens pengar och därmed förbätt-ra den grundläggande hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och effektivitet till allas bästa.

De medel som kommunerna, sta-ten och FPA använder på sjukvård, ca 15 miljarder euro, skulle samlas i en fond, och alla hälsovårdstjäns-ter som samhället erbjuder skulle finansieras via den.

FPA administrerar omkring hälf-ten av sjukvårdens pengar. Därför anser Huuhtanen FPA kunde ta hand om hälsofonden.

− Nu är det ingen som leder hel-heten. Hälso- och sjukvården styrs fritt av kommunerna, och på många håll är situationen tygellös, säger Huuhtanen.

Simo Kokko å sin sida tror att en hälsofond i stället för lösning-ar skulle medföra nya problem. Han är rädd för att fonden i vär-sta fall leder till att den offentliga sjukvården monteras ner. Om de pengar som kommunerna nu sat-sar på hälso- och sjukvård styrdes på riksnivå skulle det enligt Kok-ko utan tvekan leda till bristande demokrati.

Kokko ser som en risk att en stor del av hälsovårdstjänsterna i de stora städerna övergår i privat ägo. Internationella företag skulle in-

Aktuellt n 5

Bättre rättigheternär vi rör oss inom EU

mik

A u

usi

kil

po

ne

n

Alla fick inte plats när FPA och Pensions-skyddscentra-len informera-de om den nya EG-förordning-en för finlända-re som bor på Solkusten.

Patienterna sparade 40 miljoner euroReferensprissystemet som togs i bruk i april i fjol har satt fart på läkemedelsföretagens pris-konkurrens. Under de elva för-sta månaderna gav referens-prissystemet inbesparingar på närmare 95 miljoner euro, va-rav patienternas andel uppgick till nästan 40 miljoner euro.

Systemet gynnade mest dem som använder läkemedel för hjärt- och kärlssjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar samt läkemedel som påverkar centrala nervsystemet.

handläggnings- tider på webbenFPA:s styrelse sätter varje år upp mål för hur lång tid hand-läggningen, dvs. från att an-sökan registreras hos FPA till beslut, av olika förmånsan-sökningar får ta i medeltal. De målsatta handläggningstider-na publiceras på www.fpa.fi/handlaggningstid.

Handläggningen kan dröja längre t.ex. för att FPA måste begära tilläggsutredningar till ofullständiga ansökningar och i samband med ansöknings-rusning.

studiestöd kan byta till sjukdagpenningFrån och med augusti kan stu-derande, som insjuknar för en längre tid lyfta studiestöd tills de har beviljats sjukdagpen-ning. Därefter kan också stu-diestödets bostadsbidrag på ansökan ändras till allmänt bostadsbidrag.

Från och med augusti behö-ver studerande inte längre själ-va avbryta studiestödet. Det gäller studerande som blir sjuk-skrivna tidigast 1.8.2010.

Oftare stöd för gymnasie studierLäsåret 2008-2009 betalade FPA studiestöd till 29 500 gymnasiestuderande, vilket är 23 procent mera än året innan. Gränsen för hur mycket föräldrarna får förtjäna höjdes då med 30 procent.

Den nya EG-förordningen 883/2004, som trädde i kraft i början av maj, medför relativt få förändringar i den sociala tryggheten. Viktigast bland dem är att informa-tionsutbytet mellan EU-ländernas socialförsäkringsin-stitutioner blir elektroniskt och därmed snabbare.

Rättigheterna för studerande, pensionärer och an-dra som står utanför arbetslivet har utvidgats. De får nu sin sociala trygghet huvudsakligen från bosätt-ningslandet.

Personer som rör sig mellan olika länder ska kunna utnyttja sina rättigheter så snabbt och på så goda vill-kor som möjligt. Förordningen föreskriver bland annat att länder tillfälligt ska betala ut förmåner, då institu-tioner i olika länder är oense om vilket land som ska svara för utbetalningen.

Studera i Sverige eller DanmarkDe som åker till Sverige eller Danmark för att stude-ra längre än ett år ska sedan början av maj ansöka om att omfattas av den sociala tryggheten hos FPA. En-ligt den nya EG-förordningen behöver dessa studeran-de inte längra söka hemort i studielandet. Vilket land som svarar för den sociala tryggheten är beroende av om man flyttar för kortare eller längre tid än ett år till

Sverige, Danmark eller Finland. Vistelse under kortare tid än ett år räknas som tillfällig, och flyttning för över ett år som stadigvarande. Ändringen påverkar inte den studerandes rätt till studiestöd eller skolresestöd från FPA. Ansökan om social trygghet görs på blankett Y 38r.

Söka arbete i EuropaArbetslösa finländare som söker arbete i ett annat EU-land får från och med maj sina arbetslöshetsförmåner direkt från FPA eller sin arbetslöshetskassa. Tidigare har förmånerna betalats av det land där man sökt ar-bete.

Före resan ska den arbetssökande från FPA eller sin a-kassa begära blankett U2 att visa upp. När FPA är be-talare ska den arbetssökande under sin resa göra den månatliga anmälan om arbetslöshetstiden till FPA an-tingen via e-tjänsten eller genom att posta TT 2r-an-mälningarna.

När man får arbetslöshetsersättning från FPA eller sin a-kassa kan man för tre månader åka till ett annat EU-land för att söka arbete. Ytterligare information www.fpa.fi > Flyttning

Våra värsta känslor kan bli en resursSkam och självdestruktivt beteende var länge ständiga följeslagare i den svenska författaren Inger Edelfeldts liv. Uppväxten i en dysfunktionell familj och mobbning lade grunden till en dålig självbild. I boken ”Hur jag lärde mig älska mina värsta käns-lor” skriver hon öppenhjärtigt om sitt sö-kande. Efter att ha gått i olika terapier och testat allt från frigörande dans till hypnos hittar hon till slut zen coaching. Denna rätt så okända metod blev för Edelfeldt så förlösande att hon nu vill presentera den för andra.

Zen coaching har utvecklats av Kåre Landfald och har sina rötter i meditations-tekniken mindfulness och läran om icke våldskommunikation. Nyckelord är accep-tans, avslappning och insikt om att det

finns en positiv intention bakom negativa känslor som ilska, hat och skam. De kan visa ouppfyllda behov och bli en resurs i stället för en hämsko.

Zen coaching som metod framstår som spännande men förblir något abstrakt för en som inte själv provat. Den stora behållningen är Edelfeldts insiktsfulla tankar kring psykologi och mänskliga rela-tioner. Petra Ljung

Känslospaning med anna KåverBudskapet i psykologen Anna Kåvers bok ”Himmel, helvete och allt däremel-lan – Om känslor” är lockande. Genom att lära oss mer om varför vi har vissa känslor kan vi lära oss styra dem. Samti-digt betonar Kåver att det inte finns nå-got trollspö som tar bort alla obehagliga känslor.

Boken presenterar forskningsrön in-om biologi och psykologi samt ger läsa-ren filosofiska och kulturella perspektiv på känslor. Kåver går också igenom känslornas roll i relationer för att i bo-kens sista kapitel lära oss hur vi kan na-vigera klokt i känslovindarna. Det är lätt att bli ett offer för sina känslor om man inte är medveten om dem. Precis som i sina tidigare böcker förespråkar Kåver

mindfulness (medveten närvaro) som en metod för att lära kän-na sina egna reaktionsmönster.

Anna Kåver beskriver hur vår hjärna är anpassad för att söka bristtillstånd vilket gör att vi fokuserar på det som är negativt. Glädje är en mer flyktig känsla och psykiskt välbefinnande kräver därför ofta träning. Den här välskrivna och lättillgängliga boken ger en handfasta råd på vägen dit. Petra Ljung

Anna Kåver: Himmel, helvete och allt däremellan – Om känslor.Natur & Kultur, 2009.

Inger Edelfeldt: Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor. Optimal förlag, 2009.

wil

mA

hu

rsk

Ain

en

, e

lin

A l

Au

kk

Ar

ine

n

FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen anser att det är motiverat att grunda en nationell hälsofond.


6 n Aktuellt Aktuellt n 7

Saga och sant om FPALagstiftningen inom social trygghet ter sig obegriplig och ger lätt upphov till missförstånd om FPA:s verksamhet. Många myter lever kvar år ut och år in.

garantitid för handläggning Från och med början av år 2011 ska FPA och arbetslös-hetskassorna handlägga an-sökningar och arbetslöshets-stöd inom 30 dagar efter att de har fått ansökan.

Sata-kommittén har lagt fram sina förslag till social-försärkingsreformer har ock-så föreslagit handläggnings-garanti för studiestöd och bo-stadsbidrag. Handläggnigns-tiderna definieras för dem i samband med lagreformer.

Föräldrapenning till registrerad adoptivförälderPersoner som lever i ett re-gistrerat parförhållande ska från och med september få rätt till föräldrapenning för adoptivförälder efter adop-tion inom familjen. Det för-utsätter att barnet då är högst ett år gammalt.

Kvinnliga par skulle även få rätt till en förmån som mot-svarar faderskapspenningen. Både kvinnliga och manliga par skulle få rätt till en dag-penningsperiod som är jäm-förbar med pappamånaden.

Syftet med lagändringen är att personer som lever i ett registrerat parförhållande ska vara i en jämlikare ställning i förhållande till övriga adop-tivföräldrar. I september i fjol blev det möjligt för registre-rade par att adoptera varan-dras barn.

respit för eIdDet elektroniska personkor-tets eller id-kortets framtid ska övervägas under år 2011, har finansministeriet arbets-grupp beslutat.

Arbetsgruppen vill vänta med nedläggningen av eID-kortet tills det finns nya iden-tifieringslösningar såsom mobil identifiering.

Cirka 200 000 finländare har ett elektroniskt person-kort, men identifieringsfunk-tionen används ytterst lite. Över 99 % identifierar sig till FPA:s och skattemyndig-heternas e-tjänster med sina nätbankskoder.

Färska bevis på olika missuppfattning-ar kom i dagen då morgon-tv på TV1 intervjuade FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen. Under intervjun fick tittarna via YLE sända FPA kommentarer, som se-dan lämnades till FPA för kännedom.

Nedan följer svar på vissa föreställning-ar bland medborgarna.

SAgA: FPA beviljar så små dagpenningar och andra förmåner som möjligt av ren snålhet.SANT: Det är riksdagen som fattar beslut om storleken på de föräldra-, sjuk-, reha-biliterings- och arbetslöshetsdagpenning-ar samt pensioner som FPA betalar ut.

SAgA:FPA parar ihop två personer som bor i samma bostad för att inte behöva betala arbetsmarknadsstöd till endera.SANT: När arbets mark nads stödet behovs-prövas inverkar makens eller makans in-komster på förmånens storlek. I lagen till-lämpas bestämmelserna om makar också på män och kvinnor i fortlöpande sambo-förhållanden, dvs. på personer som bor i samma hushåll och även i övrigt lever under äktenskaps liknande förhållanden. Om personerna i fråga dock trovärdigt kan redogöra för att de inte lever som sambor utan att det är fråga om ett hy-resförhållande kan personerna anses leva separat. Då måste FPA få en utredning av hyresförhållandet och hyresbetalningen. FPA kan också fästa uppmärksamhet vid hur boendet har ordnats.

SAgA: FPA betalar ersättning för kun-dernas läkarräkningar enligt taxor som FPA själv har hittat på och som är mycket mindre än de verkliga taxorna. SANT: FPA ersätter en del av kostnader-na för privat läkare eller tandvård enligt en för dessa fastställd ersättningstaxa. Taxan anger det belopp som FPA kan god-känna som grund för ersättningen. FPA fastställer taxan för exempelvis läkararv-oden i enlighet med sjukförsäkringslagen och de grunder som nämns i statsrådets förordning. De privata vårdavgifterna är vanligen högre än FPA-taxorna. Taxorna och exempel finns på www.fpa.fi > Sjuk > Sjukvårdsersättningar

SAgA: Besvärsnämnden för social trygg-het är ett FPA-organ som motvilligt be-

handlar besvär och som med avsikt sölar med behandlingen. SANT: Besvärsnämn-den för social trygghet är ett lagstadgat obero-ende och självständigt besvärsorgan. Nämn-den bildar en special-domstol inom socialför-säkringen och tar ställ-ning till beslut som har fattats av FPA och ar-betsplatskassorna. Be-

svärsnämnden för social trygghet sorterar under Social- och hälsovårdsministeriet.

SAgA: Försäkringsläkarna fattar beslut om sjukdagpenningar och sjukpensioner utan att alls bry sig om de behandlande läkarnas utlåtanden.SANT: Försäkringsläkarna fattar inte be-slut om sjukdagpenningarna eller sjuk-pensionerna, utan ger sin egen bedöm-ning av sökandenas arbetsoförmåga med stöd av all den information som de har till sitt förfogande. Utgående från de be-handlande läkarnas utlåtanden bedömer försäkringsläkarna hur sjukdomarna i frå-ga inverkar på sökandenas funktionsför-måga och i vilken mån arbetsförmågan är tillräcklig med avseende på sökandenas normala eller därmed jämförbart annat arbete. Om de behandlande läkarna skri-ver bra utlåtanden som också innefattar en vård- och rehabiliteringsplan, hjälper det försäkringsläkarna i helhetsbedöm-ningen av arbetsförmågan.

SAgA: Det är av ren gnidighet som FPA inte beviljar vare sig barn eller vuxna psy-koterapi. SANT: Psykoterapi utgör en form av re-habilitering som behovsprövas av FPA och som riksdagen årligen beviljar ett be-gränsat penningbelopp för. FPA använder pengarna till att ordna terapi för dem som har fyllt 16 år. För barn ordnar FPA psyko-terapi endast som ett led inom den mång-formiga familjerehabiliteringen. I övrigt är det den offentliga hälso- och sjukvår-den, dvs. barnets hemkommun, som sva-rar för terapin för barn under 16 år.

SAgA: FPA sölar avsiktligen med behandlingen av förmåner.

SANT: FPA:s styrelse ställer varje år upp en målsatt tid för behandlingen av för-måner. Att förmånerna har olika behand-lingstider och målsatta tider beror i hu-vudsak på att villkoren för olika förmå-ner är av så varierande omfattning. Ofta överskrids den målsatta tiden på grund av att väsentliga uppgifter i ansökan sak-nas och FPA måste begära dem av sökan-den i efterskott. Under vissa perioder kan behandlingen av ansökningarna hopa sig på grund av att antalet ansökningar är större än väntat.

SAgA: FPA:s beslut förblir inte konfi-dentiella, eftersom FPA i Helsingfors helt på måfå sänder ansökningar som lämnats in i Helsingfors för att behand-las någon annanstans i Finland.SANT: För att kunden ska få sitt beslut så fort som möjligt överför FPA ansök-ningar från de överbelastade byråerna i huvudstadsregionen till mindre belasta-de byråer för avgörande. Besluten över-förs elektroniskt i ett skyddat datanät. Tystnadsplikten gäller alla FPA-tjäns-temän oberoende av stationeringsort i Finland.

SAgA: FPA plågar folk genom att lägga ner byråernas telefonnummer.SANT: FPA har förbättrat sin telefon-tjänst genom att lansera tolv riksom-fattande och förmånsspecifika service-nummer, som betjänar kunderna från måndag till fredag klockan 8–18, dvs. också efter tjänstetid. Kunder som inte vet vilket nummer som borde betjäna dem kan ringa upp vilket nummer som helst.

SAgA: FPA övervakar allas bankkonton.SANT: FPA ber att få sökandens konto-uppgifter endast om det inte i övrigt går att få tillräckliga uppgifter och om det är befogat att misstänka att de uppgifter som sökanden har lämnat inte är tillräck-liga eller tillförlitliga och sökanden inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna överlämnas. I sådana fall är bankerna en-ligt lag skyldiga att lämna FPA uppgifter-na. Räntorna på bankinsättningar inver-kar bl.a. på arbetsmarknadsstödet och bostadsbidraget.

Hilkka ArolaÖversättning Kurt Kavander

FPa Parar IhOP tVå PErsOnEr sOM bOr I saMMa bOstad

pie

tAr

i p

ost

i


8 n Hälsan Studier&Jobb n 9

ASLAK- och TYK-rehabilitering, som finansieras av FPA, utgör en del av olika åt-gärder som ska främja klientens arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringen genom-förs i samarbete med arbetsplatsen och före-tagshälsovården.

ASLAK-rehabilitering är yrkesinriktad tidig och förebyggande rehabilitering för ålderska-tegorin 40+. TYK–rehabiliteringen är avsedd främst för ålderskategorin 55+ och har som mål att upprätthålla och utveckla arbetsför-mågan. Till rehabiliteringsprogrammet hör bland annat undersökning och vägledning i frågor som orsakar problem i klientens eget arbete.

Folkhälsan Norrvalla Rehab Center ordnar både ASLAK- och TYK-rehabilitering på svenska. Ansökan till rehabiliteringsplatserna sker via FPA. FPA kan också bevilja rehabilite-ringspenning för att trygga utkomsten under rehabiliteringen samt ersätta resekostnader.

Om klientens arbetsgivare betalar lön un-der rehabiliteringstiden betalar FPA rehabili-teringspenningen till arbets givaren.

Arbetsgivare kan ansöka om egna kurser till år 2011 för att stöda arbetet eller sin mål-grupp. I samråd med arbetsplatsen och fö-retagshälsovården kommer behoven fram och resulterar i en kursansökan (blankett KU119r). Ansökningarna för ASLAK kurserna 2011 ska vara inne 5.5.2010.

I höst ordnar Folkhälsans Rehab Center på Norrvalla i Vörå ordnar ASLAK-rehabili-tering på svenska för följande yrkesgrupper:

n Administrativ personal med kursstart 1.8.2010 (kursnr 37562)n Familjedagvårdare med kursstart 8.8.2010 (kursnr 37563)n Vårdpersonal i västra Finlands FPA distrikt med kursstart 12.9.2010 (kursnr 37566)n Personal inom Kårkulla samkommun med kursstart 26.9.2010 (kursnr 37602)n Lärare och forskare inom Åbo Akademi för sydvästra Finlands FPA distrikt (kursnr 37599).

Dessa och övriga rehabiliteringskurser som finansieras av FPA finns på adressen www.fpa.fi/sokrehabkurs.

Rehabiliterings-penning tryggar utkomstenFPA kan bevilja rehabiliteringspenning för att trygga utkomsten under rehabilite-ringstiden.

Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenning och är en ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringen.

År 2009 beviljade FPA rehabiliterings-penning till 34 518 personer som deltog i FPA- finansierad rehabilitering. Av dessa deltog 39 %, dvs. 13 484 personer i ASLAK-rehabilitering.

www.fpa.fi > Rehabilitering

Rehabilitering ska förlänga arbetslivet

n Om du blir arbetslös, ska du anmäla dig som arbetssökande till Arbets- och närings-byrån (www.mol.fi). n Om du är medlem i en arbetslöshetskassa kan du söka förtjänstdagpenning hos din egen a-kassa. Då kan du få du förtjänst-dagpenning i högst 500 dagar. www.tyj.fin Om du inte hör till en a-kassa söker du

grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd hos FPA. Du har rätt till grunddagpenning om du under de senaste 2 åren har arbetat minst 8 månader före arbetslösheten (ar-betsvillkoret). Du får grunddagpenning i högst 500 dagar. Om du inte uppfyller ar-betsvillkoret, kan du ha möjlighet att få ar-betsmarknadsstöd. Arbetsmarknadsstödet

är behovsprövat och påverkas av bl.a. ma-kens, makans, sambons och av föräldrarnas inkomster om du bor med dina föräldrar.n För studerande som inte får sommarjobb, kan sommarstudier med sommarstudiestöd vara ett alternativ. Sommarstödmånaderna påverkar inkomstgränserna.n Ytterligare information på www.fpa.fi

U t a n j o b b ?

Vi ska må bra så vi orkar

Sofie litar på sin utbildning

Långvarigt intygför taxiresorSjuk- och hälsovårdens intyg som berättigar till FPA-ersätt-ning för taxiresor kan nume-ra utfärdas tills vidare, dvs. i praktiken bestående. Ett lång-varigt intyg kan utfärdas per-soner som p.g.a. sjukdom el-ler handikapp ofta måste re-sa till offentlig sjukvård eller FPA-rehabilitering.

Sjukvårdsenheter kan ut-färda intyg som ger patien-ter rätt att resa med speci-alfordon såsom taxi då det är nödvändigt p.g.a. sjukdo-men. Patienten ska skicka intyget till FPA som regist-rerar uppgifterna och skick-ar patiententen ett brev be-rättigar till resor med taxi. Brevet ska visas upp för chauffören i samband med resan.

tolkningstjänsterfrån FPa i höstFrån och med september ord-nar och finansierar FPA istäl-let för kommunerna tolk-ningstjänster för talhandi-kappade. Ändringarna förut-sätter inga åtgärder av de nu-varande klienterna.

Redan i vår får FPA tillgång till kontaktuppgifterna till de klienter som nu får tolknings-tjänster från sin hemkom-mun. Handläggningen av an-sökningar om tolkningstjäns-ter koncentreras till FPA:s tolkningscenter i Åbo och från och med september ska tolkningstjänster beställas från förmedlingscentraler som kommer att inleda verk-samheten på olika håll i lan-det.

Kommunerna fortsätter att ha ansvaret för övriga social- och hälsovårdstjänster och stödåtgärder för hörsel- eller talskadade och synhörselska-dade.

sjuk försäkrings-avgift för idrottarlönFrån och med år 2011 ska ar-betsgivares sjukförsäkrings-avgift även betalas för lön till idrottare. Ändringen gäller inte arvoden. Den befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivares socialskydds-avgift som gäller för idrotts-arbetsgivare har baserats på lagen om betalningsbefrielse.

Ar

i k

or

kA

lA

nya villkor för vuxen-utbildnings stödFrån och med augusti är vill-koren och stödperioden för vuxenutbildningsstöd fasta.

Åttar års arbetshistoria be-rättigar till vuxenutbildnings-stöd i 18 månader, men endast en gång under yrkeslivet.

Vuxenutbildningsstödet höjs till en nivå som motsva-rar arbetslöshetsdagpenning-en utan tillägg. För deltidsstu-dier kan vuxenutbildningsstö-det beviljas till jämkat belopp förutsatt att studierna baserar sig på överenskommelse med arbetsgivaren.

arbetslöshets-trygget elektronisktFPA har utvecklat webbtjäns-terna för arbetslösa. Nu är det möjligt att ansöka om både ar-betsmarknadsstöd och grund-dagpenning på webben. Sedan tidigare har man kunnat må-natligen meddela sin arbets-löshetstid elektroniskt.

Om man blir arbetslös ska man anmäla sig som arbetslös arbetssökande till arbets- och näringsbyrån, som ger ett ar-betskraftspolitiskt utlåtande. Därefter kan man söka arbets-löshetsunderstöd.

Man loggar in på FPA:s e-tjänst på adressen www.fpa.fi/etjanst med sina nätbanks-koder.

Där kan man följa med när FPA har fått arbetsmarknads-politiska utlåtandet, hur ansö-kan framskrider och se sina förmånsuppgifter.

Ovanligt med resebidragArbetslösa med rätt till arbets-marknadsstöd kan få resebi-drag i 2-4 månader om de får arbete utanför sin pendlings-region. Bidraget motsvarar ar-betsmarknadsstödet.

Arbets- och näringsbyråer-na beslutar om resebidraget, som FPA betalar ut.

I februari betalade FPA 106 443 euro i resebidrag till 194 personer. Resebidraget är 26,53 euro per dag.

Hur ska arbetslivet, arbetshälsan och rehabilitering-en utvecklas för att motsvara behoven? Det försö-ker FPA tillsammans med rehabcentren, företags-

hälsovården, arbetsgivare och arbetstagare komma på lösningar för genom ett projekt som pågår åren 2007–2011.

Här beaktas också utmaningar som åldrande ar-betsagare och det ständigt föränderliga arbetslivet utgör.

Projektet har som mål att hitta rehabiliteringsme-toder som de facto främjar arbetshälsa och därmed stöder en längre yrkesbana.

Utgångspunkten är att utveckla dels TYK-rehabili-teringen som är avsedd att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan samt den fördjupade yrkesinriktade medicinska ASLAK-rehabiliteringen.

Projektet inriktar sig särskilt på öppen rehabilite-ring, behovsbedömningar, rehabiliteringsperioderna och rehabiliteringens längd, kopplingarna till arbe-tet, inlärning på webben samt ökat samarbete mellan företagshälsovården och arbetsplatsen.

År 2009 deltog 13 484 personer i ASLAK-rehabili-tering som finansieras av FPA. Av dessa hade 9 259 sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. 975 personer deltog i rehabiliteringen p.g.a. neurologiska problem och 761 på grund av mentala störningar.

Investeringar i välbefinnandet på arbetsplatsen är lönsamt och ger avkastning bl.a. i form av mindre sjukfrånvaron och ökad produktivitet. Det visar bl.a. PensionsVarmas undersökning bland 40 000 anställ-da i olika branscher.

Direktör Erkki Yrjänheikki från social- och hälso-vårdsministerit påtalade samma samband och dess inverkan på nationalekonomin i sitt öppningsansfö-rande vid ett seminarium om välbefinnande i arbete i Kuopio i mitten av april.

Jobb? Utan jobb? Sofie Lipponen vet inte hur det ser ut efter sommaren, men hon litar på sin sjukskötarut-bildning.

Sofie Lipponen, 22, sprudlar av energi och framtidstro.

Hon har studerat i snart fyra år och i juni blir hon färdig sjukskötare från yrkeshög-skolan Arcada i Helsingfors. Under våren har Sofie gjort sin sista breddstudieprak-tik vid en dagavdelning för unga ätstör-ningspatienter i Helsingfors. Sofie har alltid varit intresserad av psykiatri.

– Man får möta olika människoöden, och det viktigaste arbetsmedlet är du själv och din personlighet, säger hon.

Sofie har redan fått sommarjobb vid psykjouren på Aurora sjukhus och hop-pas också att få fortsätta där.

– Jag tänker jobba i 3–4 år så att jag får en bra bas och söker mig sedan vi-dare. Jag vill definitivt studera vidare in-om branschen och det skulle vara fint att till exempel bli magister inom vårdve-tenskaper. Och så snart sjukskötare får rätt att skriva recept tänker jag absolut gå utbildningen, betonar hon.Sofie gillar sitt yrke eftersom det är mångsidigt och utvecklas hela tiden.

– Tekniken förändras och det kommer nytt vetenskapligt material, så att du är helt enkelt tvungen att lära dig nya saker för att hänga med.

Det finns ett skriande behov av utbil-dad personal särskilt inom den psykia-triska vården. Många av Sofies vänner studerar till sjukskötare med inriktning t.ex. på akutvård, kirurgi eller intensiv-vård, och läget verkar vara ganska lika även på dessa områden.

– Särskilt om man kan både finska och svenska. Då får man genast arbetserbju-danden från många olika håll. Men om man över huvud taget blir färdig sjuk-skötare är det ganska klart att man får jobb, säger hon.

Leif Pietilä

sJUK- sKÖtarE Får JObb

Antalet nybörjarplatser inom social- och hälsovårdsbranschen har utökats på sena-re år, men inte illräckligt. Behovet av ar-betskraft är här klart större än tillgången på utbildning.

Att de som anordnar utbildningar själva bestämmer hur många nybörjarplatser de har för olika branscher, orsakar i vissa fall obalans mellan utbud och efterfrågan,

menar utbildningsrådet Matti Kimari på Utbildningsstyrelsen.

Hur populärt ett utbildningsområde är på-verkar antalet nybörjarplatser.

− I populära branscher finns det press att hålla kvar en stor intagning för att locka elever även om antalet nybörjarplatser absolut borde minskas.

Inom skönhetsvården har antalet antagna

nya studerande år efter år varit för stort i för-hållande till efterfrågan. Å andra sidan varierar situationen i olika regioner.

− Till vissa utbildningsområden, som hant-verk och konstindustri, musik och kommuni-kation, söker mängder av unga trots att man vet att det inte kommer att bli lätt att hitta en arbetsplats. Satu Kontiainen

Översättning Gunilla Bergström

Välbefinnandet i arbetslivet måste utvecklas för att vi ska orka arbeta till pensionsåldern, som i framtiden kan vara högre än idag.

nA

nA

uit

to

Utbud och efter frågan i obalans

Päivi Hyppölä, 49, är fysioterapeut, men sökte sig till ASLAK-rehabilitering i Kankaanpää för att få hjälp med att upprätthålla arbetsgnistan. Hon måste hålla sig själv i skick så hon orkar hjälpa sina klienter.

VI sKa OrKa LÄngE.


10 n Hem&familj

Mammalådanpå ekolinjenFPA omhuldar hållbar utveck-ling i mammalådan också i år. Av förpackningens två tygblö-jor är den andra nu en all-in-one-blöja, som i användning mest liknar engångsblöjorna.

Nytt i år är tvättbara bh-skydd. I årets ljusgrå over-all är övermaterialet återvin-ningsmaterial, liksom i fjol. Fodertyget är mjuk bomulls-trikå.

Moderskapsförpackning-en sammanställs av en jury, som också är lyhörd för kund-respons. Därför har den lätt-vadderade overallen återta-gits till förpackningen efter en ett års paus, men kvar är ock-så ersättaren från i fjol, dvs. sparkdräkten i ullpolyester.

Den nya moderskapsför-packningen börjar delas ut mot slutet av maj.www.fpa.fi > Förälder > Moderskaps-understöd

Pappamånadenblir 36 vardagarI familjer som i år har inlett en föräldradagpenningspe-riod har papporna möjlighet till en 36 vardagar lång pappa-månad.

Föräldragpenningperioden inleds vanligen med moder-skapspenning, men i adop-tivfamiljer med föräldrapen-ning. Det betyder att årets första adoptivpappor kan in-leda sin pappamånad i augus-ti, medan det blir aktuellt för biologiska pappor tidigast i oktober.

FPA behöver veta om pap-pan utnyttjar sin pappamå-nad senast två månader inn-an föräldrapenningsperioden tar slut. Själva pappamånaden måste användas i ett sträck och inom 180 dagar efter för-äldrapenningperioden.

På adressen www.fpa.fi/berakningar får man hjälp med att räkna ut sina egna dagpenningsperioder.

Pappa i militärenUndersergeant Jussi Saarinen, 21 år, har hemförlovats för veckoslutet. Dottern Aada, ett och ett halvt år, släpper inte pappan ur blicken för en enda stund.

– Alltid när jag kommer hem märker jag att Aada har lärt sig något nytt. Flick-an kommer med nya ord hela tiden, och hon både går och klättrar redan för fullt.

– För tillfället är det ponnyer som gäl-ler. Aada tycker också om att rita, berättar den lyckliga pappan.

Jussi har haft lätt att få permission från sin tjänstgöringsplats – Pansio flottstation i Åbo.

– Var tredje vecka är jag fast, men an-nars har jag haft lediga veckoslut. Jag tjänstgör i min hemstad och hinner därför bra hem också under kvällspermissioner-na. Eftersom jag har familj har jag också fått nattpermission då och då; det är fint.

– Aada vet att pappa gör värnplikten, men förstår inte vad det innebär. Om vi har varit tillsammans en hel dag och jag måste ge mig iväg innan Aada har somnat börjar hon gråta.

Jussi har trivts i militären. Konditionen har förbättrats och maten är god. Det bästa är att få tjänstgöra ombord: fina landskap och en helt unik stämning.

– Men naturligtvis trivs jag bättre hem-ma än i militären. Hemma finns Aada och Jenna. Och hemma står man inte hela tiden under någon annans kommando. Om man bortser från Jenna ibland, skrattar Jussi.

En pappa i 20-årsåldern är inte särdeles vanligt. Faderskapet har ändrat Jussi.

– Jag har blivit vuxen och lärt mig att ta ansvar. Man måste nu planera på längre sikt än bara för en dag framåt och hand-skas med pengar på ett helt nytt sätt.

Permissionerna underlättar självfallet också hustrun Jennas vardag. Som närvår-darstuderande deltar hon för närvarande i arbetspraktik. När man har ett litet barn är man minsann sysselsatt också på fritiden.

– För Jenna har det här säkert varit tungt, då hon inte har haft någon egen tid alls, resonerar Jussi.

I det civila är Jussi lastbilsförare. Han berättar att de först bekymrade sig över hur familjen skulle komma att klara sig ekonomiskt när pappan rycker in i mili-tären.

– Till all lycka sände vi ansökningarna till FPA i god tid. Vi får nu som militär-understöd både grundunderstöd och bo-stadsunderstöd. FPA kan dessutom bevil-ja understöd för vissa anskaffningar, så-som barnvagn.

Jussi frikallas i juli. Framtidsplanerna är ännu delvis öppna.

– Jag har sökt till underofficersutbild-ningen. Om det inte lyckas kan jag ju all-tid fortsätta som lastbilschaufför.

– Men framför allt förväntar jag mig ett helt vanligt vardagsliv av framtiden.

– Solen i det civila hägrar redan. Snart gassar den för fullt, konstaterar Jussi Saarinen.

Matti VälimäkiÖversättning Kurt Kavander

Pension n 11

Undersergeant Jussi Saarinen trivs i det militära, men saknar familjen. Också Aada saknar sin pappa.

nin

A k

Av

er

ine

n

ve

sA-m

At

ti

vä

är

ä

An

ne

Yr

jän

ä

FPA utgår i från att allt flera 65 år fyllda kommer att behöva och även få rehabilitering. Därför utvecklar FPA rehabiliteringsmodeller som ska motsvara de behov som 65-åringar med olika sjukdomar kan ha. Åren 2008–2012 då utvecklingsprojektet Geri pågår ska 1 200 äldre delta i rehabiliteringskurser för 65 år fyllda. Till målgrupperna hör strokepatienter, patienter med sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen samt demenspatienter. Projektet riktar sig till äldre som bor hemma och som har nedsatt rörelse- och funktionsförmåga.

Projektet utreder hurudan rehabilitering som har störst effekt på äldre personers självständiga liv, livskvalitet och möjligheter att nå sina mål i livet.

De tillämpningar som utvecklats inom projektet kommer FPA att ta med i programmet för rehabilitering enligtprövning åren.

För närvarande deltar årligen omkring 2 300 personer över 65 år i rehabiliteringskurser som hör till FPA:s reha-bilitering. Det finns kurser för bl.a. personer med sjuk-domar i hållnings- och rörelseorganen, reuma, sjukdomar i andningsorganen eller flera olika sjukdomar samt för närståendevårdare, hjärtsjuka, strokepatienter och syn-skadade.

FPA:s rehabilitering som riktas till personer över 65 år kompletterar hälso- och sjukvården och är en anspråksfull och yrkesövergripande rehabilitering.

FPA-finansierad rehabilitering för personer över 65 år som har olika sjukdomar ordnas på svenska av Nykarleby sjukhem och Folkhälsans Rehab Center på Norrvalla i Vörå.

n Värnpliktiga militär- och cviltjänstgörare, men också kvinnor som tjänstgör frivilligt kan få militärunderstöd från FPA under sin tjänstgöringstid.

De som under tjänsgöringstiden har utgifter för sin bostads hyra eller bolags-

vederlag kan få bostadsunderstöd. Under tjänstgöringstiden kan FPA också betala bidrag för studielåneräntor som förfaller.

Övriga militärunderstöd är avsedda för att trygga utkomsten för den tjänstgöran-des maka eller make och barn.

n Ytterligare information på webbadressen www.fpa.fi > Värnpliktig Frågor om militärunderstöd besvaras på FPA:s servicenummer 020 692 220 varda-gar klockan 8–18. Samtalet kostar som ett vanligt mobil- eller lokalnätssamtal.

Rehabilitering var av-sedd för personer med olika sjukdomar i rörel-se och stödorganen. På programmet stod bland annat vattengymnastik, konditionssalsträning, balansträning och soci-alt umgänge förstås.

Det var en grupp pig-gare och spänstigare

pensionärer som återvände hem.− Jag känner mig så bra! Första gången jag blivit så här bra behandlad, intygar Ralf Koskela.

− Jag har lärt mig nya rörelser med hjälp av b.la. sittgymnastik och stavgång. Rent praktiskt så ska jag genast skaffa en strumppådragare vid hemkomsten. Då klarar jag största delen av påklädning-en själv.Eivor och Sonny Kanckos upplever att de efter två veckor är mycket alertare och mjukare i kroppen. De trivdes så bra på kursen att de glömde alla sjukdomar och problem.

− Man blir inspirerad att fortsätta med olika övningar och då vi kommer hem ska vi fortsätta att hålla igång så mycket vi kan, försäkrar de.

Lindis Kåll upplevde för sin del att hon fått hjälp med sina axelproblem. Den so-ciala biten upplevde hon också som viktig.

− Om man bara kommer sig för sig för att göra övningarna man lärt sig hemma, så håller man sig i skick.

Gymträning ger resultatMuskel- och balansträning, som ingår i rehabiliteringen, förbättrar effektivt funktionsförmågan för personer över 65 år. Träningen kan vara avgörande för hur länge man kan klarar sig hemma på egen-hand.

Muskelmassan minskar med åldern och försämrar funktionsförmågan, men konditions och muskelträning är det en-da sättet att förebygga att muskelmassan minskar. Musklerna kan också kompen-sera dålig balans. Muskel- och balansträ-ning utgör en kombination som förbätt-rar rörelse- och funktionsförmågan.

Hem med inspiration i bagaget

Äldre behöver mera rehabilitering

M i l i t ä r U n d e r s t ö d

garantipension på kommandeRegeringen gav i april en lag-proposition om garantipensi-on, som ska trygga alla en mi-nimipension.

Garantipensionen skulle höja de lägsta pensionerna till ungefär 680 euro i månaden.

Enligt förslaget skulle FPA börja utbetala garantipensio-ner från och med mars näs-ta år. Nästa år uppskattas ga-rantipensionen gälla ungefär 120 000 pensionstagare.

Medelpensionen 1 344 euro i månMedelpensionen är nu om-kring 1 344 euro i månaden, framgår det av Pensions-skyddscentralens och Folk-pensionsanstaltens statistik från årsskiftet.

För ett år sedan var motsva-rande summa 1 263 euro i må-naden.

Medelpensionen omfattar pensionstagarnas totala pensi-on, dvs. både folk- och arbets-pension, men inte familje- el-ler deltidspension.

Män har i medeltal klart högre pension än kvinnor främst på grund av skillna-der i yrkesbanorna. Männens medelpension uppgår till 1 530 euro i månaden, medan kvinnorna får 1 196 euro i må-naden. I allmänhet har kvin-nor varit en kortare tid med i arbetslivet än männen. Det är också oftare kvinnor än män som aldrig har deltagit i ar-betslivet och som därför en-dast får folkpension.

Pensionärer kan vara flexiblaAv över 55-åringarna som är i yrkeslivet kan nästan 80 % tänka sig att arbeta också efter att de har pensionerats. Det visar Opteams och Eteras un-dersökning.

De tillfrågade är särskilt in-tresserade av kortvariga vika-riat. De vill inte helt ge upp den friare tidsanvänding som pensioneringen ska innebä-ra. Av de tillfrågade vill drygt 40 % arbeta inom sin egen bransch, men många är ock-så redo att inrikta sig på något alldeles nytt.

Fysioterapeut Kajsa Ojala såg till att Eivor och Sonny Kanckos samt Ralf Koskela utför träningarna på rätt sätt.

Ett grupp 65-plussare deltog i mars i en två veckors FPA-rehabilitering på Nykarleby sjukhem. De åkte hem alerta och mjuka i kroppen.

Lindis Kåll fick hjälp med sina axel-problem.

VI sKa håLLa I gång


12 nnnn Stöd

Stöd för olika livssituationerDu får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.

För bruk av egen bil kan FPA ersät-ta 0,20 e/km efter självrisken.n Om dina resekostnader under ett år överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett års-självriskkort.n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att över-natta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt.n Transportföretagare som har av-tal med FPA kan dra av ersättning-en direkt från reseräkningen.

Sjukdagpenningn Om du är 16-67 år och på grund av sjukdom blir oförmögen att skö-ta ditt arbete kan du få sjukdag-penning när du varit sjukskriven in-sjukningsdagen och 9 därpå följan-de vardagar. Om du får lön betalar FPA dagpenningen till din arbetsgi-vare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpen-ning då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då utgå-ende enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPL- eller LFöPL-för-säkringen.n Arbetslösa kan få en sjukdag-penning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. Stude-rande får en sjukdagpenning som är minst lika stor som studiestödet.n De som saknar eller endast har små inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga som pågått i en följd få en minimidagpenning på 22,04 e/vardag.

Partiell sjukdagpenningn Du kan börja få partiell sjukdag-penning genast efter sjukdagpen-ningens självrisktid (9+1 vardagar). Den partiella sjukdagpenningen är hälften av vanlig sjukdagpenning. Du ska då vara arbetsoförmögen men ändå kunna arbeta på deltid utan att riskera din hälsa eller till-frisknandet.

Du ska då vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din ar-betsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid med 40-60 %. Om du får heltidslön trots deltidsarbetet betalar FPA den partiella dagpen-ningen till din arbetsgivare.

Rehabiliteringn FPA har lagstadgad skyldighet

att ordna yrkesinriktad rehabilite-ring för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp.n Dessutom beviljar FPA efter prövning yrkesinriktad och medi-cinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Denna rehabilitering omfattar bl.a. familjerehabilitering för barn och psykoterapi för vuxna.n FPA utreder rehabiliteringsbehov senast då en arbetsoförmögen per-son fått sjukdagpenning för 60 var-dagar och senare då personen an-söker om sjukpension.n Du hittar FPA:s rehabiliterings-kurser på www.fpa.fi/sokrehabkurs.

Rehabilitering för unga med handikappn För att undvika att 16-19-åriga ungdomar som lider av något han-dikapp direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller ut-bildning. Under den aktiva rehabili-teringen får de en rehabiliterings-penning som är minst 22,04 e/var-dag. Under mellanperioderna är re-habiliteringspenningen 20 % lägre. De kan samtidigt få handikappbi-drag.

Rehabiliteringspenningn Rehabiliteringspenningen är av-sedd för 16-67-åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna eller komma in i eller åter-vända till arbetslivet. Rehabilite-ringen kan t.ex. ordnas av FPA, häl-sovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan be-rättiga till rehabiliteringspenning.n Rehabiliteringspenningen mot-svarar vanligen sjukdagpenningens belopp.n Om klienten efter rehabilitering-en deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA bevilja rehabilite-ringsstöd (9 e/dag) enligt prövning.

Handikapp- och vårdbidragn Handikappbidraget för personer under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behö-ver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp,

HälsanBroschyrer När du blir sjuk,Företagshälsovård, Rehabilitering

ServicenummerSjuk 020 692 224Rehabilitering 020 692 225FPA- och EU-kortet 020 692 223 Handikappförmåner 020 692 231

FPA-kortet och EU-kortetn Alla som omfattas av den sociala tryggheten i Finland får ett FPA-kort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få din FPA-ersättning direkt av-dragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet.n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och an-söka om rätt till social trygghet i Finland.n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjuk-vårdskort. Du kan behöva kortet om du insjuknar under tillfällig vis-telse i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till medi-cinskt nödvändig sjukvård på sam-ma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland.

Sjukvårdsersättningarn FPA ersätter en del av privatlä-kararvodena (60 % av FPA-taxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 eu-ro). Ersättningen är i praktiken 30-35 % av de verkliga kostnaderna.n Du hittar ersättningstaxorna på www.fpa.fi/taxa.

Direktersättning eller ansökan? n I allmänhet får du FPA-ersätt-ningen direkt på läkarmottagningen och apoteket när du visar upp ditt FPA-kort. Då betalar du endast din egen andel. Om du inte får ersätt-ningen direkt kan du ansöka om den inom 6 månader.

Tandvårdsersättningarn FPA ersätter en del av dina tand-läkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du er-sättningen direkt på mottagningen. Tandgranskningar ersätts endast en gång per år.

n Om din tandläkare skriver remiss till en självständig munhygienist får du ersatt arvodet till 100 % av mun-hygienisttaxan, men du måste an-söka om ersättningen hos FPA.n FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder.n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersätt-ningar. Endast veteraner får ersätt-ning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-tax-an för granskning av mun och tän-der, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privat-tandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tek-niskt protetiskt arbete är ersätt-ningen 50 % av FPA-taxan. För öv-rig tandvård är ersättningen 60 % av taxan.

Läkemedelsersättningarn FPA ersätter en del av dina kost-nader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersätt-ningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp.

Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort.n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2010 överstiger 672,70 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan för-säljnings- och referenspriset.

När dina kostnader har nått års-självrisken får du hem ett brev med ett Meddelande för apoteket. Det ska du ha med dig när du köper lä-kemedel resten av året.

För tilläggsersättningen kan det vara skäl att spara kvitton i en Mi-nus-bok med apotekets anteck-ningar om köpen.n Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på adressen www.fpa.fi/sokmedicin.

Reseersättningn FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en rikt-ning överstiger självrisken 9,25 e.

Stöd nnnn 13

men som inte får sjuk- eller ålders-pension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att er-sätta särskilda kostnader som han-dikappet orsakar. n Handikappbidragets grundbe-lopp är 85,59 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 199,71 e/mån och handikappbidraget till högsta belopp 387,26 e/mån. Bidraget är skattefritt.n Vårdbidraget är avsett för pen-sionstagare som p.g.a. sjukdom el-ler handikapp har nedsatt funk-tionsförmåga i minst 1 år. Bidrags-tagaren måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalidpen-sion, ålderspension eller särskilt stöd för invandrare. Det lägsta vårdbidraget är 57,32 e, det förhöj-da vårdbidraget 142,70 e och speci-alvårdbidraget 301,75 e/mån.

Kostersättningn Om du har korrekt diagnostise-rad celiaki och är över 16 år kan du få en kostersättning på 21 e/mån.

Stöd till företagshälsovårdenn FPA ersätter arbetsgivare och fö-retagare ungefär hälften av deras kostnader för företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersätt-ningen 60 %. På frivillig basis kan arbetsgivare och företagare även ordna med sjukvårdstjänster inom ramen för företagshälsovården.

Hem&FamiljBroschyrer När du flyttar till Finland/utomlands, Stöd för boende, Förälder, Till värnpliktiga

ServicenummerFlyttning till/från Finland 020 692 227Bostadsbidrag 020 692 221Familjeförmåner 020 692 226Värnpliktiga 020 692 220

Flyttning till eller från Finlandn Du ska alltid anmäla FPA om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland.n Om du flyttar utomlands för kor-tare tid än ett år tillhör du i allmän-het fortfarande den finländska so-ciala tryggheten. Om du flyttar ut-omlands för längre tid upphör van-ligen din sociala trygghet i Finland i samband med att du flyttar.n I EU, EES-länderna och i Schweiz är det dock i allmänhet arbetslan-det som avgör varifrån man får sin sociala trygghet.n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den fin-ländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyt-tare eller om du i minst två år arbe-tar eller lever i äktenskap med en

person som är fast bosatt i Finland.n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men un-dantag gäller t.ex. utsända arbets-tagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar in-om Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal.n Närmare information på www.fpa.fi ->Flyttning

BostadsbidragOm du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boende-utgifter.n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år själv-riskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster.n Bostadsbidrag för pensionstaga-re kan beviljas personer som fyllt 65 år samt yngre pensionstagare som har sjuk, invalid-, arbets- eller fa-miljepension eller särskilt stöd till invandrare.

Om du har deltidspension, tidi-garelagd ålderspension eller ålders-pension före 65 år kan du få all-mänt bostadsbidrag.n Studerande kan få bostadstillägg (se studiestöd).n Värnpliktiga kan få bostadstillägg för värnpliktiga.

Militärunderstödn Militärunderstödet tryggar famil-jens utkomst under militär- eller ci-viltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som för-faller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sam-bo och gemensamma barn.n Militärunderstödets grundunder-stöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Fa-miljens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet.n Bostadsunderstödet ersätter även sådana boendeutgifter för vil-ka bostadsbidrag inte beviljas.n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgif-ter som den värnpliktiga annars bor-de betala under tjänstgöringstiden.

Moderskapsunderstödn En blivande mamma får välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårds-produkter och 140 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskapsunderstöd.

Adoptionsbidragn Adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 via en internationell adoptionstjänster kan få ett skatte-fritt adoptionsbidrag som engångs-ersättning. Bidragsbeloppet är be-roende av barnets hemland.

Föräldradagpenningarnan Mammor och pappor har rätt till moderskaps-, faderskaps- och för-äldraledigt utan att deras anställ-ningsförhållanden bryts. Under dessa familjeledigheter betalar FPA föräldradagpenningar. De är moder-skapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild mo-derskapspenning om mammans ar-bete under graviditeten utgör en hälsorisk för barnet, faderskapspen-ning (1-18 vardagar under moder-skaps- eller föräldrapenningperio-den), föräldrapenning till mamman eller pappan (ca 6 månader) samt pappamånadens dagpenningar.n Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapenning perioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombinerat med ett antal vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter den egentliga föräldrapen-ningperioden. För familjer som in-lett en förälradagpenningsperiod år 2009 är pappamånaden högst 24 dagar. Fr.o.m. föräldradagpen-ningsperioder som börjar 2010 är pappamånaden, som infaller tidi-gast hösten 2010, som längst 36 vardagar. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början.n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om adoptiv-barnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldra-penning för högst 200 vardagar (ca 9 månader).n Föräldradagpenningarna beräk-nas vanligen på basis av de i be-skattningen konstaterade inkom-sterna enligt samma principer som sjukdagpenningarna. Dagpenning-arna är skattepliktig inkomst.n Föräldrapenningen är minst 22,04 euro/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet.n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell för-äldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen.

Barnbidragn FPA betalar ett skattefritt barn-bidrag för barn som bor i Finland tills de fyller 17 år.n För äldsta barnet är barnbidraget 100 euro i månaden, för det andra 110,50 e, för det tredje 141 e, för det fjärde 161,50 e och för det femte samt varje därpå följande barn 182 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,60 e/månaden.n På Åland besluter landskapssty-relsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartilläg-get är 50 euro.

Stöd för barnavårdenn Efter föräldraledigheten har bar-net rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA.n När barnet inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 314,28 e/mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,09 e och för barn under skolåldern 60,46 e/mån. Fa-miljen kan dessutom få ett in-komstbundet vårdtillägg på högst 168,19 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan.n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstö-dets vårdpenning är 160 e/mån/barn. Dessutom kan familjen bero-ende på inkomsterna få ett vårdtill-lägg som är höst 134,55 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det di-rekt till dagvårdsproducenten.n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen.

Partiell vårdpenningn En förälder som för att få mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i sko-lans lägsta klasser. Från och med år 2010 kan även företagare få partiell vårdpenning.n Den partiella vårdpenningen är 90 e/mån.n Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna.

Underhållsstödn FPA beviljar och utbetalar under-hållsstöd för minderåriga barn då en underhållsskyldig förälder låtit bli att betala underhållsbidrag eller då bidraget p.g.a. den underhåll-skyldigas ekonomiska situation har fastställts till ett belopp än under-hållstödet. FPA driver också in obe-talda underhållsbidrag.n Underhållstöd kan även betalas till barn som inte har faderskapet fastställt då barnet är fött utanför äktenskap och till barn som adop-terats av endast en förälder.n Underhållsstödets fulla belopp är 139,54 e/mån/barn.

Specialvårdspenningn Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabilitering av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårds-penning som ersättning för utebli-ven inkomst då barnet är på sjuk-hus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliterings- eller anpass-ningsträningskurs.n Om barnet är 7-15 år betalar FPA

specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik.n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som saknar eller som har låga inkomster kan ändå få 22,04 e/vardag. Ar-betslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshets-ersättningen eller studiestödet.

Studier&jobbBroschyrerna När du studerar, När du blir arbetslös

ServicenummerStuderande 020 692 229Utan arbete 020 692 230

Studiestödn Studiestödet kan bestå av stu-diepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt rän-tebidrag. Studiepenning kan bevil-jas 17 år fyllda studerande, bostads-tillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studie-lån samt räntebidrag efter examen.n Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkom-ster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning.n Studiepenningen är 38-298 e/mån. Den är beskattningsbar in-komst. Beloppet är beroende av di-na studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina in-komster. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån Om du hyr bo-staden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bo-stadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan di-na föräldrars inkomster påverka bo-stadstillägget. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag.n Tumregeln att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar ut stu-diestöd och 1 970 e/mån under de månader som du inte lyfter studie-stöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans.Det får du hjälp med räknaren på www.fpa.fi/berakningar. Du ser di-na egna uppgifter genom att logga in på e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst. Där kan du också annullera och återbetala studiestöd.n Om du har låga inkomster när du är färdig med studierna kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder.n Åland har ett eget studiestödsys-tem.

nA

nA

uit

to

nya kundpanelerI vår har två nya kundråd som inriktar sig på FPA:s förmåner inlett sitt arbete. Kundrådet för familjeförmåner och panelen för arbetslöshetstrygghet ger FPA kundperspektiv på verk-samheten och förmånerna. I kundpanelerna för studiestöd, pensioner, handikappförmåner och bostadsbidrag har verk-samheten redan blivit etablerad. Medlemmarna i FPA:s kundpa neler representerar en bred kundkrets genom olika in-tresseorganisationer.

FPA:s direktör Helena Pesola är nöjd över kundråden.– Deras medlemmar hjälper för egen del att åstadkomma

bättre tjänster och produkter för kunderna. De testar exem-pelvis FPA:s elektroniska tjänster och hjälper att utveckla an-sökningsblanketter, brev- och beslutstexter och tipsar om för-bättringar i broschyrerna. De har också synpunkter på kunder-nas behov i framtiden.

Pesola anser att kundråden också hjälper FPA att fördoms-fritt ta till sig nya idéer.


Bryderi n 15Skolresestödn Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mel-lan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar själv minst 43 e/mån.

Alterneringsledigmed ersättningn När du varit minst 10 år i arbets-livet och minst ett år hos din nu-varande arbetsgivare kan du ta al-terneringsledigt, förutsatt att din arbetsgivare går med på det. Al-terneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalender-dagar. För den tiden måste din ar-betsgivare förbinda sig att anställa en arbetslös person via arbetsför-medlingen. Det är en förutsätt-ning för att du ska få en alterne-ringsersättning.n Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshets-dagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshets-kassa ansöker du om alternerings-ersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA.

grundtrygghet för arbetslösan Om du är arbetslös i åldern 17-64 år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshets-kassa, kan du från FPA få grund-dagpenning för högst 500 dagar el-ler arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från arbets-löshetskassan eller FPA den längsta möjliga tiden).n Arbetsmarknadsstödet är be-hovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men också ma-kens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner.n FPA kan också bevilja jämkad ar-betslöshetstrygghet till arbetssökan-de arbetar på deltid eller sporadiskt.n Utbildningsstöd kan beviljas då en arbetslös person deltar i utbild-ning som arbetskraftsbyrån har köpt. FPA betalar utbildningsstödet som grundunderstöd, arbetslös-hetskassan som förtjänststöd. Den som deltar i utbildningen kan även få stöd för uppehälle.n Grunddagpenningen, utbild-ningsstödet och arbetsmarknads-stödet är skattepliktiga och som högst 25,63 e/dag. Barnförhöjning-en är för ett barn 4,86 e, för två 7,13 e och för tre eller flera barn 9,19 e/dag. Du kan ansöka om arbetslös-hetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande.n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten.

Omställningsskyddvid uppsägningn Om du blir uppsagd på ekono-

miska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpen-ningen eller utbildningsstödet. Bå-de förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,41 e/dag, men du kan inte få båda samtidigt. Även

permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskyddet.

Resestöd för att inleda arbeten Om du är arbetslös med rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett ar-bete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön få ett rese-

stöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet, som motsvarar arbets-marknadsstödet, förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Stödet betalas ut för högst 4 må-nader.

Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprövat rör-lighetsunderstöd på högst 700 euro.

Utbildningsdagpenningn Om du är arbetslös efter en lång tid i yrkeslivet kan du få utbild-ningsdagpenning för frivilliga hel-tidsstudier. Du ansöker då om grunddagpenningen hos FPA och förtjänststödet från din arbetslös-hetskassa.

Integrationsstödn Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd under den tid som de integreras i Finland. Stödet motsvarar arbetsmarknadsstöd. Även utkomststöd, som kommu-nerna beviljar, kan höra ihop med integrationsstödet. Ansökan om in-tegrationsstöd riktas till arbets-kraftsbyrån som gör upp en inte-grationsplan tillsammans med in-vandraren/flyktingen. FPA betalar ut stödet.

PensionBroschyrerna När du blir pensionär, Familjepensioner

ServicenummerPensionsärenden 020 692 222Efterlevandepensioner 020 692 228

Folkpensionn Arbetspensionen är den primära pensionen. För dem som helt sak-nar eller endast har liten arbetspen-sion tryggar folkpensionen en basutkomst.n Till folkpensionerna hör sjukpen-sion för 16-64-åringar, arbetslös-hetspension för personer födda se-nast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålders-pensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men till minskat belopp.n Folkpensionen är högst 584,13 e/mån för ensamstående och 518,12 e/mån och för gifta och sambon. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 51,54 e/mån. Folkpen-sionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för en-samstående är 1 207,38 e/mån eller mera och för gifta eller sambor 1 075,30 e/mån.n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöjning som är 20,37 euro/barn/månad.n För pensionstagare som bott ut-omlands eller som tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen kan va-ra lägre än ovan.

e t t j o b b p å F p a

sakkunnigläkare utreder bakgrundenTuili Tuuponen har samarbetat med FPA sedan hon blev färdig läkare i mitten av 1970-talet.

I början av sin karriär arbetade hon bland annat som skollä-kare på Lungskadeförbundet. Under dessa år blev samarbetet med FPA intensivare och i över 20 år fungerade hon vid sidan om sitt huvudsakliga arbete som läkarmedlem i FPA:s rehabili-teringsgrupp i Uleåborg.

År 2007 blev hon behörig försäkringsläkare och de senaste tio åren har hon arbetat som FPA:s försäkringsläkare i Uleå-borg. Lungsjukdomar hör till Tuili Tuuponens specialområde.

FPA:s försäkringsläkare arbetar som försäkringsmedicinska specialister i samband med bedömning av sjukdomsrelaterade ansökningar och samarbetar med intressentgrupper.

FPA har för tillfället 258 sakkunnigläkare, varav största delen är deltidsanställda.

Ungdomar ligger Tuuponens hjärta nära.– Att bedöma rehabiliteringspenningsansökningar för ung-

domar hör till de mest utmanande uppgifterna. Där ska man bedöma om sjukdomen orsakar men och om yrkesinriktad re-habilitering kan komma i fråga.

– Det handlar om mera än att enbart skriva utlåtanden. Man måste noggrannt sätta sig in i varje enskilt fall, för det är frågan om beslut och möjligheter som har långvarig inverkan på livet.

Tuili Tuuponen är docent vid Uleåborgs universitet och ut-bildarens roll fortsätter också i samarbetet med de läkare som behandlar patienter. Tuuponen är med i FPA:s försök som ska utveckla samarbetet mellan företagsläkare och FPA:s läkare.

– Försöket är en fängslande möjlighet att kunna ingripa i ett tidigare skede. Att samarbetet utvecklas är till fördel för alla parter. På det sättet får vi igång rehabilitering utan onödiga dröjsmål.

Satu KontainenIntresserad av FPA som arbetsplats? Vill du jobba hos FPA? Se www.fpa.fi/rekrytering

nA

nA

uit

to

Rehabiliteringsstödn Rehabiliteringsstödet är en tillfäl-lig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabili-teringsstöd är främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbets-förmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och re-habiliteringsplan.

Fronttilläggn Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmanna-tecken, fronttjänsttecken, front-tecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 45,64 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan även betalas veteraner som bor utom-lands och som har något av ovan nämnda tecken.

1.9.2010 börjar FPA betala ett skattefritt veterantillägg på 50 e/mån till veteraner med små inkom-ster, som får både extra fronttillägg och vårdbidrag till förhöjt eller hög-sta belopp.

Särskilt stöd till invandraren Invandrare som är arbetsoför-mögna eller över 65 år kan obero-ende av nationalitet få särskilt stöd till invandrare efter 5 års bosättning i Finland. Stödet motsvarar full folkpension, men nästan alla egna disponibla inkomster samt av en del av makens/makans/sambons in-komster sänker beloppet.

Efterlevandepensionern Familjepensionerna är efterle-vandepensioner till änkor och änk-lingar under 65 år samt till barn un-der 18 år. Även 18-20 åringar som studerar kan får barnpension.n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension i 6 må-nader efter makens/makans död. Därefter kan FPA, beroende på fa-miljeförhållandena och inkomster-na, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet.n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 55,43 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga fa-milje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 83,84 e/mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp.

14 nnnn Stöd

De rätta svaren hittar du här:

Namn

Adress

E-post och telefon

1. Vad gör en Kyky-rådgivare?a) Ger musikaliska talanger karriärtipsb) Hjälper sjukskrivna att rehabilitera sig till arbetetc) Svarar på alla slags FPA-frågor

2. Vilken tid betjänar FPA:s servicenummer från måndag till fredag?a) kl. 9–15 b) kl. 7–12 c) kl. 8–18

3. Hur mycket läkemedels-kostnader sparade referens-prissystemet patienterna år 2009 i och med att priskon-kurrensen ökade? a) 10 milj. eurob) 40 milj. euroc) 60 milj. euro

4. Vart ska man först vända sig när man blir arbetslös?a) Arbets- och näringsbyrånb) FPAc) arbetslöshetskassan

5. Vilken är adressen till Folkpensionsanstaltens svenska startsida på webbena) www.kela.fib) www.paf.fic) www.fpa.fi

6. Hur stor pension (folk-pension eller arbetspension) fick pensionstagare i medeltal i slutet av år 2009?a) 1 250 e/månb) 1 344 e/månc) 2 750 e/mån

7. Vad är ASLAK? a) FPA-forskning i Lapplandb) yrkesinriktad fördjupad medicinsk rehabiliteringc) Alla Sjuka eller Annars Krassliga

8. Hur många över 65-åringar deltar årligen i FPA-rehabili tering?a) ca 1 000b) ca 1 500c) ca 2 300

9. Hur lång är pappamånaden efter årets reform? a) 24 vardagarb) 32 vardagarc) 36 vardagar

10. När tar FPA över tolkningstjänsterna för handikappade?a) År 2012b) januari 2011c) september 2010

1b, 2c, 3b, 4a, 5c, 6b, 7b, 8b, 9c och 10c.

10 frågor om social trygghet

Bildkryss 1/2010 pristagare: Elisabeth Hindsberg, Helsingfors, Ulla Flykt, Kulloby, Birgit Mattas, Kumlinge, Lena Bergroth, Karleby, Leila Isaksson, Åbo

bildkryss 2/10Skicka din bildkrysslösning senast 31.7.2010 till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 2. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro.

Bildkryss 1/10 rätt lösning

nA

nA

uit

to

Testa också dina kunskaper i FPA-spelet på www.fpa.fi.

arbete? - kela · 2012-10-25 · slutat sina studier och det inte finns jobb. framtiden är höljd...

Documents