Årsredovisning folksam sak 2008

Årsredovisning 2008

för

Folksam ömsesidigsakförsäkring

Org.nr. 502006-1619 Folksam ömsesidig sakförsäkring

1

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse 1

Resultaträkningar 9

Resultatanalys 11

Balansräkningar 12

Förändringar i eget kapital 13

Kassaflödesanalyser 16

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper i koncernen och

moderbolaget 18

Not 2 Upplysningar om risker 28

Not 3 Premieinkomst 45

Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 45

Not 5 Försäkringsersättningar 45

Not 6 Driftkostnader 47

Not 7 Kapitalavkastning, intäkter 48

Not 8 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 48

Not 9 Kapitalavkastning, kostnader 49

Not 10 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 49

Not 11 Nettovinst eller nettoförlust per kategori av

finansiella instrument 49

Not 12 Bokslutsdispositioner 51

Not 13 Skatt på årets resultat 51

Not 14 Immateriella tillgångar 52

Not 15 Byggnader och mark 53

Not 16 Aktier och andelar i koncernföretag 55

Not 17 Aktier och andelar i intresseföretag 56

Not 18 Aktier och andra andelar 56

Not 19 Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 57

Not 20 Övriga lån 57

Not 21 Derivat 57

Not 22 Övriga finansiella placeringstillgångar 58

Not 23 Fordringar avseende direkt försäkring 58

Not 24 Fordringar avseende återförsäkring 58

Not 25 Övriga fordringar 58

Not 26 Kategorier av finansiella tillgångar

och skulder och deras verkliga värden 58

Not 27 Materiella tillgångar 61

Not 28 Förutbetalda anskaffningskostnader 62

Not 29 Övriga förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 62

Not 30 Efterställda skulder 63

Not 31 Ej intjänade premier och kvardröjande risker 63

Not 32 Oreglerade skador 64

Not 33 Återbäring och rabatter 64

Not 34 Uppskjuten skatteskuld 65

Not 35 Skulder avseende direkt försäkring 65

Not 36 Skulder avseende återförsäkring 65

Not 37 Skulder till kreditinstitut 65

Not 38 Derivat 66

Not 39 Övriga skulder 66

Not 40 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda

Intäkter 66

Not 41 Förväntade återvinningstidpunkter för

tillgångar och skulder 66

Not 42 Resultat per försäkringsklass 68

Not 43 Ställda panter 68

Not 44 Ansvarsförbindelser 69

Not 45 Åtagande 69

Not 46 Upplysningar om närstående 69

Not 47 Medeltal anställda samt löner och ersättningar 74

Not 48 Viktiga uppskattningar och bedömningar 77

Not 49 Avstämning av totalavkastningstabell 78

Not 50 Byte av redovisningsprincip 79


1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Folksam ömsesidig sakförsäkring organisationsnummer 502006-1619 avger härmed

årsredovisning för 2008, företagets 101:e verksamhetsår.

Koncernstruktur

Folksam Sak är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget omfattar de helägda försäkringsdotterföretagen Svenska

Konsumentförsäkringar AB (publ) och Tre Kronor Försäkring AB. En redovisning av samtliga dotterföretag och intresseföretag lämnas i

noterna 16-17 i balansräkningen.

Folksamgruppen utgörs av Folksam livkoncernen respektive Folksam sakkoncernen inklusive ej konsoliderade dotterbolag. I not 43,

”Upplysningar om närstående”, ges en detaljerad beskrivning av Folksamgruppen och de relationer som finns mellan de bolag som ingår.

Med ”Folksam” avses i det följande Folksamgruppen.

Verksamhet

Folksam Sak bedriver skadeförsäkringsverksamhet med huvudsaklig inriktning på den svenska konsumentmarknaden. Bolaget

tillhandahåller individ- och gruppförsäkring inom främst produktområdena bil, hem och villa samt sjuk- och olycksfallsförsäkring. Folksam

Sak är ett kundägt företag och har som främsta uppgift att skapa nytta för kunderna. Verksamheten drivs enligt ömsesidiga principer, vilket

innebär att överskott som uppstår i verksamheten går tillbaka till försäkringstagarna.

Ett flertal produkter och tjänster erbjuds kunderna i form av paketerade helhetslösningar för att på bästa sätt motsvara och täcka de

behov som finns. Ambitionen är att vara det naturliga valet för hela svenska folket. I paketet som marknadsförs under namnet ”Det trygga

boendet” ingår både sak- och personförsäkring, servicetjänster och finansiella tjänster. Folksams företagsaffär kompletterar satsningen på

tjänstepension vilket gör att Folksam kan uppträda som ett fullsortimentbolag för det lilla företaget. Det ska därigenom ges möjlighet för

korsförsäljning mellan Folksamsgruppens olika varumärken vilket möjliggör ökad försäljning och lönsamhet.

Det strategiska samarbetet med Swedbank har breddat Folksam Saks distrubitionsförmåga via dotterbolaget Tre Kronor.

Sakförsäkringarna ingår i Swedbanks produktutbud och säljs genom befintliga distributionskanaler under Swedbanks varumärke.

En ny organisation påbörjades i Folksamgruppen under hösten i samband med framtagandet av en ny affärsstrategi 2012.

Målsättningen är att verksamheten från och med 2009 ska arbeta i olika affärssegment oavsett bolag inom gruppen. Affärssegmenten är

Privat affär, Partner- och Företagsaffär samt Kollektivavtalad affär. Bolagen inom gruppen ska samverka för att nyttja alla Folksams

resurser. De affärsdrivande segmenten ska stödjas av koncerngemensamma funktioner som Personal, IT, Produkt, Skador, Ekonomi, Vd-

staber, Finans, Controllerfunktionen samt Kommunikation.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen av Folksam Sak och Folksam Liv utgår från svensk lagstiftning, främst försäkringsrörelselagen, och Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd. Eftersom Folksam är ett kundägt bolag, innebär det att det inte finns några aktieägare i bolaget. På

bolagsstämman företräds kunderna av särskilt valda delegater. De bestämmelser som finns i svensk kod för bolagsstyrning tillämpar

Folksam för de delegerade. En separat bolagstyrningsrapport och rapport om den interna kontrollen upprättas och finns presenterad på

folksam.se.

Styrelsens arbete

Under året hölls sju ordinarie och två extra styrelsemöten. Dessutom fick styrelseledamöterna vid ett antal tillfällen information via e-post

och vid ett tillfälla via sms. Styrelsens båda utskott, Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet, hade fem respektive tre sammanträden.

Av Folksams styrande regelverk är 26 fastställda av styrelsen. Under året har styrelsen gått igenom dessa och vid behov reviderat

respektive policy och instruktion. Vissa av regelverken fastställs årligen, oavsett om de förändras eller inte.

Inför varje ordinarie styrelsemöte har styrelsen fått en skriftlig rapport av Vd, vilken behandlat viktigare händelser och skeenden i

Folksam men också i branschen i övrigt.

I enlighet med en strategisk dagordning har styrelsen under året också behandlat bland annat följande frågor: Compliancerapport,

genomgång av dotterbolagens verksamhet och ekonomi, konkurrentanalyser, riskhantering, internrevisionsrapporter och fastställande av

återförsäkringsprogram. I syfte att få tillfälle att diskutera strategiska och framåtblickande frågor mer ingående genomförde styrelsen under

året ett tvådagarsseminarium. Delar av seminariet genomfördes tillsammans med Folksam Livs styrelse.


2

Personalinformation

Anställnings- och arbetsvillkor

Folksam är genom medlemskapet i Arbetsgivarorganisationen KFO bunden av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor för

tjänstemän med Försäkringstjänstemannaförbundet, FTF, Handelsanställdas förbund och Jusek. Avtalet med Jusek omfattar samtliga

anställda som är medlemmar i ett fackförbund som i sin tur är medlem i SACO. Folksams tjänstepensioner (KTP-planen) är

kollektivavtalsreglerad med de fackliga motparterna.

Löner och allmänna anställningsvillkor för Folksam-, Privat-, Företags- och TM-ombud är kollektivavtalsreglerade med

Handelsanställdas förbund. Tjänstepensionen för ombuden (KAP) är kollektivavtalsreglerad mellan KFO och LO.

Medeltal anställda samt löner och ersättningar med särskild specifikation på ersättningar till ledande befattningshavare redovisas

under not 44.

Satsning på kompetensförsörjning och ledarskap

Folksams personalpolitik ska stödja Folksams affärer. Folksam ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med tydliga och

konkurrenskraftiga erbjudanden. För att nå målet ska Folksam arbeta med kompetensförsörjning på ett systematiskt och framtidsinriktat

sätt. Under 2008 infördes en ny rekryteringsprocess som bygger på ett inkluderande förhållningssätt som syftar till att främja mångfald.

Processen fokuserar på en tydlig kravanalys och en systematisk urvalsprocess där kompetensen värderas utifrån behoven.

Folksams målsättning är att ha ledare som är trygga i att utveckla medarbetare och skapa lag. Under året gjordes en satsning på

högre ledarutbildning med syfte att förbereda en grupp chefer för framtida högre chefsroller i Folksam. Fokus låg på att stärka den

individuella ledarkompetensen. Dessutom genomfördes ett utvecklingsprogram för att identifiera potentiella framtida ledare. Programmet

behandlade områden som personlig utveckling, karriärplanering, ledarskap och affärer.

Aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete

Folksam arbetar aktivt för att uppnå ökad jämställdhet och mångfald. En viktig del i detta arbete är att utveckla en företagskultur där

olikheter och kompetens värderas på ett affärsmässigt sätt. Mot den bakgrunden erbjöds alla chefer under 2008 en utbildning som delvis

utmanade väletablerade tankesätt. Syftet var framförallt att öka engagemanget kring mångfaldsfrågor samt att tydliggöra kopplingarna

mellan mångfald, kompetens och affärsnytta.

En mångfaldsgrupp, bestående av såväl fackliga representanter som medarbetare och chefer, ansvarar för den årliga revideringen av

jämställdhets- och mångfaldsplanen samt den fortsatta utvecklingen av arbetet.

Friskare medarbetare

Sedan flera år arbetar Folksam målinriktat för minskad sjukfrånvaro och friskare medarbetare. Arbetet har resulterat i successivt sjunkande

sjuktal. Under 2008 påbörjades projektet ”Aktiv rehabilitering av långtidssjukskrivna” som syftar till att tillvarata de långtidssjukas

arbetsförmåga, vilket är en vinst såväl för de långtidssjukskrivna själva som för Folksam och samhället.

Folksam har under året vidareutvecklat rehabiliteringsprocessen för att säkerställa att medarbetarnas arbetsförmåga tas till vara på

bästa sätt. Processen är framtagen utifrån den nya rehabiliteringskedjan som infördes under 2008 i samband med förändringarna i

sjukförsäkringen. Genom tidigt insatta rehabiliteringsåtgärder samt ett enhetligt och strukturerat arbetssätt underlättas återgången i arbete

för de sjukskrivna.

Tydligare samband mellan personliga insatser och övergripande mål

Under 2008 fastställdes en ny affärsstrategi för hela Folksamgruppen. I syfte att öka medarbetarnas förståelse för hur individuella insatser

bidrar till affärsstrategin har alla medarbetare genomfört en webbaktivitet. I denna uppmanades alla att reflektera över sin roll i

Folksamgruppens arbete framåt. I mål- och utvecklingssamtalet ska det individuella bidraget konkretiseras genom minst en planerad

aktivitet som ska genomföras under 2009. På så sätt blir den enskilda insatsen tydligare kopplad till målen. Folksams styrelser beslutade

även att 20 procent av belöningsprogrammet för 2008 ska kopplas till medverkan i aktiviteten. Resultatet av belöningsprogrammet som

helhet är ännu inte klart. Folksams belöningsprogram omfattar alla medarbetare i Folksamgruppen, med undantag av koncernledningens

ledamöter.


3

Folksams mervärden

Ekologiskt perspektiv

De delar av Folksam som har störst möjlighet att påverka miljön till det bättre har miljöcertifierats enligt ISO 14001, den vedertagna

internationella standarden inom miljöledningssystem. Idag är verksamheterna inom bil- och byggskador miljöcertifierade. För att minska

utsläppen vid tjänsteresor har Folksam en resepolicy som bland annat innebär effektivare bilåkning genom körscheman och särskilda

besiktningsdagar vid skadebesiktningar. Policyn ställer också krav på vilka färdmedel som ska användas på olika sträckor.

Med miljön i fokus vid skadereglering, ställs höga miljökrav på de entreprenörer som anlitas vid reparation av försäkrade hus och bilar.

För att bli en av Folksams potentiella leverantörer måste en detaljerad mijlökravspecifikation fyllas i. Det finns specifikationer för

byggentreprenörer, bilverkstäder, bildemonteringsanläggningar, saneringsföretag och tvätterier. I dag har Folksam avtal med drygt 200

byggfirmor, 1400 bilverkstäder och bildemonterare samt 40 tvätt- och saneringsföretag.

Sedan 2001 använder Folksam Bra Miljöval-el för driften av sina fastigheter och som ett ytterligare led i arbetet för en minskad

växthuseffekt blev Folksam under 2006 ett klimatneutralt företag. Det innebär att Folksam årligen ser till att plantera så många nya träd

som krävs för att neutralisera företagets årliga koldioxidutsläpp. Planteringarna, som görs i Mexiko och Uganda, återbeskogar mark och

binder kol men bidrar även till ökad ekologisk och social mångfald i odlingsområdena.

En revisonsgranskad hållbarhetsrapport redovisas varje år där mer utförlig beskrivning finns kring Folksams miljöarbete liksom andra

mervärdesområden som Folksam prioriterar.

Ekonomiskt perspektiv

Folksam förvaltade under 2008 drygt 190 miljarder kronor för sina drygt fyra miljoner kunders räkning. Genom en sådan maktbas kan

Folksam påverka och långsiktigt förändra samhället för att uppnå ökad hållbarhet och trygghet för individen. Vi är övertygade om att företag

som tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter är mer lönsamma på sikt. Genom våra kriterier miljö, mänskliga rättigheter och anti-

korruption påverkar vi därför de företag vi investerar i. Förutom detta har Folksam också uteslutande kriterium som gäller tobak och

klustervapen.

Genom aktiv bolagsstyrning kan Folksam påverka bolagen. Varje år studeras verksamheten i 2 500-3000 bolag. Vissa av de företag

som löper störst risk för att råka ut för incidenter beträffande miljö och mänskliga rättigheter identifieras och kontaktas med ett erbjudande

om en genomgång av deras risksituation. Flera företag har efter en dialog med Folksam bland annat infört riktlinjer och mål för sitt

miljöarbete.

Bolagsstyrningen hanterar även frågor om företagens ersättningsprogram där Folksam anser att programmen bör vara utformade på

så sätt att de endast faller ut om de uppsatta målen uppfylls. Samtliga ersättningar till vd och ledande befattningshavare bör även vara

tydligt redovisade i årsredovisningen.

Likaså arbetar Folksam för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Möjligheterna till långsiktig lönsamhet skadas när kompetenta

kvinnor och män står utanför styrelserummen på grund av kön, ålder, nationalitet eller för att de tillhör ”fel” nätverk. För landets börsföretag

skulle ökad jämställdhet i styrelserna leda till ökad kompetens, vilket i sin tur ger bättre fungerande företag och i förlängningen högre

vinster.

Trafiksäkerhetsforskning

Folksam reglerar årligen ett stort antal trafikskador och har i drygt 30 år bedrivit forskning om trafiksäkerhet. Bland annat med hjälp av

djupstudier av verkliga olyckor och information från, de i vissa bilar inmonterade svarta lådor, har bilars säkerhet ökat, risken för

whiplashskador minskat, och skyddsnivån för små barn ökat.

Risker

I Folksam identifieras, värderas och hanteras risker enligt en koncerngemensam metod, vilket möjliggör en sammanvägning av riskerna –

en beräkning av risknivå. Riskhanteringen fokuserar på att koncernen genom att hantera riskerna effektivt, ska öka möjligheten att nå de

uppsatta målen. En riskkommitté har uppdraget att säkerställa att bilden av koncernens riskexponering är rimlig. De risker som identifierats

delas in i försäkrings-, operativa- och strategiska-, återförsäkrings- samt placeringsrisker.

Folksam Saks risker redovisas under not 2.


4

Femårsöversikt och nyckeltal, Mkr

KONCERNEN 2008 20071) 20062) 2005 2004

RESULTAT Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 8 040 8 328 8 356 8 299 7 594Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 8 133 8 207 8 474 8 213 7 384Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 705 773 716 743 729Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 78 51 45 0 3Försäkringsersättningar, netto – 5 416 – 6 120 – 6 153 – 6 592 – 6 164Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 1 824 – 1 543 – 1 464 – 1 395 – 1 195Återbäring och rabatter, netto – 24 – 4 – 8 – 8 – 7Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 1 – 2 – 1 – –

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 1 651 1 362 1 609 961 777

Återstående kapitalavkastning – 144 – 297 – 248 – 182 – 294Övrigt – 4 – 14 2 – 2 – 4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 503 1 051 1 363 777 479

EKONOMISK STÄLLNINGPlaceringstillgångar till verkligt värde 24 885 26 249 21 505 20 217 18 764Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 20 152 20 227 19 440 18 874 17 908

KonsolideringskapitalBeskattat eget kapital 5 989 4 594 3 737 2 768 2 088Efterställda skulder 975 975 975 975 825Uppskjuten skatteskuld 1 172 981 680 289 160

Övervärden i placeringstillgångarPlaceringar i koncernföretag 357 665 653 653 648Andra finansiella placeringstillgångar – – – 33 28

Totala övervärden 357 665 653 686 676

Totalt konsolideringskapital 8 493 7 215 6 044 4 718 3 749

NYCKELTALResultat av skadeförsäkringsrörelsenSkadeprocent 67 75 73 80 84Driftskostnadsprocent 22 19 18 17 16Totalkostnadsprocent 89 93 91 97 100

Resultat av kapitalförvaltningenDirektavkastning, procent 4,4 3,7 3,1 2,4 1,3Totalavkastning, procent 2,2 3,3 3,0 2,7 3,4

Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, procent 106 86 72 57 49

1) Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år är inte omräknade avseende denna principförändring.2) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS. Tidigare år är inte omräknade.

Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning för åren 2006-2008 är beräknade enligt FFFS 2008:26. Redovisad totalavkastning är

beräknad enligt Sveriges Försäkringsförbunds rekommendation för rapportering av totalavkastning. För åren 2004-2005 är nyckeltalen

beräknade enligt Försäkringsbranschens redovisningsnämnds (FRN) cirkulär 1/1993.

Särskilda redogörelser för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, för antal anställda och löner lämnas i anslutning till

årsredovisningens noter.


5

Femårsöversikt och nyckeltal, MkrMODERFÖRETAGET 2008 20071) 20062) 2005 2004

RESULTATPremieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 7 200 7 514 7 546 7 494 7 083Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 7 298 7 410 7 638 7 371 6 915Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 668 737 686 715 701Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 50 50 45 – 30Försäkringsersättningar, netto – 4 817 – 5 558 – 5 556 – 6 060 – 5 849Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 1 594 – 1 350 – 1 289 – 1 217 – 1 114Återbäring och rabatter, netto – 24 – 4 – 8 – 8 – 7Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 1 – 3 – 1 – –

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 1 580 1 282 1 515 801 676

Återstående kapitalavkastning – 21 – 219 – 164 – 238 – 344Övrigt – 3 – 2 0 – 1 – 5


EKONOMISK STÄLLNINGPlaceringstillgångar till verkligt värde 23 665 25 112 20 617 19 949 18 793Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 18 897 19 051 18 380 17 868 16 974

KonsolideringskapitalBeskattat eget kapital 3 032 2 547 2 390 2 265 2 025Obeskattade reserver 3 707 2 587 1 647 397 91Efterställda skulder 975 975 975 975 825Uppskjuten skatteskuld 150 201 162 154 157

Övervärden i placeringstillgångarPlaceringar i koncern- och intresseföretag 359 667 653 653 653Andra finansiella placeringstillgångar – – – 33 27

Totala övervärden 359 667 653 686 680

Totalt konsolideringskapital 8 223 6 977 5 827 4 477 3 778

Kapitalbas 7 346 6 052 5 657 4 340 3 683Erforderlig solvensmarginal 1 322 1 429 1 366 1 388 1 326

Gruppbaserad kapitalbas 7 471 6 181 5 832 4 428 3 632Gruppbaserad solvensmarginal 1 487 1 592 1 499 1 527 1 407

NYCKELTALResultat av skadeförsäkringsrörelsen Skadeprocent 66 75 73 82 85Driftskostnadsprocent 22 18 17 17 16Totalkostnadsprocent 88 93 90 99 101

Resultat av kapitalförvaltningenDirektavkastning, procent 4,9 3,9 2,9 2,3 1,2Totalavkastning, procent 2,5 3,5 2,9 2,7 3,4

Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, procent 114 92 77 60 53

1) Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år är inte omräknade avseende denna principförändring.2) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS. Tidigare år är inte omräknade.

Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning för åren 2006-2008 är beräknade enligt FFFS 2008:26. Redovisad totalavkastning är

beräknad enligt Sveriges Försäkringsförbunds rekommendation för rapportering av totalavkastning. För åren 2004-2005 är nyckeltalen

beräknade enligt Försäkringsbranschens redovisningsnämnds (FRN) cirkulär 1/1993.

Särskilda redogörelser för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, för antal anställda och löner lämnas i anslutning till

årsredovisningens noter.


6

Resultat och marknad

Moderföretaget visar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 1 556 (1 061) miljoner kronor. Premieintäkterna (efter avgiven

återförsäkring) i moderbolaget minskade till 7 298 (7 410) miljoner kronor. Konkurrenssituationen är fortsatt hård genom att såväl nya

aktörer försöker etablera sig på marknaden, som att branschen kan uppvisa en god lönsamhet. En ökad grad av individualiserad

premiesättning och ökat fokus på att attrahera fler kunder att samla sina försäkringar i Folksam har under senare delen av året vänt en

negativ utveckling av antalet försäkringar.

Försäkringsersättningarna (efter avgiven återförsäkring) minskade och uppgick till 4 817 (5 558) miljoner kronor. En översyn av

avsättningarna för oreglerade skador avseende invaliditetsersättningar genomfördes under 2008. Den gav att avsättningarna kunde sänkas

för vuxenolycksfallsförsäkringen tack vare ett konsekvent gynnsamt utfall de senaste fem åren. Översynen innebar också att

avsättningarna förstärktes för barnsjukförsäkringen till följd av att ersättningar för psykiska sjukdomar ökat de senaste åren. Den totala

effekten var att avsättningarna sänktes med cirka 650 mkr.

Driftskostnadsprocenten som andel av premierna ökade till 21,8 (18,2) procent och skadekostnadsprocenten minskade till 66,0 (75,0)

procent. Totalkostnadsprocenten minskade till 87,9 (93,2) procent. Konsolideringsgraden uppgick till 114,2 (92,8) procent i moderbolaget.

Marknadsandelen för Folksam Sak inklusive Svenska Konsumentförsäkringar AB och Tre Kronor Försäkring AB, minskade till 14,1

(14,5) procent mätt i totalt inbetalda premier enligt Försäkringsförbundets statistik. Marknadsandelar mätt i antal försäkringar uppgick inom

separat hemförsäkring till 49,1 (50,4) procent, inom villahemförsäkring till 27,3 (26,9) procent och inom personbilsförsäkring till 19,2 (19,4)

procent.

Folksam Sak har under året avyttrat två dotterbolag, Folksam Fond AB och Folksam Auto AB. Realisationsvinsten vid avyttringarna av

dessa blev för Folksam Sak moderbolaget 385 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor.

Kapitalförvaltning

Utvecklingen på marknaderna under 2008 kom att genomsyras av finanskrisen. Såväl aktie- som räntemarknader upplevde ett år, vilket ur

ett historiskt perspektiv framstår, som ett av de mest turbulenta någonsin. Olja- och råvarupriser sköt i höjden för att sedan kollapsa. Den

generella utvecklingen på fastighetsmarknaden var svag. Eventuella förhoppningar om att finanskrisen skulle få begränsade effekter gick

definitivt om intet under hösten, när återverkningarna märkbart kom att påverka det allmänna konjunkturläget.

För aktiemarknaderna blev 2008 ett synnerligen dåligt år. Stockholmsbörsen föll med närmare minus 42 procent, det enskilt svagaste

resultatet någonsin. För globala aktier var utvecklingen marginellt bättre. Mätt i lokal valuta blev avkastningen minus 39 procent.

Avkastningen för ej valutakurssäkrade innehav blev bättre, minus 29 procent, främst till följd av att US-dollarn och euron stärktes mot

kronan. Obligationsräntorna föll mycket kraftigt under året till historiskt låga räntenivåer. Till exempel sjönk räntan på en svensk femårig

statsobligation med nära 2,2 procentenheter till 2,0 procent.

På grund av fallande obligationsräntor blev avkastningen trots finanskrisen relativt god under 2008. Totalavkastningen på bolagets

samtliga tillgångar, däribland koncernföretag, uppgick till 604 (784) miljoner kronor under 2008, vilket motsvarar 2,5 procent (3,5 procent).

Bolagets strategiska tillgångsfördelning, framförallt styrd av försäkringsåtagandenas art och bolagets risktolerans, är det som i

huvudsak förklarar resultatet. Under året har främst aktieexponeringen förändrats. Inklusive derivat uppgick aktieexponeringen vid

utgången av året till 9 procent, en minskning med 2 procentenheter från föregående år. Under 2008 stod Folksam Sak som garant för delar

av Swedbanks nyemission. Genom detta kom Folksam Sak att investera 849 miljoner kronor i preferensaktier i Swedbank.

Aktieexponeringen mot Swedbank motsvarade 3 procent av bolagets tillgångar vid utgången av 2008.

Totalavkastningstabell, moderföretagetIngående Utgående Total- Total- Total- Total-

marknads- marknads- avkastning avkastning avkastning avkastningvärde värde 2008 2008 2007 2006

Mkr 2008-01-01 2008-12-31 Mkr % % %

InvesteringsportföljenRäntebärande 18 887 19 071 1 275 6,7 2,9 1,8Aktier 1 484 1 928 – 885 – 49,9 – 2,4 18,1Alternativa placeringar 280 498 – 56 – 12,2 6,7 3,9Fastigheter 1 683 1 941 119 6,3 10,3 7,5Totalt investeringsportföljen 22 334 23 438 453 2,0 3,2 3,1Bolagsstrategiska innehav 1 235 939 151 12,2 10,9 0,8Summa 23 569 24 377 604 2,5 3,5 2,9

Totalavkastningstabellen är uppställd enligt rekommendation från Försäkringsförbundet. Utgångspunkten vid framtagandet av

totalavkastningstabellen är bolagets placeringsriktlinjer och interna rapportering. I not 49 redovisas hur totalavkastningstabellen är kopplad

till resultat- och balansräkningen.


7

Placeringstillgångarnas fördelning Folksam Sak

Räntebärande82%

Svenska aktier5% Utländska aktier

3%

Fastigheter8%

Alternativa placeringar

2%

Dotterföretag

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) visar ett stabilt positivt resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 117,7 (103,1) miljoner

kronor trots att marknaden under året har varit mycket hårt konkurrensutsatt, vilket har haft en negativ påverkan på bestånd och utveckling

inom samtliga försäkringsgrenar. Skadeförsäkringsrörelsens ekonomi är således stabil och ett reducerat ekonomiskt risktagande utgör

utgångspunkt för verksamheten. Konsolideringskapitalet är oförändrat 485 (485) miljoner kronor.

Tre Kronor Försäkring AB har under sitt första hela år i Folksam Saks ägo uppvisat en ökande premieintäkt (efter avgiven

återförsäkring) på 99,0 (41,9) miljoner kronor. Försäkringsrörelsen har fortsatt att utvecklas positivt och det tekniska resultatet visar på en

kraftig resultatförbättring från –37,3 miljoner kronor under föregående år till –3,3 miljoner kronor. Tre Kronors och bankens koncept har

initialt visat sig lyckosamt och under 2009 förväntas försäljningstillväxten bli god.


8

Väsentliga händelser

Swedbank Robur har förvärvat Folksam Fond AB med ett förvaltat kapital på 28 miljarder kronor. Folksam Sak ägde 90,2 procent av

bolaget. Förvärvet genomfördes 2008-01-02 då köpeskillingen erlades. Realisationsvinsten 385 mkr ingår i kapitalavkastningen.

Finansinspektionen (FI) har tagit beslut om att försäkringsföretag ska värdera avsättningar för verksamhet som avser annan försäkring

än tjänstepensionsförsäkring, baserat på en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid.

Förändringen gäller from 2008-04-01. Folksam Sak har valt att redovisa detta som en förändring av redovisningsprincip vilket innebär att

jämförelseåret 2007 har räknats om.

Framtida utveckling

Det är viktigt att fortsätta vårda försäkringsresultatet nu när lägre avkastning kan förväntas på finansiella tillgångar på grund av den

finansiella oron. Samhällsutvecklingen leder till ett ökat behov av kompletterande trygghetslösningar och det innebär att Folksam måste ta

fram nya försäkringslösningar för att vara med på den marknaden. Sådana lösningar kombinerat med ett tydligare helkundserbjudande är

viktigt för verksamheten de kommande åren. Folksam ska också fortsätta och vidareutveckla det positiva samarbetet med Swedbank.

Förslag till vinstdisposition

Till stämmans förfogande står:

Balanserad vinst 546 205 847,99

Årets vinst 486 290 746,03

1 032 496 594,02

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 1 032 496 594,02 kronor balanseras i ny räkning.

Beträffande bolagets verksamhet i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar för koncernen och moderföretaget jämte

därtill hörande noter.


9

RESULTATRÄKNING

Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENPremieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Not 3 8 100 8 389 7 249 7 563Premier för avgiven återförsäkring Not 3 – 60 – 61 – 49 – 49Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 93 – 119 98 – 104Återförsäkrares andel av Förändring i avsättningför ej intjänade premier och kvardröjande risker – – 2 0 0

8 133 8 207 7 298 7 410

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Not 4 705 773 668 737

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 78 51 50 50

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Not 5Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 5 643 – 5 502 – 5 112 – 4 987Återförsäkrares andel 202 74 197 74

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 200 – 667 270 – 613Återförsäkrares andel – 175 – 25 – 172 – 32

– 5 416 – 6 120 – 4 817 – 5 558

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 24 – 4 – 24 – 4

Driftskostnader Not 6 – 1 824 – 1 543 – 1 594 – 1 350

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 1 – 2 – 1 – 3

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 651 1 362 1 580 1 282

ICKE-TEKNISK REDOVISNINGSkadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 651 1 354 1 580 1 282Kapitalavkastning, intäkter Not 7, 11 1 313 1 037 1 420 1 088Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 8, 11 613 109 562 110Kapitalavkastning, kostnader Not 9, 11 – 474 – 368 – 445 – 382Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 10, 11 – 891 – 302 – 890 – 298Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 705 – 773 – 668 – 737Övriga intäkter 0 0 – 0Övriga kostnader – 10 – 2 – 3 – 2Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag 6 – 12 – –


Bokslutsdispositioner Not 12 – – – 1 120 – 940

Resultat före skatt 1 503 1 051 436 121

Skatt på årets resultat Not 13 – 197 – 282 50 – 17

ÅRETS RESULTAT 1 306 769 486 104

Hänförligt till:Försäkringstagarna 1 306 769Minoritetsintressen 0 0


10

RESULTATANALYS

Sjuk- & Företag Sjöfart,olycks- Hem och luftfart

Moderföretaget falls- och Fastig- Motor- ochMkr försäkring villa het fordon Trafik transport

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 1 578 2 393 116 1 587 1 106 2Premier för avgiven återförsäkring – 4 – 25 – 6 – 3 – 10 0Förändring i Avsättning för ej intjänadepremier och kvardröjande risker 13 108 – 7 – 67 120 0Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – – 0 – – –

1 587 2 476 103 1 517 1 216 2

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 243 106 4 21 280 0

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 9 15 2 14 9 0

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring – 1 114 – 1 674 – 60 – 1 057 – 904 0Återförsäkrares andel 1 23 1 – 172 –

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 598 – 43 9 – 11 – 284 – 1Återförsäkrares andel – 2 – 6 0 0 – 164 –

– 517 – 1 700 – 50 – 1 068 – 1 180 – 1

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 24 – – – – –

Driftskostnader – 280 – 487 – 63 – 375 – 324 – 1

Övriga tekniska kostnader(efter avgiven återförsäkring) – – – – 1 0 –

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 018 410 – 4 108 1 0

Avvecklingsresultat 659 – 63 17 5 – 135 –

Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – 544 – 1 738 – 39 – 900 – 525 – 1Oreglerade skador – 6 069 – 1 248 – 95 – 186 – 8 324 – 1Återbäring och rabatter – 23 – – – – –

– 6 636 – 2 986 – 134 – 1 086 – 8 849 – 2

Återförsäkrares andel av försäkringstekniskaavsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – 0 – – –Oreglerade skador 4 34 0 5 1 218 –

4 34 0 5 1 218 –


11

RESULTATANALYS

TotalKredit försäkring Mottagen

Moderföretaget och Övriga av svenska åter-Mkr borgen Husdjur grenar risker försäkring Totalt

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) – 384 82 7 248 1 7 249Premier för avgiven återförsäkring – – 1 – – 49 – 49Förändring i Avsättning för ej intjänade premieroch kvardröjande risker – – 12 – 57 98 0 98Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – – – 0 0

– 371 25 7 297 1 7 298

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen – 9 5 668 0 668

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) – 1 0 50 – 50

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring 0 – 272 – 31 – 5 112 0 – 5 112Återförsäkrares andel – – – 197 0 197

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring – – 6 8 270 0 270Återförsäkrares andel – – – – 172 – – 172

0 – 278 – 23 – 4 817 0 – 4 817

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – – – – 24 – – 24

Driftskostnader – 7 – 52 – 5 – 1 594 0 – 1 594

Övriga tekniska kostnader(efter avgiven återförsäkring) – – – – 1 – – 1

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat – 7 51 2 1 579 1 1 580

Avvecklingsresultat – – 6 28 505 – 505

Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – 182 – 181 – 4 110 0 – 4 110Oreglerade skador – – 70 – 32 – 16 025 – 1 – 16 026Återbäring och rabatter – – – – 22 0 – 22

– – 252 – 213 – 20 157 – 1 – 20 158

Återförsäkrares andel av försäkringstekniskaavsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – – 0 – 0Oreglerade skador – – – – 1 261 – – 1 261

– – – – 1 261 – – 1 261


12

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

Immateriella tillgångar Not 14Goodwill 30 37 – –Andra immateriella tillgångar 146 139 132 122

176 176 132 122Placeringstillgångar

Byggnader och mark Not 15 1 058 1 132 1 052 1 098

Placeringar i koncern- och intresseföretagAktier och andelar i koncernföretag Not 16 – – 1 342 1 205Aktier och andelar i intresseföretag Not 17 958 756 6 6

958 756 1 348 1 211

Andra finansiella placeringstillgångarAktier och andelar Not 18, 26 2 411 1 629 2 388 1 599Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 19, 26 19 788 19 851 18 235 18 420Övriga lån Not 20, 26 88 0 88 0Derivat Not 21, 26 13 164 13 164Övriga finansiella placeringstillgångar Not 22, 26 181 2 051 181 1 952

22 481 23 695 20 905 22 135

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 1 1 1

Summa placeringstillgångar 24 497 25 583 23 306 24 445

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarEj intjänade premier och kvardröjande risker Not 31 0 0 0 0Oreglerade skador Not 32 1 268 1 443 1 261 1 433

1 268 1 443 1 261 1 433

FordringarFordringar avseende direkt försäkring Not 23 2 089 2 079 1 785 1 783Fordringar avseende återförsäkring Not 24 231 109 228 112Aktuell skattefordran 67 48 66 46Övriga fordringar Not 25 475 134 584 200

2 862 2 370 2 663 2 141Andra tillgångar

Materiella tillgångar Not 27 88 114 85 98Kassa och bank 1 594 1 018 1 431 846

1 682 1 132 1 516 944

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter Not 26 289 254 264 236Förutbetalda anskaffningskostnader Not 28 311 285 247 216Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 29 131 103 131 89

731 642 642 541

SUMMA TILLGÅNGAR 31 217 31 347 29 520 29 626


13

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

Eget kapitalGarantikapital 2 000 2 000 2 000 2 000Eget kapitalandel i obeskattade reserver 2 868 1 996 – –Andra fonder

Reservfond 2 2 0 0Kapitalandelsfond 26 2 – –

Balanserat resultat – 213 – 175 547 443Årets resultat 1 306 769 486 104

5 989 4 594 3 033 2 547

Minoritetsintressen 4 4 – –

Obeskattade reserverSäkerhetsreserv – – 3 707 2 587

Efterställda skulder Not 30,26 975 975 975 975

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)Ej intjänade premier och kvardröjande risker Not 31 4 526 4 596 4 110 4 185Oreglerade skador Not 32 16 871 17 070 16 026 16 295Återbäring och rabatter Not 33 22 4 22 4

21 420 21 670 20 158 20 484

Avsättningar för andra risker och kostnaderUppskjuten skatteskuld Not 34 1 172 981 150 201

1 172 981 150 201Skulder

Skulder avseende direkt försäkring Not 35 17 14 17 14Skulder avseende återförsäkring Not 36 0 1 0 0Skulder till kreditinstitut Not 37,26 5 5 – –Derivat Not 38,26 42 14 42 13Övriga skulder Not 39,26 868 2 367 825 2 230

932 2 401 884 2 257

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterÖvriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 40,26 725 722 613 575

725 722 613 575

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 31 217 31 347 29 520 29 626

STÄLLDA PANTER Not 43 26 048 27 095 24 167 25 109ANSVARSFÖRBINDELSER Not 44 7 6 7 6ÅTAGANDEN Not 45 210 Inga 210 Inga


14

REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL T

OT

AL

T

To

talt

eget

kap

ital

3 74

1 53

3 79

4

636

– 63

6 35 769

4 59

8 –

4 59

8 89

1 30

6

5 99

3 0

5 99

3

Min

ori

tets

–

intr

esse 4 – 4 – 4 0 4 – 4

0

4

Eg

et k

apit

al

hän

förl

ig t

ill

förs

äkri

ng

s–

tag

arn

a

3 73

7 53

3 79

0

636

– 63

6 35 769

4 59

4

4 59

4 89

1 30

6

5 98

9

5 98

9

Åre

ts

resu

ltat

971 –

971

97

1

769

769

769

76

9

1 30

6

1 30

6

1 30

6

FR

ITT

EG

ET

KA

PIT

AL

Bal

ans–

erad

förl

ust

55

6 53

– 50

3

971

– 63

6

– 8 1 0

– 17

5

–

175

769

87

2 65 –

–213

21

3

Kap

ital

–

and

els–

fon

d 1 1

– 41 8 34 2 2

– 65 89 26 26

Res

erv–

fon

d 2 2 2 2 2 2

Eg

et

kap

ital

rese

rv

1 31

9

1 31

9

677

1 99

6

1 99

6

872

2 86

8

2 86

8

BU

ND

ET

EG

ET

KA

PIT

AL

kap

ital

2 00

0

2 00

0

2 00

0

2 00

0

2 00

0

2 00

0

and

el i

Gar

anti

-

ob

esk.

Mkr

Ko

nce

rnen

Ing

åen

de

bal

ans

2007

-01-

01 e

nl.

fast

stäl

ld b

alan

sräk

nin

g

Byt

e av

red

ovis

ning

sprin

cip 1

)

Just

erad

in

gåe

nd

e b

alan

s 20

07-0

1-01

För

egåe

nde

års

vins

tdis

posi

tion

Övr

ig fö

rskj

utni

ng m

ella

n bu

ndet

och

fritt

ege

t kap

ital

Kon

cern

bidr

ag/a

ktie

ägar

tills

kott

Und

er r

äken

skap

såre

t till

dela

d åt

erbä

ring

Avs

ättn

ing

till k

apita

land

elsf

ond

Om

räkn

ings

diffe

rens

Åre

ts r

esul

tat

Su

mm

a fö

rmö

gen

het

sfö

rän

dri

ng

ar,

exkl

usi

ve

tran

sakt

ion

er m

ed ä

gar

e

Utd

elni

ng

Utg

åen

de

bal

ans

2007

-12-

31

För

egåe

nde

års

vins

tdis

posi

tion

Övr

ig fö

rskj

utni

ng m

ella

n bu

ndet

och

fritt

ege

t kap

ital

Avs

ättn

ing

till k

apita

land

elsf

ond

Om

räkn

ings

diffe

rens

Åre

ts r

esul

tat

Su

mm

a fö

rmö

gen

het

sfö

rän

dri

ng

ar,

exkl

usi

ve

tran

sakt

ion

er m

ed ä

gar

e

Utd

elni

ng

Utg

åen

de

bal

ans

2008

-12-

31

1)O

mrä

knin

g ha

r sk

ett p

å gr

und

omvä

rder

ing

av fö

rsäk

rings

tekn

iska

avs

ättn

inga

r so

m a

vser

ann

an f

örsä

krin

g än

tjän

step

ensi

onsf

örsä

krin

g, f

ör m

er in

form

atio

n se

not

50.


15

REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

BUNDET EGET KAPITAL FRITT EGET KAPITAL___________________________________ _____________________

TotaltGaranti- Reserv- Balanserat Årets eget

Mkr Kapital fond resultat resultat kapital

ModerföretagetIngående balans 2007-01-01 2 000 0 297 93 2 390Justering för ändrad redovisningsprincip1) – – 53 – 53

Justerad ingående balans 2007-01-01 2 000 0 350 93 2 443

Vinstdisposition – – 93 – 93 0Årets resultat – – – 104 104

Utgående balans 2007-12-31 2 000 0 443 104 2 547

Vinstdisposition – – 104 – 104 0Årets resultat – – – 486 486

Utgående balans 2008-12-31 2 000 0 547 486 3 033

1) Omräkning har skett på grund omvärdering av försäkringstekniska avsättningar som avser annan försäkring än tjänstepensionsförsäkring,

för mer information se not 50.

I not 1 Redovisningsprinciper beskrivs karaktär och syfte med reservposter under eget kapital.


16

KASSAFLÖDESANALYS

Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat före bokslutsdispositioner 1) 1 503 1 051 1 556 1 061Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2) 234 1 502 – 3 1 427Betald skatt – 20 8 – 19 9

Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändring i tillgångar och skulder 1 717 2 561 1 534 2 497

Förändring av övriga rörelsefordringar – 733 – 368 – 684 – 316Förändring av övriga rörelseskulder – 1 301 2 412 – 1 190 2 133

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN – 317 4 605 – 340 4 314

INVESTERINGSVERKSAMHETENFörändring av placeringstillgångar 653 – 4 737 744 – 4 440Förändring av placeringstillgångar som inte används direkt i rörelsen Nettoinvestering i koncernföretag3) 380 – 58 442 – 76 Nettoinvestering i övriga placeringstillgångar 135 49 – 5Förändring av materiella och immateriella tillgångar – 97 – 112 – 94 – 93

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 1 071 – 4 858 1 092 – 4 604

FINANSIERINGSVERKSAMHETENAktieägartillskott, netto – – – 30 –Koncernbidrag, netto – – 39 6Utdelning – – 1 – –Ränta på garantikapital och efterställda skulder – 181 – 162 – 181 – 162

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN – 181 – 163 – 171 – 156

ÅRETS KASSAFLÖDE 573 – 416 581 – 446

Likvida medel vid årets början 4) 1 019 1 435 846 1 292Kursdifferens i likvida medel – 9 0 – 7 0Likvida medel vid årets slut 4) 1 583 1 019 1 420 846

Årets kassaflöde 573 – 416 581 – 446

1) Betalda och erhållna räntor 2008 2007 2008 2007

Under perioden betald ränta – 219 – 187 – 219 – 186Under perioden erhållen ränta 750 759 700 705

Summa betalda och erhållna räntor 531 572 481 519

2) Poster som inte ingår i kassaflödet 2008 2007 2008 2007

Nedskrivningar – – – 123 5Avskrivningar 83 69 63 67Icke utdelad resultatandel i intressebolag – – 8 – –Realiserad vinst (-) / förlust (+) 130 – 142 67 – 144Orealiserad vinst (-) / förlust (+) 278 192 328 188Valutakursvinst (-) / -förlust (+) – 19 60 – 21 60Förändring av upplupet anskaffningsvärde räntebärande värdepapper – 210 – 11 – 192 –12Förändring av avsättningar avseende försäkringsavtal – 76 811 – 153 745Förändring av premiefordran 48 531 28 518

Summa poster som inte ingår i kassaflödet 234 1 502 – 3 1 427


17

KASSAFLÖDESANALYS, FORTS

Koncernen Moderföretaget

3) Företagsförvärv 2008 2007

Goodwill – 37Övriga tillgångar – 87Avsättningar – –Övriga skulder – – 66Kassa och likvida medel – 18

Total köpeskilling för årets förvärv – – 76Avgår:Likvida medel i förvärvade bolag – 18

Påverkan på koncernens likvida medel – – 58

3) Avyttrad verksamhet 2008 2007

Anläggningstillgångar 35 –Rörelsetillgångar 23 –Likvida medel 47 –Övriga skulder – 21 –

Avyttrade nettotillgångar 84 –Realisationsvinst 353 –

Erhållen köpeskilling 437 –Avgår:Ej betald köpeskilling – 10 –Likvida medel i avyttrade bolag – 47 –

Påverkan på koncernens likvida medel 380 –

4) Delkomponenter som ingår i likvida medel 2008 2007 2008 2007

Kassa och banktillgodohavanden 1 594 1 018 1 431 845Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel – 11 1 – 11 1

Summa delkomponenter som ingår i likvida medel 1 583 1 019 1 420 846

Som kortfristiga placeringar har klassificerats ej likviderade affärer avseende aktier och obligationer vilka likvidregleras i nära anslutning till affärsdagen.


18

NOTER

Not 1 Redovisningsprinciper

Allmän information

Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Folksam ömsesidig sakförsäkring som är ömsesidigt försäkringsbolag med säte i

Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Bohusgatan 14, 106 60 Stockholm och organisationsnummer är 502006-1619. Folksam Sak

bedriver skadeförsäkringsverksamhet.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Folksam Saks årsredovisning och koncernredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Rådet för finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2.1. Folksam Sak tillämpar sk lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella

redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2008:26. Detta innebär att

samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till

sambandet mellan redovisning och beskattning.

Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om Moderföretagets

redovisningsprinciper.

Förutsättningar vid upprättande av Folksam Saks finansiella rapporter

Folksam Saks funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte

annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella

tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av

derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Även

fastigheter värderas till verkligt värde.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS görs bedömningar och uppskattningar samt antaganden

som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden

synes vara rimliga. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. I not 48 beskrivs bedömningar och uppskattningar som har en betydande

inverkan på de finansiella rapporterna.

De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till de försäkringstekniska

avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt överskott eller

underskott redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med undantag för åren 2004-2006 i femårsöversikten, tillämpats konsekvent på

samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna om inte annat framgår nedan.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 mars 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse

på stämman den 22 april 2009.


19

Ändrade redovisningsprinciper

Finansinspektionen har beslutat att försäkringsföretag ska för försäkringsavtal som inte är tjänstepension bestämma diskonteringsräntan

som marknadsräntan för statsobligationer och statsskuldsväxlar med en löptid som motsvarar de förväntade utbetalningarnas löptid.

Folksam Sak har valt att redovisa detta som byte av redovisningsprincip och de redovisningsmässiga effekterna beskrivs i not 50.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Folksam Sak konsoliderar dotterföretag i vilka moderföretaget har ett direkt eller indirekt innehav på mer än 50 procent av röstetalet eller på

annat sätt har ett bestämmande inflytande över styrningen av företaget och äger en andel. Bestämmande inflytande innebär direkt eller

indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett

bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag beaktas som en

transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande

inflytandet upphör. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader,

identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Avyttrade företag inkluderas i

koncernredovisningen för tiden fram till tidpunkten för avyttring.

Intresseföretag

Aktieinnehav i vilka Folksam har lägst 20 och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den

driftsmässiga eller finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden bygger på att det bokförda värdet av aktier i

intresseföretag förändras med den årliga resultatandelen. Motsvarande belopp redovisas i resultaträkningen under posterna

“Kapitalavkastning, intäkter” respektive ”Kapitalavkastning, kostnader” i det tekniska resultatet. Redovisade vinstandelar är ej att betrakta

som disponibla för ägarkoncernen och därför sker en omföring till kapitalandelsfonden.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna

transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som

uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.

Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något

nedskrivningsbehov.


20

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Folksam Saks

funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser.

Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden ”Kapitalavkastning, intäkter” respektive ”Kapitalavkastning, kostnader”.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från

utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på

balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en

approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid

valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital i en omräkningsreserv.

Försäkringsavtal

Redovisning av verksamhet som redovisas som försäkringsavtal

Folksam Sak har klassificerat alla avtal utifrån den försäkringsrisk de innehåller och därmed den ekonomiska påverkan som en

försäkringshändelse har för bolaget. För att räknas som ett försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan vara betydande. Bolaget har

bedömt att den ekonomiska påverkan är betydande om försäkringsrisken är minst fem procent. Samtliga avtal har klassificerats som

försäkringsavtal.

Verksamhet som redovisas som försäkringsavtal redovisas enligt IFRS 4.

Intäktsredovisning/Premieinkomst

Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan

tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas

också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under

räkenskapsåret.

Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter.

Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp

som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp

som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien.

Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade

premier.

Utbetalda försäkringsersättningar

Som utbetalda försäkringsersättning redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller

inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat.

Försäkringstekniska avsättningar

De försäkringstekniska avsättningar utgörs av

– avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

– avsättning för oreglerade skador, inklusive skaderegleringskostnader

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

Avsättningen för ej intjänade premier utgör värdet av bolagets samlade ansvarighet för löpande försäkringar. Beräkningarna av

avsättningarna har gjorts enligt vedertagen metodik innebärande att man beaktar hur stor del av premien för varje enskild försäkring som

hänför sig till tiden efter redovisningsperioden.

I grenar där premienivån har bedömts som otillräcklig ska den enligt ovan beräknade avsättningen för ej intjänade premier för vid

redovisningsperiodens slut gällande försäkringar förstärkas med en avsättning för kvardröjande risker avseende perioden fram till nästa

förfallodag. En sådan avsättning har gjorts i samband med beståndsöverlåtelsen av olycksfallsförsäkringar från Folksam Liv till Folksam

Sak, samt inom grenarna Företag och Inkomstförsäkring.


21

Avsättning för oreglerade skador

Avsättning för kända men oreglerade skador har gjorts till sitt kända belopp med tillägg för beräknade återstående utbetalningskostnader

samt beräknade återstående skaderegleringskostnader.

Avsättning för okända skador avseende såväl utbetalningskostnader som skaderegleringskostnader har skett med hänsyn till

erfarenhet av för varje tidpunkt inträffade men i efterhand rapporterade försäkringsfall.

De metoder som används för person- och egendomsförsäkring är chain-ladder och Bornhuetter-Ferguson. Bägge metoder är

vedertagna aktuariella metoder som är väl kontrollerade och accepterade. Chain-ladder ger bäst resultat för försäkringsgrenar med ett

stabilt utbetalningsflöde, dvs att de kommande årens utbetalningar antas ske i samma takt som föregående års utbetalningar. För

försäkringsgrenar där den historiska utvecklingen inte är tillräcklig eller instabil används Bornhuetter-Ferguson metoden. Den använder en

kombination av chain-ladder och en uppskattad totalkostnad., t ex baserad på marknadsdata eller riskpremieutveckling. Bornhuetter-

Ferguson används framförallt för färska skadeår och för försäkringsgrenar med betydande inslag av personskador. Oavsett metod finns

dock ett naturligt inslag av osäkerhet beroende på ändrade förutsättningar inom och utom bolaget över tiden, samt rent slumpmässiga

svängningar.

För försäkringsgrenar där skadorna tar lång tid att slutreglera görs explicita antaganden om den framtida inflationsnivån för den

aktuella grenen. För skador kopplade till prisbasbeloppets utveckling antas en skadeinflation på 2 % (2 %) och för skador kopplade till

löneinflationen antas en skadeinflation på 3 % (3%)

Utöver avsättningen för kommande skadeutbetalningar görs även avsättning för återstående skaderegleringskostnader. Denna

avsättning baseras på erfarenheter från tidigare års skaderegleringskostnader och en uppskattning av den totalt utestående mängden

skador som återstår att reglera.

För skadelivräntor och sjukräntor beräknas avsättningarna med livaktuariella metoder. Detta innebär att man för skadelivräntor gör

antagande om,

– förväntad dödlighet, branschgemensamma antagande om förväntad dödlighet uppdelat på kön och ålder.

– kommande värdesäkring, styrs av lagen av ändring i skadeståndslivräntor.

– diskonteringsränta, styrs av finansinspektionens beslut om högsta ränta. För närvarande är realräntan maximerad till 1,5 %.

– driftkostnadsbelastning.

För sjukförsäkring baseras beräkningen på antagande om,

– sannolikheten för insjuknande/tillfrisknande.

– Diskonteringsränta. Räntesatsen väljs i enlighet med gällande FFFS 2008:23.

– driftkostnadsbelastning.

Med undantag för vissa typer av ersättningar inom sjuk- och olycksfallsförsäkring samt skadelivräntor diskonteras inte avsättningen för

oreglerade skador. För de delar av avsättningen som diskonteras tillämpas en nominell ränta om 3,5 (3,5) procent och skadeinflation om

2,0 (2,0) procent alternativt en realränta om 1,5 (1,5) procent. Avsättningen för de delar som diskonteras uppgår till 5 848 (5 227) miljoner

kronor före diskontering. Motsvarande belopp efter diskontering är 4 587 (4 256) miljoner kronor.

Förlustprövning

Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för försäkringstekniska avsättningar och förutbetalda anskaffningskostnader

innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden.

Förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal

Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknade av försäkringsavtal tas upp som en tillgång, förutbetalda

anskaffningskostnader. Med försäljningskostnader avses till exempel provisioner, kostnader för marknadsföring av försäkringsprodukter,

löner och andra kostnader för säljare som varierar med och som direkt eller indirekt är relaterade till anskaffning eller förnyelse av

försäkringsavtal. Anskaffningskostnaden aktiveras endast för homogena grupper av individuellt tecknade avtal som bedöms generera en

vinstmarginal som minst täcker anskaffningskostnaderna. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras på ett sätt som motsvarar

periodisering av ej intjänade premier. Avskrivningstiden uppgår till tolv månader.

Driftskostnader

Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och

vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapitalavkastning kostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader.


22

Avgiven återförsäkring

Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till

försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal, inklusive portföljpremier. Premierna periodiseras så att

kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Avdrag görs för belopp som gottskrivits på grund av portföljåterdragning

eller en förändring av återförsäkrares andel av proportionella återförsäkringsavtal.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt

ingångna avtal. Bolaget bedömer nedskrivningsbehovet för tillgångar avseende återförsäkringsavtal varje årsbokslut/kvartal. Om

återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på tillgången så skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs

i resultaträkningen.

Redovisning av kapitalavkastning

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring

Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkrings-

tekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas

utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de

försäkringstekniska avsättningarna.

Kapitalavkastning, intäkter

Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning

på aktier och andelar (inklusive utdelningar på aktier i koncern- och intresseföretag), ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda

nedskrivningar och realisationsvinster (netto).

Kapitalavkastning, kostnader

Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark,

kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto).

Realiserade och orealiserade värdeförändringar

För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och

bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris

och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga

placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar

som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.

Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar

redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion

redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i

praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av

goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen

inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och

intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande

tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och

skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är

sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att

de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som

en skuld.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade

reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.


23

Immateriella tillgångar

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna

skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd, skrivs av i enlighet med ÅRL. Detta innebär avskrivning i

normalfallet över fem år. I särskilda fall kan avskrivningstiden vara längre än fem år.

Övriga immateriella tillgångar

Tillgångarna består av egenutvecklade och förvärvade programvaror som bedömts medföra framtida ekonomiska fördelar. Tillgångarna

redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning (se nedan) och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioderna

omprövas årligen. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade

nyttjandeperioden uppgår till 5 år.

Byggnader och mark

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera avkastning. Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att

brukas i den egna verksamheten. Såväl förvaltnings- som rörelsefastigheter redovisas till verkligt värde i balansräkningen Samtliga

värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värderingar utförda av oberoende värderingsmän.

Värderingarna utförs normalt en gång per år. Det verkliga värdet fastställs genom en kombination av huvudsakligen en marknadsanpassad

kassaflödeskalkyl, samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden samt

nuvärdet av ett beräknat restvärde för respektive fastighet.

Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas under Kapitalförvaltning,

intäkter, och fastighetskostnaderna under Kapitalförvaltning, kostnader.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,

lånefordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna

skuldinstrument, låneskulder samt derivat.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller

avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för

transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt

värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid

första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter

första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar samt i

förekommande fall betald och upplupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget

initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till

verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I

undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och

andelar, obligationer och räntebärande värdepapper, samt vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella

placeringstillgångar.

Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter-

eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpande

utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten.


24

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade

köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas

som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,

branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring

beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad betalkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna aktier

och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt

värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.

De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i

så låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; derivat, vissa innehav i så kallade

alternativa placeringar, samt onoterade innehav av aktier vilka redovisas i balansposten aktier och andelar, vissa organisatoriska innehav

som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar samt en placering i räntebärande värdepapper som redovisas i balansposten

obligationer och räntebärande värdepapper.

Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är

värderade med hjälp av värderingstekniker där antagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i

samma instrument och inte heller baseras på tillgänglig observerbar marknadsinformation, uppgick till netto 76 (42) miljoner kronor.

Derivat

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde utifrån det värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en

värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.

Aktier och räntebärande värdepapper

Verkligt värde för övriga onoterade finansiella instrument tas fram genom olika värderingsmodeller som för innehav i riskkapitalbolag

innebär en värdering av underliggande verksamheter, och för organisatoriska innehav bland övriga finansiella placeringstillgångar antingen

baseras på diskonterade framtida kassaflöden eller baseras på substansvärde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som

inte är noterade på en aktiv marknad. Till denna kategori hänförs lån med säkerhet i fast egendom, övriga lån, övriga finansiella

placeringstillgångar förutom de organisatoriska innehav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lån lämnade till

koncernföretag, övriga fordringar inklusive likvida medel samt upplupna ränteintäkter. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och

lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som vid första

redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori. I den förstnämnda delkategorin ingår derivat med negativt verkligt värde.

Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Folksam Sak har inte hänfört några skulder till värderingskategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde över

resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet

anskaffningsvärde.


25

Nedskrivningar av finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar i kategorin lånefordringar/kundfordringar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Folksam Sak om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar

är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första

gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med

tillgångar. Om det finns objektiva bevis som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktas dessa tillgångar som osäkra.

Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna

anskaffningsvärdet.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till

upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången

redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de

antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

Nedskrivningar av tillgångar inom kategorin lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs

om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella och redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing

innebär att leasingavgiften kostnadsförs/intäktsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de

facto erlagts som leasingavgift under året.

Materiella tillgångar

Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma

företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till

anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga

framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid

avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för

direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i det tekniska resultatet.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod vilken uppgår till 5 år för samtliga redovisade maskiner och

inventarier.

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretag mm

De redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens

återvinningsvärde En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar

resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet

diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika

tillgången.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i

de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde

som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.


26

Andra avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när Folksam Sak har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad

händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av

det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och,

om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Pensioner och liknande förpliktelser

Folksam Saks principer för redovisning av pensioner beskrivs i not 47.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Tillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när tillgångarna kommer att realiseras genom försäljning, snarare än

genom fortsatt användande. Detta sker t.ex. när:

– Folksam träffat bindande avtal om försäljning

– Styrelsen beslutat och offentliggjort en plan för avveckling av verksamheten och därmed avyttring av tillgångar

Vid klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med

avdrag för försäljningskostnader. En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig

rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att

vidaresäljas. För år 2008 har inga tillgångar klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas

endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på

grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderföretagets redovisningsprinciper

Moderföretagets årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Rådet för finansiell rapporterings

rekommendation RFR 2.1.

Skillnader mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för

moderföretaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderföretagets finansiella rapporter, där inte annat

anges.

Dotterföretag och intresseföretag

Aktier i dotter- och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärden efter avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Koncernbidrag och aktieägartillskott som lämnas som kapitaltillskott bokförs som en höjning av andelsvärdet i balansräkningen. För att

fastställa huruvida det föreligger nedskrivningsbehov av placeringar i koncern- och intresseföretag tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. För att

beräkna konsolideringskapitalet görs en värdering till verkligt värde av koncern- och intresseföretag i första hand enligt en substansvärde-

metod. I samband med förvärv eller andra strukturella förändringar görs en djupare analys av företagets värde som även tar hänsyn till

kassaflöde, framtida vinster, varumärke och värdering av kundstocken.

Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens

redovisade värde.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade

reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.


27

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Råder för finansiell rapportering (UFR 2)..

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej

erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera

koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. I normalfallet påverkas

aktuell skatt men det kan finnas situationer då uppskjuten skatt påverkas istället.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess

aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot

balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot

balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den

mån nedskrivning ej erfordras.

Beskrivning av karaktär och syfte med reservposter under eget kapital

Garantikapital

Garantikapital har till funktion att tillföra ömsesidiga företag erforderligt start- och rörelsekapital.

Eget kapital i obeskattade reserver

I koncernredovisningen redovisas eget kapitaldelen (72%) av obeskattade reserver som Eget kapital i obeskattade reserver.

Reservfond

Syftet med reservfonden var att spara en del av nettovinsten som inte gick åt för täckning av balanserad förlust. Avsättning till reservfond är

inte längre erforderlig.

Kapitalandelsfond

Här redovisas belopp som härrör från att andelar i intresseföretag som tagits upp till ett högre värde än i närmast föregående balansräkning

med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

Balanserad förlust

Balanserade förluster i koncernen utgörs av årets resultat samt föregående års balanserade förluster efter eventuell vinstutdelning till

minoritetsägare. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman.


28

Not 2 Upplysningar om risker

Folksam Saks resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten

och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Folksam Sak. Nedanstående not omfattar en

beskrivning av Folksams riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella risker

och operativa risker.

Koncernövergripande riskhantering

Folksamgruppens risker hanteras enligt en koncerngemensam metod som innebär en helhetssyn på koncernens riskexponering. Den

koncernövergripande riskhanteringen syftar till att ge koncernledning och styrelser en samlad bild över Folksamgruppens risker och att

möjliggöra en effektiv styrning av de risker som identifieras. Riskhanteringen fokuserar på att koncernen, genom att hantera riskerna, ska

öka möjligheterna att nå de uppsatta målen. Folksam Saks övergripande ekonomiska mål är premievolym i kombination med

totalkostnadsprocent. Nedan följer en översiktlig beskrivning av processen samt av organisation och ansvarsfördelning

Processen

Identifiering av risker

I samband med den årliga verksamhetsplaneringen genomförs en omfattande riskgenomgång. Ett stort antal risker identifieras

huvudsakligen genom självutvärdering. Identifiering av risker sker utifrån de övergripande målen och utifrån de arbetsuppgifter respektive

organisatorisk enhet ansvarar för att genomföra. Dessa riskgenomgångar sker i första hand i ledningsgrupperna. Speciella

riskgenomgångar (compliancerisker, säkerhetsrisker mm) kompletterar de tidigare nämnda.

Identifiering av risker sker i första hand utifrån den operativa strukturen (inte den juridiska). Till samtliga risker kopplas uppgifter om

vilka enheter och vilka bolag som berörs.

Kategorisering av risker

Samtliga risker som identifieras delas in i följande kategorier: operativa risker, strategiska risker, försäkringsrisker och placeringsrisker.

Värdering av risker

Samtliga risker värderas utifrån två perspektiv, dels vilken sannolikheten är att händelsen inträffar och dels vilken påverkan den har, i första

hand, på Folksamgruppens möjligheter att nå målen. Båda perspektiven graderas och vägs samman enligt en särskild modell. Risknivå

beräknas per enskild risk, per enhet, per bolag samt för hela Folksamgruppen. Från och med år 2008 ändras värderingsmodellen och

samtliga Folksamgruppens risker kommer att värderas monetärt.

Hantering och kontroll av risker

Samtliga risker som identifieras tilldelas riskägare. Till riskägare utses främst affärsområdes- och enhetschefer. Till riskerna kopplas också

åtgärder för att hantera och förebygga riskerna. De åtgärdsansvariga återfinns oftast i ledningsgrupperna.

Uppföljning och rapportering av risker

Riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, kontinuerligt följas upp på respektive affärsområde/enhet. Gemensamma

uppföljningar sker också för att få samtidiga avstämningar av risksituationen.

Rapportering sker till koncernledning, vd och till styrelserna i Folksam Sak och i Folksam Liv två gånger per år. En skriftlig riskrapport

presenteras årligen i styrelserna. Rapportering till respektive dotterbolags vd och styrelse sker en gång per år.


29

Organisation och ansvarsfördelning

Styrelse

Styrelserna ska se till att riskhantering och uppföljning av risker (riskkontroll) är tillfredsställande. Styrelserna i respektive Folksam Sak och

Folksam Liv har det övergripande ansvaret för Folksamgruppens risker och ska, vid behov, fatta beslut om prioritering och hantering av

väsentliga risker. Styrelserna i respektive dotterbolag är ansvariga för respektive dotterbolags risker.

Koncernledning

Koncernledningen ansvarar för att tillse att riskerna hanteras och prioriteras i enlighet med eventuella beslut i styrelserna i Folksam Sak

och Folksam Liv samt, vid behov, för resursfördelning avseende hantering av risker.

Chef för affärsområde, chef för central enhet samt vd för dotterbolag

Chef för affärsområde, chef för central enhet samt vd för dotterbolag ansvarar för att tillse att riskgenomgångar och uppföljningar

genomförs. De flesta dotterbolag genomför dock inte egna riskgenomgångar, utan erhåller risker från de enheter som deltar i den

koncerngemensamma riskgenomgången. Vd i dotterbolag har därför bland annat möjlighet att lägga till risker, samt att värdera om dem.

Riskägare

Till riskägare utses i de flesta fall enhets- respektive affärsområdeschefer. Varje riskägare ansvarar för att åtgärder vidtas för att hantera

identifierade risker. Riskägaren ska också tillse att åtgärder och risker kontinuerligt följs upp.

Åtgärdsansvarig

Åtgärdsansvarig ansvarar för att åtgärderna genomförs.

Controllerorganisationen

Controllerorganisationen deltar i det praktiska arbetet vid riskgenomgångar och uppföljningar. På samtliga affärsområden och på de flesta

stödenheter finns en utsedd controller som har till uppgift att se till att informationen avseende enhetens risker sammanställs och

rapporteras in till Risk managern.

Risk manager

Risk manager ansvarar för att driva och styra processen i samband med riskgenomgångar och uppföljningar. Risk manager leder också

vissa riskgenomgångar och ska för övrigt stödja organisationens riskarbete. I ansvarsområdet ingår också att sammanställa, analysera och

kvalitetssäkra materialet samt att ansvara för rapporteringen. Risk manager ska också leda utvecklingsarbetet och även tillse att

organisationen erhåller tillräcklig information bland annat om hur riskhanteringsprocessen ska bedrivas. Risk manager är en självständig

funktion, underställd chefen för Vd-staben och utgör riskkontrollfunktion för den koncernövergripande riskhanteringen.

Riskkommitté

Riskkommittén arbetar på uppdrag av Koncernledningen och dess sammansättning är fastställd av vd i Folksam Sak och Folksam Liv. I

kommittén ingår följande funktioner:

Chef för Vd-stab (ordf.)

Affärsområdeschef Marknad

Affärsområdeschef Produkt

Enhetschef IT

Chefaktuarie Sak

Chef Finansavdelningen

Chefcontroller

Koncernsäkerhetschef

Vd KPA AB

Risk manager

Chef för intern revision (adjungerad)


30

Riskkommitténs huvudsakliga syfte är att stödja Koncernledningen i bedömningen av Folksams riskexponering och att säkerställa att bilden

över densamma är rimlig. Detta innebär att kommittén har ett stort ansvar för att tillse att materialet är fullständigt och riktigt. För att

säkerställa att så är fallet genomför Riskkommittén kvalitetssäkringar i form av genomgångar av utvalda delar av materialet. Kommittén

fattar också beslut i frågor avseende exempelvis förändringar i utförda riskvärderingar och behandlar även frågor gällande exempelvis

processer och systemstöd. Rapportering till kommittén sker också från genomförda granskningar och analyser, vilka ibland är genomförda

direkt på uppdrag av Riskkommittén.

Riskgruppen

Gruppen har som främsta uppgift att vara Risk manager behjälplig vid kvalitetssäkring av enheternas riskdatabaser (på en mer detaljerad

nivå än vad som är möjligt i Riskkommittén). Gruppen fokuserar på att tillse att de enskilda databaserna är kompletta och att

värderingsnivåerna är rimliga. Riskgruppen är också delaktig vid utvecklings- och implementeringsarbete. Riskgruppens består av tre

controllers.

Risker i försäkringsverksamheten

Organisation för hantering av finansiella risker

Beslutsinstanser

Det generella interna styrningsverktyget när det gäller prissättning av försäkringsrisker och reservavsättningar är de försäkringstekniska

riktlinjerna, som beslutas av bolagets styrelse. Av dessa framgår bl.a. vad som ska gälla för de antaganden som används vid bestämning

av premier och avsättning av reserver.

Folksam Saks styrelse har också fastställt teckningsriktlinjer och reservsättningsinstruktion. Av teckningsriktlinjerna framgår vilken typ

av försäkringar Folksam Sak ska teckna och vilka teckningslimiter som ska gälla. Reservsättningsinstruktionen behandlar bl.a. vilka

reserver som bör fastställas för de olika delarna av försäkringsverksamheten.

Organisation avseende riskuppföljning

Chefaktuarien

– ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena.

– arbetar fram och föreslår förändringar i Försäkringstekniska riktlinjer

– arbetar fram och föreslår tillsammans med affärsansvariga förändringar i teckningsriktlinjer

– är ansvarig för att följa upp samt föreslå eventuella förändringar i reservsättningsinstruktionen.

Kategorier av försäkringsrisk

Försäkringsrisker består av både teckningsrisker och reservsättningsrisker. Innebörden i dessa begrepp och generella metoder för att

hantera dessa båda typer av risker beskrivs nedan. Risker liksom principer och verktyg för riskhantering skiljer sig emellertid åt för olika

typer av försäkringskontrakt. I avsnittet om riskkoncentrationer diskuteras risker förknippade med de olika typer av kontrakt Folksam Sak

tecknar.

Teckningsrisker

Teckningsrisken är risken att den beräknade premien och övriga intäkter i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skade- och

driftskostnaderna förknippade med försäkringen. För att reducera teckningsrisker finns olika metoder. Ett försäkringsbolag kan bl.a.

diversifiera portföljen över tid och/eller mellan olika typer av försäkringsrisker eller använda olika former av återförsäkring för att minska

risken.

Folksam Saks huvudmetod för styrning av teckningsrisker är den affärsplan som utformas årligen och fastställs av styrelsen. I planen

bestäms inom vilka försäkringsklasser försäkring ska tecknas samt i vilka geografiska områden och sektorer Folksam Sak är villigt att

teckna kontrakt. Affärsplanen implementeras i organisationen genom försäkringstekniska riktlinjer till företagets underwriters. I riktlinjerna

fastställs inom vilka försäkringklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där företaget är villigt att exponera sig för risk.

Folksam Sak ser löpande över prissättningen av försäkringskontrakten. Underlag till analysen hämtas från databaser som innehåller

information om historisk exponering och skaderesultat. Denna information analyseras regelbundet med olika typer av statistiska metoder.

Vid behov görs förändringar i prissättningen som träder i kraft vid förnyelsen av avtalen.


31

Teckningsrisken är generellt högre inom personförsäkring än inom egendomsförsäkring, anledningen till detta är att personskador

generellt sätt tar längre tid att reglera och att det därmed är svårare att fånga upp nya trender. Den långa handläggningstiden innebär

också att eventuella lagförändringar kan få större effekter.

I stort sett samtliga sakförsäkringskontrakt löper på ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsgivaren att avböja förlängning, eller

att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning.

Reservsättningsrisker

Reservsättningsrisken, dvs. risken för att de försäkringstekniska avsättningarna inte räcker för att reglera inträffande skador, hanteras

främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador och utbetalningsströmmar.

Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt överskott eller underskott

redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat.

Olika typer av skador hanteras på skilda sätt och ändrade lagar, regler, rutiner eller överenskommelser kan innebära att den framtida

skadeutvecklingen skiljer sig från den historiska. Ansvar- och personskador är relativt få och tar lång tid att reglera vilket gör att de är svåra

att uppskatta och bedömningen försvåras av t ex olikheter i inflationstakt och dödlighet över tiden. Egendomsskador däremot är betydligt

fler till antalet och har betydligt kortare regleringstider, vilket gör uppskattningarna säkrare. Stora skadehändelser, som till exempel stormar,

kan dock försvåra uppskattningen. Det handlar ofta om unika händelser där den historiska informationen och kunskapen inte alltid är

applicerbar.

Återförsäkringsrisker

Folksam har en analysgrupp med uppgift att inför varje verksamhetsår ta fram ett förslag till ett till verksamhetens karaktär och omfattning

anpassat återförsäkringsprogram. Programmet fastställs sedan av koncernledning och styrelse.

Syftet med återförsäkringsprogrammet är

– att ge skydd mot större skador och därigenom undanröja kraftiga svängningar i affärsresultatet mellan åren

– att täcka överskjutande risknivåer i de eventuella fall där bolagets exponering kan överskrida fastställda gränser.

Sedan år 2000 har Folksam Sak en kvotåterförsäkring avseende trafikförsäkring som täcker skador som inträffat år 1999 och tidigare.

I posten Återförsäkrares andel av avsättningar för oreglerade skador jämte fordran på återförsäkrare ingår kvotåterförsäkringen med 1 283

Mkr. Folksam Sak kommer att erhålla betalning mellan år 2009 och 2019 med motsvarande belopp.

Folksam har för år 2008 valt att återförsäkra sin verksamhet genom i första hand icke proportionella återförsäkringslösningar med

självbehåll anpassade till förutsättningarna i respektive försäkringsklass. Denna typ av återförsäkring minskar riskexponeringen för

Folksam.

För att minimera kreditriskerna i återförsäkringsverksamheten har Folksam strikta regler vid valet av återförsäkringsbolag som bland

annat innebär att anlitade återförsäkringsbolag för långsvansad affär ska ha en rating av lägst A (enkelt A) enligt Standard & Poors skala

eller motsvarande från andra ratinginstitut. Uppföljning sker också av återförsäkringsbolagens totala exponering mot Folksam.


32

Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal

Skadeförsäkring

Avsättningarna för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som nämnts ovan. Känsligheten för

förändringar av några av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen.

Nedanstående känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar (exklusive skadelivräntor och

avsättning för framtida skaderegleringskostnader), vinst före skatt och eget kapital av rimligt sannolika förändringar i några centrala

antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta. Någon hänsyn till eventuella korrelationer

mellan antaganden här därmed inte tagits.

Koncernen Förändring i Avsättningar Resultat Eget Antagande antagande % brutto före skatt kapital

2008Försäkringstekniska avsättningar 13 934Genomsnittlig skadekostnad +10% 15 327 - 1 393 - 1 393Genomsnittligt antal skador +10% 15 327 - 1 393 - 1 393

2007Försäkringstekniska avsättningar 13 751Genomsnittlig skadekostnad +10% 15 178 – 1 427 – 1 427Genomsnittligt antal skador +10% 15 178 – 1 427 – 1 427

Antagande Förändring i Avsättningar Resultat Egetantagande % netto före skatt kapital



Moderföretaget Förändring i Avsättningar Resultat Eget Antagande antagande % brutto före skatt kapital



Antagande Förändring i Avsättningar Resultat Egetantagande % netto före skatt kapital


2007

Försäkringstekniska avsättningar 11 606Genomsnittlig skadekostnad +10% 12 958 – 1 352 – 1 352

Genomsnittligt antal skador +10% 12 958 – 1 352 – 1 352


33

Skadelivräntor

Känslighetsanalysen har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar, vinst före skatt och eget kapital av rimligt

sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta.

Någon hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden här därmed inte tagits. Notera att förändringar i nedanstående antaganden är

icke-linjära. Känslighetsinformationen beror även av ekonomiska omständigheter så som kostnaden för och tidsvärdet av optioner och

garantier kopplade till kontrakten. Den metod som använts för att mäta känslighet har inte ändrats i jämförelse med tidigare period.

KoncernenAntagande Förändring i Avsättningar Resultat Eget

antagande % brutto före skatt kapital

2008Försäkringsteknisk avsättningar 2 936Ökad livslängd + 1 år 2 990 – 54 – 54Minskad ränta – 1%-enhet 3 347 – 411 – 411Ökad inflation + 1%-enhet 2 973 – 37 – 37

2007Försäkringsteknisk avsättningar 2 880Ökad livslängd + 1 år 2 934 – 54 – 54Minskad ränta – 1%-enhet 3 304 – 424 – 424Ökad inflation + 1%-enhet 2 916 – 36 – 36

ModerföretagetAntagande Förändring i Avsättningar Resultat Eget

antaganden % brutto före skatt kapital

2008Försäkringstekniska avsättningar 2 916Ökad livslängd + 1 år 2 970 – 54 – 54Minskad ränta – 1%-enhet 3 324 – 408 – 408Ökad inflation + 1%-enhet 2 952 – 36 – 36

2007Försäkringstekniska avsättningar 2 859Ökad livslängd + 1 år 2 913 – 54 – 54Minskad ränta – 1%-enhet 3 280 – 421 – 421Ökad inflation + 1%-enhet 2 895 – 36 – 36

Koncentrationer av försäkringsrisk

Folksam Sak tecknar försäkringar i hela Sverige i samtliga de stora försäkringsklasserna. Försäkringsportföljen är tack vare det stora

antalet kunder väldiversifierad, dock med en viss övervikt på gruppförsäkringar och en undervikt av företagsförsäkringar som är ett relativt

nystartat område. Försäkringarna som är knutna till gruppförsäkringsavtalen är väl spridda både åldersmässigt och geografiskt, vilket

innebär att koncentrationsrisken är begränsad.

De stora försäkringsbestånden inom olycksfall och boende gör att risken vid naturskador är stor, men ett återförsäkringprogram med

ett maximalt självbehåll på 20 mkr finns och ses över årligen.


34

Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar

Nedanstående tabeller visar den uppskattade totala brutto- respektive nettokostnaden för oreglerade skador, både rapporterade och IBNR,

vid slutet av varje skadeår. Tabellerna visar också utbetalningar hänförliga till dessa skador. Diskonteringseffekter framgår längst ned i

varje tabell.

AllaMkr tidigareKoncernen år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt

Uppskattad slutlig skadekostnadi slutet av skadeåret (brutto) 5 331 5 477 5 380 5 191 5 149 5 191 31 719Ett år senare 5 273 5 438 5 353 5 196 5 131 Två år senare 5 305 5 370 5 343 5 122Tre år senare 5 243 5 358 5 271Fyra år senare 5 227 5 248 Fem år senare 5 127

Uppskattad slutlig skadekostnad 2008-12-31 5 127 5 248 5 271 5 122 5 131 5 191

Ackumulerade utbetalda försäkringsersättningar 4 303 4 288 4 215 3 852 3 581 2 343Avsättning för oreglerade skador 5 353 824 960 1 056 1 269 1 550 2 848Ackumulerat över/underskott 204 229 109 69 18 D:o i % av initial skadekostnad 3,8% 4,2% 2,0% 1,3% 0,4%

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 5 353 824 960 1 056 1 269 1 550 2 848 13 860Diskonteringseffekt -473

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (brutto) 13 387

AllaMkr tidigareKoncernen år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt

Uppskattad slutlig skadekostnadi slutet av skadeåret (netto) 4 881 4 952 5 207 5 180 5 129 5 189 30 538Ett år senare 4 819 4 957 5 177 5 176 5 080Två år senare 4 851 4 878 5 160 5 091Tre år senare 4 789 4 868 5 094Fyra år senare 4 773 4 752Fem år senare 4 673


Ackumulerade utbetalda försäkrings-ersättningar 3 849 3 796 4 039 3 831 3 540 2 343Avsättning för oreglerade skador 4 112 824 956 1 055 1 260 1 539 2 847Ackumulerat över/underskott 207 200 113 89 49D:o i % av initial skadekostnad 4,3% 4,0% 2,2% 1,7% 1,0%

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 4 112 824 956 1 055 1 260 1 539 2 847 12 593Diskonteringseffekt -473

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (netto) 12 120


35

AllaMkr tidigareModerföretaget år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt

Uppskattad slutlig skadekostnadi slutet av skadeåret (brutto) 4 881 4 980 4 863 4 643 4 634 4 622 28 623Ett år senare 4 840 4 956 4 827 4 648 4 615Två år senare 4 881 4 896 4 821 4 581Tre år senare 4 828 4 888 4 753Fyra år senare 4 812 4 780Fem år senare 4 715


Ackumulerade utbetalda försäkrings-ersättningar 3 936 3 876 3 763 3 395 3 161 2 069Avsättning för oreglerade skador 5 211 779 904 991 1 185 1 454 2 553Ackumulerat över/underskott 167 200 110 62 19D:o i % av initial skadekostnad 3,4% 4,0% 2,3% 1,3% 0,4%

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 5 211 779 904 991 1 185 1 454 2 553 13 077Diskonteringseffekt - 473

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (brutto) 12 604

AllaMkr tidigareModerföretaget år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt

Uppskattad slutlig skadekostnadi slutet av skadeåret (netto) 4 617 4 657 4 708 4 635 4 615 4 621 27 853Ett år senare 4 572 4 675 4 671 4 635 4 566Två år senare 4 614 4 605 4 665 4 561Tre år senare 4 560 4 599 4 596Fyra år senare 4 545 4 485Fem år senare 4 447


Ackumulerade utbetalda försäkrings-ersättningar 3 668 3 585 3 606 3 380 3 122 2 069Avsättning för oreglerade skador 3 970 779 900 990 1 181 1 444 2 553Ackumulerat över/underskott 170 172 113 73 49D:o i % av initial skadekostnad 3,7% 3,7% 2,4% 1,6% 1,1%

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 3 970 779 900 990 1 181 1 444 2 553 11 816Diskonteringseffekt -473

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (netto) 11 375


36

Finansiella risker

Organisation för hantering av finansiella risker

Beslutsinstanser

Styrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av bolagets tillgångar och anger ramar och riktlinjer för verksamheten. VD ansvarar för

förvaltningen av bolagets tillgångar inom de ramar och anvisningar som styrelsen givit samt för översynen av placeringsriktlinjerna.

Finanskommittén är VD:s forum för uppföljning av tillgångsförvaltningen och beslut rörande riskstyrningen. Denna består av VD,

finansdirektör samt affärsledning.

Organisation avseende riskuppföljning

I syfte att skapa en oberoende riskkontroll har riskuppföljningen organiserats enligt följande:

Finansavdelningen ansvarar för att föreslå placeringsstrategi för styrelsen och har en beställarroll vad gäller löpande

kapitalförvaltningstjänster.

– Chefaktuarien ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena.

– Kapitalförvaltaren är den externe leverantören av kapitalförvaltningstjänster och ansvarar för den huvudsakliga delen av den löpande

tillgångsförvaltningen, som ska bedrivas inom de ramar som givits av VD. Ej positionstagande funktioner inom Kapitalförvaltaren ansvarar

för värderingen av tillgångarna och all rapportering avseende dessa som regleras av placeringsriktlinjerna. Vid eventuella limitöverträdelser

ska de ej positionstagande funktionerna rapportera direkt till bolagets VD.

– Vidare lyder bolagets internrevision direkt under styrelsen.

Den löpande kapitalförvaltningen

Swedbank Robur svarar för kapitalförvaltningen vad gäller delportföljerna aktier och räntor. Placeringar för strategisk riskstyrning,

alternativa placeringar och fastigheter förvaltas inom Folksams organisation.

Styrande regelverk och dokument

Vid förvaltningen ska följande regelverk och dokument särskilt beaktas:

– Försäkringsrörelselagen och Försäkringsrörelseförordningen

– Finansinspektionens trafikljusmodell, föreskrifter och allmänna råd m m

– Bolagsordningen

– De riktlinjer och anvisningar som fastställts av styrelsen

– Folksams policy för extern bolagsstyrning

Förvaltningsprinciper

Målet för förvaltningen av tillgångarna är att under gällande risk- och placeringsrestriktioner på bästa sätt bidra till en stabil och

konkurrenskraftig premie. Folksams vision är att bidra till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett steg i

arbetet mot denna vision är att Folksam ställer etiska krav på de företag där placeringar görs.

Principer för val av strategisk placeringsinriktning

Indata utgörs bland annat av tillgångarna, skulderna och deras egenskaper - såsom förväntad avkastning, risk och korrelation – samt

prognostiserat resultat och kassaflöde i försäkringsrörelsen. Vid beräkningarna skall hela balansräkningen beaktas. Beräkningarnas syfte

är primärt att illustrera konsekvenserna av olika strategiska placeringsinriktningar. Optimeringen av den totala tillgångsportföljen görs med

utgångspunkten att man ska ha mycket goda möjligheter att klara restriktionerna. Bolaget ska t ex tåla att utvecklingen på

finansmarknaderna blir mycket svag.


37

Restriktioner

Uppfyllandet av de legala restriktionerna om skuldtäckning och solvens har högsta prioritet vid valet av strategisk placeringsinriktning.

Därtill ska särskild hänsyn tas till Finansinspektionens trafikljusmodell. Först därefter ska bolagets interna riskpreferenser och affärsmål tas

i beaktande.

Strategisk placeringsinriktning

Med konsekvensanalyser och olika rekommendationer som underlag fastställs sedan den strategiska placeringsinriktning som anses vara

mest gynnsam för bolaget. Denna tjänar sedan som utgångspunkt för tillgångsförvaltningen. Förvaltaren får, inom vissa ramar, avvika från

den strategiska placeringsinriktningen om det bedöms vara gynnsamt för avkastningen.

Portföljstruktur

Den totala tillgångsportföljen är sammansatt av sex olika delportföljer. Figuren nedan beskriver bolagets portföljstruktur schematiskt.

Placeringar för

strategisk riskstyrning

Räntor/

Valutor

Aktier Fastigheter Alternativa

placeringar

Bolagsstrategiska

innehav

Delportföljen Placeringar för strategisk riskstyrning är placeringar vars huvudsyfte är att styra risknivån i bolagets balansräkning.

Enskilda placeringar ska ge en bred exponering mot en placeringsrisk, men ingen eller ringa bolags- eller emittentspecifik risk. Typexempel

på placering för strategisk riskstyrning är en köpoption på ett underliggande aktieindex i syfte att öka balansräkningens exponering mot

aktiekursrisk.

Delportföljen Bolagsstrategiska innehav är innehav som anses vara av särskilt strategiskt värde för bolaget. Endast styrelsen får fatta

beslut om placeringar av detta slag. Typexempel på placering är aktier i koncernföretag.

Kredit- och motpartsrisk

Med kreditrisk förstås risken att en räntebärande placering förlorar i värde till följd av att emittenten nedgraderas ratingmässigt eller går i

konkurs. Med motpartsrisk förstås risken för att motparten inte kan fullfölja sin del av avtalet.

Bolaget har som policy att endast tillåta placeringar i värdepapper med mycket hög kreditvärdighet. Kredit-/motpartsriskerna i denna

del av verksamheten bedöms därför vara mycket små. Den maximala kreditriskexponeringen (efter avdrag för värde av säkerheter) bolaget

är exponerat för olika klasser av finansiella tillgångar framgår av nedanstående tabell.

Mkr ErhållnaMaximal kreditriskexponering Brutto säkerheter Netto

Koncernen 2008TillgångsklassObligationer och andra räntebärande värdepapper 19 788 – 19 788Övriga lån 88 – 88Derivat 13 – 13Fordringar 2 862 6 2 856Kassa och bank 1 594 – 1 594

Koncernen 2007TillgångsklassObligationer och andra räntebärande värdepapper 19 851 – 19 851Derivat 164 – 164Övriga finansiella placeringstillgångar 2 051 1 949 102Fordringar 2 370 – 2 370

Moderföretaget 2008TillgångsklassObligationer och andra räntebärande värdepapper 18 235 – 18 235Övriga lån 88 – 88Derivat 13 – 13Fordringar 2 663 6 2 657Kassa och bank 1 431 – 1431


38

Mkr ErhållnaMaximal kreditriskexponering (forts.) Brutto säkerheter Netto

Moderföretaget 2007TillgångsklassObligationer och andra räntebärande värdepapper 18 420 – 18 420Övriga lån – – –Derivat 164 – 164Övriga finansiella placeringstillgångar 1 952 1 850 102Fordringar 2 141 – 2 141

MkrKreditkvalitet på klasser av finansiella IngenTillgångar AAA AA A BBB BB rating Totalt

Koncernen 2008

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 825 1 273 358 268 101 262 20 087

Koncernen 2007

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 888 868 1 722 321 – 312 20 111

Moderföretaget 2008

Obligationer och räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 16 410 1 158 321 258 97 254 18 498


Obligationer och räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 15 651 811 1 591 308 – 302 18 663

Övriga finansiella tillgångar har ingen rating.

Koncentrationsrisk

Med koncentrationsrisk avses den extra risk som ges av att bolaget har stora exponeringar mot en och samma motpart och att denna

motpart helt eller delvis inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser mot bolaget. Koncentrationsriskerna bedöms i relation till

marknadsriskerna vara små för bolaget. Dels genom de krav på kreditvärdighet som ställs för att en investering ska kunna ske och dels

genom den diversifiering som ges genom bolagets placeringsinriktning. Att placeringarna som huvudregel ska kunna användas för

skuldtäckning innebär också att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg.

Per 2008-12-31 hade bolaget följande stora exponeringar, (för räntebärande värdepapper, aktier, derivat och övriga finansiella

placeringstillgångar).

Väsentliga koncentrationer av kreditriskKoncernen 2008-12-31 2007-12-31Swedbank 3 503 Nordea 2 497SEB 2 151 SEB 2 217Svenska Handelsbanken 2 050 Swedbank 2 023Nordea 1 669 Svenska Handelsbanken 1 973Landshypotek 1 234 Landshypotek 1 563SBAB 938 Dexia 512Länsförsäkringar 804 SBAB 472General Electric 628 General Electric 440Danske Bank 328 Volvo 337Volvo 259 Industrivärden 252


39

Väsentliga koncentrationer av kreditrisk

Moderföretaget 2008-12-31 2007-12-31Swedbank 3 226 Nordea 2 333 SEB 2 035 SEB 2 150SHB 1 930 Swedbank 1 838Nordea 1 529 SHB 1 833 Landshypotek 1 202 Landshypotek 1 503SBAB 887 Dexia 476Länsförsäkringar 804 SBAB 403 General Electric 583 General Electric 395Danske Bank 328 Volvo 327

Volvo 259 Industrivärden 252

Kreditrisk i återförsäkringsfordringar och återförsäkrares andel av oreglerade skador

Folksam Saks återförsäkringspolicy innebär att avtal endast ingås med återförsäkrare med kreditbetyg A eller högre. Återförsäkrarnas

kreditvärdighet ses över regelbundet för att säkerställa att det beslutade återförsäkringsskyddet upprätthålls. Om ett bolag nedgraderas

året eller åren efter ett kontraktsår är det svårt att byta ut den återförsäkrare som blivit nedgraderad eftersom en del återförsäkringsavtal är

extremt långsvansade som exempelvis svensk motoraffär. Det kan ta upp till 25-30 år innan en motorskada har blivit slutreglerad. I

nedanstående tabell återges externa återförsäkrares fördelning på kreditbetyg.

IngenMkr AAA AA A BBB BB rating Totalt

Koncernen 2008Exponering 1 283 83 51 – – 82 1 499

Koncernen 2007Exponering 0 93 1 346 0 – 113 1 552

Moderföretaget 2008Exponering 1 283 78 46 – 1 – 82 1 489

Moderföretaget 2007Exponering 0 87 1 341 0 – 117 1 545

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk förstås risken att bolaget inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla

betalningsmedel ökar avsevärt. Bolagets likviditetsrisk anses vara av ringa betydelse i den totala riskbilden. Genom att tillgångarna i

huvudsak placeras i marknadsnoterade värdepapper med hög likviditet säkerställer placeringsstrategin att mängden likvida tillgångar med

betryggande marginal överstiger bolagets förväntade betalningsförpliktelser. På balansdagen utgjorde noterade värdepapper 80% av

placeringstillgångarna i koncernen och 86% i moderföretaget, varav innehav i räntebärande placeringar utgivna av svenska staten svarade

för 25% (6 151 mkr) i koncernen och 23% (5 391 mkr) i moderföretaget. Genomsnittlig duration på räntebärande tillgångar uppgick till 3,4

år.

Den genomsnittliga durationen för försäkringsskulderna för hela beståndet i koncernen är 5,1 år och i moderföretaget 5,2 år per den

31/12 2008. Under 2009 beräknas 3 341 mkr betalas ut från försäkringsavtal i försäkringsersättningar i koncernen och 3 016 mkr i

moderföretaget.

Marknadsrisker

Med marknadsrisk avses risken för att värdet på tillgångar och/eller skulder utvecklas ogynnsamt till följd av förändringar i marknadspriser.

Bolaget delar in marknadsriskerna i fyra undergrupper: ränterisk, valutarisk, kurs-/prisrisk, samt matchningsrisk.

Ränterisk

Med ränterisk förstås risken att nettot av bolagets räntebärande tillgångar och skulder sjunker i värde till följd av en förändring i ränteläget.

Följande tabell illustrerar hur företaget är exponerad för ränterisk utifrån räntebärande tillgångar och skulders räntebindningstid. Med

koncernen avses i tabellen bolagen Folksam Sak, Svenska Konsumentförsäkringar och Tre Kronor Försäkring AB.


40

Räntebindningstider för tillgångar och skulder

Ränteexponering, Mkr 0-2 år 2-5 år 5 år- Totalt

Koncernen 2008TillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper 8 298 7 017 4 611 19 925Övriga lån – – 98 98Andra räntebärande finansiella instrument, netto 41 – 9 50

Summa 8 339 7 017 4 717 20 073

Skulder och avsättningarAvsättning för oreglerade skador som diskonteras 551 468 652 1 671Skadelivräntor 323 440 2 173 2 936Efterställda skulder 600 375 – 975Garantikapital 2 000 – – 2 000

Summa skulder och eget kapital 3 474 1 283 2 825 7 582

Netto, tillgångar och skulder 4 864 5 734 1 893 12 491



Koncernen 2007TillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper 10 915 5 553 3 643 20 111

Summa 10 915 5 553 3 643 20 111

Skulder och avsättningarAvsättning för oreglerade skador som diskonteras 312 340 745 1 397Skadelivräntor 329 444 2 107 2 880Efterställda skulder – 975 – 975Garantikapital 2 000 – – 2 000


Netto, tillgångar och skulder 8 274 3 794 791 12 859


41



Moderföretaget 2008TillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 7 687 6 512 4 299 18 498Övriga lån – – 88 88Andra räntebärande finansiella instrument, netto – 32 – – – 32

Summa 7 655 6 512 4 387 18 554

Skulder och avsättningarAvsättning för oreglerade skador som diskonteras 551 468 652 1 671Skadelivräntor 321 437 2 158 2 916Efterställda skulder 600 375 – 975Garantikapital 2 000 – – 2 000


Netto, tillgångar och skulder 4 183 5 232 1 577 10 992



Moderföretaget 2007TillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 9 992 5 132 3 540 18 664

Summa 9 992 5 132 3 540 18 664

Skulder och avsättningarAvsättning för oreglerade skador som diskonteras 312 340 745 1 397Skadelivräntor 326 441 2 092 2 859Efterställda skulder – 975 – 975Garantikapital 2 000 – – 2 000


Netto, tillgångar och skulder 7 354 3 376 703 11 433

Känslighetsanalys – ränterisk Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007Riskparameter

Ökning av marknadsräntanVärdeminskning räntebärande tillgångar – 416 – 530 – 384 – 496Minskning av redovisat värde på räntebärande skulder (inklusive realistiskt värderade försäkringsskulder) 422 513 422 498Nettopåverkan årets resultat 7 – 17 38 2Nettopåverkan eget kapital 7 – 17 38 2

Minskning av marknadsräntanVärdeökning räntebärande tillgångar 394 542 366 508Ökning av redovisat värde på räntebärande skulder(inklusive realistiskt värderade försäkringsskulder) – 458 – 553 – 458 – 536Nettopåverkan årets resultat – 64 – 11 – 91 – 28Nettopåverkan eget kapital – 64 – 11 – 91 – 28

Nominella och reala marknadsräntor har antagits minska (eller öka om det ger sämsta resultatet) med 0,72 (1,3) respektive 0,5 (0,55 )

procentenheter.


42

Valutarisk

Med valutarisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder sjunker till följd av en växelkursförändring. Genom bolagets

valutapolicy kurssäkras normalt utländska innehav i alternativa placeringar och fastigheter. Företagets valutaexponering före och efter

säkring med derivat redovisas i nedanstående tabell.

Valutakursexponering USD EUR GBP JPY Övrigt

Koncernen 2008Placeringstillgångar

Aktier och andelar 819 201 62 81 101Fastigheter – 66 – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 219 – – 15Övriga tillgångar 3 674 1 1 3

Summa tillgångar 822 1 160 63 82 119

Övriga skulder och avsättningar – 0 0 0 –

Summa skulder och avsättningar – 0 0 0 –

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 822 1 160 63 82 119Nominellt värde valutaterminer – 506 – 724 – – –

Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat 316 436 63 82 119

För koncernen lämnas ingen separat tabell över valutakursexponeringen för år 2007, då övriga bolag i koncernen inte har någon exponering för valutarisk i sina placeringstillgångar.


Moderföretaget 2008PlaceringstillgångarAktier och andelar 811 198 62 81 101Fastigheter – 65 – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 219 – – 15Övriga tillgångar 3 674 1 1 3

Summa tillgångar 814 1 156 63 82 119

Övriga skulder och avsättningar – 0 0 0 –

Summa skulder och avsättningar – 0 0 0 0

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 814 1 156 63 82 119Nominellt värde valutaterminer – 506 – 724 – – –



Moderföretaget 2007PlaceringstillgångarAktier och andelar 677 136 82 73 113Fastigheter – 169 – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 149 – – –Övriga tillgångar 2 459 1 – 3

Summa tillgångar 679 913 83 73 116

Övriga skulder och avsättningar – – 30 – – –

Summa skulder och avsättningar – – 30 – – –

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 679 883 83 73 116Nominellt värde valutaterminer – 284 – 609 – – –



43

Känslighetsanalys - valutarisk

En ogynnsam förändring med 10 % av bolagets nettoexponering mot utländska valutor (efter ekonomisk säkring med derivat) påverkar

resultat före skatt enligt nedanstående tabell.

Koncernen Moderföretaget2008 2007 2008 2007

USD – 32 – 40 – 31 – 40EUR – 44 – 27 – 43 – 27GBP – 6 – 8 – 6 – 8JPY – 8 – 7 – 8 – 7Övrigt – 12 – 12 – 12 – 12

Kurs-/prisrisk

Med kurs-/prisrisk förstås risken att värdet av bolagets aktier, fastigheter och alternativa placeringar sjunker i värde till följd av en kurs-

/prisförändring.

Känslighetsanalys – kurs-/prisrisk

I nedanstående tabell redovisas påverkan på resultatet av en kursnedgång på 10% för aktier, fastigheter och alternativa placeringar. I

beräkningarna har effekten på aktierelaterade derivat inkluderats

Koncernen Moderföretaget

Mkr 2008 2007 2008 2007

Aktier – 205 – 240 – 200 – 237Fastigheter – 189 – 130 – 189 – 127Alternativa placeringar – 47 – 28 – 46 – 28

Matchningsrisk

Med matchningsrisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder minskar till följd av att tillgångarnas sammansättning inte

motsvarar skuldernas. Matchningsrisken mäts i enlighet med definitionerna i Finansinspektionens trafikljusmodell och får inte vara högre än

att grönt ljus erhålls.


44

Operativa risker och strategiska risker

Strategiska risker är risker som ofta rör affärsmässiga beslut. De strategiska riskerna hanteras framför allt av koncernledning och styrelser.

Val av affärsstrategier och samarbetspartners, resursfördelning och ackvisitioner är exempel på sådana riskområden.

Med operativa risker avses risk för förlust beroende på felaktiga eller inte ändamålsenliga interna processer, mänskliga fel, felaktiga

system eller beroende på externa händelser. Folksamgruppen delar upp de operativa riskerna i följande kategorier och definierar dessa

enligt nedan:

Operativa risker

Kategori Definition Exempel på risker

Processer Risken för en ineffektiv hantering Leverans- och kvalitetsbrister

av verksamhetens processer Handhavandefel vid manuella moment

Kapacitetsbrist

Compliance

Ineffektiva rutiner

Säkerhet

Personal Risken för att personalen inte motsvarar Bristande kompetens

organisationens behov eller agerar på ett Åldersfördelning

sätt som inte främjar organisationen. Bristande ledning

Nyckelpersonsberoende

Icke önskvärda/tillåtna aktiviteter

System Risken för att systemen inte motsvarar org- Störningar i tillgängligheten

anisationens behov eller att de utsätts för, Säkerhetsbrister

ej önskvärda, externa eller interna Avbrottshantering

störningar Tekniska fel

Virus

Externa Risken för externa händelser som kan Katastrofer

händelser påverka organisationen negativt. Terrordåd

Rykten

Förändrade marknader

Legala förändringar

Identifiering av operativa risker ingår som en del av den process som beskrivs ovan (Koncernövergripande riskhantering) och sker främst

genom självutvärdering. För att kontrollera och minska de operativa riskerna tas åtgärder fram både för att hantera och förebygga dessa.

Samtliga risker förses med riskägare som bland annat ansvarar för att riskerna kontinuerligt följs upp. Gemensamma, för hela

Folksamgruppen, uppföljningar sker tre gånger om året. Information om realiserade risker samlas systematiskt i Folksamgruppens

incidentrapporteringssystem. De incidenter som rapporteras kategoriseras och värderas -informationen om dessa incidenter utgör en viktig

del vid den ovan nämnda självutvärderingen. Genom att hantera de operativa riskerna på ett samordnat och strukturerat vis ökar

organisationens möjligheter att nå de uppsatta målen.


45

(Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper lämnas i not 1)

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 3. Premieinkomst 2008 2007 2008 2007

Direkt försäkring i Sverige 8 099 8 387 7 248 7 561Premier för mottagen återförsäkring 1 2 1 2Premier för avgiven återförsäkring – 60 – 61 – 49 – 49

8 040 8 328 7 200 7 514

Not 4. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

Kapitalunderlaget utgörs av ett genomsnitt av de försäkringstekniska avsättningarna f e r. Kalkylräntesatsen som har använts motsvarar

räntenivån på statsobligationer med en löptid som refererar till de försäkringstekniska avsättningarnas genomsnittliga löptid (drygt 2

respektive 7 år). Hänsyn har tagits till de försäkringstekniska avsättningar som gjorts respektive år. Använd kalkylräntesats varierar mellan

3,4% till 3,95% beroende på produkt.

Mkr

Not 5. Försäkringsersättningar 2008 2007

KoncernenSkadekostnader hänförliga till åretsverksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 345 1 – 2 344 – 2 361 7 – 2 354 Förändring i avsättning för oreglerade skador – 2 848 0 – 2 848 – 2 819 13 – 2 806Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader – 26 – – 26 – 168 – – 168Driftskostnader för skadereglering – 670 – – 670 – 603 – – 603

Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet – 5 889 1 – 5 888 – 5 951 20 – 5 931

Skadekostnader hänförliga till tidigareårs verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 465 201 – 2 264 – 2 387 68 – 2 319 Förändring i avsättning för oreglerade skador 3 212 – 175 3 037 2 402 – 39 2 363Utbetalda skadelivräntor – 163 0 – 163 – 152 – – 152Förändring i avsättning för skadelivräntor – 138 0 – 138 – 81 – – 81

Summa skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet 445 26 472 – 218 29 – 189

Summa försäkringsersättningar – 5 443 27 – 5 416 – 6 169 49 – 6 120

Totalt utbetalda försäkringsersättningar Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 4 810 202 – 4 608 – 4 747 74 – 4 673Utbetalda skadelivräntor – 163 0 – 163 – 152 – – 152Driftskostnader för skadereglering – 670 0 – 670 – 603 – – 603

Utbetalda försäkringsersättningar – 5 643 202 – 5 441 – 5 502 74 – 5 428

Förändring i Avsättning för oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoFörändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador – 134 – 175 – 309 90 – 25 65Förändring i avsättning för inträffade menej rapporterade skador (IBNR) 498 – 498 – 508 – – 508Förändring i avsättning för skadelivräntor – 138 – – 138 – 81 – – 81Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader – 26 – – 26 – 168 – – 168

Summa 200 – 175 25 – 667 – 25 – 692



46

MkrNot 5. Försäkringsersättningar (forts) 2008 2007

ModerföretagetSkadekostnader hänförliga till årets verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 069 0 – 2 069 – 2 104 7 – 2 097Förändring i avsättningar för oreglerade skador – 2 554 1 – 2 553 – 2 575 12 – 2 563Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader – 28 – – 28 – 153 – – 153Driftskostnader för skadereglering – 624 – – 624 – 556 – – 556Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet – 5 275 1 – 5 274 – 5 388 19 – 5 369

Skadekostnader hänförliga till tidigareårs verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar –2 256 197 – 2 059 – 2 176 67 – 2 109Förändring i avsättning för oreglerade skador 2 990 – 173 2 817 2 194 – 44 2 150Utbetalda skadelivräntor – 163 – – 163 – 152 – – 152Förändringar i avsättning för skadelivräntor – 138 – – 138 – 78 – – 78Summa skadekostnader hänförliga tilltidigare års verksamhet 433 24 457 – 212 23 – 189

Summa försäkringsersättningar – 4 842 25 –4 817 – 5 600 42 – 5 558

Totalt utbetalda försäkringsersättningar Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 4 325 197 – 4 128 – 4 280 74 – 4 206 Utbetalda skadelivräntor – 163 0 – 163 – 152 – – 152Driftskostnader för skadereglering – 624 0 – 624 – 556 – – 556Utbetalda försäkringsersättningar – 5 112 197 – 4 915 – 4 988 74 – 4 914

Förändring i Avsättning för oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoFörändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador – 95 – 172 – 267 160 – 32 128Förändring i avsättning för inträffade menej rapporterade skador (IBNR) 531 – 531 – 541 – – 541Förändring i avsättning för skadelivräntor – 138 – – 138 – 78 – – 78Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader – 28 – – 28 – 153 – – 153Summa 270 – 172 98 – 612 – 32 – 644



47

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 6. Driftskostnader 2008 2007 2008 2007

Specifikation av resultatposten driftskostnaderAnskaffningskostnader 1) – 705 – 651 – 574 – 522Förändring av Förutbetalda anskaffningskostnader 25 14 31 18Administrationskostnader 2) – 1 143 – 905 – 1 050 – 845Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring – 1 – 1 – 1 – 1

– 1 824 – 1 543 – 1 594 – 1 350Övriga driftskostnaderSkaderegleringskostnader ingående i Utbetalda försäkringsersättningar – 679 – 674 – 624 – 619Kostnader för finansförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 26 – 32 – 23 – 30Kostnader för fastighetsförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 3 – 3 – 3 – 3

– 708 – 709 – 650 – 652

Summa driftskostnader – 2 533 – 2 252 – 2 244 – 2 002

1) Varav provisioner i direktförsäkring – 202 – 188 – 70 – 592) Varav erlagda provisioner till koncernföretag i mottagen återförsäkring – – – –

2008 2007 2008 2007

Totala driftskostnader uppdelade på kostnadsslagDirekta och indirekta personalkostnader – 1 678 – 1 497 – 1 642 – 1 466Lokalkostnader – 164 – 152 – 161 – 149Avskrivningar – 41 – 40 – 36 – 40Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring – 1 – 1 – 1 – 1Andra verksamhetsrelaterade kostnader – 649 – 562 – 405 – 346

– 2 533 – 2 252 – 2 245 – 2 002

Operationella leasingavtal (leasetagare)

Operationell leasing där företaget är leasetagare avser i huvudsak kostnader för lokaler, bilar och PC-utrustning.

Totala framtida minimileaseavgifter

Förfallotidpunkter 2008 2007 2008 2007

<1 år – 162 – 191 – 162 – 1911-5 år – 335 – 167 – 335 – 167>5 år – 38 – 22 – 38 – 22

Summa – 535 – 380 – 535 – 380

Totala leasingavgifter under perioden – 190 – 193 – 191 – 193varav minimileaseavgifter – 172 – 176 – 173 – 176varav variabla avgifter – 18 – 17 – 18 – 17

Arvode och kostnadsersättningar till revisorerKPMGRevisionsarvode – 7 – 5 – 5 – 5Andra uppdrag – 3 0 – 3 0BDORevisionsarvode – 1 – 1 0 – 1ÖvrigaRevisionsuppdrag 0 0 0 0

– 11 – 6 – 8 – 6


48

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 7. Kapitalavkastning, intäkter 2008 2007 2008 2007

Hyresintäkter från byggnader och mark 64 61 64 61Erhållna utdelningar 202 51 214 140varav övriga erhållna utdelningar 89 43 89 41varav koncernbidrag – – 125 99varav resultatandel i intresseföretag 113 8 – –Ränteintäkter mmObligationer och andra räntebärande värdepapper 925 675 861 628Koncernföretag – – 1 1Övriga ränteintäkter 65 75 59 67varav från finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värdemed värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen 68 75 60 68 Återförda nedskrivningarAktier och andelar – – 123 15Övriga placeringstillgångar – – – –Valutakursvinst netto 21 – 21 –Realisationsvinst, nettoAktier och andelar 36 170 77 171Räntebärande värdepapper – – – –Övriga placeringstillgångar – 5 – 5

1 313 1 037 1 420 1 088

Operationella leasingavtal (leasegivare)

Operationell leasing där företaget är leasegivare avser intäkter för lokaler.

Totala framtida minimileaseavgifter

Förfallotidpunkt 2008 2007 2008 2007

<1 år 79 76 79 761-5 år 179 108 179 108>5 år 23 12 23 12

Summa 281 196 281 196

Totala leasingavgifter under perioden 94 60 94 60varav minimileaseavgifter 78 48 78 48varav variabla avgifter 36 12 16 12

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 8. Orealiserade vinster på placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Byggnader och mark – 86 – 86Aktier och andelar – – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper 601 – 2 551 –Övriga finansiella placeringstillgångar 12 25 11 24

613 109 562 110


49

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 9. Kapitalavkastning, kostnader 2008 2007 2008 2007

Driftskostnader för byggnader och mark – 43 – 39 – 43 – 39Kapitalförvaltningskostnader – 26 – 32 – 23 – 30Räntekostnader mmKoncernföretag – – – 1 0Övriga räntekostnader – 238 – 204 – 237 – 203varav från finansiella skulder som inte värderas till verkligt värdemed värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen – 238 – 204 – 238 – 203Av- och nedskrivningarAktier och andelar 5 0 – – 19Övrig placeringstillgångar – – – –Valutakursförlust, netto – 2 – 60 – – 60Realisationsförlust, nettoAktier och andelar – 17 – 1 – –Räntebärande värdepapper – 153 – 32 – 141 – 31

– 474 – 368 – 445 – 382

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Byggnader och mark – 69 – – 69 –Aktier och andelar – 822 – 190 – 821 – 189 Obligationer och andra räntebärande värdepapper – – 112 – – 109Övriga finansiella placeringstillgångar – – – –

– 891 – 302 – 890 – 298

MkrNot 11. Nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument

Koncernen 2008

Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som bestämts Innehav för Låne- Summatillhöra kategorin handelsändamål fodringar

Aktier och andelar – 531 – – – 531Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 477 – – 1 477Derivat, netto – – – –Övriga finansiella placeringstillgångar 15 – 85 100Övriga fordringar – – 56 56

Summa 960 – 141 1 101

Finansiella skulder Innehav för Övriga Summahandelsändamål skulder

Skulder till kreditinstitut – – –Derivat, netto – 614 – – 614Övriga skulder – – 8 – 8

Summa 614 – 8 – 622


50

MkrNot 11. Nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument (forts.)

Koncernen 2007

Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som bestämts Innehav för Låne- Summatillhöra kategorin handelsändamål fodringar

Aktier och andelar 14 – – 14Obligationer och andra räntebärande värdepapper 536 – – 536Derivat, netto – – – –Övriga finansiella placeringstillgångar 34 – 2 36Övriga fordringar – – 78 78

Summa 584 – 80 664


Skulder till kreditinstitut – 0 0Derivat, netto – 60 – 60 – 60Övriga skulder – – 81 – 181

Summa – 60 – 141 – 141

MkrNettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument

Moderföretaget 2008Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som bestämts Innehav för Låne- Summatillhöra kategorin handelsändamål fordringar

Aktier och andelar – 535 – – – 535Obligationer och andraräntebärande värdepapper 1 370 – – 1 370Övriga finansiella placeringstillgångar 15 – 77 92Övriga fordringar – – 53 53

Summa 850 – 130 980


Derivat, netto – 593 – – 593Övriga skulder – – 166 – 166

Summa – 593 – 166 – 759

Moderföretaget 2007Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som bestämts Innehav för Låne- Summatillhöra kategorin handelsändamål fordringar

Aktier och andelar 14 – – 14Obligationer och andraräntebärande värdepapper 498 – – 498Övriga finansiella placeringstillgångar 34 – 2 36Övriga fordringar – – 68 68

Summa 546 – 70 616


Skulder till kreditinstitut – – –Derivat, netto – 61 – – 61Övriga skulder – – 79 – 79

Summa – 61 – 79 – 140


51

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 12. Bokslutsdispositioner 2008 2007 2008 2007

Förändring av säkerhetsreserv – – – 1 120 – 940

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 13. Skatt på årets resultat 2008 2007 2008 2007

Aktuell skattekostnad 0 – 1 – –Uppskjutna skattekostnader/skatteintäkter – 197 – 281 50 – 17

– 197 – 282 50 – 17Specifikation av aktuell skattekostnadPeriodens skattekostnad 0 –1 – –Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år – – – –

0 –1 – –Specifikation av uppskjutna skattekostnader/skatteintäkterUppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader – 272 –281 41 – 18Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt avseende förändring i skattesats eller införda skatter 75 – 9 –Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat underskottsavdrag 0 1 0 1Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag – – – –

– 197 – 280 50 – 17

Avstämning av effektiv skattesats avseende inkomstskattResultat före skatt 1 503 1 051 436 121Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget – 421 – 294 – 122 – 34Avskrivning av koncernmässig goodwill 0 0 – –Andra inte avdragsgilla kostnader/inte skattepliktiga intäkter 130 15 146 4Avvikande skatt på resultatandelar i intresseföretag – – – –Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 18 7 – 8Skatteeffekt till följd av ökning av underskottsavdrag utanmotsvarande aktivering av uppskjuten skatt 0 – 10 – –Lämnade koncernbidrag – – 17 5Skatteeffekt hänförlig till tidigare år samt ändrade skattesatser 76 – 9 –

– 197 – 282 50 – 17


52

Mjukvaror och övriga Mkr Goodwill immateriella tillgångar Not 14. Immateriella tillgångar 2008 2007 2008 2007

KoncernenAckumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 37 – 245 164Investeringar – 37 68 81Försäljningar och utrangeringar – – – –

Utgående balans 37 37 313 245

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – – – 106 – 59Årets avskrivningar – 7 – – 62 – 47Årets nedskrivningar – – – –Försäljningar och utrangeringar – – – –

Utgående balans – 7 – – 168 – 106

Redovisade värden 30 37 146 139

Avskrivning sker på anskaffningsvärdet med 20 procent. Goodwillen på 37 mkr avser det under 2007 förvärvade dotterbolaget Tre Kronor. Värdet i bolaget består i av det förvärvade beståndet, ett inarbetat varumärke samt tillgången till Swedbanks kontorsnät där bolagets produkter ska säljas. Vidare kan Folksam få samordningsvinster då mycket av de gemensamma resurserna kan nyttjas för att driva Tre Kronor.

Årets avskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningenDriftskostnader – 7 – – 62 – 47

Mjukvaror och övriga Goodwill immateriella tillgångar

2008 2007 2008 2007

ModerföretagetAckumulerade anskaffningsvärdenIngående balans – – 226 164Investeringar – – 68 62

Utgående balans – – 294 226

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – – – 104 – 59Årets avskrivningar – – – 58 – 45

Utgående balans – – – 162 – 104

Redovisade värden – – 132 122

Avskrivning sker på anskaffningsvärdet med 20 procent.

Årets avskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningenDriftskostnader – – – 58 – 45


53

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 15. Byggnader och mark 2008 2007 2008 2007

Marknads värdeRedovisat värde vid årets ingång 1 132 1 021 1 098 987Investeringar 22 25 22 25Avyttrade fastigheter – 28 – – –Orealiserade värdeförändringar – 68 86 – 68 86

Redovisat värde vid årets utgång 1 058 1 132 1 052 1 098

Värden uppdelade på rörelse- och förvaltningsfastigheter

RörelsefastigheterAnskaffningsvärde vid årets ingång 320 317 288 285Investeringar 2 3 2 3Avyttrade fastigheter – 13 – – –

Anskaffningsvärde vi årets utgång 309 320 290 288Redovisat värde vid årets utgång 494 545 489 511

FörvaltningsfastigheterAnskaffningsvärde vid årets ingång 484 462 484 462Investeringar 20 22 20 22

Anskaffningsvärde vi årets utgång 504 484 504 484Redovisat värde vid årets utgång 563 587 563 587

Typ av Kontrakterad Drifts- Direkt- Marknads- Marknads- AvkastningsGeografisk marknad fastighet årshyra 1) överskott 2) avkastning 3) värde värde 4) krav 5)

KoncernenStockholm med närförort Kontors – och affärsfast. 55 39 6,4 646 23 289 6,3 – 6,8 %Övriga Sverige Kontors – och affärsfast. 48 29 7,1 412 9 542 5,5 – 7,2 %

103 68 6,7 1 058 15 631

ModerföretagetStockholm med närförort Kontors – och affärsfast. 55 39 6,4 646 23 289 6,3 - 6,8 %Övriga Sverige Kontors – och affärsfast. 48 29 7,1 405 9 542 5,5 – 7,2 %

103 68 6,7 1 051 15 631

1) Hyreskontrakt per 1 januari omräknat till helår

2) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari

3) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari i förhållande till marknadsvärde

4) Marknadsvärde i kronor per kvm lokalarea (exkl garage)

5) Vid värderingarna tillämpade avkastningskrav


54

MkrNot 15 Byggnader och mark (forts)

Värderingsantaganden i genomsnitt

Inflationsantagande 2,0 %

Kalkylränta restvärde 8,6 %

Direktavkastning restvärde 6,4 %

Långsiktig vakansgrad 5,8 %

Drifts & Underhållskostnader År 1 441 kr/kvm

Investeringar År 1 245 kr/kvm

Marknadshyra (vid noll vakans) 1 578 kr/kvm

Marknadsvärdet har bedömts med en marknadsanpassad flerårig kassaflödesanalys. Kalkylperioden uppgår till 5 alternativt 10 år. Metoden

innebär en analys av de förväntade framtida betalningsströmmar (hyror, vakans, drift- och underhållskostnader mm) som en förvaltning av

fastigheten kan antas generera. I kassaflödeskalkylen görs en nuvärdesberäkning av de bedömda framtida betalningsströmmarna. Som

grund för bedömningar om marknadens avkastningskrav ligger ortsprisanalyser av gjorda jämförbara fastighetsköp.

Koncernen Moderföretaget2008 2007 2008 2007

Påverkan på periodens resultatHyresintäkter 64 63 64 61Direkta kostnader för fastigheter som

genererat hyresintäkter under perioden – 43 – 39 – 43 – 39inte genererat hyresintäkter under perioden – – – –

21 24 21 22

Taxeringsvärden

Taxeringsvärden byggnader (i Sverige) 422 448 422 422Taxeringsvärden mark (i Sverige) 154 129 154 124

576 577 576 546

För att göra klassificeringen, enl IFRS, av rörelse- respektive förvaltningsfastigheter har den internt nyttjade andelen av respektive fastighet

beräknas, med utgående hyra som bas. För de fastigheter där andelen internt nyttjande uppgår till mer än 15% har fastigheten

klassificerats som rörelsefastighet.

Samtliga fastigheter har marknadsvärderats. Marknadsvärdebedömningarna har genomförts i enlighet med riktlinjer framtagna av

Svenskt Fastighetsindex och har utförts av externa oberoende värderingsmän auktoriserade av Samfundet för Fastighetsekonomi.

För bolaget finns inga begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter. Det finns inte heller några förpliktelser att köpa, uppföra

eller exploatera förvaltningsfastigheter eller att utföra reparationer, underhåll eller förbättringar.

39 procent av den uthyrningsbara ytan (koncernen) används i Folksamgruppens verksamhet.


55

Bokfört BokförtMkr Organisations- Kapital- värde värdeNot 16. Aktier och andelar i koncernföretag nummer Antal andel i % 2008 2007

ModerföretagetCU Försäkringar AB 556034-6792 1 000 100 0 0Folknet AB 556581-4182 1 000 100 0 0Folksam Auto AB 556062-6839 15 000 100 – 19Folksam Fond AB (publ) 556036-5966 3 608 90 – 22Folksam Hälsa AB 556237-1285 100 000 100 8 8Folksam Inköp AB 556454-1182 2 000 100 0 0Folksam Insurance & Risk Management AB 556443-4032 10 000 100 1 1Folksam Sak Fastighets AB 556236-2342 5 200 100 846 723Folksam Spar AB (publ) 556055-3470 50 000 100 26 26Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) 516401-6700 200 000 100 300 300Skanstull Invest BV 402 100 0 0Tre Kronor Försäkring AB 516406-0369 25 000 100 161 106

Bokfört värde 1 342 1 205Verkligt värde 1 696 1 867

Samtliga aktier är onoterade.

Moderföretaget2008 2007

Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 1 568 1 444Förvärv – 5 76Försäljning – 41 –Förändringar till följd av under året lämnade koncernbidrag 60 48


Ackumulerade nedskrivningarIngående balans – 363 – 357Under året återförda nedskrivningar 123 15Årets nedskrivningar 0 – 21

Utgående balans – 240 – 363

Redovisat värde 31 december 1 342 1 205

Kapitalandel i % Kapitalandel i %Koncernföretag Säte 2008 2007 Koncernföretag Säte 2008 2007

CU Försäkringar AB Sundsvall 100 100 Föllingegården KB Krokom 100 100Folknet AB Stockholm 100 100 Folksam Hälsa Åre AB Åre 100 100Folksam Auto AB Växjö 100 100 Hälsoinvest Blekinge AB Karlshamn 100 100Folksam Fond AB (publ) Stockholm 90 90Folksam Hälsa AB Stockholm 100 100Folksam Inköp AB Stockholm 100 100Folksam Insurance & RisManagement AB Stockholm 100 100Folksam Sak Fastighets AB Stockholm 100 100Folksam Spar AB (publ) Stockholm 100 100Svenska Konsument-försäkringar AB (publ) Stockholm 100 100Skanstull Invest BV Stockholm 100 100Tre Kronor Försäkring AB Stockholm 100 100Folksam Hälsa Ramlösakliniken AB Helsingborg 100 100Folksam HälsaFöllingekliniken AB Krokom 100 100Folksam Hälsa Kris-och Traumacentrum AB Stockholm – 100


56

Bokfört BokförtMkr Organisations- Kapital- värde värdeNot 17. Aktier och andelar i intresseföretag nummer Säte Antal andel i % 2008 2007

Koncernen Folksam Property Holding 1 B V Amsterdam 55 400 50 948 748Consulting AB Lennermark & Andersson 556131-2223 Örebro 1 209 22 10 8

Bokfört värde 958 756

ModerföretagetConsulting AB Lennermark & Andersson 556131-2223 Örebro 1 209 22 6 6

Bokfört värde 6 6

Röstandel i respektive företag motsvaras av kapitalandelSamtliga aktier är onoterade.

Koncernen ModerföretagetAckumulerade anskaffningsvärden 2008 2007 2008 2007

Ingående balans 756 714 6 6Andel i intresseföretagets resultat 114 7 – –Omräkningsdifferens 88 35 – –


Redovisat värde 958 756 6 6Verkligt värde 961 759 11 11

Sammanlagda belopp för intressebolag

Summa tillgångar 2 033 1 639 87 83Summa skulder 72 104 53 44Summa eget kapital 1 931 1 535 34 39

Intäkter 291 105 92 86Årets resultat 233 20 8 5

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 18. Aktier och andra andelar 2008 2007 2008 2007

Bokfört värde 2 411 1 629 2 388 1 599Anskaffningsvärde 2 923 1 631 2 904 1 601Verkligt värde 2 411 1 629 2 388 1 599varav:Noterade aktier 1 891 1 301 1 887 1 300Onoterade aktier 520 328 501 299


57

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 19. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2008 2007 2008 2007

Upplupet anskaffningsvärdeStatsskuldväxlar 434 2 607 240 2 178Svenska staten 5 508 4 996 4 960 4 730Svenska bostadsinstitut 7 894 7 296 7 394 6 793Svenska räntefonder 1 1 – –Övriga svenska emittenter 4 441 4 243 4 234 4 067Utländska stater 380 375 367 361Övriga utländska emittenter 753 554 698 499

19 411 20 073 17 893 18 628varav:Noterade 19 241 20 060 17 878 18 615Onoterade 16 13 15 13Tidsbundna förlagsbevis 15 13 15 13Eviga förlagsbevis – – – –

Verkligt värdeStatsskuldväxlar 434 2 608 240 2 179Svenska staten 5 717 4 959 5 151 4 699Svenska bostadsinstitut 8 144 7 174 7 628 6 675Svenska räntefonder 1 1 – –Övriga svenska emittenter 4 378 4 198 4 172 4 025Utländska stater 374 361 359 347Övriga utländska emittenter 740 550 686 495

19 788 19 851 18 235 18 420varav:Noterade 19 772 19 838 18 220 18 408Onoterade 16 13 15 12Tidsbundna förlagsbevis 15 13 15 12Eviga förlagsbevis – – –

Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominella värden 1 312 636 1 307 624Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominella värden 90 137 90 149

Moderföretaget

Vid värdering av räntebärande värdepapper enligt upplupet anskaffningsvärde skulle balansposten redovisas till ett belopp på

17 893 (18 628) Mkr.

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 20. Övriga lån 2008 2007 2008 2007

Upplupet anskaffningsvärde 88 0 88 0Verkligt värde 88 0 88 0Bokfört värde 88 0 88 0

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 21. Derivat 2008 2007 2008 2007

Derivatinstrument med positiva värden eller värde nollVerkligt värdeAktieoptioner 2 164 2 164Aktieterminer 1 – 1 –Ränteterminer 2 – 2 –Valutaterminer 8 – 8 –

13 164 13 164

AnskaffningsvärdeAktieoptioner 180 257 180 257Aktieterminer – – – –Ränteterminer – – – –Valutaterminer – – – –

180 257 180 257


58

Under året har avtal ingåtts avseende valutaterminer, ränteterminer samt aktieoptioner. Valutaterminsavtalen har ingåtts med syfte att eliminera valutarisken i portföljen. Ränteterminsavtalen har ingåtts med syfte att justera ränteportföljens duration. Syftet med aktieoptionsavtalen har varit att effektivisera förvaltningen.

Beskrivning av kreditriskerKreditrisk för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtaganden i enlighet med avtalen. För ej standardiserade derivat regleras kreditrisken i ISDA-avtal.

Beskrivning av marknadsriskerMed marknadsrisker för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie-och valutakurser.

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 22. Övriga finansiella placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Bokfört värde 181 2 051 181 1 952Verkligt värde 181 2 051 181 1 952Anskaffningsvärde 113 1 995 113 1 896

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 23. Fordringar avseende direkt försäkring 2008 2007 2008 2007

Försäkringstagare 1 949 1 956 1 659 1 672Försäkringsföretag 140 123 126 111

2 089 2 079 1 785 1783

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 24. Fordringar avseende återförsäkring 2008 2007 2008 2007

Fordringar på koncernföretag – – – 6Övrigt 231 109 228 106

231 109 228 112

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 25. Övriga fordringar 2008 2007 2008 2007

Fordringar på koncernföretag – – 148 96Fordringar på närstående företag 371 85 370 83Övriga fordringar 104 49 66 21

475 134 584 200

MkrNot 26. Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden

Koncernen 2008

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

Innehav för SummaTillg. som bestämts handels- Låne- redovisat Verkligt Anskaffnings-

tillhöra kategorin ändamål fodringar värde värde värde

Finansiella tillgångarAktier och andelar 2 411 0 0 2 411 2 411 2 923Obligationer och andraräntebärande värdepapper 19 788 0 0 19 788 19 788 19 411Andelar i investeringspooler 0 0 0 0 0 0Lån med säkerhet i fast egendom 0 0 0 0 0 0Övriga lån 0 0 88 88 88 88Utlåning till kreditinstitut 0 0 33 33 33 33Övriga finansiella placeringstillgångar 181 0 0 181 181 113Derivat 0 13 0 13 13 181Fordringar 0 0 2 137 2 137 2 137 2 137Upplupna intäkter 0 0 289 289 289 289

Summa 22 380 13 2 547 24 978 24 940 25 175


59

MkrNot 26. Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden (forts)

Koncernen 2008

Finansiella skulder värderade till verkligt


Finansiella skulder Innehav för Övriga Summa som bestämts handels- finansiella redovisat Verkligt

tillhöra kategorin ändamål skulder värde värde

Finansiella skulderEfterställda skulder – – 975 975 975Depåer från återförsäkrare – – – – –Skulder avseende direkt försäkring· – – – – –Skulder avseende återförsäkring· – – – – –Obligationslån – – – – –Konvertibla skuldebrev – – – – –Skulder till kreditinstitut – – 5 5 5Derivat – 42 – 42 42Övriga skulder – – 810 810 810Upplupna kostnader – – 204 204 204

Summa – 42 1 994 2 036 2 036

Koncernen 2007





Finansiella tillgångarAktier och andelar 1 629 – – 1 629 1 629 1 631Obligationer och andraräntebärande värdepapper 19 851 – – 19 851 19 851 19 872Andelar i investeringspooler – – – – – –Lån med säkerhet i fast egendom – – – – – –Övriga lån – – – – – –Utlåning till kreditinstitut – – 20 20 20 20Övriga finansiella placeringstillgångar 105 – 1 946 2 051 2 051 1 995Derivat – 164 – 164 164 257Fordringar – – 1 181 1 181 1 181 1 181Upplupna intäkter – – 254 254 254 254

Summa 21 585 164 3 401 25 150 25 150 25 210


60


Koncernen 2007



Finansiella skulder Innehav för Övriga Summa som bestämts handels- finansiella redovisat Verkligt


Finansiella skulderEfterställda skulder – – 975 975 975Depåer från återförsäkrare – – – – –Skulder avseende direkt försäkring· – – – – –Skulder avseende återförsäkring· – – – – –Obligationslån – – – – –Konvertibla skuldebrev – – – – –Skulder till kreditinstitut – – 5 5 5Derivat – 14 – 14 14Övriga skulder – – 2 294 2 294 2 294Upplupna kostnader – – 178 178 3 466

Summa – 14 3 452 3 466 3 466






Finansiella tillgångarAktier och andelar 2 388 – – 2 388 2 388 2 904Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 235 – – 18 235 18 235 17 893Övriga lån – – 88 88 88 88Övriga finansiella placeringstillgångar 181 – – 181 181 113Derivat – 13 – 13 13 180Fordringar – – 2 081 2 081 2 081 2 081Upplupna intäkter – – 302 302 302 302

Summa 20 804 13 2 471 23 288 23 288 23 560




Finansiella skulder Innehav för Övriga SummaSom bestämts handels- finansiella redovisat Verkligt


Finansiella skulderEfterställda skulder – – 975 975 975Derivat – 42 – 42 42Övriga skulder – – 786 786 786Upplupna kostnader – – 195 195 195

Summa – 42 1 956 1 998 1 998


61







Finansiella tillgångarAktier och andelar 1 599 – – 1 599 1 599 1 601Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 420 – – 18 420 18 420 18 628Övriga lån – – 0 0 0 0Övriga finansiella placeringstillgångar 105 – 1 847 1 952 1 952 1 896Derivat – 164 – 164 164 257Fordringar – – 1 091 1 091 1 091 1 091Upplupna intäkter – – 236 236 236 236

Summa 20 124 164 3 174 23 462 23 462 23 709




Finansiella skulder Innehav för Övriga SummaSom bestämts handels- finansiella redovisat Verkligt


Finansiella skulderEfterställda skulder – – 975 975 975Derivat – 13 – 13 13Övriga skulder – – 2 160 2 160 2 160Upplupna kostnader – – 178 178 178 Summa – 13 3 313 3 326 3 326

Mkr Kontors- Data- ÖvrigaNot 27. Materiella tillgångar utrustning utrustning tillgångar Totalt

Koncernen 2008Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 49 381 42 472Förvärv 6 19 3 28Avyttringar och utrangeringar – 2 – 47 – 31 – 80


Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 36 – 297 – 23 – 356Årets avskrivningar – 5 – 30 – 2 – 37Avyttringar och utrangeringar 2 44 15 61

Utgående balans – 39 – 283 – 10 – 332

Redovisat värde 1 januari 12 84 18 114Redovisat värde 31 december 14 70 4 88


62

Mkr Kontors- Data- ÖvrigaNot 27. Materiella tillgångar (forts) utrustning utrustning tillgångar Totalt

Koncernen 2007Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 45 373 40 458Förvärv 5 42 2 49Avyttringar och utrangeringar – 1 – 34 – 1 – 36



Utgående balans – 37 – 297 – 23 – 357


Moderföretaget 2008Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 46 376 11 433Förvärv 5 19 3 27Avyttringar och utrangeringar – – 43 – 3 –46


Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 33 – 293 – 9 – 335Årets avskrivningar – 5 – 30 – 1 – 36Avyttringar och utrangeringar – 40 2 42

Utgående balans – 38 – 283 – 8 – 329


Moderföretaget 2007Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 42 368 12 422Förvärv 5 42 0 47Avyttringar och utrangeringar – 1 – 34 – 1 – 36



Utgående balans – 33 – 293 – 9 – 335


Mkr Koncernen ModerföretagetNot 28. Förutbetalda anskaffningskostnader 2008 2007 2008 2007

Ingående balans 285 272 217 199Årets aktivering 311 285 247 216Årets avskrivning – 285 – 272 – 217 – 199


Mkr Koncernen ModerföretagetNot 29. Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2008 2007 2008 2007

Förutbetalda kostnader 93 76 93 75Upplupna intäkter 38 27 38 14

131 103 131 89


63

Mkr Valuta Nom Ränte- Förfallo- Redovisat värdeNot 30. Efterställda skulder sats dag 2008 2007

Koncernen, 2008

Förlagslån, emitterat 2000 SEK 600 5,2% 2010-01-10 600 600Förlagslån emitterat 2005 SEK 375 4,92% 2015-01-07 375 375Summa 975 975 975

Förlagslånen är efterställda företagets övriga skulder, vilket innebär att de medför rätt till betalning först efter det att övriga fordringsägare

erhållit återbetalning.

Valuta Nom Ränte- Förfallo- Redovisat värdesats dag 2008 2007

Moderföretaget, 2008

Förlagslån, emitterat 2000 SEK 600 5,2% 2010-01-10 600 600Förlagslån, emitterat 2005 SEK 375 4,92% 2015-01-07 375 375Summa 975 975 975

Förlagslånen är efterställda företagets övriga skulder, vilket innebär att de medför rätt till betalning först efter det att övriga fordringsägare

erhållit återbetalning.

Förlagslån inräknas i kapitalbasen enligt tillstånd från Finansinspektionen.

MkrNot 31. Ej intjänade premier och 2008 2007kvardröjande risker Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

KoncernenAvsättning för ej intjänade premier Ingående balans 4 585 0 4 585 4 450 – 4 450Premieinkomst 8 100 – 60 8 040 8 429 – 63 8 366Intjänade premier under perioden – 8 221 60 – 8 161 – 8 294 63 – 8 231

Utgående balans 4 464 4 464 4 585 0 4 585

2008 2007Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

KoncernenAvsättning för kvardröjande riskIngående balans 11 0 11 12 – 12Förändring av avsättning 28 0 28 – 1 – – 1Beståndsöverlåtelse 23 0 23 – – –

Utgående balans 62 0 62 11 – 11


ModerföretagAvsättning för ej intjänade premierIngående balans 4 175 – 4 175 4 069 – 4 069Premieinkomst 7 249 – 49 7 200 7 563 – 49 7 513Intjänade premier under perioden – 7 373 49 – 7 324 – 7 457 49 – 7 407Beståndsöverlåtelse 0 – 0 – – –

Utgående balans 4 051 0 4 051 4 175 0 4 175


ModerföretagetAvsättning för kvardröjande riskIngående balans 10 – 10 12 – 12Förändring av avsättning 26 – 26 – 2 – – 2Beståndsöverlåtelse 23 – 23 – – –

Utgående balans 59 – 59 10 – 10


64

Mkr 2008 2007Not 32. Oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

KoncernenIB Rapporterade skador 8 851 – 1 443 7 408 8 742 – 1 468 7 274IB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 8 219 0 8 219 7 629 – 7 629

Ingående balans 17 070 – 1 443 15 627 16 371 – 1 468 14 903

Förändring av förväntad kostnad för skador sominträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) – 493 30 – 463 – 169 – 18 – 187Beståndsöverlåtelse 1 0 1 – – –Andra förändringar 293 145 438 868 43 911

Utgående balans 16 871 – 1 268 15 603 17 070 – 1 443 15 627

UB Rapporterade skador 9 150 – 1 268 7 882 8 851 – 1 443 7 408UB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 7 721 0 7 721 8 219 – 8 219


KoncernenAvsättningarAvsättning för inträffade rapporterade skador 5 667 – 1 268 4 399 5 532 – 1 443 4 089Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 7 721 0 7 721 8 219 – 8 219Avsättning för skadelivräntor 2 936 0 2 936 2 798 – 2 798Avsättning för skaderegleringskostnader 547 0 547 521 – 521

16 871 – 1 268 15 603 17 070 – 1 443 15 627


ModerföretagetAvsättningar för oreglerade skadorIB Rapporterade skador 8 464 – 1 433 7 031 8 392 – 1 465 6 926IB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 7 831 – 7 831 7 290 – 7 290

Ingående balans 16 295 – 1 433 14 862 15 682 – 1 465 14 217

Förändring av förväntad kostnad för skador sominträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) – 505 26 – 480 – 165 – 13 – 178Beståndsöverlåtelse 1 0 1 0 0 0Andra förändringar 235 146 382 778 45 823

Utgående balans 16 026 – 1 261 14 765 16 295 – 1 433 14 862

UB Rapporterade skador 8 726 – 1 261 7 465 8 464 – 1 433 7 031UB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 7 300 – 7 300 7 831 – 7 831


ModerföretagetAvsättningarAvsättning för inträffade rapporterade skador 5 304 – 1 261 4 043 5 208 – 1 433 3 775Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 7 300 – 7 300 7 831 – 7 831Avsättning för skadelivräntor 2 916 – 2 916 2 778 – 2 778Avsättning för skaderegleringskostnader 506 – 506 478 – 478

16 026 – 1 261 14 765 16 295 – 1 433 14 862

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 33. Återbäring och rabatter 2008 2007 2008 2007

Ingående balans 4 8 4 8Under perioden reglerad återbäring och rabatt – 5 – 8 – 5 – 8Årets avsättning för ej förfallen återbäring 0 4 0 4Årets avsättningar för rabatter 23 – 23 –



65

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 34. Uppskjuten skatteskuld 2008 2007 2008 2007

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulderByggnader och mark 151 184 152 178Aktier och andelar 0 0 – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper – – – –Derivat – – – –Övriga finansiella placeringstillgångar – 1 1 – 1 1Obeskattade reserver 1 023 799 – –Försäkringstekniska avsättningar – – – 23Underskottsavdrag – 1 –3 – 1 – 1

Övriga uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, netto 1 172 981 150 201

Årets förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader har redovisats över resultaträkningen.

Ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 23 (31) miljoner kronor i koncernen. I moderföretaget finns inga ej aktiverade

underskottsavdrag.

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 35 Skulder avseende direkt försäkring 2008 2007 2008 2007

Försäkringstagare 9 6 9 6Försäkringsföretag 8 8 8 8

17 14 17 14

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 36. Skulder avseende återförsäkring 2008 2007 2008 2007

Skulder till koncernföretag – – – –Övrigt 0 1 0 0

0 1 0 0

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 37. Skulder till kreditinstitut 2008 2007 2008 2007

Banklån 5 5 – –

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 5 5 – –

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 38. Derivat 2008 2007 2008 2007

Derivatinstrument med negativa värden

Verkligt värdeAktieterminer 0 – 0 –Valutaterminer 41 14 41 13Ränteterminer 1 0 1 0

42 14 42 13AnskaffningsvärdeAktieterminer – – – –Valutaterminer – 0 – 0Ränteterminer – 0 – 0

– 0 – 0

Under året har avtal ingåtts avseende valutaterminer, ränteterminer samt aktieoptioner. Valutaterminsavtalen har ingåtts med syfte att eliminera valutarisken i portföljen. Ränteterminsavtalen har ingåtts med syfte att justera ränteportföljens duration. Syftet med aktieoptionsavtalen har varit att effektivisera förvaltningen.

Beskrivning av kreditriskerKreditrisk för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtaganden i enlighet med avtalen. För ej standardiserade derivat regleras kreditrisken i ISDA-avtal.

Beskrivning av marknadsriskerMed marknadsrisker för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie-och valutakurser.


66

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 39. Övriga skulder 2008 2007 2008 2007

Skulder till koncernföretag – – 4 25Skulder till närstående företag 33 67 33 43Övrigt 835 2 300 788 2 162

868 2 367 825 2 230

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 40. Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2008 2007 2008 2007

Upplupna kostnader 454 456 434 405Förutbetalda intäkter 271 266 179 170

725 722 613 575

MkrNot 41. Förväntade återvinningstidpunkter Högst Längreför tillgångar och skulder 1 år än 1 år Totalt

Koncernen 2008TillgångarImmateriella tillgångar 30 146 176Byggnader och mark – 1 058 1 058Aktier och andelar i koncernföretag – – –Aktier och andelar i intresseföretag – 958 958Aktier och andelar – 2 411 2 411Obligationer och räntebärande värdepapper 5 289 14 499 19 788Lån med säkerhet i fast egendom – – –Övriga lån 88 88Derivat 13 – 13Övriga finansiella placeringstillgångar – 181 181Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 – 1Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – –Oreglerade skador 227 1 041 1 268

Fordringar avseende direkt försäkring 2 089 – 2 089Fordringar avseende återförsäkring 54 177 231Aktuell skattefordran 67 – 67Övriga fordringar 475 – 475Materiella tillgångar och varulager 19 69 88Kassa och bank 1 594 – 1 594Utlåning till kreditinstitut – – –Upplupna ränte- och hyresintäkter 289 – 289Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda anskaffningskostnader 311 – 311Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 131 – 131

10 591 20 626 31 217

Högst Längre1 år än 1 år Totalt

Koncernen 2008Skulder och avsättningar Efterställda skulder – 975 975Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker 3 811 715 4 526Oreglerade skador 3 340 13 531 16 871Återbäring och rabatter 23 – 23

Andra avsättningarSkatter – 1 172 1 172

Skulder avseende direkt försäkring 17 – 17Skulder avseende återförsäkring – – –Skulder till kreditinstitut – 5 5Derivat 42 – 42Övriga skulder 868 – 868Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 725 – 725

Summa skulder och avsättningar 8 826 16 398 25 224


67

MkrNot 41. Förväntade återvinningstidpunkter Högst Längreför tillgångar och skulder (forts) 1 år än 1 år Totalt

Moderföretaget 2008TillgångarImmateriella tillgångar 26 106 132Byggnader och mark – 1 052 1 052Aktier och andelar i koncernföretag – 1 342 1 342Aktier och andelar i intresseföretag – 6 6Aktier och andelar – 2 388 2 388Obligationer och räntebärande värdepapper 4 803 13 432 18 235Lån med säkerhet i fast egendom – – –Övriga lån 0 88 88Derivat 13 – 13Övriga finansiella placeringstillgångar – 181 181Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 – 1Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar –

Ej intjänade premier och kvardröjande risker 0 – 0Oreglerade skador 224 1 037 1 261

Fordringar avseende direkt försäkring 1 785 0 1 785Fordringar avseende återförsäkring 53 175 228Aktuell skattefordran 66 – 66Övriga fordringar 584 – 584Materiella tillgångar och varulager 17 68 85Kassa och bank 1 431 – 1 431Upplupna ränte- och hyresintäkter 264 – 264Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda anskaffningskostnader 247 – 247Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 131 – 131

9 645 19 875 29 520

Högst Längre1 år än 1 år Totalt

Moderföretaget 2008Skulder och avsättningar Efterställda skulder – 975 975Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker 3 395 715 4 110Oreglerade skador 3 016 13 010 16 026Återbäring och rabatter 23 – 23

Andra avsättningarSkatter – 150 150

Skulder avseende direkt försäkring 17 – 17Skulder avseende återförsäkring 0 – 0Derivat 42 – 42Övriga skulder 826 – 826Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 613 – 613

7 932 14 850 22 782


68

Motorförsäkring Brand &Olycks Ansvar Sjöfart, annan Allmän

Mkr fall och mot 3:e Övriga luftfart och skada på ansvarig-Not 42 Resultat per försäkringsklass sjukdom man klasser transport egendom het

Moderföretaget, 2008Premieinkomst, brutto 1 764 1 106 1 587 2 2 041 105Premieintäkt, brutto 1 785 1 227 1 520 2 2 124 108Försäkringsersättningar, brutto – 686 – 1 188 – 1 067 – 1 – 1 387 – 90Driftskostnader, brutto – 337 – 323 – 375 – 1 – 419 – 31Resultat av avgiven återförsäkring – 6 – 4 – 3 – – 7 – 2

Kredit Övriga Direkt Mottagenoch Rätts- försäkrings- försäk- återför-

borgen skydd klasser ring säkring Totalt

Premieinkomst, brutto – 164 479 7 248 1 7 249Premieintäkt, brutto – 172 409 7 347 – 7 347Försäkringsersättningar, brutto – – 119 – 304 – 4 842 – – 4 842Driftskostnader, brutto – 7 – 35 – 65 – 1 593 – – 1 593Resultat av avgiven återförsäkring – – 1 – 2 – 25 – – 25

Motorförsäkring Brand &Olycks- Ansvar Sjöfart, annan Allmänfall och mot 3:e Övriga luftfart och skada på ansvarig-

sjukdom man klasser transport egendom het

Moderföretaget, 2007Premieinkomst, brutto 1 722 1 299 1 478 1 2 262 91Premieintäkt, brutto 1 680 1 332 1 552 1 2 243 88Försäkringsersättningar, brutto – 1 414 – 1 184 – 1 092 0 – 1 443 – 62Driftskostnader, brutto – 276 – 262 – 329 0 – 386 – 19Resultat av avgiven återförsäkring – 4 – 9 2 – 7 – 1

Kredit Rätts- Övriga Direkt Mottagenoch skydd försäkrings- försäk- återför-

borgen klasser ring säkring Totalt

Premieinkomst, brutto – 164 544 7 561 2 7 563Premieintäkt, brutto – 162 399 7 457 2 7 459Försäkringsersättningar, brutto 5 – 106 – 312 – 5 608 0 – 5 608Driftskostnader, brutto 4 – 28 – 53 – 1 349 0 – 1 349Resultat av avgiven återförsäkring – 0 – 4 – 9 – – 9

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 43. Ställda panter 2008 2007 2008 2007

Pantbrev ställda för egna skulderFastighetsinteckningar – 6 – –Företagsinteckningar 0 – – –

0 6 – –Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrättByggnader och mark (inklusive indirekt ägda) 1 685 1 509 1 685 1 509Aktier och andelar i koncernföretag 575 1 494 575 1 494Aktier och andelar 1 715 – 1 712 –Obligationer och andra räntebärande värdepapper 19 645 18 082 18 103 16 574Övriga finansiella fodringar 77 1 946 – 1 847Fordringar avseende direkt försäkring 1 802 1 856 1 595 1 602Upplupna räntor och hyresintäkter 287 234 262 218

25 786 25 121 23 931 23 244För andras räkning pantsatta tillgångarObligationer och räntebärande värdepapper 117 15 134 13Kassa och bank 144 0 102 –

262 15 236 13Panter ställda för egna skulderObligationer och räntebärande värdepapper – 1 952 – 1 852

– 1 952 – 1 852

Totalt ställda panter 26 048 27 094 24 167 25 109


69

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 44. Ansvarsförbindelser 2008 2007 2008 2007

Borgensförbindelser – 0 – –Garantier 6 5 6 5Kapitalvärde av pensionsåtaganden som ej upptagits – –bland skulder eller täcks av försäkring 1 1 1 1

7 6 7 6

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 45. Åtagande 2008 2007 2008 2007

Redovisade åtagande för avtalat men ännu ej investerat riskkapital 210 – 210 –

Not 46. Upplysningar om närstående

Närstående parter

Denna not innehåller en beskrivning av väsentliga relationer med Folksam Sak och närstående bolag inom Folksamgruppen (Folksam

sakkoncernen respektive Folksam livkoncernen, inklusive KPA Pension) samt övriga närstående parter. Samtliga bolag inom

Folksamgruppen definieras som närstående på grund av gemensam ledning, gemensamma centrala enheter och gemensam lokal

marknadsorganisation som stödjer gruppen.

Övriga närstående parter utgörs av nyckelpersoner, nyckelpersoners nära familjemedlemmar (enligt definitionen i IAS 24) samt bolag

som står under bestämmande eller betydande inflytande av nyckelpersoner eller deras nära familjemedlemmar. Med bolag avses alla typer

av företag och organisationer förutom företag i Folksamgruppen och företag/organisationer med inflytande i Folksamgruppen genom

styrelserepresentation. Nyckelpersoner överensstämmer med de ledande befattningshavare för vilka upplysning lämnas under rubriken

”Ersättning till ledande befattningshavare, moderföretaget” i not 46, Personal.

Som närstående parter räknas inte de organisationer som har styrelserepresentation i bolag inom Folksamgruppen. Dessa agerar inte

i direkt eget intresse utan representerar försäkringstagarna.

Folksamgruppen

Folksamgruppen består av två koncerner, Folksam sakkoncernen och Folksam livkoncernen. Genom att bedriva både skade- och

livförsäkringsverksamhet inom Folksamgruppen uppnås betydande synergier.

50 % 50 %

FOLKSAM ÖMSESIDIG SAKFÖRSÄKRING

22 %

FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRING

50 %

60 %51 %

50 %

Folksam LO Fond

AB

KPA Livför-säkring AB

Pensions-valet AB

49 %

Consul-ting AB

CU För-säkringar

AB

Folknet AB

Folksam Hälsa ABmed dotter-

bolag

Folksam Inköp AB

F. Insurance & Risk Mange-

ment AB

Folksam Spar AB

Svenska konsument-försäkr. AB

Skanstull Invest B. V

Tre Kronor

Förs. AB

Folksam Sak fastig-hets AB

71 % 50 %

Property holding 1 B V

AB Hotel-invest

Folksam Fondför-säkring

AB

Folksam LO Fond-förs AB

Reda Pensions-administr.

AB

Fonus-Folksam Utv. AB

Förenade Liv Liv-förs. AB

Förenade Liv Grupp-förs. AB

Gyllenforsen Fastigheter

KB med dotterbolag

Gyllen-forsen

Förvaltn. AB

KP Pension & Försäkring

HB

KP Fondför-säkring

AB

Hotelinvest & Co KB

med intresse-bolag

KPA AB

Niterka KB med dotter-bolag

Niterka KB 2 med

dotter-bolag

Folksam Liv fastighets AB med

dotterbolag

Aktiv Försäkrings-admin. AB

50 %

KP Pensions-stiftelse

Folksam Forsknings-

stiftelse

29 % 50 %

KPA Pensions-försäkring AB

med dotterbolag

KPA Pension AB


70

Folksam Sak är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget omfattar de helägda dotterföretagen CU Försäkringar AB, Folknet

AB, Folksam Sak Fastighets AB, Folksam Hälsa AB, Folksam Inköp AB, Folksam Insurance & Risk management AB, Folksam Spar AB,

Svenska Konsumentförsäkringar AB, Skanstull Invest B.V och Tre Kronor Försäkring AB samt det delägda Consulting AB.

Väsentliga principer

Tillikaanställning

Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. I Folksam (exklusive KPA Pension) tillämpas

tillikaanställning vilket innebär att all personal är anställda i alla bolag. I KPA Pension är samtliga anställda tillikaanställda i samtliga KPA

Pension-bolag. Följaktligen tillhör kostnaderna det bolag som arbetet utförs åt.

Varje anställd är organisatoriskt placerad på ett kostnadsställe. Ett kostnadsställe kan endast tillhöra ett bolag. De anställdas

kostnader belastar initialt det kostnadsställe och bolag de tillhör. Dessa kostnader fördelas sedan på de bolag för vilka de arbetat. Det är

dock inte frågan om köp och försäljning av tjänster utan fördelning av kostnader

Självkostnadsprincipen

Den övergripande utgångspunkten är att åstadkomma en korrekt kostnadsfördelning per bolag och produkt med tillämpning av

självkostnadsprincipen. Varje bolag och produkt ska bära de kostnader som är hänförliga till bolaget och produkten. Inga internvinster eller

korssubventioner ska uppstå.

Driftskostnader fördelas så långt möjligt efter faktiskt nyttjande på bolag och produkt. Exempel på sådana kostnader är

datorutrustning, lokaler och telefoni. För övriga kostnader görs en bedömning av faktiskt nyttjande, utifrån bland annat tidsredovisning,

antal transaktioner eller antal försäkringar kopplade till kostnaden. Exempel på sådana kostnader är utnyttjande av vissa stödenheter och

marknadsföring.

Upplysningar om hur närståendetransaktioner ingås och följs upp

Behovsanalys

Inför varje verksamhetsår ska en behovsanalys göras av styrelsen som omfattar samtliga resurser som bolaget avser att bruka under

verksamhetsåret. En behovsanalys ska även göras vid förändring av resursbrukandet. Det ska framgå vem som tagit fram de olika

underlagen för behovsanalysen.

Beslutsunderlag

Utifrån risken för intressekonflikter är det viktigt att tydligt identifiera vem som tagit fram beslutsunderlagen och vad de baseras på. Det ska

därför tydligt framgå hur och vem som tagit fram beslutsunderlagen.

Inför varje verksamhetsår ska styrelsen besluta om målsättningen för bolagets kostnader och den kostnadsfördelning som den

baseras på. Beslutsunderlagen för kostnadsfördelningen ska utgå från den behovsanalys som gjorts och baseras på

självkostnadsprincipen kompletterad med en extern marknadsbedömning. Beslutsunderlagen ska inkludera de internpriser som används

för kostnadsfördelning.

Vid marknadsprissättning ska kostnadsfördelningen regleras via avtal.

Överenskommelser

Den kostnadsfördelning som beslutats av styrelsen ska operationaliseras genom att interna överenskommelser upprättas mellan

enheter/bolag där interndebitering förekommer. Överenskommelserna, som ska dokumenteras, ska innehålla uppgifter om hur uppföljning

och kontroll ska utföras.

Uppföljning och kontroll samt rapportering

Vd ska minst i samband med varje kvartalsbokslut informera styrelsen om utfallet av verksamhetsplan, prognos och preliminär fördelning

av kostnader mellan bolagen inom Folksamgruppen. Vid principiell avvikelse från den fördelning som styrelsen godkänt i samband med

budget ska styrelsen särskilt besluta om kostnadsdelningen kan godkännas av Folksam Sak.

Inför årsbokslutet ska förslag till den slutliga fördelningen av kostnader mellan bolagen presenteras för styrelsen. Styrelsen ska särskilt

besluta huruvida föreslagen fördelning ska godkännas. Om styrelsen inte godkänner förslag till fördelning av kostnader i samband med

budget, kvartalsbokslut och årsbokslut ska kostnadsfördelningen fastställas i avtal med övriga bolag. Vid förhandling rörande sådant avtal

ska Folksam Sak företrädas av styrelsen eller av styrelseledamot/styrelseledamöter som styrelsen utser.


71

En inventering har gjorts avseende ledande befattningshavares eventuella närståendetransaktioner på belopp över 10 000 kronor.

Denna inventering avser inte ersättningar som ledande befattningshavare/nyckelpersoner har erhållit i sin egenskap av ledande

befattningshavare dvs löner, pensioner, styrelsearvode mm, vilka specificeras i årsredovisningens personalnot under ersättning till ledande

befattningshavare. Den genomförda inventeringen av närståendetransaktioner på belopp över 10 000 kronor har inte givit några

transaktioner att redovisa.

Samverkan mellan Folksam och KPA

Ramavtal har träffats om de tjänster KPA köper av Folksam Liv och Folksam Sak. Avtalen gäller även för KPAs samt Folksam Livs och

Folksam Saks dotterbolag. Följande områden omfattas av avtalet: IT (inkluderande datadrift, telefoni och grafisk produktion), internrevision,

redovisning, callcenter-tjänster samt löneadministration.

Ramavtalet löper årsvis. Sägs inte avtalet upp senast tre månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet ett kalenderår i sänder.

Under sådan förlängningstid gäller motsvarande uppsägningstid.

För att ett avtalsförhållande skall uppkomma mellan parterna vad avser en särskild tjänst krävs att överenskommelse upprättas och

attesteras av båda parterna.

Den ersättning som KPA betalar till Folksam baseras på självkostnadsprincipen. Översyn av villkoren för försäljning av funktioner till

KPA sker årligen. I samband med budgetarbetet upprättas nya överenskommelser som specificerar den köpta tjänstens innehåll,

omfattning och pris.

Vid oenighet om tolkning eller tillämpning av avtalet gäller följande. Den part som vill påkalla överläggning skall kontakta motpartens, i

respektive överenskommelse, angivna kontaktperson med begäran om överläggning. Motparten är skyldig att inom 14 dagar medverka vid

sådan överläggning. Kan enighet inte nås vid sådan överläggning skall frågan hänskjutas till en tvistelösningsgrupp bestående av KPA ABs

Vd och ekonomichef samt Folksams chefscontroller och ekonomidirektör. Gruppen skall behandla aktuell fråga inom 14 dagar från

påkallande.

Om självkostnaden för den utförda tjänsten avviker från överenskommet belopp ska Folksam kalla till överläggningar. Hantering av

avvikelser av principiell karaktär ska regleras i en ny överenskommelse. Kan enighet inte nås vid sådan överläggning ska frågan

hänskjutas till en tvistelösningsgrupp som tar fram ett förslag till lösning.

KP-gruppen

KP Pension & Försäkring Handelsbolag har ett uppdrag att debitera premier till kunder för ett antal Folksam-produkter, bland annat

avgångsbidragsförsäkring och trygghetsförsäkring-fritidsskador, vilka månadsvis redovisas och utbetalas till Folksam Liv.

Folksam-gruppen, exklusive KPA-bolagen, har sina pensioner tryggade i KP Pensionsstiftelse, se not 46.

Närstående transaktioner

Följande transaktioner har skett med närstående, Mkr

1) Närståendetransaktioner

Erlagd ersättning Erhållen ersättning2008 2007 2008 2007

Folksam ömsesidig livförsäkringFörsäkringsrörelsen 37 25 276 273Kapitalförvaltning – – 41 82IT 60 43 176 161Administrativt stöd 0 0 155 113Pensionsavsättningar – – 50 23

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ)Försäkringsrörelsen 0 – 160 139Kapitalförvaltning – – 2 2IT 0 – 22 17Administrativt stöd 0 – 6 7Pensionsavsättningar – – 3 3

Folksam Fondförsäkring ABFörsäkringsrörelsen – – 77 71IT – – 9 9Administrativt stöd – – 2 2Pensionsavsättningar – – – 0

Tre Kronor Försäkring ABFörsäkringsrörelsen 60 – 8 0Kapitalförvaltning – – 0 –IT 3 – 16 19Administrativt stöd 0 – 6 1Pensionsavsättningar – – 2 0


72

Erlagd ersättning Erhållen ersättning2008 2007 2008 2007

KPA ABFörsäkringsrörelsen 0 – 4 0IT 2 – 34 32Administrativt stöd – – 29 25

Folksam Spar AB (publ)Försäkringsrörelsen – – 8 7Kapitalförvaltning – – – 28IT – – 4 2Administrativt stöd 0 – 1 1Pensionsavsättningar – – 0 0

FOLO Fondförsäkring AB (publ)Försäkringsrörelsen – – 19 17IT – – 10 9Administrativt stöd – – 1 1Pensionsavsättningar – – 0 0

Folksam Fond AB (publ)Försäkringsrörelsen – – – 1Kapitalförvaltning – – – 11IT – – – 8Administrativt stöd – – – 1Pensionsavsättningar – – – 0

Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ)Försäkringsrörelsen 0 3 5 7IT 0 – 6 3Administrativt stöd 0 0 3 3Pensionsavsättningar – – 9 6

Förenade Liv Livförsäkring ABFörsäkringsrörelsen – – – 1Kapitalförvaltning – – – 4IT – – – 1Administrativt stöd – 0 – 0

Folksam Inköp ABIT – – 0 0Administrativt stöd 2 2 0 0Pensionsavsättningar – – 0

FOLO Fond ABFörsäkringsrörelsen – – 0 0IT – – 0 1Administrativt stöd – – 1 0Pensionsavsättningar – – 0 0

Reda Pensionsadministration ABFörsäkringsrörelsen – – – 0IT – – 0 0Administrativt stöd – – 0 0

Folksam Hälsa ABIT – – 0 0Administrativt stöd – – 11 0

KPA Pension ABAdministrativt stöd – – 0 0

KPA Pensionsförsäkring AB (publ)Administrativt stöd – – 0 0

KPA Fondförsäkring AB (publ)IT – – 0 0Administrativt stöd – – 0 0

Folksam ForskningsstiftelseAdministrativt stöd – – 0 0

Pensionsvalet ABIT – – – 0Administrativt stöd – – 0 0

KPA Livförsäkring AB (publ)Administrativt stöd – – 0 0

Totalt 164 73 1 156 1 091


73

Försäkringsrörelsen består framför allt av kostnader för den gemensamma marknadsorganisationen. Här ingår bland annat distribution,

skadehantering, kundservice och försäkringsadministration. Med kapitalförvaltning avses kapitalförvaltningskostnaderna. Bland IT-

transaktionerna ingår bland annat datautrustning, drift och utveckling av system, trycksaker samt telefoni. Administrativt stöd avser

kostnader inom övriga centrala enheter, exempelvis kostnader för redovisning, revision och marknadsföring.

Transaktioner avseende kapitalförvaltning har gjorts till Folksam ömsesidig sakförsäkring till och med april 2007. Folksams

kapitalförvaltning togs därefter över av Swedbank Robur. Efter övertagandet fakturerar Swedbank Robur moderbolagen Folksam

ömsesidig livförsäkring och Folksam ömsesidig sakförsäkring. Dotterbolagen erlägger ersättning till sitt moderbolag för kapitalförvaltningen.

I samband med övertagandet uppstod en integrationskostnad. Folksam Saks andel av integrationskostnaden var 10 miljoner kronor.

2) Utgående balanser mm vid årets slut

Fordringar Skulder

2008 2007 2008 2007

Folksam ömsesidig livförsäkring 324 61 27 26Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) 117 93 – –Folksam Fondförsäkringsaktiebolag (publ) 26 19 – –Tre Kronor Försäkring AB 22 – – 9KPA AB 9 2 – –Folksam Spar AB (publ) 8 9 – –Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ) 6 – – 4Folksam Forskningsstiftelse 3 1 – –Folksam Hälsa Ramlösakliniken AB 1 1 – –Folksam LO Fondförsäkrings AB (publ) 1 – – 1Folknet AB 0 0 – –Folksam Insurance & Risk Management AB 0 0 – 0KPA Pensionsförsäkring AB (publ) 0 0 – –Reda Pensionsadministration AB 0 0 – –Kooperationens Pensionsanstalt Pension och Försäkring HB – – 5 –Folksam Hälsa AB – – 3 15Folksam LO Fond AB (publ) – – 1 12CU Försäkringar AB – – 0 0Folksam Inköp AB – – 0 0Pensionsvalet PV AB – – 0 0Fonus Folksam Utvecklings AB 0 0 – –KPA Fondförsäkring AB (publ) 0 – – 0KPA Livförsäkring AB (publ) – – – 0KPA Pensionförsäkring AB 0 – – 0

Internränta

Internränta betalas för fordringar och skulder mellan bolag inom Folksamgruppen. Räntan är STIBOR 1 vecka. I Folksam Sak uppgick

internräntan 2008 till en intäkt på 0 (13) mkr.

Garantier

Inga garantier har ställts ut av Folksam ömsesidig sakförsäkring till förmån för annat bolag i Folksamgruppen.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Folksam ömsesidig sakförsäkring har mottagit koncernbidrag från Svenska Konsumentförsäkringar AB med 117 (92) mkr och från Folksam

Spar AB med 8 (7) mkr. Folksam ömsesidig sakförsäkring har lämnat koncernbidrag till Tre Kronor Försäkring AB med 60 mkr.

Garantikapital

Folksam ömsesidig sakförsäkring har erhållit ett garantikapital från Folksam ömsesidig livförsäkring. Garantikapitalet uppgår till 2 000 mkr

och löper med ränta. För år 2008 uppgick räntan till 149 (129) mkr.


74

Mkr Moderföretag DotterföretagNot 47. Medeltal anställda samt löner och ersättningar 2008 2007 2008 2007Medeltal anställda i Sverige

Kontorstjänstemän 1) 1 831 1 866 40 128varav män 49 % 49 %Fälttjänstemän 1) 5 5Ombud 659 2) 574 2)

Specialombud 2 173 2) 2 331 2)

Löner, ersättningar och övriga förmåner, Kkr

Anställda i SverigeStyrelse 1 630 1 255Verkställande direktör 2 220 2 119Vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 10 290 9 737Styrelse och VD dotterföretag 4 453 2 946Kontorstjänstemän 1) 784 705 746 611 13 432 39 112Fälttjänstemän 1) 5 518 4 606Ombud 55 443 50 207Specialombud 29 667 27 216Sociala kostnader 577 068 495 171 9 194 20 583 varav pensionskostnader 251 128 181 697 5 829 6 299Vd:s del av pensionskostnader 798 677 1 686 990

Alla anställda är tillikaanställda i samtliga bolag i Folksamgruppen. För personal som arbetar för fler bolag i Folksamgruppen redovisas

själva personalkostnaden i moderföretagen Folksam Sak/Folksam Liv och respektive bolags andel som driftskostnad.

1) Medelantalet anställda har beräknats med utgångspunkt från antalet arbetstimmar, betald tid, relaterade till en årsarbetstid på 1 860 timmar (1 852).

2) Totalt antal i Folksam

Könsfördelning inom företagsledning och styrelse 2008 2007Kvinnor Män Kvinnor Män

Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%)Vd, vice vd och andra ledande befattningshavare 3 (25) 9 (75) 3 (34) 6 (66)Styrelse (exklusive personalrepresentanter) 6 (50) 6 (50) 6 (50) 6 (50)


75

Ersättning till ledande befattningshavare, moderföretaget

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter inklusive personalrepresentanter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Inget styrelsearvode

betalas ut till anställda i bolaget.

Ersättningen till verkställande direktör, vice verkställande direktörer (3 stycken) och andra ledande befattningshavare utgörs av

grundlön, övriga förmåner och pension. Det finns inga rörliga ersättningar eller övriga ersättningar till ledande befattningshavare.

Grundlön/ Övriga ÖvrigErsättningar och övriga förmåner styrelse- förmå- Pensions- ersätt-under året, Kkr arvode ner kostnad ning Summa

Styrelsens ordförandeWanja Lundby-Wedin 144 – – – 144

Övriga styrelseledamöterLars-Åke Almqvist 142 – – – 142Håkan Arnelid 85 – – – 85Johnny Capor 85 – – – 85Metta Fjelkner 74 – – – 74Ulla Hultén 94 – – – 94Sten-Åke Karlsson 145 – – – 145Karin Mattson Weijber 85 – – – 85Ella Niia 89 – – – 89Bengt Olsson 97 – – – 97Ingela Rozmán 145 – – – 145Björn Hartvigsson 61 – – – 61Hans-Olof Nilsson 54 – – – 54Leif Nordmark 68 – – – 68Göran Lindblå 131 – – – 131Personalrepresentatner (2 st) 131 – – – 131Summa styrelsearvode 1 630 – – – 1 630

Koncernchef och Verkställande direktörAnders Sundström 2 220 78 798 – 3 096

Ledande befattningshavareVice verkställande direktör och stf koncernchefLars Burman 1 578 28 503 – 2 109Andra ledande befattningshavare (13 st) 8 712 230 4 496 – 13 438Summa 14 140 336 5 797 – 20 273

Kommentarer till tabellen

1 maj 2005 övergick Folksams koncernledning (exklusive VD) från en förmånsbaserad till en premiebaserad pensionsplan och samtidigt

höjdes pensionsåldern från 60 år till 62 år. Vid årets utgång hade samtliga ledamöter övergått till den premiebestämda pensionsplanen.

Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil.

Med andra ledande befattningshavare avses de 13 personer som under året varit anställda (varav 3 under året lämnat Folksam) tillsammans med verkställande direktören och vice verkställande direktören och stf koncernchefen utgör koncernledningen. Tidigare år redovisades samtliga vice vd separat (3 stycken) men nu redovisas endast VD:s ställföreträdare separat. Övriga vice VD redovisas under andra ledande befattningshavare. Övrig ersättning avser ersättning för kommitté- och utskottsarbete samt för styrelsearvoden i dotterbolag.

Styrelsen har ett fast årsarvode enligt nedan:Styrelseordförande 130 000 krVice ordförande 82 000 krÖvriga exklusive vd 60 000 krSuppleanter 32 000 krSammanträdesarvode 5 000 kr

Särskilt om personalrepresentanterOrdinarie ledamot 32 000 krSammanträdesarvode 5 000 krSuppleant 0 krSammanträdesarvode 5 000 kr


76

Arvoden till ledamöter i revisionsutskottetÅrsarvode 38 000 krSammanträdesarvode 5 000 krArvoden till ledamöter i ersättningsutskottetÅrsarvode 20 000 krSammanträdesarvode 5 000 krVd/vice vd:s och andra ledande befattningshavares ersättningar och förmåner under året har delats lika mellan Folksam Sak och Folksam Liv.

Pension

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta

pensionsförmåner för VD motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen.

För vice verkställande direktörer och andra koncernledamöter som var anställda 1 maj 2005 är pensionsåldern 62 år.

Koncernledningen (exklusive VD och en ledamot) gick den 1 maj 2005 över till en premiebaserad pensionsplan. För en koncernledamot

som tillträtt efter den 1 maj 2005 är pensionsåldern 65 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta

pensionsförmåner för koncernledningen motsvarande 25 procent av den årliga bruttolönen. För en ledamot ska Folksam bekosta

pensionsförmåner motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen.

Den sista kvarstående ledamoten som är över 57 år och har kvarstått inom det förmånsbaserade pensionssystemet med

övergångsregler gick pension 2008-01-31. Pensionsåldern är 60 år och pensionsnivån är 65 procent av grundlönen mellan 60 och 65 år

därefter 60 procent

Avgångsvederlag

Avgångsvederlag utgår för verkställande direktör med 12 månadslöner. För verkställande direktören gäller uppsägningstiden 12 månader

från företagets sida och från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader. För vice verkställande direktörer och

andra ledande befattningshavare med undantag av en ledande befattningshavare utgår avgångsvederlag med 12 månadslöner.

Uppsägningstiden med undantag av en ledande befattningshavare gäller 12 månader från företagets sida och från vice verkställande

direktörers och andra ledande befattningshavares sida gäller en uppsägningstid på sex månader. Den ledande befattningshavare som

särskiljer sig har en uppsägningstid från företagets sida på 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida gäller en

uppsägningstid på tre månader.

Berednings- och beslutsprocess

Valberedning ger bolagsstämman rekommendationer gällande ersättning till styrelsen. Styrelsen fattar beslut om ersättningar till

verkställande direktören. Ersättningar till vice verkställande direktörer har beslutats av verkställande direktören som redovisar detta årligen

för styrelsen.

Ersättningsutskottet som är tillsatt av styrelsen ger styrelsen förslag till principer för ersättning till Vd och ledande befattningshavare.

Ersättningarna avser fast respektive rörlig ersättning, övriga förmåner, pension, uppsägningstid samt avgångsvederlag. Utskottet ska

sammanträda minst två gånger per år. Års- och sammanträdesarvode till utskottets ledamöter fastställs av bolagsstämman.

Sjukfrånvaro 2008

Då Folksamgruppen har gemensam koncernledning och tillikaanställd personal, så redovisas Folksams totala sjukfrånvaro i nedanstående

uppställning.

Total sjukfrånvaro redovisas som en andel av den tillgängliga arbetstiden. I detta inräknas inte tjänstledighet på hel- eller deltid, övertid

eller tid där den anställde har sjukersättning som inte är tidsbegränsad.

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid i procent Procentuell andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängandesjukfrånvaro mer än 60 dagar

(föregående år inom parentes)

Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Total

-29 2,3 4,4 3,5 15 12 13

30-49 2,8 5,5 4,2 49 60 56

50- 4,4 8,2 6,2 68 66 67

Totalt 3,5 6,4 5,0 58 61 60

(3,9) (7,2) (5,6)


77

Pensionsupplysningar

Pensionsåtaganden

Folksam tillämpar lagbegränsad IFRS i såväl koncern som i juridisk person och tillämpar reglerna i Tryggandelagen och

Finansinspektionens föreskrifter. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Reglerna i IAS 19

avseende förmåns bestämda pensionsplaner tillämpas därför inte utan upplysningar lämnas enligt relevanta delar av vad som anges i IAS

19. Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivåer på balansdagen.

Folksams pensionsplaner utgörs främst av pensionsförmåner som framgår i kollektivavtal gällande planen för Kooperationens

tilläggspension, KTP, för tjänstemän samt till viss del av tillkommande pensionsförmåner för högre befattningshavare. Pensionsplanerna

omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.

Pensionsplanerna är främst tryggade genom avsättningar till Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse (KP).

Folksam Sak har betalningsansvaret för pensionen men har givit Pensionsstiftelsen i uppdrag att ombesörja utbetalningen av pension

å Folksams vägnar. Nedanstående uppgifter (belopp i tusen kronor) avser hela Folksamgruppen exklusive KPA bolagen.

Pensionsåtagande tryggade i KonsumentkooperationensPensionsstiftelse Kkr 2008-12-31 2007-12-31

Verkligt värde på särskilt avskiljbara tillgångar 2 817 073 2 694 209Pensionsåtagande tryggade i Pensionsstiftelsen – 2 620 638 – 2 419 225Övervärde (inkl buffertkapital) 196 435 274 984

Specifikation av verkligt värde på särskilt avskilda tillgångarI Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse 2008-12-31 2007-12-31

Räntebärande värdepapper 1 998 358 1 775 484Aktier 506 583 657 387Alternativa placeringar 10 077 –Fastigheter 302 125 261 338Totalt värde på särskilt avskilda tillgångar 2 817 073 2 694 209

Kostnader för pensioner i egen regi 2008-12-31 2007-12-31

Avsättning till Pensionsstiftelsen 268 727 166 747Utbetalade pensioner 145 181 121 587Gottgörelse för pensionsutbetalningar och administration – 151 432 – 125 605Särskild löneskatt på pensionskostnader, 24,26% 63 676 39 478Avgår avkastning på särskilt avskiljda tillgångar 99 450 – 102 234Nettokostnad för pensioner i egen regi 425 602 99 973

Not 48. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Försäkrings- respektive investeringsavtal

Enligt IFRS 4 ska avtal som överför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkring. Folksam Sak har gjort bedömningen att

försäkringsrisk överstigande fem procent ska anses vara betydande och avtalet därmed klassas som försäkring. En generell beskrivning av

Folksam Saks redovisningsprinciper för klassificering av avtal finns i not 1.

Alla avtal som juridiskt sett är försäkringsavtal har varit föremål för bedömning av om de innebär en överföring av betydande

försäkringsrisk, så att de även i redovisningen kan presenteras som försäkringsavtal (se även avsnitt om försäkringsavtal och

investeringsavtal i not 1 Redovisningsprinciper). Storleken på försäkringsrisken har bedömts genom ett övervägande huruvida det finns ett

eller flera scenarier med kommersiell innebörd i vilka Folksam Sak är förpliktigat att erlägga väsentliga ytterligare förmåner överstigande

den summa som skulle erlagts om inte den försäkrade händelsen inträffar.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Folksam Saks redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

· Klassificering av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella

tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

· Finansiella tillgångar och skulder som Folksam Sak initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna

under redovisningsprinciper uppfyllts.


78

Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar

Försäkringstekniska avsättningar

Folksam Saks redovisningsprinciper för försäkringskontrakt beskrivs i not 1. Även metoder och antaganden som ligger till grund för

värderingen av avsättningarna beskrivs i not 1.

Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument

För värderingen av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker

som beskrivs under redovisningsprinciper i not 1. För finansiella instrument med begränsad likviditet kan det observerade marknadspriset

vara objektivt. För sådana instrument kan därför vissa ytterligare bedömningar krävas beroende på osäkerheten i marknadssituationen.

Not 49 Avstämning av totalavkastningstabell

Jämförelse med balans- och resultaträkning

Ingående Utgåendemarknadsvärde marknadsvärde

2008-01-01 enligt 2008-12-31 enligt Totalavkastningtotalavkastningstabell totalavkastningstabell 2008

Räntebärande värdepapper 18 887 19 071 1 275Omräkningsdifferenser – 6 – 21 –

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 18 881 19 050 1 275

Aktier 1 484 1 928 – 885Omräkningsdifferenser – – 1 1

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 1 484 1 927 – 884

Alternativa placeringar 280 498 – 56

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 280 498 – 56

Fastigheter 1 683 1 940 119Marknadsvärdering av indirekt ägda fastigheter – 25 – 103 – 103Eliminering av internhyra – – – 31

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 1 658 1 837 – 15

Totalt investeringsportföljen enligttotalavkastningstabell 22 334 23 437 453Tillkommande/avgående poster – 31 – 125 – 133

Totalt enligt balansräkning/Resultaträkning 22 303 23 312 320

Bolagsstrategiska innehav 1 235 939 151Marknadsvärdering av dotter - och intresseföretag – 643 – 257 386

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 592 682 537

Summa enligt totalavkastningstabell 23 569 24 376 604Tillkommande/avgående poster – 674 – 382 253

Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 22 895 23 994 857

Övriga poster – 292 48 – 210

Totalt tillgångar netto enligt balansräkning/Kapitalavkastning enligt resultaträkning 22 603 24 042 647

Tillgångar netto enligt balansräkning beräknas som balansomslutningen med avdrag för posterna återförsäkrares andel i försäkrings-

tekniska avsättningar, premiefordran, depåer hos företag som har avgivit återförsäkring, avsättning för skatter, skulder, upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter. Övriga poster inkluderar bland annat likvida medel hänförliga till försäkringsrörelsen och efterställda skulder, samt

även poster inom bland annat fordringar, skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Ränta på garantikapital ingår i

kapitalavkastningen.


79

Not 50. Byte av redovisningsprincip

Effekter av Effekter avbyte av byte av

redovisn- redovisn-Enligt ings- Enligt Enligt ings- Enligt

tidigare princip nuvarande tidigare princip nuvarandeNot principer 1 jan 2007 principer princip 31 dec 2007 principer

KoncernenTillgångarImmateriella tillgångar 105 – 105 176 – 176Placeringstillgångar 1 735 – 1 735 1 888 – 1 888Andra finansiella placerings-tillgångar 19 148 – 19 148 23 695 – 23 695Depåer 1 – 1 1 – 1Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 468 – 1 468 1 443 – 1 443Fordringar 2 596 – 2 596 2 370 – 2 370Andra tillgångar 1 558 – 1 558 1 132 – 1 132Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 618 – 618 642 – 642

Summa tillgångar 27 229 – 27 229 31 347 – 31 347KoncernenSkulder, avsättningar ocheget kapitalEget kapital (a) 3 737 53 3 790 4 535 59 4 594Minoritetsintressen 4 – 4 4 – 4Obeskattade reserver – – – – – –Efterställda skulder 975 – 975 975 – 975Försäkringstekniska avsättningar (a) 20 908 – 74 20 834 21 752 – 82 21 670Andra avsättningar (a) 680 21 701 958 23 981Skulder 271 – 271 2 401 – 2 401Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 654 – 654 722 – 722

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 27 229 – 27 229 31 347 – 31 347

(a) Försäkringstekniska avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar dvs skadelivräntor, har

beräknats enligt föreskrift FFFS 2008:6, med en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande

löptid. Förändringen trädde i kraft 2008-04-01, och har redovisats som byte av redovisningsprincip.

Övergången har inneburit justeringar av redovisade försäkringstekniska avsättningar, uppskjuten skatteskuld och redovisat eget kapital.


80

Not 50. Byte av redovisningsprincip (forts)

Effekter avEnligt byte av Enligt

tidigare redovisnings- nuvarandeNot principer princip principer

Koncernen 2007Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsePremieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 8 207 – 8 207Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 773 – 773Övriga tekniska intäkter 51 – 51Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (a) – 6 128 8 – 6 120Återbäring och rabatter – 4 – – 4Driftskostnader – 1 543 – – 1 543Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 2 – – 2

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 354 8 1 362Icke teknisk redovisningSkadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 354 8 1 362Kapitalavkastning intäkter 1 037 – 1 037Orealiserade vinster på placeringstillgångar 109 – 109Kapitalavkastning kostnader – 368 – – 368Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 302 – – 302Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 773 – – 773Övriga intäkter – – –Övriga kostnader – 2 – – 2Rörelseresultat i andra bolag än försäkringsbolag – 12 – – 12Skatt på årets resultat (b) – 280 – 2 – 282

Årets resultat 763 6 769

(a) Försäkringstekniska avsättningar avseende skadelivräntor har omräknats med en diskonteringsränta baserad på marknadsräntor enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:6.(b) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av försäkringstekniska avsättningar.


81


Effekter av Effekter av byte av byte av

redovisn- redovisn-Enligt ings- Enligt Enligt ings- Enligt

tidigare princip nuvarande tidigare princip nuvarandeNot principer 1 jan 2007 principer princip 31 dec 2007 principer

ModerföretagetTillgångarImmateriella tillgångar 105 – 105 122 – 122Placeringstillgångar 2 080 – 2 080 2 309 – 2 309Andra finansiella placerings-tillgångar 17 883 – 17 883 22 135 – 22 135Depåer 1 – 1 1 – 1Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 465 – 1 465 1 433 – 1 433Fordringar 2 366 – 2 366 2 141 – 2 141Andra tillgångar 1 401 – 1 401 944 – 944Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkter 517 – 517 541 – 541

Summa tillgångar 25 818 – 25 818 29 626 – 29 626

ModerföretagetSkulder, avsättningar ocheget kapitalEget kapital (a) 2 390 53 2 443 2 488 59 2 547Obeskattade reserver 1 647 – 1 647 2 587 – 2 587Efterställda skulder 975 – 975 975 – 975Försäkringstekniska avsättningar (a) 19 845 – 74 19 771 20 566 – 82 20 484Andra avsättningar (a) 162 21 183 178 23 201Skulder 250 – 250 2 257 – 2 257Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 549 – 549 575 – 575

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 25 818 0 25 818 29 626 0 29 626

(a) Försäkringstekniska avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar dvs skadelivräntor, har

beräknats enligt föreskrift FFFS 2008:6, med en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande

löptid. Förändringen trädde i kraft 2008-04-01, och har redovisats som byte av redovisningsprincip.

Övergången har inneburit justeringar av redovisade försäkringstekniska avsättningar, uppskjuten skatteskuld och redovisat eget kapital.


82


Effekter avEnligt byte av Enligt

tidigare redovisnings- nuvarandeNot principer princip principer

Moderföretaget 2007Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsePremieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 7 410 – 7 410Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 737 – 737Övriga tekniska intäkter 50 – 50Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (a) – 5 566 8 – 5 558Återbäring och rabatter – 4 – – 4Driftskostnader –1 350 – – 1 350Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 3 – – 3

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 274 8 1 282Icke teknisk redovisning

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 274 8 1 282Kapitalavkastning intäkter 1 088 – 1 088Orealiserade vinster på placeringstillgångar 110 – 110Kapitalavkastning kostnader – 382 – – 382Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 298 – – 298Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 737 – – 737Övriga intäkter – –Övriga kostnader – 2 – – 2Bokslutsdispositioner – 940 – – 940Skatt på årets resultat (b) – 15 – 2 – 17

Årets resultat 98 6 104

(a) Försäkringstekniska avsättningar avseende skadelivräntor har omräknats med en diskonteringsränta baserad på marknadsräntor enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:6.(b) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av försäkringstekniska avsättningar.


83

Styrelsens och verkställande direktörens underskrift

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god

redovisningssed för försäkringsföretag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är

utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 26 mars 2009

_________________________________________________________________

Wanja Lundby-Wedin

Styrelsens ordförande

________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________

Lars-Åke Almqvist Håkan Arnelid Johnny Capor

________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________

Metta Fjelkner Ulla Hultén Lars Jonsson

________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________

Sten-Åke Karlsson Göran Lindblå Karin Mattsson Weijber

________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________

Ella Niia Carl-Axel Nilsson Bengt Olsson

________________________________________________________________

Ingela Rozmán

_________________________________________________________________

Anders Sundström

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2009

________________________________________________________________

Thomas Thiel

Auktoriserad revisor

Årsredovisning folksam sak 2008

Documents