Årsredovisning folksam sak 2010

Årsredovisning 2010 Folksam ömsesidig sakförsäkring

2 (91)

Årsredovisning 2010Folksam ömsesidig sakförsäkringOrganisationsnummer 502006-1619

InnehållsförteckningFörvaltningsberättelse .............................................................. 3KoncernenResultaträkning för koncernen .................................................13Rapport över totalresultat för koncernen ..................................13Balansräkning för koncernen ................................................... 14Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen .............16Kassaflödesanalys för koncernen ............................................ 17ModerföretagetResultaträkning för moderföretaget .........................................18Rapport över totalresultat för moderföretaget ..........................18Resultatanalys för moderföretaget ...........................................19Balansräkning för moderföretaget ...........................................21Rapport över förändringar i eget kapital för moderföretaget .... 23Kassaflödesanalys för moderföretaget .................................... 24

NoterNot 1 Redovisningsprinciper i koncernen

och moderföretaget ................................................... 26Not 2 Upplysningar om risker ............................................... 36Not 3 Premieinkomst ............................................................ 48Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen ............ 48Not 5 Försäkringsersättningar .............................................. 48Not 6 Driftkostnader ............................................................. 49Not 7 Kapitalavkastning, intäkter .......................................... 50Not 8 Orealiserade vinster på placeringstillgångar ................ 50Not 9 Kapitalavkastning, kostnader ...................................... 50Not 10 Orealiserade förluster på placeringstillgångar ............. 50Not 11 Nettovinst eller nettoförlust per kategori av

finansiella instrument ...................................................51Not 12 Bokslutsdispositioner ................................................. 53Not 13 Skatter ........................................................................ 53Not 14 Immateriella tillgångar ................................................. 53Not 15 Byggnader och mark ................................................... 54Not 16 Aktier och andelar i koncernföretag ............................. 56Not 17 Aktier och andelar i intresseföretag .............................. 57Not 18 Aktier och andra andelar ............................................. 57Not 19 Obligationer och andra

räntebärande värdepapper .......................................... 58

Not 20 Övriga lån .................................................................... 58Not 21 Derivat ........................................................................ 58Not 22 Övriga finansiella placeringstillgångar ......................... 59Not 23 Fordringar avseende direkt försäkring ........................ 59Not 24 Fordringar avseende återförsäkring ............................ 59Not 25 Övriga fordringar ......................................................... 59Not 26 Finansiella tillgångar och skulder ................................. 60Not 27 Materiella tillgångar ..................................................... 66Not 28 Förutbetalda anskaffningskostnader ........................... 67Not 29 Övriga förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter ........................................................ 67Not 30 Eget kapital ................................................................. 68Not 31 Efterställda skulder ..................................................... 68Not 32 Ej intjänade premier och kvardröjande risker ............... 68Not 33 Oreglerade skador ...................................................... 69Not 34 Återbäring och rabatter ............................................... 70Not 35 Pensioner och liknande förpliktelser ............................. 71Not 36 Uppskjuten skatteskuld .............................................. 73Not 37 Skulder avseende direkt försäkring.............................. 73Not 38 Skulder avseende återförsäkring ................................. 73Not 39 Skulder till kreditinstitut ............................................... 73Not 40 Derivat ........................................................................ 73Not 41 Övriga skulder ............................................................. 74

Not 42 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .................................................... 74

Not 43 Förväntade återvinningstidpunkter förtillgångar och skulder .................................................. 74

Not 44 Resultat per försäkringsklass ...................................... 76Not 45 Ställda panter ...............................................................77Not 46 Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser ....................77Not 47 Åtagande .....................................................................77Not 48 Upplysningar om närstående .......................................77Not 49 Medeltal anställda samt löner och ersättningar .............81Not 50 Viktiga uppskattningar och bedömningar .................... 84Not 51 Avstämning av totalavkastningstabell ......................... 85Not 52 Byte av redovisningsprincip ........................................ 86

3 (91)


FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för Folksam ömsesidig sakförsäkring orga-nisationsnummer 502006-1619 (nedan Folksam Sak) avger härmed årsredovis-ning för 2010, företagets 103:e verksamhetsår.

Koncernstruktur Folksam Sak är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget bland annat omfattar de helägda försäkringsföretagen Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) och Tre Kronor Försäkring AB. En redovisning av samtliga dotterföretag och intresseföretag lämnas i noterna 16–17.

FolksamFolksam är kundernas företag som erbjuder försäkringar och pensionssparande som gillas av många. Visionen är att människor ska känna sig trygga i en hållbar värld.

Folksam omfattar de två moderföretagen Folksam Sak och Folksam ömsesidig Livförsäkring (nedan Folksam Liv) med dotterföretag. I not 48, ”Upplysningar om närstående”, redovisas företagen och dess relationer. Samverkan sker inom distri-bution, administration och kapitalförvaltning för att nå stordriftsfördelar till nytta för kunderna.

Under 2010 har fokus varit att utveckla relationerna med befintliga kunder och öka premievolymen samt att stärka den finansiella ställningen.

Premievolymen har under 2010 ökat kraftigt inom fondförsäkring och inom sak-försäkring. Kryssmarknaden (avtalspension) svarar för ca 40 procent av premie-inkomsten, främst inom avtalsområdena KAP-KL och SAF-LO. Inom bil- och boen-deförsäkring till privatkunder har den fortsatta satsningen på kombinationskun-der och distribution via banksamarbete bidragit till att öka bestånden. Folksams marknadsandel mätt i premier för hela marknaden ökade till 15,2 (14,8) procent. Försäkringsersättningarna har ökat som en följd av det växande beståndet och det stora antalet vinterrelaterade skador under året.

Den goda avkastningen under året har bidragit till fortsatt finansiell stabilitet och till positiva resultat inom såväl sak- som livförsäkringsverksamheten. Folksam Liv och KPA Pension hör till de ledande företagen inom branschen.

FOLKSAM, Mkr 2010 2009 2008 2007 2006Premier (1) 30 496 29 356 27 158 23 977 23 630

Förvaltat kapital (2) 268 170 242 646 211 401 183 957 175 826

Varav svenska aktier 57 759 44 486 22 856 35 015 33 537

Varav fastigheter 14 353 12 297 13 753 8 263 6 578

Fondförsäkringstillgångar (3) 49 593 38 158 24 600 26 557 27 343

Medelantal anställda (4) 2 818 2 916 2 934 2 892 3 049

1) Premier omfattar premieintäkt i sakförsäkring, premieinkomst i livförsäkring, intäkter avseende investeringsavtal samt inbetalningar från sparare i fondförsäkring.

2) Förvaltat kapital motsvarar tillgångar enligt totalavkastningstabell med avdrag för bolagsstrate-giska innehav, vilket i huvudsak avser värdet av dotterbolag, samt med tillägg för förvaltat kapital i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse (nedan KP-pensionsstiftelse) och Folksam LO Fonder.

3) Placeringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken.

4) Medelantalet anställda har beräknats med utgångspunkt från antalet arbetstimmar, betald tid, relaterade till en årsarbetstid.

Verksamhet Folksam SakFolksam Sak är ett kundägt företag där verksamheten bedrivs enligt ömsesidiga principer, vilket innebär att överskott som uppstår i verksamheten går tillbaka till försäkringstagarna.

Folksam Sak bedriver skadeförsäkringsverksamhet med huvudsaklig inriktning på den svenska hushållsmarknaden. Företaget erbjuder ett fullsortiment av för-säkringar till hushåll och privatpersoner med bil- och boendeförsäkringar som bas kompletterat med företagsförsäkringar inom utvalda områden.

Den operativa verksamheten bedrivs inom två affärssegment, Partner och Privat, vilka stöds av koncerngemensamma funktioner.

Resultat och marknad Premieintäkter och marknadsandelar Premieintäkterna (efter avgiven återförsäkring) i koncernen ökade till 8 822 (8 579) och i moderföretaget till 7 788 (7 704) miljoner kronor.

Privatmarknaden visade stabil tillväxt av bestånden inom bil och boende. Den fortsatta satsningen på kundanpassade kombinationserbjudanden innebar att fler kunder valde att stanna kvar i Folksam samtidigt som försäljningen ökade genom såväl den egna distributionen som genom samarbeten. Det medförde en mark-nadsframgång på såväl bil- som boendemarknaderna. Det stora antalet hemför-säkringskunder, vilka omfattas av avtalen med fackliga organisationer är en styrka.

Som ett led i arbetet med att stärka relationerna med befintliga kunder fortsat-te Folksam att belöna de kunder som samlar sina försäkringar i Folksam. Bland annat infördes i januari en kombinationsrabatt för kunder med fritidshus- och djurförsäkring. Många kunder har även kompletterat sina sakförsäkringar med tilläggsförsäkringar. Antalet helkunder har ökat.

Företagsmarknaden fortsatte utvecklas under året. Folksam inledde ett samar-bete med Peab bland annat innefattande skadeförsäkring. Nya avtal tecknades inom fastighets- och motorfordonsförsäkring med försäkringsförmedlaren Willis, vidare tecknades avtal med Fastighetsägarna och Folksam blev försäkringsgivare till ”Fastighetsägarnas Egna Försäkring” omfattande 5500 fastigheter på sam-manlagt tio miljoner kvadratmeter.

Bilmärkesförsäkringarna har stärkts under 2010. Folksam och Honda tecknade nytt avtal om märkesförsäkring och avtalen med Toyota och Mitsubishi förlängdes.

4 (91)


Folksam har nu avtal med Toyota, Lexus, Hyundai, Mitsubishi, Suzuki och Honda. Vidare har Folksam partneravtal med Holmgrens Bil AB och bilförsäkringssamar-bete med OKQ8. Inom idrottsområdet förlängdes bland annat avtalen med Svenska Fotboll och Svenska Ishockeyförbundet.

Marknadsandelen mätt i inbetalda premier för marknaden totalt enligt Försäk-ringsförbundets statistik ökade till 15,2 (14,8) procent medan marknadsandelen inom hushållsmarknaden enligt Försäkringsförbundets statistik för Folksam Sakkon-cernen uppgick till 19,7 (19,7) procent. Marknadsandelar mätt i antal försäkringar uppgick för separat hemförsäkring till 49,8 (50,1) procent, inom villahemförsäkring till 28,8 (28,2) procent och inom personbilsförsäkring till 21,7 (20,6) procent.

ResultatKoncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 1 713 (2 254) och för moderföretaget till 1 751 (2 196) miljoner kronor. Försäkringsrörelsens resultat försämrades till följd av ökade skadekostnader samtidigt som kapitalav-kastningen starkt bidrog till det positiva resultatet.

Försäkringsersättningarna (efter avgiven återförsäkring) ökade under 2010 och uppgick för koncernen till 7 265 (6 747) och för moderföretaget till 6 354 (6 103) miljoner kronor. Det är framförallt inom hem-, villa-, fritidshus- och bilförsäkring-en som skadekostnaderna ökade och den hänförs till betydligt fler anmälda ska-dor under 2010 jämfört med tidigare år (19 procent för bilförsäkring och 13 pro-cent för hem-, villa- och fritidshusförsäkring).

Att antalet anmälda skador ökade har flera orsaker. Delvis beroende av en na-turlig följd av den lyckade försäljningen som innebar fler försäkringar och därmed fler anmälda skador men den främsta orsaken till ökningen var den kraftiga kylan och vintervädret som Sverige drabbades av både i början och i slutet av 2010, vilket bland annat medförde fler kollisions- och snötrycksskador än vanligt. Dess-utom ser Folksam, efter flera år med låga skadekostnader, återigen en tendens till ökande skadeinflation.

Samtidigt som kostnaderna ökade kraftigt inom hem-, villa-, fritidshus- och bil-försäkringen, var kostnadsnivån stabil eller sjunkande inom personförsäkringen. Både kostnaden för personskador inom trafikförsäkringen och kostnaden för inva-liditetsskador inom sjuk- och olycksfallsförsäkringen utvecklades väl under 2010.

Totalkostnadsprocenten ökade i moderföretaget till 98,6 (97,7) procent. Drift-kostnaderna minskade under året med 56 miljoner kronor. De lägre kostnaderna beror dels på den positiva effekten av gemensamma centrala funktioner, dels på lägre pensionsavsättningar till följd av den goda avkastningen i KP Pensionsstif-telse, där de anställdas pensioner tryggas. Driftskostnadsprocenten som andel av premierna minskade till 17,0 (18,4) procent.

Finansiell ställning Konsolideringskapitalet i moderföretaget fortsatte att stärkas och uppgick till 8 821 (8 615) miljoner kronor. Under 2010 återbetalades resterande 500 miljoner

kronor i garantikapital till Folksam Liv. Folksam Sak löste även samtliga externa förlagslån på 975 miljoner i början av året. Konsolideringsgraden uppgick per års-skiftet 2010 till 110 (113) procent i moderföretaget.

Övergång till IFRS Från och med den 1 januari 2010 tillämpas full IFRS i koncernredovisningen i en-lighet med ändrade redovisningsföreskrifter från Finansinspektionen. I not 1 Re-dovisningsprinciper beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010 och i not 52 Byte redovisningsprincip be-skrivs effekterna av övergången till full IFRS.

Dotterföretag Tre Kronor Försäkring AB fortsatte växa. Premieintäkt (efter avgiven återförsäk-ring) ökade med 88 procent och uppgick till 370 (197) miljoner kronor. Det tek-niska resultatet visade ett fortsatt negativt resultat på 47 (28) miljoner kronor. Det negativa resultatet berodde på den kraftiga expansionen av företagets verk-samhet och ökade försäkringsersättningar. Beståndet fortsatte öka, mätt i antal försäkringsavtal var ökningen 70 procent. Företaget planerar att utöka antalet produkter under 2011.

Svenska Konsumentförsäkringar AB:s resultat för 2010 blev negativt efter en rad år av stigande positiva resultat och uppgick till -22 (119) miljoner kronor framför allt beroende på en kraftig ökning av försäkringsersättningarna. Konsoli-deringskapitalet uppgick till 487 (508) miljoner kronor.

Övriga verksamhetsfrågor I Folksam initierades ett stort antal aktiviteter för att utveckla och effektivisera organisation och processer för att uppnå affärs- och kostnadssynergier

• En omfattande förändring av försäljning och skadors kundorganisation ge-nomfördes under året från en geografisk till en kanalstyrd organisation med sammanlagt elva kanaler. Av dessa är fem försäljningskanaler; kundtjänst, liv- och sparande, telemarketing, webb samt breddmarknad, och sex skade-kanaler; sak, motor, personskador-skadestånd, personskador-villkor, utred-ning samt övrigt.

• Förändringen görs för att uppnå ökad effektivitet genom kortare beslutsvä-gar, och avspeglar att 95 procent av kunderna har kontakt med Folksam via telefon eller Internet. Cirka 2000 personer omfattades av omorganisationen. Arbetet med den nya organisationen fortsätter under 2011-12.

• Den 1 oktober etablerades en ny inköpsorganisation som en avdelning inom Folksam för att få en mer sammanhållen inköpsprocess och skapa förutsätt-ningar för lägre inköpskostnader inom både skador och drift.

• Ett förändringsprojekt startades omfattande kontorsarbetsplatserna i syfte att möjliggöra en effektivare arbetsorganisation samt sänka lokalkostnaderna vilket fortsätter även under 2011.

5 (91)


• I ett led att koncentrera resurserna outsourcades IT drift och underhåll av ar-betsplatserna under december månad till Logica. Beslutet grundades på för-höjd kvalitet och servicegrad, snabbare förändringstakt och lägre kostnader. Utläggningen berörde 24 personer som erbjöds anställning hos leverantören.

• Under 2010 fortsatte samordningen i gemensamma funktioner inom Folksam för fortsatt effektiv resursanvändning. Under 2010 överfördes funktionerna IT, aktuarier, kommunikation och juridik från KPA Pension till de gemensam-ma funktionerna. Därutöver samordnades stora delar av försäkringsadminis-trationen i en gemensam funktion.

• Under året utvecklades ett nytt skadehanteringssystem vilket kommer att implementeras i etapper från och med våren 2011.

• Ett omfattande arbete genomfördes inom skadeorganisationen för att kvali-tetssäkra Folksams byggskadeprocess. Syftet var att kvalitetscertifiera byggskadeprocessen enligt ISO 9001.

Folksam stödjer forskning om åldersdepressioner med sammanlagt sex miljoner kronor under en treårsperiod. En prognos visar att om tio år är en av fem invåna-re i Sverige är mellan 65–74 år. Av dessa väntas drygt en tiondel eller 80 000 människor få problem med depression.

Vice vd Gunnar Andersson tillträdde en treårig deltidstjänst som adjungerad, vid institutionen för matematisk statistik på KTH. Utnämningen stärker Folksams band med den akademiska världen. Gunnar Andersson blev dessutom invald i EIOPAs tjänstepensionsgrupp i mars 2011. Gruppen ska förenkla EIOPAs kommu-nikation med pensions- och försäkringsmarknaden, främst vad gäller regulatoriska och implementering av tekniska standarder, liksom riktlinjer och rekommendationer.

Folksam gick in som en av delägarna i det nystartade Telge Tillväxt. Målet för bo-laget är att under tre år halvera ungdomsarbetslösheten i Södertälje kommun. Öv-riga delägare är Telge-koncernen, KF, Mekonomen, Scania, Manpower samt PEAB.

KapitalförvaltningMarknadsutvecklingEfter det extremt starka börsåret 2009 inleddes 2010 betydligt svagare. Världens aktiemarknader föll initialt för att sedan från mitten av februari åter vända uppåt när resoluta åtgärder vidtogs mot Greklands statsfinansiella problem och efter rapporter om stark kinesisk tillväxt och stabiliserad arbetslöshet i USA. Den svenska aktiemarknaden påverkades av positiva bolagsrapporter och steg under mars och april med nära 15 procent.

Maj månad inleddes med en kraftig rekyl och börsen var vid utgången av maj återigen på samma nivå som vid årets inledning. Orsaken var huvudsakligen att Greklands problem nu delades med fler länder i Europa, bland annat Irland och Portugal. Även oljekatastrofen i Mexikanska golfen sände chockvågor över värl-dens aktiemarknader.

Efter halvårsskiftet har Sverige präglats av positiv makrostatistik och fortsatt starka bolagsrapporter. Detta bättrade på börshumöret och uppgången för svens-ka aktier blev för helåret närmare 27 procent. Internationellt har bilden varit mer splittrad. I länder som Kina och Tyskland har tillväxten varit relativt stark medan flera länder som USA och framför allt Grekland, Irland och Portugal brottats med svag tillväxt och skuldproblem. Stora länder som USA, Japan och UK har haft ak-tieuppgångar på mellan 10 och 15 procent, medan flera länder i Europa som Frankrike, Spanien och Grekland haft nedgångar på mellan 5 och 45 procent. Breda internationella aktieindex har under året sammantaget stigit med cirka 10 procent mätt i lokal valuta. På grund av kronans förstärkning under året har upp-gången mätt i svenska kronor stannat på cirka 5 procent.

Räntemarknaden präglades under första halvåret av kraftigt fallande räntor på grund av svag konjunkturstatistik från flertalet länder. Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan, som vid årets ingång låg på cirka 3,4 procent, hade vid utgången av augusti sjunkit till 2,2 procent. Under hösten ljusnade konjunkturut-sikterna successivt och såväl korta som långa räntor vände uppåt. I Sverige visa-de statistik på extremt god konjunkturutveckling. Detta resulterade i en snabb ränteuppgång och vid årets slut var räntorna överlag på samma eller högre nivå än vid årets ingång.

I Sverige har fastighetsmarknaden under året återhämtat sig efter finanskrisen genom en stark svensk tillväxt och fortsatt relativt låga räntor. Marknaden för så-väl kommersiella fastigheter som bostadsfastigheter i storstadsområden har såle-des förbättrats under året och värdeutvecklingen har varit svagt positiv. Utländ-ska fastighetsplaceringar har påverkats negativt av den starka kronan.

Alternativa placeringar har haft en svagt positiv utveckling men påverkats ne-gativt av den starka kronan.

AvkastningTotalavkastningen 2010 på bolagets tillgångar blev 6,7 (8,1) procent, motsvaran-de 1 652 (1 905) miljoner kronor. Det som i huvudsak förklarar totalavkastningen är bolagets strategiska tillgångsfördelning, vilken bland annat styrs av försäk-ringsåtagandenas art och bolagets risktolerans. Aktieexponeringen har under året legat på cirka 15 procent. Bolagets innehav i Swedbank har givit ett positivt bi-drag till aktieavkastningen, genom en kursuppgång på cirka 32 procent under året. Valutaexponeringen har under året legat på omkring 6 procent. Bolagets ränterisk i försäkringstekniska avsättningar har varit väl matchad med durationen i bolagets räntebärande tillgångar. Vid årsskiftet såldes en aktiepost i det onote-rade danska räddnings- och vårdföretaget Falck A/S vilket bidragit positivt till årets avkastning.

6 (91)


Totalavkastningstabellen är uppställd enligt rekommendation från Försäkringsförbundet och bolagets riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning. I noten 51 redovisas hur totalavkastningstabellen är kopplad till resultat- och balansräkningen.

Totalavkastningstabell, moderföretaget Varumärket Under 2010 beslutades om ny varumärkesstrategi för Folksam, som är ett gemensamt varumärke för Folksam Sak och Folksam Liv. Avsikten är att förflyt-ta synen på varumärket bland kunder och konsu-menter. Det ska göras genom att uppfylla löftet i va-rumärket ”Engagerade för dig” och genom att agera utifrån Folksams kärnvärden: personliga, engagera-de och ansvarstagande. Under året innefattade detta arbete bland annat att varumärkesansvariga tillsat-tes inom samtliga enheter och affärsområden.

Det kontinuerliga arbetet med varumärket stärker bilden av Folksam, det vill säga hur Folksam uppfat-tas av kunder och konsumenter. Ett starkt varumär-ke innebär tydlighet och trygghet för kunden, vilket ökar möjligheterna att attrahera nya kunder och för-djupa relationerna med befintliga kunder. För en för-säkringsverksamhets framgång är det helt avgöran-de att kunderna, både befintliga och potentiella, kän-ner förtroende och trygghet. Varumärkesarbetet är därför av stor vikt för att nå Folksams affärsmål.

Varumärkets betydelse ökar ytterligare i takt med att en allt större andel av försäljningen sker via Inter-net, vilket motsvaras av en minskning av andelen för-säljning med personlig kontakt. Det förtroende som kan skapas och förstärkas vid en personlig kontakt behöver i ökad utsträckning skapas genom varumär-ket. En ytterligare fördel med ett starkt varumärke är att det underlättar rekrytering av nya medarbetare.

KundnöjdhetFolksam mäter kontinuerligt hur nöjda kunderna är. Det ger kunderna en möjlighet att utöva sitt kundin-flytande och det ger Folksam en bild av hur nöjda kunderna är, vad som är företagets styrkor och om-råden som bör förbättras. Under 2010 har företaget arbetat intensivt med förbättringar och ser nu att kunder har blivit allt mer nöjda.

Höjningarna av nöjdheten varierade under året mellan 3 – 11 procentenheter inom exempelvis Folk-sam LO Pension, KPA Pension och Folksam privat (Sak och Liv). Den sistnämnda har fått den största ökningen av nöjda kunder jämfört med 2009.

Mkr

Ingående marknads-

värde 2010-01-01

Utgående marknads-

värde 210-12-31

Total- avkastning

2010 Mkr

Total- avkastning

2010 %

Total- avkastning

2009 %

Total- avkastning

2008 %

Total- avkastning

2007 %

Total- avkastning

2006 %

Räntebärande 17 999 18 382 397 2,2 4,1 6,7 2,9 1,8

Aktier 3 528 4 566 1 128 33,0 55,2 – 49,9 – 2,4 18,1

Alternativa placeringar 158 158 – 11 – 6,7 – 13,3 – 12,2 6,7 3,9

Fastigheter 1 882 1 865 31 1,7 – 4,1 6,3 10,3 7,5

Bolagsstrategiska innehav 824 993 41 4,6 – 2,9 12,2 10,9 0,8

Säkringsinstrument – 21 18 66 n/a n/a n/a n/a n/a

Summa 24 370 25 981 1 652 6,7 8,1 2,5 3,5 2,9

Placeringstillgångarnas fördelning, Marknadsvärde

Räntebärande 70 %

Svenska aktier 10 %

Säkringsinstrument 0 %

Fastigheter 7 %

Alternativa placeringar 1 %

Utländska aktier 8 %

Bolagsstrategiska innehav 4 %

7 (91)


Under hösten hade Folksam en kampanj som utgick ifrån den nya varumärkes-strategin och dess kommunikationskoncept. Den kampanjen visade sig vara den mest lyckade under många år, enligt företagets mätningar. Även den externa branschstudien Svenskt Kvalitetsindex, SKI, visade att Folksam hade förbättrat sin kundnöjdhet och låg över branschsnittet. Arbetsgivarna inom kommuner och landsting gav åter KPA Pension den högsta poängen för nöjdhet bland pensions-bolagen. Ännu har inte detta hunnit påverka den så kallade styrkan i varumärket nämnvärt, något som brukar ta betydligt längre tid.

Ansvarsfull påverkan Ekologiskt perspektivFolksam bedriver sedan lång tid tillbaka ett aktivt miljöarbete. De delar av Folk-sam som har störst möjlighet att påverka miljön till det bättre har miljöcertifierats enligt ISO 14001, den vedertagna internationella standarden inom miljölednings-system. I dag är verksamheterna inom bil- och byggskador miljöcertifierade. För att minska utsläppen vid tjänsteresor har Folksam miljö- och säkerhetskrav på personalbilar. Folksams resepolicy, som bland annat innebär effektivare bilåkning genom körscheman och särskilda besiktningsdagar vid skadebesiktningar, ställer också krav på vilka färdmedel som ska användas på olika sträckor.

Folksam har höga miljöambitioner vid reparationer av försäkrade hus och bilar. Vidare ställs hårda miljökrav på de entreprenörer som anlitas och för att bli en av Folksams potentiella leverantörer måste en detaljerad miljökravspecifikation fyl-las i. Det finns specifikationer för byggentreprenörer, bilverkstäder, bildemonte-ringsanläggningar, saneringsföretag och tvätterier. I dag har Folksam avtal med drygt 200 byggfirmor, 1 300 bilverkstäder och bildemonterare samt 40 tvätt- och saneringsföretag.

2001 övergick Folksam till Bra Miljöval-el för driften av de egna fastigheterna. 2008 övergick Folksam till att endast använda ursprungsmärkt vindkraft. Som ännu ett led i arbetet för en minskad växthuseffekt blev Folksam under 2006 ett klimatneutralt företag. Det innebär att Folksam årligen ser till att plantera så många nya träd som krävs för att neutralisera företagets årliga koldioxidutsläpp. Plan teringarna som görs av Vi-skogen, sker i Kenya, Tanzania, Uganda och Rwanda. Plante ringarna återbeskogar mark och binder kol men bidrar även till ökad ekologisk och social mångfald i odlingsområdena.

Folksams miljöarbete liksom andra mervärdesområden som Folksam prioriterar beskrivs utförligt i Folksams hållbarhetsredovisning som är granskad av Folksams revisorer.

Ekonomiskt perspektivFolksam förvaltade under 2010 knappt 270 miljarder kronor för sina drygt fyra miljoner kunders räkning. Alla pengar förvaltas enligt den ägarpolicy som fast-ställts av Folksams styrelser. Det innebär att hela det förvaltade kapitalet omfat-tas av våra kriterier för miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Förutom

detta har Folksam även uteslutande kriterier som gäller tobak och klustervapen.Folksam påverkar bolagen genom aktiv bolagsstyrning. Varje år studeras verk-

samheten i 2 000 till 3 000 bolag. Vissa av de företag som löper störst risk för att råka ut för incidenter beträffande miljö och mänskliga rättigheter identifieras och kontaktas med ett erbjudande om en genomgång av deras risksituation. Flera fö-retag har efter en dialog med Folksam bland annat infört riktlinjer och mål för sitt miljöarbete.

Bolagsstyrningen hanterar även frågor om företagens ersättningsprogram där Folksam anser att programmen bör vara utformade på så sätt att de endast faller ut om de uppsatta målen uppfylls. Samtliga ersättningar till vd och ledande be-fattningshavare bör även vara tydligt redovisade i årsredovisningen.

Dessutom arbetar Folksam för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Möjligheterna till långsiktig lönsamhet skadas när kompetenta kvinnor och män står utanför styrelserummen på grund av kön, ålder, nationalitet eller för att de tillhör ”fel” nätverk. För landets börsföretag skulle ökad jämställdhet i styrelserna leda till ökad kompetens, vilket i sin tur ger bättre fungerande företag och i för-längningen högre vinster.

Trafiksäkerhetsforskning Trafikskador innebär stora förluster för folkhälsan och samhällsekonomin, men framför allt för individen. Folksam har drygt 30 års erfarenhet av forskning inom trafiksäkerhetsområdet, med tonvikt på studier av verkligt inträffade trafikolyck-or. Den kunskap Folksams trafikforskning ger används för att rädda liv i trafiken. Färre trafikskador innebär även lägre kostnader för skador och därmed lägre tra-fikförsäkringspremier, vilket kommer Folksams kunder tillgodo.

En stor del av Folksams trafiksäkerhetsforskning fokuserar på att kartlägga sä-kerhetsnivån hos olika bilmodeller och deras skyddssystem. Andra områden är djupstudier av olyckor där bilar utrustats med svarta lådor, vilka används för att kunna kartlägga riskfaktorer för olika personskador. Resultaten används bland annat till att informera och påverka allmänhet, företag och offentlig sektor om vikten av att prioritera säkerhet vid bilköp.

Under 2010 redovisades bland annat den stora potentialen av kommande auto-matiska bromssystem i bilar. Om de automatiska bromssystemen fanns i alla bilar skulle över 60 liv och 900 invalidiserande skador kunna undvikas varje år. Under året inleddes också ett forskningsprojekt där 300 privatbilisters bilar utrustats med en GPS-baserad mätutrustning under 12 månader. Tanken är att ett trafiksä-kert körbeteende ska löna sig. Forskningsrön som visade att ABS-bromsar på motorcyklar närmare halverar risken för olycka ledde till att Folksam sänkte pre-mien för motorcyklar utrustade med ABS-bromsar från och med maj 2010.

Personalinformation Anställnings- och arbetsvillkorFolksam är genom medlemskapet i Arbetsgivarföreningen KFO bundet av kollek-

8 (91)


tivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Folksams kollektivavtal gäller för moderföretagen Folksam Liv och Folksam Sak med konsoliderade dotterföre-tag samt de ej konsoliderade dotterföretagen KPA Livförsäkring AB (publ), KPA Pensionsförsäkring AB (publ) och Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ).

För tjänstemän gäller tre avtal som träffats med FTF, Handelsanställdas förbund samt ett avtal med Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer. Det sistnämnda avtalet omfattar samtliga anställda som är medlemmar i ett fack-förbund som i sin tur är medlem i SACO. Veckoarbetstiden är 38,75 timmar per vecka för tjänstemännen. För Folksams tjänstemän gäller kollektivavtal om tjäns-tepensioner, KTP-planen och inom KPA, KPA-planen.

Löner och allmänna anställningsvillkor för Folksam-, Privat-, Företags- och TM-ombud är kollektivavtalsreglerade med Handelsanställdas förbund. Veckoarbetsti-den för arbetare är 40 timmar. Tjänstepensionen för ombuden (KAP) är kollektiv-avtalsreglerad mellan KFO och LO.

Medelantal anställda samt löner och ersättningar, med särskild specifikation på ersättningar till ledande befattningshavare, redovisas under not 49.

Medarbetarundersökning visar på engagerade medarbetareDen årliga medarbetarundersökningen, som besvarades av 91 procent av medar-betarna, visade även 2010 mycket bra värden på bland annat ledarskap, mål- och resultatstyrning och engagemang. Undersökningens resultat ligger till grund för ett utvecklingsarbete som genomförs på alla nivåer – från koncernledning ner till enskilda arbetsgrupper. Uppföljning görs i den årliga mätningen samt i mål- och utvecklingssamtalen. Folksam vill vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade medarbetare som skapar kundnytta. För att uppnå det arbetar Folksam strate-giskt och målinriktat inom flera områden, exempelvis anställningsvillkor, rekryte-ring, kompetensutveckling, ledarskap, prestationsstyrning samt arbetsmiljö och hälsa. Folksam tog under året exempelvis fram ett försäkringserbjudande för alla anställda som innehåller en sjukvårdsförsäkring. Försäkringen gäller från och med 2011 och skapar trygghet genom att ge snabb tillgång till rådgivning och vård.

Fortsatt minskande sjuktalFolksam har under flera år arbetat målinriktat med att sänka sjuktalen, ett arbete som fortsatte under 2010. Detta bidrog till att sjukfrånvaron minskade ytterliga-re. Arbetet inriktades på att förbereda och starta insatser för grupper med hög sjukfrånvaro. De viktigaste insatserna som påbörjades är hälsoprofilbedömningar med efterföljande åtgärder samt nya rutiner kring rådgivning och uppföljning i samband med sjukanmälan.

Under 2010 fokuserade Folksam också på tidig rehabilitering för att om möjligt förhindra längre sjukskrivningar. Tidig rehabilitering innebär att medarbetare med kortare och upprepade sjukskrivningar uppmärksammas och erbjuds kontakt med företagshälsovård. Syftet är att tidigt kunna sätta in stödjande åtgärder.

Långsiktigt arbete med kompetensförsörjningFör att vara en attraktiv arbetsgivare och säkra kompetensförsörjningen på lång sikt har Folksam under året arbetat med att genomföra den rekryteringsstrategi som togs fram 2009. Detta arbete innefattade en systematisk genomgång av uni-versitet, högskolor och yrkeshögskolor och initiering av samarbeten med de som bäst stödjer Folksams kompetensförsörjning. Vidare utvecklade Folksam sitt kommunikationskoncept som används vid platsannonsering och profilering av Folksam som arbetsgivare. Målet är att ha en systematisk chefsförsörjningspro-cess som identifierar, utvärderar och utvecklar chefer till rätt uppdrag. Under året användes processen som ett stöd i att anpassa organisationen till marknaden i Folksams försäljningsverksamhet.

Mångfaldsarbete Folksam arbetar aktivt med mångfald. Mångfald stödjer bättre affärer och bidrar till att företaget är en attraktiv arbetsgivare. Mångfaldsaspekten ingår i Folksams årliga medarbetarundersökning, vars resultat bildar underlag för det interna mångfaldsarbetet. Under 2010 pågick arbetet med de lokala handlingsplanerna med den årliga verksamhetsplaneringen. Syftet är att mångfaldsperspektivet ska finnas med som en naturlig del i det dagliga arbetet. För att säkerställa att Folk-sam bibehåller sin tätposition avseende mångfalds- och integrationsfrågor inom försäkring, inrättades år 2010 en befattning som Diversity Business Manager (DBM). Syftet med DBMs arbete är att fortsatt utveckla mångfalden i kundmötet så att fler människor har möjlighet att ta del av Folksams erbjudanden. En förut-sättning för detta är att det interna mångfaldsarbetet speglar det externa, där DBM och Folksams mångfaldsgrupp samarbetar och utbyter erfarenheter.

Belöningsprogram Folksam har ett belöningsprogram med syfte att synliggöra och skapa samverkan kring de affärsstrategiska målen. Programmet ska stärka medarbetarnas motiva-tion i arbetet med att skapa kundnytta. Det viktigaste målet för belöningsprogram-met 2010 var effektiv användning av Folksams resurser. Det skulle uppnås genom sänkta driftskostnader, lägre totalkostnadsprocent och effektivare administration.

Flera av delmålen uppnåddes, men inte alla. Det resulterade i att varje medar-betare belönades med 10 000 kronor. Ingen som kan påverka Folksams risknivå, till exempel chefen för kapitalförvaltningen eller någon i ledningen, får ta del av belöningsprogrammet.

Bolagsstyrning Bolagsstyrningen av Folksam Sak och Folksam Liv utgår från svensk lagstiftning, främst försäkringsrörelselagen, och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Eftersom Folksam är ett kundägt bolag finns inte några aktieägare i bolaget. På stämman företräds kunderna av särskilt valda delegater. De bestämmelser som finns i Svensk kod för bolagsstyrning tillämpar Folksam för de delegerade.

9 (91)


En separat bolagsstyrningsrapport inklusive rapport om den interna kontrollen upprättas och finns presenterad på folksam.se.

Styrelsens arbeteUnder året hölls sju styrelsemöten, dessutom fick styrelseledamöterna vid ett an-tal tillfällen information via e-post. Styrelsens utskott, Revisionsutskottet, Ersätt-ningsutskottet och Presidiet, hade fem, fyra respektive fem sammanträden under året. Utskottsledamöterna hade därutöver kontakter via e-post och telefon.

Av Folksams styrande regelverk är ett 30-tal fastställda av styrelsen. Under året har styrelsen gått igenom dessa och vid behov reviderat respektive policy och instruktion. Vissa av regelverken fastställs årligen, oavsett om de förändras eller inte.

Inför varje sammanträde har styrelsen fått en skriftlig rapport av verkställande direktören, vilken behandlat viktigare händelser i Folksam, men också i bran-schen i övrigt. I enlighet med en strategisk dagordning har styrelsen under året också behandlat bland annat följande: Kontinuerligt följt upp förverkligandet av ett antal strategiska mål, compliancerapport, genomgång av dotterbolagens verksamhet och ekonomi, omvärlds- och konkurrentanalyser, riskhantering, in-ternrevisionsrapporter, fastställande av återförsäkringsprogram, fastställt ett be-löningsprogram (vilket omfattar alla anställda utom Koncernledningens ledamöter och vissa andra nyckelbefattningshavare vilka kan påverka företagets risktagan-de), följt upp Kapitalförvaltningens verksamhet och resultat samt sammanträffat med den auktoriserade revisorn.

I syfte att få tillfälle att diskutera strategiska och framåtblickande frågor mer ingående genomförde styrelsen under året ett tvådagarsseminarium. Temat för seminariet var att utarbeta underlag till en reviderad strategisk plan. En sådan fastställdes också på styrelsens augustimöte.

Styrelsen genomförde under året en styrelseutvärdering (i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning).

Jonny Capor, Ulla Hultén och Ylva Thörn avgick som styrelseledamöter i sam-band med bolagsstämman. Nya styrelseledamöter är Leif Linde, Carina Malmer och Annelie Nordström.

Strategiskt innehav i Swedbank Folksam äger drygt nio procent av aktierna i Swedbank. Elva sparbanksstiftelser äger drygt två procent och fristående Sparbanker äger cirka nio procent. En ge-mensam förklaring om ägarfrågor har utarbetats mellan dessa ägare, vilka till-sammans således innehar drygt 20 procent av aktierna i Swedbank.

Folksams ägande i Swedbank per 31 december 2010

Bolag AntalAndel av röster

och kapital i Swedbank

Folksam Sak 26 543 173 2,3 %

Folksam Liv 63 340 399 5,5 %

Delsumma 89 883 572 7,8 %

Folksam LO Fonder 6 365 194 0,5 %

KPA Pensionsförsäkring 11 030 404 1,0 %

KPA Livförsäkring 209 053 0,0 %

KP Pensionsstiftelse 1 196 581 0,1 %

Förenade Liv 105 069 0,0 %

Folksamgruppen total 108 789 873 9,4 %

TvisterFolksam har ett fåtal klagomål eller rättstvister. I de fall Folksam bedömer att ekonomisk ersättning kan komma att utgå eller att tvistig återbetalning kan för-väntas utebli har reservering gjorts efter bedömning i varje enskilt ärende.

RiskhanteringFolksams risker hanteras med ett enhetligt och övergripande synsätt vilket utgår ifrån en helhetssyn på risksituationen. Syftet med riskhanteringen är att fånga alla väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksam-het i både nutid och framtid. Genom god riskhantering får därmed vd, ledning och styrelse en samlad bild över den totala risksituationen vilket ökar Folksams för-ståelse och kunskap om riskerna och möjligheterna att nå målen. Genom risk-hanteringen säkerställs även att risksituationen är förenlig med kapitalbasen och därmed begränsar avvikelser i det förväntade ekonomiska resultatet.

Inom Folksam definieras risk som sannolikheten att en händelse inträffar som negativt påverkar hela eller delar av Folksams måluppfyllelse eller avviker från gjorda antaganden. Folksams verksamhet ger upphov till exponering mot olika risker, vilka påverkar finansiell ställning, resultat och måluppfyllelse. Dessa risker delas in i de tre huvudsakliga områdena risker inom all verksamhet, risker inom försäkringsverksamheten samt risker inom finansverksamheten.

Riskprocessen utgör en viktig beståndsdel av den övergripande riskhanteringen inom Folksam. Riskprocessen omfattar identifiering, värdering, hantering, kon-troll och rapportering av alla väsentliga risker. I samband med den årliga verk-samhetsplaneringen genomförs ett antal riskgenomgångar, och uppföljning av dessa. Ett stort antal risker identifieras utifrån affärsplaner, verksamhetsmål, an-svarsområden och de arbetsuppgifterna respektive organisatorisk enhet ansvarar för. Till samtliga risker kopplas uppgifter om vilka enheter och vilka bolag som be-

10 (91)


rörs. Samtliga identifierade risker kategoriseras enligt Folksams riskkarta och värderas utifrån två perspektiv; dels vilken sannolikheten är att händelsen inträf-far samt dels vilken påverkan den har. Alla identifierade risker tilldelas en risk-ägare och åtgärder tas fram för att hantera och förebygga riskerna. Riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, kontinuerligt följas upp. Gemensam-ma uppföljningar sker också för att få samtidiga avstämningar av risksituationen. Rapportering av risksituationen sker till vd, ledning och styrelsen genom en skriftlig riskrapport halvårsvis.

Riskhanteringen inom Folksam påverkas i stor utsträckning av det nya Solvens II regelverk och en anpassning i verksamheten pågår. Som ett led i anpassningen kommer principer och processer för riskstyrning, riskkontroll, kapitalposition och kapitalplanering att successivt utvecklas och förbättras i syfte att få en effektiva-re risk- och kapitalhantering samt att öka förståelsen för risker och dess konse-kvenser i organisationen. Förändringarna kommer att ske successivt under de kommande åren.

Ytterligare information om Folksam Saks riskhantering redovisas under not 2, och där ges även upplysningar om risker inom försäkringsverksamheten och ris-ker inom finansverksamheten.

1) Omräknat med anledning av övergång till full IFRS i koncernredovisningen samt för avsättning till pensioner och liknande förpliktelser. Tidigare år är inte omräknade avseende denna princip-förändring.

2) Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år är inte omräknade avseende denna principförändring.

3) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS.

4) Direktavkastning har omräknats för år 2009 enligt FFFS 2009:12. Redovisade nyckeltal avse-ende direktavkastning för åren 2006-2008 är beräknade enligt FFFS 2008:26.

Särskilda redogörelser för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper lämnas i anslutning till årsredovisningens noter.

Femårsöversikt och nyckeltal, Mkr

KONCERNEN 2010 20091) 2008 20072) 20063)

RESULTAT

Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 9 125 8 552 8 040 8 328 8 356

Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 8 822 8 579 8 133 8 207 8 474

Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 643 626 705 773 716

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 30 107 78 51 45

Försäkringsersättningar, netto – 7 265 – 6 747 – 5 416 – 6 120 – 6 153

Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 1 575 – 1 608 – 1 824 – 1 543 – 1 464

Återbäring och rabatter, netto – 1 6 – 24 – 4 – 8

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 38 – 1 – 1 – 2 – 1

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 616 962 1 651 1 362 1 609

Återstående kapitalavkastning 1 074 1 279 – 144 – 297 – 248

Övrigt 23 13 – 4 – 14 2

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 713 2 254 1 503 1 051 1 363

(forts.) 2010 20091) 2008 20072) 20063)

EKONOMISK STÄLLNING

Placeringstillgångar till verkligt värde 25 664 24 804 24 885 26 249 21 505

Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 21 874 20 769 20 152 20 227 19 440

Konsolideringskapital

Beskattat eget kapital 6 866 5 446 5 989 4 594 3 737

Efterställda skulder – 1 475 975 975 975

Uppskjuten skatteskuld 2 255 1 745 1 172 981 680

Övervärden i placeringstillgångar

Placeringar i koncernföretag 146 216 357 665 653

Andra finansiella placeringstillgångar – – – – –

Totala övervärden 146 216 357 665 653

Totalt konsolideringskapital 9 267 8 882 8 493 7 215 6 044

NYCKELTAL

Resultat av skadeförsäkringsrörelsen

Skadeprocent 82 79 67 75 73

Driftskostnadsprocent 18 19 22 19 18

Totalkostnadsprocent 100 97 89 93 91

Resultat av kapitalförvaltningen

Direktavkastning, procent 4) 2,2 2,7 4,4 3,7 3,1

Totalavkastning, procent 6,8 8,2 2,2 3,3 3,0

Ekonomisk ställning

Konsolideringsgrad, procent 102 104 106 86 72

11 (91)


MODERFÖRETAGET 2010 20091) 2008 20072) 20063)

RESULTAT

Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 7 989 7 607 7 200 7 514 7 546

Premieintäkt (efter avgiven återförsäkring) 7 789 7 704 7 298 7 410 7 638

Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 613 595 668 737 686

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 30 75 50 50 45

Försäkringsersättningar, netto – 6 354 – 6 103 – 4 817 – 5 558 – 5 556

Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 1 322 – 1 378 – 1 594 – 1 350 – 1 289

Återbäring och rabatter, netto – 1 6 – 24 – 4 – 8

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 0 – 1 – 1 – 3 – 1

Försäkringsrörelsens tekniska resultat 755 898 1 580 1 282 1 515

Återstående kapitalavkastning 999 1 301 – 21 – 219 – 164

Övrigt – 3 – 3 – 3 – 2 0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 751 2 196 1 556 1 061 1 351

EKONOMISK STÄLLNING

Placeringstillgångar till verkligt värde 25 032 24 058 23 665 25 112 20 617

Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) 20 302 19 422 18 897 19 051 18 380

Konsolideringskapital

Beskattat eget kapital 2 131 1 920 3 032 2 547 2 390

Obeskattade reserver 5 998 5 189 3 707 2 587 1 647

Efterställda skulder – 975 975 975 975

Uppskjuten skatteskuld 546 315 150 201 162

Övervärden i placeringstillgångar

Placeringar i koncern- och intresseföretag 146 216 359 667 653

Andra finansiella placeringstillgångar – – – – –

Totala övervärden 146 216 359 667 653

Femårsöversikt och nyckeltal, Mkr

(forts.) 2010 20091) 2008 20072) 20063)

Totalt konsolideringskapital 8 821 8 615 8 223 6 977 5 827

Kapitalbas 8 548 7 838 7 346 6 052 5 657

Erforderlig solvensmarginal 1 296 1 263 1 322 1 429 1 366

Gruppbaserad kapitalbas 7 098 7 971 7 471 6 181 5 832

Gruppbaserad solvensmarginal 1 509 1 443 1 487 1 592 1 499

NYCKELTAL

Resultat av skadeförsäkringsrörelsen

Skadeprocent 82 79 66 75 73

Driftskostnadsprocent 17 18 22 18 17

Totalkostnadsprocent 99 97 88 93 90

Resultat av kapitalförvaltningen

Direktavkastning, procent 4) 2,3 3,0 4,9 3,9 2,9

Totalavkastning, procent 6,7 8,1 2,5 3,5 2,9

Ekonomisk ställning

Konsolideringsgrad, procent 110 113 114 92 77

1) Omräknat med anledning av ändrad redovisningsprincip för avsättning till pensioner och liknande förpliktelser. Tidigare år är inte omräknade avseende denna principförändring.

2) Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år är inte omräknade avseende denna principförändring.

3) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS.

4) Direktavkastning har omräknats för år 2009 enligt FFFS 2009:12. Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning för åren 2006-2008 är beräknade enligt FFFS 2008:26.

Särskilda redogörelser för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, för antal anställda och löner lämnas i anslutning till årsredovisningens noter.

12 (91)


Väsentliga händelser under räkenskapsåretFolksam Liv och Folksam Sak avtalade om att, genom ett konsortium vilket utö-ver Folksam består av ATP, PFA och CPDyvig, förvärva FIH Erhvervsbank A/S (”FIH”) för DKK 5 miljarder. Konsortiet är strukturerat i ett joint venture med föl-jande ägarandelar: ATP 49,95%, Folksam 19,98%, PFA 19,98% och CPDyvig 9,99%. FIHs anställda äger resterande 0,11%.

Köpeskillingen ska utgöras av en kontantbetalning på DKK 1,9 miljarder till Sed-labanki som panthavare samt en tilläggsbetalning på DKK 3,1 miljarder som skall justeras för eventuella förluster fram till 31 december 2014 och som härrör sig från balansräkningen per 30 juni 2010 och FIHs eventuella vinst i Axcel III fonden. Därutöver avtalades om en ytterligare betalning vilken är beroende av Konsortiets realiserade avkastning på investeringen i FIH per den 31 december 2015.

FIH med huvudkvarter i Köpenhamn är Danmarks sjätte största bank med till-gångar på DKK 125 miljarder och eget kapital på DKK 8 miljarder per 30 juni 2010. FIH har en ledande position inom företagsaffärer, riskhanteringslösningar samt corporate finance och har 370 anställda.

Folksam Sak avtalade om att sälja 1,728,461 aktier motsvarande 36 procent av sitt innehav i det danska företaget Falck till den danska Lundbeckfonden. Köpe-skillingen var 85 DKR per aktie.

Händelser efter balansdagenLars Burman har beslutat att lämna sina befattningar som ställföreträdande kon-cernchef och chef för Kollektivavtalad Affär på Folksam den 1 augusti 2011. Pro-cessen att hitta en ersättare till Lars Burman har påbörjats.

Tillträde till investeringen i FIH skedde den 6 januari 2011. Investeringen i kon-sortiestrukturen skedde genom Folksam Cruise Holding AB vilket ägs till 75 pro-cent av Folksam Liv och 25 procent av Folksam Sak. Bolagen träffade avtal om att utöva gemensamt inflytande och inom konsortiet träffades avtal om att ägar-na gemensamt ska besluta om väsentliga frågor. Investeringen redovisas som ett joint venture enligt kapitalandelsmetoden.

Den 1 januari bildades avdelningen Folksam Fastigheter som ansvarar för den totala förvaltningen och utvecklingen av Folksams fastighetsbestånd. Fastighets-beståndet består i huvudsak av bostäder, kontorslokaler och vårdboenden i Stockholm- och Malmöregionerna. Bostäderna är hyresrätter som förmedlas via de kommunala bostadsköerna.

Avyttring av aktierna i Falck skedde per den 11 januari 2011.

Framtida utvecklingFolksam fokuserar på att stärka varumärket, öka kundnyttan och effektivisera re-sursanvändningen. Styrelsen har lagt fast en strategi för att öka marknadsande-len inom sakförsäkring genom fortsatt fokus på helkundserbjudanden med bil- och boendeförsäkring som bas. Folksam har en god utveckling på hushållsmark-naden och ser goda förutsättningar att fortsätta stärka sin ställning genom såväl

den egna distributionen som genom samarbeten och partnerskap. Företagsaffä-ren är under fortsatt utveckling.

Folksam har en god finansiell ställning och i takt med att konsolideringskapita-let växer kommer kunderna att få del av återbäring.

Förändringstakten i omvärlden, framförallt inom regelområdet har ökat. Folk-sam står liksom branschen i övrigt inför anpassning till de stora regelförändringar som pågår, exempelvis IFRS 4 fas 2 och Solvens II. Ytterligare en aktuell fråga för branschen är anpassning till könsneutrala premier.

Förslag till vinstdispositionTill stämmans förfogande står:Balanserad vinst 1 419 997 471,76Årets vinst 711 107 067,46 2 131 404 539,22

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 2 131 404 539,22 kronor balanseras i ny räkning.

Beträffande bolagets verksamhet i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar för koncernen och moderföretaget jämte därtill hörande noter.

13 (91)


Koncernen, Mkr 2010 2009

TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Not 3 9 174 8 598

Premier för avgiven återförsäkring Not 3 – 49 – 46

Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – 303 27

Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – 0

8 822 8 579

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Not 4 643 626

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 30 107

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Not 5

Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 6 645 – 6 278

Återförsäkrares andel 181 199

Förändring i Avsättning för oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring – 628 – 464

Återförsäkrares andel – 173 – 204

– 7 265 – 6 747

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 1 6

Driftskostnader Not 6 – 1 575 – 1 608

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 38 – 1

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 616 962

RESULTATRÄKNINGKoncernen, Mkr 2010 2009

ICKE-TEKNISK REDOVISNING


Kapitalavkastning, intäkter Not 7, 11 899 1 031

Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 8, 11 1 305 1 442

Kapitalavkastning, kostnader Not 9, 11 – 148 – 352

Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 10, 11 – 339 – 216

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 643 – 626

Övriga intäkter 0 4

Övriga kostnader – 3 – 10

Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag 5 6

Andel i intresseföretags resultat 21 13

Resultat före skatt 1 713 2 254

Skatt på årets resultat Not 13 – 427 – 613

ÅRETS RESULTAT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHETER 1 286 1 641

Hänförligt till:

Försäkringstagarna 1 286 1 641

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT


ÅRETS RESULTAT 1 286 1 641

Övrigt totalresultat

Aktuariella vinster och förluster inkl löneskatt 335 495

Andel av intresseföretags övrigt totalresultat 0 0

Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet – 118 – 71

Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat Not 13 – 87 – 130

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 130 294

ÅRETS TOTALRESULTAT 1 416 1 935

Hänförligt till:

Försäkringstagarna 1 416 1 935

14 (91)


TILLGÅNGAR

Koncernen, Mkr 2010-12-31 2009-12-31 2009-01-01

Immateriella tillgångar Not 14

Goodwill 29 29 30

Andra immateriella tillgångar 170 140 146

199 169 176

Placeringstillgångar

Förvaltningsfastigheter Not 15 613 553 604

Aktier och andelar i intresseföretag Not 17 830 901 958

1 443 1 454 1 562

Andra finansiella placeringstillgångar

Aktier och andelar Not 18, 26 4 975 3 790 2 411

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 19, 26 18 706 18 773 19 788

Övriga lån Not 20, 26 168 88 88

Derivat Not 21, 26 19 330 13

Övriga finansiella placeringstillgångar Not 22, 26 206 152 181

24 074 23 133 22 481

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 1 1

Summa placeringstillgångar 25 518 24 588 24 044

BALANSRÄKNINGTILLGÅNGAR

Koncernen, Mkr 2010-12-31 2009-12-31 2009-01-01

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker Not 32 – – 0

Oreglerade skador Not 33 891 1 064 1 268

891 1 064 1 268

Fordringar

Fordringar avseende direkt försäkring Not 23 2 601 2 283 2 089

Fordringar avseende återförsäkring Not 24 188 215 231

Aktuell skattefordran 86 60 67

Övriga fordringar Not 25 411 416 475

Pensioner och liknande förpliktelse Not 35 170 – –

3 456 2 974 2 862

Andra tillgångar

Likvida medel 1 656 1 902 1 594

Materiella anläggningstillgångar Not 27 480 487 542

2 136 2 389 2 136

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Upplupna ränte- och hyresintäkter Not 26 288 299 289

Förutbetalda anskaffningskostnader Not 28 319 350 311

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 29 139 83 131

746 732 731

SUMMA TILLGÅNGAR 32 946 31 916 31 217

15 (91)


EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Koncernen, Mkr 2010-12-31 2009-12-31 2009-01-01

Eget kapital som kan hänföras till försäkringstagarna Not 30

Omräkningsreserv – 6 112 183

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 6 867 5 333 3 327

6 861 5 445 3 510

Innehav utan bestämmande inflytande – – 4

Efterställda skulder Not 31, 26 – 1 475 2 975

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker Not 32 4 801 4 498 4 526

Oreglerade skador Not 33 17 963 17 335 16 871

Återbäring och rabatter Not 34 1 – 22

22 765 21 833 21 420

Skulder

Pensioner och liknande förpliktelser Not 35 – 89 522

Uppskjuten skatteskuld Not 36 2 260 1 745 1 003

Skulder avseende direkt försäkring Not 37 2 2 17

Skulder avseende återförsäkring Not 38 1 1 0

Skulder till kreditinstitut Not 39, 26 4 5 5

Derivat Not 40, 26 3 247 42

Övriga skulder Not 41, 26 461 457 868

2 731 2 546 2 457

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 42, 26 589 617 851

589 617 851

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 32 946 31 916 31 217

Upplysning om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 45 och 46.

BALANSRÄKNING (forts.)

16 (91)


EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL FÖRSÄKRINGSTAGARNA 1) TOTALT

Koncernen, Mkr

Omräknings - reserv 2)

Balanserade vinstmedel inkl årets resultat 3)

Eget kapital hänförlig till

försäkringstagarna

Innehav utan bestämmande

inflytande

Totalt eget

kapital

Ingående balans 2009-01-01 enligt faställd balansräkning 183 3 806 3 989 4 3 993

Byte av redovisningsprincip – – 479 – 479 – – 479

Justerad ingående balans 2009-01-01 183 3 327 3 510 4 3 514

Övrigt – − − − 4 − 4

Årets resultat − 1 641 1 641 – 1 641

Årets övrigt totalresultat − 71 365 294 – 294

Årets totalresultat – 71 2 006 1 935 – 1 935

Utdelning – − − – –

Utgående balans 2009-12-31 112 5 333 5 445 – 5 445

Övrigt – – – – –

Årets resultat – 1 286 1 286 – 1 286

Årets övrigt totalresultat – 118 248 130 – 130

Årets totalresultat – 118 1 534 1 416 – 1 416

Utdelning – – – – –

Utgående balans 2010-12-31 – 6 6 867 6 861 – 6 861

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

1) Bundet eget kapital uppgår till 4 545 mkr och fritt eget kapital till 2 316 mkr.

2) Omräkningsreserver avser omräkning av utländska verksamheter.

3) Balanserade vinstmedel inkluderar Reservfond, Kapitalandelsfond, Obeskattade reserver, Aktuariella vinster och förluster inkl löneskatt, skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat och årets resultat. Garantikapital har oklassificerats som en skuldpost och redovi-sas under efterställda skulder.

I not 1 Redovisningsprinciper beskrivs karaktär och syfte med reservposter under eget kapital

17 (91)



DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat före skatt 1) 1 713 2 254 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2) 835 – 624Betald skatt – 26 8

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i tillgångar och skulder 2 522 1 638

Förändring av övriga rörelsefordringar – 866 – 152Förändring av övriga rörelseskulder 102 – 179

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 1 758 1 307

INVESTERINGSVERKSAMHETENFörändring av placeringstillgångar 3) – 272 882Förändring av placeringstillgångar som inte används direkt i rörelsen

Förändring av intresseföretag 4) – 26 –Förändring av övriga placeringstillgångar 5) – 1 –

Förändring av materiella och immateriella tillgångar 6) – 145 – 111

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN – 444 771

FINANSIERINGSVERKSAMHETENÅterbetalning av efterställda skulder – 1 475 – 1 500Ränta på efterställda skulder – 88 – 258

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN – 1 563 – 1 758

ÅRETS KASSAFLÖDE – 249 320

Likvida medel vid årets början 7) 1 904 1 583Kursdifferens i likvida medel 0 1

Likvida medel vid årets slut 7) 1 655 1 904

Årets kassaflöde – 249 320

1) Betalda och erhållna räntor och utdelningarUnder perioden betald ränta – 122 – 298Under perioden erhållen ränta 758 780Under perioden erhållen utdelning 43 50

Summa betalda och erhållna räntor och utdelningar 679 532

2) Poster som inte ingår i kassaflödetNedskrivningar 4 55Avskrivningar 157 73Icke utdelad resultatandel i intressebolag –21 – 13 Realiserad vinst (-)/förlust (+) – 202 – 269

KASSAFLÖDESANALYSKoncernen, Mkr 2010 20092) Poster som inte ingår i kassaflödet (forts.)Orealiserad vinst (-)/förlust (+) – 970 – 1 226Valutakursvinst (-)/förlust (+) 23 46Förändring av upplupet anskaffningsvärde räntebärande värdepapper 169 167Förändring av avsättningar avseende försäkringsavtal 1 105 618Förändring av avsättning pensionsförpliktelser 15 – 68Förändring av premiefordran 555 –6

Summa poster som inte ingår i kassaflödet 835 – 624

3) Förändring av placeringstillgångarInvestering i placeringstillgångar – 14 980 – 17 837Försäljning av placeringstillgångar 14 708 18 719

Summa förändring av placeringstillgångar – 272 882

4) Nettoinvestering i intresseföretagInvestering i intresseföretag – 26 – Försäljning av intresseföretag – –

Summa nettoinvestering i intresseföretag – 26 –

5) Nettoinvestering i övriga placeringstillgångarInvestering i övriga placeringstillgångar – 1 – Försäljning av övriga placeringstillgångar – –

Summa nettoinvestering i övriga placeringstillgångar – 1 –

6) Nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångarInvestering i materiella och immateriella tillgångar – 146 – 112Försäljning av materiella och immateriella tillgångar 1 1

Summa nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångar – 145 – 111

7) Delkomponenter som ingår i likvida medelKassa och banktillgodohavanden 1 656 1 902Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel 0 2

Summa delkomponenter som ingår i likvida medel 1 656 1 904

Som kortfristiga placeringar har klassificerats ej likviderade affärer avseende aktier och obligationer vilka likvidregleras i nära anslutning till affärsdagen.

Ej tillgängliga likvida medel 2010 2009Valutarestriktioner – –Andra legala restriktioner – 99

Summa ej tillgängliga likvida medel – 99

18 (91)


Moderföretaget, Mkr 2010 2009

TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGS RÖRELSEN

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Not 3 8 031 7 646

Premier för avgiven återförsäkring Not 3 – 42 – 39

Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – 200 97

Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – 0

7 789 7 704

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Not 4 613 595

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 30 75

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Not 5

Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 5 851 – 5 651

Återförsäkrares andel 175 193


Före avgiven återförsäkring – 492 – 440

Återförsäkrares andel – 186 – 205

– 6 354 – 6 103

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 1 6

Driftskostnader Not 6 – 1 322 – 1 378

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 0 – 1


RESULTATRÄKNINGModerföretaget, Mkr 2010 2009

ICKE-TEKNISK REDOVISNING


Kapitalavkastning, intäkter Not 7, 11 834 1 092

Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 8, 11 1 284 1 360

Kapitalavkastning, kostnader Not 9, 11 – 197 – 361

Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 10, 11 – 308 – 195

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 614 – 595

Övriga intäkter 0 0

Övriga kostnader – 3 – 3

Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag – –

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 751 2 196

Bokslutsdispositioner Not 12 – 809 – 1 483

Resultat före skatt 942 713

Skatt på årets resultat Not 13 – 231 – 207

ÅRETS RESULTAT 711 506

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT


Årets resultat 711 506

Övrigt totalresultat för året – –

ÅRETS TOTALRESULTAT 711 506

19 (91)


Moderföretaget, MkrSjuk- & olycks- fallsförsäkring Hem och villa

Företag och Fastighet Motorfordon Trafik

Sjöfart, luftfart och transport

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 1 448 2 715 186 2 034 1 017 2

Premier för avgiven återförsäkring – 3 – 18 – 12 – 3 – 4 0

Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 90 – 116 – 10 – 177 19 1

Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – – – – – –

1 535 2 581 164 1 854 1 032 3

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 241 30 2 10 323 0

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 4 9 2 7 6 0

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 1 112 – 1 963 – 80 – 1 303 – 872 – 1

Återförsäkrares andel 1 7 – 1 1 167 –


Före avgiven återförsäkring – 68 – 190 – 54 – 40 – 129 1

Återförsäkrares andel – 2 11 0 – 1 – 194 –

– 1 181 – 2 135 – 135 – 1 343 – 1 028 0

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 1 – – – – –

Driftskostnader – 155 – 438 – 69 – 331 – 263 – 1

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – – – 0 – –

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 443 47 – 36 197 70 2

Avvecklingsresultat före avgiven återförsäkring 76 – 61 3 – 5 64 1

Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkringEj intjänade premier och kvardröjande risker – 439 – 1 771 – 59 – 1 185 – 507 – 1

Oreglerade skador – 6 307 – 1 451 – 187 – 243 – 8 555 – 1

Återbäring och rabatter – 1 – – – – –

– 6 747 – 3 222 – 246 – 1 428 – 9 062 – 2

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarEj intjänade premier och kvardröjande risker – – – – – –

Oreglerade skador 1 26 0 0 843 –

1 26 0 0 843 –

RESULTATANALYS

20 (91)


Moderföretaget, Mkr Kredit och borgen Husdjur Övriga grenarTotal försäkring

av svenska riskerMottagen

återförsäkring Totalt

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) – 403 220 8 025 6 8 031

Premier för avgiven återförsäkring – – 2 0 – 42 – – 42

Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – – 7 0 – 200 0 – 200

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker – – – – – –

– 394 220 7 783 6 7 789

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen – 4 3 613 0 613

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) – 2 0 30 – 30

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring 5 – 312 – 213 – 5 851 0 – 5 851

Återförsäkrares andel – 0 0 175 – 175


Före avgiven återförsäkring – – 8 – 4 – 492 0 – 492

Återförsäkrares andel – 0 0 – 186 – – 186

5 – 320 – 217 – 6 354 0 – 6 354

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – – – – 1 – – 1

Driftskostnader – 1 – 61 – 3 – 1 322 0 – 1 322

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – – – 0 – 0

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 4 19 3 749 6 755

Avvecklingsresultat före avgiven återförsäkring 0 – 2 – 35 41 0 41

Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkringEj intjänade premier och kvardröjande risker – – 199 – 52 – 4 213 0 – 4 213

Oreglerade skador – – 84 – 125 – 16 953 – 5 – 16 958

Återbäring och rabatter – – – – 1 0 – 1

– – 283 – 177 – 21 167 – 5 – 21 172

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarEj intjänade premier och kvardröjande risker – – – – – 0

Oreglerade skador – – – 870 – 870

– – – 870 – 870

RESULTATANALYS (forts.)

21 (91)


TILLGÅNGAR

Moderföretaget, Mkr 2010-12-31 2009-12-31 2009-01-01

Immateriella tillgångar Not 14

Andra immateriella tillgångar 163 131 132

163 131 132


Byggnader och mark Not 15 999 942 1 052

Placeringar i koncern- och intresseföretag

Aktier och andelar i koncernföretag Not 16 1 403 1 342 1 342

Aktier och andelar i intresseföretag Not 17 33 6 6

1 436 1 348 1 348

Andra finansiella placeringstillgångar

Aktier och andelar Not 18, 26 4 769 3 592 2 388

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 19, 26 17 288 17 389 18 235

Övriga lån Not 20, 26 168 88 88

Derivat Not 21, 26 19 330 13

Övriga finansiella placeringstillgångar Not 22, 26 206 152 181

22 450 21 551 20 905

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 1 1

Summa placeringstillgångar 24 886 23 842 23 306

BALANSRÄKNINGTILLGÅNGAR


Återförsäkrares andel av försäkrings tekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker Not 31 – – 0

Oreglerade skador Not 32 870 1 056 1 261

870 1 056 1 261

Fordringar

Fordringar avseende direkt försäkring Not 23 2 130 1 907 1 785

Fordringar avseende återförsäkring Not 24 184 215 228

Aktuell skattefordran 84 58 66

Övriga fordringar Not 25 415 500 584

2 813 2 680 2 663

Andra tillgångar

Materiella tillgångar Not 27 92 92 85

Kassa och bank 1 496 1 720 1 431

1 588 1 812 1 516


Upplupna ränte- och hyresintäkter Not 26 270 279 264

Förutbetalda anskaffningskostnader Not 28 257 291 247

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 29 139 83 131

666 653 642

SUMMA TILLGÅNGAR 30 986 30 174 29 520

22 (91)




Eget kapital Not 30

Garantikapital – 500 2 000

Andra fonder

Reservfond 0 0 0

Balanserat resultat 1 420 914 428

Årets resultat 711 506 486

2 131 1 920 2 914

Obeskattade reserver

Säkerhetsreserv 5 998 5 189 3 707

Efterställda skulder Not 31, 26 – 975 975

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker Not 32 4 213 4 012 4 110

Oreglerade skador Not 33 16 958 16 466 16 026

Återbäring och rabatter Not 34 1 0 22

21 172 20 478 20 158

Andra avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser Not 35 97 115 129

Uppskjuten skatteskuld Not 36 546 315 108

643 430 237

Skulder

Skulder avseende direkt försäkring Not 37 1 2 17

Skulder avseende återförsäkring Not 38 1 1 0

Derivat Not 40,26 3 247 42

Övriga skulder Not 41,26 526 419 825

531 669 884



Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 42,26 511 513 645

511 513 645

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 30 986 30 174 29 520

STÄLLDA PANTER Not 45 25 200 24 513 24 167

ANSVARSFÖRBINDELSER Not 46 3 1 7

ÅTAGANDEN Not 47 448 166 210

BALANSRÄKNING (forts.)

23 (91)


BUNDET EGET KAPITAL FRITT EGET KAPITAL

Moderföretaget, Mkr Garantikapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital

Ingående balans 2009-01-01 2 000 0 547 486 3 033

Justering för ändrad redovisningsprincip – – – 119 – – 119

Justerad ingående balans 2009-01-01 2 000 0 428 486 2 914

Vinstdisposition – – 486 – 486 –

Återbetalning av garantikapital – 1 500 – – – – 1 500

Årets resultat – – – 506 506

Årets övrigt totalresultat – – – – –

Årets totalresultat – – – 506 506

Utgående balans 2009-12-31 500 0 914 506 1 920

Ingående balans 2010-01-01 500 0 914 506 1 920

Vinstdisposition – – 506 –506 –

Återbetalning av garantikapital – 500 – – – – 500

Årets resultat – – – 711 711

Årets övrigt totalresultat – – – – –

Årets totalresultat – – – 711 711

Utgående balans 2010-12-31 – 0 1 420 711 2 131

I not 1 Redovisningsprinciper beskrivs karaktär och syfte med reservposter under eget kapital.

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

24 (91)



DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat före bokslutsdispositioner 1) 1 751 2 196

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2) 540 – 725

Betald skatt – 26 8

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i tillgångar och skulder 2 265 1 478

Förändring av övriga rörelsefordringar – 691 – 57

Förändring av övriga rörelseskulder 69 – 242

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 1 643 1 179

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av placeringstillgångar 3) – 221 866

Förändring av placeringstillgångar som inte används direkt i rörelsen

Nettoinvestering i koncernföretag 4) 0 –

Nettoinvestering i intresseföretag 5) – 26 –

Nettoinvestering i övriga placeringstillgångar 6) – 1 –

Förändring av materiella och immateriella tillgångar 7) – 145 – 111

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN – 393 755

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Koncernbidrag, netto 8) 85 125

Återbetalt garantikapital – 500 – 1 500

Amortering av förlagslån – 975 –

Ränta på garantikapital och efterställda skulder – 86 – 258

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN – 1 476 – 1 633

ÅRETS KASSAFLÖDE – 226 301

Likvida medel vid årets början 9) 1 722 1 420

Kursdifferens i likvida medel 0 1

Likvida medel vid årets slut 9) 1 496 1 722

Årets kassaflöde – 226 301

KASSAFLÖDESANALYSModerföretaget, Mkr 2010 20091) Betalda och erhållna räntor och utdelningar

Under perioden betald ränta – 121 – 297

Under perioden erhållen ränta 694 723

Under perioden erhållen utdelning 43 50

Summa betalda och erhållna räntor och utdelningar 616 476

2) Poster som inte ingår i kassaflödet

Nedskrivningar 53 –

Avskrivningar 144 60

Realiserad vinst (-)/förlust (+) – 185 – 230

Orealiserad vinst (-)/förlust (+) – 976 – 1 165

Valutakursvinst (-)/förlust (+) 23 45

Förändring av upplupet anskaffningsvärde räntebärande värdepapper 157 154

Förändring av avsättningar avseende försäkringsavtal 879 525

Förändring av premiefordran 468 – 73

Förändring avsättning pensioner och liknande förpliktelser – 23 – 42

Summa poster som inte ingår i kassaflödet 540 – 726

3) Förändring av placeringstillgångar

Investering i placeringstillgångar – 14 846 – 17 678

Försäljning av placeringstillgångar 14 626 18 544

Summa förändring av placeringstillgångar – 221 866

4) Nettoinvestering i koncernföretag

Investering i koncernföretag – –

Försäljning av koncernföretag – –

Summa nettoinvestering i koncernföretag – –

5) Nettoinvestering i intresseföretag

Investering i intresseföretag – 26 –

Försäljning av intresseföretag – –

Summa nettoinvestering i intresseföretag – 26 –

25 (91)


Moderföretaget, Mkr 2010 20096) Nettoinvestering i övriga placeringstillgångar

Investering i övriga placeringstillgångar – 1 –

Försäljning av övriga placeringstillgångar – –

Summa nettoinvestering i övriga placeringstillgångar – 1 –

7) Nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångar

Investering i materiella och immateriella tillgångar – 146 – 112

Försäljning av materiella och immateriella tillgångar 1 1

Summa nettoinvestering i materiella och immateriella tillgångar – 145 – 111

8) Koncernbidrag, netto

Erhållna koncernbidrag 85 125

Lämnade koncernbidrag – –

Summa koncernbidrag, netto 85 125

9) Delkomponenter som ingår i likvida medel

Kassa och banktillgodohavanden 1 496 1 720

Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel 0 2

Summa delkomponenter som ingår i likvida medel 1 496 1 722

Som kortfristiga placeringar har klassificerats ej likviderade affärer avseende aktier och obligationer vilka likvidregleras i nära anslutning till affärsdagen.

Ej tillgängliga likvida medel 2010 2009

Valutarestriktioner – –

Andra legala restriktioner – 99

Summa ej tillgängliga likvida medel – 99

KASSAFLÖDESANALYS (forts.)

26 (91)


Not 1. Redovisningsprinciper

Allmän informationÅrsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser räkenskapsåret 2010 för Folksam ömsesidig sakförsäkring som är ett ömsesidigt försäkringsbolag med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Bohusgatan 14, 106 60 Stock-holm och organisationsnummer är 502006-1619. Folksam Sak bedriver skadeför-säkringsverksamhet.

Överensstämmelse med normgivning och lagKoncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Re-porting Standards (IFRS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) antagna av EU. Tillämpning sker även av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Även tillämpliga delar i FFFS 2008:26, 2009:12 och Årsredovisningslagen för försäk-ringsföretag tillämpas i koncernredovisningen.

Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om Moderföretagets redovisningsprinciper.

Förutsättningar vid upprättande av Folksam Saks finansiella rapporterFolksam Saks funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrunda-de till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffnings-värde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgång-ar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Även fastigheter värderas till verkligt värde.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaVid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS görs bedöm-ningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redo-visningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfa-renheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. I not 50 beskrivs be-dömningar och uppskattningar som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.

De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till de försäkringstekniska avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt överskott eller underskott i avsättningen för oreglerade skador, exklu-sive innevarande skadeår, redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett av-vecklingsresultat.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med undantag för åren 2006 – 2008 i femårsöversikten, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presen-teras i de finansiella rapporterna om inte annat framgår nedan.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på stämman den 13 april 2011.

Ändrade redovisningsprinciper Övergång till IFRS Från och med den 1 januari 2010 tillämpas full IFRS i koncernredovisningen i en-lighet med ändrade redovisningsföreskrifter från Finansinspektionen. Nedan be-skrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010 (se även not 52).

Rörelseförvärv och koncernredovisning De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat: definitionen av rö-relse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat.

Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande infly-tandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av företagets tidigare princip som var att redovisa överskjutan-de belopp som goodwill. Jämförelsesiffror för föregående år har anpassats till den nya redovisningsprincipen.

Goodwill Enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper skrevs anskaffningsvärdet för in-kråms- och koncerngoodwill av i enlighet med lagbegränsad IFRS i koncernredo-visningen. Enligt IFRS ska goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventu-ella ackumulerade nedskrivningar i koncernredovisningen. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. An-skaffningsvärde för goodwill vid övergången till den nya redovisningsprincipen motsvarar bokfört värde per 2009-01-01. Jämförelsesiffror för föregående år har anpassats till den nya redovisningsprincipen.

Noter

27 (91)


Förmånsbestämda pensionsplaner Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner har tidigare genom ett un-dantag från Finansinspektionen redovisats på samma sätt som avgiftsbestämda pensionsplaner. Enligt IFRS ska förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19. De väsentligaste skillnaderna är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och för-luster redovisas i övrigt totalresultat då de uppstår. Jämförelsesiffror för föregå-ende år har anpassats till den nya redovisningsprincipen.

Byggnader och mark Enligt lagbegränsad IFRS, som tidigare tillämpades i koncernredovisningen, var det tillåtet att redovisa både förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter till verkligt värde i koncernredovisningen med värdeförändringar redovisade i resultatet. Enligt IFRS ska rörelsefastigheter redovisas uppdelad på komponenter som skrivs av utifrån beräknad ekonomisk livslängd för de olika komponentkategorierna, medan förvaltningsfastigheter i likhet med tidigare redovisas till verkligt värde i koncernredovisningen. Vid värdering av rörelsefastigheterna tillämpas den så kalla-de anskaffningsvärdemetoden, varvid fastigheterna redovisas till anskaffningsvärde i koncernredovisningen med avdrag för avskrivningar enligt en avskrivningsplan som anpassas efter tillgångens nyttjandeperiod. Anskaffningsvärdet vid övergången till den nya redovisningsprincipen baseras på det verkliga värdet per 2009-01-01. Jämförelsesiffror för föregående år har anpassats till den nya redovisningsprincipen.

Finansiella instrumentGarantikapital har i koncernredovisningen omklassificerats från ett eget kapital-instrument till en skuldpost.

Frivilligt byte av redovisningsprincipAnställda födda 1955 eller tidigare har enligt kollektivavtal rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Folksam Sak har under 2010 valt att byta redovisningsprincip för dessa ej tryggade pensionsförpliktelser genom att reservera för hela det uppskat-tade åtagandet. Jämförelsesiffror för föregående år har anpassats till den nya re-dovisningsprincipen. De redovisningsmässiga aspekterna beskrivs i not 52.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpasNya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter el-ler ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs förväntade effekter på de finansiella rap-porterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS förväntas få på företagets finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka företagets finansiella rapporter.

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering är under omarbetning och kommer att ersättas med IFRS 9 Financial instruments senast från och med 2013. IASB har publicerat de första två delarna som tillsammans kommer att ut-göra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar, den andra delen behandlar redovisning och värdering av finansiella skulder. De fyra kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 (finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen med fair value option, verkligt värde via resultaträkningen av tillgångar som innehas för handel, investeringar som hålls till förfall samt låne- och kundfordringar) ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet an-skaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapi-talbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value op-tion’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt to-talresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har Folksam Sak ännu ej utvärderat effekterna av den nya standarden.

Folksam Sak har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.

KonsolideringsprinciperDotterföretag Folksam Sak konsoliderar dotterföretag som står under bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett före-tags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag beaktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av för-värvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transak-tionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuld-instrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidi-gare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

28 (91)


I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncer-nens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisnings-principer.

Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvär-vade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Avyttrade företag inklude-ras i koncernredovisningen för tiden fram till tidpunkten för avyttring.

Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och vär-deförändringen redovisas i årets resultat.

IntresseföretagAktieinnehav i vilka Folksam har lägst 20 och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga eller finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden bygger på att det bokförda värdet av aktier i intresseföretag förändras med den årliga resultatan-delen. Motsvarande belopp redovisas i resultaträkningen under ”Andel i intresse-företags resultat” i det icke-tekniska resultatet. Redovisade vinstandelar är ej att betrakta som disponibla för ägarkoncernen och därför sker en omföring till kapi-talandelsfonden.

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer in-kluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i in-tresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen redu-ceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd ut-gör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tid-punkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolideringKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisning-en. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den va-

lutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Folksam Saks funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i re-sultaträkningen netto på raden ”Kapitalavkastning, intäkter” respektive ”Kapital-avkastning, kostnader”.

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffnings-värden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valu-tan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporterTillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valuta-kurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt to-talresultat och ackumuleras i eget kapital i en omräkningsreserv.

FörsäkringsavtalRedovisning av verksamhet som redovisas som försäkringsverksamhetFolksam Sak har klassificerat alla avtal utifrån den försäkringsrisk de innehåller och därmed den ekonomiska påverkan som en försäkringshändelse har för bola-get. För att räknas som ett försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan vara betydande. Bolaget har bedömt att den ekonomiska påverkan är betydande om försäkringsrisken är minst fem procent. Samtliga avtal har klassificerats som för-säkringsavtal.

Verksamhet som redovisas som försäkringsverksamhet redovisas enligt IFRS 4.

Intäktsredovisning/PremieinkomstSom premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras företaget för försäk-ringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret.

Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkrings-perioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter.

Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Till-läggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premie-

29 (91)


inkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien.

Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej in-tjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier.

Utbetalda försäkringsersättningarSom utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringsta-gare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäk-ringsskador, oberoende av när skadan inträffat.

Försäkringstekniska avsättningar De försäkringstekniska avsättningarna utgörs av

– avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker– avsättning för oreglerade skador, inklusive skaderegleringskostnader

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande riskerAvsättningen för ej intjänade premier utgör värdet av bolagets samlade ansvarig-het för löpande försäkringar. Beräkningarna av avsättningarna har gjorts enligt vedertagen metodik innebärande att man beaktar hur stor del av premien för varje enskild försäkring som hänför sig till tiden efter redovisningsperioden.

I grenar där premienivån har bedömts som otillräcklig ska den enligt ovan be-räknade avsättningen för ej intjänade premier för vid redovisningsperiodens slut gällande försäkringar förstärkas med en avsättning för kvardröjande risker av-seende perioden fram till nästa förfallodag. En sådan avsättning har gjorts inom grenarna Företag, Sjukförsäkring och Inkomstförsäkring.

Avsättning för oreglerade skadorAvsättning för kända men oreglerade skador har gjorts till sitt kända belopp med tillägg för beräknade återstående utbetalningskostnader samt beräknade åter-stående skaderegleringskostnader.

Avsättning för okända skador avseende såväl utbetalningskostnader som ska-deregleringskostnader har skett med hänsyn till erfarenhet av för varje tidpunkt inträffade men i efterhand rapporterade försäkringsfall.

De metoder som används för person- och egendomsförsäkring är chain-ladder och Bornhuetter-Ferguson. Bägge metoder är vedertagna aktuariella metoder som är väl kontrollerade och accepterade. Chain-ladder ger bäst resultat för försäk-ringsgrenar med ett stabilt utbetalningsflöde, det vill säga att de kommande årens utbetalningar antas ske i samma takt som föregående års utbetalningar. För för-säkringsgrenar där den historiska utvecklingen inte är tillräcklig eller instabil an-vänds Bornhuetter-Ferguson metoden. Den använder en kombination av chain-ladder och en uppskattad totalkostnad, till exempel baserad på marknadsdata el-ler riskpremieutveckling. Bornhuetter-Ferguson används framförallt för färska skadeår och för försäkringsgrenar med betydande inslag av personskador. Oavsett

metod finns dock ett naturligt inslag av osäkerhet beroende på ändrade förutsätt-ningar inom och utom bolaget över tiden, samt rent slumpmässiga svängningar.

För försäkringsgrenar där skadorna tar lång tid att slutreglera görs explicita anta-ganden om den framtida inflationsnivån för den aktuella grenen. För skador kopp-lade till prisbasbeloppets utveckling antas en skadeinflation på 2 (2) procent och för skador kopplade till löneinflationen antas en skadeinflation på 3 (3) procent.

Utöver avsättningen för kommande skadeutbetalningar görs även avsättning för återstående skaderegleringskostnader. Denna avsättning baseras på erfaren-heter från tidigare års skaderegleringskostnader och en uppskattning av den to-talt utestående mängden skador som återstår att reglera.

För skadelivräntor och sjukräntor beräknas avsättningarna med livaktuariella metoder. Detta innebär att man för skadelivräntor gör antagande om

– förväntad dödlighet; branschgemensamma antaganden om förväntad dödlig-het uppdelat på kön och ålder.

– kommande värdesäkring; styrs av lagen av ändring i skadeståndslivräntor.– diskonteringsränta. Räntesatsen väljs i enlighet med gällande FFFS 2008:23.– driftkostnadsbelastning.

För sjukförsäkring baseras beräkningen på antagande om– sannolikheten för insjuknande/tillfrisknande.– diskonteringsränta. Räntesatsen väljs i enlighet med gällande FFFS 2008:23.– driftkostnadsbelastning.

Med undantag för vissa typer av ersättningar inom sjuk- och olycksfallsförsäkring samt skadelivräntor diskonteras inte avsättningen för oreglerade skador. För de delar av avsättningen som diskonteras tillämpas en nominell ränta om 3,5 (3,5) procent och skadeinflation om 2,0 (2,0) procent alternativt en realränta om 1,5 (1,5) procent. Avsättningen för de delar som diskonteras uppgår till 6 032 (5 737) miljoner kronor före diskontering. Motsvarande belopp efter diskontering är 4 752 (4 569) miljoner kronor.

FörlustprövningFöretagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för försäkringstek-niska avsättningar och förutbetalda anskaffningskostnader innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden.

Förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtalFörsäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkrings-avtal tas upp som en tillgång, förutbetalda anskaffningskostnader. Med försälj-ningskostnader avses till exempel provisioner, kostnader för marknadsföring av försäkringsprodukter, löner och andra kostnader för säljare som varierar med och

30 (91)


som direkt eller indirekt är relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäk-ringsavtal. Anskaffningskostnaden aktiveras endast för homogena grupper av in-dividuellt tecknade avtal som bedöms generera en vinstmarginal som minst täck-er anskaffningskostnaderna. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras på ett sätt som motsvarar periodisering av ej intjänade premier. Avskrivningstiden uppgår till tolv månader.

DriftskostnaderSamtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaff-ning, skadereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven åter-försäkring, kapitalavkastning kostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader.

Avgiven återförsäkringSom premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal, inklusive port-följpremier. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Avdrag görs för belopp som gottskrivits på grund av portföljåterdragning eller en förändring av återförsäkrares andel av proportionella återförsäkringsavtal.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återför-säkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal. Bola-get bedömer nedskrivningsbehovet för tillgångar avseende återförsäkringsavtal varje årsbokslut/kvartal. Om återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på tillgången så skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs i resultaträkningen.

Redovisning av kapitalavkastningKapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkringFrån kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrö-relsens resultat baserat på genomsnittliga försäkrings-tekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna.

Kapitalavkastning, intäkterPosten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar (inklusive utdelningar på aktier i koncern- och intresseföretag), ränteintäkter, va-lutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto).

Kapitalavkastning, kostnaderUnder Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskost-nader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto).

Realiserade och orealiserade värdeförändringarFör placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvin-sten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För place-ringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande vär-depapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av place-ringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealise-rade förluster på placeringstillgångar.

Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana för-ändringar som förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.

SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter re-dovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt to-talresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt to-talresultat eller eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid förs ta redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av till-gångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realise-rade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och un-derskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

31 (91)


Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatte-skuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på upp-skjuten skatteskuld och eget kapital.

Immateriella tillgångarGoodwillGoodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt even-tualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade ned-skrivningar i koncernredovisningen. Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av ned-skrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångarTillgångarna består av egenutvecklade och förvärvade programvaror som bedömts medföra framtida ekonomiska fördelar. Tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning (se nedan) och eventuella nedskrivningar.

De viktigaste kriterierna vid bedömning om en immateriell tillgång ska tas upp i balansräkningen är om det bedöms möjligt att färdigställa den immateriella till-gången så den kan användas och att det bedöms sannolikt att den kommer att generera ekonomiska fördelar.

AvskrivningsprinciperAvskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgång-ens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioderna omprövas årligen. Avskriv-ningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden uppgår till 5 år.

Byggnader och markFörvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera avkast-ning. Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att brukas i den egna verksamheten. Rörelsefastigheter redovisas i koncernredovisningen under mate-riella tillgångar.

Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde i balansräkningen med vär-deförändringar över resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras halvårsvis på värderingar utförda av oberoende värderingsmän. Vid kvartalsbokslutens första respektive tredje kvartal värderas fastigheterna internt. Det verkliga värdet fast-ställs genom en kombination av huvudsakligen en marknadsanpassad kassaflö-deskalkyl samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvär-

det av beräknade framtida kassaflöden samt nuvärdet av ett beräknat restvärde för respektive fastighet.

Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträk-ningen. Hyresintäkter redovisas under Kapitalförvaltning, intäkter och fastighets-kostnaderna under Kapitalförvaltning, kostnader.

Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs-sidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och räntebärande värdepapper, övriga finansiella placeringstillgångar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstru-ment, låneskulder samt derivat. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar re-dovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kont-rollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet full-görs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett netto-belopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett netto-belopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassifi-ceras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redo-visningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värde-ökningar respektive värdeminskningar samt i förekommande fall betald och upp-lupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i den-na kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finansiella instrument i den-na kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i

32 (91)


denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och andelar, obligatio-ner och räntebärande värdepapper, samt vissa organisatoriska innehav som redo-visas bland övriga finansiella placeringstillgångar.

Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om notera-de priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller till-synsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekom-mande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder be-stäms verkligt värde utifrån noterad betalkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värde-papper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värde-ringsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Värderingstek-niker används för följande klasser av finansiella instrument; derivat, vissa inne-hav i så kallade alternativa placeringar, samt onoterade innehav av aktier vilka redovisas i balansposten aktier och andelar, vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar samt en placering i ränte-bärande värdepapper som redovisas i balansposten obligationer och räntebäran-de värdepapper.

Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som är officiellt noterade värderas med hjälp av senaste officiella köpkurs, i lokal valuta.

Onoterade aktier och andelar utgörs främst av investeringsfonder. Verkligt värde för så kallade fond i fond innehav tas fram genom att de underliggande tillgång-arna i respektive fond marknadsvärderas och kurssätts. Värdering av fond i fond sker av extern part utsedd av fond i fondförvaltaren. Värdering för innehav i Pri-vate Equity fonder sker av respektive förvaltare enligt IPEVCs (International Pri-vate Equity and Venture Capital association) regelverk.

Obligationer och andra räntebärande värdepapperObligationer och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Både svenska och utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper med officiell handel marknadsvärderas dagligen med hjälp av senaste officiella köpkurs i lokal valuta.

För instrument utan officiell handel och där tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde-ringsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderings-kurva. Obligationer och andra räntebärande värdepapper utan officiell handel marknadsvärderas med hjälp av en yieldkurva baserad på Stibor (för löptider upp till 9 månader) respektive swapräntor (för löptider över 1 år) samt en marknads-mässig justering med en för respektive värdepapper bedömd rimlig kreditspread.

DerivatDerivat värderas till verkligt värde. Börshandlade ränte- och aktieterminer tas upp till det verkliga värdet utifrån senast officiella köp- eller säljkurs. OTC-aktie-optioner värderas med hjälp av vedertagna värderingsmodeller. Valutaterminer värderas med hjälp av noterad köpkurs mot kronor för aktuell valuta vid värde-ringsdagens slut och yieldkurvor för de två valutorna för aktuell löptid.

Övriga finansiella placeringstillgångarFör organisatoriska innehav bland övriga finansiella placeringstillgångar sker vär-dering antingen baserad på diskonterade framtida kassaflöden, substansvärde el-ler värdering utförd av extern part.

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Till denna kategori hänförs lån med säkerhet i fast egendom, övriga lån, övriga finansiella placeringstillgångar förutom de organisatoriska innehav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lån lämnade till koncern företag, övriga fordringar inklusive likvida medel samt upplupna ränteintäkter. Dessa till-gångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

33 (91)


Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori. I den förstnämnda delkategorin ingår derivat med ne-gativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Folksam Sak har inte hänfört några skulder till värderingskategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen.

Andra finansiella skulderUpplåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Nedskrivningar av finansiella instrumentNedskrivningsprövning för finansiella tillgångar i kategorin lånefordringar/kundfordringarVid varje rapporttillfälle utvärderar Folksam Sak om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av ned-skrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller grup-pen med tillgångar. Om det finns objektiva bevis som tyder på att ett nedskriv-ningsbehov kan finnas så betraktas dessa tillgångar som osäkra. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inver-kan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflöde-na för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de upp-skattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

– betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,– att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes

finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,– ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor

eller kapitalbelopp,– att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå

annan finansiell rekonstruktion och– negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

Nedskrivningar av tillgångar inom kategorin lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella och redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden.

Materiella tillgångarMateriella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och an-skaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella till-gångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskriv-ningar och eventuella nedskrivningar. För rörelsefastigheter vilka redovisas som materiell anläggningstillgång utgörs anskaffningsvärdet av det redovisade värdet vid tidpunkten för bytet från att redovisa fastigheten som förvaltningsfastighet till att redovisa fastigheten som rörelsefastighet.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräk-ningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i det tekniska resultatet.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod vilken upp-går till 5 år för samtliga redovisade maskiner och inventarier.

RörelsefastigheterSom rörelsefastigheter redovisas fastigheter som stadigvarande används i verk-samheten. Rörelsefastigheter redovisas enligt anskaffningsmetoden i IAS 16 och avskrivningar görs enligt komponentmetoden. Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet i det fall investeringen anses värderingshöjande. Utgifter avse-ende löpande underhåll och reparationer kostnadsförs i den period den uppkom-mer. Rörelsefastigheterna fördelas på komponenter och skrivs av enligt kompo-nenternas nyttjandetid. Komponenten mark har bedömts ha obegränsad nyttjan-detid varför avskrivning ej görs.

34 (91)


Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångarNedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretag med meraDe redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. En ned-skrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvär-det. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kas-saflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En ned-skrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enhe-ten (gruppen av enheter).

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbe-hovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Andra avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när Folksam Sak har en befintlig juri-disk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskonte-ring av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som åter-speglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är till-lämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Pensioner och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelserna i Folksam omfattar avgiftsbestämda och förmånsbestäm-da pensionsplaner reglerade genom kollektivavtal samt individuella pensionsut-fästelser. De förmånsbestämda pensionsplanerna är tryggade genom avsättning-ar till Konsumentkooperationens pensionsstiftelse eller genom försäkring.

Avgiftsbestämda pensionsplanerSom avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där Folksams förplik-telse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall be-ror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersätt-ningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgång-arna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Före-tagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda pensionsplanerKoncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas sepa-rat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de an-ställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en svensk bostadsobligation med en löptid som motsvarar kon-cernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltnings-tillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer an-tingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

I balansräkningen redovisas värde för pensioner och liknande förpliktelser mot-svarande förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk per-son och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.

Pensionering i egen regiFolksam har utöver de kollektivavtalade pensioner som tryggats i Konsument-kooperationens Pensionsstiftelse utfäst till vissa anställda att ersätta 65 procent av lönen för dem som väljer att gå i pension från 62 års ålder. Förändring i pen-sionsförpliktelserna redovisas över resultaträkningen.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheterTillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när tillgångarna kommer att realiseras genom försäljning, snarare än genom fortsatt användande.

35 (91)


Detta sker till exempel när:– Folksam träffat bindande avtal om försäljning.– Styrelsen beslutat och offentliggjort en plan för avveckling av verksamheten

och därmed avyttring av tillgångar.

Vid klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskost-nader. En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som repre-senterar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geo-grafiskt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas. För år 2010 har inga tillgångar klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderföretagets redovisningsprinciperModerföretagets årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i för-säkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26 samt FFFS 2009:12) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Moderföretaget tilläm-par så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovis-ningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som föl-jer av RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Förändrad rapportstruktur RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av fi-nansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några un-dantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rap-porten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som tidigare redovisades direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Vidare kommer även bolaget att redo-visa en extra balansräkning, per ingången av jämförelseåret, i årsredovisningar då retroaktiva ändringar påverkat någon post i den extra balansräkningen i vä-sentlig utsträckning.

Skillnader mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciperSkillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper fram-går nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföretaget har till-lämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderföretagets fi-nansiella rapporter, där inte annat anges.

Byggnader och markI moderföretaget redovisas såväl förvaltnings- som rörelsefastigheter till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar över resultaträkningen.

Dotterföretag och intresseföretag Aktier i dotter- och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffnings-värden efter avdrag för erforderliga nedskrivningar. Koncernbidrag och aktieägar-tillskott som lämnas som kapitaltillskott bokförs som en höjning av andelsvärdet i balansräkningen. För att fastställa huruvida det föreligger nedskrivningsbehov av placeringar i koncern- och intresseföretag tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. För att beräkna konsolideringskapitalet görs en värdering till verkligt värde av kon-cern- och intresseföretag i första hand enligt en substansvärde-metod. I sam-band med förvärv eller andra strukturella förändringar görs en djupare analys av företagets värde som även tar hänsyn till kassaflöde, framtida vinster, varumärke och värdering av kundstocken. Samtliga utdelningar redovisas som intäkt.

Förmånsbestämda pensionsplanerI moderföretaget tillämpas andra principer för redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS19. Moderföretaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förut-sättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

GarantikapitalGarantikapital redovisas i moderföretaget som eget kapital.

SkatterI moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatte-skuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på upp-skjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerFöretaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot

36 (91)


eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne-börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minime-ra koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter av-drag för dess aktuella skatteeffekt. I normalfallet påverkas aktuell skatt men det kan finnas situationer då uppskjuten skatt påverkas istället.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdel-ning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redo-visas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatte-effekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beak-tande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Beskrivning av karaktär och syfte med reservposter under eget kapitalGarantikapitalGarantikapital har till funktion att tillföra ömsesidiga företag erforderligt start- och rörelsekapital. Garantikapital redovisas som eget kapital i moderföretaget.

Eget kapital i obeskattade reserverI koncernredovisningen redovisas eget kapitaldelen (73,7 procent) av obeskatta-de reserver som Eget kapital i obeskattade reserver.

ReservfondSyftet med reservfonden var att spara en del av nettovinsten som inte gick åt för täckning av balanserad förlust. Avsättning till reservfond är inte längre erforderlig.

KapitalandelsfondHär redovisas belopp som härrör från att andelar i intresseföretag som tagits upp till ett högre värde än i närmast föregående balansräkning med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

Balanserad förlustBalanserade förluster i koncernen utgörs av årets resultat samt föregående års balanserade förluster efter eventuell vinstutdelning till minoritetsägare. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman.

Not 2. Upplysningar om risker

Upplysningar om riskerRisk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag. Denna not omfattar en beskrivning av Folksam Saks riskhantering samt kvantita-tiva och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker, strategiska risker och ryktesrisker.

Övergripande riskhanteringFörmågan att identifiera, förebygga och hantera risker i en organisation blir allt-mer viktigt för ett företag. Riskhanteringen ger åtgärdsberedskap samt möjlighet att planera och genomföra aktiviteter för att hantera risker. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda till nya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader.

Folksams risker hanteras med ett enhetligt och övergripande synsätt inom hela Folksam vilket utgår ifrån en helhetssyn på risksituationen. Syftet med riskhante-ringen är att fånga alla väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksamhet i både nutid och framtid. Genom god riskhantering får där-med vd:ar och styrelser en samlad bild över den totala risksituationen på ett sammantaget och strukturerat vis, vilket ökar Folksams förståelse och kunskap om riskerna och möjligheterna att nå målen. Genom riskhanteringen säkerställs även att kapitalbasen är tillräcklig i förhållande till risksituationen och begränsar därmed avvikelser i det förväntade ekonomiska resultatet.

Inom Folksam definieras risk som sannolikheten att en händelse inträffar som negativt påverkar hela eller delar av Folksams måluppfyllelse eller avviker från gjorda antaganden. Folksams Saks verksamhet ger upphov till att bolaget är ex-ponerat mot olika risker, vilka påverkar bolagets finansiella ställning, resultat och måluppfyllelse. Dessa risker delas in i risker inom försäkringsverksamheten, inom finansverksamheten samt inom all verksamhet.

Risker inom försäkringsverksamheten

Risker inom finansverksamheten

Risker inom all verksamhet

Premieantaganden Marknadsrisk OperativriskReservsättningsantaganden Kredit- motpartsrisk Strategisk risk

Likviditetsrisk RyktesriskKoncentrationsrisk

RiskprocessenFolksam riskprocess utgör en viktig beståndsdel av den övergripande riskhante-ringen inom Folksam. Riskprocessen omfattar identifiering, värdering, hantering, kontroll och rapportering av alla väsentliga risker. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen genomförs ett antal riskgenomgångar, och en uppfölj-ning sker efter sex månader. Ett stort antal risker identifieras utifrån affärsplaner,

37 (91)


ningsinstruktion. Av teckningsriktlinjerna framgår vilken typ av försäkringar Folk-sam Sak ska teckna och vilka teckningslimiter som ska gälla. Reservsättningsin-struktionen behandlar bland annat vilka reserver som bör fastställas för de olika delarna av försäkringsverksamheten.

Chefaktuarien • ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena• arbetar fram och föreslår förändringar i försäkringstekniska riktlinjer• arbetar fram och föreslår tillsammans med affärsansvariga förändringar

i teckningsriktlinjer• arbetar fram och föreslår förändringar i reservsättningsinstruktionen

Organisation för hantering av risker inom finansverksamheten Styrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av bolagets tillgångar och anger ramar och riktlinjer för verksamheten. VD ansvarar för förvaltningen av bo-lagets tillgångar inom de ramar och anvisningar som styrelsen givit samt för översynen av placeringsriktlinjerna. Finanskommittén är VD:s forum för uppfölj-ning av tillgångsförvaltningen och beslut rörande riskstyrningen.

Kapitalförvaltningen i Folksam är organiserad så att Folksams kapitalförvaltning svarar för den löpande finansiella riskstyrningen och föreslår placeringsinriktning. Avdelningen svarar även för all derivathantering med syfte att styra risknivån i bolaget på en övergripande nivå. Avdelningen för ansvarsfullt ägande ansvarar för bolagsstyrning, miljö- och etikanalys och bolagets etiska placeringsregler. Förvalt-ningen av direktägda fastigheter och alternativa placeringar hanteras av två sepa-rata avdelningar inom Folksams organisation. Avdelningen för alternativa place-ringar svarar även för förvaltningen av indirekt ägda fastigheter. Löpande aktie- och ränteförvaltning samt värdepappersadministration sköts av Swedbank Robur.

I syfte att skapa en oberoende riskkontroll har uppföljningen organiserats enligt följande:

• Folksams kapitalförvaltning ansvarar för att föreslå placeringsinriktning för styrelsen och för löpande kapitalförvaltning.

• Chefen för Compliance är huvudansvarig för att uppföljning sker på daglig ba-sis enligt de limiter som fastställts av styrelsen i placeringsriktlinjer, place-ringsreglementen och fondbestämmelser och för att rapportering sker av överträdelser till styrelser och VD inom respektive bolag.

• Swedbank Robur ansvarar för kontroll av gällande placeringsbestämmelser samt att resultatet av utförd kontroll rapporteras till Complianceavdelningen, Riskavdelningen och Folksams kapitalförvaltning.

Risker i försäkringsverksamhetenHantering och värdering av risker i försäkringsverksamheten är grundläggande för alla försäkringsbolag. Korrekt prissättning av riskerna samt trygga att reserv-

verksamhetsmål, ansvarsområden och de arbetsuppgifterna respektive organisa-torisk enhet ansvarar för. Identifiering av risker sker i första hand utifrån den operativa strukturen (inte den juridiska). Till samtliga risker kopplas uppgifter om vilka enheter och vilka bolag som berörs. Samtliga identifierade risker utgår från Folksams riskkategorisering och värderas utifrån två perspektiv; dels vilken san-nolikheten är att händelsen inträffar samt dels vilken påverkan den har.

Alla identifierade risker tilldelas en riskägare och åtgärder tas fram för att han-tera och förebygga riskerna. Riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, kontinuerligt följas upp. Gemensamma uppföljningar sker också för att få avstämningar av risksituationen.

Trafikljuset, som är Finansinspektionens verktyg för mätning av risker, används också som en metod för att värdera försäkrings- och finansiella risker. För att be-räkna hur mycket kapital bolaget måste hålla för att täcka sina risker utförs ett antal fördefinierade stresscenarier. De olika scenarierna ger upphov till det totala kapitalkravet på bolaget och sätts i relation till bolagets kapitalbuffert.

Rapportering av risksituationen sker till koncernledning, vd och till styrelserna genom en skriftlig riskrapport.

Organisation och ansvarsfördelningAnsvaret för Folksams, och tillika Folksam Saks, riskhantering är fördelat och strukturerad på följande sätt:

StyrelsenStyrelserna ska se till att riskhantering och uppföljning av risker är tillfredsstäl-lande. Styrelserna fastställer de riktlinjer som ska gälla för riskhantering och in-tern kontroll.

RiskkommittéRiskkommittén bereder och diskuterar frågor relaterade till risk, bedömer Folk-sams totala risksituation samt övervakar riskutvecklingen på en aggregerad nivå.

RiskavdelningenRiskavdelningen ansvarar för Folksams övergripande riskhantering, säkerställer oberoende riskkontroll och rapporterar direkt till styrelser och verkställande di-rektörer. Vidare tillser Riskavdelningen att styrelser, ledning och andra intressen-ter får en allsidig och saklig bild av Folksams totala riskexponering.

Organisation för hantering av risker inom försäkringsverksamhetenDet generella interna styrningsverktyget när det gäller prissättning av försäkrings-risker och reservavsättningar är de försäkringstekniska riktlinjerna, som beslutas av bolagets styrelse. Av dessa framgår bland annat vad som ska gälla för de anta-ganden som används vid bestämning av premier och avsättning av reserver.

Folksam Saks styrelse har också fastställt teckningsriktlinjer och reservsätt-

38 (91)


avsättningarna är tillräckliga säkerställer Folksam Saks långsiktiga lönsamhet. Risker liksom principer och verktyg för riskhantering skiljer sig åt för olika typer av försäkringskontrakt. I avsnittet om riskkoncentrationer beskrivs risker förknip-pade med de olika typerna av kontrakt Folksam Sak tecknar.

Premieantaganden - risker vid tecknande Teckningsrisken är risken att den beräknade premien och övriga intäkter i försäk-ringen inte kommer att motsvara de faktiska skade- och driftskostnaderna för-knippade med försäkringen. För att reducera teckningsrisker finns olika metoder.

För Folksam Sak, som har en stor exponering mot konsumentförsäkring, är det viktigt att löpande se över prissättningen av försäkringskontrakten. Underlag till analysen hämtas från databaser som innehåller information om historisk expone-ring och skaderesultat. Denna information analyseras regelbundet med olika ty-per av statistiska metoder. Vid behov görs förändringar i prissättningen som trä-der i kraft vid förnyelsen av avtalen.

Utöver prissättningen ser Folksam Sak även löpande över försäkringsvillkor och teckningsregler i syfte att diversifiera riskurvalet och få täckning för de kostnader som är förknippade med försäkringsavtalet. I samband med detta anges också li-miter och andra begränsningar för att säkerställa att riskurvalet är anpassat efter den övergripande affärsplan och riktlinjer som styrelsen fastställt.

Teckningsrisken är generellt högre inom personförsäkring än inom egendomsför-säkring. Anledningen till detta är att personskador generellt sett tar längre tid att reglera och att det därmed är svårare att fånga upp nya trender. Den långa hand-läggningstiden innebär också att eventuella lagförändringar kan få större effekter.

I stort sett samtliga försäkringskontrakt löper på ett år med en inbyggd rättig-het för försäkringsgivaren att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förut-sättningar vid förlängning.

Folksam Sak tecknar försäkringar i hela Sverige i samtliga de stora försäkrings-klasserna. Försäkringsportföljen är tack vare det stora antalet kunder väldiversi-fierad, dock med en viss övervikt på gruppförsäkringar och en undervikt av före-tagsförsäkringar som är ett relativt nystartat område. Försäkringarna som är knutna till gruppförsäkringsavtalen är väl spridda både åldersmässigt och geogra-fiskt, vilket innebär att koncentrationsrisken är begränsad.

De stora försäkringsbestånden inom olycksfall och boende gör att risken vid na-turskador är stor, men ett återförsäkringprogram med ett maximalt självbehåll på 30 mkr finns och ses över årligen.

Tecknings-, katastrof- och koncentrationsrisk hanteras genom att löpande se över prissättning, villkor, riskurvals- och teckningsregler i syfte att främja en sta-bil och förutsägbar kostnadsutveckling. Därtill är det viktigt att ha ett adekvat återförsäkringsprogram. Folksam har en analysgrupp med uppgift att inför varje verksamhetsår ta fram ett förslag till ett till verksamhetens karaktär och omfatt-ning anpassat återförsäkringsprogram. Programmet fastställs sedan av koncern-ledning och styrelse.

Syftet med återförsäkringsprogrammet är– att ge skydd mot större skador och därigenom undanröja kraftiga svängningar

i affärsresultatet mellan åren– att täcka överskjutande risknivåer i de eventuella fall där bolagets exponering

kan överskrida fastställda gränser.Sedan år 2000 har Folksam Sak en kvotåterförsäkring avseende trafikförsäkring som täcker skador som inträffat år 1999 och tidigare. I posten Återförsäkrares andel av avsättningar för oreglerade skador ingår kvotåterförsäkringen med 800 Mkr. Folksam Sak kommer att erhålla betalning mellan år 2011 och 2019 med motsvarande belopp.

Folksam har för år 2010 valt att återförsäkra sin verksamhet genom i första hand icke proportionella återförsäkringslösningar med självbehåll anpassade till förutsättningarna i respektive försäkringsklass. Denna typ av återförsäkring minskar riskexponeringen för Folksam.

Reservsättningsantaganden – risker vid beräkning av reserverReservsättningsrisken, dvs. risken för att de försäkringstekniska avsättningarna inte räcker för att reglera inträffande skador, hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador och utbetalningsströmmar. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt överskott eller underskott redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat.

Olika typer av skador hanteras på skilda sätt och ändrade lagar, regler, rutiner eller överenskommelser kan innebära att den framtida skadeutvecklingen skiljer sig från den historiska. Ansvar- och personskador är relativt få och tar lång tid att reglera vilket gör att de är svåra att uppskatta och bedömningen försvåras av t ex olikheter i inflationstakt och dödlighet över tiden. Egendomsskador däremot är betydligt fler till antalet och har betydligt kortare regleringstider, vilket gör upp-skattningarna säkrare. Stora skadehändelser, som till exempel stormar, kan dock försvåra uppskattningen. Det handlar ofta om unika händelser där den historiska informationen och kunskapen inte alltid är applicerbar.

Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtalSkadeförsäkringAvsättningarna för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som nämnts ovan. Känsligheten för förändringar av några av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av tra-fikförsäkringen. Nedanstående känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på brutto och nettoavsättningar (exklusive skadelivräntor och avsättning för framtida skaderegleringskostnader), vinst före skatt och eget kapital av rim-ligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts an-tagande för antagande, med övriga antaganden konstanta. Någon hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden har därmed inte tagits.

39 (91)


Koncernen Antagande

Förändring i antagande %

Avsättningar brutto

Resultat före skatt

Eget kapital

2010Försäkringstekniska avsättningar 14 700Genomsnittlig skadekostnad +10 % 16 170 – 1 470 – 1 470Genomsnittligt antal skador +10 % 16 170 – 1 470 – 1 470


AntagandeFörändring i

antagande %Avsättningar

nettoResultat

före skattEget

kapital



Moderföretaget Antagande




Eget kapital



AntagandeFörändring i

antagande %Avsättningar

nettoResultat

före skattEget

kapital



SkadelivräntorKänslighetsanalysen har genomförts genom att mäta effekten på brutto och netto-avsättningar, vinst före skatt och eget kapital av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta. Någon hänsyn till eventuella korrelationer mellan antaganden har därmed inte tagits. Notera att förändringar i nedanstående anta-ganden är icke-linjära. Känslighetsinformationen beror även av ekonomiska om-ständigheter så som kostnaden för och tidsvärdet av optioner och garantier kopp-lade till kontrakten. Den metod som använts för att mäta känslighet har ändrats i ett avseende jämfört med föregående period. Skadelivräntornas känslighet i livs-längdsantagandet har mätts med en minskning i dödlighet på 20 %, att jämföra med en ökad livslängd på 1 år föregående period.

Koncernen Antagande




Eget kapital

2010

Försäkringstekniska avsättningar 3 268

Ökad livslängd – 20% 3 718 – 451 – 451

Minskad ränta – 1%-enhet 3 714 – 446 – 466

Ökad inflation + 1%-enhet 3 300 – 32 – 32

2009


Ökad livslängd + 1 år 3 081 – 57 – 57



Moderföretaget Antagande




Eget kapital

2010


Minskad dödlighet – 20% 3 696 – 448 – 448



2009


Ökad livslängd + 1 år 3 061 – 56 – 56



40 (91)


Koncernen, Mkr Alla tidigare år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 TotaltUppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (brutto) 5 380 5 191 5 149 5 191 5 658 6 351 32 920Ett år senare 5 353 5 196 5 131 5 164 5 714Två år senare 5 343 5 122 5 068 5 205Tre år senare 5 271 5 028 5 098Fyra år senare 5 244 5 056Fem år senare 5 251

Uppskattad slutlig skadekostnad 2010-12-31 0 5 251 5 056 5 098 5 205 5 714 6 351

Ackumulerade utbetalda försäkringsersättningar 4 414 4 135 4 085 3 946 4 312 3 167 24 059Avsättning för oreglerade skador 6 108 837 921 1 013 1 260 1 402 3 184 14 725Ackumulerat över/underskott 129 134 52 – 15 – 56D:o i % av initial skadekostnad 2,4 % 2,6 % 1,0 % – 0,3 % – 1,0 %

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 6 108 837 921 1 013 1 260 1 402 3 184 14 725Diskonteringseffekt 526

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balans räkningen (brutto) 14 199

Koncernen, Mkr Alla tidigare år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 TotaltUppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (netto) 5 207 5 180 5 129 5 189 5 647 6 316 32 668Ett år senare 5 177 5 176 5 080 5 168 5 705Två år senare 5 160 5 091 5 018 5 204Tre år senare 5 094 4 999 5 048Fyra år senare 5 066 5 028Fem år senare 5 074


Ackumulerade utbetalda försäkringsersättningar 4 238 4 107 4 039 3 956 4 311 3 159 23 810Avsättning för oreglerade skador 5 263 837 921 1 010 1 248 1 393 3 157 13 829Ackumulerat över/underskott 132 152 81 – 15 – 58D:o i % av initial skadekostnad 2,5 % 2,9 % 1,6 % 0,3 % – 1,0 %


Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (netto) 13 303

Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningarNedanstående tabeller visar den uppskattade totala brutto- respektive nettokostnaden för oreglerade skador, både rapporterade och IBNR, vid slutet av varje skade år. Tabellerna visar också utbetalningar hänförliga till dessa skador. Diskonteringseffekter framgår längst ned i varje tabell.

41 (91)


Moderföretaget, Mkr Alla tidigare år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 TotaltUppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (brutto) 4 863 4 643 4 634 4 622 5 013 5 458 29 233Ett år senare 4 827 4 648 4 615 4 604 5 013Två år senare 4 821 4 581 4 548 4 604Tre år senare 4 753 4 501 4 548Fyra år senare 4 729 4 501Fem år senare 4 729


Ackumulerade utbetalda försäkrings ersättningar 3 867 3 567 3 452 3 202 2 464 – 16 552Avsättning för oreglerade skador 1 474 862 934 1 096 1 402 2 549 5 458 13 775Ackumulerat över/underskott 134 141 86 18 0D:o i % av initial skadekostnad 2,8 % 3,0 % 1,9 % 0,4 % 0,0 %


Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (brutto) 13 249

Moderföretaget, Mkr Alla tidigare år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 TotaltUppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (netto) 4 708 4 635 4 615 4 622 5 010 5 436 29 026Ett år senare 4 671 4 635 4 566 4 612 5 010Två år senare 4 665 4 561 4 501 4 612Tre år senare 4 596 4 484 4 501Fyra år senare 4 571 4 484Fem år senare 4 571


Ackumulerade utbetalda försäkringsersättningar 3 710 3 550 3 407 3 215 2 461 – 4 16 339Avsättning för oreglerade skador 628 862 934 1 094 1 398 2 549 5 440 12 905Ackumulerat över/underskott 137 151 114 10 0D:o i % av initial skadekostnad 2,9 % 3,2 % 2,5 % 0,2 % 0,0 %

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador före diskontering 628 862 934 1 094 1 398 2 549 5 440 12 905Diskonteringseffekt 526

Total avsättning för oreglerade skador redovisad i balansräkningen (netto) 12 379

42 (91)


Risker i Finansverksamheten FörvaltningsprinciperMålet för förvaltningen av tillgångarna är att under gällande placeringsbestäm-melser på bästa sätt bidra till en stabil och konkurrenskraftig premie. Folksams vision är att bidra till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett steg i arbetet mot denna vision är att Folksam ställer etiska krav på de företag där placeringar görs.

Principer för val av placeringsinriktningIndata utgörs bland annat av tillgångarna, skulderna och deras egenskaper så-som förväntad avkastning, risk och korrelation samt prognoser för försäkringsrö-relsens utveckling. Optimeringen av den totala tillgångsportföljen görs med ut-gångspunkten att bolaget ska tåla att utvecklingen på finansmarknaderna blir mycket svag. Uppfyllandet av de legala restriktionerna om skuldtäckning och sol-vens har högsta prioritet vid valet av placeringsinriktning. Därtill ska särskild hänsyn tas till Finansinspektionens trafikljusmodell. Först därefter ska bolagets interna riskpreferenser och affärsmål tas i beaktande. Den placeringsinriktning som fastställs tjänar sedan som utgångspunkt för tillgångsförvaltningen. Förval-tarna får, inom vissa ramar, avvika från den placeringsinriktningen om det be-döms vara gynnsamt för avkastningen.

PortföljstrukturDen totala tillgångsportföljen i Folksam Sak innehåller aktier, räntor, fastigheter, alternativa placeringar, säkringsinstrument och bolagsstrategiska innehav. Säk-ringsinstrument är placeringar vars huvudsyfte är matcha placeringsrisker i åta-gandena, t ex en ränteswap för att reducera balansräkningens räntekänslighet. Bolagsstrategiska innehav är innehav som anses vara av särskilt strategiskt värde för bolaget. Endast styrelsen får fatta beslut om placeringar av detta slag. Typ-exempel på en sådan placering är aktier i koncernföretag.

Kredit- och motpartsriskMed kreditrisk förstås risken att en räntebärande placering förlorar i värde till följd av att emittenten nedgraderas ratingmässigt eller går i konkurs. Med mot-partsrisk förstås risken för att en motpart inte kan fullfölja sin del av ett avtal.

Bolaget har som policy att endast tillåta placeringar i värdepapper med hög kreditvärdighet. Kredit-och motpartsriskerna i denna del av verksamheten be-döms därför vara mycket små. Den maximala kreditriskexponeringen (efter av-drag för värde av säkerheter) bolaget är exponerat för olika klasser av finansiella tillgångar framgår av nedanstående tabell.

Maximal kreditriskexponering, Mkr BruttoErhållna

säkerheter Netto

Koncernen 2010

Tillgångsklass

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 706 – 18 706

Övriga lån 168 80 88

Derivat 19 – 19

Övriga finansiella placeringstillgångar 206 – 206

Fordringar 411 6 405

Upplupna ränteintäkter 288 – 288

Koncernen 2009

Tillgångsklass


Övriga lån 88 – 88

Derivat 330 – 330



Moderföretaget 2010

Tillgångsklass


Övriga lån 168 80 88

Derivat 19 – 19





Tillgångsklass


Övriga lån 88 – 88

Derivat 330 – 330



43 (91)


Kreditkvalitet på klasser av finansiella tillgångar, Mkr AAA AA A BBB BB

Ingen rating Totalt

Koncernen 2010

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper (inklusive upplupen ränta) 16 967 1 627 231 116 – 62 19 003

Lån – – – – – 168 168

16 967 1 627 231 116 – 230 19 171

Koncernen 2009



Lån 88 88

17 120 1 122 240 222 – 462 19 166


Obligationer och räntebärande


Lån – – – – – 168 168

15 655 1 516 208 116 – 230 17 725


Obligationer och räntebärande


Lån – – – – – 88 88

15 844 1 038 212 219 – 443 17 756

Övriga finansiella tillgångar har ingen rating.

Det redovisade värdet för finansiella tillgångar som annars skulle redovisas som förfallna till betalning eller nedskrivna och vars villkor har omförhandlats, eller som är antingen förfallna till betalning eller nedskrivna uppgår per balansdagen till ett smärre belopp.

KoncentrationsriskMed koncentrationsrisk avses den extra risk som ges av att bolaget har stora ex-poneringar mot en och samma motpart och att denna motpart helt eller delvis inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser mot bolaget. Bolagets största koncentra-tionsrisk ges av aktieinnehavet i Swedbank. Denna koncentrationsrisk beaktas vid valet av placeringsinriktning och särskilt vid sammansättningen av bolagets aktie-

portfölj. I relation till marknadsriskerna bedöms övriga koncentrationsrisker vara små, dels genom de krav på kreditvärdighet som ställs för att en investering ska kunna ske och dels genom den diversifiering som ges genom bolagets placerings-inriktning. Att placeringarna som huvudregel ska kunna användas för skuldtäck-ning innebär också att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg.

Väsentliga koncentrationer av kreditriskPer 2010-12-31 hade bolaget följande stora exponeringar (för räntebärande värdepapper, aktier, derivat och övriga finansiella placeringstillgångar):

Koncernen 2010 Totalt

Varav säkerställda

bostadsobligationer Koncernen 2009 Totalt


bostadsobligationer

Swedbank 6 963 2 934 Swedbank 5 427 1 839

Svenska Handelsbanken 3 452 3 409 Stadshypotek 3 249 3 492

Nordea 2 597 2 492 Nordea 3 070 3 001

SBAB 763 763 SEB 1 491 1 433

Selskabet – Falck 373 – SBAB 840 840

SEB 298 222 Landshypotek 446 446

TeliaSonera 218 – Volvo 292 –

Landshypotek 207 207 TeliaSonera 253 –

SCA 116 – Svenska Handelsbanken 243 –

Kfs Holding 88 –

Moderföretaget 2010 Totalt


bostadsobligationer Moderföretaget 2009 Totalt


bostadsobligationer

Swedbank 6 600 2 751 Swedbank 5 156 1 718

Svenska Handelsbanken 3 187 3 188 Stadshypotek 3 249 3 249

Nordea 2 400 2 328 Nordea 2 861 2 801

SBAB 715 715 SEB 1 401 1 343

Selskabet – Falck 373 – SBAB 777 777

SEB 284 209 Landshypotek 413 413

TeliaSonera 208 – Volvo 283 –

Landshypotek 207 207 TeliaSonera 236 –

SCA 116 – SCA 122 –

Kfs Holding 88 – Electrolux 109 –

44 (91)


Mkr AAA AA A BBB BBIngen rating Totalt

Koncernen 2010

Exponering 1 981 62 – – 36 1 080

Koncernen 2009

Exponering 1 133 55 36 – 1 – 50 1 273


Exponering 0 973 46 0 0 35 1 054


Exponering 1 133 54 35 – 1 – 49 1 271

Kreditrisk i återförsäkringsfordringar och återförsäkrares andel av oreglerade skador Folksam Saks återförsäkringspolicy innebär att avtal endast ingås med återför-säkrare med kreditbetyg A eller högre. Återförsäkrarnas kreditvärdighet ses över regelbundet för att säkerställa att det beslutade återförsäkringsskyddet upprätt-hålls. Om ett bolag nedgraderas åren efter ett kontraktsår är det svårt att byta ut den återförsäkrare som blivit nedgraderad eftersom en del återförsäkringsavtal är extremt långsvansade som exempelvis svensk motoraffär. Det kan ta upp till 25 –30 år innan en motorskada har blivit slutreglerad. I nedanstående tabell åter-ges externa återförsäkrares fördelning på kreditbetyg.

LikviditetsriskerMed likviditetsrisk förstås risken att bolaget inte kan infria sina betalningsförplik-telser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Bolagets likviditetsrisk anses vara av ringa betydelse i den totala riskbilden. Genom att tillgångarna i huvudsak placeras i marknadsnoterade vär-depapper med hög likviditet säkerställer placeringsstrategin att mängden likvida tillgångar med betryggande marginal överstiger bolagets förväntade betalnings-förpliktelser. På balansdagen utgjorde noterade värdepapper 90 (91) procent av placeringstillgångarna i koncernen och 86 (86) procent i moderföretaget, varav innehav i räntebärande placeringar utgivna av svenska staten svarade för 17 (19) procent motsvarande 4 372 (4 775) miljoner kronor i koncernen och 16 (19) pro-cent motsvarande 4 100 (4 465) miljoner kronor i moderföretaget. Genomsnittlig duration på räntebärande tillgångar uppgick till 3,6 (3,9) år i koncernen och 3,6 (4,0) år i moderföretaget.

Den genomsnittliga durationen för försäkringsskulderna för hela beståndet i koncernen är 5,4 (5,2) år och i moderföretaget 5,6 (5,3) år per 2010-12-31. Under 2011 beräknas 3 694 (3 354) miljoner kronor betalas ut från försäkrings-

avtal i försäkringsersättningar i koncernen och 3 415 (3 024) miljoner kronor i moderföretaget.

MarknadsriskerMed marknadsrisk avses risken för att värdet på tillgångar och/eller skulder ut-vecklas ogynnsamt till följd av förändringar i marknadspriser. Bolaget delar in marknadsriskerna i sex undergrupper: matchningsrisk, ränterisk, valutakursrisk, aktiekursrisk, fastighetsprisrisk och övrig marknadsrisk.

MatchningsriskMed matchningsrisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder minskar till följd av att tillgångarnas sammansättning inte motsvarar skuldernas.

RänteriskMed ränterisk förstås risken att nettot av bolagets räntebärande tillgångar och skulder sjunker i värde till följd av en förändring i ränteläget. Följande tabell illust-rerar hur företaget är exponerat för ränterisk utifrån räntebärande tillgångar och skulders räntebindningstid. Med koncernen avses i tabellen bolagen Folksam Sak, Svenska Konsumentförsäkringar AB och Tre Kronor Försäkring AB.

Koncernen 2010 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr 0–2 år 2–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6 353 9 386 3 225 18 964

Övriga lån – 168 – 168

Andra räntebärande finansiella instrument, netto 700 – – 700

Summa 7 053 9 554 3 225 19 832

Skulder och avsättningar

Avsättning för oreglerade skador som diskonteras 630 552 594 1 776

Skadelivräntor 320 440 2 508 3 268

Summa skulder och eget kapital 950 992 3 102 5 044

Netto, tillgångar och skulder 6 103 8 562 123 14 788

45 (91)


Koncernen 2009 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr 0–2 år 2–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar




Summa 5 770 9 095 4 528 19 393




Efterställda skulder 1 475 – – 1 475

Summa skulder och eget kapital 2 319 897 2 847 6 063

Netto, tillgångar och skulder 3 451 8 198 1 681 13 330

Moderföretaget 2010 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr 0–2 år 2–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 5 830 8 759 2 968 17 557

Övriga lån 168 168

Andra räntebärande finansiella instrument, netto 672 672

Summa 6 502 8 927 2 968 18 397




Efterställda skulder

Garantikapital

Summa skulder och eget kapital 948 989 3 087 5 024

Netto, tillgångar och skulder 5 554 7 938 – 119 13 373

Moderföretaget 2009 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr 0–2 år 2–5 år 5 år– Totalt

Tillgångar

Obligationer och andra räntebärande värdepapper (inklusive upplupen ränta) 5 085 8 371 4 212 17 668



Summa 5 310 8 459 4 212 17 981




Efterställda skulder 975 – – 975

Garantikapital 500 – – 500

Summa skulder och eget kapital 2 317 894 2 832 6 043

Netto, tillgångar och skulder 2 993 7 565 1 380 11 938

Koncernen Moderföretaget

Känslighetsanalys – ränterisk, Mkr 2010 2009 2010 2009

Riskparameter

Ökning av marknadsräntan

Värdeminskning räntebärande tillgångar – 527 – 541 – 484 – 501

Minskning av redovisat värde på räntebärande skulder (inklusive realistiskt värderade försäkringsskulder) 645 652 618 626

Nettopåverkan årets resultat 122 112 133 125

Nettopåverkan eget kapital 122 112 133 125

Minskning av marknadsräntan

Värdeökning räntebärande tillgångar 558 576 514 534

Ökning av redovisat värde på räntebärande skulder (inklusive realistiskt värderade försäkringsskulder) – 707 – 707 – 677 – 677

Nettopåverkan årets resultat – 154 – 131 – 163 – 143

Nettopåverkan eget kapital – 154 – 134 – 163 – 143

De ränteförändringar som känslighetsanalysen beräknats på för 2010 är för nominella respektive reala marknadsräntor en minskning med 0,98 (0,99) respektive 0,42 (0,48) procentenheter. Dessa nivåer används även vid beräkning av Finansinspektionens trafikljus.

46 (91)


Valutakursexponering USD EUR JPY DKK Övrigt

Koncernen 2010


Aktier och andelar 962 296 170 381 398

Fastigheter – 176 – – –

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 110 – 12 –

Övriga tillgångar 9 557 – 1 2

Summa tillgångar 971 1 139 170 394 400

Övriga skulder och avsättningar – 1 – – – –

Summa skulder och avsättningar – 1 – – – –

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 970 1 139 170 394 400

Nominellt värde valutaterminer – 541 – 325 – – –

Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat 429 814 170 394 400

Valutakursexponering USD EUR GBP JPY Övrigt

Koncernen 2009




Obligationer och andra räntebä-rande värdepapper – 92 – – 14

Övriga tillgångar 208 830 1 1 3


Övriga skulder och avsättningar – – – – –

Summa skulder och avsättningar – – – – –




ValutakursriskMed valutakursrisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder sjunker till följd av en växelkursförändring. Normalt kurssäkras utländska inne-hav i alternativa placeringar och fastigheter. Företagets valutaexponering före och efter säkring med derivat redovisas i nedanstående tabell.

Valutakursexponering USD EUR JPY DKK Övrigt





Obligationer och andra räntebä-rande värdepapper – 110 – 12 –

Andra finansiella placeringstill-gångar – – – 169 –



Övriga skulder och avsättningar – 1 – – – –

Summa skulder och avsättningar – 1 – – – –


Nominellt värde valutaterminer – 541 – 325 0


Valutakursexponering USD EUR GBP JPY Övrigt





Obligationer och andra räntebä-rande värdepapper – 92 – – 14



Övriga skulder och avsättningar – – – – –

Summa skulder och avsättningar – – – – –




47 (91)


Känslighetsanalys – valutakursriskEn ogynnsam förändring med 10 procent av bolagets nettoexponering mot ut-ländska valutor (efter ekonomisk säkring med derivat) påverkar resultat före skatt enligt nedanstående tabell.


2010 2009 2010 2009

USD – 43 – 35 – 42 – 34

EUR – 81 – 96 – 81 – 96

GBP 1) 0 – 12 0 – 12

JPY – 17 – 13 – 17 – 13

DKK 2) – 39 0 – 56 0

Övrigt – 40 – 21 – 40 – 21

1) GBP ingår år 2010 i posten övrigt.

2) DKK ingår år 2009 i posten övrigt.

Aktiekursrisk, fastighetsprisrisk och övrig marknadsrisk Med aktiekursrisk, fastighetsprisrisk och övrig marknadsrisk förstås risken att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar av värdet på aktier, fastigheter och övriga tillgångsslag som ej omfattas av riskerna ovan.

Känslighetsanalys – aktiekursrisk, fastighetsprisrisk och övrig marknadsriskI tabellen nedan redovisas effekten på årets resultat av en 10% värdenedgång på balansposterna aktier och andelar, byggnader och mark samt de innehav under aktier och andelar i koncernföretag där en 10 % värdenedgång på marknadsvär-det skulle påverka resultatet. I förekommande fall har effekten av exponeringen på noterade aktier påverkats av innehav i aktiederivat. Jämförelsetalen för år 2009 har justerats eftersom grunderna för beräkningarna har ändrats.


Mkr 2010 2009 2010 2009

Noterade aktier – 448 – 436 – 429 – 420

Onoterade aktier – 22 – 19 – 49 – 39

Fastigheter – 100 – 94 – 179 – 136

DerivatUnder året har handel skett med valutaterminer, aktieindexterminer, aktieindex-optioner, ränteterminer och ränteoptioner. Handeln med valutaterminer har skett med syfte att reducera valutakursrisken i portföljen. Syftet med handeln av aktie-indexterminer och aktieindexoptioner har varit att effektivisera förvaltningen. Handeln med ränteterminer och ränteoptioner har skett med syfte att justera ränteportföljens risk.

Beskrivning av kreditrisker i derivatKreditrisken för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åta-ganden i enlighet med avtalen. För standardiserade derivat begränsas kreditris-ken till medel på konto hos den s.k. clearingkontohållaren. För ej standardiserade derivat begränsas kreditrisken genom att alla orealiserade vinster säkerställs av motparterna i enlighet med s.k. ISDA-avtal och CSA-avtal.

Beskrivning av marknadsrisker i derivatMed marknadsrisk för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie- och valutakurser etc.

Beskrivning av likviditetsrisker i derivatLikviditetsrisken avser risken för att ett visst derivat ej kan avyttras/förvärvas utan större prispåverkan eller att transaktionen medför stora kostnader. Handel har endast skett med derivat i marknader med god likviditet, varför likviditetsris-ken i innehavet är låg.

Risker inom all verksamhetMed risker inom all verksamhet avses operativ risk, strategisk risk samt ryktesrisk.

Operativ risk definieras som risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. De operativa riskerna är uppdelade i interna processer, personal, sys-tem, externa händelser, compliance, legal risk samt säkerhetsrisk. Operativa ris-ker kan exempelvis handla om brister i intern kontroll, system eller teknisk ut-rustning. I operativa risker ingår även interna och externa risker för oegentlighe-ter samt beredskapsplaner. Effekten av utfallen operativ risk är ekonomisk förlust. Identifiering av operativa risker ingår som en del av den process som be-skrivs ovan (Koncernövergripande riskhantering) och sker främst genom självut-värdering. För att kontrollera och minska de operativa riskerna tas åtgärder fram både för att hantera och förebygga dessa. Samtliga risker förses med riskägare och åtgärdsansvariga som bland annat ansvarar för att riskerna kontinuerligt följs upp. Information om realiserade risker samlas systematiskt i Folksams incident-rapporteringssystem. De incidenter som rapporteras kategoriseras och värderas, och informationen om dessa incidenter utgör en viktig del vid den ovan nämnda självutvärderingen. Genom att hantera de operativa riskerna på ett samordnat

48 (91)


och strukturerat vis ökar organisationens möjligheter att nå de uppsatta målen. Strategisk risk definieras som risken för oväntat utfall till följd av felriktade af-

färsbeslut, förändrade affärsförutsättningar samt oförmåga att reagera på ut-vecklingen eller förändringar i branschen. Det avser också risken för ett oväntat utfall på grund av brister i VD:s och styrelsernas planering, organisation, uppfölj-ning och kontroll av verksamheten. De strategiska riskerna hanteras framför allt av koncernledning och styrelser. Val av affärsstrategier och samarbetspartners, resursfördelning och företagsförvärv är exempel på sådana riskområden.

Ryktesrisk definieras som risken för betydande ekonomiska förluster till följd av förlorat anseende hos kunder, partner och myndigheter. Exempel på orsaker som kan bidra till negativ publicitet är produktförändringar, intern brottslighet, inte följt interna och externa regelverk, stora skadehändelser, otydlig information, bristande krishantering och händelser kopplade till sponsorskap. Om något av ovanstående skulle inträffa skulle det kunna få konsekvenser på Folksams varu-märke och det ekonomiska resultatet.

Not 3. Koncernen Moderföretaget

Premieinkomst, Mkr 2010 2009 2010 2009

Direkt försäkring i Sverige 9 173 8 597 8 025 7 641

Premier för mottagen återförsäkring 1) 1 1 6 5

Premier för avgiven återförsäkring – 49 – 46 – 42 – 39

9 125 8 552 7 989 – 7 607

1) Varav mottagen återförsäkring från koncernföretag – – 5 4

Not 4. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalunderlaget utgörs av ett genomsnitt av de försäkringstekniska avsättning-arna f e r. Kalkylräntesatsen som har använts motsvarar räntenivån på statsobli-gationer med en löptid som refererar till de försäkringstekniska avsättningarnas genomsnittliga löptid (drygt 2 respektive 7 år). Hänsyn har tagits till de försäk-ringstekniska avsättningar som gjorts respektive år. Använd kalkylräntesats va-rierar mellan 1,3 procent och 3,9 procent beroende på produkt.

Not 5.Försäkringsersättningar, Mkr 2010 2009

Koncernen Skadekostnader hänförliga till årets verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 3 167 7 – 3 160 – 2 796 – – 2 796

Förändring i avsättning för oreglerade skador – 3 184 27 – 3 157 – 2 862 12 – 2 850

Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader 38 0 38 8 – 8

Driftskostnader för skadereglering – 656 0 – 656 – 713 – – 713

Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet – 6 969 34 – 6 935 – 6 363 12 – 6 351

Skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 633 174 – 2 459 – 2 584 194 – 2 390

Förändring i avsättning för oreglerade skador 2 706 – 200 2 506 2 530 –211 2 319

Utbetalda skadelivräntor – 190 0 – 190 – 180 – – 180

Förändring i avsättning för skadelivräntor – 187 0 – 187 – 145 – – 145

Summa skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet – 304 – 26 – 330 – 379 – 17 – 396

Summa försäkringsersättningar – 7 273 8 – 7 265 – 6 742 – 5 – 6 747

Totalt utbetalda försäkrings-ersättningar Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 5 800 181 – 5 619 – 5 386 199 – 5 187

Utbetalda skadelivräntor – 189 0 – 189 – 180 – – 180

Driftskostnader för skadereglering – 656 0 – 656 – 712 – – 712

Utbetalda försäkringsersättningar – 6 645 181 – 6 464 – 6 278 199 – 6 079

Förändring i Avsättning för oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoFörändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador – 170 – 173 – 343 – 53 – 204 – 257

Förändring i avsättning för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) – 308 0 – 308 – 274 0 – 274

Förändring i avsättning för skadelivräntor – 187 0 – 187 – 145 – – 145

Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader 38 0 38 8 – 8

Summa – 628 – 173 – 801 – 464 – 204 – 668

Summa försäkringsersättningar – 7 273 8 – 7 265 – 6 742 – 5 – 6 747

49 (91)


Försäkringsersättningar (forts) 2010 2009

Moderföretaget

Skadekostnader hänförliga till årets verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 699 4 – 2 695 – 2 464 – – 2 464

Förändring i avsättningar för oreglerade skador – 2 759 17 – 2 742 – 2 549 3 – 2 546

Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader 40 – 40 5 – 5

Driftskostnader för skadereglering – 589 – – 589 – 662 – – 662

Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet – 6 007 21 – 5 986 – 5 670 3 – 5 667

Skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 2 373 171 – 2 202 – 2 345 193 – 2 152

Förändring i avsättning för oreglerade skador 2 415 – 203 2 212 2 249 – 208 2 041

Utbetalda skadelivräntor – 190 – – 190 – 180 – – 180

Förändringar i avsättning för skadelivräntor – 188 – – 188 – 145 – – 145

Summa skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet – 336 – 32 – 368 – 421 – 15 – 436

Summa försäkringsersättningar – 6 343 – 11 – 6 354 – 6 091 – 12 – 6 103

Totalt utbetalda försäkrings-ersättningar Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoUtbetalda skadeersättningar – 5 072 175 – 4 897 – 4 809 193 – 4 616

Utbetalda skadelivräntor – 190 – – 190 – 180 – – 180

Driftskostnader för skadereglering – 589 – – 589 – 662 – – 662

Utbetalda försäkringsersättningar – 5 851 175 – 5 676 – 5 651 193 – 5 458

Förändring i Avsättning för oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven NettoFörändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador – 63 – 186 – 249 1 – 205 – 204

Förändring i avsättning för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) – 281 – – 281 – 301 – – 301

Förändring i avsättning för skadelivräntor – 188 – – 188 – 145 – – 145

Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader 40 – 40 5 – 5

Summa – 492 – 186 – 678 – 440 – 205 – 645

Summa försäkringsersättningar – 6 343 – 11 – 6 354 – 6 091 – 12 – 6 103


Driftskostnader, Mkr 2010 2009 2010 2009Specifikation av resultatposten driftskostnaderAnskaffningskostnader 1) – 747 – 813 – 594 – 677

Förändring av Förutbetalda anskaffningskostnader – 30 39 – 34 44

Administrationskostnader 2) – 798 – 834 – 694 – 745

Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring – – – –

– 1 575 – 1 608 – 1 322 – 1 378

Övriga driftskostnaderSkaderegleringskostnader ingående i Utbetalda försäkringsersättningar – 656 – 713 – 589 – 662

Kostnader för finansförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 26 – 35 – 24 – 33

Kostnader för fastighetsförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 4 – 4 – 4 – 4

– 686 – 752 – 617 – 699

Summa driftskostnader – 2 261 – 2 360 – 1 939 – 2 077

1) Varav provisioner i direktförsäkring – 226 – 279 – 73 – 1432) Varav erlagda provisioner till koncernföretag

i mottagen återförsäkring – – – –

Totala driftskostnader uppdelade på kostnadsslagDirekta och indirekta personalkostnader – 1 569 – 1 486 – 1 538 – 1 412

Lokalkostnader – 158 – 169 – 156 – 167

Avskrivningar – 49 – 42 – 37 – 37

Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring – – – –

Andra verksamhetsrelaterade kostnader – 485 – 663 – 208 – 461

– 2 261 – 2 360 – 1 939 – 2 077

Operationella leasingavtal (leasetagare)

Operationell leasing där företaget är leasetagare avser i huvudsak kostnader för lokaler, bilar och PC-utrustning.

Totala framtida minimileaseavgifter Koncernen Moderföretaget

Förfallotidpunkter 2010 2009 2010 2009<1 år – 190 – 169 – 190 – 169

1–5 år – 572 – 450 – 572 – 450

>5 år – 152 – 34 – 152 – 34

Summa – 914 – 653 – 914 – 653

Totala leasingavgifter under perioden – 190 – 187 – 190 – 187

varav minimileaseavgifter – 164 – 165 – 164 – 165

varav variabla avgifter – 26 – 22 – 26 – 22

50 (91)


Koncernen ModerföretagetDriftskostnader, Mkr (forts.) 2010 2009 2010 2009Arvode och kostnadsersättningar till revisorerKPMGRevisionsuppdrag – 6 – 5 – 5 – 4Revisionsverksamhet utöver uppdraget – 1 – 1 – 1 – 1Skatterådgivning 0 0 0 0Övriga tjänster 0 0 0 0

Övriga revisorerRevisionsuppdrag 0 0 0 0

– 7 – 6 – 6 – 5


Kapitalavkastning, intäkter Mkr 2010 2009 2010 2009Hyresintäkter från byggnader och mark 69 71 69 71

Erhållna utdelningar 46 71 51 136varav övriga erhållna utdelningar 46 57 43 50varav koncernbidrag – – 8 86

Ränteintäkter m mObligationer och andra räntebärande värdepapper 562 596 514 554Koncernföretag – – 0 1Övriga ränteintäkter 15 36 13 30varav från finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde med värdeförändringarna redo-visade över resultaträkningen 16 36 13 31

Återförda nedskrivningarAktier och andelar – – – –Övriga placeringstillgångar 2 – – –

Valutakursvinst netto – – – –

Realisationsvinst, nettoByggnader och mark – 300 – 300Aktier och andelar 13 – 58 7 –Räntebärande värdepapper 192 29 180 –Övriga placeringstillgångar – 0 – –

899 1 031 834 1 092

Operationella leasingavtal (leasegivare)Operationell leasing där företaget är leasegivare avser intäkter för lokaler.

Totala framtida minimileaseavgifter Koncernen ModerföretagetFörfallotidpunkt 2010 2009 2010 2009<1 år 115 93 115 931–5 år 254 252 254 252>5 år 12 16 12 16Summa 381 361 381 361

Koncernen Moderföretaget(forts.) 2010 2009 2010 2009Totala leasingavgifter under perioden 115 100 115 100varav minimileaseavgifter 99 82 99 82varav variabla avgifter 16 18 16 18


Orealiserade vinster på placeringstillgångar, Mkr 2010 2009 2010 2009

Byggnader och mark 49

Aktier och andelar 54 1 380 1 182 1 360

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 198 – – –

Övriga finansiella placeringstillgångar 53 62 53 –

1 305 1 442 1 284 1 360


Kapitalavkastning, kostnader Mkr 2010 2009 2010 2009

Driftskostnader för byggnader och mark – 46 – 44 – 46 – 44

Kapitalförvaltningskostnader – 26 – 35 – 24 – 33

Räntekostnader m m

Koncernföretag – – 0 0

Övriga räntekostnader – 51 – 171 – 51 – 171

varav från finansiella skulder som inte värderas till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen – 52 – 171 – 51 – 171

Av- och nedskrivningar

Aktier och andelar – – – 53 –

Övrig placeringstillgångar – 2 – 55 –

Valutakursförlust, netto – 23 – 47 – 23 – 45

Realisationsförlust, netto

Aktier och andelar – – – – 68

Räntebärande värdepapper – – – –

– 148 – 352 – 197 – 361


Orealiserade förluster på placeringstillgångar, Mkr 2010 2009 2010 2009

Byggnader och mark – – 119 – – 119

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 339 – 69 – 308 – 48

Övriga finansiella placeringstillgångar – – 28 – – 28

– 339 – 216 – 308 – 195

51 (91)


Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Koncernen, 2010

Finansiella tillgångar, MkrTillgångar som bestämts

tillhöra kategorienInnehav för

handelsändamålLåne-

fordringar SummaAktier och andelar 1 162 – – 1 162

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 480 – – 480

Derivat, netto – – – –

Övriga finansiella placeringstillgångar 57 – – 57

Övriga fordringar – – 29 29

Summa 1 699 – 29 1 728

Finansiella skulder, MkrInnehav för

handelsändamålÖvriga

skulder SummaSkulder till kreditinstitut – – –

Derivat, netto – 6 – – 6

Övriga skulder 0 – 20 – 20

Summa – 6 – 20 – 26


Koncernen, 2009







Derivat, netto – 44 – 44

Övriga finansiella placeringstillgångar – 25 – – – 25


Summa 2 101 44 49 2 194



skulder SummaSkulder till kreditinstitut – – –

Derivat, netto – – –

Övriga skulder – 87 – – 87

Summa – 87 – – 87

Not 11. Nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument

52 (91)


Not 11. Nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument (forts.)


Moderföretaget, 2010







Derivat, netto – – – –



Summa 1 639 – 28 1 667



skulder SummaDerivat, netto – 1 – – 1

Övriga skulder – – 6 – 6

Summa – 1 – 6 – 7









Derivat, netto – 33 – 33

Övriga finansiella placeringstillgångar – 25 – 0 – 25


Summa 2 027 33 44 2 104



skulder SummaDerivat, netto – – –

Övriga skulder – 87 – – 87

Summa – 87 – – 87

53 (91)



Bokslutsdispositioner, Mkr 2010 2009 2010 2009

Förändring av säkerhetsreserv – – – 809 – 1 483


Skatter, Mkr 2010 2009 2010 2009

Skatt på årets resultat

Aktuell skattekostnad 0 0 – –

Uppskjutna skattekostnader/skatteintäkter – 427 – 613 – 231 – 207

– 427 – 613 – 231 – 207

Specifikation av aktuell skattekostnad

Periodens skattekostnad 0 0 0 –

Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år – – 0 –

0 0 0 –

Specifikation av uppskjutna skattekostnader/ skatteintäkter

Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader – 427 – 612 – 231 – 207

Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt avseende förändring i skattesats eller införda skatter – – 0 –

Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat underskottsavdrag 0 – 1 – 0

Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag – – – –

– 427 – 613 – 231 – 207

Avstämning av effektiv skattesats avseende inkomstskatt

Resultat före skatt 1 713 2 254 942 713

Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget – 450 – 593 – 248 – 187

Andra inte avdragsgilla kostnader/ inte skattepliktiga intäkter 15 – 14 – 2 – 19

Avvikande skatt på resultatandelar i intresseföretag – – – –

Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag – 1 – 5 – –

Skatteeffekt till följd av ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt 9 0 – –

Lämnade koncernbidrag – – 18 –

Skatteeffekt hänförlig till tidigare år samt ändrade skattesatser – – 1 – – 1

– 427 – 613 – 231 – 207

Skatter, Mkr (forts.) 2010 2009

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Koncernen

Före skatt Skatt

Efter skatt

Före skatt Skatt

Efter skatt

Aktuariella vinster och förluster inkl löneskatt 335 – 87 248 495 – 130 365

Not 14. Goodwill

Mjukvaror och övriga immateriella

tillgångar

Immateriella tillgångar, Mkr 2010 2009 2010 2009

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående balans 29 29 375 313

Investeringar – – 106 67

Försäljningar och utrangeringar – – – – 5

Utgående balans 29 29 481 375

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans – – – 235 – 168

Årets avskrivningar – – – 76 – 70

Försäljningar och utrangeringar – – – 3

Utgående balans – – – 311 – 235

Redovisade värden 29 29 170 140

Goodwillen på 29 miljoner kronor avser det under 2007 förvärvade dotterbolaget Tre Kronor Försäkring AB. Värdet i bolaget består i av det förvärvade beståndet, ett inarbetat varumärke samt tillgången till Swedbanks kontorsnät där bolagets produkter ska säljas. Vidare kan Folksam få samordningsvinster då mycket av de gemensamma resurserna kan nyttjas för att driva Tre Kronor Försäkring AB.

Årets avskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningen

Driftskostnader – – – 76 – 70

54 (91)


Not 14. Immateriella tillgångar, Mkr (forts.)

Mjukvaror och övriga immateriella

tillgångar

2010 2009

Moderföretaget


Ingående balans 356 294

Investeringar 105 67

Försäljningar och utrangeringar – – 5

Utgående balans 461 356

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans – 225 – 162

Årets avskrivningar – 73 – 66

Försäljningar och utrangeringar – 3

Utgående balans – 298 – 225

Redovisade värden 163 131

Avskrivning sker på anskaffningsvärdet med 20 procent.

Årets avskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningen

Driftskostnader – 73 – 66

Årets nedskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningen

Driftskostnader – 3


Byggnader och mark, Mkr 2010 2009 2010 2009

Marknadsvärde

Redovisat värde vid årets ingång 553 604 942 1 052

Investeringar 8 7 9 9

Avyttrade fastigheter – – – –

Orealiserade värdeförändringar 52 – 58 48 – 119

Redovisat värde vid årets utgång 613 553 999 942

Värden uppdelade på rörelse- och förvaltningsfastigheter

Rörelsefastigheter

Anskaffningsvärde vid årets ingång 291 290

Investeringar 1 1

Avyttrade fastigheter 0 –

Anskaffningsvärde vi årets utgång 292 291

Redovisat värde vid årets utgång 388 393

Förvaltningsfastigheter

Anskaffningsvärde vid årets ingång 514 507 511 504

Investeringar 8 7 8 7

Anskaffningsvärde vi årets utgång 522 514 519 511

Redovisat värde vid årets utgång 613 553 611 549

55 (91)


Bedömt marknadsvärde Geografisk marknad Typ av fastighet

Kontrakterad årshyra 1)

Drifts - överskott 2)

Direkt - avkastning 3)

Marknads- värde

Marknads- värde 4)

Avkastnings- krav 5)

KoncernStockholm med närförort Kontors- och affärsfastigheter 15 8 4,1 % 186 19 414 6,5 %

Övriga Sverige Kontors- och affärsfastigheter 46 19 4,4 % 427 10 527 5,5–7,1 %

60 27 4,3 % 613 12 394 5,5–7,1 %

ModerbolagetStockholm & Göteborg med närförort Kontors- och affärsfastigheter 49 32 5,6 % 575 21 289 5,9–6,5 %

Övriga Sverige Kontors- och affärsfastigheter 46 19 4,5 % 424 10 453 5,5–7,1 %

95 51 5,1 % 999 14 784 5,5–7,1 %

1) Hyreskontrakt per 1 januari omräknat till helår.

2) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari.

3) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari i förhållande till marknadsvärde.

4) Marknadsvärde i kronor per kvm lokalarea (exkl garage).

5) Vid värderingarna tillämpade avkastningskrav.

Värderingsantaganden i genomsnitt

Inflationsantagande 1,9%

Kalkylränta restvärde 8,2%

Direktavkastning restvärde 6,2%

Långsiktig vakansgrad 6,2%

Drifts & Underhållskostnader År 1 408 kr/kvm

Investeringar År 1 291 kr/kvm

Marknadshyra (vid noll vakans) 1 403 kr/kvm

Marknadsvärdet har bedömts med en marknadsanpassad flerårig kassaflödes-analys. Kalkylperioden uppgår till 5 alternativt 10 år. Metoden innebär en analys av de förväntade framtida betalningsströmmar (hyror, vakans, drift- och under-hållskostnader med mera) som en förvaltning av fastigheten kan antas generera. I kassaflödeskalkylen görs en nuvärdesberäkning av de bedömda framtida betal-ningsströmmarna. Som grund för bedömningar om marknadens avkastningskrav ligger ortsprisanalyser av gjorda jämförbara fastighetsköp.

Koncernen ModerföretagetPåverkan på periodens resultat 2010 2009 2010 2009Hyresintäkter brutto 102 104 102 104Internhyror – 32 – 32 – 32 – 32Hyresintäkter 70 72 70 72Direkta kostnader för fastigheter som

genererat hyresintäkter under perioden – 46 – 44 – 46 – 44inte genererat hyresintäkter under perioden 0 0 0 0

24 28 24 28

TaxeringsvärdenTaxeringsvärden byggnader (i Sverige) 505 422 505 422Taxeringsvärden mark (i Sverige) 178 128 178 128

683 550 683 550

Klassificeringen av rörelse- respektive förvaltningsfastigheter har gjorts med ut-gångspunkt från den internt nyttjade andelen av respektive fastighet, med utgå-ende hyra som bas. För de fastigheter där andelen internt nyttjande uppgår till mer än 15 procent har fastigheten klassificerats som rörelsefastighet. Rörelse-fastighet redovisas i koncernen som materiell anläggningstillgång i not 27. Samt-liga fastigheter har marknadsvärderats. Marknadsvärdebedömningarna har ge-nomförts i enlighet med riktlinjer framtagna av Svenska Fastighetsindex och har utförts av externa oberoende värderingsmän auktoriserade av ASPECT. För bola-get finns inga begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter. Det finns inte heller några förpliktelser att köpa, uppföra eller exploatera förvaltningsfastig-heter eller att utföra reparationer, underhåll eller förbättringar. 36 procent av den uthyrningsbara ytan (koncernen) används i Folksams verksamhet.

56 (91)


Not 16.

Aktier och andelar i koncernföretag, Mkr

Organisa- tions-

nummer Antal

Kapital- andel

i %

Bokfört värde

2010

Bokfört värde 2009

Moderföretaget

CU Försäkringar AB 556034-6792 1 000 100 0 0

Folknet AB 556581-4182 1 000 100 0 0

Folksam Hälsa AB 556237-1285 100 000 100 6 8

Folksam Inköp AB 556454-1182 2 000 100 0 0

Folksam Insurance & Risk Management AB 556443-4032 10 000 100 1 1

Folksam Sak Fastighets AB 556236-2342 5 200 100 795 846

Folksam Spar AB (publ) 556055-3470 50 000 100 26 26

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) 516401-6700 200 000 100 300 300

Skanstull Invest BV 402 100 0 0

Tre Kronor Försäkring AB 516406-0369 25 000 100 275 161

Bokfört värde 1 403 1 342

Verkligt värde 1 548 1 553

Samtliga aktier är onoterade.

Moderföretaget

2010 2009



Förvärv – –

Försäljning – –

Förändringar till följd av under året lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott 114 –


Ackumulerade nedskrivningar

Ingående balans – 240 – 240

Under året återförda nedskrivningar – –

Årets nedskrivningar – 53 –

Utgående balans – 293 – 240

Redovisat värde 31 december 1 403 1 342

Nedskrivning av aktier och andelar i koncernföretag är hänförligt till valutakursförändringar.

Kapitalandel i %

Koncernföretag Säte 2010 2009

CU Försäkringar AB Sundsvall 100 100

Folknet AB Stockholm 100 100

Folksam Hälsa AB Stockholm 100 100

Folksam Inköp AB Stockholm 100 100

Folksam Insurance & Risk Management AB Stockholm 100 100

Folksam Sak Fastighets AB Stockholm 100 100

Folksam Spar AB (publ) Stockholm 100 100

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) Stockholm 100 100

Skanstull Invest BV Stockholm 100 100

Tre Kronor Försäkring AB Stockholm 100 100

Folksam Hälsa Ramlösakliniken AB Helsingborg – 100

Folksam Hälsa Föllingekliniken AB Krokom 100 100

Föllingegården KB Krokom 100 100

Folksam Hälsa Åre AB Åre – 100

Hälsoinvest Blekinge AB Karlshamn – 100

57 (91)


Not 17. Aktier och andelar i intresseföretag

Organisations- nummer Säte Antal

Kapital- andel i %



Koncernen

Folksam Property Holding 1 B V Amsterdam 55 400 50 795 893

Consulting AB Lennermark & Andersson 556131-2223 Örebro 1 209 22 9 8

Folksam Cruise Holding AB 556767-4121 Stockholm 250 25 26 –

Bokfört värde 830 901

Moderföretaget

Consulting AB Lennermark & Andersson 556131-2223 Örebro 1 209 22 6 6

Folksam Cruise Holding AB 556767-4121 Stockholm 250 25 27 –

Bokfört värde 33 6

Röstandel i respektive företag motsvaras av kapitalandel.

Samtliga aktier är onoterade.


Ackumulerade anskaffningsvärden, Mkr 2010 2009 2010 2009


Förvärv 26 – 27 –

Andel i intresseföretagets resultat 21 13 – –

Omräkningsdifferens – 118 – 70 – –


Redovisat värde 830 901 33 6


Sammanlagda belopp för intressebolag, Mkr


Summa skulder 54 53 54 53

Summa eget kapital 1 720 1 823 129 38

Intäkter 141 141 138 123

Årets resultat 49 42 10 13


Aktier och andra andelar, Mkr 2010 2009 2010 2009

Bokfört värde 4 975 3 790 4 769 3 592

Anskaffningsvärde 3 272 3 197 3 103 3 019

Verkligt värde 4 975 3 790 4 769 3 592

varav:

Noterade aktier 4 329 3 522 4 132 3 342

Onoterade aktier 646 268 637 250

58 (91)



Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Mkr 2010 2009 2010 2009

Upplupet anskaffningsvärde

Statsskuldväxlar – 108 – 99

Svenska staten 4 283 4 546 4 015 4 251

Svenska bostadsinstitut 9 483 9 042 8 874 8 298

Svenska räntefonder 286 159 – –

Övriga svenska emittenter 4 279 4 221 4 021 4 071

Utländska stater 373 373 359 360

Övriga utländska emittenter 30 14 30 14

18 734 18 463 17 299 17 093

varav:

Noterade 18 722 18 448 17 287 17 079

Onoterade 12 15 12 14

Tidsbundna förlagsbevis – – – –

Eviga förlagsbevis 12 14 12 14

Verkligt värde

Statsskuldväxlar – 108 – 99

Svenska staten 4 372 4 667 4 100 4 366

Svenska bostadsinstitut 9 396 9 177 8 792 8 423

Svenska räntefonder 272 156 – 0

Övriga svenska emittenter 4 263 4 279 4 006 4 129

Utländska stater 373 372 360 358

Övriga utländska emittenter 30 14 30 14

18 706 18 773 17 288 17 389

varav:

Noterade 18 694 18 758 17 276 17 375

Onoterade 12 15 12 14

Tidsbundna förlagsbevis – – – –

Eviga förlagsbevis 12 14 12 14

Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominella värden 1 321 1 622 1 235 1 622

Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominella värden 24 38 30 38

Moderföretaget Vid värdering av räntebärande värdepapper enligt upplupet anskaffningsvärde skulle balansposten redovisas till ett belopp på 17 299 (17 093) miljoner kronor.


Övriga lån, Mkr 2010 2009 2010 2009

Upplupet anskaffningsvärde 168 88 168 88




Derivat, Mkr 2010 2009 2010 2009

Derivatinstrument med positiva värden eller värde noll

Verkligt värde

Aktieoptioner – 330 – 330

Aktieterminer 0 – 0 –

Ränteterminer 0 – 0 –

Valutaterminer 19 – 19 –

19 330 19 330

Anskaffningsvärde


Aktieterminer – – – –

Ränteterminer – – – –

Valutaterminer – – – –

– 270 – 270

Under året har avtal ingåtts avseende valutaterminer, ränteterminer samt aktie-optioner. Valutaterminsavtalen har ingåtts med syfte att eliminera valutarisken i portföljen. Ränteterminsavtalen har ingåtts med syfte att justera ränteportföljens duration. Syftet med aktieoptionsavtalen har varit att effektivisera förvaltningen.

Beskrivning av kreditriskerKreditrisk för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtagan-den i enlighet med avtalen. För ej standardiserade derivat regleras kreditrisken i ISDA-avtal och CSA-avtal.

Beskrivning av marknadsriskerMed marknadsrisker för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie- och valutakurser.

59 (91)



Övriga finansiella placeringstillgångar 2010 2009 2010 2009



Anskaffningsvärde 114 113 114 113


Fordringar avseende direkt försäkring 2010 2009 2010 2009

Försäkringstagare 2 431 2 101 1 985 1 743

Försäkringsföretag 170 182 145 164

2 601 2 283 2 130 1 907


Fordringar avseende återförsäkring 2010 2009 2010 2009

Fordringar på koncernföretag – – – 2

Övrigt 188 215 184 213

188 215 184 215


Övriga fordringar 2010 2009 2010 2009

Fordringar på koncernföretag – – 11 93

Fordringar på närstående företag 325 364 321 357

Övriga fordringar 86 52 83 50

411 416 415 500

60 (91)


Not 26. Finansiella tillgångar och skulder

Information om redovisade värden per kategori av finansiella instrument


Koncernen 2010


tillhöra kategorinInnehav för

handelsändamål LånefordringarSumma

redovisat värde Verkligt värdeAnskaff-

ningsvärde

Aktier och andelar 4 975 – – 4 975 4 975 3 272


räntebärande värdepapper 18 706 – – 18 706 18 706 18 735

Övriga lån – – 168 168 168 168

Utlåning till kreditinstitut – – 27 27 27 27

Övriga finansiella placeringstillgångar 206 – – 206 206 206

Derivat – 19 – 19 19 –

Fordringar – – 2 040 2 040 2 040 2 040

Upplupna intäkter – – 288 288 288 288

Summa 23 887 19 2 523 26 429 26 429 24 736

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Koncernen 2010

Finansiella skulder, Mkr

Finansiella skulder som bestämts


handels ändamålÖvriga

finansiella skulderSumma

redovisat värde Verkligt värde

Efterställda skulder – – – – –

Depåer från återförsäkrare – – – – –

Skulder avseende direkt försäkring – – – – –

Skulder avseende återförsäkring – – – – –

Obligationslån – – – – –

Konvertibla skuldebrev – – – – –

Skulder till kreditinstitut – – 4 4 4

Derivat – 3 – 3 3

Övriga skulder – – 394 394 394

Upplupna kostnader – – 0 0 0

Summa – 3 398 401 401

61 (91)


Not 26. Finansiella tillgångar och skulder (forts.)


Koncernen 2009



handelsändamål LånefodringarSumma


ningsvärde



räntebärande värdepapper 18 773 – – 18 773 18 773 18 463

Lån med säkerhet i fast egendom – – – – – –

Övriga lån – – 88 88 88 88

Utlåning till kreditinstitut – – 22 22 22 22


Derivat – 330 – 330 330 270

Fordringar – – 2 262 2 262 2 262 2 262


Summa 22 715 330 2 671 25 716 25 716 24 713


Koncernen 2009






redovisat värde Verkligt värdeEfterställda skulder – – 975 975 975

Depåer från återförsäkrare – – – – –

Skulder avseende direkt försäkring – – – – –

Skulder avseende återförsäkring – – – – –

Obligationslån – – – – –

Konvertibla skuldebrev – – – – –

Skulder till kreditinstitut – – 5 5 5

Derivat – 247 – 247 247



Summa – 247 1 453 1 700 1 700

62 (91)









ningsvärde



värdepapper 17 288 – – 17 288 17 288 17 299

Övriga lån 168 168 168 168


Derivat – 19 19 19 –

Fordringar – – 1 912 1 912 1 912 1 912


Summa 22 263 19 2 350 24 632 24 632 22 958









Derivat – 3 – 3 3


Upplupna kostnader – – – – –

Summa – 3 467 470 470

63 (91)









ningsvärde



värdepapper 17 389 – – 17 389 17 389 17 093

Övriga lån – – 88 88 88 88


Derivat – 330 – 330 330 270

Fordringar – – 2 220 2 220 2 220 2 220


Summa 21 133 330 2 587 24 050 24 050 23 082









Efterställda skulder – – 975 975 975

Derivat – 247 – 247 247



Summa – 247 1 428 1 675 1 675

64 (91)


Information om finansiella instruments verkliga värdenI nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. I not 1 Redovisningsprinciper återfinns beskrivningar om hur verkligt värde bestäms av-seende tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas

i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Inga betydande överföringar mellan nivå 1 och 2 har skett under året.

Koncernen 2010

Tillgångar, Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Aktier och andelar 4 331 192 452 4 975

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 687 2 007 12 18 706

Derivat 0 19 – 19

Övriga finansiella placeringstillgångar – – 206 206

Summa 21 018 2 218 670 23 906

Skulder, Mkr

Derivat 3 – – 3

Summa 3 – – 3

Koncernen 2009



Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 980 779 14 18 773

Derivat – 330 – 330


Summa 21 513 1 306 226 23 045

Skulder, Mkr

Derivat 2 245 – 247

Summa 2 245 – 247




Obligationer och andra räntebärande värdepapper 15 402 1 874 12 17 288

Derivat 0 19 – 19


Summa 19 534 2 078 670 22 282

Skulder, Mkr

Derivat 3 0 3 3

Summa 3 0 3 3




Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 646 729 14 17 389

Derivat – 330 – 330


Summa 19 988 1 249 226 21 463

Skulder, Mkr

Derivat 2 245 – 247

Summa 2 245 – 247

65 (91)


Tilläggsinformation avseende innehav inom nivå 3I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkning-en med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara marknadsdata (nivå 3).

Koncernen 2010Aktier och

andelar


räntebärande värdepapper

Övriga finansiella

placerings- tillgångar Totalt

Öppningsbalans 2010-01-01 60 14 152 226

Totalt redovisade vinster och förluster

redovisat i årets resultat 1) 368 –2 53 419

redovisat i övrigt totalresultat – – – –

Anskaffningsvärde förvärv 24 – 1 25

Försäljningslikvid försäljning – – – –

Förflyttning ut från nivå 3 – – – –

Förflyttning in till nivå 3 – – – –

Utgående balans 2010-12-31 452 12 206 670

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2010-12-311) 368 – 2 53 419

1) Redovisas i kapitalavkastning, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar i årets resultat

Koncernen 2009Aktier och

andelar



Övriga finansiella


Öppningsbalans 2009-01-01 335 15 180 530


redovisat i årets resultat 1) – 7 – 1 – 28 – 36


Anskaffningsvärde förvärv 37 – – 37

Försäljningslikvid försäljning – 305 – – – 305



Utgående balans 2009-12-31 60 14 152 226

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2009-12-31 1) – 12 – 1 – 28 – 41


Moderföretaget 2010Aktier och

andelar



Övriga finansiella


Öppningsbalans 2010-01-01 60 14 152 226


redovisat i årets resultat 1) 368 –2 53 419


Anskaffningsvärde förvärv 24 – 1 25

Försäljningslikvid försäljning – – – –



Utgående balans 2010-12-31 452 12 206 670

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som Ingår i den utgående balansen 2010-12-31 1) 368 – 2 53 419


Moderföretaget 2009Aktier och

andelar



Övriga finansiella


Öppningsbalans 2009-01-01 335 15 180 530


redovisat i årets resultat 1) – 7 – 1 – 28 – 36


Anskaffningsvärde förvärv 37 – – 37

Försäljningslikvid försäljning – 305 – – – 305



Utgående balans 2009-12-31 60 14 152 226

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som Ingår i den utgående balansen 2009-12-31 1) – 12 – 1 – 28 – 41


66 (91)



2010 2009

Känslighetsanalys Koncernen, Mkr

Effekt av gynnsam

förändring av anta-ganden

Effekt av ogynnsam förändring

av anta-ganden

Effekt av gynnsam



av anta-ganden

Aktier och andelar 45 – 45 2 – 2

Summa 45 – 45 2 – 2

Moderföretaget, Mkr

Effekt av gynnsam



av anta-ganden

Effekt av gynnsam



av anta-ganden

Aktier och andelar 45 – 45 2 – 2

Summa 45 – 45 2 – 2

I tabellen nedan presenteras en sammanställning av vilken effekt som föränd-ringar i observerbara antaganden skulle få på redovisat resultat

För flertalet av innehaven i nivå 3 finns det en betydande osäkerhet i värderingen då den bygger på indata som inte är observerbar på marknaden. Flertalet innehav värderas av ansvarig förvaltare eller av extern part utsedd av extern förvaltare där underlag till värderingen inte är tillgänglig. Folksam Sak har valt att visa vil-ken effekt en 10% förändring i marknadsvärdet skulle få på resultatet till följd av en kurs-/prisförändring. För år 2009 gjordes beräkningarna på delar av inneha-vet. För år 2010 har bolaget valt att beräkna kurs/prisrisk på hela innehavet.

Aktier och andelarVärdering av fond i fondinnehav sker av extern part utsedd av fond i fondförvalta-ren. Folksam Sak saknar därför tillräcklig information för att kunna redovisa ef-fekten av ändrade antaganden.

För fastighetsfonder finns en osäkerhet i värderingen pga värdet av de under-liggande fastigheterna. Även för dessa innehav saknas information för att kunna göra en adekvat beräkning av effekten av ändrade antaganden.

ObligationerDå verkligt värde överensstämmer med anskaffningsvärdet bedöms inga föränd-ringar i antaganden som erforderliga.

Övriga finansiella placeringstillgångarDen största delen av innehav i placeringsaktier värdebestäms genom substans-värdering. Då detta värde baseras på faktiska data och inte utifrån egna bedöm-ningar eller antaganden bedöms det bokförda värdet vara en god approximation av det verkliga värdet. För resterande del av övriga finansiella placeringstillgång-ar görs bedömningen att effekten av förändringar i antaganden inte är väsentlig.

Not 27. Materiella anläggningstillgångar, Mkr

Byggnader och mark

Kontors- utrustning

Data- utrustning

Övriga tillgångar Totalt

Koncernen 2010Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 455 59 383 17 914Förvärv 1 8 32 – 41Avyttringar och utrangeringar – – 4 – 15 – 2 – 21Utgående balans 456 63 400 15 934

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 7 – 46 – 307 – 12 – 372Årets avskrivningar – 8 – 5 – 31 – 1 – 45Avyttringar och utrangeringar – 4 11 1 16Utgående balans – 15 – 47 – 327 – 12 – 401

Ackumulerade nedskrivningarIngående balans – 55 – – – – 55Årets nedskrivningar – – – – – Återlagda tidigare nedskrivningar 2 – – – 2Utgående balans – 53 – – – – 53

Redovisat värde 1 januari 393 13 76 5 487Redovisat värde 31 december 388 16 73 3 480

67 (91)


Materiella anläggningstillgångar, Mkr (forts.)

Byggnader och mark

Kontors- utrustning

Data- utrustning


Koncernen 2009Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 454 52 353 17 422

Förvärv 1 7 40 1 48Avyttringar och utrangeringar – 0 – 10 – 1 – 11Utgående balans 455 59 383 17 459

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – – 40 – 283 – 11 – 334Årets avskrivningar – 7 – 6 – 31 – 2 – 39Avyttringar och utrangeringar – 0 7 1 8Utgående balans – 7 – 46 – 307 – 12 – 365

Ackumulerade nedskrivningarIngående balans – – – – – 55Årets nedskrivningar – 55 – – – – Återlagda tidigare nedskrivningar – – – – 2Utgående balans – 55 – – – – 53

Redovisat värde 1 januari 454 12 70 6 542Redovisat värde 31 december 393 13 76 5 487

Not 27. Materiella anläggningstillgångar, Mkr

Kontors- utrustning

Data- utrustning


Moderföretaget 2010Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 57 381 12 450Förvärv 8 32 0 41Avyttringar och utrangeringar – 4 – 15 – 1 – 20Utgående balans 61 398 12 471

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 43 – 306 – 9 – 358Årets avskrivningar – 5 – 31 – 1 – 37Avyttringar och utrangeringar 4 12 1 16Utgående balans – 44 – 325 – 10 – 379

Redovisat värde 1 januari 14 76 3 92Redovisat värde 31 december 16 74 2 92

Moderföretaget 2009Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 51 352 11 414Förvärv 7 40 0 47Avyttringar och utrangeringar 0 – 10 – 1 – 11Utgående balans 58 382 10 450

Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 38 – 282 – 9 – 329Årets avskrivningar – 5 – 31 – 1 – 37Avyttringar och utrangeringar 0 7 1 8Utgående balans – 43 – 306 – 9 – 358

Redovisat värde 1 januari 13 69 3 85Redovisat värde 31 december 15 76 1 92


Förutbetalda anskaffningskostnader, Mkr 2010 2009 2010 2009Ingående balans 350 311 291 247Årets aktivering 319 350 257 291Årets avskrivning – 350 – 311 – 291 – 247Utgående balans 319 350 257 291


Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2010 2009 2010 2009

Förutbetalda kostnader 63 83 63 83Upplupna intäkter 76 0 76 0

139 83 139 83

68 (91)


Not 30. Eget kapital För specifikation av Eget kapital hänvisas till Rapport över eget kapital för koncernen respektive moderföretaget.

Not 31. Redovisat värde

Efterställda skulder Valuta Nom Räntesats Förfallodag 2010 2009 2009-01-01

Koncernen, 2010

Garantikapital – 500 2000

Förlagslån, emitterat 2000 SEK 600 5,2 % 2010-01-10 – 600 600

Förlagslån, emitterat 2005 SEK 375 4,92 % 2015-01-07 – 375 375

Summa 975 – 1 475 2 975

Redovisat värde

Valuta Nom Räntesats Förfallodag 2010 2009


Förlagslån, emitterat 2000 SEK 600 5,2 % 2010-01-10 – 600

Förlagslån, emitterat 2005 SEK 375 4,92 % 2015-01-07 – 375

Summa 975 – 975

Not 32. 2010 2009

Ej intjänade premier och kvardröjande risker, Mkr Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

Koncernen

Avsättning för ej intjänade premier Ingående balans 4 467 – 4 467 4 464 – 4 464

Premieinkomst 9 180 – 55 9 125 8 598 – 46 8 552

Intjänade premier under perioden – 8 878 55 – 8 823 – 8 595 46 – 8 549

Beståndsöverlåtelse – – – – – –

Utgående balans 4 769 – 4 769 4 467 – 4 467

Koncernen

Avsättning för kvardröjande riskIngående balans 31 – 31 62 – 62

Förändring av avsättning 1 – 1 – 31 – – 31


Utgående balans 32 – 32 31 – 31

69 (91)


Not 32. (forts.) 2010 2009

Ej intjänade premier och kvardröjande risker, Mkr Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

Moderföretaget

Avsättning för ej intjänade premierIngående balans 3 987 – 3 987 4 051 – 4 051

Premieinkomst 8 031 – 42 7 989 7 646 – 39 7 607

Intjänade premier under perioden – 7 830 42 – 7 788 – 7 710 39 – 7 671

Beståndsöverlåtelse – – 0 – – –

Utgående balans 4 188 – 4 188 3 987 – 3 987

Moderföretaget

Avsättning för kvardröjande riskIngående balans 25 – 25 59 – 59

Förändring av avsättning 0 – 0 – 34 – – 34


Utgående balans 25 – 25 25 – 25

Not 33. 2010 2009

Oreglerade skador, Mkr Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

KoncernenIB Rapporterade skador 9 283 – 1 068 8 215 9 150 – 1 268 7 882

IB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 8 052 – 8 052 7 721 – 7 721

Ingående balans 17 335 – 1 068 16 267 16 871 – 1 268 15 603

Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) – 73 26 – 47 – 66 – 12 – 78

Andra förändringar 701 151 852 530 212 742

Utgående balans 17 963 – 891 17 072 17 335 – 1 068 16 267

UB Rapporterade skador 9 603 – 891 8 712 9 283 – 1 068 8 215

UB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 8 360 – 8 360 8 052 – 8 052

Koncernen

AvsättningarAvsättning för inträffade rapporterade skador 5 839 – 896 4 943 5 722 – 1 068 4 654

Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 8 360 – 8 360 8 052 – 8 052

Avsättning för skadelivräntor 3 268 – 3 268 3 060 – 3 060

Avsättning för skaderegleringskostnader 501 – 501 501 – 501

17 968 – 896 17 072 17 335 – 1 068 16 267

70 (91)


2010 2009

Not 33. Oreglerade skador, Mkr (forts.) Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

Moderföretaget

Avsättningar för oreglerade skadorIB Rapporterade skador 8 870 – 1 060 7 810 8 726 – 1 261 7 465

IB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 7 596 0 7 596 7 300 – 7 300

Ingående balans 16 466 – 1 060 15 406 16 026 – 1 261 14 765

Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) – 41 32 – 9 – 97 – 15 – 112

Andra förändringar 533 158 691 537 220 757

Utgående balans 16 958 – 870 16 088 16 466 – 1 056 15 410

UB Rapporterade skador 9 082 – 870 8 212 8 870 – 1 056 7 814

UB Inträffade ännu ej rapporterade skador (IBNR) 7 876 0 7 876 7 596 – 7 596

Moderföretaget

AvsättningarAvsättning för inträffade rapporterade skador 5 372 – 870 4502 5 309 – 1 056 4 253

Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 7 876 – 7 876 7 596 – 7 596

Avsättning för skadelivräntor 3 248 – 3 248 3 060 – 3 060

Avsättning för skaderegleringskostnader 462 – 462 501 – 501

16 958 – 870 16 088 16 466 – 1 056 15 410


Återbäring och rabatter, Mkr 2010 2009 2010 2009

Ingående balans 0 22 – 23

Under perioden reglerad återbäring och rabatt – – 16 – – 17

Andra förändringar – – 6 – – 6

Årets avsättning för ej förfallen återbäring 1 – 1 –

Årets avsättningar för rabatter – – – –


71 (91)


Not 35.Pensioner och liknande förpliktelser, Mkr 2010 2009 2009-01-01

Koncernen

PensionsförpliktelserNuvärde av helt eller delvis fonderade förpliktelser 2 561 2 736 2 915

Nuvärde av helt eller delvis ofonderade pensionsförpliktelser 111 130 145

Totalt nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser 2 672 2 866 3 060

Verkligt värde på förvaltningstillgångar 2 842 2 778 2 538

Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer i rapporten över finansiell ställning 170 – 89 – 522

Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i rapport över finansiell ställning

Övriga finansiella anläggningstillgångar

Avsättningar till pensioner 170 – 89 – 522

Nettobeloppet i rapporten över finansiell ställning 170 – 89 – 522

Översikt förmånsbestämda planer

Förändring av nuvärdet för fonderade förpliktelserFörpliktelser för förmånsbestämda planer per den 1 januari 2 736 2 915

Utbetalda ersättningar – 137 – 136

Kostnader för tjänstgöring innevarande period 60 67

Räntekostnad 110 101

Aktuariella vinster och förluster – 244 – 210

Justering mellan koncerner 36 –

Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 31 december 2 561 2 736 2 915

Förändring av nuvärdet för ofonderade pensionsförpliktelserFörpliktelser för förmånsbestämda planer per den 1 januari 130 146

Kostnader för tjänstgöring innevarande år 5 5

Räntekostnad 4 4


Övriga förändringar – 4 – 2

Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 31 december 111 130 146

Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värdeFörvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari 2 778 2 538

Avgifter från arbetsgivaren 21 87

Utbetalda ersättningar – 137 – 136

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 118 102

Aktuariella vinster och förluster 26 188

Justering mellan koncerner 36 –

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 31 december 2 842 2 778 2 538

Pensioner och liknande förpliktelser, Mkr (forts.) 2010 2009 2009-01-01

Förvaltningstillgångarna består av följandeEgetkapitalinstrument 1 711 1 769

Skuldinstrument 873 822

Fastigheter 250 179

Andra tillgångar 9 8

2 842 2 778

Kostnad redovisad i årets resultatKostnader avseende tjänstgöring innevarande period 60 67

Räntekostnader på förpliktelse 110 101

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar – 119 – 102

Nettokostnad(+) / Intäkt(-) i årets resultat 52 67

Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultatAdministrationskostnader 60 67

Finansiella intäkter – 119 – 102

Finansiella kostnader 110 101

52 67

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar – 388 – 500

Intäkt redovisad i övrigt totalresultatAktuariella vinster (-) och förluster (+) – 270 – 398

Effekter av reduceringar och regleringar – –

Netto redovisat i övrigt totalresultat – 270 – 398

Aktuariella vinster (-) och förluster (+) redovisade i övrigt to-talresultat

Ackumulerat per den 1 januari – 398 –

Redovisat under perioden – 270 – 398

Ackumulerat per den 31 december – 668 – 398

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelserDiskonteringsränta 5,00% 3,50% 3,50%

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,30% 4,10% 4,10%

Framtida löneökning 3,50% 3,50% 3,50%

Framtida ökning av pensioner (Inflation) 2,00% 2,00% 2,00%

Inkomstbasbeloppet 3,50% 3,50% 3,50%

Avgångsintensitet 5,00% 5,00% 5,00%

Livslängdsantaganden FFFS 2007:31

72 (91)


DiskonteringsräntaFör att bestämma diskonteringsräntan använder Folksam den marknadsmässiga avkastningen på balansdagen som erhålles på svenska bostadsobligationer med en löptid som motsvarar längden på pensionsförpliktelsen.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarFörväntad avkastning på förvaltningstillgångar är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer beräknas ha en likartad avkastning som en 10-årig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att ha samma ränta med tillägg för en riskpremie.

Framtida löneökningFramtida löneökning avspeglar förväntade framtida procentuella löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder, och befordran.

InflationBeträffande inflationsantagande har Folksam valt att följa Riksbankens uppsatta inflationsmål som utgångspunkt vid beräkningarna.

Framtida ökning av pensionerInflationsantaganden används för uppräkning av framtida ökning av pensioner.

InkomstbasbeloppetInkomstbasbeloppet faställs årligen av regeringen och används bland annat för att bestämma taket i pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet.

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser i moderföretaget avser ej tryg-gade förpliktelser enligt kollektivavtal. Anställda födda 1955 eller tidigare och som var anställda den 1 juni 2006 har rätt att gå i pension vid 62 års ålder, för övriga anställda gäller 65 år. Den som har möjlighet att gå vid 62 års ålder kan maximalt få en ersättningsnivå motsvarande cirka 65 procent av pensionsmedfö-rande lön fram till 65 års ålder.

När den anställde väljer att gå i pension vid 62 års ålder gör Folksam en komp-letterande premieinbetalning för att täcka pensionsförmånen fram till 65 års ål-der. Beräkning av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser har gjorts med antagande om att cirka 50 procent utnyttjar möjligheten till förtida pen-sionsavgång.

Not 35. Pensioner och liknande förpliktelser, Mkr (forts.) 2010 2009 2009-01-01

Moderföretaget

Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 1 januari 115 129

Kostnader för tjänstgöring innevarande år 4 4

Räntekostnad 4 4


Övriga förändringar – 5 – 2

Förpliktelser för förmånsbestämda planer per den 31 december 97 115 129

Antaganden

Diskonteringsränta 5,00% 4,00% 4,00%

Framtida löneökning 3,50% 3,50% 3,50%

Framtida ökning av inkomstbasbelopp 3,50% 3,50% 3,50%

Framtida ökning av pensioner (Inflation) 2,00% 2,00% 2,00%

Avgångsintensitet 5,00% 5,00% 5,00%

73 (91)



Uppskjuten skatteskuld, Mkr 2010 2009 2009-01-01 2010 2009 2009-01-01

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Byggnader och mark 142 124 151 142 125 152

Aktier och andelar 448 156 0 438 151 –

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 7 82 0 – 3 78 –

Derivat – 1 – 2 – – 1 – 2 –

Övriga finansiella placeringstillgångar 1 1 – 1 1 1 – 1

Obeskattade reserver 1 621 1 413 1 023 – – –

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 63 – 21 – 160 – 25 – 31 – 34

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 7 – 8 – 9 – 6 – 7 – 8

Underskottsavdrag 0 0 – 1 0 0 – 1

Övriga uppskjutna skattefordringar

och uppskjutna skatteskulder, netto 2 260 1 745 1 003 546 315 108

Årets förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader har i moderföretaget redovisats över resultaträk-ningen. I koncernen har årets förändring av uppskjuten skatt redovisats med 427 mkr över resultaträkningen och 87 mkr över övrigt totalresultat.

Ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 10 (42) miljoner kronor i koncernen. I moderföretaget finns inga ej aktiverade underskottsavdrag.


Skulder avseende direkt försäkring, Mkr 2010 2009 2010 2009

Försäkringstagare 2 0 1 0

Försäkringsföretag 0 2 0 2

2 2 1 2


Skulder avseende återförsäkring, Mkr 2010 2009 2010 2009

Skulder till koncernföretag – – – –

Övrigt 1 1 1 1

1 1 1 1


Skulder till kreditinstitut, Mkr 2010 2009 2010 2009

Banklån 4 5 – –

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 4 5 – –


Derivat, Mkr 2010 2009 2010 2009

Derivatinstrument med negativa värden

Verkligt värde


Aktieterminer 1 – 1 –

Valutaterminer – 21 – 21

Ränteterminer 2 0 2 –

Ränteswappar – 2 – 2

3 247 3 247

Anskaffningsvärde


Aktieterminer – – – –

Valutaterminer – – – –

Ränteterminer – – – –

– 157 – 157

74 (91)


Under året har avtal ingåtts avseende valutaterminer, ränteterminer samt aktie-optioner. Valutaterminsavtalen har ingåtts med syfte att eliminera valutarisken i portföljen. Ränteterminsavtalen har ingåtts med syfte att justera ränteportföljens duration. Syftet med aktieoptionsavtalen har varit att effektivisera förvaltningen.

Beskrivning av kreditriskerKreditrisk för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtagan-den i enlighet med avtalen. För ej standardiserade derivat regleras kreditrisken i ISDA-avtal och CSA-avtal.

Beskrivning av marknadsriskerMed marknadsrisker för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie- och valutakurser.


Övriga skulder, Mkr 2010 2009 2010 2009

Skulder till koncernföretag – – 108 2

Skulder till närstående företag 33 46 33 46

Övrigt 428 411 385 371

461 457 526 419


Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, Mkr 2010 2009 2009-01-01 2010 2009 2009-01-01

Upplupna kostnader 259 390 580 298 383 466

Förutbetalda intäkter 330 227 271 213 130 179

589 617 851 511 513 645

Not 43.Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder, Mkr

Högst 1 år

Längre än 1 år Totalt

Koncernen 2010

Tillgångar

Immateriella tillgångar 36 163 199

Byggnader och mark 0 613 613

Aktier och andelar i koncernföretag – – –

Aktier och andelar i intresseföretag – 830 830

Lån till intresseföretag – 0 0


Obligationer och räntebärande värdepapper 5 353 13 353 18 706

Övriga lån – 168 168

Derivat 19 – 19


Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 – 1

Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – –

Oreglerade skador 178 713 891

Fordringar avseende direkt försäkring 2 601 – 2 601

Fordringar avseende återförsäkring 154 34 188

Aktuell skattefordran 86 – 86

Övriga fordringar 411 – 411

Pensioner och liknande förpliktelser – 16 186 170

Materiella tillgångar och varulager 18 462 480

Kassa och bank 1 656 – 1 656

Upplupna ränte- och hyresintäkter 288 – 288


Förutbetalda anskaffningskostnader 319 – 319

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 139 – 139

11 451 21 495 32 946

75 (91)


Not 43. Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder, Mkr (forts.)

Högst 1 år


Koncernen 2010Skulder och avsättningar Efterställda skulder – – –Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker 4 801 – 4 801Oreglerade skador 3 792 14 171 17 963Återbäring och rabatter – 1 1

Uppskjuten skatteskuld 1 708 552 2 260Skulder avseende direkt försäkring 2 – 2Skulder avseende återförsäkring 1 – 1Skulder till kreditinstitut 0 4 4Derivat 3 – 3Övriga skulder 441 20 461Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 589 – 589Summa skulder och avsättningar 11 337 14 748 26 085

Moderföretaget 2010TillgångarImmateriella tillgångar 33 130 163Byggnader och mark – 999 999Aktier och andelar i koncernföretag – 1 403 1 403Aktier och andelar i intresseföretag – 33 33Aktier och andelar – 4 769 4 769Obligationer och räntebärande värdepapper 3 308 13 980 17 288Övriga lån – 168 168Derivat 19 – 19Övriga finansiella placeringstillgångar 206 – 206Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 1 – 1Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker – – –Oreglerade skador 170 700 870

Fordringar avseende direkt försäkring 2 130 – 2 130Fordringar avseende återförsäkring 151 33 184Aktuell skattefordran 84 – 84Övriga fordringar 415 – 415Materiella tillgångar och varulager 18 74 92Kassa och bank 1 496 – 1 496Upplupna ränte- och hyresintäkter 270 – 270Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda anskaffningskostnader 257 – 257

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 139 – 1398 697 22 289 30 986

Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder, Mkr (forts.)

Högst 1 år


Moderföretaget 2010Skulder och avsättningar Efterställda skulderFörsäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

Ej intjänade premier och kvardröjande risker 4 213 – 4 213Oreglerade skador 3 415 13 543 16 958

Återbäring och rabatter – 1 1Andra avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser 14 83 97Uppskjuten skatteskuld – 546 546

Skulder avseende direkt försäkring 1 – 1Skulder avseende återförsäkring 1 – 1Derivat 3 – 3Övriga skulder 506 20 526Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 511 – 511

8 664 14 193 22 857

76 (91)


Not 44. Resultat per försäkringsklass, Mkr

Motorförsäkring

Moderföretaget, 2010Olycksfall

och sjukdomAnsvar mot

3:e manÖvriga

klasserSjöfart, luftfart

och transport

Brand & annan skada på egendom

Allmän ansvarighet

Premieinkomst, brutto 1 684 1 017 2 034 2 2 283 156

Premieintäkt, brutto 1 761 1 036 1 857 3 2 193 146

Försäkringsersättningar, brutto – 1 343 – 1 001 – 1 344 0 – 1 857 – 108

Driftskostnader, brutto – 195 – 263 – 331 – 1 – 392 – 33

Resultat av avgiven återförsäkring – 4 – 31 – 3 0 – 5 – 3

Kredit och borgen

Rätts- skydd

Övriga försäkrings-

klasserDirekt

försäkringMottagen


Premieinkomst, brutto 0 199 650 8 025 6 8 031

Premieintäkt, brutto 0 188 641 7 825 6 7 831

Försäkringsersättningar, brutto 5 – 143 – 552 – 6 343 0 – 6 343

Driftskostnader, brutto – 1 – 33 – 73 – 1 322 0 – 1 322

Resultat av avgiven återförsäkring 0 – 2 – 5 – 53 – – 53

Motorförsäkring

Moderföretaget, 2009Olycksfall

och sjukdomAnsvar mot

3:e manÖvriga

klasserSjöfart, luftfart

och transport

Brand & annan skada på egendom

Allmän ansvarighet

Premieinkomst, brutto 1 800 1 048 1 858 3 2 073 127

Premieintäkt, brutto 1 839 1 047 1 751 2 2 111 131

Försäkringsersättningar, brutto – 1 438 – 1 056 – 1 180 – 2 – 1 594 – 106

Driftskostnader, brutto – 231 – 292 – 336 – 1 – 387 – 31

Resultat av avgiven återförsäkring – 7 – 9 – 4 0 – 23 – 2

Kredit och borgen

Rätts- skydd

Övriga försäkrings-

klasserDirekt

försäkringMottagen


Premieinkomst, brutto – 172 560 7 641 5 7 646

Premieintäkt, brutto – 180 677 7 738 5 7 743

Försäkringsersättningar, brutto 1 – 131 – 580 – 6 086 – 5 – 6 091

Driftskostnader, brutto – 1 – 31 – 68 – 1 378 0 – 1 378

Resultat av avgiven återförsäkring – – 2 – 4 – 51 0 – 51

77 (91)



Ställda panter, Mkr 2010 2009 2010 2009

Pantbrev ställda för egna skulderFastighetsinteckningar – 0 – –

Företagsinteckningar 0 0 – –

0 0 – –

Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrättByggnader och mark (inkl. indirekt ägda) 1 495 1 552 1 494 1 552

Aktier och andelar i koncernföretag 470 488 470 488

Aktier och andelar 3 949 3 260 3 762 3 080


Övriga lån 80 – 80 –

Övriga finansiella fodringar – – – –

Fordringar avseende direkt försäkring 1 758 1 702 1 758 1 702

Upplupna räntor och hyresintäkter 269 278 269 278

26 868 26 145 24 934 24 322

För andras räkning pantsatta tillgångarObligationer och räntebärande värdepapper 179 177 170 168

Kassa och bank 93 20 92 18

272 197 262 186

Övriga ställda panter och säkerheterSäkerheter ställda till förmån för dotterföretag 4 5 4 5

4 5 4 5

Totalt ställda panter 27 144 26 347 25 200 24 513


Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser, Mkr 2010 2009 2010 2009Borgensförbindelse 4 – – –

Garantier 2 – 2 –

Kapitalvärde av pensionsåtaganden som ej upptagits bland skulder eller täcks av försäkring 1 1 1 1

7 1 3 1


Åtagande, Mkr 2010 2009 2010 2009Redovisade åtagande för avtalat men ännu ej investerat riskkapital 320 166 320 166

Redovisat åtagande för avtalat men ännu ej utbetalt lån till intresseföretag 128 – 128 –

448 166 448 166

Not 48. Upplysningar om närstående

Närstående parterDenna not innehåller en beskrivning av väsentliga relationer mellan Folksam Sak och närstående bolag i Folksam (Folksam Sak-koncernen respektive Folksam Liv-koncernen, inklusive KPA Pension) samt övriga närstående parter. Samtliga bolag i Folksam definieras som närstående på grund av gemensam ledning, gemen samma centrala enheter och gemensam lokal marknadsorganisation som stödjer gruppen.

Övriga närstående parter utgörs av nyckelpersoner, nyckelpersoners nära familjemedlemmar (enligt definitionen i IAS 24) samt bolag som står under be-stämmande eller betydande inflytande av nyckelpersoner eller deras nära familje-medlemmar. Med bolag avses alla typer av företag och organisationer förutom företag i Folksam och företag/organisationer med inflytande i Folksam genom styrelserepresentation. Nyckelpersoner överensstämmer med de ledande befatt-ningshavare för vilka upplysning lämnas avseende ”Ersättning och förmåner till ledande befattningshavare” i not 49. Som närstående parter räknas inte de orga-nisationer som har styrelse representation i bolag i Folksam. Dessa agerar inte i direkt eget intresse utan representerar försäkringstagarna.

Bolagen i FolksamFolksam består av två koncerner, Folksam Sak-koncernen och Folksam Liv-koncer-nen. Genom att bedriva både skade- och livförsäkringsverksamhet i Folksam upp-nås betydande synergier.

Folksam Sak är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget omfat-tar de helägda dotterföretagen, Folksam Sak Fastighets AB, Folksam Inköp AB, Folksam Spar AB, Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ), och Tre Kronor För-säkring AB samt 22 procent i det delägda Consulting AB Lennermark & Andersson och 25 procent i Folksam Cruise Holding AB.

Dotterföretag under avvecklingFolksam Hälsa AB med dotterföretag Folksam Hälsa Åre AB, Hälsoinvest Blekinge AB, Folksam Hälsa Ramlösakliniken AB, Föllingekliniken AB samt Föllingegården KB.CU Försäkringar ABFolknet ABFolksam Insurance & Risk Management ABSkanstull Invest B.V.

Upplysningar om hur närståendetransaktioner ingås och följs uppInför varje år görs en verksamhetsplan som bland annat beskriver ekonomiska mål och nyttjandet av gemensamma resurser. Vd ska regelbundet under året informera styrelsen om prognos och utfall av verksamhetsplan. Principiella av vikelser från be-slutad verksamhetsplan ska godkännas av styrelsen. I samband med årsbokslutet ska den slutliga fördelningen av kostnader mellan bolagen beslutas av styrelsen.

78 (91)


FolksamFond-

försäkringAB

Folksam LO Fond-

försäkringAB

51%

75%

71% 50% 50% 60%

Reda Pensions-

administration AB

GyllenforsenFörvaltning

AB

KP Pension & Försäkring

HB

FolksamFastighet

Holding AB

Hotelinvest & Co KB

med intressebolag

KPA AB Niterka KB med

dotterbolag

Niterka KB 2 med

dotterbolag

Folksam Liv fastighets AB

med dotterbolag

GyllenforsenFastigheter

KB med dotterbolag

Förenade LivGrupp-

försäkring AB

Tre Kronor Försäkring

AB

Folksam Spar AB

Svenska Konsument-försäkringar

AB

Folksam Sak fastighets AB

FolksamInköp AB

Consulting AB

FOLKSAM ÖMSESIDIG SAKFÖRSÄKRING

FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRING

ABHotelinvest

Property Holding 1 B V

Folksam Cruise

Holding AB

Aktiv Försäkrings-

administration AB

Folksam LO Fond AB

KPPensions-

stiftelse

KPA Livförsäkring

AB

KPA Pensions-

försäkring ABmed

dotterbolag

KPA Pensions-service AB

Folksam Forsknings-

stiftelse

49%

29% 50% 50%

22%

25%

50%

50%

SjälvkostnadsprincipenDen övergripande utgångspunkten är att åstadkomma en korrekt kostnadsför-delning per bolag och produkt med tillämpning av självkostnadsprincipen. Varje bolag och produkt ska bära de kostnader som är hänförliga till bolaget och pro-dukten. Inga internvinster eller korssubventioner ska uppstå.

Driftskostnader fördelas så långt möjligt efter faktiskt nyttjande på bolag och pro-dukt. Exempel på sådana kostnader är datorutrustning, lokaler och telefoni. För öv-riga kostnader görs en bedömning av faktiskt nyttjande, utifrån bland annat tidsre-dovisning, antal transaktioner eller antal försäkringar kopplade till kostnaden. Exem-pel på sådana kostnader är utnyttjande av vissa stödenheter och marknadsföring.

TillikaanställningDen största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader.

I Folksam tillämpas tillikaanställning vilket innebär att all personal är anställda i alla bolag. Följaktligen tillhör kostnaderna det bolag som arbetet utförs åt.

Varje anställd är organisatoriskt placerad på ett kostnadsställe. Ett kostnads-ställe kan endast tillhöra ett bolag. De anställdas kostnader belastar initialt det kostnadsställe och bolag de tillhör. Dessa kostnader fördelas sedan på de bolag för vilka de arbetat. Det är dock inte frågan om köp och försäljning av tjänster utan fördelning av kostnader.

ÖverenskommelserDen kostnadsfördelning som beslutats av styrelsen operationaliseras genom att interna överenskommelser upprättas mellan enheter/bolag där interndebitering förekommer. Överenskommelserna, dokumenteras, och innehåller uppgifter om hur uppföljning och kontroll ska utföras.

79 (91)


KPKP Pension & Försäkring Handelsbolag har ett uppdrag att debitera premier till kunder för ett antal Folksam-produkter, bland annat avgångsbidragsförsäkring och trygghetsförsäkring-fritidsskador, vilka månadsvis redovisas och utbetalas till Folksam Liv.

Folksam, exklusive KPA-bolagen, har sina pensioner tryggade i Konsument-kooperationens pensionsstiftelse, se not 49.

Inventering av avseende ledande befattningshavares närståendetransaktionerEn inventering har gjorts avseende ledande befattningshavares eventuella när-ståendetransaktioner på belopp över 10 000 kronor. Denna inventering avser inte ersättningar som ledande befattningshavare/nyckelpersoner har erhållit i sin egenskap av ledande befattningshavare det vill säga löner, pensioner, styrelse-arvode mm, vilka specificeras i årsredovisningens personalnot under ersättning till ledande befattningshavare. Den genomförda inventeringen av närstående transaktioner för ledande befattningshavare har givit ett resultat på 104 tkr som avser premier i Folksam Sak.

Närstående transaktionerFöljande transaktioner har skett med närstående, Mkr

Erlagd ersättning Erhållen ersättning

Närstående transaktioner, Mkr 2010 2009 2010 2009Folksam ömsesidig livförsäkring

Försäkringsrörelsen 22 3 259 249

Kapitalförvaltning – – 41 38

IT 48 49 177 134

Administrativt stöd 1 5 150 148

Pensionsavsättningar – – 14 21

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ)

Försäkringsrörelsen 0 1 38 119


IT 0 0 22 18

Administrativt stöd – – 10 4


Folksam Fondförsäkring Aktiebolag

Försäkringsrörelsen – – 137 133

IT – – 2 10


Pensionsavsättningar – – – 0


Närstående transaktioner (forts.) 2010 2009 2010 2009Tre Kronor Försäkring AB



IT – 1 14 14



KPA AB


IT 0 0 23 27

Administrativt stöd 0 – 39 37

Folksam Spar AB (publ)

IT – – 0 2

Administrativt stöd 0 – 8 6


Folksam LO Fondförsäkring Aktiebolag (publ)


IT – – 2 11



Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ)

Försäkringsrörelsen 7 – 4 2

IT – 0 5 6

Administrativt stöd – 0 9 4


Folksam Inköp AB

IT – – 0 0

Administrativt stöd 2 2 0 0


Folksam Hälsa AB

IT – – 0 0


Folksam LO Fond AB (publ)

IT – – 0 0



Reda Pensionsadministration AB

IT – – 3 0

Administrativt stöd – 0 4 3

KPA Pension AB

Administrativt stöd – – – 0

80 (91)



Närstående transaktioner (forts.) 2010 2009 2010 2009

KPA Pensionsförsäkring AB (publ)

IT – – 0 0


Folksams forskningsstiftelse


KPA Pensionsservice AB

IT – – 0 –


KPA Livförsäkring AB (publ)


Konsumentkooperationens pensionsstiftelse


Totalt 80 61 1064 1 064

Försäkringsrörelsen består framför allt av kostnader för den gemensamma mark-nadsorganisationen. Här ingår bland annat distribution, skadehantering, kundser-vice och försäkringsadministration. Med kapitalförvaltning avses kapitalförvalt-ningskostnaderna. Bland IT-transaktionerna ingår bland annat datautrustning, drift och utveckling av system, trycksaker samt telefoni. Administrativt stöd avser kostnader inom övriga centrala enheter, exempelvis kostnader för redovisning, revision och marknadsföring.

Fordringar Skulder

Utgående balanser vid årets slut, Mkr 2010 2009 2010 2009

Folksam ömsesidig livförsäkring 267 277 29 46

Folksam Fondförsäkringsaktiebolag (publ) 52 53 – –

Folksam Spar AB (publ) 7 5 – –

Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) 4 81 – –

KPA AB 1 – – 0

Folksam LO Fondförsäkrings AB (publ) 0 20 0 –

Folksams forskningsstiftelse 0 5 – –

Folknet AB 0 0 – –

Folksam Insurance & Risk Management AB 0 0 – –

KPA Pensionsförsäkring AB (publ) 0 0 – –

KPA Pensionsservice AB 0 0 – –

Fonus-Folksam Utvecklings AB 0 0 – –

Tre Kronor Försäkring AB – 5 107 –

Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ) – 1 3 –

CU Försäkringar AB – – 0 0

InternräntaInternränta betalas för fordringar och skulder mellan bolag inom Folksam. Räntan är STIBOR 1 vecka. I Folksam Sak uppgick internräntan 2009 till en intäkt på 0 (2) miljoner kronor.

GarantierInga garantier har ställts ut av Folksam Sak till förmån för annat bolag inom Folksam.

ÅtagandenFolksam Sak har avtalat om att lämna lån till Folksam Cruise Holding AB med 106 miljoner DKK. Lånet utbetalas under 2011.

Koncernbidrag och aktieägartillskottFolksam Sak har mottagit från Folksam Spar AB (publ) med 8 (5) miljoner kronor. Folksam Sak har lämnat koncernbidrag och aktieägartillskott till Svenska Konsu-mentförsäkringar AB (publ) med 114 miljoner kronor. Föregående år mottog Folk-sam Sak koncernbidrag från Svenska Konsumentförsäkringar AB (publ) med 80 miljoner kronor.

GarantikapitalFolksam Sak har återbetalt garantikapital med 500 miljoner kronor till Folksam Liv efter beslut av bolagsstämman och tillstånd av Finansinspektionen.

ÅterförsäkringFolksam Sak har mottagit intern återförsäkring genom att Tre Kronor Försäkring AB och Svenska konsumentförsäkringar AB (publ) har återförsäkrat sig hos Folksam Sak med en premievolym uppgående till 5 (4) miljoner kronor år 2009.

Fordringar Skulder

Utgående balanser vid årets slut, Mkr (forts.) 2010 2009 2010 2009

Folksam Inköp AB – – 0 0

Reda Pensionsadministration AB – 0 0 –

Folksam Hälsa Ramlösakliniken AB – 1 – –

Kooperationens pensionsanstalt Pension (KP) och Försäkring HB – – – –

Folksam Hälsa AB – – – 1

Folksam LO Fond AB (publ) – – – 0

KPA Fondförsäkring AB (publ) – – – –

KPA Livförsäkring AB (publ) – – – –

KPA Pension AB – – – –

81 (91)


Not 49. Medeltal anställda samt löner och ersättningar

Moderföretag Dotterföretag

Medeltal anställda i Sverige 1) 2010 2009 2010 2009

Tjänstemän 1 833 1 897 38 37

varav män 48 % 48 % 42 % 48 %

Ombud 2) 585 713

1) Medelantalet anställda har beräknats med utgångspunkt från antalet arbetstimmar, betald tid, relaterade till en årsarbetstid på 1 889 timmar (1 883).

2) Totalt antal i Folksam.

Ombud är anställda som mot rörlig ersättning säljer företagets produkter.

Moderföretag Dotterföretag

Löner, ersättningar och övriga förmåner, Mkr 2010 2009 2010 2009

Anställda i Sverige

Styrelse 1,9 1,7

Verkställande direktör 2,4 2,3

Vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 11,6 11, 8

Styrelse och VD dotterföretag 3,7 3,7

Tjänstemän 863,3 873,7 13,6 8,5

Ombud 64,1 73,6 – –

Total 943,3 963,1 17,3 12,2

Sociala kostnader 426,3 502,1 5,2 8,4

varav pensionskostnader 108,7 173,1 1,5 4,3

varav pensionskostnader verkställande direktören 0,8 0,8 0,9 0,7

2010 2009

Fördelning kvinnor och män i företagsledningen, Antal Kvinnor Män Kvinnor Män

Moderföretaget

Verkställande direktör – 1 – 1

Vice verkställande direktör och ställföreträdande koncernchef – 1 – 1

Andra ledande befattningshavare 4 6 4 6

Styrelse 7 5 6 6

Löner, ersättningar, arvoden och förmåner till ledande befattningshavare och styrelse, moderföretaget.

Styrelsearvode, tkr 2010 2009

Styrelsens ordförande

Wanja Lundby-Wedin 165 165

Övriga styrelseledamöter

Ulf Andersson 158 40

Johnny Capor 70 95

Metta Fjelkner 95 85

Björn Hartvigsson 62 62

Ulla Hultén 70 100

Sten-Åke Karlsson 148 143

Göran Lindblå 162 147

Leif Linde 65 –

Carina Malmer 35 –

Karin Mattson Weijber 95 90

Ella Niia 95 90

Hans-Olof Nilsson 47 67

Leif Nordmark 72 72

Annelie Nordström 25 –

Bengt Olsson 117 117

Ingela Rozmán 153 148

Ylva Thörn 70 20

Personalrepresentanter, 4 (5) stycken 219 249

Summa styrelsearvode 1 923 1 690

Koncernchef och verkställande direktör

Anders Sundström

Grundlön 2 377 2 298

Övriga förmåner 98 78

Pensionskostnad 804 784

Övrig ersättning – –

Summa 3 279 3 160

Vice verkställande direktör och stf koncernchef 2010 2009

Lars Burman

Grundlön 1 669 1 646


Pensionskostnad 432 369


Summa 2 129 2 043

82 (91)


Löner, ersättningar, arvoden och förmåner till ledande befattningshavare och styrelse, moderföretaget (forts.)

Ledande befattningshavare 2010 2009

Andra ledande befattningshavare 3), 10 (11) stycken

Grundlön 9 955 10 178


Pensionskostnad 2 568 2 736


Summa 12 808 13 200

Ersättningar och förmåner för koncernchef, vd, vice vd, stf koncernchef och övriga ledande befattningshavare delas lika mellan Folksam Sak och Folksam Liv, ovan redovisas den del som avser Folksam Sak. Den totala ersättningen till dessa personer utgörs av summan av ersättningar och förmåner redovisade i respektive bolags årsredovisning.1) Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil.

2) Övrig ersättning avser ersättning för kommitté och utskottsarbete samt för styrelsearvoden i dotterbolag.

3) Med andra ledande befattningshavare avses de 10 personer vilka tillsammans med verkställan-de direktören och vice verkställande direktören/stf koncernchefen utgör koncernledningen. De två övriga vice verkställande direktörerna ingår i koncernledningen och redovisas under andra ledande befattningshavare.

Styrelsen har ett fast årsarvode enligt nedan i tusen kronor:

Styrelseordförande 130

Vice ordförande 82

Övriga exklusive vd 60

Suppleanter 32

Sammanträdesarvode 5

Särskilt om personalrepresentanter

Ordinarie ledamot 32



Arvoden till ledamöter i revisionsutskottet

Årsarvode 38


Arvoden till ledamöter i ersättningsutskottet

Årsarvode 38


Ersättningar till verkställande direktör, vice verkställande direktör, ledande befattningshavare och styrelseValberedningen ger bolagsstämman rekommendationer gällande ersättning till styrelsen. Till styrelsens ordförande och ledamöter inklusive personalrepresen-tanter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.

Folksams styrelser har fastställt Folksams ersättningspolicy. Principer för ersätt-ning till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare fastställs årligen av bolagsstämman. Ersättning utgörs av fast grundlön, övriga förmåner och pension. Inga belöningsprogram eller rörliga er-sättningar utgår till ledande befattningshavare. Enligt Folksams ersättningspolicy fastställer styrelsen, efter förslag från ersättningsutskottet, lönen för verkställan-de direktör, vice verkställande direktörer och ledande befattningshavare. Ersätt-ningen till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och ledande befatt-ningshavare revideras en gång per år.

PensionPensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta pensionsförmåner för verkställande direktören motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen.

För två vice verkställande direktörer är pensionsåldern 62 år. För en vice verk-ställande direktör samt för andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år. Två vice verkställande direktörer övergick den 1 maj 2005 till en premiebaserad pensionsplan. En vice verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har anställts med en premiebaserad pensionsplan. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta pensionsförmåner för motsva r ande 25 procent av den årliga bruttolönen. För en vice verkställande direktör ska Folksam bekosta pensionsförmåner motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen. I anställningsavtal för ledande befattningshavare finns inskrivet att flytträtt av pen-sionen inte får utnyttjas om det kan antas att personen har kunskap om att en flytt i det enskilda fallet påverkar övriga försäkringstagare negativt.

AvgångsvederlagAvgångsvederlag utgår för verkställande direktör med 12 månadslöner. För verk-ställande direktören gäller uppsägningstiden 12 månader från företagets sida och från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader. För vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare med undantag av en ledande befattningshavare utgår avgångsvederlag med 12 månadslöner.

Uppsägningstiden för ledande befattningshavare är 12 månader från företagets sida och från vice verkställande direktörers och andra ledande befattningshavares sida gäller en uppsägningstid på sex månader.

83 (91)


BelöningsprogramEtt belöningsprogram som omfattar samliga anställda medarbetare inom Folksam (exklusive ledande befattningshavare, medarbetare med särskild ställning i enlig-het med den beslutade Ersättningspolicyn och medarbetare anställda inom För-enade Liv) har gällt under räkenskapsåret. Syftet med belöningsprogrammet var att skapa fokus på en effektiv användning av våra resurser. Belöningsprogrammet fokuserade därför på två delområden: driftskostnader samt kostnadsutrymme i förhållande till avgiftsuttag från kunder. Dessa två delområden fördelas sedan på totalt fem delmål varav två är Folksam Liv och Folksam Sak-specifika medan resterande tre är gemensamma för båda koncernerna. Ett maximalt utfall från belöningsprogrammet fastställdes till 20 000 kr per medarbetare.

Den prestation som uppnåddes under 2010 innebär att vissa delmål uppnåddes och ersättning från belöningsprogrammet kommer därför att utbetalas under 2011 med 10 000 kronor per medarbetare.

För 2011 har Folksam valt att utforma belöningsprogrammet med utgångs-punkt från ett behov av effektiv resursförbrukning och en förflyttning av varu-märket. Belöningsprogrammet fokuserar därför på två delområden: driftskostna-der samt varumärkesförflyttning. Dessa två delområden fördelas sedan på totalt sex delmål varav två är nedbrutna på enheter och dotterbolag och övriga är över-gripande Folksammål. Ett maximalt utfall från belöningsprogrammet för 2011 uppgår till 20 000 kr per medarbetare. Utbetalning ur belöningsprogrammet ska föregås av styrelsebeslut.”

En redogörelse för företagets ersättningar enligt Finansinspektionens allmänna råd om ersättningspolicy i Försäkringsföretag (FFFS 2010:2 5 kap) kommer att finnas tillgänglig på Folksams webbplats www.folksam.se i samband med bolags-stämman den 13 april 2011.

Sjukfrånvaro 2010Då Folksam har gemensam koncernledning och tillikaanställd personal, redovisas Folksams totala sjukfrånvaro i nedanstående uppställning.

Total sjukfrånvaro redovisas som en andel av den tillgängliga arbetstiden. I det-ta inräknas inte tjänstledighet på hel- eller deltid, övertid eller tid där den anställ-de har sjukersättning som inte är tidsbegränsad.

Sjukfrånvaro (%, föregående år inom parentes)

Varav långtidsfrånvaro (längre än sammanhängande 60 dagar)

Ålder Män Kvinnor Totalt Ålder Män Kvinnor Totalt

–29 1,8 (1,8) 3,8 (4,8) 2,9 (3,4) – 29 7,6 (0,0) 20,8 (29,2) 17,1 (22,0)

30–49 2,1 (1,9) 4,2 (4,6) 3,2 (3,3) 30–49 24,7 (32,3) 40,2 (49,0) 35,5 (44,3)

50– 2,5 (3,3) 4,9 (6,0) 3,6 (4,6) 50– 41,4 (57,2) 45,3 (57,7) 44,0 (57,5)

Totalt 2,2 (2,5) 4,5 (5,2) 3,4 (3,9) Totalt 32,0 (44,7) 41,4 (51,6) 38,4 (49,4)

PensionsåtagandenFolksams pensionsplaner utgörs främst av pensionsförmåner som framgår i kol-lektivavtal gällande planen för Kooperationens tilläggspension, KTP, för tjänste-män samt till viss del av tillkommande pensionsförmåner för högre befattnings-havare. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.

Pensionsplanerna är främst tryggade genom avsättningar till Konsumentkoopera-tionens pensionsstiftelse.

Folksam Sak har betalningsansvaret för pensionsplanen för samtliga anställda inom Folksam med undantag för Gyllenforsen Fastigheter KB vilka har eget tryggan de i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse samt KPA-bolagen vilka har en annan pensionslösning. Folksam Sak har givit Konsumentkooperationens pensionsstiftelse i uppdrag att ombesörja utbetalning av pension. Nedanstående uppgifter avser hela Folksam exklusive KPA-bolagen.

Vid redovisning av pensionsåtaganden i juridisk person tillämpas reglerna i Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter. Tillämpning av Tryggande-lagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Reglerna i IAS 19 av-seende förmånsbestämda pensionsplaner tillämpas därför inte utan upplysningar lämnas enligt relevanta delar av vad som anges i IAS 19. Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivåer på balansdagen.

Pensionsåtagande tryggade i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse Mkr 2010 2009

Verkligt värde på särskilt avskiljbara tillgångar 3 129 3 100

Pensionsåtagande tryggade i Pensionsstiftelsen – 2 797 – 2 692

Övervärde (inkl buffertkapital) 332 408

Specifikation av verkligt värde på särskilt avskilda tillgångar i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse

Räntebärande värdepapper 1 981 1 968

Aktier 864 927

Alternativa placeringar 9 9

Fastigheter 275 196

Totalt värde på särskilt avskilda tillgångar 3 129 3 100

Kostnader för pensioner pensionering i egen regi

Avsättning till Pensionsstiftelsen 28 150

Utbetalade pensioner 150 151

Gottgörelse för pensionsutbetalningar och administration – 150 – 157

Särskild löneskatt på pensionskostnader, 24,26% 7 35

Avgår avkastning på särskilt avskiljda tillgångar – 163 – 297

Nettokostnad för pensioner i egen regi – 128 – 118

84 (91)


Not 50. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciperFörsäkrings- respektive investeringsavtalEnligt IFRS 4 ska avtal som överför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkring. Folksam Sak har gjort bedömningen att försäkringsrisk överstigande fem procent ska anses vara betydande och avtalet därmed klassas som försäkring. En generell beskrivning av Folksam Saks redovisningsprinciper för klassificering av avtal finns i not 1.

Alla avtal som juridiskt sett är försäkringsavtal har varit föremål för bedömning av om de innebär en överföring av betydande försäkringsrisk, så att de även i redovisningen kan presenteras som försäkringsavtal (se även avsnitt om försäk-ringsavtal och investeringsavtal i not 1 Redovisningsprinciper). Storleken på för-säkringsrisken har bedömts genom ett övervägande huruvida det finns ett eller flera scenarier med kommersiell innebörd i vilka Folksam Sak är förpliktigat att erlägga väsentliga ytterligare förmåner överstigande den summa som skulle erlagts om inte den försäkrade händelsen inträffar.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulderFolksam Saks redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel förut-sätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som Folksam Sak initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovis-ningsprinciper uppfyllts.

Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningarFörsäkringstekniska avsättningarFolksam Saks redovisningsprinciper för försäkringskontrakt beskrivs i not 1. Även metoder och antaganden som ligger till grund för värderingen av avsättningarna beskrivs i not 1. Känsligheten i de antaganden som ligger till grund för värdering-en av avsättningarna beskrivs i not 2.

Fastställande av verkligt värde på finansiella instrumentFör värderingen av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något direkt observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs under redovisningsprinciper i not 1. För finansiella instrument med begränsad likviditet avspeglar inte alltid det observerade marknadspriset faktiskt genomförda trans-aktioner. För sådana instrument kan därför vissa ytterligare bedömningar krävas beroende på osäkerheten i marknadssituationen. Se även upplysningar i not 26.

Förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheterVärdering av fastigheter sker med hjälp av värderingstekniker som innebär att antaganden med olika parametrar exempelvis diskonteringsränta och vakansgrad används. För närmare beskrivning av värderingsprinciperna se not 1 Redovisnings-principer samt not 15 Byggnader och mark.

Pensioner och liknande förpliktelserRedovisningsprinciper för förmånsbestämda pensioner och ej tryggade pensions-förpliktelser beskrivs i not 1. Till grund för värdering av pensionsförpliktelserna ligger aktuariella antaganden som beskrivs i not 35.

85 (91)


Not 51.

Avstämning av totalavkastningstabell, Mkr Not

Ingående marknads-

värde 2010-01-01

Utgående-marknads-

värde 2010-12-31

Total- avkast-

ning 2010

Räntebärande

Obligationer 19 17 389 17 288

Upplupen ränta 26 279 270

Räntederivat 21, 40 – 2 – 2

Övriga lån 80

Omklassificering från fastigheter 92 92

Omklassificering för säkringsinstrument 1

Likvida medel 221 638

Räntebärande innan värderingsskillnader 17 979 18 367 408

Prisskillnader olika antal likviddagar vid värdering 18 15 – 11

Värderingsprinciper terminer 2 0

Räntebärande enligt TAT 17 999 18 382 397

Aktier


Aktiederivat 21, 40 105 – 1

Likvida medel 11 9

Omklassificering till fastigheter – 27 – 58

Omklassificering till alternativa placeringar – 157 – 154

Aktier innan värderingsskillnader 3 524 4 565 1 130

Skillnad värderingskurs bid/traded 4 0 – 2

Värderingsprinciper terminer 0 1

Aktier enligt TAT 3 528 4 566 1 128

Alternativa placeringar

Omklassificering från aktier 157 154

Likvida medel 1 4

Alternativa placeringar innan värderingsskillnader 158 158 – 11

Värderingsskillnader – – 0

Alternativa placeringar enligt TAT 158 158 – 11

Avstämning av totalavkastningstabell, Mkr (forts.) Not

Ingående marknads-

värde 2010-01-01

Utgående marknads-

värde 2010-12-31

Total- avkas t -

ning 2010

Fastigheter

Byggnader och mark 15 942 999

Fastighetslån 20 88 88

Tillkommer dotterbolag som förvaltar

indirekt ägda fastighet 16 845 795

Bankmedel fastighet 76 67

Rörelseskuld fastighet – 65 – 56

Omklassificering till räntebärande – 92 – 92

Omklassificering från aktier 27 58

Likvida medel 14 6

Fastigheter innan värderingsskillnader 1 835 1 865 95

Värderingsskillnader 0 0 32

Marknadsvärdering av indirekt ägda fastigheter 47 0 – 96

Fastigheter enligt TAT 1 882 1 865 31

SäkringsinstrumentValutaterminer 21, 40 – 21 19

Omklassificiering från räntebärande – 1

Säkringsinstrument innan värderingsskillnader – 21 18 60

Värderingsskillnader – – 6

Säkringsinstrument enligt TAT – 21 18 66

Bolagstrategiska innehavAktier och andelar koncern- och intresseföretag till bokfört värde 16, 17 1 348 1 436

Avgår innehav i dotterbolag som förvaltar indirekt ägda fastigheter – 845 – 795

Övriga finansiella placeringstillgångar 22 152 206

Bolagstrategiska innehav innan värderingsskillnader 655 847 64

Uppdaterade marknadsvärden 169 146 – 23

Bolagstrategiska innehav enligt TAT 824 993 41

Summa 24 370 25 982 1 652

86 (91)


Not 52. Byte av redovisningsprincip

(a) Avskrivning på rörelsefastigheter enligt IAS 16.

(b) Rörelsefastigheter redovisas som materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16.

(c) Omklassificering av garantikapital enligt IAS 32.

(d) Omräkning av pensionsförpliktelse enligt IAS 19 vilken inneburit justeringar av redovisade pensionsavsättningar, uppskjuten skatteskuld, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och redovisat eget kapital.

(e) Omräkning har skett av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser avseende anställda födda år 1955 eller tidigare som har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Omräkningen har inneburit justeringar av redovisade avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, upp-skjutande skatteskuld, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och redovisat eget kapital.

Mkr Not

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte av

redovisningsprincip

1 jan 2009

Enligt nuvarande

principer

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte av


31 dec 2009

Enligt nuvarande

principer

Koncernen

Tillgångar

Immateriella tillgångar (a) 176 – 176 162 7 169

Placeringstillgångar (b) 2 016 – 454 1 562 1 847 – 393 1 454

Andra finansiella placeringstillgångar 22 481 – 22 481 23 133 – 23 133

Depåer 1 – 1 1 – 1

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 268 – 1 268 1 064 – 1 064

Fordringar 2 862 – 2 862 2 974 – 2 974

Andra tillgångar (b) 1 682 454 2 136 1 996 393 2 389

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 731 – 731 732 – 732

Summa tillgångar 31 217 – 31 217 31 909 7 31 916

Skulder, avsättningar och eget kapital

Eget kapital (a, c, d, e) 5 989 – 2 479 3 510 5 994 – 549 5 445

Innehav utan bestämmande inflytande 4 – 4 – – –

Obeskattade reserver – – – – – –

Efterställda skulder (c) 975 2 000 2 975 975 500 1 475

Försäkringstekniska avsättningar 21 420 – 21 420 21 833 – 21 833

Skulder (d, e) 2 104 353 2 457 2 486 60 2 546

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (d, e) 725 126 851 621 – 4 617

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 31 217 – 31 217 31 909 7 31 916

87 (91)


Not 52. Byte av redovisningsprincip (forts.)

Mkr Not

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte

av redovisnings-

princip

Enligt nuvarande

principer

Koncernen 2009

Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 8 579 – 8 579

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 626 – 626

Övriga tekniska intäkter (a, b) 75 32 107

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) – 6 747 – – 6 747

Återbäring och rabatter 6 – 6

Driftskostnader (c, d) – 1 645 37 – 1 608

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 1 – – 1

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 893 69 962

Icke teknisk redovisning


Kapitalavkastning intäkter 1 031 – 1 031

Orealiserade vinster på placeringstillgångar (c) 1 380 62 1 442

Kapitalavkastning kostnader (c) – 297 – 55 – 352

Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 216 – – 216

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen – 626 – – 626

Övriga intäkter 4 – 4

Övriga kostnader – 10 – – 10

Rörelseresultat i andra bolag än försäkringsbolag 6 – 6

Andel i intresseföretags resultat 13 – 13

Skatt på årets resultat (e) – 602 – 11 – 613

Årets resultat 1 576 65 1 641

(a) Pensionskostnader och koncernjustering enligt IAS 19.

(b) Återföring av tidigare gjorda avskrivningar på koncernmässig Goodwill.

(c) Avskrivning, nedskrivning och koncernjustering på rörelsefastigheter enligt IAS 16.

(d) Omräkning har skett av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser avseende anställda födda år 1955 eller tidigare som har rätt att gå i pension vid 62 års ålder.

(e) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

(f) Årets aktuariella vinster och förluster enligt IAS 19.

(g) Effekt i uppskjuten skatt på aktuariella vinster och förluster.

Mkr Not

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte

av redovisnings-

princip

Enligt nuvarande

principer

Övrigt totalresultat

Aktuariella vinster och förluster inkl löneskatt (f) – 495 495

Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet – 71 – – 71

Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat (g) – – 130 – 130

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt – 71 365 294

Årets totalresultat 1 505 430 1 935

88 (91)



(a) Omräkning har skett av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser avseende anställda födda år 1955 eller tidigare som har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Omräkningen har inneburit justeringar av redovisade avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, upp-skjutande skatteskuld, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och redovisat eget kapital.

Mkr Not

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte av


1 jan 2009

Enligt nuvarande

principer

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte av


31 dec 2009

Enligt nuvarande

principer

Moderföretaget

Tillgångar

Immateriella tillgångar 132 – 132 131 – 131

Placeringstillgångar 2 400 – 2 400 2 290 – 2 290

Andra finansiella placeringstillgångar 20 905 – 20 905 21 551 – 21 551

Depåer 1 – 1 1 – 1

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 261 – 1 261 1 056 – 1 056

Fordringar 2 663 – 2 663 2 680 – 2 680

Andra tillgångar 1 516 – 1 516 1 812 – 1 812

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 642 – 642 653 – 653

Summa tillgångar 29 520 – 29 520 30 174 – 30 174

Skulder, avsättningar och eget kapital

Eget kapital (a) 3 033 – 119 2 914 2 001 – 81 1920

Obeskattade reserver 3 707 – 3 707 5 189 – 5 189

Efterställda skulder 975 – 975 975 – 975

Försäkringstekniska avsättningar 20 158 – 20 158 20 478 – 20 478

Andra avsättningar (a) 150 87 237 353 77 430

Skulder 884 – 884 669 – 669

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (a) 613 32 645 509 4 513

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 29 520 0 29 520 30 174 0 30 174

89 (91)



Mkr Not

Enligt tidigare

principer

Effekter av byte av redo

visnings- princip

Enligt nuvarande

principer


Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 7 704 – 7 704

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 595 – 595

Övriga tekniska intäkter 75 – 75

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) – 6 103 – – 6 103

Återbäring och rabatter 6 – 6

Driftskostnader (a) – 1 420 42 – 1 378

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 1 – – 1


Icke teknisk redovisning


Kapitalavkastning intäkter 1 092 – 1 092

Orealiserade vinster på placeringstillgångar 1 360 1 360

Kapitalavkastning kostnader – 361 – 361

Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 195 – – 195

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörel-sen –595 – – 595

Övriga intäkter 0 – 0

Övriga kostnader – 3 – – 3

Bokslutsdispositioner – 1 483 – – 1 483

Skatt på årets resultat (b) – 202 – 5 – 207

Årets resultat 469 37 506

(a) Omräkning har skett av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser avseende anställda födda år 1955 eller tidigare som har rätt att gå i pension vid 62 års ålder.

(b) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av avsättning för pensioner och liknande förpliktelser.

90 (91)


Wanja Lundby-WedinStyrelsens ordförande

Ulf Andersson Metta Fjelkner Lars Jonsson Sten-Åke Karlsson

Göran Lindblå Leif Linde Carina Malmer Karin Mattsson Weijber

Ella Niia Carl-Axel Nilsson Annelie Nordström Bengt Olsson

Ingela Rozmán Min revisionsberättelse har lämnats den 24 mars 2011

Anders Sundström Thomas ThielVerkställande direktör Auktoriserad revisor

Styrelsens och verkställande direktörens underskrift

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att, såvitt de känner till, års-redovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för försäkringsföretag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 24 mars 2011

91 (91)


Till bolagsstämman i Folksam ömsesidig sakförsäkring

Org nr 502006-1619

Revisionsberättelse

Jag tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräk-ningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2011

Thomas ThielAuktoriserad revisor

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Folksam ömsesidig sak-försäkring för år 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om års-redovisning i försäkringsföretag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verk-ställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp-skattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade in-formationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-hållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk-ställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en rättvisande bild av bola-gets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern-redovisningens övriga delar.

Årsredovisning folksam sak 2010

Economy & Finance

efter avgiven

fre avgiven

riskprocessen

inklusive

svenska konsumentfrskringar

slutet av

nettovinst

enlighet med