Fo

lk

Ku

lt

ur

Ce

nt

ru

mA

rtem

isgat

an 1

9, T

-ban

a Ro

pste

n, u

ppgå

ng H

jort

hage

n

Form

: Jan

Öqv

ist /

Tim

e in

Spa

ce D

esig

n A

B

“Den kristna läran har gömts innanför kyrkomurarna och låsts med dogmernas bojor. Låt den bli fri så att den kan ta plats mitt ibland oss och lära oss frihet, jämlikhet och kärlek.”

Canth, Minna. 1894, Noveller, Helsingfors: Wenzel Hagelstams förlagLäs mer om författarinnan:

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/19/minna-canth

Främre rad fr.v.: Mats Arvendal, Rolf Tennander, Brita-Johanna Sjölind, Christer Colt, Bodil Wiker-Åkerblom, Mikael Gråå, Birgitta Carlson, Brita Savér, Eva Haglund;

Rad 2 fr.v.: Erik Wiker, Ingegerd Andersson, Irja Torri, Vladimir Bojadjiev, Stefan Ahlstedt; Rad 3 fr.v.: Maud Tillbom, Annika Samuelsson, AnnSofi Andersdotter, Bo Georgii-Hemming, Kristina Johnson;

Vill du bli medlem?Kontakta AnnSofi Andersdotter eller Kristina JohnsonMedlemsavgiften är 150 kr (upp till 20 år 70 kr)Plusgirokonto: 94 63 99-3Är du intresserad av amatörteater, tveka inte - tag kontakt!Vi välkomnar nya medlemmar!

Teaterföreningen Grannfolketc/o AnnSofi AndersdotterRörläggarvägen 52168 33 BrommaAnnSofi Andersdotter, ordförande 08-26 16 79Kristina Johnson, sekreterare 073-625 86 66

Vill du läsa mer om oss?Besök vår hemsida:www.grannfolket.se

den lustfyllda amatörteatern

Dagen efter Lucia 2014: Det är första genomdraget av Grannfolkets uppsättning av Minna Canths pjäs Hon eller Arbetarens hustru. På ett vardagsrumsgolv i en lägenhet på Söder i Stockholm repeteras en dramatisk scen där en arbetarkvinna förödmjukas av ett herrskapsfolk. Orsaken är hennes makes superi och ansvarslösa leverne. Den klara vinterdagen utanför övergår i skymning när Brita-Johanna, Bodil, Christer och Ingegerd, i Grannfolkets drygt 15 personer starka ensemble, spelar sig igenom pjäsens ödesdigra trettonde scen. Fast teatergruppen bara är i början av sina förberedelser – replikerna sitter ännu inte riktigt som de ska – är det omöjligt att inte ryckas med av skådespelarnas inlevelse. Hjärtat i ens bröst sprängs nästan av den föröd-mjukade kvinnans utsatthet och maktlöshet. Amatörteatern är lustfylld. Vi lever i en tid när kulturen kommersialiseras med idéer om konstnären som ”entreprenör”, när kommuner tävlar om att bygga stora arenor och samtidigt kraftigt minskar stödet till de ideella kulturkrafterna. Ändå finns det människor som satsar en stor del av sin tid för att ambulerande repe-tera i kvarterslokaler och lägenheter. De tillverkar rekvisita och scenografi av i stort sett ingenting. Allt detta i syfte att skapa något av det finaste som kulturen kan ge oss: ett forum där vi kan vända och vrida på frågan om hur det är att vara människa. Kulturarbetare är som katter. De låter sig inte styras. De hoppar upp på det minimala utrymmet i yttersta hörnet av bokhyllan, strax intill glasvasen, av det enkla skälet att de kan det. Inte för att de tvingas dit. Inte för att det ger det fetaste bytet eller för att det ligger en stor portion av deras favoritmat just där. De gör det bara för den lustfyllda känslan av att kunna göra det. Årets pjäs Hon eller Arbetarens hustru, som pjäsen också heter i denna uppsättning, är skriven av Minna Canth (1844-1897), en finlandssvensk författare som skrev sina flesta verk på finska. Framför allt skildrade hon kvinnornas och arbetarnas situation. 2003 blev hennes födelsedag, den 19 mars, jämlikhetens dag och är numera allmän flaggdag i Finland.

En av de viktiga rollfigurerna är Kerttu, en romsk kvinna, som med allt hon har käm-par mot den förnedring hon utsätts för av männen och av majoritetssamhället. Ett genomgående drag i Minna Canths pjäs är att vi måste börja med oss själva och våra egna värderingar och levnadssätt som bidrar till problemen vi drabbas av. Det starkaste med amatör-teater är att man får hantera livsfrågor samtidigt som man försöker lösa praktiska prob-lem. Man riskerar en hel del – det är dramatiskt – men man gör erfarenheter, som man inte vill vara utan.

Mats Arvendal

Arbetarens hustru (Työmie-hen vaimo) från 1885 är Min-na Canths mest kända verk. Huvudpersonen Johanna gif-ter sig med den alkoholiserade Risto, som slösar bort hennes pengar. Lagen är på mannens sida, Johanna är maktlös och drabbas skoningslöst.Pjäsen orsakade en skandal vid premiären, men bidrog till att riksdagen ett par måna- der senare antog en ny lag om boskillnad inom äktenskapet. Det är många problem som ställs under debatt i Arbeta-rens hustru. Inte bara det ojämlika förhållandet mellan könen, utan också skillnad-erna i livsvillkor mellan sam-hällsklasserna. Även etniska motsättningar behandlas.

Minna Canth födde sju barn i Jyväskylä. När hennes man dog fyttade hon med sina barn tillbaka till barndoms- hemmet i Kuopio. Där åtog hon sig att sköta föräldrarnas bomullsbutik. Minna Canth dog år 1897 i hjärtinfarkt bara 53 år gammal.

AnnSofi AndersdotterVälkomna till vår teater!I amatörteatern får man vara beredd på att göra alla sorters arbete för att det ska bli föreställningar. Att jag skulle bli ombedd att ta rollen som ordförande i Grannfolkets styrelse, när Lilian Larnefeldt slutade, var dock lite om- tumlande. Enligt vårt motto ”En för alla, alla för en” antog jag utmaningen.Det hindrar mig inte från att också dyka upp på scenen, men då i en annan roll.

Kicki JohnsonJag har varit med i Grannfolket sedan 2009 och tycker det är kul att spela teater. Inom oss har vi alla en liten apa som behöver komma ut. Det är alltid lika spännande att se en pjäs växa fram, från att vi börjar läsa repliker, till man börjar spela sina roller, tills man är framme vid premiären och all nervositet. Däremellan får man lägga in lite vardagsliv och försöka umgås med barnbarn, familjen, sköta trädgården och så träna lite. Så länge dygnet har 24 timmar så räcker det rätt långt.

grannfolkets nya ordförande … och sekreterare

Brita-Johanna Sjölind var med och grundade Grannfolket 1987 och har sedan spelat med i nästan alla pjäser men också medverkat som statist i många filmer. Hon växte upp i Österbotten och kom till Sverige 1966. Här är hon i rollen Johanna, pjäsens huvudperson och hustru till Risto. Hon drabbas hårt och skoningslöst av Ristos drickande och svekfullhet och av samtidens äktenskapslagar. Mot den övermakten kämpar både hennes redbarhet och stridsvilja förgäves.

historik

Teaterföreningen Grannfolket är en amatörteatergrupp som har varit verksam sedan 1987 och som i huvudsak spelar finlandssvensk och finländsk dramatik. Vi vill vara ett inslag i kulturutbudet i Stockholm och sprida information om finlandssvenska och finska förafattarskap. Vi samarbetar också med professionella skådespelare och regissörer. Gruppen består av ett 30-tal medlemmar i olika åldrar, många med finlandssvensk anknytning. Med namnet Grannfolket vill vi visa, att även om vi har vår grund och våra rötter i det svenskspråkiga Finland, är alla nationaliteter välkomna att vara med i gruppen. Vi vill vara en brygga mellan olika kulturer och nationer.

Grannfolket har gjort följande uppsättningar:

Resan till kungariket, efter Anna-Lisa Bäckmans roman; regi: Claes von Rettig (1987)Hallonmasken, efter Zacharias Topelius saga; egen dramatisering och regi (1989)Molnets dotter, efter Anna-Lisa Bäckmans roman; regi: Maud Backéus (1992)Vi deltog året efter i teaterfestivalen i Tammerfors med denna uppsättning. Beskyddare var Vivica Bandler.Fattiggubbens brud, ett drama av Jarl Hemmer; regi: Lennart Harrysson (1995)Att byta land, en kavalkad med temat emigration och emigranter; egen regi (1996)Vår lilla stad, efter Wava Stürmers roman, ”Stadens ofullmäktige”; Grannfolket gästspelade i Jakobstad i Österbotten 12-17 maj 1999; regi Lennart HarryssonLitterär cabaret, ett program med talkörer, sketcher, sånger och kärleksdikter under ledningav Stig Törnroos-Wickberg (2000)Panik i Rölleby, efter Anna Bondestam av Bengt Ahlfors. Regi Stig Törnroos-Wickberg (2001)Kalejdoskop, litterär cabaret i ord och toner om diktaren Elmer Diktonius, sammanställd av Heidi Renvall-Wickberg och Stig Törnroos-Wickberg som också stod för regin. (2003)Azalea efter Walter Ljungquists roman. Bearbetning och regi Bo Georgii-Hemming (2004)Invid aftonlampan [om Adèle Weman] av Birgitta Åmossa. Regi Stig Törnroos-Wickberg (2005) Gästspel på Wrethalla i Kimito i maj (2006)‘Och i skolen finna Honom…‘ (Holiday Song) av Paddy Chayefsky med översättning av Dave Liebkind. Regi Stig Törnroos-Wickberg (2006)20-årsjubileum Kavalkad ur tidigare produktioner. Regi Bo Georgii-Hemming (2007)Smussel av Johan Bargum. Regi av Bo Georgii-Hemming (2008)Minnesmärke (1808-1809 års krig). Sammanställning och regi Bo Georgii-Hemming (2009)En teaterkomedi av Bengt Ahlfors i regi av Bo Georgii-Hemming (2011)Så som elden av Wava Stürmer i regi Bo Georgii-Hemming (2013)Kvinnorna på Niskavouri av Hella Wuolijoki i regi av Bo Georgii-Hemming (2014)

i rollerna

RISTO, arbetare Christer Colt JOHANNA, hans hustru Brita-Johanna Sjölind HELKA, en gammal romsk kvinna Annika Samuelsson KERTTU, med öknamnet HOPPTOSSAN, hennes dotterdotter Kristina Johnson HAGERT, hennes son Mikael Gråå ILONA, Hagerts hustru AnnSofi Andersdotter HERMAN GABRIEL, deras son Stefan Ahlstedt ILONA, deras dotter Ingegerd Andersson LEENA-KAJSA Ingegerd Andersson ANNA-MAJA Sodabe Shabani VAPPU, torgförsäljerska AnnSofi Andersdotter KATRI, tjänsteflicka Irja Torri LAURA, tjänsteflicka Maud Tillbom LOTTA, tjänsteflicka Bodil Wiker-Åkerblom LISA, tjänsteflicka Annika Samuelsson YRJÖ, smed Erik Wiker TOPPO, arbetare Stefan Ahlstedt GUSTAF, arbetare Mikael Gråå HEIKKI, arbetare Vladimir Bojadjiev JANNE, arbetare och spelman Brita Savér FRU VÖRSKY Bodil Wiker-Åkerblom HERR VÖRSKY Mikael Gråå FRU HANHINEN Ingegerd Andersson FÖRSTE POLISBETJÄNTEN Erik Wiker ANDRE POLISBETJÄNTEN Vladimir Bojadjiev EN VISMÅNGLARE Mikael Gråå EN KLOK GUMMA Bodil Wiker-Åkerblom SKUGGAN Sodabe Shabani

Musiker: Birgitta Carlson – Eva Haglund –Vappu Hämeenaho

BRÖLLOPSGÄSTER, KÖPARE, SÄLJARE, HERRAR, DAMER, POJKAR Händelserna utspelar sig i staden Kuopio i Finland i slutet på förrförra seklet

Regi – Bo Georgii-HemmingLjud, ljus – Mats Arvendal

Sufflering – Rolf TennanderScenografi – Mats Arvendal, Erik Wiker, Jan Öqvist och ensemblen

Om kvällens föreställning – efter premiären i Helsingfors 1885”Skådespelet blev en succé och orsak till en debatt av aldrig tidigare skådad omfattning i pressen. Det var första gången som mäns brutalitet mot kvinnor tecknades ur kvinnlig synvinkel. Å ena sidan sågs det som ’ett stort och varaktigt framsteg i vår litteratur’, å andra sidan förebråddes Minna Canth för att hon med skådespelet satte sig upp mot lag och rätt, mot den av Gud givna, rådande samhällsordningen. Man menade att stycket uppeggade den enskilde medborgaren att i egen sak fatta tag i ’en dolk, revolver eller dynamit’. Dessa anarkistiska tendenser tyckte man sig finna i synnerhet i kvinnorörelsen, där Minna Canth kom att bli en av de mer framstående polemikerna.”

[Nordisk kvinnolitteraturhistoria 2, s. 490; Maria-Liisa Nevala]

Annika SamuelssonMin enda erfarenhet av teater är när jag som ung var med några år i en mimteatergrupp i Malmö. I Grannfolket har jag bara varit med något halvår. Jag började efter att ha följt med en av mina vänner som spelade i ”Kvinnorna på Ni-skavuori” förra året och blev helt betagen!Ser mig som en riktig amatör inom området men märker ofta hur min livserfarenhet, både privat och från mitt långa yrkesliv, kommer till nytta. Detta är nog en av ama- törteaterns många styrkor liksom spänningen för publiken att veta att vi gör teater på vår fritid utifrån känsla och vilja men mestadels helt utan skolning.I hela mitt liv har jag varit myck-et intresserad av film, teater och musik men framförallt av det skrivna ordet i olika former. Därför så fullkomligt älskar jag ar-betet med att från orden i manuset få fram rollkaraktärerna, som vi gör på våra egna vis, i Grannfolket! Det är så spännande!Vi gillar varandra och har en bra gruppdynamik. Dessutom åskåd-liggör vi ju miljön på scenen med rekvisita och påhittad klädsel. För mig är detta amatörteater när den är som bäst!

Christer ColtHur länge har du hållit på med teater?Till och från i c:a 6 - 7 år.Hur började du med teater?En amatörteatergrupp – Tidlösa – saknade ”gubbar” till en pjäs som hette Hemmet. De tjatade på mig tills jag gav upp och hängde på.Det var verkligen brist på gubbar!Vad betyder det för dig?Mycket, det inte bara ersatte arbet-slivet. Det gav mig så mycket mer.Vad är det som lockar dig?Man får under kort tid leva kon-centrerat, tveklöst och intensivt.Vilken är amatörteaterns styrka?Man sysslar med det för glädjes skull, ingenting annat.Hur hittade du Grannfolket?Såg en pjäs med dem på Folkkul-turcentrum och tänkte att de ver-kar vara kring min ålder, ha kul och spela teater på det gamla hederliga sättet …

Maud TillbomJag är nybörjare i ”gänget”. Fick frågan om jag ville vara med och det kändes spännande. Jag har alltid haft svårt att uttrycka mig i sociala sammanhang. Därför har jag ofta tagit stöd av skrivna rader, en egen dikt, ett sångfram-förande eller nedskrivet tal, det vill säga något som jag känt mig säker på att kunna framföra. Detta tänkte jag på när jag sa ja till Grannfolket, för jag har nog en lit-en ”teaterapa” i mig.

Mikael GrååMin mamma skrev in mig i Vår Teater när jag var mycket ung. Sedan höll jag på så gott som all-tid med teater fram till mitten av 1990-talet.Slutade då mitt arbete som drama-pedagog och nystart gjorde jag först 2007-2008 som ama-törskådespelare.Det var så kul att jag fortsatte – nu senast i denna produktion.Det är lockande att tillsammans med gruppen tolka texten och där-efter gestalta en roll.Att våga använda mina fysiska och psykiska resurser så att jag kan-ske ger en person i publiken en aha-upplevelse är utmanande och givande.Amatörteaterns styrka är spelgläd-jen. Den kan ibland försvinna i professionell teater.Där finner man istället finslipad och god teknik – det är ju deras yrke.Det var ett programblad som gjorde mig så intresserad att jag tog kontakt med Grannfolket.

Vladimir BojadjievHur länge har du hållit på med teater?Har hållit på med det litet emel-lanåt i mitt liv och började när jag var kanske 13-14 år gammal.Hur kom det sig att du började med teater?Jag gillar det mycket och det har jag alltid gjort.Vad betyder det för dig?Det betyder att jag gör något som jag gillar mest av allt; det som jag tänker satsa på.Vad är det som lockar dig?Skådespeleriet. Teater och film överhuvudtaget.Vilken är amatörteaterns styrka?Det är som att spela teater på riktigt.Jag hittade till Grannfolket via en kollega till mig.Jag gillar allt inom teater, skådespe- leri och film och tänker fortsätta att satsa på det.

Irja TorriJag har hållit på med teater i 10 år. Det betyder mycket glädje och avkoppling för mig att få spela teater eller sjunga i kör. Gemenskapen i gruppen och det här att få spela ut, att uttrycka sig, är det viktiga när det gäller teatern. Grannfolket fick jag höra talas om via en kompis som känner till dem.

Nya röster i ensemblen

Bild: Enligt traditionen hyllas Minna Canth vid studenternas valborgsmäs-sofestligheter med en tävling där det vinnande laget får sätta på en sym-bolisk studentmössa på hennes staty i som står i parken utanför kyrkan i Jyväskylä.

Bild: I det så kallade vinkelhuset på gatan uppkallad efter henne, Minna Canthin Katu 22, Kuopio bodde Minna med sina barn. Här hade hon även sina diskusionssalonger samtidigt som där även fanns hennes sy- och tygbutik.Byggnaden är idag Kuopios kulturcen-trum och museum med bland annat be- varade interiörer från hennes tid i huset.