1  

 

”Som att hälla vatten på en gås!” En kvalitativ studie om att vara religiös på sociala medier Linda Henriksson Umeå Universitet Vårterminen 2015

Kandidatuppsats i religionsvetenskap, 15 hp

  2  

  3  

Abstrakt Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna från

kristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningar

på sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier och

internets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,

en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memes

används som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologiskt

teoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, men

sällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitlet

analyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åt

kränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världen

och i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.

Nyckelord: Sociala medier, praktiserande kristna, Religion online, web 2.0, religiösa kränkningar online

  4  

  5  

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 7 1.1 Introduktion ................................................................................................................. 7 1.2 Syfte och frågeställningar ........................................................................................... 8 1.3 Teoriperspektiv ............................................................................................................ 8

1.3.1 Fenomenologi ......................................................................................................... 8 1.3.2 Användningen av fenomenologi i intervjustudier ................................................... 10

1.4 Metod, genomförande och material ............................................................................ 10 1.4.1 Intervju som kvalitativ forskningsmetod ................................................................. 11 1.4.2 Fokusgruppsintervjuer som metod .......................................................................... 12 1.4.3 Praktiskt inför en intervjustudie .............................................................................. 14 1.4.4 Hermeneutik ............................................................................................................ 15 1.4.5 Material ................................................................................................................... 16

1.5 Etiska överväganden .................................................................................................... 17 1.5.1 Reliabilitet, validitet och metodkritik ...................................................................... 18

1.6 Avgränsningar och urval ............................................................................................. 20 1.7 Forskningsöversikt om sociala medier ....................................................................... 20

1.7.1 Internets nya status, web 2.0 ................................................................................... 21 1.7.2 Kunskapsmonopolets försvinnande ......................................................................... 22 1.7.3 Religion och religiösa grupper på sociala medier ................................................... 23 1.7.4 Förståelsen av ”media” och ”religion” .................................................................... 24 1.7.5 Medier för religiösa aktörer, själavård på sociala medier ....................................... 25

1.8 Disposition ..................................................................................................................... 26

2. Religiös på sociala medier: positiva och negativa aspekter. ........................................... 27 2.1 Samfunden .................................................................................................................... 27 2.2 Personerna bakom berättelserna ................................................................................ 28 2.3 Resultat .......................................................................................................................... 30

2.3.1 Att använda sig av sociala medier ........................................................................... 30 2.3.2 Att vara religiös på sociala medier .......................................................................... 30 2.3.3 Religiösa kränkningar på sociala medier ................................................................ 32 2.3.4 Sociala medier i trossyfte ........................................................................................ 37

3. Diskussion ........................................................................................................................... 41 3.1 Vikten av att vara en aktiv användare ....................................................................... 41 3.2 Missionsuppdraget gäller även på sociala medier ..................................................... 41 3.3 Rädslan för vad andra tänker ..................................................................................... 42 3.4 Att hantera religiösa kränkningar på sociala medier ............................................... 43 3.5 Reaktioner på materialet ............................................................................................. 45 3.6 Förslag på vidare forskning ........................................................................................ 46

4. Sammanfattning ................................................................................................................. 47 Litteratur- och källförteckningar Bilaga 1: Intervjufrågor Bilaga 2: Memes

  6  

  7  

1. Inledning

1.1 Introduktion Vad har Facebook, Instagram, Tumblr, Twitter och Flashback gemensamt mer än att de alla är

sociala medier?1 Ett svar är att största delen av dess medlemmar är ungdomar.2 Ungdomar

idag föds in i en värld där sociala medier över internet är lika vanliga som att umgås i det

verkliga livet, om inte mer vanliga. Att logga in på Facebook och ta del av vad ens vänner där

skriver är en vardagssyssla för ungdomar. Med den moderna IT som vi har idag är detta inte

längre något man bara gör hemma. Detta sker löpande under hela dagen, idag har näst intill

varje elev i Umeå en dator i skolan och en mobil med internetuppkoppling.3 En undersökning

som gjordes av Stiftelsen för infrastruktur visar att:4

Facebook behåller greppet och i åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook. 81

procent gör det dagligen och 36 procent flera gånger om dagen. Nästan alla som är medlemmar i ett

socialt nätverk är också medlemmar i Facebook. Undantaget är de yngsta i åldern 12-15 år där det dykt

upp en rad andra alternativ på senare år.5

Även om användandet av sociala medier som Facebook inte tycks attrahera de yngre

svenskarna i åldern 12-15 år längre, så håller den fortfarande ett stadigt grepp om dem. 2014

var ändå 83 % av de tillfrågade i åldern 12-15 Facebook-användare. Detta visar på att

majoriteten av ungdomarna i Sverige är aktiva inom sociala medier. Sociala medier kan

användas på många olika sätt, att chatta med sina vänner, att dela intressanta artiklar och att

diskutera nyheter är bara en bråkdel av vad man kan göra på sociala medier. Men vad händer

när sociala medier används på ett negativt sätt? I Friends nät-rapport tillsammans med SIFO

om kränkningar på sociala medier uppger 1/3 ungdomar att de känt sig kränkta på internet,

och 2 % att dessa kränkningar handlat om deras religion eller trosuppfattning.6 Denna uppsats

kommer att fokusera på hur kristna unga vuxna upplever sitt möte med sociala medier och

kränkningar på internet på grund av deras religion.

                                                                                                               1 Facebook, Instagram, Twitter, Tumblr och Flashback sociala medier där bilder och kommentarer publiceras. 2 Stiftelsen för internetinfrastruktur, internetstatistik http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämtad 15-02-09) 3 Infotech http://www.infotechumea.se/elevdatorer-bra-for-naringslivet (hämtad 15-03-06) 4 Stiftelsen för internetinfrastruktur https://www.iis.se/ (hämtad 15-02-09) 5 Stiftelsen för internetinfrastruktur, internetstatistik http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämad 15-02-09) 6 Friends. Friendsnätrapport. 2014. http://friends.se/wp-content/uploads/2014/09/Friends-natrapport-2014.pdf s. 5 (hämtad 15-02-09)

  8  

1.2 Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att undersöka hur kristna unga vuxna i samfunden Evangelisk Luthersk

Mission och Öst-Laestadianer använder sig av sociala medier och hur de upplever sitt möte

med sociala medier utifrån sin egen trosbakgrund. Studien avser att kartlägga hur de anser sig

bli bemötta när de agerar religiöst på sociala medier samt hur de väljer att hantera detta.

Frågeställningar:

- Hur använder kristna unga vuxna sociala medier i trossyfte?

- Hur är det att vara religiös på sociala medier för kristna unga vuxna?

- Hur upplever och hanterar de kristna unga vuxna religiösa kränkningar på sociala

medier?

1.3 Teoriperspektiv Inför denna studie kommer jag att använda mig av fenomenologi som en filosofisk teori, detta

främst i framställningen av resultatet efter de intervjuer jag kommer att göra. Denna studies

huvudfokus ligger i att beskriva hur informanterna själva beskriver sina upplevelser, därav

används ett fenomenologiskt teoriperspektiv. För att analysera informanternas berättelser

används hermeneutik som metod (se 1.4.2). I detta avsnitt kommer fenomenologins historia

och uppgift presenteras för att sedan avrundas i fenomenologiska perspektiv i intervjustudier.

1.3.1 Fenomenologi

Fenomenologi handlar om att se det som uppenbarar sig, den utgår ifrån att vi alla kan se ett

fenomen men utifrån olika perspektiv, det vi ser är aldrig det samma som en annan ser.

Begreppet innehåller en ömsesidighet mellan subjekt och objekt, det som visar sig förutsätts

även ha någon som det kan visa sig för. Fenomenologi beskrivs av Steinar Kvale som ett

sökande att förstå de sociala fenomenen utifrån deltagarens egna perspektiv.7 Den relevanta

verkligheten är vad människan själv uppfattar den vara, och för forskaren är en öppenhet för

deltagarens upplevelser och att prioritera exakta beskrivningar det viktigaste.8 Forskaren

måste sätta sin förkunskap inom parentes och söka efter oföränderliga väsensmeningar i den

intervjuades beskrivningar.9 Intresset ligger i att klargöra det som framträder, på vilket sätt det

framträder och att studera individers perspektiv på sin värld.10

                                                                                                               7 Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. 8 Kvale, Steinar. (1997) s. 54 9 Kvale, Steinar. (1997) s. 42 10 Kvale, Steinar. (1997) s. 54

  9  

Fenomenologin etablerades då Edmund Husserl ville skapa en ny vetenskap, en enda filosofi

som skulle kunna innefatta all vetenskap och klara av att kritiskt granska sig själv.11 Den

främsta anledningen till utformandet av fenomenologin var Husserls kritik mot den då

rådande positivismen som han ansåg studera en artificiell värld.12 Med fenomenologin lades

vikten på att gå till sakerna själva, zu den Sachen selbst, och därmed vara följsam mot

sakerna. Fenomenologin skulle inte ses som en utveckling av hermeneutiken eller

positivismen, inte heller skulle fenomenologin ses som en sammanslagning av dessa två

inriktningar. Husserl ville att fenomenologin skulle vara en tredje, och enda väg. Ibland

beskrivs fenomenologin som en fenomenologi, men det är bättre att tala om fenomenologier

eftersom många olika förgreningar skett inom fenomenologin.13 Fenomenologin har kommit

att få ett stort inflytande i filosofin och är idag en av de stora filosofiska traditionerna.14

Denna studie grundar sig i hur kristna unga vuxna beskriver sina upplevelser och för det finns

en gren av fenomenologin, religionsfenomenologin. Filosofiprofessorn Douglas Allen

beskriver hur en religionsfenomenolog ställer sig frågan hur en religiös deltagare använder sig

av sitt språk då den berättar om en religiös upplevelse.15 Som forskare kan man aldrig ha

direkt access till den religiösa upplevelsen en religiös deltagare haft, men man kan se på deras

uttryck när de beskriver sin upplevelse eller religiösa verklighet, hur använder de sig av sitt

språk för att beskriva sin upplevelse?

Phenomenologists of religion focus on language. Although we start with religious experience, we never

have direct access to the religious experiences of others, Instead we always have expressions of others as

they try to describe their experiences and religious realities. When religious participants described their

experiences, how where they using language?

[---] Phenomenology of religion analyzes both the limits and the power of language in revealing religious

experience.16

Nästan alla språk innehåller ord som ”Gud” och ”synd”, men genom att försöka generalisera

och se likheter kan man finna att formuleringarna kan vara för restriktiva. Religiösa kan bli                                                                                                                11 Begreppet fenomenologi härstammar från det grekiska ordet phainomenon, det som visar sig. Termen fenomenologi fick sin startpunkt av Johann Heinrich Lambert och Friedrich Hegel under 1700 talet. 12 Leijonhufvud, Susanna. 2008 http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:450145/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) 13 Leijonhufvud, Susanna. (2008) s.15-17 (hämtad 15-05-20) 14 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fenomenologi (hämtad 15-02-09) 15 Hinnels, John R. The Routledge Companion to The Study of Religion. New York: Taylor & Francis Group, 2005. https://ia700804.us.archive.org/29/items/TheRoutledgeCompanionToTheStudyOfReligionHinnellsJohnR/0415333105.pdf (hämtad 2015-02-19) s. 197 16 Hinnels, John R. (2005) s. 197  

  10  

obekväma när man försöker kategorisera deras händelse med ett ord. Ett exempel här skulle

kunna vara att sätta in ordet ”Gud” när en buddhist beskriver en erfarenhet. Den buddhistiska

tron innehåller ingen Gud och därav skulle det vara felaktigt att tala om en högre makt som en

Gud i ett samtal med en buddhist. Trots detta arbetar religionsfenomenologin för att avslöja

universella eller generella strukturer och meningar, men då för att se om de är för snäva och

behöver vidgas eller om de är för vida.17 Religionsfenomenologins uppgift är att beskriva

religiösa erfarenheter med dess religiösa fenomen så sanningsenligt som möjligt. Syftet är

aldrig att värdera vad som är sant eller falskt i den religiösas erfarenhet. 18

Religionsfenomenologin fokus ligger inte bara i att analysera kraften i språket den religiösa

deltagaren använder sig av, utan den analyserar även de begränsningar som kan finnas i

språket när en deltagare ska beskriva sin religiösa upplevelse.

1.3.2 Användningen av fenomenologi i intervjustudier

Det fenomenologiska perspektivet anses gå hand i hand med en intervjustudie. Både Monica

Dalen och Steinar Kvale diskuterar huruvida olika analytiska metoder passar för en kvalitativ

studie.19 Det finns en vikt i att ha en förankring i en teoriutveckling för att få en konkret och

empirisk forskningsverksamhet samt en tolkande approach till dataunderlaget. En

intervjuforskning måste således utgå ifrån en teori. Både Kvale och Dalen anser hermeneutik

och fenomenologi vara teoretiska perspektiv som lämpar sig väl för en intervjustudie.

En intervjuares uppgift är att lyssna till vad informanterna säger, intervjuaren bör sätta sin

egen livsvärld och sina egna förutfattade meningar och tankar inom parentes, en epoché, för

att endast lyssna på vad informanten säger och på så sätt sätta sig själv i informantens

livsvärld.20 I en religionsintervjustudie är det inte intervjuarens plats att värdera sanningen

och falskheten i vad informanten säger. Intervjuaren ska analysera hur informanten använder

sig av sitt språk och hur den beskriver sina upplevelser. Fenomenologin avser att studera

människan utifrån ett första-persons perspektiv.    

1.4  Metod,  genomförande  och  material  

Denna studie bygger på en kvalitativ intervjustudie i form av enskilda intervjuer och

fokusgruppsintervjuer. I detta avsnitt kommer den kvalitativa intervjustudiens byggstenar att

                                                                                                               17 Hinnels, John R. (2005) s. 197 18 Hinnels, John R. (2005) s. 198 19 Dalen, Monica. Intervju som metod. 2 uppl. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2015. s. 18, Kvale, Steinar. (1997) s. 42 20 Dalen, Monica. (2015) s. 19

  11  

presenteras och hur jag använder mig av dem. Detta avsnitt presenterar även hermeneutik som

metod och avrundas med hur jag använder mig av memes21 som material.

1.4.1 Intervju som kvalitativ forskningsmetod

I inledningen av Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun beskrivs vad en kvalitativ

forskningsintervju är och varför sådan behövs göras:

Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? I ett

intervjusamtal lyssnar forskaren till vad människor själva berättar om sin livsvärld, hör dem uttrycka

åsikter och synpunkter med sina egna ord[…]22

En liknande beskrivning ger Per-Gunnar Svensson och Bengt Starrin om syftet med en

kvalitativ intervju: ”Kvalitativ intervju är således en metod för att utröna, upptäcka, förstå,

lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting.”23 En kvalitativ studie syftar till att

identifiera eller upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder som ännu är okända eller

kända på ett otillfredsställt vis. En intervju rör sig om ett samspel mellan två eller fler

människor med ett gemensamt intresse.24 Den skiljer sig dock från ett vardagslivssamtal, den

kvalitativa forskningsintervjun tillhör en professionell samtalsform jämförbar med t.ex.

journalistiska intervjun, det rättsliga förhöret eller den terapeutiska dialogen. Intervjuns syfte

är att få beskrivningar och förklaringar av informantens livsvärld,25 forskaren har i avsikt att

tolka de beskrivna fenomenens mening. En intervju är inte ett samtal mellan två likställda

parter eftersom det är intervjuaren eller forskaren som definierar och kontrollerar situationen.

Men intervjuaren är obligerad till att följa sina regler och tekniker och ska ställa omsorgsfullt

valda frågor och ha ett lyhört lyssnande för att få tillgång till grundligt prövade kunskaper.26

Utan samtal skulle kunskap knappast delas vidare, det är genom samtal vi lär känna

människor och får del av deras erfarenheter, känslor och förhoppningar och får ta del av den

värld som är verklighet för dem.

Syftet med en kvalitativ intervju som forskningsmetod är att söka att förstå en annan värld,

den värld en informant lever i. Forskaren vill utveckla innebörden av en människas erfarenhet

                                                                                                               21 Memes= ett internetfenomen bestående av en bild med tillhörande text. (se bilaga 2). 22 Kvale, Steinar (1997) s. 9 23 Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt(red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 5 uppl. 1996. s. 53 24 Ordet ”intervju” kommer från det franska ordet entrevue som översatt betyder ungefär: mellan två seenden. 25 Livsvärld= den förnimbara och subjektiva världen som en enskild människa upplever den. 26 Kvale, Steinar. (1997) s. 13

  12  

och frilägga deras livsvärld före de vetenskapliga förklaringarna.27 En kvalitativ intervju som

forskningsmetod har sju stadier: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering

och rapportering. Detta för att intervjun ska få en struktur och intervjuaren med kunskap kan

undvika fallgropar i form av t.ex. ledande frågor. Enligt dessa sju stadier kommer mina

intervjuer att byggas upp och presenteras.

1.4.2 Fokusgruppsintervjuer som metod

Denna studie kommer att bygga på tre olika intervjuer. En enskild intervju och två

fokusgruppsintervjuer. Ordet ”fokus” i fokusgrupp indikerar på att det rör sig om ett i förhand

valt ämne som ska diskuteras.28 Forskaren eller väljer ämnet och gruppen får sedan samtala

kring det. Att använda sig av en fokusgruppsintervju som metod handlar om att man vill

studera människors föreställningar, attityder och värderingar inför ett visst ämne. På det

praktiska planet handlar fokusgruppsintervjuer om att finna lämpliga informanter till gruppen,

utarbeta frågor som de ska diskutera, att leda gruppsamtalen, spela in diskussionerna och att

skriva ut dem samt analysera vad som sagts.29

Fokusgrupper fick sitt stora genombrott under 80-talet med Robert Merton och Paul

Lazarsfeld på Columbia University. De strävade efter att skapa ett mer öppet klimat under

intervjuerna för att diskussionerna skulle vara mer fria och på så sätt skapades den form av

fokusgrupper vi ser idag. Tillämpningen av fokusgrupper är speciellt användbar när det

kommer till känsliga ämnen, om de görs rätt kan den användas för att ge röst åt

marginaliserade grupper och ge kunskap åt både forskare och informanter med skilda

perspektiv.30 Forskare argumenterar även för att fokusgrupper är en lämplig metod för att

studera ”high involvement topics” eftersom informanterna här själva kan välja vad de är

bekväma vid att dela med sig om. De kan då välja mellan att berätta om sina egna  privata

upplevelser eller prata i mer generella termer. I fokusgrupper kan det även vara andra

deltagare som ställer följdfrågor, och på så sätt kan en informant uppmuntras till att berätta

mer än den skulle gjort då en moderator leder intervjun.31 Det finns en viss skillnad mellan en

gruppintervju och en fokusgruppintervju. Victoria Wibeck definierar fokusgrupper så här:

                                                                                                               27 Kvale, Steinar. (1997) s. 9 28 Wibeck, Victoria. Fokusgrupper- Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 2 Upp. 2010. s. 11 29 Wibeck, Victoria. (2010) s. 12 30 Ett exempel på ett känsligt ämne inom forskning där fokusgrupper fått stor roll i är mediebudskapet om HIV/aids och hur det behandlas av publiken samt hur förståelse för HIV/aids konstrueras. 31 Wibeck, Victoria. (2010) s. 21-23

  13  

Fokusgrupper är en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som

bestämts av forskaren.32

Genom denna definition kan man se tre viktiga saker. För det första, fokusgrupper är en

forskningsteknik, huvudsyftet är datainsamling för ett forskningsändamål. För det andra ligger

vikten vid att samla in data genom gruppinteraktion. För det tredje är ämnet redan bestämt av

forskaren, det handlar inte om någon spontan diskussion där en moderator inte deltar.

Fokusgrupper för forskningsändamål och för insamlandet av data kräver att forskaren känner

till hur man konstruerar grupper. Data kan vara olika användbara beroende på hur villiga

deltagarna är till att dela med sig av erfarenheter och tankar. Olika faktorer påverkar dem och

Wibeck lyfter fram tre kategorier intrapersonella faktorer, interpersonella faktorer och

miljöfaktorer.

De intrapersonella faktorerna är de individuella faktorerna som kan påverkagruppen. Här

visar forskning på att en lämplig blandning av personlighetsdrag hos informanterna fordras

för att gruppen ska fungera bra. De demografiska variablerna som t.ex. ålder, kön och religion

underlättar om deltagarna har något så när liknande socioekonomiska bakgrund. De

demografiska variablerna tas till hänsyn i mina fokusgruppsintervjuer. Alla deltagare är aktiva

kristna och tillhör minoriteter av inom-kyrkliga samfund, samt är i ungefär samma ålder.33

Den interpersonella faktorn kan påverkas av deltagarnas förväntningar och tidigare

erfarenheter som de tar med sig in i gruppen. Varje deltagare har förväntningar eller farhågor

på hur de andra deltagarna kommer att bete sig, och detta är viktigt för forskaren att känna till.

Det är viktigt för deltagarna att känna samhörighet och se sig själva som en del av gruppen.

Deltagarna kan känna samhörighet på olika sätt, en av de viktigaste faktorerna är likhet i

bakgrund och attityd. Detta betyder dock inte att alla måste tycka lika, men stora problem kan

uppstå om det finns vitt skilda åsikter i en fokusgrupp. De informanter jag valt ut för min

fokusgruppsintervju har alla känt varandra i minst sex månader, och min förhoppning är att de

på så sätt känner sig trygga i att diskutera med varandra. Dock kan ett problem uppstå här

också: ett så kallat ”group-think”, där endast ett sätt att tänka på är accepterat och ses som det

                                                                                                               32 Wibeck, Victoria. (2010) s. 25 33 Wibeck, Victoria. (2010) s. 29-30

  14  

”rätta” sättet att tänka på. Detta kan dock förhindras genom att forskaren är medveten om

detta och uppmärksammar om en informant i gruppen tillskriver sig själv rollen som ledare.34

Miljöfaktorer kan ha stor betydelse för en lyckad intervju. Hur ser lokalen ut där intervjun

förs, finns det något som kan störa deltagarnas uppmärksamhet? Känner deltagarna sig

bekväma med platsen? Den fysiska omgivningen har stor betydelse, en grupps interaktion blir

mer intensiv i små rum än i stora rum och i små rum kan även en åsiktspolarisering bli mer

framträdande. Ett seminarierum kan skrämma vissa deltagare, medens den kan kännas fullt

naturlig för andra som då får övertaget då de är mer bekväma i rummet. De intervjuer jag för

kommer ske i ett hem, där alla deltagare vistats förut så inget nytt framträder och stör

intervjun.35

Inom intervjumetodiken finns olika former på hur de ska föras rent praktiskt, för denna studie

valde jag att använda mig av mestadels fokusgrupper eftersom ämnet kan ses som känsligt

och svårt att prata om. Här finns behov för en vänlig och respektfull undersökningsmetod,

eftersom den behandlar religiösa ungdomars upplevelser.36

1.4.3 Praktiskt inför en intervjustudie

Wibeck skiljer mellan en strukturerad och ostrukturerad form av fokusgruppsintervju. En

strukturerad form innebär att moderatorn fungerar som en styrande hand, och en ostrukturerad

form innebär att moderatorn ger gruppen en fråga och de får diskutera fritt kring den. Oftast

vill man inte att moderatorn ska ha en allt för framträdande roll, dennes uppgift är att inleda

med frågor men inte att styra diskussionen. Men blir intervjun för ostrukturerad kan det hända

att de frågor man söker svar på inte besvaras. Den mer strukturerade formen på fokusgrupper

bör användas om ämnet är känsligt och deltagarna sårbara. Här styr moderatorn inte bara

frågorna utan också gruppdynamiken genom att kontrollera interaktionen bland deltagarna

genom att ställa direkta frågor till deltagare. I en ostrukturerad form talar deltagarna fritt och

deras intressen kommer fram utan att moderatorn introducerar dem. Men, som Wibeck

beskriver, behöver man inte hålla allt för hårt på en form, man kan välja ett mellanläge, där

man griper in när en diskussion svävar iväg allt för mycket från ämnet. Jag kommer i min

studie att välja just ett sådant mellanläge som form av fokusgrupp, som moderator

introducerar jag ämnet och ger informanterna en fråga att diskutera kring. Efter det får de

                                                                                                               34 Wibeck, Victoria. (2010) s. 30-32 35 Wibeck, Victoria. (2010) s. 32-34 36 Wibeck, Victoria. (2010) s. 53

  15  

diskutera tills ämnet känns ”tömt” och jag som moderator introducerar en ny fråga eller

motfråga.

För denna studie har ett formulär med frågor framställts, vilket jag som moderator kommer att

ha tillgång till. Under fokusgruppsintervjuerna kommer informanterna intervjuas i grupper

med tre deltagare åt gången där jag som moderator ställer frågorna och de får tala fritt utifrån

deras upplevelser. Tanken med att ha fokusgrupper är att deltagarna genom att lyssna på

andras upplevelser kring religiösa kränkningar på nätet kan påminnas om sina egna

erfarenheter och våga berätta om dem. Om diskussionen tystnar och deltagarna upplevs ha

svårt att dela med sig av sina tankar så har jag hjälp i de memes jag tagit fram som material.

Dessa bilder kommer att visas för informanterna och de kommer få beskriva sina reaktioner

på dessa och hur de upplever sådana bilder/budskap.

Efter att intervjuerna är gjorda kommer jag att transkribera, dvs. föra över ljudfilerna till text,

och analysera dem. Delar av de transkriberade versionerna av intervjuerna kommer sedan

redovisas i resultat under olika rubriker med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv. I

diskussionen kommer jag sedan att ta hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att förstå

innebörden bakom det som sägs och analysera detta. Det resultat jag får efter analysen av

intervjuerna kommer att diskuteras, jämföras och kopplas ihop med den tidigare forskning jag

läst om media och religion.

1.4.4 Hermeneutik

När en intervjustudie används som metod, behövs redskap för att förstå den information man

får. Till denna studie har jag valt att använda mig av hermeneutik för att inte bara förstå vad

informanterna säger, utan också försöka förstå vad de menar. Detta kommer jag göra genom

att använda mig av den hermeneutiska cirkeln, och lyssna på intervjuerna jag spelat in flera

gånger, samt analysera vad de egentligen menar med det de säger i diskussionskapitlet.

Hermeneutik betyder ”läran om tolkning” och fungerar som en vetenskaplig grund för en

kvalitativ forsknings betoning på förståelse och tolkning. Det centrala för en hermeneutisk

förståelse är tolkningen av en specificerbar mening och de frågor som i detta syfte ställs till en

text. Syftet med den hermeneutiska tolkningen är att finna en giltig och gemensam förståelse

av vad som menas i en text. Hermeneutiken bottnar sig bibelns exegetik, dvs. läran om hur

bibeln ska tolkas, och har således en lång historia. Hermeneutiken utgår ifrån att en sak kan

stå i en text, men en annan sak kan menas i texten. För att en människa ska kunna förstå vad

  16  

meningen är i texten krävs en tolkning av texten med forskarens egen förförståelse i

bakgrunden. Alla bär med sig en förförståelse och läsaren måste vara medveten om sin egen

förförståelse. Hermeneutiken är därför noggrann med redovisningen av forskarens

förförståelse eftersom denne ligger som grund för forskarens tolkningsutrymme och vad för

kunskap forskaren sedan finner i en text.37

Inom den hermeneutiska tolkningen finns varken utgångspunkt eller slutpunkt, istället

fungerar det som en cirkel. När en text läses för första gången uppnår läsaren ett visst djup

och en viss förståelse som läsaren inte hade i början. Läses texten sedan igen, uppnår läsaren

ännu en ny nivå av djup och nya saker eller förståelser i texten kan uppenbara sig som tidigare

missats. Genom detta kan textens mening växa och bli djupare för varje gång den läses. Detta

är vad som menas när man talar om den hermeneutiska cirkeln.38 För att förstå vad mina

informanter verkligen menar när de samtalar kring en fråga kommer jag behöva lyssna på

intervjuerna flera gånger. Först i sin helhet, sedan i delar och i sin helhet igen, d.v.s. följa den

hermeneutiska cirkeln i mitt lyssnande och i mitt läsande av transkriberingen av intervjuerna

senare. En forskningsintervju är som bekant ett samtal om den mänskliga livsvärlden, och det

som först förs muntligt ska sedan föras ner skriftligt och tolkas som skrift. Därmed blir det

hermeneutiska perspektivet inom intervjuforskning relevant på två sätt. Först kastar den ett

ljus över dialogen som skapar intervjutexten som ska tolkas, sedan genom sin kartläggning av

den process där intervjutexterna tolkas. Den blir således ett samtal med texten.39

1.4.5 Material

Till hjälp vid intervjuer kommer jag att använda mig av åtta memes.40 Memes är ett fenomen

som vuxit på internet, och något alla som använder sig av sociala medier möter dagligen. De

memes jag valt för denna studie är alla religionskritiska och väldigt starka i sina uttalanden.

Dessa memes är alla hämtade från Google, där man med en snabb sökning på orden ”memes

+ religion” kan få fram hundratals olika memes, alla med en tillhörande text om religion. Alla

som kommer fram vid en sådan sökning är inte lika starkt negativa som de jag valt ut, men

valet gjordes just för att väcka reaktioner under mina intervjuer relativt snabbt. Denna studie

är så pass liten i sitt omfång att det inte vore möjligt för mig att ha intervjuer som överskrider

mer än en till två timmar. Inga anspråk görs på att dessa memes representerar hela

internetvärldens syn på religion. De memes utvalda för denna studie kan ses i bilaga 2.                                                                                                                37 Leijonhufvud, Susanna. (2008) s. 17 (hämtad 15-05-20) 38 Kvale, Steinar. (1997) s. 50 39 Kvale, Steinar. (1997) s. 49 40 Memes= ett internetfenomen bestående av en bild och en text.  

  17  

1.5  Etiska  överväganden    

Inför en studie så måste forskaren ställa sig etiska frågor, och följa de etiska riktlinjerna

framställda av Vetenskapsrådet.41 Kvale diskuterar ett antal etiska frågor som forskaren bör

överväga före denne börjar en intervjustudie. Det finns inga lätta svar på dessa etiska frågor,

men de bör ändå följas då de etiska riktlinjerna ger en vägledning. Exempel på frågor som

Kvale anser att en forskare bör ställa sig före en intervjuundersökning är:

- Vilka är fördelarna med undersökningen? Hur kan undersökningen bidra till att förbättra människans

situation?

- Vilka konsekvenser får undersökningen för dem som deltar i den? Kan den skada informanterna mer än

hjälpa dem?

- Hur kan de intervjuades konfidentialitet skyddas? Hur viktigt är det för informanterna att vara

anonyma? Vem kommer få tillgång till intervjuerna?42

Således har jag tagit del av de frågeställningar en forskare bör vara medveten om inför en

intervjustudie. Informanterna har även fått vetskap om bakgrunden och syftet med studien och

vad det innebär för dem att delta. Intervjun var självklart frivillig och informanterna fick

själva välja vad de delade med sig av till mig. De blev även informerade om att allt kommer

att redovisas anonymt och att jag kommer att spela in intervjuerna vid intervjutillfället av

redovisningsskäl. De informerades även att uppsatsen i sin färdiga form kommer att bli

offentlig via Umeå universitet.

Jag har även tagit del av Vetenskapsrådets etiska principer, forskningskravet och

individskyddskravet. Individskyddskravet kan sammanfattas i fyra huvudkrav:

• Informationskravet: Varje deltagare i undersökningen ska informeras om syftet med

undersökningen, om deras uppgift i projektet samt villkoren för det. Deltagarna ska

upplysas om att deltagandet är frivilligt och kan avbryta sin medverkan när de vill.

• Samtyckeskravet: Deltagarna har rätt till att själva bestämma över sin medverkan i

studien.

• Konfidentialitetskravet: Obehöriga ska inte kunna ta del av deltagarnas

personuppgifter och största möjliga konfidentialitet ska ges.

• Nyttjandekravet: De uppgifter som insamlas om enskilda personer får endast användas

för forskningsändamål.43

                                                                                                               41 Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 15-02-23) 42 Kvale, Steinar (1997) s. 112-113 43 Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s. 7-15 (hämtad 15-02-23)

  18  

De informanter som valts ut för denna studie är alla tillhörande kristna samfund i Sverige och

aktivt kristna. Alla informanter är även över 18 år och kommer ha tillgång till att läsa igenom

det resultat jag framställer för att godkänna riktigheten i det. Informanterna har alla blivit

informerade om syftet med studien, och hur den kommer att användas. Deras anonymitet i

deltagandet av intervjuerna värderas högt och därför kommer fiktiva namn kommer att

användas.

Jag är även medveten om att de memes jag valt ut för denna studie inte kan representera hela

internetfenomenet ”memes”. Självfallet finns där memes som är mer positiva till religion,

men eftersom denna studies syfte är att se på hur religiösa kränkningar på sociala medier

påverkar religiösa har jag valt just dessa som är mer extrema i sin kritik av religion. Eftersom

denna studie även är så pass liten i sitt omfång kan inte intervjuerna ta för lång tid och av den

anledningen vill jag som intervjuare vill väcka reaktioner snabbt. De memes jag valt är alla

vanligt förekommande på sociala medier, de är alltså inte framställa endast för denna intervju.

Jag som intervjuare måste fundera kring huruvida mina frågor kan leda informanten till att

svara på ett visst sätt. En forskare måste vara medveten om sitt egna kroppsspråk och att det

kan påverka informanterna till att ange ett visst svar. Jag bör även fundera kring de former jag

valt på intervjuerna, dvs. fokusgrupper och enskild intervju, och hur det kan påverka hur

informanterna svarar. Kan jag välja att ställa samma fråga på ett annat sätt och därmed se om

svaret blir annorlunda eller det samma?

1.5.1 Reliabilitet, validitet och metodkritik

En studies tillförlitlighet, giltighet, reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet avgörs av en

försäkran om att om någon annan gör en exakt likadan studie så skulle de få exakt samma

resultat. Har denna studie mätt det den avsett att mäta, är resultaten tillförlitliga?44 För att

börja, denna studie kan inte göra anspråk på att vara generaliserbar. Syftet med denna studie

är inte heller att vara det, utan syftet är att ge läsaren en inblick i hur sju kristna unga vuxna

kan uppleva företeelser på sociala medier som religiöst kränkande.

Begreppen reliabilitet och validitet kan vara svåra att placera i en kvalitativ forskning. Dessa

begrepp kan lättare användas vid en kvantitativ studie, där begreppen redan har relativt

bestämda innebörder. Inom den kvalitativa forskningstraditionen ses begreppen ha olika

                                                                                                               44 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 210

  19  

innebörder för olika tolkare. Den kvalitativa traditionen anser att reliabiliteten bör ses i sitt

sammanhang och bedömas utifrån den situation som råder vid intervjutillfället. Frågor som är

identiska men får skiljande svar vid olika tillfällen kan ändå vara reliabla. På detta sätt, i den

kvalitativa studien, närmar sig reliabilitetens innebörd validiteten. Här räcker det inte med att

bara jämföra svaren från en och samma informant vid identiska frågor vid olika tillfällen, utan

den kvalitativa forskaren kan inte bedöma reliabiliteten utan att bedöma frågornas validitet i

de olika situationerna informanten tillfrågats. 45 Vad gällande validitetsbegreppet inom

kvalitativa studier så avses en strävan efter att jämföra det resultat man får med det man valt

att betrakta som det sanna.

Det jag kan göra för att garantera validitet och reliabilitet i studien är att följa mitt syfte och

söka svar på mina frågeställningar. Genom att undersöka om denna studie verkligen besvarar

frågeställningarna och ge en bild av informanternas upplevelser kan jag se hur tillförlitlig

studien är. Jag bör även ta ställning till hur mycket jag som moderator har påverkat resultatet.

Svensson beskriver hur man kan använda sig av praktiska tillvägagångssätt för att pröva och

bekräfta sina resultat i kvalitativa studier. Ett sätt är feedback från informanterna, som syftar

till att forskaren undersöker om informanterna är eniga med forskaren när det gäller

tolkningar. Det är deltagarna inom den studerade kontexten som bäst kan bedöma om

resultatet är sant eller falskt. Dock kan problem även uppstå här, informanten kanske inte

förstår resultaten eller inte minns händelsen mer, eller att informanten anser att resultatet inte

stämmer överens med dennes värderingar.46

Den kvalitativa intervjumetoden kan få kritik för att vara alldeles för subjektiv och därmed

avfärdas för att inte vara en forskningsmetod. Men detta kan också vara intervjusamtalets

styrka genom att den då kan fånga olika människors uppfattningar om ett specifikt ämne och

ge en bild av en mångsidig och kontroversiell mänsklig värld.47 En kvalitativ intervjusform

som metod är även ett tidskrävande arbete, en stor del av tiden går åt till transkribering av de

inspelade intervjuerna. Detta medför att inte allt för många intervjuer kan göras då tidsspannet

och storleken för denna studie inte rymmer det. Således gör inte denna studie anspråk till att

ge en röst till hur alla kristna unga vuxna upplever religiösa kränkningar på sociala medier.

Informanterna bidrar dock med sina egna ord till att problematisera det klimat som råder på

                                                                                                               45 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 210 46 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 220-221 47 Kvale, Steinar. (1997) s. 14

  20  

sociala medier. Jag har även haft möjligheten att göra både fokusgruppsintervjuer och enskild

intervju, vilket kan påverka svaren bland de olika intervjutillfällena. När intervjuerna är

gjorda och den inspelade informationen ska transkriberas är det viktigt att ingen information

går förlorad eller tolkas fel, därför krävs ett noggrant observerande under intervjuerna och ett

koncentrerat lyssnande vid transkriberingarna.

1.6  Avgränsningar  och  urval  

Eftersom denna studie är liten till sitt omfång var det inte möjligt att undersöka hela Sveriges

kristna unga vuxnas upplevelser kring religiösa kränkningar på nätet. Att göra en enkät var

första tanken hos mig, men för att få en djupare förståelse kring hur kristna unga vuxna tänker

kring sitt möte med sociala medier valde jag att istället göra intervjuer. Jag har även valt att

göra två olika former av intervju, fokusgruppsintervju och enskild intervju. Detta för att

försäkra mig om att formen på intervju inte påverkar svaren, och ge mig själv en möjlighet till

ett djupare samtal med en enskild informant. Alla informanter som deltagit i studien tillhör en

minoritet av kristna (se 2.1). Till min studie har jag valt informanter som är mellan 20 och 27

år gamla, och tillhör således en generation som vuxit upp med internet. Undersökningen är

genomförd i delar av Västerbotten och Norrbotten.

1.7  Forskningsöversikt  om  sociala  medier  

Forskning om internet och sociala mediers påverkan i vår vardag ökar ständigt. Idag är

internet inte bara en kunskaps- och informationskälla, där finns även tusentals plattformar och

forum för socialisering, marknadsföring och diskussion. Förändringen av användningen av

internet pågår ständigt men den förändring som skedde under början av 2000-talet, det som

kallas för web 2.0 (se 1.7.1), anses vara startskottet för en interaktiv kommunikation. I denna

forskningsöversikt kommer jag att i första hand kartlägga hur sociala medier (jmf 1.1)

fungerar och används med en viss fördjupning i hur religion och religiositet fungerar på

internet. Till en början presenteras internets nya status och hur användandet av internet

förändrades under början av 2000-talet. Efter detta presenterar jag olika forskares syn på

vilken stor plats och hur viktig online världen är idag, och hur kunskapsmonopolen har

försvunnit genom denna utveckling. Detta för att ge en korrekt forskningsbakgrund och

förståelse till hur den nya formen för användandet av internet påverkar

socialiseringsprocessen idag. Efter detta presenteras forskning kring religion, media och

medling samt hur sociala medier kan användas i religiösa syften. Detta för att läsaren ska få

en inblick i hur stor religion är på internet och hur det används.

  21  

1.7.1 Internets nya status, web 2.0

Från 2005 och framåt har internet förändrats totalt. Stine Lomborg och Charles Ess48 kallar

detta för web 2.0, som refererar till ett helt nytt sätt att kommunicera och dela information på

internet. Web 2.0 används även för att visa på en skillnad i användandet av internet före 2000-

talets första hälft. Tidigare var användarna i huvudsak konsumenter av information, nu kan

användarnas egna bidrag även få fokus. Web 2.0 är ett begrepp som beskriver en utveckling

som gett en signifikant förändring i hur information skapas, bearbetas och delas med andra

användare. Den sociala interaktionen har fått stort fokus och med de nya formerna för

tillämpning har en ny miljö för kommunikation med utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap

vuxit fram.49 På så vis har sociala medier fått en helt ny status och funktion i samhället.

Lomborg och Ess diskuterar även om att gå med i en grupp på sociala medier, så som

Facebook, inte alltid behöver vara så aktivt som det kan se ut. Värdet i en grupp ligger i

gemenskapen, en gemensam plats för församlingsmedlemmar online som för dem närmare

varandra.50

Sociala medier är en stor del av vardagen idag och dagens ungdomar har ett annat förhållande

till sin omvärld än vad man hade för 25 år sedan. För ungdomar idag har internet blivit ett

förstahandsval till informationssökande och de umgås med sina vänner mer online än

offline.51 Med den nya kulturen på sociala medier har även ett nytt språk uppstått som Adrian

Athique argumenterar för skulle kunna fylla ett helt lexikon. Dessa ord används för att

beskriva ting, summera nya koncept eller bara ett nytt sätt att prata med varandra som inte

fanns för 20 år sedan.52 En gemensam grund för internetanvändare idag är hur de hellre vill

vara användare- inte bara tittare och lyssnare. Detta beskriver Don Tapscott som den stora

skillnaden mellan de han kallar Nät-generationen och den tidigare generationen som vuxit upp

endast med radion och tv:n.53 I Tapscotts studie beskriver en ungdom hur hon ser skillnaden

mellan att se på TV och användandet av internet. För att använda sig av internet beskriver hon

sig behöva vara mentalt vaken, du kan inte kommunicera med människor om du inte är vaken,

nätet är en kommunikation mellan dig och världen, och tv:n är endast en kommunikation

                                                                                                               48 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.) Digital Religion, Social Media and Culture. New York: Peter Lang Publishing, Inc. 2012. 49 http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurs/?code=2IT028 (hämtad 15-04-15) 50 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012). s.169-182 51 Zipernovszky, Hanna. Läsning och lösning: metodbok för digital arkivforskning i religionspedagogik. Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet, 2013. s. 121 52 Athique, Adrian. Digital Media and Society. Cambridge: Polity Press. 2013 s. 15 53 Tapscott, Don. Growing up Digital. New York: Tim McGraw-Hill Companies, Inc. 1998. s. 3

  22  

mellan dig och media.54 Tapscotts studie visar även att en nätbaserad kommunikation bland

ungdomar börjar när de är 11-13 år gamla. Detta är en tid då ungdomar börjar söka efter

autonomi och skapandet av en identitet.55

Förut talade man om medier som en tredje statsmakt. Skribenter på sociala medier som Sofia

Mirjamsdotter56, Torbjörn Jerlerup57, Brit Stakston och Niclas Strandh58 beskriver alla hur det

idag finns en fjärde statsmakt, de sociala medierna. Journalisters makt har minskat, de som

förut granskade andra blir idag själva granskade på sociala medier.59 Dagens teknik har

underlättat för aktivister så som privatpersoner att få ut sitt budskap och förmedla det till fler

människor än det någonsin förut varit möjligt.60

1.7.2 Kunskapsmonopolets försvinnande

Förut var kunskapen toppstyrd utan att folket hade en möjlighet till att kommentera. Idag

finns inte ett kunskapsmonopol kvar, med utvecklingen av sociala medier kan vem som helst

sprida information och kunskap, och vem som helst kan kommentera detta. Clara Shih

berättar i The Facebook Era61 hur man idag litar på den information som delas på t.ex.

Facebook, eftersom den delas av ens vänner. Facebook är så mycket mer än en social

mötesplats, det är även en stark plattform för annonsering och spridning av politiska budskap.

Ett företag kan köpa en annons på Facebook, som söker upp användare som använder sig av

ett av deras sökord och på så sätt nå ut till en specifik målgrupp som kan ha intresse för den

produkt de vill sälja. Genom att ”gilla” ett företag på Facebook ger du företaget tillstånd till

att använda din information och dina kontakter för att söka upp nya personer annonsen kan

intressera. Shih förklarar hur stark denna reklam kan vara, den genomsnittliga Facebook-

användaren har 130 vänner. Om ett företag har 1000 ”gillare” betyder det att de fått tillgång

till 130 000 användare att sprida sin reklam till.62 På samma sätt fungerar det om du väljer att

klicka ”dela” på Facebook, en persons statusuppdatering eller bild kan nå ut till många fler än

tanken kanske var när den skrev den.                                                                                                                54 Tapscoll, Don. (1998) s. 30 55 Tapscott, Don. (1998) s. 56 56 Mirjamsdotter, Sofia. https://mymlanthereal.wordpress.com/2009/08/26/daslog-papier/ (hämtad 15-05-20) 57 Jerlerup, Torbjörn. https://ligator.wordpress.com/2011/05/31/den-fjarde-statsmakten-behovs-for-att-kontrollera-den-tredje/ (hämtad 15-05-20) 58 Stakston, Brit och Strandh, Niclas http://www.aftonbladet.se/debatt/article11473953.ab (hämtad 15-05-20) 59 Kunskapskanalen, Romin, Johan & Sandström, Erik http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11) 60 Kunskapskanalen http://urplay.se/Produkter/171539-UR-Samtiden-Tallberg-Forum-2012-Sa-forandras-det-fria-ordet-av-teknologin (hämtad 15-03-11) 61 Shih, Clara. The Facebook Era. 2 Uppl. Boston: Pearson Education, Inc. 2011 62 Kunskapskanalen, Romin, Johan & Sandström, Erik http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11)

  23  

1.7.3 Religion och religiösa grupper på sociala medier

Mark D. Johns beskriver hur skapandet av webbsidor för religiösa grupper har blivit en vanlig

aktivitet och religiösa ledare som bloggar och religiösa portaler så som BeliefNet.com har

blivit otroligt populära.63 Religiösa grupper på Facebook tycks bara öka i mängd och

medlemmar, dock finns inga studier i hur religiösa ungdomar och unga vuxna söker

information och virtuella religiösa praktiker på t.ex. Facebook. Många ungdomar går med i

religiösa grupper på t.ex. Facebook för att bekräfta organisationen och på ett sätt säga ”detta

är vem jag är, detta är vad jag tror”. Johns argumenterar för att ungdomar använder sig av

dessa grupper som ett slags bekännande eller deklarerande av sin tro.64

Att söka information om en religion eller att söka svar på religiösa problem på internet tycks

även öka. Peter Fisher-Nielsen visar att vid ett religiöst problem uppger 56 % att de skulle

söka på internet, endast 37 % skulle söka sig till en religiös ledare för svar och 21 % uppger

att de hade sökt i den religiösa skriften efter svar.65 Idag har media som en kulturell miljö tagit

över många av de sociala funktioner som förut tillhörde de institutionsbaserade religionerna.

Dagens media kan ge både moralisk och spirituell guidning och en känsla av tillhörighet.66

Internet tycks även ha en större påverkan på den yngre generationens attityd mot religioner.

Detta ses ha två orsaker, för det första: ungdomar spenderar mer tid på internet än äldre gör.

För det andra, ungdomar idag möter ett mer multireligiöst samhälle via utbildning, vänner och

resor. Därmed kan de bli mer motiverade till att delta i religiösa problemdiskussioner online.67

Speciellt unga hanterar religioner på sociala nätverkssidor och i diskussionsgrupper online

vart de interaktiva dragen skapar ett alternativ till off-line gemenskapen och i vissa fall ett

alternativ till religiösa möten.68

Pauline Hope Cheong argumenterar för att sociala medier så som microbloggande (t.ex.

Twitter) har fått en helt ny funktion bland religiösa. Idag finns olika hashtags69 så som #TOF,

en förkortning för Twitter Of Faith var Twittrare beskriver sin tro på max 140 ord. Dessa

olika hashtags har fått en enorm popularitet. Media som går att sprida är helt i linje med

                                                                                                               63 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 152 64 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 152-164 65 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. Mediatization and Religion. Göteborg: Nordicom. 1 uppl. 2012 s. 51 66  Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 47  67 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 52  68 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 53  69 Hashtag skrivs som ”#” och leder till en länk och kan visa fler som skrivit om samma ämne.

  24  

dagens kultur där man vill finna ny mening, ny publik, attrahera nya marknader och generera

nya värderingar.70

1.7.4 Förståelsen av ”media” och ”religion”

Knut Lundby och Birgit Meyer försöker utmana förståelsen av ”media” i media och

kommunikationsstudier och ”religion” i religionsstudier, med syftet att studera samspelet

mellan media och religion. Media är ett vitt begrepp och kan syfta till många ting men

Lundbys huvudsakliga syfte är att se på problematiken mellan religion och media genom att

etablera en tvärvetenskaplig lärande dialog. Religion kan inte bara ses som religion, det måste

ses som en praktik av medling också. Detta argumenterar Meyer för i introduktionskapitlet för

Religion Across Media71 med orden: Religion cannot be analyzed outside the forms and practices of mediation the define it.72

Detta gör en distinkt skillnad mellan religion och media och religion som media, det är

oerhört viktigt att förstå religion genom dess former för mediering. Media blir så mer en del

av religion istället för religionens motsats. I många religioner hade detta alltid varit fallet, t.ex.

kristendomen har alltid sökt efter att delas och att kommunicera med anhängarna i gruppen

eller samfundet. Även om religion kan ses som en rad av praktiker så involverar de även olika

former av meningar. Vad som medlas är lika viktigt, även om inte så stort fokus kommer ligga

på det i denna studie.

Medier idag spelar en stor roll för alla människor för organisation av vårt dagliga liv, men

också för att skapa mening i livet. Medieforskaren Silvia Livingstone hävdar att vi idag inte

längre kan tänka oss ett socialt liv med vänner och familj utan medier och

kommunikationsteknologier.73 Världen idag har blivit mindre i och med ett ökat globalt

medieflöde. Med hjälp av mobiltelefonen och e-posten har det inte bara blivit snabbare utan

också billigare att förmedla och ta emot information från hela världen. Detta har inneburit att

individens tillgång till information och möjlighet att lära sig mer om andra religioner utöver

sin egna har ökat. En individ har nu lättare att själv formulera sin religiösa identitet och

ifrågasätta oskrivna normer och värderingar online. Detta kan innebära att vår syn på vilka vi

är och synen på vår värld blir mer öppen och flexibel, men det kan även innebära en potentiell                                                                                                                70 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 191-197  71 Lundby, Knut. Religion Across Media- From Early Antiquity to Late Modernity. New York: Peter Lang Publisching Inc. 2013. 72 Lundby, Knut. (2013) s. XII 73 Larsson, Göran, Lövheim, Mia, Linderman Alf (red.). Religion och medier. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl. 2006. s. 11

  25  

relativisering och utmaning av traditionella normer och värderingar. En del upplever detta

som positivt, andra det som negativt. I ett samhälle som växer upp med medier av olika slag

finns inte längre någon garanti för att en individ som växer upp i en religiös tradition förblir

denna tradition trogen resten av livet. Givetvis kunde man överge en religiös tradition före

introduktionen av de moderna informations- och kommunikationsteknologierna, men dagens

teknologi tycks ha gjort det lättare att överskrida kulturella, politiska och religiösa gränser.

Huruvida detta är en produkt av den moderna tekniken som process till att ifrågasätta religiösa

auktoriteter och en individualisering av religiös tro och praktik, eller om detta är oberoende av

tekniska utvecklingen är en fråga som besvaras olika av olika forskare.

1.7.5 Medier för religiösa aktörer, själavård på sociala medier

Erik Stenberg-Roos är präst i Svenska kyrkan och riktar speciellt in sig på ungdomar och

själavård på internet. Han var en av de präster som fanns på plats på flygplatsen för att ta

emot de svenskar som upplevt Tsunamin i Asien år 2004. Han beskriver hur det stundom

kunde vara riktigt lugnt på flygplatsen då han passade på att logga in på en ungdomssida,

Lunarstorm. Där fann han nästan 400 mail från ungdomar som kände stor ångest och

förtvivlan för det som hade hänt. Det var då han förstod hur stort ämne själavård kunde vara

på internet. Det var frågor om Guds allmakt och den personliga ångesten från ungdomar som

förlorat någon nära. Stenberg-Roos beskriver att den stora skillnaden mellan ansikte mot

ansikte själavård och själavård på nätet är uttrycket. På nätet uttrycker du dig i skrift och inte i

tal. Att uttrycka sig är ett behov för människan, och på nätet kan man få en plats man inte

naturligt får, man kan göra sin röst hörd på ett helt annat sätt. Men, visst finns där skillnader i

uttrycksformen på nätet precis som det finns i det dagliga talet. Den som är skicklig på att

uttrycka sig verbalt, är ofta också den som hörs (eller ses) på nätet och värderingar man har i

verkliga livet följer även med i en chatt. Men en positiv aspekt kan vara människor som

behöver lite längre betänketid, får det när det kommer till skrift. Stenberg-Roos beskriver hur

ungdomar kan söka kontakt med honom på nätet, och då ofta på plattformar de är aktiva i

efter att han besökt den skola de går på. Han beskriver hur anonymiteten är en viktig del till

att de vågar skriva till honom, när ingen vet att de ställer frågor till en präst. Enligt Stenberg-

Roos är verkligheten att den kristna själavården i framtiden kommer att ske mer på internet än

den kommer att göra ansikte mot ansikte i ett slutet rum.74

                                                                                                               74 Larsson, Göran, Lövheim, Mia, Linderman Alf(red.). (2006) s. 68-70  

  26  

1.8 Disposition I Inledningskapitlet beskrivs hur mitt intresse för religiösa kränkningar på internet väcktes.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kristna unga vuxna använder sig av sociala medier i

trossyfte och hur de upplever religiösa kränkningar på sociala medier. I teoriperspektiv

definieras hur uppsatsen behandlar religionsfenomenologin. Uppsatsens metod är kvalitativ

intervju, här förklarar jag hur jag använder mig av två fokusgruppsintervjuer samt en enskild

intervju samt hur man tolkar intervjuer hermeneutiskt. Kompletterande material till

intervjuerna är memes, som jag presenteras i metod, genomförande och material. I första

kapitlet ingår även etiska överväganden och reliabilitet, validitet och metodkritik. I

avgränsningar framgår att informanterna är aktiva deltagare i kristna församlingar inom

Svenska kyrkan. I forskningsöversikt om sociala medier presenteras hur användandet av

sociala medier har förändrats genom web 2.0. Fokus ligger på vad religiösa aktörer och

religionsforskare anser om religion på internet.

I resultatkapitlet presenteras informanterna och deras tillhörighet i Evangelisk Luthersk

Mission och Laestadianernas Fridsförbund. Av resultatets framgår hur informanterna upplever

och hanterar kränkningar som de utsätts för på sociala medier på grund av sin religiösa

tillhörighet. I det avslutande kapitlet diskuterar jag resultatet hermeneutiskt. Här diskuteras

t.ex. informanternas rädsla för att vara för religiös på internet samt deras önskan att ändå vara

religiös på internet.

  27  

2.  Religiös  på  sociala  medier:  positiva  och  negativa  aspekter.  

2.1  Samfunden  

Alla informanter som intervjuats i denna studie är aktiva deltagare i Evangelisk Luthersk

Mission, ELM, som även går under namnet Bibeltrogna Vänner, BV. Informanterna har olika

bakgrunder, och kommer från olika delar av Sverige och den svensktalande delen av Finland.

En del av informanterna härstammar från andra samfund, så som LFF75, men har deltagit

aktivt inom ELM det senaste året. Informanterna har tillfrågats om de skulle vara bekväma

vid att tituleras som tillhörande ELM och samtliga svarade ja.

Evangelisk Luthersk Mission

På ELMs hemsida kan man läsa följande:

Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner är en missionsorganisation som bildades 1909.

Historiskt sett finns det gemensamma rötter till såväl Svenska kyrkan som Evangeliska

Fosterlandsstiftelsen.76

ELM har som ambition att sprida budskapet om Jesus som Guds son och alla människors

frälsare, och verka för att människor ska finna en personlig tro. ELM utgår ifrån att Bibeln är

allt igenom trovärdig och Guds ord som är relevant i alla tider. De bekänner även en trohet till

den evangelisk-lutherska bekännelsen. ELM bedriver mission i många länder som Etiopien,

Kenya och Peru dit de sänder volontärer och missionärer. I Sverige arbetar de med gudstjänst,

predikan, bibelstudier, kurser och anordnar olika former på läger så som konfirmations- och

sommarläger. De har en stor sång- och musikverksamhet med många medarbetare. Trots att

ELM fungerar som en egen kyrka, är det fortfarande en rörelse inom den Svenska Kyrkan,

och medlemmarna inom ELM är även medlemmar i Svenska Kyrkan.

Laestadianernas Fridsföreningars Förbund

LFF är en förkortning på Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, och är en gemensam

organisation för de svensk- och tvåspråkiga bönehus-föreningarna inom den öst-laestadianska

väckelsen i Finland. I den svenskspråkiga delen Finland har den nio registrerade frids- och

bönhusföreningar. Medlemsföreningarna är självständiga och beslutar själva om sina                                                                                                                75 LFF= Laestadianernas fridsförbund www.lff.fi (hämtad 15-02-27) 76  http://www.elmbv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=164 (hämtad 15-02-27)  

  28  

angelägenheter. LFF fungerar dock som koordinator för väckelserörelsens gemensamma

angelägenheter så som missionsarbete, missionstidningar och stormöten. LFF grundades

ursprungligen för utgivningen av tidningen Zions Missionstidning och för att sköta

missionsverksamheten i väckelsen. I norra Sverige har öst-laestadianerna bönehus på många

orter som t.ex. Luleå, Kiruna, Haparanda och Pajala.

Den laestadianska väckelserörelsen har fått sitt namn från 1800-tals prosten Lars Levi

Laestadius. Han tillträdde som kyrkoherde i Karesuando 1826, den laestadianska

väckelserörelsen har därmed sitt ursprung i Svenska Kyrkan, och är fortfarande en inom-

kyrklig rörelse där deltagare är medlemmar i Svenska Kyrkan.77

2.2  Personerna  bakom  berättelserna

I denna studie har sju informanter deltagit. Alla informanter bekänner sig till den kristna tron

och har under en tid varit eller är aktiva inom ELM Nord. Informanternas upplevelser och

berättelser är grunden till resultatet för denna studie, därför är det relevant att presentera

personerna bakom berättelserna:

Amanda (AM): Amanda är en kvinna på 21 år som har sin bakgrund i den öst-laestadianska

väckelserörelsen. Hon kommer från en småstad i Norrbotten och spenderar gärna sin tid med

att resa. Hon har nyligen börjat studera och är delaktig i ELM sedan några månader tillbaka.

Amanda är aktiv på många sociala medier som t.ex. Facebook och Instagram. Amanda är

ständigt uppkopplad och använder sig av sociala medier fler gånger om dagen, via sin telefon,

dator eller iPad. Hennes huvudsakliga syfte med sociala medier är att hålla kontakten med

gamla vänner och i skolrelaterade sammanhang.

Anna (ANN): Anna är en kvinna på 21 år och har sitt ursprung i den svensktalande delen av

Finland. Hon flyttade till Sverige 2013 för att studera, och har sedan dess varit delaktig i

ELM. Hennes trosbakgrund ligger i LFF, den finska delen av öst-laestadianer. Anna är aktiv i

några sociala medier som t.ex. Facebook och Instagram. Hennes huvudsakliga syfte med

användandet av sociala medier är för att hålla kontakten med vänner på andra orter, skolsyften

och följa andras liv.

Elin (EL): Elin är en kvinna från norra Sverige på 24 år som har sin trosbakgrund i öst-

laestadianernas väckelserörelse och den Svenska Kyrkan. Hon studerar till F-6 lärare och är                                                                                                                77  http://www.lff.fi/web/guest/lff (Hämtad 15-03-04)  

  29  

mycket aktiv på sociala medier. Hon är användare av Instagram, Twitter, Tumblr och framtill

alldeles nyligen, Facebook. Hon valde att radera sin användare på Facebook eftersom hon

tyckte att det tog alldeles för mycket tid och för att hon inte orkade med alla artiklar och

åsikter som delades där. Hennes huvudsakliga syfte med sociala medier är att hålla kontakten

med vänner, följa intressanta personers vardagar och dela med sig av tankar.

André (AND): André är en 23-årig man från Västerbotten. Han har hela sitt liv varit medlem

i ELM/BV och har gått bibelskola i Norge i ett år. Idag studerar André och är aktiv inom

ELM/BV. Han använder sig av sociala medier dagligen och är aktiv på både Facebook och

Instagram. André beskriver sin delaktighet i sociala medier som studie relaterat och för att

hålla kontakten med vänner samt att följa deras liv.

Sunni (SU): Sunni är en kvinna på 23 år och har sin trosbakgrund i ELM/BV som hon vuxit

upp med. Efter gymnasiet valde hon att studera på en bibelskola i Norge ett år, men återvände

sedan till sina hemtrakter där hon deltar aktivt i ELM/BV och håller i relationsbyggande Café

och samfundets kör för barn. Sunni är nu student och använder sig av sociala medier dagligen.

Hon är mycket aktiv på sociala medier och använder bland annat Facebook, Twitter,

Instagram och YouTube.

Ina (INA): Ina är en kvinna på 23 år som studerar till grundskolelärare. Hon lärde känna

Sunni när de bodde tillsammans i Norge då bägge studerade på samma bibelskola. Hon har

sin bakgrund i ELM/BV Nord, och är aktiv inom detta samfund. Hon leder en Alfa och

Omega78 grupp, samt är med och organiserar samfundets relationsbyggande Café. Ina är aktiv

inom sociala medier och använder sig mestadels av Facebook och Instagram.

Linn (LINN): Linn är en 27-årig kvinna som arbetar med jordbruk i norra Norrland. Hon har

sin trosbakgrund i Öst-laestadianernas frids-förbund var hon också är aktiv mötesbesökare.

Linn beskriver sig ha lite tid för sociala medier, men använder sig av Pinterest, 9GAG och

Facebook.

Alla informanter heter egentligen någonting annat, i denna studie används fiktiva namn.

                                                                                                               78 Alfa och Omega= början och slutet, en grupp för ”nybörjare” inom kristendomen. D.v.s. för människor som vill lära sig om bibeln och kristendomen utan att ha någon förkunskap.

  30  

2.3  Resultat  

2.3.1 Att använda sig av sociala medier

Vid frågan om hur ofta och i vilket syfte informanterna använder sig av sociala medier

svarade sex av sju att de använder sig av sociala medier dagligen. En stor del av användandet

görs i utbildningssyfte, där det handlar om att ha kontakt med sin grupp och samtala om

uppgifter och inlämningar. Alla informanter svarade att de upplever att sociala medier upptar

för mycket av deras tid, och de försökt skära ner på tiden genom att radera t.ex. Facebook-

appen på mobilen då det är så lätt att logga in om man gör det via mobilen. Anna beskriver

hur hon får klagomål från vänner eftersom hon inte alltid ser vad som händer på t.ex.

Facebook efter att hon tagit bort appen. Just detta att missa vad som händer upplever en del

informanter även vara problematiskt:

 AND: Jag använder det ju mest till skolarbeten och typ ja… det är mest skolarbeten och koll-tiden blir ju

ganska omfattande ibland…

SU: Ja fast om man kollar igenom alla typ flöden som man har liksom…

AND: Man får ju inte missa någonting!

SU: Nä men det är ju också det! Om man missar typ att André har typ förlovat sig… nämen å vad

jobbigt… ”Nämen det stod ju på Facebook typ”… nä men missade jag det? Oj!

2.3.2 Att vara religiös på sociala medier

Tidigare beskrevs sociala medier som en del av vardagen och det verkliga livet (jmf. 1.7), är

man religiös offline följer det med online. Informanterna fick beskriva hur de hanterar sociala

medier med sin trosbakgrund och hur de upplever att vara religiös på sociala medier. Är

sociala medier positivt eller negativt för religion?

2.3.2.1  Rädslan  för  att  vara  för  religiös  

Under intervjuerna framkom att många informanter upplevde en rädsla för att vara för religiös

på sociala medier. De aktar sig väl för att trycka på någon sin religion, precis som de själva

inte hade velat bli påtryckt någon annans religion. På sociala medier har de även många

vänner som inte är religiösa, och en rädsla för hur de kommer att reagera styr till viss del var

de publicerar på sociala medier. Sunni beskriver hur hon sällan stött på en negativ kommentar

när hon delat en kristen låt text, men ändå finns oron där. SU: Men man är ju ändå orolig någonstans… Jag känner det i alla fall!

INA: Man känner också att… Man vill inte vara jobbig och hålla på att trycka på andra för att man vill ju

inte bli påtryckt saker själv!

  31  

SU: Nämen precis! Man är rädd för att man trycker på kristendom på någon liksom.

Informanterna har själva vänner som kan skriva ”extremt provocerande saker”, som André

uttrycker sig, men de har själva aldrig kommenterat på en sådan publicering. Sunni beskriver

det vara för att man ändå alltid vill ha likes, och därför alltid lite tveksam till vad man

publicerar. SU: Näe… Men man är nog ändå rädd för det när man skickar ut… vad man än gör liksom...

AND: Ja… Så är det ju, givetvis.

SU: Men just det här med internet så är man så rädd för andras reaktioner, för man vill ju ha… den där…

likes, liksom.

Det samma gäller när det kommer till delande av t.ex. bibelord, då har när man delar

betydelse. Sunni berättar att hon kan dela bibeltexter vid högtider som under julen och

påsken, men aktar sig för att göra det för ofta. Istället är det lättare att gilla något någon annan

har skrivit: SU: […] till exempel, jag brukar gilla grejer som handlar om liksom... jamen, kristna grejer… och då kan

ju folk se det genom att jag gillar det…

INA: Hahaha, ja, det brukar jag faktiskt också tänka! Om det är så att jag inte kan lägga ut hela tiden, då

kan jag i alla fall gilla så kan folk se! (skratt i gruppen)

Vad man delar eller publicerar är inte heller utan betydelse, informanterna upplever det vara

lättare att dela något som någon annan skrivit som t.ex. en låt-text. Sunni beskriver det vara

lättare för henne att dela en låt-text från det kristna bandet Casting Crowns än att publicera

något hon själv skrivit. På vilket socialt medium man publicerar något religiöst har även en

viktig roll. Sunni anser det vara lättare för henne att publicera något på Instagram än på

Facebook, då hon upplever sig ha närmare vänner på Instagram än på Facebook. SU: Typ… hahaha… nä, jag orkar inte göra det i alla fall… men så… så för mig blir det lättare kanske

och… lägga ut kanske kristna grejer på Instagram än… nä, jag vet inte! Jag tycker att det är lite svårt när

man har så många icke-kristna vänner och man inte vet hur vissa av dem skulle reagera om man lägger ut

på Facebook…

SU: Men jag vet också att jag har ju väldigt många kristna vänner också… som jag vet att de hade

supportat det… på något sätt... så det hade inte varit att jag hade stått… alone...

På Facebook kan även vänner lägga ut något på din sida, vilket Ina har upplevt vara

problematiskt. En vän till henne delade ett politiskt budskap, vilket Ina inte såg förrän efter

några dagar vilket hon beskrev så här:

  32  

INA: Det värsta som har hänt för mig var att, att det var en person med lite extrema åsikter… ehm... lite

halvt… ja… som delade en sak på min vägg, och det var, då var jag av någon konstig anledning i en

period då jag inte var ute så mycket på Facebook, så efter några dagar så gick jag ut på Facebook och såg

att den där saken hade legat på min vägg jätte, jättelänge! (Pinsam röst. Skratt från andra) Jag bara:

Neeeeej… (pinsamt tonläge) Och inga likes eller någonting! (skratt) Nämen, så det var lite jobbigt. Det

var... eller ja... ehm… så.

[---]

INA: […] och då är det som att jag vill ändå att inför mina andra vänner, så vill jag ändå visa att jag

hyfsat liksom normal… (skratt från gruppen) Nämen, att man vill inte att folks ska gå och tro att man...

att man har... alltså man vill att man har... att mina politiska åsikter vill jag själv berätta vad jag tycker om

saker…

(gruppen mumlar instämmande)

INA: Jag vill inte att det är någon annan som kommer och säger att det är så här hon tycker... det blir ju

lite grann så. Och då kanske ni alla ser det som inte känner mig jättebra, och då så tänker man ja men, hon

är kristen, åh hon tänker på det där… liksom som tycker så och så och så och så… och så blir det att alla

tror man tänker så.

2.3.3 Religiösa kränkningar på sociala medier

Informanterna fick frågan om de känt sig bli kränkta på sociala medier och då på vilket sätt.

Alla informanter beskriver sig blir ”dumförklarade” eftersom de är troende, att vara troende

ses som likvärdigt med att vara mindre intelligent. Elin beskriver hur hon i senare tonåren

läste an artikel som någon hade kommenterat på om att det endast var svaga människor som

behövde en tro. Hon minns att hon tog detta väldigt personligt och blev arg på denna

kommentar eftersom den inte kände henne. Men idag anser hon det vara en styrka att inse sin

svaghet och skrattar lite åt minnet. Diskussionen som följer efter detta minne handlar om hur

mycket negativt som skrivs om kristna i just sådana kommentarsfält. Amanda och Anna

diskuterar om hur de aldrig skulle kunna tänka sig ”dumförklara” en människa bara för att den

inte är troende, men hur de själva får uppleva ”skit” för att de är troende. Elin tycker dock att

kalla sig kränkt på grund av detta är ett lite för starkt ord:

 EL: Jag ska inte säga att jag känner mig… inte liksom kränkt… så när jag läser andra grejer, det är mer

det här att… alltså, när jag ser just sådana här grejer, att det blir liksom ja... sådana saker, då blir jag mer

som... att de förstår inte riktigt vår tro... och det är därför de säger så... jag får oftast intrycket att folk

tycker att… att... nämen, dom är… det är bara svaga som behöver tro, det är bara liksom, de lever i en

fantasivärld(Byter tonläge)… och det är liksom, ja, allt sånt där... att, jo och sen att, jag har ofta fått den

här uppfattningen att folk tycker att kristna tycker att dom är mycket bättre än alla andra…

EL: … och där känner jag att där har de ju helt fel! Alltså det är ju så... raka motsatsen till vad

kristendomen är. Att erkänna sig som kristen är att säga att man är svag och att... man behöver hjälp, och

  33  

att man inte är bättre än alla andra... Så att, jag blir inte kränkt, jag blir mer såhär att… de förstår ju inte...

(skratt)... Alltså det är lite såhär...

Att vara troende, eller kristen, upplever informanterna ses som direkt negativt bland deras

vänner på sociala medier. Amanda beskriver en händelse då en vän till henne som inte är

troende skrev något politiskt och fick en kommentar om att detta var ”typiskt kristet” varpå

denna vän var tvungen att direkt förklara att hon INTE var kristen. AM: […] men att, det är något negativt att alltid vara kristen... någonting, eller ha några kristna-

relaterade åsikter... det är väldigt negativt. Så det är som, man måste, och gärna... du vet när man… ehm...

möter i skola och så… så kanske någon bara: Nä alltså, jag tycker inte om alkohol… men, jag ÄR INTE

kristen! (byter tonläge) Alltså, att man måste för tydliggöra alltid att ”jag är inte kristen”, för att det är

något negativt att vara kristen… och det kan man möta oftast på nätet tycker jag... alltså så där...

(Alla nickar och mumlar medhållande)

EL: Ja, absolut!

AM: ... Alltså, det är negativt att vara kristen…

Att det finns många olika former av kristendom med olika former av praktik och lära är något

Sunni och André diskuterar. Sunni berättar om ett samtal med en vän om hur man ser på

kristna, detta före denne visste om att Sunni var troende. Vännen svarade ”lite Amish, alltså

ingen tv”. Denne vän blev sedan blev väldigt chockerad när denne fick veta att Sunni var

kristen.  

SU: [...] Så att när jag säger att jag är kristen de bara: nääämen... jahaa… (förvånat tonläge)

AND: Inte är väl du kristen… (förvånat tonläge)

SU: … Nä men inte är väl du?! (nedvärderande tonläge) Men de blir väl lite så där… för att man inte är

konservativ som de anser att man ska vara liksom, ja ha… helst bära slöja liksom eh… gå i säck och aska

ungefär… nämen, alltså folk förväntar sig verkligen att man ska vara…

 Linn utrycker precis som Sunni och André att hon som kristen blir sedd som lite annorlunda

och ofta mindre intelligent så fort andra får veta att hon är troende. Hon poängterar dock att

hon förstår detta även om hon anser att tankesättet är fel.

LINN: Jo, alltså det är ju jätte mycket, men det är ju också, om man tänker att… Annars så tycker jag

också att det är jättemycket... Om man tänker hur det var i skolan också, det var ju lite… du är kristen,

men då är du kanske inte så smart… Alltså det är ju som… Men det kan ju klart man förstå att folk

tycker, för att man lever efter vad någon annan säger åt en ungefär, fast det är ju inte riktigt så, men de

tror ju att det är så: Någon har sagt att göra så här, så lever jag så… Sen har ju folk en bild av att så fort

man tillhör något annat än Svenska Kyrkan så är man i en sekt.

  34  

Att säga sig vara kristen tycks bära med sig en kedjereaktion beskriver Ina. Det betyder att

man inte tror på evolutionsteorin och därmed inte tror på vetenskap och genom det blundar

man för fakta och är därför inte smart. Ina beskriver hur hon fått höra att hon är trångsynt av

både lärare och elever vilket hon tycker är jobbigt då hon själv anser sig ha undersökt

evolutionsteorin mer än de flesta andra som ”faktiskt bara tar det som det är” och inte

ifrågasätter den. Ina tycker dock det är viktigt att ha en respekt för forskare:  

INA: Nu är det ju så här att man ska ha respekt för de som har forskat och jobbat i många år och så där...

men… jaa... men det är kanske lite… man kan bli lite irriterad, men det är ju också så där att om folk

tänker så, så är det väl lika bra att de säger det än att de bara går och tänker så… jag vet inte...

Alla informanter upplever sig inte ta allt hån personligt men det finns en del saker som tar

hårdare på dem än andra. André beskriver hur provocerad han upplevde sig bli av en del

bilder från Charlie Hebdo och samma sak upplever Sunni när det kommer till diskussioner om

Islamska Staten:

SU: Och så har jag sett någon som har lagt ut det här med IS, de nu som liksom förföljt kristna å… typ

dödat kristna och så har folk skrivit liksom… jamen... det är liksom bra?

AND: Ja…

SU: ... på något sätt. Och då, kan jag känna att då tar jag det personligt! När folk liksom dör för sin tro

liksom, och folk säger att det är bra liksom? Då kan jag känna att det… är inte personligt för att det är ju

inte mot mig riktat men, det är ju alltså, det värsta man kan säga typ…

Att de flesta i västvärlden har en relation till kristendomen anser Linn vara en orsak till att det

är lätt att håna den. Dock ser Linn ett problem med sin egen partiskhet i detta: LINN: […] Man tänker ju att folk har svårare att kanske skämta om judar och om muslimer, för att man

har inte samma relation till dem... Men nog är det ju… och sen… ja, det känns att det är en ganska lätt

relation… religion, som är lätt att håna. Fast det är ju också det att när man själv är kristen så då reagerar

man ju starkare på det… Då tittar man ju inte lika mycket om de skämtar om någon annan religion…

Informanterna fick även frågan om de gör något åt kränkningar och hån de stöter på i sociala

medier. Samtliga informanter svarade nej på den frågan. De uttrycker en hopplöshet till att se

någon förändring, istället ignorerar de bara nedtryckningarna. Ann beskriver det så här:  

ANN: … DET känns så här: Jag orkar inte börja för att liksom, då blir det sådär… som man brukar

säga, att kasta vatten på en gåsrygg, det rinner bara av. (Uppgiven ton) Det är bara ingen idé, i så fall

vill man diskutera det face-to-face med de här människorna... börjar man skriva något så kommer det bara

miljoner andra mot mig!

  35  

EL: … Precis!

AM: Jo! Och det är ju det de känns som, det känns som om det är en flock mot en!

 Samtliga informanter beskriver sig gärna vilja diskutera sin tro och förklara vad det är de tror

på, och har gjort så med t.ex. klasskamrater. Men det handlar om tid och orsak, vart de är och

på vilket sätt frågor ställs eller varför de vill veta mer. Både Elin och Anna säger sig gärna

berätta om sin tro så länge de som frågar är intresserade och verkligen vill veta. Dock behöver

inte alla kränkningar eller nedvärderingar bara vara i form av ord. Det kan även handla om

tonläge och inställning beskriver Amanda. Ina och Sunni beskriver båda hur de oftast bara

låter det rinna av, eftersom hon redan vet att sådana åsikter finns och att de inte är riktat rakt

mot henne.  SU: Men jag tror inte att jag tar det så hårt... jag vet inte om jag är... för det är ju inte personligen riktat

mot mig…

2.3.3.1  Att  vara  beredd  på  kränkningar  och  hån  

Samtliga informanter svarar på frågan om varför de inte gör något mot det de upplever vara

kränkande med att de är vana att bli kränkta. En viss indikering finns även på att de, genom

sin tro, är beredda på att bli hånade.

 LINN: Alltså det är… Vissa gånger kan man ju hitta i medier och eller höra på medier sådant där som är

helt fel om kristendomen, då tycker jag bara att de har dåliga källor… Men sen så ibland kan man ju

bara... alltså om det är något skämt typ på någon meme eller sådant där… Så då kan man ju bara

småskratta å… Jaha! Och bara gå vidare, man bryr sig inte så mycket… Man har ju kanske också blivit

ganska van… Man har ju alltid fått höra mycket från skolan och sådant där… Så att det är inte… man har

väl blivit van vid det… Men det är ju också just när man hör… läser källan och tar nån om kristendomen

eller om laestadianer så att de säger att det är så här och si och så… Då kan jag nästan inte lita på den

journalisten mer om den skriver någonting annat… För då vet jag ju att den har ju fel om det den skriver

om kristendomen eller om laestadianismen eller om nånting… så då tänker jag varifrån hittar den sina

källor till det? Och vart hittar den då sina källor till allting annat?

 De flesta informanter beskriver sig inte ta kränkningar och hån så personligt. Men hur de i

tonåren kunde ta mer illa upp av religiösa kränkningar än vad det gör idag. EL: För det är inte alls lika... vad heter det… det är liksom att jag förväntar mig sånt här ganska mycket...

Kontexten har en stor betydelse, hur säker man är på sig själv och sin personliga tro är viktigt,

vilket informanterna hävdar kommer med åren och med erfarenhet.

  36  

INA: Men sen, sen så tror jag också att det har och göra med, liksom, hur säker man är på sig själv typ,

och hur säker man är på, liksom, sin tro.

SU: Ja.

INA: Eh… för att om man är, om man är yngre och liksom… och kanske jamen... mobbad… eller så…

och så är det någon som lägger ut, och så är det typ kanske någon klasskompis som skulle lägga ut en

massa sånt och man typ är enda kristna i klassen, då skulle det nog kännas väldigt, väldigt jobbigt tror jag.

 EL:  Lite  det…  dels  har  man  läst  bibeln  mer,  och  lärt  känna  bibeln  mer...  där  står  det  ju  faktiskt  att  vi  

kommer  att  bli  spottade  på  liksom...   Ja,  så  att  det  är  lite  sådant  här  jag  förväntar  mig...   Jag  är  bara  

glad   så   länge  man   inte   blir   dödad   för   sin   tro.   Alltså...   jag   tänker   lite   så...   liksom,   i   andra   ställen   i  

världen  så…  

ANN:  …  kan  man  bli  dödad.    

EL:  Ja.    

AM:  Ändå  ser  man  ju  det  lite  som  självklart  att  man  blir  lite  mobbad,  utstött,  för  det  är  ju  ändå…  

ANN:  Alltså,  om  man  tänker  på  hur  alla  andra  tänker,  så  jo,  då  är  det  ju  kanske  knäppt  att  tänka  som  

vi.  Eller  alltså,  att  vara  troende.  Så  man  blir  ju  inte  förvånad  av  sådant  här...   Inte  är  det  ju  som  att  

man  bara  ”åh,  men  på  sant!  Vad  jag  blir…”(förvånat  tonläge)  ja…    

 Informanterna visades åtta olika memes och fick beskriva sina reaktioner på dessa. Som

tidigare nämnt kände många informanter att de inte ”tog åt sig” av dessa memes, eftersom de

beskrev religion inte kristendom. De kunde på så sätt hålla en viss distans till dessa memes,

men en meme reagerade alla informanter starkt på:

Ina ansåg att denna meme var ”lite jobbigare att se” eftersom det var ett barn med i bilden,

och att den syftar till att kristna ljuger för sina barn och på så sätt förstör sitt barns tänkande.

  37  

Informanter i andra grupper uttryckte samma känslor för denna meme. Sunni beskrev även

hur hon känner tacksamhet för sin barndoms tro, för att själv ha fått växa upp i ett kristet hem. SU: […] Ja men också för att jag känner själv att jag är så otroligt tacksam att jag levt upp i ett kristet

hem liksom...

SU: Och att det är något man ser verkligen som en blessing… och så står... så skriver nån att det blir

liksom… bara sjukt! Jag kan förstå tanken bakom på ett sätt... men, jag tycker det är jätte hemskt att ja…

Näe… Jag tycker, jag reagerar på det där faktiskt! (Lite upprörd ton) Barndoms tro är det viktigaste som

finns typ.

Vid första åsynen av denna meme reagerar Anna starkt och får direkt medhåll från resterande

i hennes grupp. En upprörd stämning uppstår i rummet och informanterna pratar i mun på

varandra:

ANN: Nä vaddå? Är barn smarta då de föds? (Upprörd ton)

ANN: Är de sådana där... kan de allt då de föds? Eller vad är de liksom? (Upprörd ton)

AM: Eller hur… för de behöver ju också ledning av föräldrar och sånt där!

ANN: … de lär ju inte sig att gå om inte någon lär dem, så vadå? Ska de bara vara ensamma i ett rum och

se vad som händer? Eller liksom... jag vet inte...

EL: Men typ... om man tänker lite på de första människorna, oavsett om man är kristen eller inte, så har

ju religionen kommit någonstans ifrån, jag menar, då måst det ha varit någon som har ljugit från… alltså

från början... om man tänker så. Jag tror ju mycket mer på att Gud finns och att det är han som har,

liksom, satt in ett budskap här, än att någon skulle ha ljugit ihop hela bibeln.

ANN: Ja, och, i år hundratal ljugit samma sak dessutom!

2.3.4 Sociala medier i trossyfte

Samtliga informanter anser att sociala medier kan användas på många bra sätt för att dela sin

tro med andra. De upplever även att sociala medier kan vara ett bra verktyg för att sprida

religiösa budskap på. Ina och André beskriver hur man kan vara rädd för att dela för mycket

men att de ändå bär med sig missionsbefallningen:

INA: […] det är ju så många som typ inte bryr sig, som kanske funderar men inte frågar, så som kristen,

och det kanske man gör för mycket ibland liksom, så det går till överdrift, men som kristen så vill man ju

ofta inte att… (skratt)… men man vill ju ändå dela med sig av sin tro...

SU: mmm…

INA: Och folk, om folk ja...

SU: Det är väl missionsbefallningen på något sätt…

  38  

Trots rädslan av att vara för religiös på sociala medier vill informanterna sprida kristna

budskap på sociala medier, och även här beskriver informanterna det vara lättare att dela

någon annans text eller ett filmklipp än att skriva något själv. SU: ... På Youtube… så kan man ju se det... eller se klipp på… och sådana saker... och det är ju liksom

jättebra… det är kanske lättare att använda… Ja men tillexempel dagens bibelord! På Facebook finns

ju… och så finns ju dagens bibelord på Instagram som man kan följa och se dagens bibelord… så det

finns ju som ganska många små grejer som kan lyfta upp en på något sätt…

Med internet och sociala medier kommer även en internationell gemenskap. Genom sociala

medier kan man lära känna eller hålla kontakten med liksinade i andra länder. Både Amanda

och Elin ställer sig positiva till detta, och Elin som är aktiv på Tumblr lägger gärna ut bilder

med bibelverser och taggar dem med ”bibelverses” och gläds när hon ser hur många i helt

andra länder kan re-blogga den. Gemenskapen med andra kristna via sociala medier upplevs

både inspirerande och upplyftande:   EL: … gemenskapen. Och sen... även... så brukar jag gå in på den hashtagen också och kolla på bilder,

jamen få lite så där inspiration och lite upplyftande och... där… och … ja… om man kanske inte ids

öppna bibeln och börja läsa som då… så får man ändå någonting därifrån…

Precis som Sunni beskrev, berättar även Elin, Amanda och Anna hur de upplever det vara

lättare att vittna om sin tro på Instagram via bibelverser: ANN: […] Jag kan tycka det är ett roligt sätt att vittna om sin tro... Man vill inte säga det… ofta vill man

inte säga det rakt ut åt alla i klassen som ”hej, jag heter Anna, jag är kristen! … bara så ni vet!” (byter

till ett förlöjligande tonfall) … så det är… jag vet inte… ett bra sätt att dela det?

 Att dela religiösa åsikter via artiklar och länkar, som ofta görs på t.ex. Facebook tycks även

vara ett sätt informanterna upplever vara bra, även om en viss rädsla för kritik följer med det.

Amanda beskriver det vara bra att dela budskap kristligt sett på sociala medier, speciellt om

man annars känner sig rädd för att prata om det:

AM: För det är ett budskap på det sättet, som man kanske inte annars vågar lika mycket… prata om det…

så går det på Facebook. MEN sen kan det ju också kritiseras mycket... Alltså sen kan man ju också få

mycket skit på det…

ANN: Jo... jo… Men jag tycker att det är ett bra sätt att också att dela som så mycket sådant där, folk

delar åsikter, då kan man ju dela sina åsikter också... där…

 

  39  

Linn har vänner som delar kristna budskap på sociala medier, men gör det inte själv. Hon

beskriver hur det kan vara värdefullt för andra kristna i länder där det inte finns så många

kristna. Har de fått tillgång till internet kan det vara till stor nytta för dem att få läsa vad andra

kristna skriver och kanske lyssna på predikningar.

LINN: [...] På det sättet är ju internet som… det har ju varit… hjälpt mycket… alltså folk runt om i

världen var de inte har kontakt med kristna men de kanske får tillgång till internet och kommer ut och kan

lyssna eller läsa och skriva med folk som är kristna… och folk som är religiösa, i en annan religion… så

då har det ju varit positivt! Och att man har kunnat… ja, sprida ganska mycket genom internet och genom

sociala medier och…

Att vara källkritisk till det man läser, och framför allt det man själv delar anser alla

informanter vara väldigt viktigt. De uttrycker en rädsla för att dela något som inte är sant, men

också hur de kan lita på en del vänner de har på t.ex. Facebook.

SU: Ja så är det ju filmklipp kanske... typ en sångtext i mitt fall liksom... men... då vet man ju oftast vem

det är som har skickat det... som du sa, typ men André har lagt ut den här texten, jamen, André är ju ändå

en ganska stabil… nä jag skoja bara.. (skratt) Så kan man dela liksom…

AND: Jo men så är det ju…

André och Sunni beskriver även att ibland förvånas de över vad en del vänner delar på sociala

medier, men oftast litar de på sin ”stabila grupp” av vänner: AND: Men det är ju klart, det finns ju en stabil grupp såhär, om man kan vara ganska säker på att det är

bra… Men ibland så blir man ju ändå förvånad…

2.3.4.1  Religiösa  grupper  på  Facebook  

De flesta informanter berättar om att de är med i/har skapat olika grupper på Facebook med

ett religiöst syfte. Bönegrupper, d.v.s. grupper som används för att dela ämnen att be för tycks

vara vanligt förekommande bland informanterna.

 SU: Väldigt mycket… men det är positivt tycker jag… som bra... men som tillexempel kvinnornas

bönegrupp, hur bra är det inte att nämen ”be för… jamen, vad som helst!” böne-power liksom! Jag minns

när jag skrev när jag första gången skulle till universitetet efter att jag hade haft uppehåll liksom... det är

jättebra att man känner att man har böne-power med sig på vägen upp liksom, det tycker jag är jättefint

liksom [...]

 LINN: Jo, ja, sen kan man ju också det på Facebook, att man kan, att det finns tillgång till grupper vart

man kan lära känna nya människor i andra församlingar, och träffa nya och få ett större perspektiv på

  40  

allting och… och träffa folk i… från olika delar av världen och sådant… alltså det finns alltid positivt och

negativt.

 Sunni har även själv startat en bönegrupp för yngre kvinnor, fem av informanterna är

medlemmar i denna grupp och alla ställer sig positiva till den. Anna beskriver hur man kan

skriva i den när man behöver böne-stöd vid sjukdom eller bara en dålig dag. Ämnet behöver

inte vara så specifikt, utan vikten ligger vid att veta att folk är med en i sina böner. ANN: Men alltså… någon skriver in… någonting… att vi ska be för någonting som känns jobbigt just

nu… eller vi ska börja med det här… eller ja... det är en jobbig dag idag… och så kan folk då som är med

i den gruppen kommentera eller gilla… alltså då vet man att man har bönestöd…

Andra religiösa grupper med ett mer praktiskt innehåll är också vanligt förekommande bland

informanterna. Ina och Sunni är aktiva i ett relationsbyggande café som deras kyrka har

startat. De har en grupp på Facebook för detta var mer praktisk planering sker. AM: […] det är ju som om när det är möten, när det är alltså kristna möten, när de hittar på någonting

roligt… socialt… eller så kan det vara… bibeltimmen och sådant där, information… Var det är och

sådant där… så det är en informations sida för kristna träffar typ... Men sen så är det ju kanske jättebra att

man fått mer, via sociala medier, så har man kanske mer sådant där… internationellt perspektiv […]

Amanda beskriver även hur hon är medlem i grupper som är riktade för kristna i USA i vilka

de skriver när kristna möten sker och på vilka platser de hålls, hon har även besökt ett sådant

möte i USA. Sex av sju informanter är även medlemmar i grupper för kristna ungdomar i

Västerbotten och två av sju är medlemmar i grupper för kristna ungdomar i Norrbotten i vilka

detaljer kring möten, bibelstudier och sociala evenemang informeras om. Här beskrev

informanten det internationella med sociala medier, hur man kan få kontakt med kristna i

andra delar av världen genom sociala medier.  

  41  

3.  Diskussion  

3.1  Vikten  av  att  vara  en  aktiv  användare  

Det första denna studie gav mig var en inblick i hur stor del av vardagen sociala medier är för

kommunikation och hur viktigt det är för informanterna att vara uppdaterade. Som exempel

för detta beskriver två informanter (2.3.1, Sunni och André) att de t.ex. hade kunnat missa att

någon förlovat sig, fått barn eller något annat viktigt i en väns liv om de inte höll sig

uppdaterad genom de sociala medierna. Precis som Shih skriver i sin bok The Facebook Era

(jmf. 1.7.2) beskriver även en informant (se 2.3.4, Sunni) hur hon litar på en del vänner man

har på Facebook. Känner man dem privat så har man en generell uppfattning om hur de tänker

och litar på att det de delar online stämmer. Således lägger man inte lika stor vikt vid att vara

källkritisk och spåra upp källan till de artiklar de läser och/eller delar. Dock erkänner även en

informant (se 2.3.4, André) att hon ibland blir förvånad över vad vissa delar, en viss osäkerhet

finns ändå där till att bara dela rakt av vad någon annan delat.

3.2  Missionsuppdraget  gäller  även  på  sociala  medier  

Hur det är för dessa kristna informanter att vara religiös på sociala medier, och på vilket sätt

de visar sin tro på sociala medier är två av de tre huvudfrågor jag ställde mig före denna

studie. Hur ser de på religion på internet, och hur ställer de sig till att dela religiösa budskap

via sociala medier? Generellt så vill alla informanter sprida sin religion och dela med sig av

dess budskap (jmf. 1.7.4), precis som informanterna (se 2.3.4) talar om när de nämner

missionsbefallningen, som syftar till Joh. 20:21 och Matt 28:18-2079 där Jesus sänder ut alla

kristna för att göra alla folk till sina lärjungar. Alla informanter ställer sig positiva till andra

som delar kristna artiklar och budskap, men aktar sig själva för att dela, eller dela för mycket.

Vart gränsen går till att det blir för mycket beskrivs inte, och förmodligen är den svår att

definiera också. En informant (se 2.3.2.1, Sunni) beskriver hur hon aldrig fått negativa

kommentarer när hon t.ex. delat en låt text från det kristna bandet Casting Crowns av icke-

kristna, men ändå beskriver hon också en rädsla för hur de icke-kristna skulle tänkas kunna

reagera i ett sådant tillfälle. Hon berättar även hur hon tycker att det är lättare att dela ett

kristet budskap som en bibelvers på Instagram än på Facebook, eftersom Instagram känns mer

privat, de som följer henne på där är närmare vänner i verkliga livet än de hon har som vänner

på Facebook (se 2.3.2.1, Sunni). Således tycks det finnas en viss skillnad på de olika sociala                                                                                                                79 Bibel 2000.

  42  

medierna. Facebook tycks vara en mer allmän plattform, där man har fler ytliga kontakter

eller personer man är mer bekant med än vän. Instagram tycks upplevas vara mer för närmare

vänner, det är lättare att hålla den privat och därför vågar man dela mer där av ”känsligt”

innehåll. Därav går inte heller att fullständigt besvara frågan hur det är för dessa unga vuxna

att vara religiös på sociala medier. Ett generellt svar fungerar inte, det är skillnad på de olika

sociala medierna och informanternas religiösa aktivitet skiljer sig beroende av vilket socialt

medium det är. På Facebook vill informanterna helst inte själva publicera något, utan väljer

hellre att ”dela” eller ”gilla” något någon annan har skrivit och på Instagram känner de sig

friare till att publicera religiösa budskap.

3.3  Rädslan  för  vad  andra  tänker  

Att informanterna vill vara religiösa på sociala medier framträdde tydligt under intervjuerna,

men en överhängande rädsla uppenbarade sig också. En rädsla för att bli dumförklarade. Alla

informanter upplever i viss mån att de ses som mindre intelligenta av resten av världen på

grund av att de är troende. De upplevde även en rädsla för att vara för religiösa på sociala

medier, de förklarade även att de inte på något sätt vill trycka på någon deras religion och

därför inte dela för mycket av sin religion offentligt på sociala medier (se 2.3.2.1, Ina och

Sunni). I vissa fall kunde de välja att ”gilla” något på t.ex. Facebook istället för att själva

aktivt skriva något, på det sättet kunde de känna att de delade ett budskap utan att känna att de

varje dag skriver något själv (se 2.3.2.1, Ina och Sunni). I namnet på samfundet, ELM, står M

för mission, och informanterna vill dela sin tro och missionera, men rädslan för vad andra ska

tycka tar över i många fall. För att lösa problematiken med viljan att vara religiös på sociala

medier men samtidigt inte vara för påtryckande har informanterna skapat olika grupper på

sociala medier. Informanterna har funnit olika vägar till att använda sociala medier i trossyfte,

varav det vanligaste är bönegrupper. Dessa grupper är inte offentliga men eftersom

kristendomen är en så stor del av informanternas personlighet, följer den även med på internet

och behöver på något sätt uttryckas. 80 Bönegrupper var ett återkommande ämne som

diskuterades och alla informanter ställde sig positiva till dessa grupper. Där kände de sig fria

till att dela med sig av sin tro, utan risk för att bli hånade. Som en informant beskrev när hon

talade om ”böne-power”, d.v.s. att ha med sig många andra i sina böner tycktes vara positivt,

men ändå ville hon inte dela detta offentligt, även om det hade kunnat resultera i fler som bad

för henne (se 2.3.4.1, Sunni). Istället ville hon hålla sig till sin bönegrupps trygghet. Precis

som både Mark D. Johns och Fisher-Nielsen (jmf. 1.7.3) argumenterar för finns en trygghet i

                                                                                                               80 För att få tillgång till dessa grupper måste man bli inbjuden av en medlem.

  43  

att ha en grupp på sociala medier. Man söker efter andra människor med liknande åsikter eller

i alla fall liknande intresse, i detta fall kristendom. Detta skapar en tillhörighetskänsla och ett

utrymme för att fritt våga uttrycka sina åsikter och tankar. Stenberg-Roos (jmf. 1.7.5)

argumenterar även för att den framtida själavården kommer mesta dels ske via internet, att

uttrycka sig religiöst online kommer enligt Stenberg-Roos bara att öka. Kanske är den

framtiden redan här, informanterna talar gott om de olika bönegrupper de har på Facebook,

och värdet i att dela med sig om ett böneämne till andra kristna, och detta via sociala medier.

Kanske är detta bara en praktisk lösning, det är lättare att skriva i en grupp och nå ut till 10-20

vänner än att träffa dem personligen och be om förbön eller hjälp. Att vara religiös på sociala

medier är något alla informanter vill, och är i tillviss mån, men religiositeten kan i många fall

hållas till den privata sfären av de sociala medierna med hjälp av olika grupper. Således

besvarar detta frågan om hur dessa kristna unga vuxna använder sig av sociala medier i

trossyfte. Alla informanter verkar religiöst på sociala medier, även om det inte alltid syns för

utomstående, eller i alla fall inte för andra än informanternas närmsta vänner.

3.4  Att  hantera  religiösa  kränkningar  på  sociala  medier  

Som diskuterat tidigare upplevde alla informanter sig bli dumförklarade på grund av sin tro,

inte bara offline utan också online. Hur de väljer att hantera detta är en fråga jag ställde inför

denna studie och svaret på detta är intressant: informanterna beskriver det vara lönlöst att

konfrontera eller gör något åt det som de upplever vara kränkande mot kristendomen på

sociala medier. Alla beskriver att de har blivit vana vid hån och nedlåtande kommentarer, att

de inte längre orkar bry sig. Precis som en informant (se 2.3.3, Linn) beskriver när hon talar

om att hon blivit van vid att se och höra nedlåtande ord om kristendomen redan i skolan.

Samma sak beskriver en annan informant (se 2.3.3, Ina) när hon berättar om att bli

dumförklarad då hon ställer sig tveksam till evolutionsteorin, att både lärare och elever fått

henne att känna sig oinformerad och ointelligent, även om hon själv upplever att hon faktiskt

är välinformerad om evolutionsteorin. Hon anser sig veta mer om evolutionsteorin än de flesta

andra hon känner, som faktiskt bara ”sväljer” den information de matas med om

evolutionsteorin, utan att pröva den först. En informant (se 2.3.3, Anna) yttrar uppgivet orden

”som att kasta vatten på en gåsrygg, det rinner bara av” när hon talar om att konfrontera

någon vid nedlåtande kommentarer. Det lönar sig helt enkelt inte enligt henne, det ger ingen

effekt. Vad som orsakat denna känsla av lönlöshet är osäkert. Kanske har de gett upp efter att

ständigt bli ”dumförklarade”, om en diskussion avslutar i att den andre finner religiositet vara

  44  

det samma som att vara ”dum” kan man förstå hur en lönlöshets känsla uppstår i att fortsätta

en sådan diskussion.

Ett visst inslag av martyrskap anas också bland informanterna, så som när en informant (se

2.3.3.1, Elin) beskriver sig vara beredd på att ta hån och spott, för detta finns redan beskrivet i

bibeln att de kristna ska få stå ut med.81 Ändå vill hon inte säga att hon någonsin känt sig

kränkt, eller i alla fall använda sig av just det ordet, på sociala medier. Hon poängterar även

hur viktigt det är att kunna tänka sig i de andras situation och hur de kan se saker utifrån, att

man måste förstå dem också. Hon visar på en stor förståelse hur hennes tro, eller i alla fall

minoritet av religiösa grupp kan ses som underlig och ålderdomlig i andras ögon. Är detta ett

tecken på att denne informant har gett upp, eller är det en känsla av att ”det här är jag beredd

att ta, för då är jag på rätt väg”? De flesta skulle säga att alla former på kränkningar är fel, och

vilja stå upp för de kränkta, men när det handlar om att bli nedvärderad själv gör man då en

förminskning av värdet i nedvärderingarna? Eller finns det bland religiösa, i detta fall kristna,

en stolthet i att bli nedvärderad? En slags försäkran om att de är rätt slags kristna, eftersom de

får stå ut med just det bibeln beskriver dem behöva genomgå? Kanske är detta en del av

orsaken till att de inte gör så mycket åt de kränkningar de får utstå. Eller handlar det helt

enkelt om att ett bränt barn skyr elden, en mindre bra erfarenhet av att försöka försvara sin tro

gör det värdelöst att senare ge sig in i en liknande diskussion? En annan informant (se 2.3.3,

Linn) poängterar även att om man tillhör en annan kristen grupp än Svenska kyrkan ses man

direkt som en sekt, vilket skrämmer andra. Med denna mening uttrycket hon en viss ledsenhet

över att bli klassad som deltagare i en sekt. Idag vet kanske inte så många om vad en sekt

egentligen är, vad för kriterier som ska uppfyllas för att något ska kallas en sekt, men ordet

”sekt” skrämmer självklart många. Kanske är det som denne informant beskriver, normen för

kristendom i Sverige är Svenska kyrkan, och upplever man den vara för liberal, och söker sig

till en mer bokstavstroende församling så ser samhället på deltagarna som sektdeltagare. De

två samfund som alla informanter är delaktiga i är inom-kyrkliga rörelser, de har således ett

samarbete med Svenska kyrkan och är alla medlemmar av den, utan önskan att avsäga sitt

medlemskap.

En informant (se 2.3.3, Linn) beskriver hur hon upplever kristendomen vara lätt att håna i

västvärlden, eftersom alla har någon slags relation till den och en viss kunskap om den. Hon

                                                                                                               81 Ex. Bibel 2000: Matt 10:22, Matt 24:9, Mark 13:13, Luk 21:12-17, Joh 15:18-21

  45  

poängterar dock att hon kanske inte ser hur andra religioner hånas på grund av att hon själv

tillhör en viss grupp av religiösa och visar med detta på en stor förståelse för andras åsikter

genom att växla perspektiv. Hennes upplevelser av att nedvärderingar och kränkningar ”inte

spelar så stor roll” grundar sig i att man måste förstå att det är lätt att håna något man känner

till, i alla fall till viss del. Andra religiösa grupper är kanske mer utsatta för hån i Sverige idag,

men det är ändå viktigt att förstå hur personligt ett hån mot kristendomen blir för dessa

informanter. Alla informanter definierar sig som kristna, och kristendomen är det viktigaste i

deras liv. Det är på så vis en del av deras identitet, om inte den största delen av deras identitet.

Om man förstår detta, förstår man också hur en kränkning mot en religion är en kränkning på

någons identitet. Det är således inte en kränkning som bara innefattar vad de tror på, utan

också på vilka de är och hur de väljer/vill leva sina liv. Informanterna upplever således i vissa

fall sig bli ledsna över religiösa kränkningar på sociala medier, men i de flesta fall är de

beredda på det (se, 2.3.3.1, Amanda och Anna). De har fått möta hån och negativa

kommentarer offline sedan skolåldern, och förvånas inte när liknande hån och negativa

kommentarer visar sig på sociala medier. Att informanterna är beredda på och vana vid

religiösa kränkningar medför även att de väljer att inte göra något åt dem. Hur de hanterar

dessa kränkningar är vad som förvånat mig mest under denna studie. Alla informanter har

upplevt religiösa kränkningar på sociala medier men de finner inget värde i att konfrontera,

kommentera emot eller på något annat sätt försöka stoppa sådana kommentarer.

3.5  Reaktioner  på  materialet  

Vid användandet av memes som material för att väcka tankar och reaktioner upplevde jag en

viss förvirring. De memes som användes var alla riktade mot religion i allmänhet, inte

kristendomen som en specifik religion. Kanske hade det påverkat mer om dessa memes varit

riktade rakt mot kristendomen, hade informanterna tagit det mer personligt då? En informant

beskrev hur hon sett memes med Jesus som bild på internet, och att hon tagit mer illa upp av

dem. När jag använde mig av memes som endast använde sig av ordet ”religion” istället för

en specifik religion ansåg hon att hon lättare kunde tänka att de var riktade mot en annan

religion än hennes egen. Dock väckte dessa memes några reaktioner och de flesta reagerade

starkast på meme 4 (se 2.3.3.1) med en bild av ett barn och texten ”we are all born atheist

untill someone start telling us lies”. En informant (se 2.3.3.1, Amanda) ifrågasätter tanken

bakom denna meme med en rad frågor: menar sändaren att barn föds smarta? Behöver inte

alla barn hjälp av sina föräldrar? Barn är hjälplösa när de föds och behöver hjälp och skydd

från sina föräldrar, vill inte kristna ge det som de anser vara gott till sina barn precis som icke-

  46  

kristna vill? En annan informant (Se 2.3.3.1, Sunni) reagerade starkt då hon ansåg att detta var

en kränkning mot det hon anser vara en välsignelse och det värdefullaste hon har, sin

barndomstro. Kanske var det just för att det var ett barn med i bilden som gjorde att alla

informanter reagerade starkt på denna meme. Hade reaktionerna på denna meme varit

annorlunda om det varit en vuxen människa som gestaltades, och inte ett barn? Precis som

alla andra memes som användes i denna studie pekar den inte rakt på kristendomen som

religion, och ändå var det här informanterna reagerade som mest.

3.6  Förslag  på  vidare  forskning  

Eftersom denna studie var liten i sitt omfång hade det varit spännande att se om samma

resultat hade uppenbarat sig om studien gjordes med fler informanter. Det hade även varit

intressant att se hur kristna som inte tillhör nät-generationen upplever kränkningar på sociala

medier. Hade de reagerat likadant, om de inte upplever sig vara ”van” vid den jargong som

finns på sociala medier? Om studien gjordes på en annan religiös grupp än kristna, hade

resultatet blivit det samma och hade samma upplevelser och känslor visat sig? Det vore även

intressant om man ändrade eller tog fram memes riktade rakt mot den religiösa grupp som

studien avser undersöka och se om informanterna hade svarat annorlunda.

Vidare hade det varit intressant att jämföra informanternas svar med den amerikanske

teologen James Fowlers Stages of Faith. 82 Fowler har studerat den mänskliga

trosutvecklingen genom att undersöka trons båda sidor, som ett mänskligt fenomen och som

en gudstro i en kristen mening. En snabb blick på dessa stadier har visat att många av

informanterna uppnått något av de senare stadierna, vilket är ovanligt för så unga individer.

Här skulle fokus ligga på det religiösa beteendet utifrån en religionspsykologiskt ansats.

                                                                                                               82 Vill man läsa mer om dessa stadier kan man göra det här: Psychologycharts. James Fowlers Stages of Faith. http://www.psychologycharts.com/james-fowler-stages-of-faith.html

  47  

4.  Sammanfattning    

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna från

kristna minoritetsförsamlingar upplever kränkningar på sociala medier. För att göra detta har

ett fenomenologiskt teoriperspektiv använts för att presentera ett resultat. Detta för att vikten

och huvudfokus i denna studie är vad informanterna själva beskriver sig uppleva. Studien

vilar på intervjuer av två olika former: två fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju.

Fokusgruppsintervjuerna valdes för att informanterna så fritt som möjligt skulle få tala om

sina erfarenheter. Den enskilda intervjun gjordes med syftet att fördjupa mig i en informants

upplevelser och se om skillnader fanns i vad informanterna berättar under de olika formerna

på intervju. Efter att intervjuerna var gjorda och resultatet framställt krävdes en metod för att

kunna förstå, analysera och diskutera vad informanterna menar med sina upplevelser, här

använde jag mig av hermeneutiken som metod för detta. För att försäkra informanterna om en

rättvis, sanningsenlig framställning och deras rättighet till anonymitet har jag tagit del av de

etiska överväganden som vetenskapsrådet framställt. Till denna studie behövdes vissa

avgränsningar göras, detta för att t.ex. dess omfång är litet och därför avgränsades antalet

informanter till sju. Studien vilar även på tidigare forskning om sociala mediers påverkan på

vardagen och hur religion behandlas på internet. I forskningsöversikten tas upp

forskningsresultat om vikten av att vara en aktiv användare hos den nya generationen, den så

kallade nät-generationen.

I kapitlet för resultat får läsaren en inblick i de olika samfund informanterna är medlemmar i,

här beskrivs hur de är rörelser som befinner sig inom den Svenska kyrkans sfär. Här får

läsaren också en kort presentation av varje informant och hur de använder sig av sociala

medier. I detta kapitel presenteras även det resultat som framkommit under intervjuerna med

hjälp av ett fenomenologiskt teoriperspektiv. Här får läsaren bl.a. en inblick i problematiken

informanterna upplever över att vara för religiös på sociala medier samt deras önskan att ändå

vara religiös där. I diskussionskapitlet diskuteras just dessa problematiska områden och vad

”för religiös” innebär, samt hur ett visst martyrskap tycks finnas bland informanterna när det

kommer till kränkningar på sociala medier.

  48  

Litteratur- och källförteckning  

Tryckta  källor:  Bibel 2000. Dalen, Monica. Intervju som metod. 2 uppl. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2015. Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. 5 uppl. 2009. Hjarvard, Stig. Och Lövheim, Mia. Mediatization and Religion. Göteborg: Nordicom. 1 uppl. 2012 Hope Cheong, Pauline, Fisher-Nielsen, Peter, Gelfgren, Stefan & Ess, Charles(ed.) Digital Religion, Social Media and Culture. 1 Uppl. New York: Peter Lang Publishing, Inc. 2012. Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. Larsson, Göran. Lövheim, Mia. Och Linderman Alf(red.). Religion och medier. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl. 2006. Lundby, Knut. Religion Across Media- From Early Antiquity to Late Modernity. New York: Peter Lang Publisching Inc. 2013. Shih, Clara. The Facebook Era. 2 Uppl. Boston: Pearson Education, Inc. 2011. Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 5 uppl. 1996. Tapscott, Don. Growing up Digital. New York: Tim McGraw-Hill Companies, Inc. 1998 Wibeck, Victoria. Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 2 Upp. 2010. Zipernovszky,  Hanna.  Läsning  och  lösning:  metodbok  för  digital  arkivforskning  i  religionspedagogik.  Umeå:  Forskningsarkivet,  Umeå  universitet,  2013. Internetbaserade  källor:  ELM/BV, Evangelisk Luthersk Mission. http://www.elmbv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=164 (hämtad 15-02-27) Friends. Friendsnätrapport. 2014. http://friends.se/wp-content/uploads/2014/09/Friends-natrapport-2014.pdf (hämtad 15-02-09) Hinnels, John R. The routledge companion to the study of religion. New York: Taylor & Francis Group, 2005. https://ia700804.us.archive.org/29/items/TheRoutledgeCompanionToTheStudyOfReligionHinnellsJohnR/0415333105.pdf (hämtad 2015-02-19)

  49  

Jerlerup, Torbjörn. Den fjärde statsmakten behövs för att kontrollera den tredje! 2011-05-31. https://ligator.wordpress.com/2011/05/31/den-fjarde-statsmakten-behovs-for-att-kontrollera-den-tredje/ (hämtad 15-05-20) Kunskapskanalen. Så förändras det fria ordet av teknologin. Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2013. http://urplay.se/Produkter/171539-UR-Samtiden-Tallberg-Forum-2012-Sa-forandras-det-fria-ordet-av-teknologin (hämtad 15-03-11) Lindsjö, Lars. UR Samtiden - Hur kan utåtagerande barn bemötas? Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2011. http://uraccess.se/ (hämtad 15-03-11) Leijonhufvud, Susanna. Fenomenologi. 2008. http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:450145/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) LFF, Laestadianernas fridsförbund. http://www.lff.fi/web/guest/lff (hämtad 15-05-20) Mirjamsdotter, Sofia. Daslog papier. 2009-08-26. https://mymlanthereal.wordpress.com/2009/08/26/daslog-papier/ (hämtad 15-05-20) Psychologycharts. James Fowlers Stages of Faith. http://www.psychologycharts.com/james-fowler-stages-of-faith.html (hämtad 15-05-20) Romin, Johan & Sandström, Erik. Kunskapskanalen. Medialized a thread in the web.(TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2015. http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11) Sjåstad, Julie Anne. Den sköna metropolis. 2009. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:321246/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) Stakston, Brit och Strandh, Niclas. Bloggosfären som fjärde statsmakt. Aftonbladet. 2008-07-31. http://www.aftonbladet.se/debatt/article11473953.ab (hämtad 15-05-20) Stiftelsen för internetinfrastruktur. https://www.iis.se/ (hämtad 15-02-09)

Stiftelsen för internetinfrastruktur. Så många svenskar använder sociala medier. 2014 http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämtad 15-02-09)

  50  

Bilaga 1. Intervjufrågor.  

1. Kön:    

2. Ålder:  

3. Tillhör  du  något  samfund/frikyrka,  i  så  fall  vilken?  

4. Använder  du  dig  av  sociala  medier(Facebook,  Instagram,  Twitter  osv.)  i  vardagen?  I  

så  fall  vilka?  

5. Hur  ofta  använder  du  dig  av  sociala  medier?  

6. På  vilket  sätt  använder  du  dig  av  sociala  medier?  (Länka  artiklar,  chatta  med  vänner,  

delta  i  grupper  osv.)  

7. Vad  läser  du  på  internet/  i  dina  sociala  medier?    

8. Utforskar  du  vidare  i  vem  som  skrivit  det,  varifrån  källan  kommer?  

9. Har   du   någonsin   stött   på   något   du   ansett   vara   kränkande   mot   din   tro   i   sociala  

medier?    

10. Om  ja,  hur  reagerade  du  då?  

11. Har  du  någonsin   använt  dig   av   sociala  medier   i   din   tros   syfte?   (T.ex.  Bönegrupper  

osv.)  

12. Kan  sociala  medier  vara  bra  för  din  tro,  på  vilket  sätt  i  så  fall?  

  51  

Bilaga 2. Memes. Meme 1.

Meme 2.

  52  

Meme 3.

Meme 4.

  53  

Meme 5.

Meme 6.

  54  

Meme 7.

Meme 8.