PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.PDF generated at: Wed, 17 Nov 2010 01:01:57 UTC

Astrid LindgrenWikipedia

InnehållArtiklar

Astrid Lindgren 1Pippi Långstrump 16Kalle Blomkvist 21Barnen i Bullerbyn 25Nils Karlsson Pyssling 26Kajsa Kavat 27Mio, min Mio 28Karlsson på taket 33Rasmus på luffen 35Lotta på Bråkmakargatan 36Madicken 38Emil i Lönneberga 40Saltkråkan 43Bröderna Lejonhjärta 45Ronja Rövardotter 52Astrid Lindgren-filmer 58

ReferenserArtikelkällor och författare 61Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 62

ArtikellicenserLicens 63

Astrid Lindgren 1

Astrid LindgrenFör skådespelaren med samma namn, se Astrid Lindgren (skådespelare)

Astrid Lindgren

Astrid Lindgren omkring 1960

Född Astrid Anna Emilia Ericsson14 november 1907Vimmerby landsförsamling, Småland

Död 28 januari 2002 (94 år)Stockholm

Yrke Barnboksförfattare, manusförfattare

Nationalitet Svensk

Språk Svenska

Genrer Sagor, noveller, Drama, fantasy med fler

Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling i Småland, död 28januari 2002 i sin lägenhet på Dalagatan 46 i Stockholm. (Gustav Vasa församling), var en svensk barnboksförfattareoch manusförfattare. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil iLönneberga och Karlsson på taket. Hennes böcker har översatts till 88 språk[1] och sålts i 145 miljoner exemplar.[2]

Många av Lindgrens böcker har filmatiserats. Merparten är svenska spelfilmer och återkommande i Lindgrens filmerär kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Det har även produceratsnågra utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller.Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat SvenskaAkademiens stora guldmedalj. Hon utsågs även till hedersdoktor vid Linköpings universitet, Universitetet i Leicesteroch Universitetet i Warszawa. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är Litteraturpriset tillAstrid Lindgrens minne instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på 5 miljoner kronor[3] , vilket gör det tillvärldens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur.Lindgren var även i senare delen av sitt liv en betydande samhällsdebattör. I valrörelsen 1976 publicerades hennesnovell Pomperipossa i Monismanien[4] i Expressen, där hon ansåg att det var absurt att egenföretagare kunde fåbetala mer i marginalskatt än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och den och regeringens bemötande avLindgren anses ha varit en bidragande faktor till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten.[5] Honengagerade sig för flyktingars och barns rättigheter samt i Djurskyddskampanjen med ett flertal debattartiklar iExpressen.[6] Wikipedia:Döda länkar

Astrid Lindgren 2

Biografi

Uppväxt och skolgång

Astrid Lindgren, 1923.

Arrendatorn Samuel August Ericsson och Hanna Ericssonträffades då de var tretton och nio år gamla. Sjutton år senare,1905, gifte de sig och bosatte sig på gården Näs, nära Vimmerby.1906 fick de sitt första barn, sonen Gunnar Ericsson. Den 14november 1907 föddes första dottern, Astrid Anna EmiliaEricsson. Familjen utökades med två döttrar till, Stina (1911-2002)och Ingegerd (1916-1997).

Astrid Lindgren fastnade tidigt för läsning. 1911 fick hon sinförsta bok, Snövit Barnens julkalender 1911. Det var sällsynt medböcker och Lindgren älskade sin bok och lärde sig den till slututantill.[7] Wikipedia:Döda länkar

Den 7 augusti 1914 började Astrid Lindgren i Vimmerbyssmåskola. Första dagen var hon rädd och grät, men gråtenförsvann hastigt när prästen som förrättade inskrivningen tyckte atthon kunde gå och sätta sig igen. I boken Astrid Lindgren : enlevnadsteckning av Margareta Strömstedt berättar hon.:

”Plötsligt försvann gråten. Jag hade sprängt blyghetsvallen och nu ville jag minsann vara kvar med de andra. Jag ville absolut inte gå och sättamej! Framför mej stod en söt svarthårig flicka i röd ylleklänning. Henne ville jag bli bekant med. Jag började peta lite försiktigt på henne, senpetade jag mer. Och ännu mer. Då vände hon sig hastigt om och gav mig en så ilsken och bestraffande blick att jag trodde jag skull sjunkagenom golvet. Men så småningom blev vi bänkkamrater och bästa vänner. Hon hette Märta. „

— Astrid Lindgren, [8]

Redan 1920 vann hon en novelltävling i Vimmerby Tidning.[9] Wikipedia:Döda länkar Lindgren klarade skolangalant och tog realexamen med höga betyg. Hennes bästa ämne var svenska. Trots att hon var mycket duktig i skolanvar hon rebellisk redan som ung. Hon väckte sina föräldrars irritation då hon ägnade många kvällar åt att träffavänner i stan och gå ut och dansa. Dessutom var hon en av de första i Vimmerby att klippa håret kort.[10]

Wikipedia:Döda länkar

Familjeliv

Efter realexamen med höga betyg, bl.a. A i modersmålet, fick Lindgren anställning somkorrekturläsare på Vimmerby Tidning. Där arbetade hon i två år innan hon 1926 flyttadetill Stockholm och lärde sig maskinskrivning och stenografi. Då väntade hon dock barnmed chefredaktören på Vimmerby Tidning. Han ville gifta sig med henne, men honavstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i Köpenhamn. Han fick bo i fosterfamilj därunder sina första år innan Astrid Lindgren hade möjlighet att ta hand om honom.

1929 fick hon en ny anställning på Kungliga Automobil Klubben, där hon möttekontorschefen Sture Lindgren.[11] Wikipedia:Döda länkar 1930 tillbringade hon en tid iKöpenhamn då sonen Lars fostermor blev sjuk. Lars fick då flytta hem till hennesbarndomsgård Näs. 1931 gifte hon sig med sin chef, Sture Lindgren (1898-1952) och de

Astrid Lindgren 3

flyttade ihop i en tvårumslägenhet. Hon fick äntligen möjlighet att bo med och uppfostra sin son och blir hemmafru.Sonen Lars har i en intervju berättat att "Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk ochtittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!"[]

Wikipedia:Döda länkarLindgrens bror Gunnar Ericsson som var djupt engagerad i Bondeförbundet medverkade till att hon fick uppdragenatt skriva julberättelser i tidningarna Landsbygdens jul och Stockholms-Tidningen.[12] Wikipedia:Döda länkar Ihennes yrkeskarriär kan även nämnas att hon under andra världskriget i hemlighet arbetade på underrättelsetjänstensavdelning för brevcensur, där hon läste de inkallades brev.[13] Från 1947 arbetade hon som förlagsredaktör ochansvarig för barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren.

Dalagatan 46 i Stockholm, en trappa upp var AstridLindgrens bostad under drygt 60 år.

Den 21 maj 1934 föddes Astrids andra barn, Karin, som sedermerablev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vidDalagatan, med utsikt över Vasaparken, där Astrid bodde till sindöd. Somrarna tillbringades oftast i maken Stures föräldrahem iFurusund.

1939 anställdes Astrid Lindgren som sekreterare av kriminologenHarry Söderman som under andra världskriget organiserade norskapolistrupper i Sverige. De insikter i kriminalteknik som honskaffade sig hos honom inspirerade henne till böckerna omMästerdetektiven Blomkvist.

År 1944 fick hon andra pris i en flickbokstävling som detnystartade förlaget Rabén & Sjögren utlyst med boken Britt-Mari

lättar sitt hjärta och året efter vann hon med barnboken Pippi Långstrump.[14] Wikipedia:Döda länkar

Senare liv

Majalisa Alexandersons skulptur i Tegnérlunden,Stockholm, från 1996 föreställande Astrid Lindgren.

1961 avled Lindgrens mor Hanna, och åtta år senare fadernSamuel August. Hon skrev då en saga om sina föräldrar SamuelAugust från Sevedstorp och Hanna i Hult, som en följetong itidningen Vi. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sinfars berättelser och kärleksbrev som hon funnit ibarndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då honbara var nio år och han var tretton.

I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlagetRabén & Sjögren, och flera närstående avled, däribland brodernGunnar. Hon mottog flera utmärkelser och gav sig även in isamhällsdebatten (se nedan). Detta fortsatte under 1980-talet dåhon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. Hon förloradeunder mitten av 1980-talet sin son Lars.

Astrid Lindgrens åttioårsdag 14 november 1987 firades på GötaLejon i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser.1996 uppkallade Ryska vetenskapsakademin en asteroid efterhenne (3204 Lindgren), något som fick henne att utbrista”Hädanefter får ni kalla mig Asteroiden Lindgren”. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till Årets svensk ivärlden, något som hon också skämtade om.

Astrid Lindgren 4

Död och begravning

Dalagatan 46 i Stockholm var Astrid Lindgrens hemmellan 1941 och 2002.

Den 28 januari 2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem i Vasastan iStockholm, 94 år gammal. Astrid Lindgrens begravning ägde rumi Storkyrkan i Gamla stan. Bland begravningsgästerna återfannsden svenska kungafamiljen, statsminister Göran Persson,kulturminister Marita Ulvskog, Riksdagens talman Birgitta Dahl,landshövdingen i Stockholm Mats Hellström,kommunfullmäktiges ordförande Carl Cederschiöld, flerariksdagsledamöter, Lindgrens syskon, barn, barnbarn ochsyskonbarn, vänner med flera. De personer som varit Lindgrensabsolut närmaste satt till höger. Gudstjänsten leddes av ReginaKaracsonyi. Dagens Nyheter beskrev ceremonin som "detnärmaste man kan komma en statsbegravning".[15]

Astrid Lindgrens kista fördes genom Stockholm från AdolfFredriks kyrka till Storkyrkan. Vagnen var av trä och svartmålad. Den hade lånats från Skärkinds kyrka. Bakomvagnen ledde en flicka en vit osadlad hingst, en gammal symbol där någon leder den avlidnes häst. Kortegeneskorterades av ridande poliser och livdragoner från Kungliga Livgardet.[15]

För musiken i Storkyrkan svarade bland andra Adolf Fredriks Musikklasser, som bland annat sjöng "Idassommarvisa". Tommy Körberg sjöng "Fattig bonddräng" ur filmen Emil i Lönneberga (1971). Melodin återkomsedan som improvisation på orgel när kistan bars ut. Ceremonin direktsändes i SVT 2.[15] Astrid Lindgren gravsattessedan i hemstaden Vimmerby.[15]

Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i Kungliga Biblioteket blev 2005 uppsatt på UNESCOsVärldsminneslista.[16]

Författarskap

Första böckerna

Astrid Lindgren skulptur av Herta Hillfon, bakomhenne i fönstret Ingmar Bergman vid Filmstaden,

Solna.

Vintern 1941 var Lindgrens dotter Karin sjuk i lunginflammation.Hon bad modern om en saga, om Pippi Långstrump. När Lindgrenen dag i mars 1944 stukade foten var hon tvungen att hålla sig istillhet och under den tiden skrev hon ned berättelserna. VidKarins tioårsdag i maj 1944 fick hon de nedskrivna berättelserna ipresent.[17] Lindgren skickade 1944 in manuset till Bonniersförlag, men refuserades av förläggaren Gerard Bonnier som mångaår senare erkände att han tyckte att boken var för kontroversielloch att han inte vågade ge ut den.[18] Wikipedia:Döda länkar

Lindgrens första stora framsteg kom i september 1944. Då fickhennes bok Britt-Mari lättar sitt hjärta andra pris i förlaget Rabén& Sjögrens flickbokstävling.[14] Wikipedia:Döda länkar Hontilldelades även Svenska Dagbladets litteraturpris på 25 000kronor.[19] Wikipedia:Döda länkar

Efter vinsten gjorde Lindgren en genomgripande omarbetning av boken Pippi Långstrump så att det som riktas till vuxna ovanför barnens huvud redigerades bort[] Wikipedia:Döda länkar och så Pippi inte blev lika elak och uppnosig.[20] När bokförlaget Rabén & Sjögren utlyste en barnbokstävling 1945 skickade Lindgren in det

Astrid Lindgren 5

omarbetade manuset och vann första pris. Förläggaren Hans Rabén gav den danska konstnären Ingrid Vang Nymanuppdraget att illustrera boken.

Författaren Astrid Lindgren

Tyskt frimärke med Astrid Lindgren och "Emil iLönneberga".

Lindgren fick 1947 en deltidsanställning som förlagsredaktör ochansvarig för barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren. Därarbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.[21]

Wikipedia:Döda länkar Den första boken om Pippi Långstrumpfick mycket stor uppmärksamhet och i huvudsak goda recensioner.Exempelvis skrev recensenten Emmy Reventberg i NorrköpingsTidningar: "En så frisk, originell och genomrolig barnbok somPippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge."[22]

och Dagens Nyheter skriver att:

”Det är damen som gör vad som faller henne in, men man kan knappast oroa sig för att läsarna kommer att imitera henne, därtill är upptågenför befängda. Roligt får de emellertid, och Pippi är innanför galenskaperna så rar, att de kommer att tycka om henne också. „

— Dagens Nyheter, Recension av Pippi Långstrump (bok)

[23] Wikipedia:Döda länkar Två böcker till utkom om Pippi, Pippi Långstrump går ombord (1946) och PippiLångstrump i Söderhavet (1948). Andra böcker som väckte stor uppmärksamhet och blev försäljningsframgångartidiga år var Mästerdetektiven Blomkvist (1946), de två böckerna om Bullerbyn, Alla vi barn i Bullerbyn (1947) ochMera om oss barn i Bullerbyn (1949). Första boken, Alla vi barn i Bullerbyn, skickades in till samma tävling somhon 1945 skickade in Pippi Långstrump-manuset till. Trots att Alla vi barn i Bullerbyn då inte vann något pris köpteRabén & Sjögren det för utgivning.[] Wikipedia:Döda länkarEtt flertal av Lindgrens böcker har filmatiserats och först ut var Mästerdetektiven Blomkvist (1947).[9]

Wikipedia:Döda länkar 1950 tilldelades Astrid Lindgren Nils Holgersson-plaketten till Selma Lagerlöfs minne. Efterdetta började hennes böcker att sälja i mångmiljonupplagor och översättas till många språk. Bland de mest kändafigurerna kan nämnas Kalle Blomkvist (1951) Mio, min Mio (1954), Lillebror och Karlsson på taket (1955),Madicken (1960), Emil i Lönneberga (1963), Barnen på Saltkråkan (1964), Bröderna Lejonhjärta (1973) och RonjaRövardotter (1981).Astrid Lindgren tilldelas 1958 H.C. Andersen-medaljen. Hon valdes 1963 in i Samfundet de nio, som förstabarnboksförfattare. 1970 gick Lindgren i pension från Rabén & Sjögren och året efter mottog hon SvenskaAkademins stora guldmedalj och Litteris et Artibu.[24] Wikipedia:Döda länkarÄn idag upptäcker många nya barn Astrid Lindgrens böcker, och Pippi Långstrump är fortfarande en av de mestlånade böckerna på svenska bibliotek.[9] Wikipedia:Döda länkar

Astrid Lindgren 6

ÖversättningarAstrid Lindgrens böcker finns nu översatta till över 80 olika språk. Uppskattningsvis har det utanför Sverige kommit3 000 utgåvor som totalt sålt i över 145 miljoner exemplar.[2]

Många av hennes verk har översatts till engelska av översättaren Joan Tate.Den första tyska översättningen som gavs ut var Pippi Långstrump 1949 på förlaget Verlag Friedrich Oetinger, menPippi Långstrump hade tidigare översatts till danska, finska, norska och isländska. Oetinger Förlaget grundades 1946och 1949 var Friedrich Oetinger på besök i Stockholm för att träffa Gunnar Myrdal. I en bokhandel fick han höratalas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då haderedan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag försökte sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett utalla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.[] Wikipedia:Döda länkar[25] Wikipedia:Döda länkar Tyskland ärett av de länder där Lindgren och hennes böcker fått störst uppmärksamhet, exempelvis bär 186 tyska skolor hennesnamn.[26]

Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut 1951 av Hachette var dock inte särskilt bokstavstrogengentemot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådantsom ansågs vara anarkism och provokationer. En ny komplett översättning till franska kom först 1995.[27] 1973 komEmil i Lönneberga, Zozo la tornade på franska, men översättaren hade gjort om Emil till en läspande franskbondpojke. Sedan mars 2008 finns dock Emil i en ny fransk översättning, trogen originalet (alla tre Emil-böckernakom ut samtidigt). Där har han dessutom döpts om och heter nu faktiskt Emil även på franska.I Sovjetunionen har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har Karlsson på taket varit somöversattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till"sällsynt liten gumma" och "Flygande tunnan" översattes till "flygande ölfat".[28] Astrid Lindgrens böcker har sålts iöver 10 miljoner exemplar och Karlsson på taket är så populär att dåvarande statsminister Ingvar Carlsson fick höraatt han är "fel Karlsson" när han besökte Moskva.[29]

Lindgren i samhällsdebattenLindgrens medkänsla för de svaga kan utläsas i hennes böcker. Bortsett från ett fåtal undantag höll hon sig dockundan från den offentliga debatten tills hon vid sjuttio års ålder steg in i debatten i valrörelsen till Riksdagsvalet1976. Hon var själv övertygad socialdemokrat och röstade socialdemokratiskt från mitten av 40-talet[30] men blevmycket upprörd då hon upptäckte att de skatter som hon som egenföretagare skulle betala, arbetsgivaravgift ochinkomstskatt, innebar att hennes sammanräknade marginalskatt skulle uppgå till 102%. Hon har i flera intervjueruttalat att hon "med glädje betalar skatt", men i detta fall överträffade verkligheten sagan. För att påvisa dennaabsurditet valde hon att skriva en saga, Pomperipossa i Monismanien[4] i Expressen. Sagan väckte storuppmärksamhet och dåvarande finansminister Gunnar Sträng kommenterade den med: "Artikeln är en intressantkombination av stimulerande litterär förmåga och djup okunskap om skattepolitikens irrgångar. Men det begär vi juinte att Astrid Lindgren ska klara."[31] Lindgren svarade honom med:

” Ja, han säger att 'det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara,' men jag begär att Gunnar Sträng ska klara det! Och jag tycker inte detverkar som att han räknar så stort mycket bättre än jag – det här som han påstår är felräknat det är i så fall Riksskatteverket som harräknat fel, för jag har siffrorna därifrån." „

— Astrid Lindgren, Pomperipossa-debatten

[32] samt att: "Berätta sagor har Gunnar Sträng nog lärt sig, men räkna det duger han inte till! Det vore bättre om vi bytte jobb!"[2] Ett stort skatteuppror startade i Sverige på grund av denna händelse och socialdemokraterna kritiserades för dels utformningen av skattesystemet, men också för det hånfulla bemötande som Sträng och regeringen hade gett Lindgren. Samma år förlorade den socialdemokratiska regeringen makten vid riksdagsvalet, för första gången på fyrtio år. Sagan användes i valrörelsen och bedöms, tillsammans med det ovan nämnda bemötandet,

Astrid Lindgren 7

att ha påverkat valresultatet.[5]

Hon tog tydligt ställning mot kärnkraft inför omröstningen 1980 och hon skrev:

”Detta land är inte till salu, det tillhör oss och våra barn och vi vill behålla det så att vi kan leva där. Dess sockel av granit ska inte proppas medradioaktivt avfall, som i alla evighet ska ligga där och hota ofödda generationer. „

— Astrid Lindgren, Inför folkomröstningen om kärnkraft

[5] Det som engagerade henne mest var dock barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken Min ko vill ha roligttillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde en djurskyddskampanj i Expressen under tre år. Denbörjade med en debattartikel hon skrev i Dagens nyheter 1985. Hon skrev bland annat: "Kor och hagar behövervarandra, och vi behöver hagar och kor, friska kor, men så bra får det inte längre vara i Sverige." [33]

Statsminister Ingvar Carlsson gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, Lex Lindgren, då han lärt sig avhistoriska misstag i att inte se Lindgrens opinionsbildande makt. Lindgren var först mycket glad för lagen, menbeskrev den senare som "fisig", då den inte höll det han utlovat.[34] Engagemanget bidrog dock till attkonsumenterna fick upp ögonen för djurskyddsfrågor i högre grad.Då hon 1978 tilldelats Tyska Bokhandelns fredspris skrev hon talet Aldrig våld!, men efter att ha läst det ville intearrangörerna att hon skulle hålla det, då hon jämförde våld i hemmen med våld i världen, något som ansågs kunnauppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattarinna fick man räknamed att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Honhöll talet, det trycktes i stora upplagor och fick därigenom genomslagskraft. Sverige fick en ny lag mot barnaga åretefter, så Lindgrens uttalande låg väl i tiden. Svenska institutet och Riksutställningar skapade 2003 två utställningarTrygghet och frihet – leken som kraftkälla inspirerad av Astrid Lindgren. De kommenterade kopplingen som följer:"Det är naturligt att koppla Astrid Lindgren till frågor rörande barnens rättigheter i samhället. Hon förde frambarnens rättigheter 50 år före FN:s barnkonvention och 30 år före den svenska lagen mot barnaga."[34]

Lindgren engagerade sig även djupt i flyktingfrågor, i och med utvisningen av familjen Sincari från Åsele. AstridLindgren satte sig in i fallet och slutligen började hon stödja familjen och betalade Rodja och Jinda Sincaris läkar-och biomedicinarestudier ur egen ficka.[5] [35]

Konstverk i Vimmerby

Astrid Lindgren-statyn och konstverket Källa Astrid

Källa Astrid

1 juni 2007 [36] invigdes en Astrid Lindgren-staty utförd av konstnärenMarie-Louise Ekman på Stora Torget i Vimmerby. Den 2 juni 2007invigdes konstverket Källa Astrid av Berit Lindfeldt, avsett förStortorget i Vimmerby, men som efter protester har placerats iträdgården på Astrid Lindgrens barndomsgård Näs.[36] Detta efterbeslut av Vimmerby kommun den 8 mars 2005.[37]

Illustratörer

Fyra tecknare har i huvudsak illustrerat Astrid Lindgrens verk; IngridVang Nyman, som stod för teckningarna till böckerna om Pippi, BjörnBerg, som illustrerade Emil-böckerna, Eric Palmquist, som tecknade böckerna om Rasmus liksom i senare upplagorav böckerna om Kalle Blomkvist, samt Ilon Wikland, som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket,Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samtnovellsamlingen Sunnanäng. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland.

Astrid Lindgren 8

Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker:De äldre upplagorna av Nils Karlsson Pyssling och Kalle Blomkvist-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive EvaLaurell och Kerstin Thorvall. Marika Delin gjorde bilderna till novellen Assar Bubbla och Lindgrens friståendebilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, Marit Törnqvist, Birgitta Nordenskjöld, Hans Arnold, Svend Otto S,Harald Wiberg, Lars Klinting och Pija Lindenbaum. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av MargitUppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan de två friståendeflickböckerna Britt-Mari lättar sitt hjärta och Kerstin och jag saknar illustrationer.

Priser och utmärkelser• 1944 - Andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om flickböcker (Britt-Mari lättar sitt hjärta)• 1945 - Första pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om barnböcker (Pippi-Långstrump)• 1945 - Svenska Dagbladets litteraturpris• 1950 - Nils Holgersson-plaketten (Nils-Karlsson Pyssling)• 1956 - Tyska Sonderpreis (Mio, min Mio)• 1956 - Deutscher Jugendliteraturpreis• 1957 - Statens stipendium åt författare av hög litterär förtjänst• 1958 - H C Andersen-medaljen (Rasmus på luffen)• 1963 - Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i Samfundet de Nio• 1966 - Svensk Damtidnings litteraturstipendium• 1970 - Expressens Heffaklump (Än lever Emil i Lönneberga)• 1970 - Tyska bokhandelns fredspris• 1970 - Litteraturfrämjandets hederspris Guldskeppet• 1970 - Lewis Carroll Shelf Award (Jul i stallet, bilder av Harald Wiberg)• 1971 - Svenska Akademiens stora guldmedalj• 1973 - BMF-plaketten• 1973 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet• 1973 - The Brooklyn Art Books For Children Citations (Jul i stallet, bilder av Harald Wiberg)• 1973 - Lewis Carroll Shelf Award (Pippi Långstrump)• 1974 - Sovjetiska utmärkelsen Medalj för leende• 1975 - Litteris et Artibus (kunglig guldmedalj i 8:e storleken)• 1975 - Holländska utmärkelsen Silvergaffel• 1977 - Svenska Deckarakademins pris för Barn- och ungdomsdeckare• 1978 - Friedenspreis des deutschen Buchhandels• 1978 - International Writer's Prize, Wales (Welsh Arts Council)• 1978 - Hedersdoktor vid universitetet i Leicester• 1979 - Janusz Korczak-priset (Bröderna Lejonhjärta) (polska sektionen av IBBY)• 1983 - Vimmerby kommuns kulturpris• 1984 - Dag Hammarskjöld-medaljen (Svenska Turistföreningen)• 1985 - Illis Quorum 12:e storleken• 1985 - Jovanovic Zmaj-priset (Jugoslaviskt barnbokspris)• 1985 - Karen Blixen-priset (Dansk Akademi)• 1985 - Franska utmärkelsen Loisirs jeune élu par l'enfant• 1986 - Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris• 1986 - Årets djurvän (Svenska djurskyddsföreningen)• 1987 - Tolstojmedaljen• 1989 - Hedersdoktor vid Universitetet i Warszawa• 1989 - Albert Schweitzer-medaljen, Washington

Astrid Lindgren 9

• 1990 - Frödingstipendiet• 1993 - Unesco Book Award• 1994 - Right Livelihood Award för sin kamp både för barns och djurs rättigheter• 1994 - Albert Engström-priset• 1996 - Slovenska statens medalj• 1997 - Mensapriset• 1997 - Årets svensk i världen• 2000 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet• 2001- Grammis (Juryns hederspris) tillsammans med Georg Riedel[19]

Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren• Astrid Lindgren-priset - instiftat 1967 av Rabén & Sjögren• Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Astrid Lindgren Memorial Award) instiftat 2002 av Sveriges

regering. Prissumman är på 5 miljoner kronor, vilket är världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur• Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris instiftat 1997 och prissumman är på 125 000 kronor• Emil-priset instiftat 1995 av Smålands akademi• Astrid Lindgren-gästprofessuren vid Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar

Figurer

Pippi Långstrump på tyskt frimärke.

• Pippi Långstrump (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1novell och 9 bilderböcker)

• Kalle Blomkvist (1946, 3 romaner)• Barnen i Bullerbyn (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker)• Nils Karlsson Pyssling (1949, 1 novell och 1 bilderbok)• Kajsa Kavat (1950, 1 novell och 1 bilderbok)• Mio (1954, 1 roman)• Karlsson på taket (1955, 3 romaner)• Rasmus på luffen (1956, 1 roman)• Lotta på Bråkmakargatan (1958, 2 romaner och 3

bilderböcker)• Madicken (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok)• Emil i Lönneberga (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4

bilderböcker)• Tjorven (1964, 1 roman och 1 bilderbok)• Bröderna Lejonhjärta (1973, 1 roman)• Ronja Rövardotter (1981, 1 roman)

Astrid Lindgren 10

Bibliografi

Barn- och ungdomsromaner och novellsamlingar• 1944 - Britt-Marie lättar sitt hjärta• 1945 - Pippi Långstrump• 1946 - Pippi Långstrump går ombord• 1946 - Mästerdetektiven Blomkvist• 1947 - Alla vi barn i Bullerbyn• 1948 - Pippi Långstrump i Söderhavet• 1949 - Mera om oss barn i Bullerbyn• 1949 - Nils Karlsson-Pyssling (novellsamling)• 1950 - Kajsa Kavat (novellsamling)• 1951 - Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt• 1952 - Bara roligt i Bullerbyn• 1953 - Kalle Blomkvist och Rasmus• 1954 - Mio, min Mio• 1955 - Lillebror och Karlsson på taket• 1956 - Rasmus på luffen• 1957 - Rasmus, Pontus och Toker• 1958 - Barnen på Bråkmakargatan• 1959 - Sunnanäng (novellsamling)• 1960 - Madicken• 1961 - Lotta på Bråkmakargatan• 1962 - Karlsson på taket flyger igen• 1963 - Emil i Lönneberga• 1964 - Vi på Saltkråkan• 1966 - Nya hyss av Emil i Lönneberga• 1968 - Karlsson på taket smyger igen• 1970 - Än lever Emil i Lönneberga• 1973 - Bröderna Lejonhjärta• 1976 - Madicken och Junibackens Pims• 1981 - Ronja Rövardotter

Noveller• 1949 - I skymningslandet• 1979 - Pippi Långstrump har julgransplundring• 1984 - När lilla Ida skulle göra hyss• 1985 - Emils hyss nr 325• 1986 - Inget knussel, sa Emil i Lönneberga• 1987 - Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump• 1991 - När Lisabet pillade in en ärta i näsan• 1993 - Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken

Astrid Lindgren 11

Bilderböcker• 1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med

illustrationer av Ilon Wikland)• 1947 - Känner du Pippi Långstrump?• 1951 - Jag vill också gå i skolan (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med

illustrationer av Ilon Wikland)• 1954 - Jag vill också ha ett syskon (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld - senare släppt i nyupplaga med

illustrationer av Ilon Wikland)• 1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in• 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor• 1961 - Jul i stallet (ill. Harald Wiberg, nyutgåva: ill. Lars Klinting)• 1963 - Jul i Bullerbyn• 1965 - Vår i Bullerbyn• 1966 - Barnens Dag i Bullerbyn• 1967 - Skrållan och sjörövarna• 1969 - Pippi flyttar in• 1969 - Pippi ordnar allt• 1970 - Pippi är starkast i världen• 1970 - Pippi håller kalas• 1971 - Visst kan Lotta cykla• 1971 - På rymmen med Pippi Långstrump• 1971 - Pippi går till sjöss• 1971 - Pippi vill inte bli stor• 1972 - Den där Emil• 1973 - Allrakäraste syster (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Hans Arnold)• 1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand• 1977 - Visst kan Lotta nästan allting• 1983 - Titta, Madicken, det snöar!• 1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Svend Otto S)• 1985 - Draken med de röda ögonen (ill. Ilon Wikland)• 1986 - Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland (ill. Ilon Wikland)• 1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. Marit Törnqvist)• 1990 - Visst är Lotta en glad unge• 1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (ur novellsamlingen Kajsa Kavat, ill. Marit Törnqvist)• 1994 - I skymningslandet (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Marit Törnqvist)• 1995 - Emil med paltsmeten• 1997 - Emil och soppskålen• 2000 - Pippi Långstrump i Humlegården• 2002 - Mirabell (ur novellsamlingen Nils Karlsson Pyssling, ill. Pija Lindenbaum)• 2003 - Sunnanäng (ur novellsamlingen Sunnanäng, ill. Marit Törnqvist)

Astrid Lindgren 12

FotoberättelserFotografier av Anna Riwkin-Brick.• 1956 - Eva möter Noriko-San• 1958 - Sia bor på Kilimandjaro• 1959 - Mina svenska kusiner• 1960 - Sötast i världen• 1960 - Lilibet, cirkusbarn• 1962 - Marko bor i Jugoslavien• 1963 - Jackie bor i Holland• 1965 - Randi bor i Norge• 1966 - Noy bor i Thailand• 1968 - Matti bor i Finland

Flickböcker• 1944 - Britt-Mari lättar sitt hjärta• 1945 - Kerstin och jag• 1950 - Kati i Amerika• 1952 - Kati på Kaptensgatan (senare omdöpt till Kati i Italien)• 1954 - Kati i Paris

Biografier• 1971 - Mina påhitt• 1975 - Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult

Övriga böcker• 1959 - Pjäser för barn och ungdom• 1991 - Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren

Samlingsvolymer• 1952 - Boken om Pippi Långstrump (Innehåller Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi

Långstrump i Söderhavet - samtliga dock i redigerat skick)• 1961 - Bullerbyboken (Innehåller Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i

Bullerbyn)• 1967 - Salikons rosor (Innehåller novellsamlingarna Sunnanäng och Nils Karlsson-Pyssling samt första kapitlet ur

Mio, min Mio)• 1972 - Allt om Karlsson på taket (Innehåller Lillebror och Karlsson på taket, Karlsson på taket flyger igen och

Karlsson på taket smyger igen• 1980 - Sagorna (Innehåller novellsamlingarna Nils Karlsson-Pyssling och Sunnanäng samt Draken med de röda

ögonen och avsnitt ur Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket flyger igen och Mio, min Mio)• 1982 - Småländsk tjurfäktare (Innehåller novellsamlingen Kajsa Kavat och Barnen på Bråkmakargatan, samt

Bäckhultarn far till stan, och avsnitt ur Vi på Saltkråkan, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken och Än leverEmil i Lönneberga)

• 1983 - Allas vår Madicken (Innehåller Madicken och Madicken och Junibackens Pims)• 1984 - Stora Emilboken (Innehåller Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga och Än lever Emil i

Lönneberga)

Astrid Lindgren 13

• 1985 - Julberättelser (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken, Nya hyss avEmil i Lönneberga, Än lever Emil i Lönneberga, samt bilderböckerna Jul i stallet, Kajsa Kavat hjälper mormor,Titta, Madicken, det snöar och Visst kan Lotta nästan allting)

• 1989 - Ida och Emil i Lönneberga (Innehåller Emils hyss nr 325, När lilla Ida skulle göra hyss och Inget knussel,sa Emil i Lönneberga)

• 1992 - God Jul i Stugan (Innehåller avsnitt ur Kajsa Kavat, Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn iBullerbyn och Madicken, samt bilderböckerna Jul i stallet, Jul i Bullerbyn, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta,Madicken, det snöar! och Visst kan Lotta nästan allting)

• 1993 - Lottas komihågbok (Innehåller Visst kan Lotta cykla, Visst kan Lotta nästan allting och Visst är Lotta englad unge)

• 2002 - Alla mina barn (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna)

Filmografi

Animerade filmatiseringar• 1968 - Малыш и Карлсон ("Malysj i Karlson", Sovjetunionen)• 1970 - Карлсон вернулся ("Karlson vernulsia", Sovjetunionen)• 1997 - Pippi Långstrump (Kanada/Tyskland/Sverige)• 1998 - Pippi Långstrump (TV-serie i 26 avsnitt, Kanada/Tyskland/Sverige)• 2002 - Karlsson på taket (Norge/Sverige)• 2002 - Karlsson på taket (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)Anmärkning:• Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks

speciellt Pippi i Söderhavet som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.

Utländska spelfilms-filmatiseringar• 1976 - Priklyucheniya Kalle-syschika (Sovjetunionen, närmare bestämt Litauen - se vidare imdb [38])• 1978 - Rasmus brodjaga (Sovjetunionen - se vidare [39])• 1984 - Пеппи Длинныйчулок ("Peppi Dlinnyjtjulok", TV-film, Sovjetunionen)• 1985 - Emila nedarbi (TV-film, Lettland)• 1985 - Pippi Långstrump (TV-film, USA)• 1988 - Pippi Långstrump - Starkast i världen (USA)

Referenser

Noter[1] Svenska institutet ger ut en skrift om Astrid Lindgren på fyra språk (http:/ / www. si. se/ templates/ NewsPage____3538. aspx). Svenska

institutet. 26 juli 2007. Läst 6 november 2007.[2] Astrid Anna Emilia Lindgren 100 år (http:/ / 64. 233. 183. 104/ search?q=cache:JPXmOV7pHnYJ:www. boras. se/ download/ 18.

974c516114ab53462380008144/ Astrid+ Lindgren+ PM. pdf+ astrid+ lindgren+ sÃ¥lts+ i& hl=sv& ct=clnk& cd=3& gl=se). Boråskonstmuesum. Läst 6 november 2007.

[3] Fakta om priset (http:/ / www. alma. se/ sv/ Om-priset/ Fakta-om-priset/ ). alma.se. Läst 31 mars 2010.[4] ”Pomperipossa i Monismanien - en saga av Astrid Lindgren” (http:/ / www. debatthuset. com/ forums/ showthread. php?t=1549).

Debatthuset.com datum=14 maj 2005. . Läst 6 november 2007.[5] ” Sagan som blev regeringens fall (http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article56051. ab)”. Aftonbladet. 29 januari 2002. . Läst 6 november

2007.[6] Engagemang (http:/ / www. astridlindgren. se/ index_politik. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.[7] Astrid Lindgren biografi 1907-1923 (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ album. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.

Astrid Lindgren 14

[8] Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren : en levnadsteckning, Rabén & Sjögren, Stockholm 2007. 91-7263-417-0.[9] Astrid Lindgren: personligt (http:/ / www. labyrint. nu/ text. asp?id=1561). Labyrint. 28 januari 2002. Läst 6 november 2007.[10] En riktig jazzböna (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ jazz. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.[11] Astrid Lindgren biografi 1924-1940 (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ album2. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november

2007.[12] Astrid Lindgren 100 år (http:/ / www. ahlens. se/ media/ v43_07_astrid_100ar/ ). Åhléns. Läst 6 november 2007.[13] Bergsten, Magnus. ” Astrid Lindgren från A till Ö (http:/ / www. popularhistoria. se/ o. o. i. s?id=43& vid=1407)”. Populär Historia. . Läst

14 november 2007.[14] Astrid Lindgren biografi 1941-1950 (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ album3. htm). www.astridlindgren.se.Läst 6 november 2007.[15] Hagerfors, Anna-Maria (8 mars 2002). ” Astrids sista farväl (http:/ / www. dn. se/ 2. 738/ astrids-sista-farval-1. 70914)”. Dagens Nyheter. .

Läst 27 januari 2010.[16] Astrid Lindgrens och Swedenborgs samlingar på Unescos lista för Världsminnen (Memory of the World) (http:/ / www. unesco-sweden.

org/ svenska_unescoradet/ memory_of_the_world. htm). Svenska UNESCO-rådet. Läst 6 november 2007.[17] Astrid Lindgren: Mary Ørvig: En bok om Astrid Lindgren ”Astrid Lindgren berättar om sig själv”, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977, sid.

10-13. ISBN 91-29-47547-3.[18] Barnboksrevolutionen började på sängkanten (http:/ / www. alma. se/ templates/ KR_Page. aspx?id=863& epslanguage=SV). Kansliet för

litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Statens kulturråd. Läst 6 november 2007.[19] Utmärkelser (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ priser. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.[20] Vivi Edström: Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992, sid. 80-118. ISBN 91-29-59611-4.[21] Astrid Lindgren biografi 1970-1987 (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ album3. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november

2007.[22] Norrköpings Tidningar 27 december 1945[23] Svenska barnboksinstitutet, klipp ur Pippi-recensioner (http:/ / www. sbi. kb. se/ pippirec. pdf). Dagens Nyheter. 29 november 1945. Läst 6

november 2007.[24] Astrid Lindgren 100 år (http:/ / www. ahlens. se/ media/ v43_07_astrid_100ar/ ). Åhléns. Läst 6 november 2007.[25] En sjavig bokraggare från Hamburg (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ oetinger. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november

2007.[26] Knutsen-Öy, Maria (31 mars 2007). ” Astrid Lindgren – en folkkär rebell (http:/ / www. stockholmsfria. nu/ artikel/ 19035)”. Stockholms

Fria Tidning. . Läst 6 november 2007.[27] Pippi i Frankrike (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ frankrike. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.[28] Kerstin Kvint: Astrid i vida världen, Kvints, Stockholm 1997. ISBN 91-88374-16-5.[29] Karlsson, Carlsson och Bibeln (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ sovjet. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november 2007.[30] Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren : en levnadsteckning, Rabén & sjögren, Stockholm 2007. 91-7263-417-0.[31] Så föddes vår största författare (http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article55965. ab).28 januari 2002. Läst 6 november 2007.[32] Expressen 10 mars 1976[33] Dagens Nyheter 3 maj 1985[34] Astrid Lindgrens biografi 1987-2002 (http:/ / www. astridlindgren. se/ omastrid/ album6. htm). www.astridlindgren.se. Läst 6 november

2007.[35] Tillbaka i Sverige för att bli läkare (http:/ / www. lakartidningen. se/ engine. php?articleId=3023). www.lakartidningen.se . Läst 6 november

2007.[36] http:/ / www. vimmerby. se/ templates/ www_page____5307. aspx[37] http:/ / svt. se/ 2. 22660/ 1. 348505/ kalla_astrid_byggs_vid_barndomshemmet?lid=is_search527895& lpos=14&

queryArt527895=%22Astrid+ Lindgren%22& sortOrder527895=2& doneSearch=true& sd=47225& from=siteSearch& pageArt527895=1[38] http:/ / www. imdb. com/ title/ tt1480293/[39] http:/ / photofile. ru/ users/ kinolik/ 214629/

Källor• Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren - en levnadsteckning, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977. ISBN

91-29-50279-9.• Astrid Lindgrens webbplats (http:/ / www. astridlindgren. se/ index_1024. htm)• Paul Berf, Astrid Surmatz (ed.): Astrid Lindgren. Zum Donnerdrummel! Ein Werk-Porträt. Zweitausendeins,

Frankfurt 2000 ISBN 3-8077-0160-5• Vivi Edström: Astrid Lindgren. Im Land der Märchen und Abenteuer. Oetinger, Hamburg 1997 ISBN

3-7891-3402-3• Maren Gottschalk: Jenseits von Bullerbü. Die Lebensgeschichte der Astrid Lindgren. Beltz & Gelberg, Weinheim

2006 ISBN 3-407-80970-0

Astrid Lindgren 15

• Astrid Surmatz: Pippi Långstrump als Paradigma. Die deutsche Rezeption Astrid Lindgrens und ihrinternationaler Kontext. Francke, Tübingen, Basel 2005 ISBN 3-7720-3097-1

• Eva-Maria Metcalf: Astrid Lindgren. New York, Twayne, 1995.

Se även• Junibacken• Astrid Lindgrens Värld• Astrid Lindgrens Terrass

Externa länkar• Wikiquote har citat av eller om q:• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Astrid Lindgren• Astrid Lindgrens officiella webbplats (http:/ / www. astridlindgren. se)• Astrid Lindgrens värld (http:/ / www. alv. se)• Astrid Lindgrens Näs (http:/ / www. astridlindgrensnas. se)• Astrid Lindgren-sällskapet (http:/ / www. astridlindgrensallskapet. se/ )• Omslag till böckerna (http:/ / samlaren. se-swed. net/ lindgren/ )• Astrid Lindgren (http:/ / libris. kb. se/ hitlist. jsp?q=förf:(Lindgren,+ Astrid,+ 1907-2002)) i Libris• Astrid Lindgren (http:/ / akas. imdb. com/ name/ nm0511807/ ) på Internet Movie Database (engelska)

• Astrid Lindgren (http:/ / www. sfi. se/ sv/ svensk-film/ Filmdatabasen/ ?type=PERSON& itemid=58344) påSvensk Filmdatabas

Videoklipp• Astrid Lindgren hos Hylands hörna, 1963-01-02 (http:/ / www. youtube. com/ watch?v=6uo_IkW16Tk/ )• Astrid Lindgren läser ur sin bok "Mio min Mio". SVT-programmet Sagostunden (http:/ / www. youtube. com/

watch?v=EG6644cwuF4/ )• Astrid Lindgren läser ur sin bok "Jul i stallet"(1979) (http:/ / www. youtube. com/ watch?v=-ILflwIDD5Q/ )mrj:Линдгрен, Астрид

Pippi Långstrump 16

Pippi Långstrump

Pippi Långstrump på tyskt frimärke.

Pippi Långstrump är en av Astrid Lindgrens mest kända litterärafigurer och även namnet på den första boken om henne och hennesvänner, Tommy och Annika. Pippi-böckerna finns översatta till 92olika språk.[1]

Pippi är en ovanlig flicka. Särskilt på 1940-talet, då böckerna kom ut,kunde hon upplevas som kontroversiell: Hon är världens starkaste, harfräknar och röda flätor som står rakt ut, säger emot vuxna och ärouppfostrad. Hon bor utan föräldrar i ett hus kallat Villa Villekullatillsammans med sin prickiga häst Lilla gubben och sin apa HerrNilsson. Hon äter krumelurpiller, hennes mamma är i himlen, hennespappa Efraim Långstrump är "negerkung" på söderhavsönKurrekurreduttön och hon har en kappsäck full med guldpengar. Iböckerna om Pippi myntas även begrepp så som pluttifikationstabellen,spunk och sak-letare.

Historia

Villa Villekulla på Gotland

Vintern 1941 var Lindgrens 7-åriga dotter Karin sjuk ilunginflammation och sade till sin mor att hon ville höra en berättelseom Pippi Långstrump. Lindgren började berätta och berättelserna omPippi roade både Karin och hennes vänner. När Lindgren en dag i mars1944 stukade foten var hon tvungen att hålla sig i stillhet och under dentiden skrev hon ned berättelserna. Vid Karins 10-årsdag i maj 1944fick hon de nedskrivna berättelserna i present.[2]

Efter att först ha blivit refuserad av Bonniers förlag gavs boken PippiLångstrump ut av Rabén & Sjögren i november 1945. Denna följdes avytterligare två romaner och ett flertal kortare berättelser ochbilderböcker.

För ytterligare information om den första bokens tillkomst, se Pippi Långstrump (bok).

Persongalleri• Pippi Långstrump, böckernas huvudperson – den starkaste flickan i världen. Hon kan t.o.m. lyfta sin häst Lilla

Gubben.• Tommy och Annika Settergren, syskon, och Pippis grannar och bästa vänner. De är, i kontrast till Pippi, mer

lydiga och prydliga. De försöker hitta balansen mellan att tillfredsställa sina föräldrars vilja, sin egen och Pippis.• Herr Nilsson, Pippis apa; i böckerna en markatta, men i filmerna en dödskalleapa (Saimiris sciureus). I böckerna

om Pippi får apan vara just apa; trots namnet så förmänskligas inte Pippis apa utan han är ett något ovanligthusdjur. Vid inspelningarna bet och kissade han ner alla. Till slut fick Herr Nilsson skrivas ut ur manuset ochskickades tillbaka till familjen i Stockholm som lånat ut honom.

• Lilla Gubben, Pippis häst. Han bor i Pippis kök och älskar socker. Utmärkande för Lilla Gubben är att han är full av stora svarta prickar (lika "fräknig" som Pippi), en variant av hästfärgen tigrerad. Prickarna är dock inte äkta, utan målades dit inför inspelningen. Lilla Gubben fick sitt smeknamn först i och med TV-serien från 1969. I Astrid Lindgrens Pippi-böcker kallas han endast "Hästen". Inger Nilsson, som spelade Pippi, klappade en dag om

Pippi Långstrump 17

hästen i studion och sa "Ja du, lilla gubben", varpå regissören Olle Hellbom och hans team beslöt att det var ettutmärkt namn. I verkligheten var Lilla Gubbens namn ursprungligen Illbatting, men han var mer känd under sittsenare namn Bunting. Bunting utlånades till filminspelningarna från Solna ridskola, där han hade smeknamnet”Butte”. Han flyttade senare till Angarns ridskola och levde sista tiden i ett stall vid Lindholmen i Vallentuna. Hanblev nästan 25 år gammal.[3]

• Fru Prüzelius, "Prusseluskan", en självutnämnd moralens väktare, som ständigt kommer i konflikt med denlevnadsglada Pippi. Hon är lite av en besserwisser som har goda kontakter med såväl stadens myndigheter sominvånare och brinner särskilt mycket för att barnen ska ha det bra. Annars tycker "Prusseluskan" om att gå påkafferep och prata skvaller. Hon förekommer endast i filmerna.

Kling och Klang på Astris Lindgrens värld

• Kling och Klang, två korrupta poliskonstaplar som trots mycketmöda inte lyckas få Pippi att flytta in på barnhem. I böckerna saknarde namn, det fick de först i filmerna. Kling är den längre och Klangär den kortare av dem. Kling uppfattas som den något smartare ochmer självtänkande av dem två.

• Dunder-Karlsson och Blom, inbrottstjuvar med siktet inställt påPippis kappsäck med guldpengar. Dunder-Karlsson är mindre ochsmalare och kör ofta med Blom. Blom är mildare och oftasmåklantig.

• Kapten Efraim Långstrump, Pippis pappa, sjökapten på fartygetHoppetossa, och "negerkung" på den fiktiva Kurrekurreduttön iSöderhavet och Pippis stora idol. Pippi presenterar honom som "minpappa, fordom havets skräck, numera negerkung, EfraimLångstrump". I de nyare Pippi-böckerna har man bytt ut"negerkung" mot "härskare av kurrekurredutterna".[4] KaptenLångstrump skulle gärna besöka sin dotter oftare, men har inte tidoch möjlighet. Han livnär sig på att leta skatter och är nästan likastark som Pippi. Den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson som en period bodde på Tabaröarna antas ha varitförebild till Pippis far.

• Herr och Fru Settergren, Tommy och Annikas föräldrar försöker uppfostra sina barn så gott det går och görsamtidigt sitt bästa för att tycka om sina barns färgstarka kamrat.

KritikNär boken publicerades var kritiken positiv och välvillig:

"Ett verkligt fynd bland årets barnböcker är "Pippi Långstrump" av Astrid Lindgren. Boken fick 1:sta pris iförlagets pristävlan om barnböcker och det var den sannerligen värd. En så frisk, originell och genomroligbarnbok som Pippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge." Emmy Reventberg i NorrköpingsTidningar [5]

John Landquists recension från 1946 under rubriken "Dålig och prisbelönt" blev inledningen på en debatt påtidningarnas insändarsidor där kritiker vände sig mot Lindgrens sätt att skriva barnböcker.

"Det dugliga ämnet till berättelse, som det är författarinnans förtjänst att ha funnit, har i utförandet förstörts av brist på fantasi och kultur. Min kritik riktar sig emellertid här främst mot prisnämnden som kunnat göra reklam för en så bristfällig produkt. Har nämnden, vilket man gärna vill tro, varit tveksam, så förstår man icke den världsfrämmande valhänthet som icke tvättat manuskriptet och för pris fordrat de värsta smaklösheternas strykande. Men har nämnden åter funnit boken i sin ordning, då måste man tala om en smakens avkultivering hos dem, som bestämmer om barnböcker. Den sämre crazystilen har då bragt till upplösning sinnet för den

Pippi Långstrump 18

riktiga sagan, varpå man dock även i nutiden har så goda exempel som Elsa Beskow och Milnes intagandeNalle Puhbok. [...] Och det blir barnen, som för framtiden får bära intrycken, vackra eller grumliga, avböckerna. Minnet av den onaturliga flickan och hennes osmakliga äventyr i Lindgrens bok, kan, om hon eljesihågkommes, inte bli annat än förnimmelsen av något obehagligt, som krafsar på själen." John Landquist iAftonbladet, 18 augusti 1946.

I huvudsak var dock kritiken positiv:"Men Pippi Långstrump är 40-talsbarnens övermodiga genius som spränger alla gränser och konventioner.Pippi är flickan som gör vad som faller henne in och besegrar polis och skola och samhällsordning med sinmunvighet och övernaturliga styrka. Hon fäller bovar till golvet genom att röra vid dem, hon sover medfötterna på huvudkudden och går baklänges på gatorna med motiveringen: "Lever vi kanske inte i ett fritt land?Varför skulle man inte gå baklänges?" Här finns inte bara en hänförande anarkism som barn alltid älskar attläsa om, utan också ett blänkande muntert humör och en vardagssurrealism som är ett underbart äventyr".Inger Arvidsson i Bonniers Litterära Magasin 1949, sidorna 547-548.

År 1995 utbröt en ny Pippi-debatt när kristdemokraten Carin Stenström i Svenska Dagbladet förklarade att densvenska "pippi-kulten" bidrog till att bristen på mognad och oförmågan att uppträda som vuxna människor var såutbredd i Sverige. Stenström ansåg också att Pippi var asocial och känslomässigt störd:

"Pippidyrkan har ställt allt på ända, skola, familjeliv, normalt beteende. Den har förlöjligat ordning ochhänsyn, ärlighet och artighet. Den har förhärligat självupptagenhet, självfixering, hänsynslöshet ochverklighetsflykt. Den har predikat impulsen framför behärskningen, infallet framför eftertänksamheten. Denhar framställt det som inskränkt att visa omsorg, men lovvärt att säga också kränkande sanningar." [6]

Lindgren själv deltog inte i den följande debatten, men på en journalists fråga tyckte hon att Stenströms påståendenvar en fånig debatt och fortsatte: "Det är många, många flickor, vuxna, som talat om att Pippi hjälpt dem ... Mångahar sagt att hon givit dem nån sorts kraft. Och det kan man förstå för i alla tider har det varit så att pojkar, pojkar,pojkar - och så kommer det en flicka. Då är det klart att de börjar tänka att kanske kan jag också." [7]

Norska NRK kallar inte längre Pippis pappa "negerkung" (norska negerkonge) utan "Söderhavskung" (norskasydhavskonge). [8] I Frankrike är han kung bland kannibalerna, trots att deras diet är människofri boken igenom (iboken "Pippi Långstrump går ombord" hävdar dock Efraim Långstrump att folket på Kurrekurreduttön först tänkteäta upp honom - men när de såg hur stark han var gjorde de honom till kung i stället...).

SpråkHeldner (1992) menar att läsglädjen i böckerna om Pippi Långstrump förmedlas både genom att Pippi bryter mot desociala reglerna genom att till exempel doppa huvudet i en gräddtårtan eller sova med fötterna på kudden men ocksågenom de brott mot språkets semantiska regler som Pippi medvetet gör sig skyldig till Hon gör logiska kullerbyttorsom när hon säger om spökena på vinden: "För att även om dom inte finns, så behöver dom väl inte skrämma folkfrån vettet för det, skulle jag tro.". Hon utnyttjar att meningar kan ha flera betydelser, ambiguitet, när hon går förbien affär med skylten "Lider ni av fräknar" i skyltfönstret. Hon går in i butiken och förklarar att hon inte lider av dem,hon gillar dem. När hon träffar fröken Rosenblom som delar ut skära yllebyxor till fattiga barn som står på kö görhon sig skyldig till en kontradiktion genom att säga "I vilket led ska man stå, när man är utan fjorton syskon, varavtretton små vanartiga pojkar?". När Pippi ska köpa medicin retar hon apotekaren genom att uttala en analytisksanning: "Jag ska be att få köpa fyra liter medusin, sa Pippi." "Vad då för sorts medicin, sa apotekaren otåligt." "Ja,det skulle helst vara en som är bra för sjukdom, sa Pippi."[9] trots detta är de flesta upprörda över hennes svordomarsom fanns i originalböckerna, men som ändrades då de fick mycket stark kritik från läsarna.

Pippi Långstrump 19

Böcker• 1945 – Pippi Långstrump

• 1946 – Pippi Långstrump går ombord

• 1947 – Känner du Pippi Långstrump? (bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• 1948 – Pippi Långstrump i Söderhavet• Boken om Pippi Långstrump (1952) (Samling av Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi

Långstrump i Söderhavet – samtliga dock i redigerat skick)• Pippi flyttar in (1969, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• Pippi ordnar allt (1969, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• Pippi är starkast i världen (1970, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• Pippi håller kalas (1970, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• På rymmen med Pippi Långstrump (1971, bilderbok)Foto: Bo-Erik Gyberg• Pippi går till sjöss (1971, bilderbok)• Pippi vill inte bli stor (1971, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman• Pippi Långstrump har julgransplundring (1979, novell)• Pippi Långstrump i Humlegården (2000, bilderbok)• Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön (2004, bilderbok). (Texten ur Pippi Långstrump i Söderhavet, 1948, i

urval av Karin Nyman; bilder: Ingrid Vang Nyman.)

Filmer• 1949 - Pippi Långstrump (1949), Regi: Per Gunvall• 1969 - Pippi Långstrump (1969) (TV-serie), Regi: Olle Hellbom

• även omklippt till en långfilm; Här kommer Pippi Långstrump (1973)• 1970 - På rymmen med Pippi Långstrump, Regi: Olle Hellbom• 1970 - Pippi Långstrump på de sju haven, Regi: Olle Hellbom• 1982 - Пеппи Длинный чулок ("Peppi Dlinnyjtjulok"), Regi: Margarita Mikaelyan• 1985 - Pippi Långstrump, Regi: Colin Chilvers• 1988 - Pippi Långstrump - starkast i världen, Regi: Ken Annakin• 1997 - Pippi Långstrump (animerad), Regi: Clive A. Smith, Michael Schaack och Bill Giggie• 1998 - Pippi Långstrump (animerad TV-serie), Regi: Paul Riley

• tre episoder även ihopredigerade till Pippi i Söderhavet (1998)• 2001 - Pippi Examples, Ihopredigerad av Palle TorssonDet är i Olle Hellboms produktioner som Pippi personifieras av Inger Nilsson.

Pippi Långstrump i populärkultur• I avsnittet Summer of 4 Ft. 2 av animerade TV-serien Simpsons ser Lisa en hallucination av Pippi som

rekommenderar att läsa Pippi Långstrump på de sju haven. I Smarter and Smarter säger juryn på en förskiola närMaggie återvänder "Well, Well. If it isn't Pippi Non-talking!" I 22 Short Films About Springfield går Lisa till enbarber shop som heter "Snippy Longstocking" för att ta bort tuggummi som Bart har kastat på hennes hår. Ävendär visas en av Cletus barn som har en frisyr som liknar Pippis.

Pippi Långstrump 20

Pippi Långstrumps namn på olika språk• Arabiska : Pypy gob abbandh• Bosniska : Pipi duga carapa• Bulgariska : Пипи Дългото Чорапче (Pipi Dalgoto Chorapche) (Пипилота Виктуалия Транспаранта Ментолка

Ефраимова Дългото чорапче - Pipilota Viktualiya Transparanta Mentolka Efraimova Dălgoto čorapče)• Danska : Pippi Langstrømpe• Engelska : Pippi Longstocking• Esperanto : Pipi Ŝtrumpolonga• Estniska : Pipi Pikksukk• Finska : Peppi Pitkätossu• Franska : Fifi Brindacier• Färöiska : Pippi Langsokkur• Georgiska : პეპი გრძელი წინდა pepi grdzeli tsinda• Grekiska : Πίπη Φακιδομύτη• Indonesiska : Pippi Si Kaus Panjang• Isländska : Lína Langsokkur• Hebreiska : ברג-תב יבליב (Bilbee Bat-Gerev)• Italienska : Pippi Calzelunghe• Japanska : 長靴下のピッピ Nagakutsushita no Pippi• Kinesiska : 长袜子皮皮 Changwazi Pipi• Koreanska : 말괄량이 소녀 삐삐 (Malkwallyangi Ppippi)• Kroatiska : Pipi Duga Carapa• Kurdiska : Pippi ya Goredirêj. ژێردیو‌هرێوگ ییپیپ

• Lettiska : Pepija Garzeķe• Litauiska : Pepė Ilgakojinė• Makedonska : Pipi dolgiot corap• Norska : Pippi Langstrømpe• Nederländska : Pippi Langkous• Persiska : دنلب باروج یپ‌یپ Pipi Jurâb-boland• Polska : Pippi Pończoszanka (första översättningen: Fizia Pończoszanka)• Portugisiska : Pipi Meia-Longa (eller Pippi das meias altas)-Portugal, Píppi Meialonga (Brasil)• Romska : Pippi longo trinfja• Ryska : Пиппи Длинный Чулок" (eller "Пеппи Длинныйчулок (Peppi Dlinnyjtjulok)• Serbiska : Pipi Duga Čarapa• Slovakiska : Pippi Dlhá Pančucha• Slovenska : Pika Nogavička• Spanska : Pipi Calzaslargas• Svenska : Pippi Långstrump• Thai : Pippi Thung-Taow Yaow• Tjeckiska : Pipi Dlouhá Punčocha• Turkiska : Pippi Uzuncorap• Tyska : Pippi Langstrumpf• Ungerska : Harisnyás Pippi• Vietnamesiska : Pippi Tat Dai• Vitryska : Піпі Доўгаяпанчоха (Pipi Doŭhajapančocha)Pippi Långstrump har i de flesta fall fått heta Pippi, Pipi eller liknande + ren översättning av Långstrump till respektive språk. I den franska versionen var det nödvändigt att ändra förnamnet till Fifi. På franska är nämligen pipi

Pippi Långstrump 21

barnspråk för kiss, det vill säga urin. Efternamnet Brindacier betyder dessutom Stålflätor istället för Långstrump.

Externa länkar• Officiell webbplats - Astrid Lindgren [10]

• Bilder på alla Lindgrens böcker [11]

• Kneippbyn - Här ligger filmhuset Villa Villekulla [12]

• Pippi Långstrump på Astrid Lindgrens Värld [13]

Referenser[1] Lundqvist, Ulla: "Original-Pippi var för vild för sin tid". I Expressen 3 juni 2007[2] Astrid Lindgren: Mary Ørvig: Kapitlet "Astrid Lindgren berättar om sig själv" i En bok om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm

1977, sid. 10-13. ISBN 91-29-47547-3.[3] http:/ / www. aftonbladet. se/ nojesbladet/ article1309042. ab[4] http:/ / www. expressen. se/ 1. 124504[5] Norrköpings Tidningar 27 december 1945[6] Stenström, Carin. "Dags pensionera Pippi Långstrump" i Svenska Dagbladet 8 mars 1995.[7] Aftonbladet 10 mars 1995[8] Andersson, Karolina. "Pippis pappa byter konungatitel" i Svenska Dagbladet 6 december 2006.[9] Christina Heldner, "I gränslandet mellan lingvistik och litteraturvetenskap. En analys av några språkliga drag i böckerna om Pippi

Långstrump" i Maria Nikolajeva (red) "Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen", Centrum för barnkulturforskning vidStockholms universitet 1992, ISBN 91-971741-2-2

[10] http:/ / www. astridlindgren. se[11] http:/ / www. samlaren. org/ lindgren[12] http:/ / www. kneippbyn. se/[13] http:/ / www. alv. se/ upplevelser/ figurer/ pippi-langstrump

Kalle Blomkvist

Kalle Blomkvists hemstad Lillköping ärinspirerad av forna tiders Vimmerby.

Kalle Blomkvist är en knappt tonårig fiktiv pojkdetektiv skapad avAstrid Lindgren. Lindgren skrev tre böcker om Blomkvist och hansäventyr som utspelas i staden Lillköping. Tillsammans med sinavänner Eva-Lotta och Anders kämpar han vänskapligt mot Sixten,Jonte och Benka att hitta en märkligt formad sten, Stormumriken menfår också under sommarloven tillfälle att lösa några kriminalproblem.De tre böckerna har översatts till åtminstone 32 språk[1] .

Innehåll

Kalle Blomkvist är en ung tonårig amatördetektiv som gärna jämför sigmed litteraturgestalter som Hercule Poirot och Lord Peter Wimsey.Tillsammans med sina vänner Eva-Lotta och Anders bildar han riddarna av Vita Rosen, vilka strider omStormumriken, en sten, med fienderna i Röda Rosen (Sixten, Jonte och Benka). Dock leder detta ofta till att de finnermystiska händelser under ytan av den idylliska småstaden Lillköping där de växer upp.[2]

1937 blev Astrid Lindgren anställd som stenograf åt Harry Söderman, då docent i kriminologi vid Stockholmshögskola. Genom arbetet åt honom fick Lindgren lära sig grunderna i kriminologi. Det tydligaste avtrycket av dettaär kanske i den andra boken där Kalle med hjälp av ett kemiskt experiment kan visa att en chokladkaka har förgiftatsmed arsenik.[3]

Kalle Blomkvist 22

Till skillnad från ovan nämnda deckarkolleger, och för den delen även Ture Sventon och Agaton Sax, följer KalleBlomkvist-böckerna Astrid Lindgrens trilogiprincip; hon vägrade långserier och skrev sällan fler än tre böcker påsamma tema.[4]

Personer och platser

Kalle BlomkvistKalle Blomkvist ser sig som kollega till deckarlitteraturens storheter: "Hercule Poirot, lord Peter Wimsey ochundertecknad, ja, vi är fortfarande några stycken, som inte tänker tillåta, att kriminaliteten får ta överhand.".[5]

Kalle ligger gärna under päronträdet i trädgården och tänker sig att han har kriminologiska föreläsningar för en gruppfiktiva men beundrande åhörare. I första boken är han nästan mallig för att ha hjälpt till att få juveltjuvarna gripnamen när gubben Gren mördas i den andra boken kommer eftertanken: världen därute med sina gangsters är alltförfarlig för en 14-årig mästerdetektiv.Kalle är hjälten i böckerna: det är han som tar farbror Einars fingeravtryck, som visar att Eva-Lottas choklad ärförgiftad och det är han som likt en drakdödare förstör pontonflygplanet med en kniv.Han bor på Storgatan 14 där hans pappa driver Viktor Blomkvists speceriaffär. I den första boken är han och hansvänner 13 år, i nästa 14 år och i den sista 15 år.

Eva-Lotta LisanderGranne med Blomkvistarna bor familjen Lisander: Eva-Lotta, hennes mamma Mia och hennes pappa. Bredvid självaboningshuset ligger bageriet där hennes pappa bakar wienerbröd och bullar och bakom huset finns en stor trädgårddär de tre kompisarna ofta håller till. På bageriets vind ligger högkvarteret för Vita rosen.I den första boken Mästerdetektiven Blomkvist får läsaren veta att Kalle och Anders är vilt förälskade i henne – dettaomnämns dock inte i de båda senare böckerna. Lindgren låter henne medverka i äventyren med samma rätt som deandra – om inte bättre; till skillnad från Anders och Kalle behöver Eva-Lotta inte hjälpa till hemma, vilket ger hennegott om tid att ägna sig åt äventyr. Litteraturvetaren Vivi Edström liknar henne vid en kvinnlig riddare av sammaslag som Jeanne d'Arc eller en amason – det är hon som kan avslöja mördaren i den andra boken och hon låter sig blikidnappad men hon är samtidigt en prinsessa: hon måste räddas från ön där kidnapparna håller henne fången, honälskar småbarn och kattungar, brister ut i gråt och delar moderligt ut både bullar och chokladkakor.[6]

Anders BengtssonAnders bor med sina föräldrar och småsyskon ovanför sin pappas skomakarverkstad. Han sysselsätter sig gärna medsitt modellbygge, som han dock sällan får ha i fred. Av sin pappa får han ofta stryk och håller sig därför gärnahemifrån. Han drömmer om att bli lokförare. Anders är Vita rosens ledare.

Kampen mellan Vita och Röda rosenPå sommarlovet ligger Kalle, Anders och Eva-Lotta, riddare i Vita rosen, i krig med Jonte, Benka och Sixten i Rödarosen. Kampen är riddarlek inspirerad av 1400-talets Rosornas krig. Det är framför allt en kamp om derasmotsvarighet till sagans Graal, Stormumriken, en till synes helt vanlig sten, förvisso vagt formad som en gubbe. Dengrupp som inte har denna sten måste på alla sätt söka att hitta och erövra denna. Den grupp som har stenen i sin ägoska genom kartor och svårtydbara meddelanden göra det möjligt för motståndarna att erövra den. Att striden blandannat utspelas vid slottsruinen utanför Lillköping är kanske ingen tillfällighet, men även på den stora allmänningenPrärien utanför Lillköping där man kan leka cowboys och indianer, de tre musketörerna, skjuta lejon eller jagagangsters.[7]

Kalle Blomkvist 23

Lindgren parafraserar inledningsscenen i Shakespeares pjäs Henrik V när hon låter Kalle förklara att "Nu är det stridmellan den Vita och den Röda rosen och tusen sinom tusen själar skola gå in i döden och in i dödens natt". Detarkaiska språket återkommer på flera ställen, bland annat när de två grupperna ska förolämpa varandra. Men försäkerhets skull försäkrar också Lindgren att alla sex egentligen är de allra bästa vänner.[8]

Litteraturvetaren Eva Löfgren menar att det finns två parallella handlingar i böckerna: dels lever barnen i en egenromantisk och idealiserad fantasivärld som liknar den medeltida riddarsagan med kriget mellan Röda och Vita Rosensom innehåller rollekar, hemliga uppdrag, skattjakter, dels en komedivärld med det idylliska livet i Lillköping medbarnens föräldrar och den snälla konstapel Björk. I fantasivärlden råder ridderliga uppförandeideal och lojalitet inomgruppen, i skurkarnas komedivärld råder total hänsynslöshet. När den lilla staden hotas av skurkar som alltidkommer utifrån måste barnen ingripa i komedivärlden för att återställa riddarvärlden.[9]

Flera arketypiska drag från riddarsagorna återfinns i böckerna: de två ledarna Anders och Sixten duellerar enligt allakonstens regler med sekundanter, val av vapen och tidtagning. De två gängen kämpar för att hitta en försvunnenskatt och Anders och Kalle har båda Eva-Lotta som sin hjärtas dam. Den sista boken avslutas med att Rasmusdubbas till riddare. En arketyp som återkommer på flera sätt är "fången i tornet" som måste befrias: Anderstillfångatas och förs till Jontes vindskammare, stugan där professor Rasmus hålls inspärrad, sportstugan på ön där deövriga hålls fångna samt slottsruinen där Kalle, Anders och Eva-Lotta blir inlåsta. En arketyp i den tredje boken ärockså "drakdödaren" när Kalle sticker sin kniv i flygplanets pontoner för att det inte ska kunna lyfta.[9]

Den fiktiva riddarkampen kan också ses som en förövning till Lindgrens senare böcker Bröderna Lejonhjärta ochMio, min Mio, där de medeltida riddarsagorna kan blomma ut.[10]

LillköpingHistorien utspelar sig i den lilla staden Lillköping. Lindgren har fått sin inspiration från 1930- eller 1940-taletsVimmerby som precis som Lillköping endast hade två ordentliga gator, Storgatan och Lillgatan samt Stora Torget[11]

. Så liten den är har den ändå ett fyllo, Fredrik med foten, samt en snäll poliskonstapel, konstapel Björk. I stadenfinns också en järnvägsstation, en kyrka, ett hotell, ett vattentorn, ett utsiktstorn i Stadsparken samt en liten å.Utanför staden ligger allmänningen Prärien samt en gammal slottsruin på en höjd.Det till synes bilbefriade Lillköpings enda faromoment Fredrik med foten kan kontrasteras med den hotfullaomvärlden. Alla skurkar kommer utifrån och hotar lugnet och friden i den lilla staden. Laglydnaden är kompakt iLillköping medan brottsligheten är nationell. Denna symboliseras i den första boken av den svarta Volvo som Kallefår se parkerad utanför stadshotellet. Bara det faktum är bilen har stockholmsskyltar är misstänkt. I den andra bokenhar mördaren en flyktbil och även i den tredje boken är ljudet av en bilmotor det första tecknet på att något lurt är igörningen. [12]

BöckerDen första boken, Mästerdetektiven Blomkvist, var Lindgrens bidrag till Rabén & Sjögrens tävling 1946 om bästabarndeckare och hon fick ett delat förstapris med Åke Holmbergs Skuggornas hus[13] . I boken får familjen Lisanderbesök av en avlägsen släkting, den mystiske farbror Einar. Kalle tycker genast att det är något mystiskt över denne:han springer ute på nätterna, han äger en dyrk och han gömmer något uppe i den gamla slottsruinen. Det blir ännumer mystiskt när två underliga typer dyker upp i staden och frågar efter Einar.I den andra boken från 1951, Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, hittas gamla gubben Gren död. Han varockrare och det verkar som om Eva-Lotta såg den person som mördade honom. Men mördaren går lös och vet attEva-Lotta vet tillräckligt för att vara ett hot mot honom.I den tredje och sista boken från 1953, Kalle Blomkvist och Rasmus, blir en ingenjör och dennes lille son kidnappad. Ingenjören har upptäckt en lättmetall som kan ha stor betydelse för vapenindustrin. Ute på en enslig ö kräver kidnapparna att få veta hemligheten. Även Eva-Lotta blir kidnappad och Anders och Kalle lyckas följa efter och ut

Kalle Blomkvist 24

på ön.

Verk

Böcker• 1946 – Mästerdetektiven Blomkvist• 1951 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt• 1953 – Kalle Blomkvist och Rasmus

Filmer• 1947 – Mästerdetektiven Blomkvist, regi: Rolf Husberg• 1953 – Mästerdetektiven och Rasmus, regi: Rolf Husberg• 1957 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, regi: Olle Hellbom• 1976 - Priklyucheniya Kalle-syschika (Sovjetunionen, närmare bestämt Litauen[14] )• 1996 – Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt, regi: Göran Carmback• 1997 – Kalle Blomkvist och Rasmus, regi: Göran Carmback1966 kom dessutom en TV-film; Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr, i regi av Etienne Glaser och med RolfLindberg i titelrollen. Filmen byggde på Astrid Lindgrens teaterpjäs Kalle Blomkvist, Nisse Nöjd och Vicke på Vind.

Se även• Rövarspråket• Millennium-serien, en romantrilogi av Stieg Larsson, där en av huvudpersonerna, journalisten Mikael Blomkvist,

får dras med öknamnet Kalle Blomkvist.

Referenser

Noter[1] Kvint, Kerstin; Peterson Martin: Astrid världen över: en selektiv bibliografi 1946-2002, Kvint, Stockholm 2002 (swe). ISBN 91-88374-26-2.

Libris 8816986 (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 8816986).[2] Mästerdetektiven Blomkvist (1946)[3] Strömstedt (1977), s. 226-227; Westin (2001), s. 230[4] Edström (1992), s. 35[5] Citat ur Mästerdetektiven Kalle Blomkvist[6] Edström (1992), s. 43-46[7] Edström (1992), s. 36-37[8] Edström (1992), s. 36-39[9] Eva Löfgren, "Kalle Blomkvist och draken. Arketypstudier i Astrid Lindgrens barndeckare" i Maria Nikolajeva (red), "Modern litteraturteori

och metod i barnlitteraturforskningen", Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet 1992, s. 47-74, ISBN 9197174122[10] Edström (1992), s. 39[11] Strömstedt (1977), s. 38-39[12] Westin (2001), s. 225-239[13] Edström (1992), s. 36[14] Internet Movie Database (http:/ / akas. imdb. com/ title/ tt1480293/ )

Kalle Blomkvist 25

Tryckta källor• Vivi Edström: Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992. ISBN

91-29-59611-4.• Margareta Strömstedt: Astrid Lindgren. En levnadsteckning, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977. ISBN

9129586038.• Boel Westin: Susanna Hellsing: Allrakäraste Astrid - En vänbok till Astrid Lindgren ”Modern och hårdkokt”,

Rabén & Sjögren, Stockholm 2001. ISBN 91-29-65285-5.

Barnen i BullerbynBarnen i Bullerbyn, dessa Astrid Lindgren-karaktärer, bor i tre hus bredvid varandra. I Norrgården bor systrarnaBritta och Anna, i Mellangården bor berättaren Lisa med sina storebröder Lasse och Bosse och i Sörgården borOlle och hans lillasyster Kerstin. Kerstin är bara något år gammal medan de andra barnen är i tioårsåldern. Därför ärKerstin sällan med i deras äventyr. Astrid Lindgren såg sig själv som ett bullerbybarn, då mycket av det sombeskrivs i böckerna är minnen från den egna barndomen. Bullerbyn finns på riktigt men platsen heter egentligenSevedstorp och var Astrid Lindgrens fars barndomsby.

Persongalleri• Lisa, böckernas berättare och enda flickan i Mellangården.• Lasse och Bosse, Lisas storebröder.• Britta och Anna, två systrar och de enda barnen i Norrgården.• Olle, äldsta barn i Sörgården. Tycker mycket om djur.• Kerstin, Olles lillasyster och mycket yngre än de övriga barnen. När hon föds säger Lisa att nu finns det "sex och

ett halvt barn i Bullerbyn.• Erik och Greta, Britta och Annas föräldrar.• Anders och Maja, Lisas, Lasses och Bosses föräldrar. I böckerna saknar de namn; eftersom deras dotter berättar

historierna kallas de bara "mamma" och "pappa" - först i filmerna fick de namn.• Nils och Lisa, Olles och Kerstins föräldrar.• Agda, Mellangårdens jungfru.• Oskar, Mellangårdens dräng.• Skomakare Snäll, alkoholiserad skomakare, som inte alls är snäll. Bor mellan Bullerbyn och Storbyn.• Svipp, skomakarens hund som skäller på alla, tills han blir vän med Olle och så småningom får flytta hem till

honom.• Farfar, 80 år och egentligen bara Britta och Annas farfar, men kallas för farfar av alla barnen. Ser väldigt dåligt,

så flickorna läser tidningen för honom.• Farbror Emil, handelsman i Storbyn.• Moster Jenny, bor i Storbyn, ordnar med stort kalas på annandag jul.• Fröken, skolfröken i Storbyn, där barnen går i skolan.• Johan i kvarnen, mjölnaren som berättar om Näcken för barnen.

Barnen i Bullerbyn 26

Böcker• 1947 Alla vi barn i Bullerbyn• 1949 Mera om oss barn i Bullerbyn• 1952 Bara roligt i Bullerbyn• 1961 Bullerbyboken (samlingsvolym)• 1963 Jul i Bullerbyn (bilderbok)• 1965 Vår i Bullerbyn (bilderbok)• 1966 Barnens dag i Bullerbyn (bilderbok)

Filmer• 1960 – Alla vi barn i Bullerbyn, regi: Olle Hellbom

• Avsnitt av TV-serien finns även omklippt till två långfilmer: Alla vi barn i Bullerbyn (1960) och Bara roligt iBullerbyn (1961)

• 1986 – Alla vi barn i Bullerbyn, regi: Lasse Hallström• 1987 – Mer om oss barn i Bullerbyn, regi: Lasse Hallström

• Lasse Hallströms två filmer finns även uppdelade i en sju avsnitt lång TV-serie med titeln Alla vi barn iBullerbyn, premiärvisad på SVT 1989.

Externa länkar• Astrid Lindgrens hemsida [10]

Nils Karlsson PysslingNils Karlsson Pyssling är en litterär figur som förekommer i Astrid Lindgrens bok med samma namn samt ibilderboken Nils Karlsson Pyssling flyttar in.Han ser ut som en vanlig pojke, men är ungefär lika stor som en tumme och bor under golvet under pojken Bertilssäng. Där finns även Nisses hyresvärdinna, en otäck råtta (Tjoffsan).Genom att ta på en spik och säga Killevippen! kan Bertil bli lika liten som sin vän och leka med honom undergolvplankorna.

Böcker• 1949 - Nils Karlsson Pyssling (sagosamling)• 1956 - Nils Karlsson Pyssling flyttar in (bilderbok)

Film• 1990 - Nils Karlsson Pyssling

Kajsa Kavat 27

Kajsa KavatKajsa Kavat är en berättelse av den svenska barnboksförfattarinnan Astrid Lindgren. Handlar om den fiktiva flickanKajsa som bor hos sin mormor, och hjälper densamma med julstök och torgförsäljning. På grund av detta kommormor att kalla henne Kajsa Kavat.

HandlingKajsa är ett hittebarn som en dag lämnades på farstutrappen hon en gammal dam. Damen tar hand om Kajsa, somväxer upp till en rödblommig och mycket kavat flicka, som kallar damen för mormor. Mormor säljer polkagrisar påtorget, men en vecka före jul, mitt under julhandlen ramlar mormor och bryter benet. Hur ska det nu gå med allajulförberedelser? frågar sig mormor, vem ska sälja polkagrisar och skura golvet och ta hand om allt julstök nu? -Detska jag, säger Kajsa Kavat, och så blir det. Men köpa en julklapp till sig själv, det kan hon faktiskt inte göra.

Om saganBerättelsen om Kajsa Kavat gavs ut första gången 1950 i sagosamlingen med samma namn, illistrerad av IngridVang Nyman.[1] 1958 gavs den ut som sagobok med illustrationer av Ilon Wikland.[2] Den senare har tryckts i fleranyutgåvor, den senaste (vilket är den åttonde) gavs ut 1989.

Böcker• 1950 - Kajsa Kavat (sagosamling)• 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor (bilderbok)

Film• 1989 - Kajsa Kavat

Referenser[1] http:/ / www. astridlindgren. se/ verken/ bocker/ character/ kajsa-kavat[2] http:/ / www. astridlindgren. se/ verken/ bocker/ bilderbocker

Mio, min Mio 28

Mio, min MioFör filmen, se Mio min Mio (film).

Mio, min Mio är en fantasy/äventyrsroman av Astrid Lindgren som handlar om nioårige Bosse, som lämnarsamtidens Sverige och hamnar i Landet i fjärran och får i uppdrag att bekämpa den onde riddar Kato, som ärberättelsens antagonist. Romanen utgavs första gången 1954.

Detaljerat referatNioårige Bo Vilhelm Olsson, Bosse, bor på Upplandsgatan i Stockholm hos sina fosterföräldrar tant Edla och farbrorSixten. Av Bosses berättelse får vi veta att hans fosterföräldrar mest tycker att han är besvärlig och jobbig. Bosseönskar att han hade en likadan pappa som sin kompis Benke som bygger modellflygplan tillsammans med sin far.Bosses riktiga mor dog när han var nyfödd och hans far, tror fostermodern, var nog bara en slusk.Bosse blir sent en eftermiddag i oktober ivägskickad av sin fostermor tant Edla att köpa skorpor. När han går förbifruktaffären står tant Lundin där och ger honom ett rött äpple. Hon ger honom också ett kort att lägga på brevlådan.Det är kryptiskt adresserat till "Landet i fjärran" och på kortet står det: "Den du så länge sökt är på väg. Han färdasgenom natt och dag, och han bär i sin hand tecknet, det gyllene guldäpplet."Bosse tycker det verkar konstigt men när han tittar på äpplet har det blivit ett guldäpple. Han sätter sig på en bänk iTegnérlunden där han lägger märke till en tomflaska. Det är något som rör sig inne i flaskan och när Bosse tar bortpluggen visar det sig vara en ande. Anden frågar vad Bosse vill ha i belöning och Bosse har bara en önskan: "Ta migmed! O, ta mig med till Landet i fjärran! Det är någon som väntar på mig där." Anden tvekar först men när han får seguldäpplet utropar han: "Du är den som jag kommit för att hämta.". Anden lyfter upp Bosse i sin famn och stiger tillväders.Tillsammans färdas de förbi stjärnorna tills Bosse långt därnere kan se en grön ö, Landet i fjärran. Nere vidhavsstranden står en person som Bosse genast förstår vem det är, hans pappa, som är kung i landet. Hans pappa hadeletat efter honom i nio år och nu kan de äntligen återförenas. Och Bosse heter inte alls Bosse utan Mio.Kungen har en rosengård och där träffar Mio jämnåriga Jum-Jum, son till kungens trädgårdsmästare. Av kungen fårMio en vit häst, Miramis, och Mio och Jum-Jum två rider iväg för att utforska Gröna Ängars ö. Ön är en pastoralidyll med små bäckar, betande lamm och små kullar. De träffar en vallpojke, Nonno, som spelar på flöjt för sina får.Tillsammans sätter de sig vid en bäck och Nonno täljer flöjter åt Mio och Jum-Jum.Från Gröna ängars ö går det en bro till Landet på andra sidan vattnet. Jum-Jum berättar att nattetid dras bron in pågrund av den grymme riddar Kato. När Jum-Jum säger namnet blåser det en kall vindil och Miramis gnäggar till avoro. Dagen efter rider de tillbaka till Nonno och de vandrar hela vägen hem till Nonno, spelande på sina flöjter ochmed djuren på parad bakom.Där träffar de Nonnos farmor som bjuder på Brödet som mättar hunger och Vattnet som släcker törst. Farmorberättar att riddar Kato har tagit alla Nonnos bröder. Hon ger varsin mantel till Mio och Jum-Jum så att de kan sovaute under stjärnorna tillsammans med Nonno.En dag ber Mio sin pappa kungen att få korsa Morgonljusets bro till Landet på andra sidan. Kungen ger sitt tillståndmen vill varna Mio för Landet Utanför där den grymme riddar Kato bor, där nästan allt är svart och där folk har deteländigt och är utsvultna. En morgon rider de över bron och på andra sidan möter de Jiri och hans syskon. Därstannar de och leker hela dagen. När Mio hittar en liten sked i gräset berättar Jiri att det är hans systers sked. Dengrymme riddar Kato har tagit henne och Mio får behålla skeden.När kvällen kommer slår de sig ned vid Brunnen som viskar om kvällen och när skymningen sänker sig börjarbrunnen viska fram sagor. När det har mörknat tystnar brunnen och Mio och Jum-Jum måste rida hem igen.Morgonljusets bro har blivit Månljusets bro och Mio minns en av sagorna som brunnen berättade och som började:

Mio, min Mio 29

"Det var en gång en konungason som var ute och red i månskenet. Han red genom Dunkla skogen ... ".

"Det var en gång en prins som var ute och red i månskenet" lyder bildtexten tilldenna bild av John Bauer ur Bland tomtar och troll 1914

Mio frågar sin pappa kungen om lov att fårida till Dunkla skogen. Han får tillståndmen kungen verkar sorgsen, som om Miosavfärd ändå var ödesbestämd. Tillsammansmed Jum-Jum rider de på Miramis tillLandet bortom bergen, där Dunkla skogenligger. Bortom skogen ligger Landetutanför, riddar Katos land. I skogen möts deav hundra vita hästar som följer dem till ettlitet hus mitt inne i skogen. Därinne sitterdet en gumma som väver drömtyg ochsagoväv. Gumman berättar att hennes lilladotter Milimani har rövats bort av riddarKato.

Mio bestämmer sig för att fortsätta tillLandet Utanför. Underligt nog berättarJum-Jum att han redan visste det, liksomgumman, de vita hästarna, ja hela skogenvisste i förväg att Mio skulle ge sig av motLandet utanför. Väverskan fodrar derasmantlar med drömtyg och ger dem bröd attäta och vatten att dricka på färden innan Mio och Jum-Jum ger sig iväg.Marken blir allt stenigare, bergen blir allt högre och natten blir allt mörkare när de närmar sig Landet Utanför. Tillslut kommer de fram till en svart ödslig sjö och över den kretsar svarta fåglar som skriker sorgsna skrik. På en klippapå andra sidan sjön reser sig en stor svart borg och ur ett fönster lyser ett skräckinjagande rött sken. Det är riddarKatos borg.

Plötsligt hör de någon som jämrar sig. De hittar ett ruckel och därinne sitter en gammal gubbe. De ger honom brödoch vatten och han varnar dem för riddar Katos spejare som finns överallt. Han berättar att de sorgsna fåglarna somkretsar över sjön är förtrollade och är alla de som riddar Kato har rövat bort. Mio behöver ett svärd för att strida motriddar Kato och gubben råder de att gå till Svärdssmidaren på andra sidan Döda skogen.I Döda skogen söker riddar Katos spejare efter de två men till och med naturen hatar riddar Kato så mycket att denhjälper barnen: ett ihåligt träd, en grop i marken, stillheten på Döda sjön. Till slut hittar Mio och Jum-Jumsvärdssmidarens håla där riddar Kato har kedjat smeden med hatkedjor av järn. Han har vapnet som kan döda riddarKato: "I tusen och tusen år har jag smitt på ett svärd som kan skära genom sten, sa han.". Det enda sättet att dödariddar Kato är nämligen ett hugg mot hans hjärta av sten. Smeden berättar också att riddar Kato har en klo av järnsom han river hjärtat ur bröstet på folk. "Alla som ska vara i hans närhet måste ha ett hjärta av sten, så har hanbestämt".Mio och Jum-Jum lämnar smeden och lyckas klättra uppför den branta bergväggen till krönet där borgen ligger. Menuppe på krönet står riddar Katos spejare: "Sök, sök överallt, sa den ene. Bud från riddar Kato att fienden måstefångas". De två är nära att avslöjas men då räddas de av att en av de svarta fåglarna flyger rakt in i en brinnandefackla så att Mio och Jum-Jum kan undkomma.De två klättrar uppför en brant trappa. Jum-Jum försvinner och Mio halkar till och blir hängande med ett hårt greppom det översta trappsteget. Då kommer någon och räcker ut en hand som hjälp. Men Mio upptäcker försent att detinte är en hand utan en klo av järn.

Mio, min Mio 30

Mio och Jum-Jum förs till riddar Katos tronsal. Det magiska svärdet som kan skära genom sten kastar riddar Kato utgenom fönstret ned i sjön. Allting verkar vara förutbestämt, riddar Kato visste redan i förväg att Mio skulle komma.Han bestämmer att Mio och Jum-Jum ska sättas i det högsta tornet och få svälta ihjäl: "Sätt dem i tornet, sa han ochpekade på oss med järnklon. Sätt dem i tornet med de sju låsen. Sätt sju spejare på vakt utanför dörren, sätt sju ochsjuttio spejare på vakt i alla salar och trappor och korridorer mellan tornet och mitt rum".

Filmen utspelar sig i Eilean Donan Castle, somföreställer Katos slott.

De två blir inlåsta och allt hopp verkar vara ute. De tar fram sina flöjteroch börjar spela på en melodi. I fickan hittar Mio Jiris systers sked ochnär han stoppar skeden i munnen är den fylld med mat som fylls på omoch om igen. Uppiggade sveper de mantlarna omkring sig varpå Miomärker att hans mantel har gjort honom osynlig. Väverskans sagovävär en osynlighetsväv.Ännu ett mirakel inträffar när de svarta fåglarna kommer flygande ochtillsammans bär det magiska svärdet. Omsvept av sinosynlighetsmantel tar sig Mio ned från tornet, förbi de sju och sjuttiospejarna. I riddar Katos tronsal får han slåss med svärd mot honom i entimme. Till slut slår Mio svärdet ur riddar Katos hand. Då sliter han

upp sin rock och ber Mio att noga sikta på hjärtat: "Se till att du hugger rakt genom mitt hjärta av sten. Det har skavtdär inne så länge och gjort så ont".Efter det dödande hugget finns endast en liten stenhög kvar av riddar Kato. Utanför borgen blir det morgon och solenskiner, den ständiga natten har följts av livets morgon. Mio och Jum-Jum rider iväg på Miramis mot sjön. De svartafåglarna har nu förvandlats tillbaka till en klunga barn. Bara väverskans dotter Milimani ligger död vid strandkanten– hon var den fågel som flög in i den brinnande facklan. Men när de sveper Mios sagomantel runt kroppen vaknarMilimani till liv igen.I samlad tropp börjar alla att gå hemåt igen. I Dunkla skogen möts de av de hundra vita hästarna som låter barnenrida resten av vägen över Morgonljusets bro till Gröna ängars ö. I Rosengården står Mios fader konungen och Miokastar sig i hans famn: "För min fader konungen tycker så mycket om mig, och jag tycker så mycket om min faderkonungen".

BakgrundI Lindgrens bok om sina föräldrar, Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, har hon berättat hurgrannflickan Edit berättade sagan om Prins Florestan eller sagan om jätten Bam-Bam och feen Viribunda. Sagantrycktes första gången i jultidningen Silvervit 1908 och skrevs av Anna Maria Roos. Sagan handlar om landetPamfylien och kung Basilius som älskar sin lille son, prins Florestan, över allt annat. Prinsen får inte gå utanförslottsträdgården eftersom kungen är rädd att den elake jätten Bam-Bam då ska göra prinsen illa. Utanför staketet fårprins Florestan se vallpojken Toto. Toto ger prinsen sin vasspipa och lär honom spela några vackra melodier.Kungens rädsla visar sig vara befogad: en dag blir prinsen upplockad i trädgården av en stor gam som för honom tilljättens Bam-Bams berg och där blir han jättens slav. Men tack vare sitt spel på vasspipan kan han tjusa jätten och blirså småningom befriad av Toto och feen Viribunda.Om denna saga skrev Lindgren: "Denna Edit – välsignad vare hon nu och alltid – läste för mig sagan om JättenBam-Bam och feen Viribunda och satte därmed min barnasjäl i en gungning som ännu inte riktigt har avstannat. I ettför länge sedan försvunnet torftigt litet statarkök var det som undret skedde, och sen den dagen finns i världen ingetannat kök". Likheterna mellan de två berättelserna är slående – den faderliga kärleken, slottsträdgården, vallpojken,spelet på vasspipan och en fågels sång i trädgården återspeglas nästan femtio år senare i Mio, min Mio. [1]

Det första kapitlet i Mio, min Mio publicerades i tidskriften Idun 1950. Lindgren utvidgade sedan berättelsen och när Mio, min Mio publicerades 1954 hade Lindgren flera framgångsrika böcker bakom sig: Pippi Långstrump, Alla vi barn i Bullerbyn och böckerna om Kalle Blomkvist. I boken Nils Karlsson Pyssling fanns berättelsen I

Mio, min Mio 31

skymningslandet där en förlamad pojke gör en utflykt i fantasin.I sin antologi Mina påhitt har Lindgren berättat att hon fick idén till boken när hon promenerade genomTegnérlunden och gick förbi en "ensam pojke, sittande lite sorgmodigt på en bänk. Det var en mörk höstkväll ochhan såg så ensam och ledsen ut. Och att jag lät honom bo på Upplandsgatan 13B, det berodde ju på att jag såg honomförsvinna in i den porten. Sen dess har jag aldrig sett honom. Det är väl konstigt?"I den svenska upplagan tecknades bilderna av Ilon Wikland. 1953 besökte hon förlaget Rabén & Sjögren för att frågaom de hade något illustrationsuppdrag. Wikland fick träffa Lindgren och visade upp sina provbilder ur sagan Denfula ankungen. Lindgren tänkte att "Det var en flicka som kunde rita sagor" och efter att ha lämnat in provbilder urberättelsen fick hon uppdraget. [2]

Litterär stilBoken är Astrid Lindgrens första high fantasy-roman.[3] Hon kom senare att återvända till genren med BrödernaLejonhjärta (1973) och Ronja Rövardotter (1981).[3]

Den litterära stilen är lyrisk, till exempel genom namn som Miramis, Morgonljusets bro, Dunkla skogen, Landetbortom bergen och ord som "rosengården", "månskensskog", "silverpopplar", "guldstrålar" och "gryningstimmen".Saker beskrivs genom stämningshöjande ord snarare än exakta beskrivningar. Lindgren använder också vissa ståendeuttryck som upprepas: "Min fader konungen", "brödet som mättar hunger", "vattnet som släcker törst". I direktanföring används ofta upprepningar, anaforer: "Om inte döden vore så svår ändå, sa Jum-Jum. Om inte döden vore såsvår så svår, och om vi inte vore så små och ensamma". [4]

I texten finns också vissa allusioner till romantisk diktning som Atterboms Lycksalighetens ö ("Diktens evigtsommargröna ö") och Edith Södergrans Landet som icke är: "'I landet som icke är / där går min älskade medgnistrande krona". Mios bön att anden ska ta honom med erinrar om Tegnérs Skaldens morgonpsalm: "Tag mig medi skyn / På din himmelsfärd! / Öppna för min syn / Diktens sköna värld!"Precis som i den senare Bröderna Lejonhjärta är den geografiska världen tydligt uppdelad i gott och ont, dualism:motsatsen till Gröna ängars ö är Landet Utanför. I den första världen är allt gott, i den andra råder svartaste natt ochondskan regerar. Till skillnad från Bröderna Lejonhjärta finns det dock hela tiden en underliggande sorg – även ikonungens rosengård sjunger Sorgfågel sin sorgsna sång. Hela världen verkar uppfylld av denna sorg, animism: denkännande och lidande naturen sörjer och hjälper Mio utföra sitt uppdrag. [5]

KritikNär Mio, min Mio publicerades blev Lindgren jämförd med litteraturens största sagodiktare. Under rubriken "Ettmästerverk" jämförde Sydsvenska Dagbladets recensent Daniel Hjort Lindgren med Topelius och fortsatte:"replikerna är lätt arkaiserade, med nästan evangelisk ton, landskapet är daggfriskt stiliserat och allt slår sig sammantill att göra Mio, min Mio till ett mästerverk inte bara i barnlitteraturen utan i dikten över huvud".[6]

Amerikanska Chicago Tribune menade att boken var "en poetisk saga som är varm och äkta" ("a poetic fairy talewhich is tender and true") och fortsatte: "ett utmärkt bidrag till sagohyllan" ("a splendid contribution to the fairy taleshelf"). [7]

Mio, min Mio 32

FilmatiseringHuvudartikel: Mio min Mio

1984 presenterades planerna på att filmatisera boken genom ett samarbete mellan Nordisk Tonefilm, SvenskFilmindustri (SF) och det sovjetiska Gorkijfilm. SF hoppade så småningom av projektet, som i slutändan kostade 50miljoner, det dittills dyraste svenska filmprojektet någonsin. I huvudrollerna användes internationellt kändaskådespelare som Timothy Bottoms, Nick Pickard, Christian Bale, Susannah York och Christopher Lee. Även omtidigare Lindgren-filmatiseringar ofta fått dålig kritik fick denna filmatisering ett mycket dåligt mottagande."Slätstruken"[8] och "konventionell"[9] tyckte kritikerna som också anmärkte på den i deras tycke dåliga svenskadubbningen.

ÖversättningarListan visar ett urval av legala första utgåvor av Mio, min Mio. I till exempel Sovjetunionen översattes oftaLindgrens böcker från ryska till landets mindre språk utan att det svenska förlaget underrättades. [10]

• Arabiska: Miyu yã waladi, Dar Al-Muna, 1995• Bulgariska: Mili moj Mio, Otecestvo, 1989• Danska: Mio, min Mio, Branner & Koch, 1955• Engelska: Mio, My Son, Viking, 1956• Esperanto: Mio, mia filo, Eldona Societo Esperanto, 2006• Estniska: Mio, mu Mio, Kupar, 1993• Finska: Mio, poikani Mio, Söderströms, 1956• Franska: Mio, mon Mio, Hachette, 1988• Färöiska: Mio, min Mio, Dropin, 1985• Hebreiska: Mijô mijô sælli, Mahberôt, 1966• Italienska: Mio, piccolo Mio, Vallecchi, 1968• Isländska: Elsku Mió minn, Mál og menning, 1977• Japanska: Hakuba no õji Mio, Kodansha, 1958• Katalanska: Joventut, 1996• Kinesiska: Mi'ou, wode Mi'ou, Liaoning, 1993• Lettiska: Mio, manu Mio, Spriditis, 1991• Litauiska: Mijo, mano Mijo, Lietus 1994• Nederländska: Mio, mijn Mio, van der Peet, 1956• Norska: Mio, min Mio, Damm, 1955• Polska: Mio, mój Mio, Nasza ksiegarnia, 1968• Portugisiska: Mio, meu Mio, Edições de Ouro, 1974• Rumänska: Mio al Meu, Pandora, 1994• Ryska: Mio, moj Mio, Karelija, 1979• Tjeckiska: Mio, můj Mio, Albatros, 1993• Tyska: Mio, mein Mio, Oetinger, 1955• Ukrainska: Veselka, 1989• Ungerska: Mio, édes fiam, Fórum, 1962

Mio, min Mio 33

Referenser[1] Vivi Edström: Astrid Lindgren och sagans makt, Rabén & Sjögren, Stockholm 1997, sid. 40–42. ISBN 91-29-64044-X.[2] Birgitta Westin: Susanna Hellsing: Allrakäraste Astrid – En vänbok till Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 2001, sid. 96–97.

ISBN 91-29-65285-5.[3] John-Henri, Holmberg (1997/1999), ”Lindgren, Astrid (Anna Emilia)”, in Clute, John, and John Grant, The Encyclopedia of Fantasy, New

York: St. Martin's Griffin, s. 582.[4] Vivi Edström: Mary Ørvig: En bok om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977, sid. 55–83. ISBN 91-29-47547-3.[5] Vivi Edström: Astrid Lindgren – Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992, sid. 166–221. ISBN 91-29-59611-4.[6] Sydsvenska Dagbladet 9 december 1954[7] Chicago Tribune 2 mars 1957[8] Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet 17 oktober 1987[9] Helena von Zweigbergk i Expressen 17 oktober 1987[10] Kerstin Kvint: Astrid i vida världen, Kvints, Stockholm 1997, sid. 155–156. ISBN 91-88374-16-5.

Externa länkar• Wikiquote har citat av eller om q:

Karlsson på taketDenna artikel handlar om Astrid Lindgrens påhittade figur. För den svenske rallyföraren med detta smeknamn, seErik Carlsson (rallyförare).

Karlsson på taket vid Junibacken på Djurgården, Stockholm

Karlsson på taket är en Astrid Lindgren-figursom hälsar på hemma hos sjuåringen Lillebror ilägenheten i Stockholm.

Persongalleri

• Karlsson på taket, en vacker och genomklokoch lagom tjock man i sina bästa år - enligtegen beskrivning. Bor i en liten stuga bredvidskorstenen på ett hustak i Vasastan iStockholm. Adjektiv som kan förknippas medKarlsson är självgod, mallig, dryg ochmobbande.

• Lillebror heter egentligen Svante Svantesson- men eftersom han är yngst i familjen Svantesson kallas han för Lillebror. En lite ensam pojke som blir vän medKarlsson.

• Herr och fru Svantesson, Lillebrors föräldrar.• Bosse, Lillebrors 15-åriga gitarrspelande storebror.• Bettan, Lillebrors 14-åriga pojkintresserade storasyster.• Fille och Rulle - heter egentligen Filip och Rudolf. Två skojare och inbrottstjuvar som härjar i Vasastan.

Medverkar i bok 1 och 3.• Krister och Gunilla, klasskamrater till Lillebror, medverkar endast i bok 1.• Fröken Hildur Bock, en barsk och lättstött gammal ungmö, som med titeln "husföreståndarinna" ser efter

familjen Svantessons hushåll när fru Svantesson är bortrest. Lagar både god och äcklig mat. Har en syster vidnamn Frida, som bara omnämns i böckerna. Lillebror och Karlsson kallar fröken Bock för "Husbocken".Medverkar i bok 2 och 3.

Karlsson på taket 34

• Farbror Julius Jansson, en grinig gammal ungkarl, släkt med herr Svantesson. Bor i en liten stad iVästergötland, men reser till Stockholm ibland. Medverkar endast i bok 3.

Böcker

Karlsson på taket på ett ryskt frimärke.

• 1955 Lillebror och Karlsson på taket• 1962 Karlsson på taket flyger igen• 1968 Karlsson på taket smyger igen• 1972 Allt om Karlsson på taket (samlingsvolym)Det finns också utgivna ljudböcker på CD-skivor, där Astrid Lindgrensjälv läser texten:• Lillebror och Karlsson på taket Gammafon• Karlsson på taket filurar Gammafon• Lillebror och Karlsson på taket (längre inläsning) PAN ljudböcker

(2002) ISBN: 9173130222

Filmer• 1968 - Malysh I Karlson, regi: Boris Stepantsev.• 1970 - Karlson vernulsya, regi: Boris Stepantsev.• 1974 - Världens bästa Karlsson, regi: Olle Hellbom• 2002 - Karlsson på taket, animerad• 2002 - Karlsson på taket (animerad TV-serie)

SpelKarlsson på taket och kuckelimuckmedicinen Dataspel för PC och Mac, från 4 år, med 20 olika aktiviteter i spelet.Illustrationerna är baserade på Ilon Wiklands bilder.

Externa länkar• Astrid Lindgren - officiell webbplats [10]

Rasmus på luffen 35

Rasmus på luffenEn filmatisering med samma namn hittas på Rasmus på luffen (film)

Rasmus på luffen är en sagobok av Astrid Lindgren. Boken handlar om Rasmus som växer upp på ett barnhem ochhoppas på att få bli adopterad, men de som kommer på besök till barnhemmet väljer alltid en lockig flicka hellre änen rakhårig pojke så Rasmus rymmer. På rymmen träffar han luffaren Paradis-Oskar som han slår följe med.Boken har filmats två gånger i Sverige och en gång i Sovjetunionen. Den första versionen släpptes 1955 och byggerpå det radioteatermanus som utgjorde förlaga till boken. Åke Grönberg spelar luffaren som tillsammans medRasmus, spelad av Eskil Dalenius, sjunger om en dröm om en sill- och potätätande katt. I nyinspelningen från 1981gestaltas Paradis-Oskar av Allan Edwall, en skådespelare som var med i många filmatiseringar av Astrid Lindgrensböcker. Den senare filmatiseringen har även visats som TV-serie.

Böcker• 1956 Rasmus på luffen

Filmer• 1955 - Luffaren och Rasmus, regisserad av Rolf Husberg• 1978 - Rasmus-brodjaga, rysk filmatisering av okänd regissör; se vidare på [39]• 1981 - Rasmus på luffen regisserad av Olle Hellbom

Externa länkar• Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby [1]

Referenser[1] http:/ / www. alv. se

Lotta på Bråkmakargatan 36

Lotta på Bråkmakargatan

Lotta NymanLotta på Bråkmakargatan-rollfigur

Skapad av Astrid Lindgren

Första framträdande Barnen på Bråkmakargatan (1958)

Senaste framträdande Lotta flyttar hemifrån (1993)

Skådespelare Grete Havnesköld

Anknytning

Bostad Krukmakargatan/("Bråkmakargatan"), Sverige

Information

Kön Flicka

Hemland Sverige

Nationalitet Svensk

Född ?

Familj Nyman

Lotta på Bråkmakargatan är en av Astrid Lindgrens figurer. Andra som bor på Bråkmakargatan är Lottas pappaoch mamma och hennes två syskon, Jonas och Mia-Maria (familjen heter Nyman i efternamn), granntanten TantBerg och givetvis Lottas gosegris Bamsen. Gatan heter förresten inte ens Bråkmakargatan, utan Krukmakargatan,men barnens pappa säger att förr kanske det bodde krukmakare här, men nu bor här bara bråkmakare. Lotta är mellantre och fem år och är ganska säker på att hon kan det mesta.

Böcker• 1958 - Barnen på Bråkmakargatan• 1961 - Lotta på Bråkmakargatan• 1971 - Visst kan Lotta cykla (bilderbok)• 1977 - Visst kan Lotta nästan allting (bilderbok)• 1990 - Visst är Lotta en glad unge (bilderbok)• 1993 - Lottas komihågbok (samlingsvolym)

Barnen på BråkmakargatanFrån 1958. Är den första boken i serien och även om hela familjen medverkar så är det ändå den yngsta dottern,Lotta, som är huvudpersonen. Hon hänger upp plättar i ett träd och låtsas att hon är en get som betar löv. Den 140sidor långa boken illustrerades i färg av Ilon Wikland och gavs ut av Rabén och Sjögren.

Lotta på BråkmakargatanFrån 1961. Inleds med att Lotta vaknar arg ur en mardröm. Som om inte det var nog så ville Lottas mamma att honskulle ha på sig en tröja som kliade och stacks, något som den arga Lotta inte tolererade. Den illusterades av IlonWikland och gavs ut på Rabén & Sjögrens förlag.

Lotta på Bråkmakargatan 37

Visst kan Lotta cyklaBilderbok från 1971 utgiven av Rabén & Sjögren som handlar om när Lotta cyklar för första gången. Hon gör det iren trots, för att ingen tror att hon kan och för att hon inte får någon cykel, så lånar hon en alldeles för stor cykel ochfar iväg längs Bråkmakargatan. Den illustrerades av Ilon Wikland.

Visst kan Lotta nästan alltingFrån 1977. Utspelar sig kring jul och handlar om vad som händer när det inte finns en enda julgran kvar till salu iden lilla stad där Lotta, Mia-Maria och Jonas bor med sina föräldrar. Boken illustrerades av Ilon Wikland och gavsut av Rabén & Sjögren.

Visst är Lotta en glad ungeFrån 1990. Utspelar sig under påsken och barnen på Bråkmakargatan hoppas på att påskharen ska ha gömtgodisfyllda påskägg på tomten, men godisaffären var stängd! Lotta har dock en hemlighet ute i boden. Boken, somgavs ut av Rabén & Sjögren, illustrerades av Ilon Wikland.

Lottas komihågbokFrån 1993, är en samlingsvolym och en dagbok. Den illusterades av Ilon Wikland och gavs ut av Rabén & Sjögren.

Filmer• 1992 - Lotta på Bråkmakargatan, regi: Johanna Hald• 1993 - Lotta flyttar hemifrån, regi: Johanna Hald

Externa länkar• Astrid Lindgren [10]

Madicken 38

Madicken

Margareta EngströmMadicken-rollfigur

Skapad av Astrid Lindgren

Första framträdande Madicken (1960)

Senaste framträdande Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken (1993)

Skådespelare Jonna Liljendahl

Anknytning

Bostad Junibacken, Sverige

Skola Folkskola

Information

Kön Flicka

Hårfärg Ljus

Hemland Sverige

Nationalitet Svensk

Född ?

Familj Engström (pappa Jonas, mamma Kajsa)

Madicken är en Astrid Lindgren-figur, som egentligen heter Margareta Engström. Böckerna och filmerna om henneutspelar sig i (eller strax utanför) en svensk småstad under första världskriget.Madicken hör till en borgerlig familj, till skillnad från de flesta andra av Astrid Lindgrens figurer. Hon bor på gårdenJunibacken med sina föräldrar, yngre systern Lisabet och pigan Alva. Pappa Jonas är redaktör på tidningen "ArbetetsHärold" och är socialist. Mamma Kajsa är betydligt förnämare av sig. Hon tål framför allt inte att Lisabet tycker omatt säga fula ord. Men även hon blir tvungen att vara radikal i bland, till exempel när hon låter Alva följa med påborgmästarinnans förnäma bal.Lisabet, som förstås egentligen heter Elisabet, blir mer och mer den busiga systern, fast det tidigare hade varitMadicken, som hade ansetts vara den besvärliga. Alva tycker mycket om Madicken och Lisabet. Annars tycker honockså mycket om sotaren, som hon är kär i, fastän han redan är gift och har barn. Det finns även en tant, Linus-Ida,som kommer och hjälper till med tvätten och städningen. Hon har nästan blivit som en del av familjen hon också,fast hon inte bor på Junibacken och även städar och tvättar åt andra. Hon berättar historier ur Bibeln och sjungersånger och spelar gitarr för Madicken och Lisabet.Som grannar har de den fattigare familjen Nilsson, där Madicken tillbringar mycket tid, kanske för att hon är liteförälskad i Abbe, den tonårige sonen i familjen. Farbror Nilsson är alkoholist och gör inte mycket mer än dricker.Tant Nilsson tjänar pengar genom att sälja kringlor på torget. Det blir Abbe, som får stå hemma och baka de flestakringlorna, men egentligen drömmer han om att bli pilot eller sjöman. Nilssons gård heter av någon anledning"Lugnet". Två andra viktiga figurer är de fattiga systrarna Mia och Mattis. De bor på samma gata som Linus-Ida, i enfattig del av staden. Mia är en av Madickens klasskamrater, och troligen kommer också Lisabet och Mattis att bliklasskamrater i framtiden. I början är Madicken och Lisabet ovänner med Mia och Mattis, men till slut blir dekompisar.Madicken porträtteras ofta i ett särskild sorts förkläde, som därför blivit känt som madickenförkläde.I bland annat böckerna om Madicken använder Lindgren ordet Pilutta. Ordet förekommer i Piluttavisan.

Madicken 39

Böcker• 1960 Madicken• 1976 Madicken och Junibackens Pims• 1983 Titta Madicken, det snöar (Bilderbok)• 1983 Allas vår Madicken (Samlingsvolym)• 1991 När Lisabet pillade in en ärta i näsan (novell)• 1993 Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken (novell)

FilmerI filmerna spelades Madicken av Jonna Liljendahl. Inspelningsplats var Söderköping i Östergötland.• 1979 Du är inte klok, Madicken• 1980 Madicken på Junibacken

Rollista• Jonna Liljendahl - Madicken• Liv Alsterlund - Lisabet• Monica Nordquist - mamma Kajsa• Björn Granath - pappa Jonas• Lis Nilheim - Alva• Sif Ruud - Linus-Ida• Björn Gustafson - doktor Berglund• Sebastian Håkansson - Abbe• Allan Edwall - herr Nilsson• Birgitta Andersson - tant Nilsson• Ted Åström - sotaren• Fillie Lyckow - fröken• Kerstin Hansson - Mia• Cecilia Orlando-Willberg - Mattis

AsynkroniteterI filmatiseringen av Du är inte klok Madicken hålls en flyguppvisning utanför staden. Flygplanet som använts vidinspelningen är en Tiger Moth, vars tillverkning började först på 30-talet.

Citat• - Du är inte klok Madicken!• - Pilutta dig, pilutta dig!• - Annars mår ru'?• - Sandaler minsann! Fint som kattskit i vällingen!• - Tvåhundrafemtio kronor. För en gammal dö kärring!

Madicken 40

Externa länkar• Astrid LIndgrens Värld i Vimmerby [1]

Emil i LönnebergaFör filmen, se Emil i Lönneberga (film). För TV-serien, se Emil i Lönneberga (TV-serie).

Emil SvenssonEmil i Lönneberga-rollfigur

Skapad av Astrid Lindgren

Första framträdande Emil i Lönneberga (1963)

Senaste framträdande Emil och soppskålen (1997)

Skådespelare Jan Ohlsson

Anknytning

Bostad Katthult, Lönneberga

Skola Folkskola

Information

Kön Pojke

Hemland  Sverige

Nationalitet Svensk

Född ?

Familj Svensson (pappa Anton, mamma Alma, lillasyster Ida)

"Emil i Lönneberga" och Astrid Lindgren på etttyskt frimärke

Emil i Lönneberga är en av Astrid Lindgrens litterära figurer, enpojke i 6-årsåldern som är berömd för att han hittar på bus ("hyss")men innerst inne är snäll. Familjen Svensson och deras anställda bor pågården Katthult i Lönneberga socken i Småland. Emil har enlillasyster, Ida, som bland annat blev upphissad i en flaggstång. Det ärden typen av tilltag som får barnens far att bli rasande och jaga sonentills denne låser in sig i snickarboden (Snickebo'a). Pappan Anton ärinte Emils manlige förebild, vilket snarare drängen Alfred är. Emilsmamma, Alma, är den som nedtecknar berättelserna.

Emil var Astrid Lindgrens fars, Samuel Augusts, favoritfigur och hanoch Emil var jämnåriga. Astrid Lindgren har beskrivit det på följande sätt: "När Emil sprang omkring på sinabarfotaben i Lönneberga, var Samuel August en ungefär likadan liten Smålandspojk i en socken strax intill, fastänhan sannolikt inte gjorde fullt så många hyss". En del av det som berättas i böckerna om Emil har Astrid hört SamuelAugust berätta om.

Tiden då Emils äventyr utspelas är vagt placerad till Sverige under tiden efter sekelskiftet 1899-1900. Det finns fattigstuga och det hålls husförhör, fenomen som försvann i början av 1900-talet. Att Alfred "exercerar beväring" på Hultsfreds slätt verkar placera honom under värnpliktslagen som var i kraft 1885-1901, då varje svensk man skulle få vapenträning tre år i följd, först i 30, därefter 12 dagar. Men kometen, som slår till under Vimmerby marknad, kan inte vara någon annan än Halleys komet som passerade jorden 1910. Under samma tid sker en stor jordbävning i Amerika, och pigan Lina undrar om hon inte skulle föredra att drabbas av den katastrofen framför att behöva ha att

Emil i Lönneberga 41

göra med Emil. Det bör vara jordbävningen i San Francisco 1906.Till filmatiseringarna av böckerna har en rad sånger komponerats som sedan har blivit kända och populära. Ida haren egen sommarvisa, "Idas sommarvisa", som ofta kallas efter titelradens inledning, "Du ska inte tro det blirsommar". Idas sommarvisa sjungs ofta på skolavslutningar i Sverige. Även om Emils snickarbod finns en populärsång, "Du käre lille snickerbo'" (Snickerbo'a, hopp fallera...). (Se även Georg Riedel). Det är också filmerna somgjort ropet "Eeemiiil, förgrömmade onge!" berömt. Så ropar inte Anton i böckerna utan det tillkom med AllanEdwalls koleriska rolltolkning.

Persongalleri• Emil Svensson, böckernas huvudperson, pojken som vill så väl men alltid lyckas ställa till hyss. Spelas i filmerna

av Jan Ohlsson.• Ida Svensson, Emils skötsamma syster, som hyser en stor beundran för sin storebror. Spelas i filmerna av Lena

Wisborg.• Anton Svensson, Emils stränge far vars nerver ständigt sätts på prov av sonens tilltag. Håller hårt i familjens

ekonomi. Spelas i filmerna av Allan Edwall.• Alma Svensson, Emils väna mor, som skriver ner alla sonens hyss i sin dagbok. Tvekar dock inte att försvara

honom när hon tycker folk är för stränga mot honom. Spelas i filmerna av Emy Storm.• Alfred, Katthults dräng och Emils bästa vän. En praktisk och hederlig karl. Spelas i filmerna av Björn Gustafson.• Lina, Katthults piga, som drömmer om den stora kärleken - vilken hon är övertygad om är Alfred. Har alldeles

särskilt svårt att stå ut med Emils hyss. Spelas i filmerna av Maud Hansson.• Krösa-Maja, en gammal gumma som bor i en stuga inte långt från Katthult. Hjälper ofta till på gården. Är

synnerligen skrockfull och berättar gärna för barnen och alla som vill höra om vättar och mylingar. Spelas ifilmerna av Carsta Löck, vars röst dubbades av Isa Quensel.

• Griseknoen är den griskulting som Emil räddar och sedan har som husdjur. När Emil fått Griseknoen av sin far åtEmil och grisen jästa körsbär och blev berusade.

• Lukas heter Emils häst. Den häst som användes i filmerna var ursprungligen en travhäst från Ljusdal, och hettePigge Piggelin. Efter inspelningarna hamnade hästen i Jämtland och levde fram till 1986.

• Halta Lotta är en höna som Emil köpte på auktionen i Backhorva.• Fru Petrell är en välbärgad dam från Vimmerby som präglas av sin passion för korv. Hon har också en mycket

dålig syn, vilket får henne att tro att Emils pappa hissat Dannebrogen, när det i stället är Ida som hänger iflaggstången. Spelas i filmerna av Hannelore Schroth.

Böcker• 1963 - Emil i Lönneberga• 1966 - Nya hyss av Emil i Lönneberga• 1970 - Än lever Emil i Lönneberga• 1972 - Den där Emil (bilderbok)• 1976 - När Emil skulle dra ut Linas tand (bilderbok)• 1984 - När lilla Ida skulle göra hyss (novell)• 1984 - Stora Emilboken (samlingvolym)• 1985 - Emils hyss nr 325 (novell)• 1986 - Inget knussel, sa Emil i Lönneberga (novell)• 1989 - Ida och Emil i Lönneberga (samlingsvolym)• 1995 - Emil med paltsmeten (bilderbok)• 1997 - Emil och soppskålen (bilderbok)Böckerna om Emil i Lönneberga är illustrerade av Björn Berg.

Emil i Lönneberga 42

Filmer• 1971 – Emil i Lönneberga

• 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga

• 1973 – Emil och griseknoen

• 1985 – Emila nedarbi (TV-serie) (Lettisk TV-film)De svenska filmerna om Emil regisserades av Olle Hellbom, efter manus av Astrid Lindgren som är berättaren i desvenska filmerna. I filmen "Nya hyss av Emil i Lönneberga" medverkar Astrid Lindgren dessutom som statist under"Vimmerby marknad" - enda gången det händer i någon Astrid Lindgren-filmatisering.

Externa länkar• Astrid Lindgrens värld i Vimmerby [1]

Övrigt• Järnvägsfordonet Y32 1405 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, har fått namnet Emil i

Lönneberga.• Ett avsnitt av radioprogrammet Rally handlade om att Gundeman gjort ett skjutspel baserat på Emil i Lönneberga

i syfte att lära barn om den nya IT-teknik som i slutet av 1990-talet och början av 2000-talets första decenniumblev allt mer betydande i vardagen.

• På tyska har Emil döpts om till "Michel" - namnet Emil i barnlitterära sammanhang är där förbehållethuvudpersonen i två av Erich Kästners böcker.

mrj:Ваштарсир Эмиль

Saltkråkan 43

SaltkråkanSkrållan omdirigerar hit. För dockan med samma namn, se Skrållan (docka).

Saltkråkan är en liten fiktiv ö längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård, skapad av Astrid Lindgren för tv-serienVi på Saltkråkan och efterföljande långfilmer. Filmerna spelades in på ön Norröra i Stockholms norra skärgård.

Persongalleri• Maria "Tjorven" Grankvist, en flicka bosatt på Saltkråkan och som när hon först presenteras är i sjuårsåldern.

Egentligen heter hon Karin Maria Eleonora Josefina, men hon kallas bara för Tjorven, för hon ser ut som en sådantycker hennes mamma. Hon har en stor S:t Bernhardshund vid namn Båtsman och två äldre systrar. Hon är enaning lillgammal och hänger ofta efter Melker med fraserna "Farbror Melker, vet du vad?" och "Farbror Melker,varför badar du alltid med kläderna på?".

• Pelle (Pär) Melkersson, yngste son till Melker och "världens djurvänligaste lilla kille". Hittar ett getingbo hanbetraktar som sitt, vilket Melker ogillar då han ofta blir stungen. Tycker att "rävar också kan få leva"

• Melker Melkersson, mest känd som "farbror Melker", ensamstående far (änkeman) till Malin, Johan, Niklas ochPelle. Totalt ohändig, men älskar sina barn. Försörjer sig som författare. Medverkade i samtliga produktionerutom Skrållan, Ruskprick och Knorrhane.

• Stina, Tjorvens lekkamrat och stundom rival om Pelles gunst. Bor egentligen i Stockholm hos sin mamma, somär kallskänka, men tillbringar somrarna hos morfar Söderman på Saltkråkan. Berättar ofta osannolika historier omsaker som hänt "hemma på vår gata i stan".

• Teddy och Freddy Grankvist, äldre systrar till Tjorven. Är egentligen döpta till Teodora resp Fredrika.Medverkar inte i de två sista filmerna.

• Malin Melkersson Malm, Pelles storasyster, som får fungera som mamma i familjen Melkersson. Gifter sig såsmåningom med Peter Malm och får dottern Skrållan och ytterligare ett barn (en pojke).

• Johan och Niklas Melkersson, Pelles storebröder, kompisar med Teddy och Freddy. Medverkar inte i de tvåsista filmerna.

• Nisse och Märta Grankvist, Tjorvens föräldrar. Trygga och stabila, till skillnad från farbror Melker. Märtamedverkade inte i Tjorven och Skrållan.

• Gubben Söderman, Stinas morfar.• Skrållan Malm, dotter till Malin och Peter och systerdotter till Pelle. Har en förmåga att försvinna ur sikte.

Medverkade för första gången i Tjorven och Skrållan. Taldockan Skrållan har fått namn efter henne.• Peter Malm, Skrållans far och Malins make, syntes för första gången som Malins pojkvän i Tjorven, Båtsman

och Moses. Medverkade inte i Skrållan, Ruskprick och Knorrhane• Fiskaren Vesterman, Saltkråkans gamla fiskargubbe. Medverkade för första gången i Tjorven, Båtsman och

Moses.• Ruskprick och Knorrhane, två smugglare som blir "kompisar" med Skrållan i den avslutande filmen - Skrållan,

Ruskprick och Knorrhane.• Fru Sjöblom, dam som hyr ut familjen Melkerssons hus till dem i TV-serien.• Björn, Malins beundrare i TV-serien, skollärare på grannön.• Krister, En beundrare till Malin som inte riktigt lyckas så bra som han vill.

Saltkråkan 44

FilmerSamtliga i regi av Olle Hellbom.• Vi på Saltkråkan (TV-serie, 1963)

• avsnitt av serien klipptes 1968 ihop till en långfilm - Vi på Saltkråkan• Tjorven, Båtsman och Moses (1964)• Tjorven och Skrållan (1965)• Tjorven och Mysak (1966)• Skrållan, Ruskprick och Knorrhane (1967)

• de fyra långfilmerna delades 1977 även upp till en TV-serie i 12 avsnitt; Så går det till på Saltkråkan.

Böcker• Vi på Saltkråkan (1964)• Skrållan och sjörövarna (1967, bilderbok)

ÖvrigtDen Saltkråkan som förekommer i filmerna ska inte förväxlas med de riktiga kobbarna Stora och Lilla Saltkråkansom ligger mellan Nämdöfjärden och Jungfrufjärden i Stockholms skärgård. Riktiga namnet på filmernas"Saltkråkan" är Norröra, som ligger ca 2 mil sydost om Norrtälje i Kobbfjärden.

Externa länkar• Astridlindgren.se [10], webbplats driven av medieutgivarna Rabén & Sjögren, SF Bio, Gammafon, Pan Vision och

Pan Hörböcker

Bröderna Lejonhjärta 45

Bröderna Lejonhjärta

Bröderna Lejonhjärta

Författare Astrid Lindgren

Originalspråk Svenska

Illustratör Ilon Wikland

Land Sverige

Genre Barnlitteratur

Förlag Rabén & Sjögren

Utgivningsår 1973

Antal sidor 227

ISBN (inbunden) ISBN 91-29-40865-2

Huvudkaraktärer Jonatan och Skorpan (Karl)

Bröderna Lejonhjärta är en fantasy/äventyrsroman av Astrid Lindgren som publicerades hösten 1973. Denklassificeras som en barnbok i likhet med Lindgrens andra böcker, men många teman i berättelsen är ovanligt tungaoch mörka jämfört med genren i gemen: sjukdom, död, tyranni, förräderi och förtryck. De ljusa och varma temana ärdock också starka: syskonkärlek, lojalitet, hopp, mod och uppror.Romanen handlar om bröderna Jonatan och Karl Lejonhjärta. Ursprungligen hette bröderna Lejon, men efter att deavlidit kommer de till Nangijala, ett land bortom stjärnorna där de får sitt nya efternamn. I Nangijala uppleverbröderna äventyr och tillsammans med andra motståndsmän för de kampen mot den ondskefulle Tengils förtryck ochdraken Katla.

Handling

Jonatans och Skorpans dödNioårige Karl Lejon, som kallas Skorpan eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor, är kroniskt sjuk och harfått veta att han ska dö. Hans avgudade storebror, trettonårige Jonatan, lugnar honom och berättar om livet efterdöden. Då hamnar alla människor i ett land på andra sidan stjärnorna, Nangijala, och "där är det ännu lägereldarnasoch sagornas tid". Jonatan försäkrar att tiden är annorlunda så 90 år kommer bara att kännas som några få dagar:"Två dagar kan du väl stå ut ensam." En brand utbryter dock i huset, och Jonatan tar sin lillebror på ryggen ochhoppar ut genom fönstret. Vid hoppet skadar sig Jonatan så allvarligt att han dör. Det sista han säger till sin lillebrorär "Gråt inte, Skorpan, vi ses i Nangijala!". När en vit duva en kväll landar på fönsterbrädan tolkar han det som enbekräftelse.Karl dör två månader efter branden. Rätt som det är står han utanför en liten stuga. Han är frisk och springer ned tillån där hans bror sitter och metar. Jonatan berättar att de ska bo tillsammans i Ryttargården i Körsbärsdalen. De harvarsin häst, Grim och Fjalar. Karl får möta Sofia, vars rosenträdgård Jonatan sköter om. På andra sidan bergen liggerTörnrosdalen och den har ockuperats av den onde envåldshärskaren Tengil som har kommit ned från landetKarmanjaka med sina män och byggt en mur runt Törnrosdalen, vars invånare hålls i slaveri. Han är till synesoövervinnerlig eftersom han har Katla. Vem Katla är vill Jonatan inte berätta. "Katla vill jag inte tala om, för dåsover du inte inatt." Folket i Körsbärsdalen, ledda av Sofia, hjälper motståndsrörelsen i Törnrosdalen men det finnsen förrädare som hjälper Tengil. Karl misstänker snabbt den buttre och vresige jägaren Hubert. Sofias vita duvorflyger hemliga budskap mellan dalarna men Sofia har hittat flera duvor skjutna med pil.

Bröderna Lejonhjärta 46

Jossis förräderi och byggnation av en underjordisk gångJonatan måste bege sig till Törnrosdalen där motståndsledaren Orvar har gripits och sitter fängslad i Katlagrottan.Karl står ut med ensamheten i några dagar innan även han ger sig upp i bergen för att komma till Törnrosdalen. Närhan en natt gömmer sig i en grotta stannar två av Tengils män utanför för att träffa förrädaren. Det är inte Hubertutan den glade värdshusvärden Jossi som har förrått sina vänner för att kunna bli ledare när Tengil en dag harockuperat Körsbärsdalen. På morgonen upptäcks Karl av de två soldaterna. Karl har sagt till dem att han bor hos sinfarfar och soldaterna kräver att han visar dem sitt hus och sin farfar. Karl kastar sig i famnen på sin farfar ochsoldaterna låter nöja sig. Mattias är också motståndare till Tengil och inne i hans hus ligger Jonatan och sover.Mattias hus ligger precis vid den höga muren där Tengilsmännen håller till. Jonatan håller på att gräva enunderjordisk gång från Mattias hus, under den höga muren och som slutar i skogen på andra sidan. När Tengil självkommer till Törnrosdalen har alla samlats på torget, för att välja ut vilka som ska föras till Karmanjaka för att bärasten åt Tengil som håller på att bygga en ointaglig fästning.Snart är den underjordiska gången färdig och Jonatan och Karl lyckas smita från dalen. När de senare slår läger vidKarmafallet får Karl för första gången se Katla, den eldsprutande drake som Tengil använder för att terroriserafolket. Med hjälp av ett horn kan Tengil få Katla att lyda hans minsta vink. Ingången till Katlagrottan vaktas avTengils soldater men Jonatan hittar en andra ingång. Långt inne i berget kommer de fram till Katlagrottan där Orvarhålls fången. De lyckas släppa ut Orvar men flykten upptäcks mycket snabbt. I full fart rider de tillbaka men deefterföljande soldaterna tar in på Karl och Jonatan som båda rider på Grim. Karl slänger sig av hästen och gömmersig i diket, så att Jonatan ska kunna komma undan.

Folkresning, Katlas död och NangilimaNär allt är lugnt vandrar Karl vidare till platsen där de badade och gömmer sig i ett träd. I skymningen kommerSofia, Hubert och förrädaren Jossi dit. När han berättar att Jossi är en förrädare blir Sofia först arg för att Karlanklagar någon som hon litar fullt ut på, men efter att ha tvingat av honom skjortan och sett Tengilsmärket kastar sigJossi i en roddbåt nere vid vattnet. Strömmen är alldeles för stark och för honom mot en säker död i Karmafallet.En folkresning mot Tengil och hans män skall därefter äga rum. Portarna erövras men Tengil kommer dit med Katla.Jonatan lyckas dock rycka hornet ur händerna på Tengil och Katla går till anfall mot Tengil och hans män. Efter attkampen är vunnen ber Orvar Jonatan att föra Katla tillbaka till Katlagrottan. När Jonatan och Karl ska rida överhängbron blir hästen Grim skrämd och Jonatan tappar hornet ned i floden. De gömmer sig högt uppe på en klippaoch Jonatan knuffar ned ett stort stenblock på Katla. Katla ramlar baklänges ned i floden där det blir en strid mellanKatla och lindormen Karm som slutligen dödar varandra. De slår läger vid samma klippa vid Karmafallen där destannade första gången de färdades till Karmanjaka. Jonatan berättar att Katlas eld har bränt honom och att han nukommer att bli förlamad. Jonatan vill helst dö men berättar om vad som händer då: om landet Nangilima där detendast finns glada äventyr. Karl vill inte skiljas från sin bror utan bär honom på ryggen fram till ett stup och hopparsedan: "Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset!"

Persongalleri

KarlKarl är 9 år. Han bor med sin storebror Jonatan och sin mamma Sigrid i ett hus två trappor upp i en mindre stad. Närboken börjar har han inte gått i skolan på ett halvår. Han lider av en dödlig sjukdom. Det framgår inte vilken, menkan mycket väl vara TBC, eftersom han hostar väldigt mycket.Berättelsen om Tengil gör Karl rädd men inspirerad av sin bror lyckas han övervinna rädslan, först när han lämnarKörsbärsdalen, andra gången när hoppar av hästen när han och Jonatan jagas av Tengils män och tredje gången närhan tillsammans med sin bror hoppar mot Nangilima. Det sista dödshoppet visar att han upprepar Jonatans hjältedådi början av boken och blivit en Lejonhjärta på riktigt, menar litteraturvetaren Vivi Edström.[1]

Bröderna Lejonhjärta 47

I filmatiseringen gestaltades Skorpan av Lars Söderdahl.

Jonatan13-årige Jonatan ser ut som en sagoprins och redan i första kapitlet utför han ett hjältedåd: han räddar sin lillebrormen dör själv. Han tröstar och han ger vård. I Nangijala tar han hand om Karl och berättar endast långsamt omTengil och den kamp som förs. Hans pliktkänsla gör att han en dag måste lämna sin bror och förklarar att det iblandfinns saker alla människor måste göra, annars är de bara "en liten lort".Jonatan är en hjälte men ingen motståndsledare, på grund av sin pacifism. Vid färden mot Karmanjaka räddar han enav Tengils soldater från att föras bort av den kraftiga strömmen, trots att han, som är efterspanad, riskerar att gripas.Dagen innan det stora upproret förklarar han för Orvar att han inte kan döda, inte ens för att rädda sitt eget liv. "Detfinns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort", anser han och, får vi förmoda, saker vi människoraldrig någonsin får göra.I filmatiseringen gestaltades Jonatan av Staffan Götestam.

SofiaSofia bor på Tulipagården nära de höga bergen. Där har hon ett duvslag med massor av vita duvor, sina bin och sinagetter. Hon har en stor blomsterträdgård som Jonatan arbetar i. Med hjälp av sina brevduvor kan hon skicka och taemot meddelanden från Törnrosdalen. Tengil vet om vad hon sysslar med och har utlyst en belöning på 15 vitahästar till den som kan enlevera henne.I filmatiseringen gestaltades Sofia av Gunn Wållgren.

JossiJossi är värdshusvärd på Guldtuppen i Körsbärsdalen. När Karl möter honom första gången blir han upplyft på ettbord och Jossi förklarar att de två ska bli bästa vänner. Nästa gång ger Jossi honom kakor som tröst när Jonatan ärborta. Chocken blir därför desto större när han får veta att det är Jossi som är förrädaren, hur han hoppas att Jonatansnart ska gripas och hans önskan att Tengil ska göra honom till ledare i Körsbärsdalen när den har ockuperats.I filmatiseringen gestaltades Jossi av Folke Hjort.

HubertHubert är jägare i Körsbärsdalen. Han har lockigt rött hår och rött skägg. Han verkar arg och ställer konstiga frågor,vilket Skorpan tycker är misstänkt. Skorpan upptäcker Hubert ute i stallet där han har gömt hemliga meddelandenfrån Törnrosdalen. Att han tycker om vita hästar ser Skorpan som en bekräftelse på att han är förrädaren. Därför blirförvåningen desto större att det är den glade och trevlige Jossi som är det, vilket lär Skorpan att inte döma hundenefter håren.I filmatiseringen gestaltades Hubert av Tommy Johnson.

MattiasMattias blir Karls farfar när Tengils soldater eskorterar honom till Törnrosdalen. Karl måste snabbt hitta en passandefarfar när han får se Mattias sitta och mata duvor, däribland Sofias duva Bianca. Han bor i ett litet vitt hus precis vidden mur Tengil låtit uppföra runt dalen. Inne i köket finns en skänk och där bakom finns ett hemligt rum där Jonatangömmer sig. Mattias har blivit ledare för motståndet mot Tengil efter att Orvar gripits och det är till honom Sofiasvita duvor flyger med hemliga meddelanden.I filmatiseringen gestaltades Mattias av Allan Edwall.

Bröderna Lejonhjärta 48

KatlaKatla är en drakhona från tidernas begynnelse, vars eld dödar eller förlamar den som träffas. I tusentals år har honsovit i Katlagrottan men vaknade och gick till anfall mot Tengils borg. Men hennes anfall avbröts när Tengil blåste iett horn och nu lyder Katla den som har hornet. Tengil håller henne kedjad i en grotta nära Karmafallet. Där spanarhon över vattenytan efter lindormen Karm, som hon hatar.Inför inspelningen av filmen Bröderna Lejonhjärta (1977) tillverkades en modell av Katla vid Pinewood Studiosutanför London. Inuti modellen, fyra meter hög och åtta meter lång, rymdes tre personer: en vid varje framben samten person vid ett litet manöverbord. Den kunde blinka, spruta eld och smälla med svansen. Modellen kostade 100000 kronor. Regissören Olle Hellbom tyckte först inte att modellen var skräckinjagande nog utan såg till att densmutsades ned.Bröderna Lejonhjärta blev det mekaniska filmmonstrets enda roll. 2004 fanns modellen i ett rekvisitaförråd hosbolaget Filmdekor i "Trollywood".[2]

TengilTengil bär titeln "Riddare av Karmanjaka, Herre över Törnrosdalen". Han har erövrat Törnrosdalen och förslavatdess invånare.Tengil träffar man på för första gången när han sitter på en svart häst på torget i Törnrosdalen. Han är klädd i en svartmantel och har en brynja med en röd brinnande flamma på bröstet. På huvudet bär han svart hjälm med en lilafjäderbuske. Tengil väljer ut män som skall föras som slavar över Karmafallet för att tjäna som slavar i Tengils landKarmanjaka, där han bygger sin nya fästning i de Uråldriga Bergens Berg. Tengils makt vilar på hans soldater, samtpå kontrollen av draken Katla som han kontrollerar genom en lur.I berättelsens slutskede, i striden mellan Tengils soldater och Törnrosdalens folk, förefaller Tengils styrkor att varabesegrade. Plötsligt dyker dock Katla upp, och läget ser plötsligt ut att vändas till Tengils fördel. Jonatan går i envigmed Tengil, som förlorar och blir dödad av Katla.I filmatiseringen gestaltades Tengil av Georg Årlin.

Platser

Nangijala

Den gamle by i Århus fick föreställa staden iTörnrosdalen när boken filmatiserades

För att lindra Skorpans dödsrädsla berättar hans bror för honom omlivet efter döden, då människorna hamnar i Nangijala, "på andra sidanstjärnorna". Nangijala är ett land som ännu befinner sig i"lägereldarnas och sagornas tid". Konkret betyder det ettförteknologiskt eller medeltida samhälle.Tre områden i Nangijala omnämns; Körsbärsdalen, Törnrosdalen ochKarmanjaka.Körsbärsdalen är ett paradis som har allt som en 10-åring kan önskasig: fisk att meta, egna kaniner och en egen häst. Där kan Skorpan göraallt det han inte kunde förut, springa, simma och rida galopp.Människorna i Körsbärsdalen lever i en bytesekonomi där allt är gratisoch de hjälper varandra vid behov: Jonatan är trädgårdsdräng åt Sofia som i sin tur förser pojkarna med mat.Skorpans inträde i detta samhälle symboliseras av han måste byta till kläder av ett mer medeltida snitt.På andra sidan bergen ligger Törnrosdalen, som Tengil och hans män ockuperat. Dalens invånare har tvingats byggaen hög mur runt hela dalen och det finns endast två portar, en mot bergen och en mot floden. Här härskar våldet och

Bröderna Lejonhjärta 49

invånarna får jobba som slavar. Ingen kommer ut eller in utan att kunna lösenordet som är "All makt åt Tengil, vårbefriare".Från Törnrosdalen slingrar sig De Uråldriga Flodernas flod mot De Uråldriga Bergens berg där det mörka och dystraKarmanjaka ligger och där Tengil har sin borg. I Karmanjaka finns också draken Katla.

NangilimaNangilima är ett land bortom Nangijala och dit kommer man om man dör i Nangijala. I Nangilima kan man inte döoch där finns ingen ondska.

BakgrundRedan 1946 kom Astrid Lindgrens roman Mästerdetektiven Blomkvist där riddarleken mellan den Röda och Vitarosen är ett viktigt element. Även Mio, min Mio från 1954 är en sagoberättelse som utspelar sig i ett fjärran medeltidaland fast där sagan är mer lyrisk än äventyrlig.Om bokens tillkomst har Lindgren berättat flera gånger. En tågresa längs sjön Fryken söder om Torsby en vinterdag1972 med ett fantastiskt gryningsljus gav henne impuls att skriva om ett land långt borta: "Det var en sådan därfantastisk morgon med rosa ljus över sjön - ja, det var något överjordiskt vackert, och då fick jag plötsligt en såstark upplevelse, ett slags vision av mänsklighetens gryningsljus, och då kände jag hur någonting tändes. Det härkanske det blir någonting av, tänkte jag".Vid ett besök på kyrkogården i Vimmerby fastnade Lindgren framför ett järnkors med texten Här vila spädabröderna Johan Magnus och Achates Phalén, döde 1860. Det gav henne inspiration att skriva en historia med tvåunga bröder och döden: "Då visste jag plötsligt att min nästa bok skulle handla om döden och om dessa två småbröder."Ytterligare en impuls fick hon när hon närvarade vid en presskonferens inför filminspelningen av Emil i Lönneberga1971 och såg hur den unge huvudrollsinnehavaren Jan Ohlsson satte sig i knäet på sin storebror Dick.[3]

KritikNär boken publicerades på hösten 1973 var det en del recensenter som reagerade negativt. Dels var det problematisktatt ta upp döden på det sätt Lindgren gjorde, särskilt det avslutande självmordet:

Det finns bara ett sätt att bli fri från sjukdomen och det är att lillebror Skorpan tar Jonatan på ryggen ochhoppar ner för ett stup och dör. I dödens land Nangilima blomstrar den eviga lyckan. [...] Naturligtvis vore detmig främmande att sticka ett höttande pekfinger in bland hennes hyss och påhitt, men jag kan inte låta bli attfundera över hur ett handikappat barn upplever Jonatan Lejonhjärtas dödslängtan. Griper kanske enhandlingsförlamande eld omkring sig i barnets hjärta. Funderingar om livsberättigande och livskvalité.Gunnel Enby i Aftonbladet 16 december 1973But the subjectively emotional, often ecstatic tone of Karl's firstperson narrative may make young readersuneasy; the book's preoccupation with death and its hints about transmigration of souls may be confusing; andthe final, cool acceptance of suicide, too shocking. Ethel L. Heins i Horn's Book Magazine, Boston, december1975, s. 594-595.

Andra kritiker ansåg att Lindgren målade sagans värld i alltför svart och vitt:Hade inte denna världsbild med dess romantiskt-deterministiska önskedröm passat bättre i det kalla krigetsdagar? Är inte denna vackra saga om den sköna frihetskampen mot en oförklarat metafysisk ondska enförolämpning mot befrielserörelser i världen? Kerstin Stjärne i Arbetet 26 oktober 1973Skildringen av ondskan blir i boken oerhört schematisk och skräckfylld. Borde inte en bok som behandlar kampen mellan ont och gott noggrant och ärligt undersöka roten till det onda? [...] Ett farligt och förljuget

Bröderna Lejonhjärta 50

uttalande i en tid som så klart visar upp diktaturers komplicerade politiska mönster och också svårigheten attbekämpa dem. Barnboksgruppen i Göteborg, publicerat i Dagens Nyheter 22 december 1973.[4]

Å andra sidan reagerade läsarna positivt: "Det är tydligt att barn har en stor längtan efter sagor och gärna såna härlite spännande sagor. Just nu översvämmas jag med brev från barn - i olika länder - som älskar BrödernaLejonhjärta. Slutligen publicerades ett öppet brev i Expressen 1974 där Lindgren skrev om hur det gick för brödernai den värld de kom till efter döden i Nangijala. Aldrig har jag fått en så stark och spontan reaktion på någon bok"skriver Lindgren i ett brev 1975.[5]

Boken ger uttryck för en vanlig missuppfattning om brevduvor; att det skulle gå att skicka dem som kurirer fram ochtillbaka mellan två olika platser. Det går inte, eftersom brevduvan bara kan hitta tillbaka till sitt eget duvslag.

Ilon Wiklands teckningarIlon Wikland hade illustrerat flera av Lindgrens berättelser när hon fick i uppdrag att illustrera BrödernaLejonhjärta. Lindgren var fortfarande inte klar med berättelsen och Wikland fick rita vartefter kapitlen blev färdiga.Till den svenska upplagan ritade Wikland omslaget och ett 30-tal teckningar kom med. Som ung flydde IlonWikland från Estland till Sverige, och hon berättade "I många år efter kriget hade jag mardrömmar om att det varkrig och jag var jagad av soldater. Att ha varit så nära kriget har hjälpt mig mycket i illustrationerna.".[6]

FortsättningenMånga av läsarna skrev brev till Astrid Lindgren och bad att hon skulle skriva en bok om hur det gick för Karl ochJonatan i Nangilima. I ett öppet brev som publicerades i Expressen 1974 berättade hon hur det gick: De två bosattesig i Mattisgården i Äppeldalen tillsammans med Mattias. Karl och Jonatan kunde nu bygga kojor, rida omkring iskogarna och sova vid lägereldar. Karl fick en egen hund, Mecke. Den onde Tengil och förrädaren Jossi hamnadeinte i Nangilima utan i ett annat land som heter Lokrume (vilket för övrigt också är namnet på en socken påGotland).[7]

FilmatiseringenHuvudartikel: Bröderna Lejonhjärta (film)

Olle Hellbom hade gjort film av en mängd av Lindgrens böcker när arbetet med en filmatisering inleddes 1976. Den11-årige Lars Söderdahl hade spelat Lillebror i filmerna om Karlsson på taket och fick rollen som Skorpan medanrollen som storebror Jonatan gick till den 23-årige skådespelaren Staffan Götestam. Inspelningen ägde rum iBrösarps backar och de blommande körsbärsträden är äppelträden vid Kiviks musteri. Det ödsliga landskapet iKarmanjaka spelades in i området Þingvellir nationalpark på Island.Statens biografbyrå gav filmen en 11-årsgräns vilket väckte debatt där även Lindgren deltog. UtbildningsministerJan-Erik Wikström såg till att en 7-årsgräns infördes från den 1 januari 1978, Lex Lejonhjärta, men Biografbyrånsänkte inte åldersgränsen vid omgranskningen.[2]

1989 prövade Statens biografbyrå filmen ytterligare en gång. Den fick då åldersgränsen 7 år.

Bröderna Lejonhjärta 51

TeateruppsättningarHuvudartikel: Bröderna Lejonhjärta (teater)

• Göta Lejon (1987-1989)• Länsteatern, Gotland (2003)• Teatersmedjan, Karlshamn (2004)• GöteborgsOperan (2007)• Stockholms stadsteater (2009-2010)

Referenser

Noter[1] Edström (1992), s. 250-251[2] Karlsson/Erséus (2004), s. 196-219[3] Edström (1992), s. 222-224[4] Mary Ørvig: En bok om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977, sid. 172-177. ISBN 91-29-47547-3.[5] Edström (1992), s. 222[6] Birgitta Westin: Susanna Hellsing: Kapitlet "Ilon Wikland - flickan som kunde rita sagor" i Allrakäraste Astrid - En vänbok till Astrid

Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 2001, sid. 104-107. ISBN 91-29-65285-5.[7] Expressen 26 februari 1974

Tryckta källor• Vivi Edström: Astrid Lindgren - Vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992. ISBN

91-29-59611-4.• Petter Karlsson och Johan Erséus: Från snickerboa till Villa Villerkulla, Forum, Stockholm 2004. ISBN

91-37-12365-3.

Externa länkar• Wikiquote har citat av eller om q:

Ronja Rövardotter 52

Ronja RövardotterFör det svenska förnamnet Ronja, se Ronja (namn).

För filmatiseringen av romanen se Ronja Rövardotter (film).

Ronja Rövardotter är en fantasybok av Astrid Lindgren från 1981. Huvudpersonen Ronja är en flicka i 10-årsåldernvars uppväxt läsaren får följa under två somrar och en vinter. Hon är dotter till en rövarhövding och boken handlarom hur hon blir självständig och gör uppror mot fadern. Den filmatiserades 1984 med Tage Danielsson som regissör.

Referat av handlingen

I korthetRomanen skildrar unga människors upptäckarglädje och klarsynta revolt mot världens orättvisor och vuxnastrångsynthet. Den bjuder på ett ovanligt porträtt av en både ömsint, patriarkal och svensk far och ett uppfriskandekönsrollsöverskridande porträtt av en teknisk, handlingskraftig och rolig dotter.

I detaljRomanen utspelar sig under medeltiden, och handlar om en flicka som växer upp i en borg i skogen bland en massarövare. Hennes pappa, rövarhövdingen, heter Mattis och en stor del av hennes värld kretsar kring honom,Mattisborgen som de bor i samt den omgivande skogen. En annan för Ronja betydelsefull person är den äldste avrövarna, Skalle-Per. Hon har även en mamma, Lovis, och så småningom blir hon även vän med ett annat rövarbarn,Birk. Han visar sig vara son till Mattis bittraste fiende, Borka, och han och hans familj och Borkarövarna har till ochmed flyttat in i den övergivna halvan av Mattisborgen. Birks och Ronjas ätter har varit ärkefiender sedanmannaminne och längre än så och Mattis och Borka har mycket svårt att acceptera deras vänskap. I Mattisskogenfinns, förutom en massa djur, många mystiska väsen såsom rumpnissar, grådvärgar och vildvittror.Ronja föds en åsknatt i en rövarborg på en klippa långt in i skogen. Vildvittror kretsar kring borgen och Lovissjunger för att få födseln att gå lättare. Mattis är väldigt stolt över sin nyfödda dotter och visar upp henne för de tolvrövarna som skålar och prisar den nyfödda. Samma natt slår blixten ner och delar Mattisborgen i två delar med enavgrund, Helvetesgapet, emellan.När Ronja är tillräckligt vuxen får hon själv upptäcka skogen och vad som finns där. Trots sin fars varningar sökerhon upp farorna för att lära sig att vara försiktig. En dag när hon aktar sig för att ramla ned i Helvetesgapet mellanborghalvorna möter hon Birk. Borkarövarna har flyttat in i den övergivna borghalvan och där tänker de stanna. Detvå prövar nu varandras mod genom att hoppa över Helvetsgapet tills Birk ramlar och blir hängande i kanten. Honräddar honom med hjälp av sitt rep och ger honom sedan ett knytnävsslag i ansiktet. Mattis blir rasande över attBorkarövarna har flyttat in men det är inte mycket han kan göra åt det.Nästa gång Ronja möter Birk i skogen räddar han henne från att lockas bort i dimman av de underjordiska. Sedandröjer det ända till vintern innan de möts igen. En dag när Ronja har varit ute i skogen på skidor fastnar hon medfoten i rumpnissarnas håla. Hon kan inte komma loss och anfalls av en vildvittra. När det har börjat mörkna dykerBirk upp och räddar henne. Hennes instinktiva motvilja har förbytts och hon både gråter och omfamnar honom avtacksamhet och innan de skiljs är de bror och syster med varandra.Ronja förstår att hon aldrig kan tala om för Mattis att Birk Borkason nu är hennes bror. Vintern är lång och en dag ärRonja nere i Mattisborgens allra djupaste fängelsehålor. Snart har hon flyttat undan nedrasade stenar så att passagenin i Borkafästet är fri. Utan att någon annan vet något kan hon nu träffa Birk. Han har gått ned i vikt eftersomBorkarövarna har dåligt med mat. Ronja ordnar med mat från Mattisborgens visthus. "Det är bara så att vi inteklarar oss utan varann. Det har jag förstått nu", säger hon.

Ronja Rövardotter 53

Till slut kommer våren och Ronja och Birk kan träffas nere vid tjärnen där Ronja måste skrika sitt vårskrik. Deförsöker fånga varsin vildhäst. Rackarn och Vildtoringen, som de båda vildhästarna kallas, kastar dock av sinaryttare.Fiendskapen mellan rövarbanden tar också fart. Borkarövarna sätter en pil i Sturkas och Mattis får sin hämnd när hanlyckas kidnappa Birk, som blir gisslan. Nu kan han driva ut Borkarövarna: Borka får inte tillbaka sin son förränrövarbandet flyttar ut. De båda rövarbanden möts på varsin sida om Helvetesgapet för att förhandla. Ronja ingriperoch hoppar över gapet till Borkas sida. Detta chockerar Mattis, och han förklarar att han inte längre har något barn.Fångarna utväxlas snart.Mattis håller sig undan och vid middagarna tiger han. Vid tjärnen möter Ronja Birk som förklarar att de där hemmastarkt ogillar att han blivit hennes vän, och nu ska han flytta in i Björngrottan nere vid älven för slippa sinanärstående. Ronja bestämmer sig för att bo där med honom för att slippa Mattis utfrysning. Historien utvecklas till enrobinsonad och de lever på lax och mjölk från en märr som fått sitt föl rivet av en björn.En sommarkväll sitter Lill-Klippen vid deras grotta med bröd och salt från Lovis. I Mattisborgen är det fortfarandelika dystert. Lovis vill att hon ska komma hem men Ronja vägrar så länge hon inte är sin fars dotter. En dag badar dei älven när de anfalls av vildvittrorna. De flyter nerför strömmen, allt närmare Glupafallet. De hänger sig fast vid enbjörk som kommer flytande. Hårt håller de om varandra och tror att det är deras sista stund i livet, men björken stötermot en sten och flyter in mot älvstranden. Med sina sista krafter simmar de mot stranden och lyckas till slut ta sigupp.När de kommer tillbaka till grottan sitter Lovis och väntar på dem. Hon ber Ronja komma hem men Ronja vill intekomma hem om inte Mattis själv ber om det. Även Birk är missnöjd över Lovis besök och vill ha Ronja för sig själv,åtminstone ännu en tid: "Vi har bara den här sommaren, du och jag".Vi får följa Ronjas och Birks glädje och kamp för att överleva i Mattisskogen. De fiskar, jagar, rider, simmar ochvandrar omkring i skogen. Men vi får även följa en fars kamp för att dels kunna släppa taget om sitt barn menframförallt för att kunna släppa taget om den egna stoltheten, erkänna sina misstag och be sitt barn om förlåtelse. Enmorgon när Ronja går ner till källan för att hämta vatten sitter Mattis där. Han gråter och Ronja kastar sig i hansfamn. Han ber Ronja att följa med till Mattisborgen, suckar och ber sedan Birk att också följa med. Birk vill gå hemoch träffa sina föräldrar: "Vi ses igen, rövardotter! Alla dagar, det vet du, söstra mi!"Rövarlivet blir svårare och fogdens knektar har blivit allt mer besvärliga. Skalle-Per föreslår att rövarbanden ska gåihop, men förslaget avvisas först av Mattis, men han inser att de inte har något val och talar om förslaget för Borka.Rövarna avgör vem som ska bli ledare för det stora rövarbandet genom en duell nedanför Vargklämman. Mattisvinner. Borka tröstar sig med att Birk en dag ska bli hövding, men Birk förklarar att han minsann aldrig tänker blirövare.Gamle Skalle-Per blir allt sämre, och vet att slutet kan vara nära. Därför avslöjar han en hemlighet för Ronja: Engång räddade han en grådvärg från vildvittrorna och som tack berättade grådvärgen om ett silverberg. Han förklararvägen dit.Mattis blir förkrossad när Skalle-Per dör, men livet går vidare och när vintern är slut flyttar Ronja och Birk ut iBjörngrottan igen. I sin glädje över vårens ankomst skriker hon än en gång sitt vårskrik.

Ronja Rövardotter 54

Platser

SkogenFöräldrarna Mattis och Lovis släpper ut Ronja i skogen för att denna ska fostra henne. I början förundras Ronja övernaturens mysterier, hon skrattar åt näckrosorna och skräms av grådvärgarna innan hon lärt sig behärska sin rädsla.Hennes fars varningar för skogens faror tar hon blott alltför bokstavligt: hon övar sig i att akta sig för olika saker.Övning ger färdighet och snart betraktar hon skogen som sin, något som Birk protesterar emot.I skogen finns både nyttigheter men också faror. Farorna består bland annat av de oknytt som finns där: grådvärgar,vildvittror och den lockande sången från de underjordiska. Där finns också resurser: vitmossa att läka sår, vildhästaratt rida in och välbehövlig mjölk från ett vildsto.

Persongalleri

En tysk uppsättning av Ronja Rövardotter

Ronja Rövardotter

Ronjas ålder framgår inte av boken men när hon skickas ut i skogen avsina föräldrar är det första gången hon är där ensam. Hennes storögdaförundran i början ersätts så småningom av slipad erfarenhet, hon harblivit mer kunnig och mognat: första gången hon lockas av deunderjordiska håller det på att gå illa; andra gången lyssnar hon menkänner inte längre någon lockelse.Första gången hon får se Birk måste hon skratta till. De blir snabbtvänner men Ronja ställs inför en konflikt: hon kan inte säga något tillsin egen far: "Det skulle vara som att slå honom i skallen med en slägga, bara mycket värre, och han skulle bli merförkrossad och mer ursinnig än man någonsin hade sett honom". På vintern möts de långt ner i Mattisborgen därRonja ger honom bröd, ett tecken på kärlek till sin nästa som också används i Mio, min Mio och BrödernaLejonhjärta.

I filmatiseringen gestaltas Ronja av Hanna Zetterberg.

Birk BorkasonBirk föddes samma åsknatt som Ronja. Han är son till Borka och Undis och har alltid fått berättat vilka skitstövlarMattisrövarna är. När Birk och Ronja möts första gången utmanar de varandra genom att hoppa över Helvetesgapettills Birk ramlar och Ronja räddar honom. Birk räddar senare Ronja till livet två gånger - när de underjordiska idimman söker locka Ronja till sig och när hon har fastnat med foten i en håla och anfalls av vildvittror.I filmatiseringen gestaltas Birk av Dan Håfström (även känd som Dick Håfström).

Ronja Rövardotter 55

MattisMattis är Ronjas pappa och rövarhövding. Han bor tillsammans med rövarna, hustrun Lovis och dottern Ronja i enstor borg som delats av ett blixtnedslag. Han är en person med starkt känsloliv, han bubblar av lycka och stolthet dåRonja föds, när han är arg kastar han saker omkring sig och han blir fullständigt rasande när Ronja blir vän medsonen till hans värsta fiende, Borka. När gamle Skalle-Per går bort blir han utom sig av sorg, gråter och slår sig förbröstetNär Mattis upptäcker Ronjas dubbelliv, att i hemlighet umgås med ärkefienden Borkas son Birk uppstår en djupkonflikt dem emellan - dotterns svek mot tingens ordning leder till att han avsäger sig faderskapet. Hon flyr ut iskogen och i Mattisborgen blir inget som förr när Mattis bara tjurar. Med jämna mellanrum kommer budbärare tillgrottan för att hålla dem uppdaterade och en dag sitter Mattis själv utanför grottan och ber henne komma hem.Så långt tillbaka någon kan minnas har det rådit fiendskap mellan Mattisätten och Borkaätten. Båda har alltid försörjtsig som rövare och rånat de resenärer som måste passera genom Rövargången som skiljer Mattisskogen ochBorkaskogen åt, det är i allfall vad Ronja har fått höra. Fogdens knektar jagar Borkarövarna och de bestämmer sigför att lämna sin grotta och flyttar in i Mattisborgens övergivna del.I filmatiseringen gestaltas Mattis av Börje Ahlstedt.

LovisLovis är Ronjas mamma, och Mattis älskade hustru. Hon är i temperamentet raka motsatsen till sin make - lugn,sansad och förståndig. Hon sjunger varje kväll Vargsången, när den sjungs är det natt i Mattisborgen.I filmatiseringen gestaltas Lovis av Lena Nyman.

BorkaRövarhövdingen Borka är ärkefiende till Ronjas pappa Mattis, trots att de var lekkamarater som barn. Även derassläkter har varit fiender sedan urminnes tider. När Borkas son Birk och Mattis dotter Ronja blir vänner gör detta bådeBorka och Mattis ursinniga.I filmatiseringen gestaltas Borka av Per Oscarsson.

UndisUndis är Birks mamma, och Borkas hustru. I filmatiseringen gestaltas Undis av Med Reventberg

Skalle-PerSkalle-Per är Mattis äldsta rövare och framställs som något av en fadersfigur för honom och en farfar för Ronja. Närhan dör blir Mattis utom sig av sorg.I filmatiseringen gestaltas Skalle-Per av Allan Edwall.

Varelser

GrådvärgarGrådvärgarna är otäcka varelser som ofta kommer fram i mörkret och dras till rädsla. Ju räddare man blir, desto flergrådvärgar kommer krypande.

Ronja Rövardotter 56

RumpnissarDe decimeterhöga varelserna är skygga och har svårt att se saker och ting i deras sammanhang. De är, till skillnadfrån grådvärgar och vildvittror, tämligen harmlösa, även om deras inkompetens kan vara frustrerande för den sområkar på dem. De lever i hålor, och man får se sig för så man inte råkar trampa igenom marken så man fastnar medfoten i taket till deras hem, för de kanske inte hjälper en att komma loss, utan betraktar foten som en nyinredningsdetalj.Det vanligaste citatet från en rumpnisse är "Voffor gör di på detta viset?"

VildvittrorVildvittrorna kan tala, de har vassa klor och näbbar och attackerar människor då de vill se blod flyta. Samtidigt är deinte särskilt intelligenta och glömmer snabbt bort ett byte som gömmer sig. De påminner om den grekiskamytologins harpyjor.Vildvittrorna ska inte förväxlas med det mytologiska folket Vittra ur den nordiska folktron.

SpråkMattisrövarna använder massor av färgstarka tillmälen som ”skitstövel”, ”ormyngel”, ”hundhedning”, ”ärkemicklar”,"avedonk" och ”tjyvahund”. Ett återkommande drag är också användandet av det dialekta di, blitt och Mattis kallarsin dotter för Ronja mi och Birk kallar henne söstra mi. Lindgren är också en språklig förnyare, uttrycket Far åtpipsvängen blev känt genom boken. Ronja Rövardotter säger, när hon får veta att Borkarövarna bor på andra sidanHelvetesgapet: "Jämmer och död! Vänta bara tills Mattis får höra det här, då ryker alla Borkarövare åt pipsvängenmed en fjärt!!"

BakgrundLindgren skrev sina första sagor redan på 1930-talet och två av hennes mest kända romaner, Mio, min Mio ochBröderna Lejonhjärta är typiska sagor med en uppgift som ska lösas och en värld uppdelad i ont och gott. Dettasaknas i Ronja Rövardotter. Visserligen finns det faror även i skogen men inte den utstuderade grymheten hos Tengileller riddar Kato. Vad som finns är däremot sagans magiska tretal: tre gånger räddar Ronja och Birk livet påvarandra och tre gånger kommer det besökare till Björngrottan. Här finns också ett rikt galleri av sagoväsen:grådvärgar, rumpnissar, skumtroll och vildvittror. Att berättelsen äger rum i en rövarskog har förmodligen sinförankring i 1800-talets Småland. På den tiden var det nämligen inte ovanligt att rövare höll till i de djupa skogarnaoch rånade sällskap som färdades på de bedrövliga vägarna.- "Det började med att jag såg ett berg, och högt uppe på det en rövarborg och den delade sig plötsligt mitt itu. Vadär det för folk som bor där? tänkte jag. Jo, en rövarfamilj som har en dotter och en annan rövarfamilj som har enson. Romeo och Julia upp i dagen alltså." har Astrid Lindgren berättat. Namnen i boken fick hon från KungligaAutomobilklubbens bilatlas där hon hittade flera bra namn i främst Arjeplogs kommun i södra Lappland: Peljekaisenationalpark, sjön Tjeggelvas, sjön Fjosoken, berget Jutis, byn Joesjö, sjön Labbas samt Anironiarekåtan. [1]

Den svenska utgåvan illustrerades av Ilon Wikland. Hon hade först ritat Ronja med långt mörkt hår och med samisktutseende men det tyckte inte Lindgren om som ville att Ronja skulle ha lockigt hår. De tolv rövarna ritade hon avfrån kunder på Systembolaget. Mattisborgens höga torn är från biskopsborgen i Hapsal i Estland.[2] . På andra språkillustrerades boken ofta av andra och där ser Ronja annorlunda ut.

Ronja Rövardotter 57

Filmatisering

Filmen spelades in på bland annat Haga slottsruin

Lindgren hade börjat skriva boken 1979 och redan innan boken varklar hade hon tillsammans med regissören Olle Hellbom börjat funderahur boken skulle kunna filmatiseras. Våren 1982 hade Hellbom varitsysselsatt med finansieringen, med att hitta medarbetare och en lämpliginspelningsplats när han plötsligt gick bort i juni 1982.

När inspelningarna startade hösten 1983 hade Tage Danielsson tagitöver. Exteriörerna spelades in på Sörknatten i Dalsland , Blåsjön iJämtland, Kungsklyftan i Fjällbacka samt vid Haga slottsruin i Solna.På berget Sörknatten kan man finna platserna där kulissen avMattisborgen stod, "Helvetesgapet" och Björngrottan. Glupafallet(Ristafallet) och där Ronja och Birk flöt nedströms hållande i en björk, ligger i indalsälven, invid Undersåker iJämtlands län. Inomhusscenerna spelades in i studio i Oslo och Stockholm och i Tykarpsgrottan (Mattisborgensölkällare). I juni 1984 var inspelningen klar och filmen hade premiär julen 1984. [3] .

ÖversättningarSpråk, titel, förlag, år för första utgåva [4]

• Bulgariska: Ronja dasscerjata na razbojnik, Narodna mladez, 1986• Danska: Ronja Røverdatter, Gyldendal, 1981• Engelska: Ronia the robber's daughter, Methuen, 1983• Esperanto: Ronjo rabista filino, Inko, 2001 (elektronisk bok)• Estniska: Röövlitütar Ronja, Eesti ramat, 1987• Finska: Ronja ryövärintytär, WSOY, 1981• Franska: Ronya, fille de brigand, Hachette, 1984• Frisiska: Ronja de rôversdochter, AFUK, 1987• Färöiska: Ronja Ránsmansdóttir, AFUK, 1987• Grekiska: Ronia: Η κόρη του Λέστε, Metope, 1982• Grönländska: Piiaasup pania Ronja, Atuakkiorfik, 1994• Hebreiska: 1985• Indonesiska: Ronya anak penyamun, PT Gramedia, 1991• Isländska: Ronja Ræningjadóttir, Mál og menning, 1981• Italienska: Ronja, la figlia del brigante, Mandadori, 1983• Japanska: 山賊の娘ローニャ (Sanzoku no musume Rōnya), Iwanami shoten, 1982• Katalanska: Ronja, la filla del bandoler, Joventut, 1985• Kinesiska: Qiangdao de nü'er, China Times, 1995• Koreanska: 산적의 딸 로냐, 발간, 1999• Kroatiska: Ronja Razbojnička kći, Znanje, 1996• Lettiska: Ronja - laupitäja meita, Liesma, 1989• Litauiska: Ronja plésiko dukté: apysaka, Vaga, 1985• Nederländska: Ronja de roversdochter, Ploegsma, 1982• Norska: Ronja Røverdatter, Damm, 1981• Polska: Ronja córka zbójnika, Nasza ksiegarnia, 1985• Portugisiska: Ronia filha de ladrão, Querco, 1984• Ryska: Ronja, dotj razbojnika, Detskaja literatura, 1987• Samiska: Ronjá Rievvárnieida, Sami girjit, 1983

Ronja Rövardotter 58

• Slovakiska: Zbojnícka dcéra Ronja, Mladé letá, 1987• Slovenska: Ronja razbojniška hči, Mladinska knjiga, 1985• Spanska: Ronja la hija del bandolero, Juventud, 1985• Thai: 1997• Tjeckiska: Ronja, dcera loupeznika, Albatros, 1987• Tyska: Ronja Räubertochter, Oetinger, 1982• Ukrainska: Ronja, docka rozbijnika, Veselka, 1987• Ungerska: A rabló lány, Móra, 1986• Vietnamesiska: Ro-ni-a con gái tu'óng cu'óp, Nhà xuát bán giáo duc, 1993

Referenser[1] Kerstin Ljunggren: Läs om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992, sid. 64. ISBN 91-29-62023-6.[2] Birgitta Westin: Susanna Hellsing: Ilon Wikland - flickan som kunde rita sagor i "Allrakäraste Astrid. En vänbok till Astrid Lindgren", Rabén

& Sjögren, Stockholm 2001, sid. 108. ISBN 91-29-65285-5.[3] Petter Karlsson och Johan Erséus: Från Snickerboa till Villa Villekulla - Astrid Lindgrens filmvärld, Forum, Stockholm 2004, sid. 172-195.

ISBN 91-37-12365-3.[4] Kerstin Kvint: Astrid i vida världen, Kvints, Stockholm 1997, sid. 159. ISBN 91-88374-16-5.

Externa länkar• Officiell webbplats (http:/ / www. astridlindgren. se/ ronja/ index. htm)• Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby (http:/ / www. alv. se)• (http:/ / www. imdb. com/ title/ tt0088015/ )

Astrid Lindgren-filmer

Den gamle by i Århus fick föreställa staden i Törnrosdalen närBröderna Lejonhjärta filmatiserades.

Astrid Lindgrens filmer är filmer och TV-serier baseradepå Astrid Lindgrens berättelser. Några som återkommit imånga av filmerna är kompositören Georg Riedel,regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall.

Astrid Lindgren själv har skrivit manus och sångtexter tillde flesta av de filmer som gjorts baserade på hennes verk.Hon har nästan alltid varit med på inspelningsplatserna ochgodkänt. Liksom hon hade tydliga ståndpunkter bådepolitiskt och allmänmänskligt ville hon också att hennesfilmer skulle följa hennes moraliska syn. Hon var längeemot animerade filmversioner av sina böcker, samtgodkände bara i viss mån produktion och försäljning avleksaker och dylikt (merchandise) efter hennes figurer.

Astrid Lindgren-filmer 59

Filmer och TV-serier• 1947 – Mästerdetektiven Blomkvist

• 1949 – Pippi Långstrump

• 1953 – Mästerdetektiven och Rasmus• 1955 - Luffaren och Rasmus• 1956 - Rasmus, Pontus och Toker

• 1957 – Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt• 1960 - Alla vi barn i Bullerbyn (TV-serie i 13 avsnitt) [1]

• 1964 - Vi på Saltkråkan (TV-serie i 13 avsnitt)• 1964 - Tjorven, Båtsman och Moses [2]

• 1965 - Tjorven och Skrållan [2]

• 1966 - Tjorven och Mysak [2]

• 1966 - Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr (TV-film)• 1967 - Skrållan, Ruskprick och Knorrhane [2]

• 1969 - Pippi Långstrump (TV-serie i 13 avsnitt) [3]

• 1970 - Pippi Långstrump på de sju haven [4]

• 1970 - På rymmen med Pippi Långstrump [4]

• 1971 – Emil i Lönneberga

• 1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga• 1973 - Emil och griseknoen• 1974 - Världens bästa Karlsson

• 1977 – Bröderna Lejonhjärta• 1979 - Du är inte klok, Madicken• 1980 - Madicken på Junibacken [5]

• 1981 – Rasmus på luffen

• 1984 – Ronja Rövardotter• 1986 - Alla vi barn i Bullerbyn• 1987 - Mer om oss barn i Bullerbyn

• 1987 – Mio min Mio [6]

• 1988 – Allra käraste syster (kortfilm)• 1988 - Godnatt, herr luffare! (kortfilm)• 1989 - Gull-Pian (kortfilm)• 1989 - Hoppa högst (kortfilm)• 1989 – Kajsa Kavat (kortfilm)• 1989 - Inga rövare finns i skogen (kortfilm)• 1989 - Peter och Petra

• 1990 – Nils Karlsson Pyssling• 1990 - Nånting levande åt Lame-Kal (kortfilm)• 1990 - Pelle flyttar till Komfusenbo (kortfilm)• 1992 – Lotta på Bråkmakargatan• 1993 - Lotta flyttar hemifrån• 1996 - Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt

• 1997 – Kalle Blomkvist och Rasmus

Astrid Lindgren-filmer 60

Animerade filmatiseringar• 1968 - Малыш И Карлсон ("Malysj I Karlson", Sovjetunionen)• 1970 - Карлсон вернулся ("Karlson vernulsia", Sovjetunionen)• 1997 – Pippi Långstrump (Kanada/Tyskland/Sverige)• 1998 - Pippi Långstrump (TV-serie i 26 avsnitt, Kanada/Tyskland/Sverige)• 2002 – Karlsson på taket (Norge/Sverige)• 2002 - Karlsson på taket (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)Anmärkning:• Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer - bland dessa märks

speciellt Pippi i Söderhavet som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.

Utländska spelfilms-filmatiseringar• 1976 - Priklyucheniya Kalle-syschika (Sovjetunionen, närmare bestämt Litauen - se vidare [38])• 1978 - Rasmus brodjaga (Sovjetunionen - se vidare [39])• 1982 - Пеппи Длинныйчулок ("Peppi Dlinnyjtjulok", TV-film, Sovjetunionen)• 1985 - Emila nedarbi (TV-film, Lettland)• 1985 - Pippi Långstrump (TV-film, USA)• 1988 - Pippi Långstrump - Starkast i världen (USA)

Referenser[1] Delar av den 13 avsnitt långa TV-serien från 1960 finns även ihopklippt till två långfilmer; Alla vi barn i Bullerbyn' från 1960 (bestående av

tre avsnitt) och Bara roligt i Bullerbyn från 1961 (bestående av fyra avsnitt).[2] De fyra långfilmerna om Saltkråkan har under namnet Så här går det till på Saltkråkan även sänts som en TV-serie i 12 avsnitt. Denna serie

är alltså inte att sammanblanda med den ursprungliga serien, Vi på Saltkråkan, som består av 13 avsnitt. Delar av ursprungsserien har ävenklippts ned till en långfilm, även den kallad Vi på Saltkråkan, som fick premiär 1968.

[3] 1973 klipptes delar av TV-serien Pippi Långstrump samman och släpptes som en långfilm under titeln Här kommer Pippi Långstrump.[4] Flertalet av filmerna har även visats i klippt skick, som TV-serier. Det är dock endast dessa tre produktioner som är skapade för serieformatet.[5] Filmen bygger på den 6 avsnitt långa TV-serien som sändes för första gången hösten 1979.[6] Mio, min Mio från 1987 var ett sovjetiskt-svenskt-norskt-brittiskt samarbete, regisserat av den sovjetiske regissören Vladimir Grammatikov,

med bland annat Christopher Lee i rollen som Riddar Kato.

Artikelkällor och författare 61

Artikelkällor och författareAstrid Lindgren  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12816598  Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, AgatonSax, Ainali, Aker, Alekos, Allexim, Alvin, Andejons, Andreas, AnnaBaldestarde, Annika64, Arvelius, Athn, B****n, Bensin, Bergsten, Bero, Biills, Bjohan, BjörnF, Bloondiieenn, Bluescan, Bojin, Bonne1978, Bord, BrDead, Caesar, Calandrella, Calle, Castrup,Chibbbyy, Chincoteague, CodeGeneratR, CommonsDelinker, Cultisistan, Daedalus, Dcastor, Den fjättrade ankan, Dh8b, Diupwijk, E.G., E23, EMW, Edaen, Eetvartti, Elinnea, Elis 91, Eribro,Essin, Ettrig, Evalowyn, Fannelis, Fernbom2, Filmer, Fluff, Fred J, Fredde 99, FredrikT, Frökennostalgi, FöredettaMH, Galnatuppen, GameOn, Grillo, Gunnar Larsson, Hahah 1337, Hallabro,Hannibal, Hashar, Hedning, Hjärter, Holger.Ellgaard, Huggorm, Hulk, Idunius, Ihwar2000, Ilovecome, Isthmus, Jackob, Janders, Janee, Jlundqvi, Johan Dahlin, Johan zhe, Johna, Jono, Joofn,Josve05a, Jsdo1980, Julle, Kaare, Kaka90, Kontrapunktus, Kristaga, Kruosio, Krusbäret, L Haglund, LA2, Lamré, Lars Törnqvist, Lavallen, Laxskinn, Lelle1987, Liftarn, Linda Fagerström,Litany, LittleGun, Lojak, Lokal Profil, Lolnub, Lord Pelle, Lsj, Luttrad, MBargo, Madfan87, MagnusA, Magol, Marcustisk, Miaow Miaow, Micke, MickeLundin, Mimarob, Moralist, Mr Bullitt,NH, Natox, Nescionomen, Nicke L, Nirmos, Nitramus, Nordelch, Nostalgia, Oddjob, Ojojoj2, Orland, Ossi, Patrik77, Peter Isotalo, Petter Strandmark, Philippos, Pjär80, Pontus, Pontuz, Pralin,Ptunen, Purre84, ReDefiner, Rex Sueciæ, Riddle12345, Riggwelter, Rogper, Rolf B, Ronja Addams-Moring, Rosp, Rudolf 1922, Sadfcsdavs, Savaa, Scooba, Scuzzer, Sendelbach, Sjö, Skorpan,Softssa, Sollentuna, Spaceflower, Spidermine, StefanB, Sten André, Stenas, Stendahl, Stigfinnare, Suz, Swana, SweJohan, Tegel, Thuresson, Thurs, Tor Englund, Torvindus, Tpb, Tulpan,Tåggas, Ufinne, Vatten, Velma, Vints, Vogler, Wasell, WeRon, Wolfgangus Mozart, Yger, Yvwv, Zoticus, Ämannenj, 333 anonyma redigeringar

Pippi Långstrump  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12753601  Bidragsgivare: -nothingman-, Abu ari, Adamkooo, Alers, Ankara, Bensin, Bero, Blanka, Bob A, Boberger,Bomkia, Bongoman, Carl Steinbeißer, Celsius, Davidjj, Dcastor, Dh8b, Diupwijk, Dr Fredrik Haeffner, Duckwing, E70, Egon Eagle, Elinnea, Entheta, Essin, Farejobaldo, GameOn, Grillo, Habj,Hakanand, Henkeboj, Hobe, Huggorm, Idunius, ItsTheTruth, Janee, Jlundqvi, Jonek, Josve05a, Jsdo1980, Julle, Juve82, Kasper2006, Kink95, Kruosio, Krusbäret, Kyllo, LX, Lars Törnqvist,Lojak, Ludde23, MagnusA, Magol, Mamma12, Mankash, Martin.agren, MickeLundin, Mimarob, Mkh, Motståndsmannen, Muneyama, Mux, Nicke L, Nsaa, Obelix, Oblaserad, Piero Japan,Pjär80, Poya f, Qlql, Ranveig, ReDefiner, Rex Sueciæ, Rhodo, Ricjac, Rtap0, Sakala, Simson, Sofokles, Softssa, Solkoll, Spaceflower, Spiff, St Leif, StefanB, Stigfinnare, Strangnet, Tegel,Tetraedycal, Thoasp, Thuresson, Tjaba, Tom andersson, Torvindus, Tournesol, Vivo, Väsk, Wasell, Wikimalte, Yger, Zeck, Zoticus, Åke Persson, 148 anonyma redigeringar

Kalle Blomkvist  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427726  Bidragsgivare: Bellatrix, Dcastor, E70, Elinnea, Fluff, Gegik, Grön, Habj, Ion-5, J 1982, Mats A,Motståndsmannen, Mr Bullitt, Mux, Nicke L, Petter Strandmark, Pralin, Sannab, Silvonen, Spaceflower, Thuresson, Torvindus, Zoticus, 21 anonyma redigeringar

Barnen i Bullerbyn  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12082883  Bidragsgivare: Absalon, Dcastor, Elinnea, Inteloutside2, Jacce, Janee, Jordgubbe, Krusbäret, Lord Pelle,Lovanski, Mimarob, Ntb, Obelix, Pjär80, Ranveig, Reinhart, Torvindus, Yvwv, Zoticus, 20 anonyma redigeringar

Nils Karlsson Pyssling  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427755  Bidragsgivare: Aner, C0oL 91, Elinnea, J 1982, Jsdo1980, Lommalisa, Mkh, Moralist, Natox, Pjär80,Tournesol, Wasell, 14 anonyma redigeringar

Kajsa Kavat  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427737  Bidragsgivare: Annika64, CHG, Hjärter, J 1982, Pjär80, TheEngineer, Yvwv, 8 anonyma redigeringar

Mio, min Mio  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12647661  Bidragsgivare: Andejons, Bensin, Caesar, Calandrella, Civilspanaren, Crocuta, Dcastor, E.G., Elinnea, FöredettaMH,GoldSnake, Honken91, Icea, Isthmus, J 1982, LA2, Law, Litany, Lord Pelle, Lundgren8, Moralist, Myskoxen, NERIUM, Nicke L, Nordelch, Obelix, Petter Strandmark, Pjär80, Pralin,Stigfinnare, TKU, Tegel, Thuresson, Torvindus, Trileia, Twincinema, Warrakkk, 35 anonyma redigeringar

Karlsson på taket  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12559257  Bidragsgivare: Calandrella, Elinnea, Essin, Greverod, Holger.Ellgaard, HolyCow, Huggorm, J 1982, LarsTörnqvist, Linndidde, Lord Pelle, Lotus den rätte, Ludde23, MagnusA, Mulno, Nicke L, Pjär80, Ranveig, Riggwelter, Servant Saber, Sjö, Spito, Th33, Urbourbo, Väsk, Zoticus, 25 anonymaredigeringar

Rasmus på luffen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427748  Bidragsgivare: Andres, Dcastor, DrBizzar0, Elinnea, Eskildalenius, Habj, J 1982, Janee, Jonek, Jono, LarsTörnqvist, Pjär80, Riggwelter, Rosp, Rumpanlite, Sadfcsdavs, Softssa, Zoticus, 10 anonyma redigeringar

Lotta på Bråkmakargatan  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427721  Bidragsgivare: Elinnea, Idunius, J 1982, Nysalor, Pjär80, Rosp, Thoasp, Zoticus, 5 anonymaredigeringar

Madicken  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12427650  Bidragsgivare: Dcastor, Elinnea, Essin, FilipFilip, Hejkompis, Huggorm, J 1982, Jacob Lundberg, Janee, Jonek,Krusbäret, Lojak, Lolloo, MagnusA, MajaDalarna, Perolinka, Pjär80, Riggwelter, Sollentuna, Tegel, Thoasp, Thuresson, Torvindus, Vatten, Yvwv, Zoticus, 40 anonyma redigeringar

Emil i Lönneberga  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12854544  Bidragsgivare: Admirał Bum, Al Pereira, Ankara, Arnef, B****n, BjörnBergman, Caesar, CommonsDelinker,Damast, Dcastor, Ean, Edaen, Elinnea, Grotte, Hasse JH, Hellqvist, Holger.Ellgaard, Huggorm, Idunius, J 1982, Jacob100, Janee, Jeff, Jerra karakas, Jkl, Jonek, Jsdo1980, Krusbäret, Kurtan, LarsTörnqvist, MagnusA, Marxmax, Mats A, Nicke L, Nordelch, Pjotr'k, Pjär80, Skvattram, Strangnet, Thuresson, Tournesol, Yvwv, Zoticus, 54 anonyma redigeringar

Saltkråkan  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12133443  Bidragsgivare: Andejons, Bergsten, Bruno Rosta, Christian47, Dh8b, E70, Elinnea, Essin, Flinga, Grön, Hejkompis,HelgeStenstrom, Hellqvist, Huggorm, J 1982, Jantangring, Jojan, Jordgubbe, Krusbäret, Kyllo, LX, Law, Law måste bli litet klokare, Mats A, Orvarmanne, Paracel63, Pjär80, Riggwelter,Sakletare, Sarnholm, Softssa, Starre, Tomas e, Tåggas, Zaphod, Zoticus, 32 anonyma redigeringar

Bröderna Lejonhjärta  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12647898  Bidragsgivare: -nothingman-, 911029, Akronym, Andreas Rejbrand, Ankarsten, Bellatrix, Bensin,Bibelman, Blackcreek, Chirlu, Civilspanaren, Cl5z, Damast, Dan Pettersson, Dcastor, Disastermate, Diupwijk, E70, Elinnea, Elis 91, Evalowyn, Fluff, Gustafsson.b, Hejkompis, Huggorm,Höstblomma, Icea, Isthmus, J 1982, Jacob Lundberg, Jalf17, Johan.holmberg@home.se, Jono, Kristaga, Krusbäret, Lars Törnqvist, Lolloo, Lommalisa, Lord Pelle, Lsj, MBargo, MHedman, MatsA, Mr Bullitt, NERIUM, Nicke L, Nisse VII, Njaelkies Lea, Pjär80, Popperipopp, Pralin, Ptunen, Riddle12345, Riggwelter, Ronja Addams-Moring, Sannab, Spito, StefanB, Stigfinnare,Strangnet, Suz, Tamasis, Tanzania, Taotriad, Tegel, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Twincinema, Vints, Vogler, Xenus, Yger, Yvwv, Zoticus, 83 anonyma redigeringar

Ronja Rövardotter  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12816763  Bidragsgivare: -nothingman-, Aggepanken, Annika64, Arkaisk, Bellatrix, BiblioteKarin, BjörnBergman,Bopper93, Bruno Rosta, Caesar, Dcastor, E70, Ejnarr, El Maco, Elinnea, Flinga, Grillo, Gul, Habj, Hellqvist, Herr X, Hjb981, Islander, J 1982, Jlandin, Jojan, Jonek, Jonny Hansson, Jorva,Kurtan, Kyllo, LA2, LX, Lamré, Lillefjant, Lord of Konrad, Lovanski, MagnusA, Malte666, Marcinek, Moralist, Myskoxen, Nicke L, Nisse VII, Nordelch, Petter Strandmark, Pjär80, Premium,Pwa66, Riggwelter, Rogper, Rosp, Sannab, Skalman, Softssa, Spidermine, StefanB, Sten André, SweJohan, Tegel, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Wasell, WeRon, Xenus, Yvwv, 97 anonymaredigeringar

Astrid Lindgren-filmer  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12505649  Bidragsgivare: Calandrella, Hejkompis, Herr X, J 1982, MagnusA, MartinAsplund, Zoticus, 16 anonymaredigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 62

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareBild:Lindgren 1960.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lindgren_1960.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Holger.EllgaardFil:Lindgren 1923.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lindgren_1923.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Chr. WidénFil:Astrid Lindgren 1924.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Astrid_Lindgren_1924.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Fred J, Grillo, J 1982, Mirgolth, 1anonyma redigeringarFil:Dalagatan 2008c.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Dalagatan_2008c.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: User:Holger.EllgaardFil:Astrid lindgren skulptur.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Astrid_lindgren_skulptur.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Original uploader was Hedning atsv.wikipediaFil:Dalagatan 2008a.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Dalagatan_2008a.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: User:Holger.EllgaardFil:Lindgren Filmstaden.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lindgren_Filmstaden.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare:User:Holger.EllgaardFil:Briefmarke Astrid Lindgren.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Briefmarke_Astrid_Lindgren.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Deutsche Post AGFil:Sagornas död.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sagornas_död.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: GalnatuppenFil:Pippi Langstrumpf Pippi Longstocking.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pippi_Langstrumpf_Pippi_Longstocking.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: KungfumanFil:Villa villekulla.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Villa_villekulla.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:FragwürdigFil:Astrid Lindgrens World Kling & Klang.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Astrid_Lindgrens_World_Kling_&_Klang.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Bidragsgivare: Mads Bødker from Copenhagen, DenmarkBild:Vimmerby, den 23 juni 2008, bild 19.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vimmerby,_den_23_juni_2008,_bild_19.jpg  Licens: Creative CommonsAttribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: User:VästgötenImage:Riddaren rider, John Bauer 1914.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Riddaren_rider,_John_Bauer_1914.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Thuresson, 1anonyma redigeringarImage:Eilean donan castle.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Eilean_donan_castle.JPG  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare:User:MoralistFil:Karlsson vom Dach.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Karlsson_vom_Dach.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare:User:Holger.EllgaardFil:Russia stamp 1992 №18.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Russia_stamp_1992_№18.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:MarilunaFil:Flag of Sweden.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sweden.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Jon Harald SøbyFil:Den gamle by 2.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Den_gamle_by_2.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: User:Nico-dkFil:Weissmann FBH 2004 Ens.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Weissmann_FBH_2004_Ens.jpg  Licens: Free Art License  Bidragsgivare: User:WeissmannFil:Hagaparken slottsruin 1.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hagaparken_slottsruin_1.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare:User:Holger.Ellgaard

Licens 63

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/