att arbeta med text i naturvetenskap och matematik med … · 2009-12-03 · meta hylén,...

Meta Hylén, Sollentuna kommunMeta Hylén, Sollentuna kommun

Måste vi skriva också?Måste vi skriva också?Att arbeta med text i naturvetenskap Att arbeta med text i naturvetenskap

och matematik med flerspråkiga elever och matematik med flerspråkiga elever i skolår 4 och 5i skolår 4 och 5

Meta HylénMeta Hylén


Min historiaMin historia

Klasslärare 1987 Klasslärare 1987 –– 20002000

Ansvarig för naturvetenskaplig inriktning för skolår 4Ansvarig för naturvetenskaplig inriktning för skolår 4--6 under 6 under 2000 2000 –– 2004, en NO2004, en NO--verkstad, arbetsområde på Järva och verkstad, arbetsområde på Järva och en skolträdgården skolträdgård

NO/NO/mama ––lärare på Sollentuna International School + lärare på Sollentuna International School + Töjnaskolan 2004 Töjnaskolan 2004 ––

Lärare på SIS och projektledare för fortbildning i Sollentuna Lärare på SIS och projektledare för fortbildning i Sollentuna kommun i språkutvecklande arbetssätt 2007kommun i språkutvecklande arbetssätt 2007--

Utbildning i genrepedagogik 7,5 Utbildning i genrepedagogik 7,5 hphp 20072007


”En av skolans viktigaste uppgifter är att bygga broar mellan vardagskunskaper och skolkunskaper och mellan vardagsspråk och skolspråk! I klasser med elever med olika social och kulturell bakgrund, med skiftande omvärldskunskaper och erfarenheter av det språk som används i skolan utgör detta naturligtvis en stor utmaning. ”

ur ”Det hänger på språket”Inger Lindberg


Vad innehåller Vad innehåller NvNv och och TkTk i år 4i år 4--5?5?

ÄmnetÄmnet

Läsa av verklighetenLäsa av verklighetenIdéhistoriaIdéhistoriaExperimentera och Experimentera och

konstruera =konstruera =Läsa/lyssna på instruktionerLäsa/lyssna på instruktionerHämta materialHämta materialUtföra enligt instruktionUtföra enligt instruktionAnteckna resultatAnteckna resultatDra slutsatserDra slutsatserDiska o sortera materialDiska o sortera material

SpråkSpråk

Läsa text: faktatextLäsa text: faktatextinstruktioninstruktionåtergivande textåtergivande text

Skriva text: rapportSkriva text: rapportbeskrivande textbeskrivande textförklarande textförklarande text

Förstå och använda Förstå och använda ämnesspecifika begrepp ämnesspecifika begrepp för material och för material och fenomen fenomen


Vad innehåller matematik i år 4Vad innehåller matematik i år 4--5?5?

Matematisk förståelseMatematisk förståelse

ha ha taluppfattningtaluppfattning för 0för 0-- 100 000100 000

förstå och kunna förstå och kunna använda de fyra använda de fyra räknesätten,räknesätten,

enkla bråktal,enkla bråktal,

geometri,geometri,

statistikstatistik

SpråkSpråk

Förstå begreppFörstå begrepp

frågorfrågor

Läsa beskrivande textLäsa beskrivande text

instruktion instruktion

Diskutera resultatDiskutera resultat

Förklara sina tankarFörklara sina tankar


Språkutvecklande arbetssättSpråkutvecklande arbetssätt

GenrepedagogikGenrepedagogik

StöttningStöttning


Uppgifter som är mer kognitivt krävande men med stöd i kontexten.

Uppgifter som är kognitivt enkla men med stöd i kontexten

Krävande uppgifter och inget stöd i kontexten

Kognitivt enkla uppgifter utan stöd i kontexten.

A

B C

D

Cummins fyrfälts- modell

Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgrad

Kontext- reducerad

Kontext- bunden


Planering under åretPlanering under året

Teman Teman

Språket i ämnet/tematSpråket i ämnet/temat

Aktiviteter i tematAktiviteter i temat

MaterialMaterial

Grovt tidsschemaGrovt tidsschema


Planerade aktiviteter

Hitta språket

Samtal ”vad vet Samtal ”vad vet du?” runt bilddu?” runt bild

Lyssna, prataLyssna, prata

filmfilm Se, lyssna, Se, lyssna, antecknaanteckna Skriva egna intryckSkriva egna intryck

pararbetepararbeteSamtal om filmSamtal om film Lyssna, prataLyssna, prata


Introduktion av ett tema/arbetsområdeIntroduktion av ett tema/arbetsområde

Vilken förförståelse har eleverna?Vilken förförståelse har eleverna?

Bild, Bild,

Föremål,Föremål,

DemonstrationsDemonstrations--experimentexperiment

FrågeställningFrågeställning

Samtal, skriva upp begrepp som nämns i samtaletSamtal, skriva upp begrepp som nämns i samtalet


Samtalet i klassrummet Samtalet i klassrummet –– en en nyckelfråganyckelfråga

Det flerstämmiga klassrummet Det flerstämmiga klassrummet Olga Olga DystheDysthe

Sakta ner samtalet Sakta ner samtalet P.GibbonsP.Gibbons

IRF IRF –– initiativeinitiative, , responseresponse, feedback , feedback finns kvar men vi behöver bredda repertoaren. finns kvar men vi behöver bredda repertoaren.

P GibbonsP Gibbons


Klipp från klassrummetKlipp från klassrummet

Kan du berätta för x vad vi gjorde förra Kan du berätta för x vad vi gjorde förra lektionen när han var sjuk?lektionen när han var sjuk?

Vad ser ni?Vad ser ni?

Skriv ner vad du kommer att tänka på när du Skriv ner vad du kommer att tänka på när du hör....hör....

Jag vill höra fler åsikter, vad tänker du?Jag vill höra fler åsikter, vad tänker du?

Fundera på vad du tror, diskutera med din Fundera på vad du tror, diskutera med din bänkkamrat och skriv ner vad ni kommer bänkkamrat och skriv ner vad ni kommer överens om överens om


Exempel på samtal

L: Kan du beskriva vad en kvadrat är?

E: En fyrkant med fyra lika långa kanter.

L: Just det. En rektangel med fyra lika långa sidor.


Exempel 2L: Kan du beskriva vad en kvadrat är?E: En fyrkant.L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde vi för ord igår?E: En rek….E2: En rektangel.E: En rektangel.L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat?E: Den har lika långa kanter.L: Vi använde ett annat ord för kanter igår. E: Den har lika långa sidor. L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med …E: …fyra lika långa sidorL: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.

Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!!E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.


Måste vi skriva?Måste vi skriva?

” Det räcker inte med själva övningen. Det är ” Det räcker inte med själva övningen. Det är lärdomen av den som är viktig.”lärdomen av den som är viktig.”

”.. eleverna behöver befästa det de har lärt sig ”.. eleverna behöver befästa det de har lärt sig med ord. Då får de hjälp att förstå och få tillgång med ord. Då får de hjälp att förstå och få tillgång till en kunskapsrelaterad diskurs.”till en kunskapsrelaterad diskurs.”

Pauline Gibbons i ”Stärk språket, stärk lärandet”Pauline Gibbons i ”Stärk språket, stärk lärandet”


Cirkelmodellen Cirkelmodellen

Fas 1: Bygga upp kunskap om fältet

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder

Fas 3: Skriva en

gemensam text

Fas 4: Skriva en

individuell text


Arbete med cirkelmodellenArbete med cirkelmodellen Tema:Tema:Hasselmusen och andra vilda djur i Sverige

•• Bygga fältet med hjälp av kunskaper från andra Bygga fältet med hjälp av kunskaper från andra arbetsområden.arbetsområden.Pararbete runt bilder på naturtyperPararbete runt bilder på naturtyperGemensam sammanställning av vilda djur i SverigeGemensam sammanställning av vilda djur i Sverige

•• Analys av en textförebild, en faktatext med berättande Analys av en textförebild, en faktatext med berättande drag. drag.

•• Skapa en gemensam text av specialorden. Skapa en gemensam text av specialorden.

•• Arbeta med hyperteman (underrubriker) genom en Arbeta med hyperteman (underrubriker) genom en gemensam tankekartagemensam tankekarta

•• Välja djur och samla fakta i par eller liten gruppVälja djur och samla fakta i par eller liten grupp•• Skriva text i samma gruppSkriva text i samma grupp•• Berätta för varandraBerätta för varandra


HasselmusenHasselmusen lever i södra Sverige. Den lever i hagen och klänger i täta hassel- och enbuskar. Den letar efter hasselnötter. Den håller nöten med framtassarna och knaprar hål i skalet. Den äter upp kärnan och sedan kilar den vidare i busken. Den tycker också om bark och knoppar från grenarna.

Hasselmusen är mellan 6 och 9 cm lång. Pälsen är gulröd och svansen är luden.Hasselmusen bygger små runda bon uppe i buskarna. Där föder honan 2-4 ungar på sommaren.På vintern sover flera hasselmöss tillsammans i boet och vaknar när majsolen väcker dem. De har djup vintersömn och kallas för sovmus.


Beskrivande text/faktatextHasselmusen lever i södra Sverige. Den lever i hagen och klänger i täta hassel- och enbuskar.

(AllmännaUpplysningar)Livsmiljö

Den letar efter hasselnötter. Den håller nöten med framtassarna och knaprar hål i skalet. Den äter upp kärnanoch sedan kilar den vidare i busken. Den tycker också ombark och knoppar från grenarna.

(Karaktäristik)Utseende

Hasselmusen är mellan 6 och 9 cm lång. Pälsen är gulröd och svansen är luden.

(Karaktäristik)Föda

Hasselmusen bygger små runda bon uppe i buskarna. Därföder honan 2-4 ungar på sommaren

(Karaktäristik)Ungar, bo

På vintern sover flera hasselmöss tillsammans i boet och vaknar när majsolen väcker dem. De har djup vintersömn och kallas för sovmus.

KaraktäristikAndra beteendeh

KaraktäristikFiender/Skydd

Beskrivande text/faktatextBeskrivande text/faktatext


TankekartaTankekarta

2) 2) utseende, storlek

1) livsmiljö

3) 3) föda

4) 4) ungar6) fiender

5) 5) skydd

Djurets namn


ResultatResultat

•• Pararbete är bra för självkänslan för många och gör Pararbete är bra för självkänslan för många och gör arbetet lustfyllt.arbetet lustfyllt.

•• Eleverna lär sig strukturen i genren mycket snabbt.Eleverna lär sig strukturen i genren mycket snabbt.

•• Tankekartan fungerar som en arbetsform för Tankekartan fungerar som en arbetsform för underrubriker.underrubriker.

•• Bra texter som eleverna är mycket nöjda med. Bra texter som eleverna är mycket nöjda med.

•• Många producerar mer än de skulle gjort utan den Många producerar mer än de skulle gjort utan den tydliga formen.tydliga formen.


Elevtext om rävenElevtext om räven

Räven bor i hela landet t.ex i skog och fjällbygd.Räven bor i hela landet t.ex i skog och fjällbygd.Den kan bli upp till 60Den kan bli upp till 60--90cm och den väger 590cm och den väger 5--7kg. Den 7kg. Den kan bli ca 10 år gammal. Färgen på räven är rödbrun, kan bli ca 10 år gammal. Färgen på räven är rödbrun, svansen är vit på spetsen.svansen är vit på spetsen.Dom är allätare. De äter redan döda djur och dom äter Dom är allätare. De äter redan döda djur och dom äter större insekter.större insekter.Efter 3Efter 3--4 veckor så leker ungarna utanför lyan. Ungarna 4 veckor så leker ungarna utanför lyan. Ungarna är blinda 10är blinda 10--12 dagar. De föds i april12 dagar. De föds i april--maj. Då kommer maj. Då kommer 44--8 ungar.8 ungar.Förr var varg, örn och lo fiender till räven men nu har Förr var varg, örn och lo fiender till räven men nu har inte räven fiender.inte räven fiender.Den skyddar sig med sina tänder. Den skyddar sig med sina tänder.


Elevtext om lämmelnElevtext om lämmeln

De bor på kalfjäll och i barrskogen.De bor på kalfjäll och i barrskogen.Längd ca 15cm och 1,5cm svans.Längd ca 15cm och 1,5cm svans.De har knubbiga och korta ben. De äter nästan allt t.ex De har knubbiga och korta ben. De äter nästan allt t.ex växter, gräs, frön, örter, mossa och ris. Lämmeln föder växter, gräs, frön, örter, mossa och ris. Lämmeln föder ungar flera gånger om året. ungar flera gånger om året.

Deras fiender är fåglar, rävar och vesslor. Deras fiender är fåglar, rävar och vesslor. SnötaketSnötaket skyddar dem för storm och kyla.skyddar dem för storm och kyla.


Näbb Fötter Föda Boplats Flyttar eller stannar

Småfåglar

Rovfåglar

Vadare

Sjöfåglar

Hackspett

FågelmatrisFågelmatris


HemHem-- och expertgrupperoch expertgrupper

Eleverna blir ”experter” i expertgrupper genom att Eleverna blir ”experter” i expertgrupper genom att gemensamt läsa in fakta, formulera med egna ord och gemensamt läsa in fakta, formulera med egna ord och berätta för sin hemgrupp.berätta för sin hemgrupp.

I hemgruppen har alla olika expertområden. Gruppen I hemgruppen har alla olika expertområden. Gruppen löser uppgifter med hjälp av varandras expertkunskap.löser uppgifter med hjälp av varandras expertkunskap.

Eleverna måste producera språk eftersom det finns ett Eleverna måste producera språk eftersom det finns ett informationsglapp som bara de kan fylla i.informationsglapp som bara de kan fylla i.


Sex faktafält om blodet

Blodomlopp Stora kretsloppet Lilla kretsloppet

Blodet pumpas runt i kroppen Blodet pumpas runt i kroppen av hjärtat. Det rinner i av hjärtat. Det rinner i blodådror som finns överallt i blodådror som finns överallt i kroppen.kroppen.Blodet transporterar syre och Blodet transporterar syre och näringnäring

Blodet kommer till hjärtat från Blodet kommer till hjärtat från lungorna och har med sig syre. lungorna och har med sig syre. Det pumpas ut i kroppen och Det pumpas ut i kroppen och lämnar syre i alla celler.lämnar syre i alla celler.Det tar med koldioxid som är Det tar med koldioxid som är cellernas sopor tillbaka till cellernas sopor tillbaka till hjärtat. hjärtat.

Blodet pumpas från hjärtat till Blodet pumpas från hjärtat till lungorna. Där lämnar det lungorna. Där lämnar det koldioxid och hämtar nytt syre koldioxid och hämtar nytt syre som ska ut till kroppens celler.som ska ut till kroppens celler.

röda blodkroppar vita blodkroppar blodplättar

Finns i blodet och gör blodet Finns i blodet och gör blodet rött. Transporterar syre.rött. Transporterar syre.

Skyddar kroppen mor Skyddar kroppen mor sjukdomar. Äter bakterier.sjukdomar. Äter bakterier.

Blodplättarna gör att blodet Blodplättarna gör att blodet stelnar i ett sår. De är mindre stelnar i ett sår. De är mindre än andra blodkroppar.än andra blodkroppar.


Vattnet på jorden rött = verb

Allmänna upplysningar

Vatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord. Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller vatten. Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär.

KaraktäristikOlika typer av vatten

Vattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten. Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav. Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön som ligger vid Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är ett vatten som vi kan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden som grundvatten.

KaraktäristikMycket vatten

Det finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är den nästan helt blå på grund av allt vatten. Bara en liten del av allt vatten på jorden går att dricka.

KaraktäristikInget vatten är nytt

Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är heller nytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före dinosauriernas tid och det kommer inte att försvinna.

KaraktäristikVatten cirkulerar

Vattnet på jorden rör sig i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna, växtligheten och allt som lever.

Karaktäristik Den totala mängden vatten

Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det blir översvämningar eller torka på vissa platser beror på att det av olika skäl finns mer eller mindre vatten där just då.


Ämnesneutrala ordÄmnesneutrala ord

Allmänspråkliga frekventa ordAllmänspråkliga frekventa ord: : ha, vara, komma, exempel, mångaha, vara, komma, exempel, många

Allmänna, ofta abstrakta ordAllmänna, ofta abstrakta ord: : utbredning, föremål, resurser, påverka, utbredning, föremål, resurser, påverka, bilda, motsvara, avta, omvandlabilda, motsvara, avta, omvandla


Ämnesrelaterade ordÄmnesrelaterade ord

AllmänspråkligaAllmänspråkliga: stelna, blanda, material, : stelna, blanda, material, lösning, lösning,

Ämnesspecifika:Ämnesspecifika: matsmältning, matsmältning, blodomlopp, fotosyntes, vulkanutbrott, gro, blodomlopp, fotosyntes, vulkanutbrott, gro, atomatom


MatematikMatematik

Konkret och elevnära så långt det är möjligtKonkret och elevnära så långt det är möjligt

Prata mycket, arbeta mycket tillsammansPrata mycket, arbeta mycket tillsammans

Bryt ner begreppen, sakta ner samtalet Bryt ner begreppen, sakta ner samtalet

Arbeta i par med uppgifter av olika slagArbeta i par med uppgifter av olika slag

TaluppfattningTaluppfattningcentimocentimo--materialmaterial, sifferkort och positionsplattor, , sifferkort och positionsplattor, pengar, tallinjerpengar, tallinjer


Text i Text i matematikbokenmatematikboken

Beskrivande textBeskrivande text

FrågaFråga

InstruktionInstruktion

Vår uppgift är att lära eleverna att skilja på deVår uppgift är att lära eleverna att skilja på detre texttyperna. tre texttyperna. Vad gör man med en instruktion?Vad gör man med en instruktion?Vad är den beskrivande texten till för?Vad är den beskrivande texten till för?


Exempel på uppgiftExempel på uppgift

Vid entrén har kassörskan rullar med Vid entrén har kassörskan rullar med inträdesbiljetter. Det är 100 biljetter i varje rulle. inträdesbiljetter. Det är 100 biljetter i varje rulle. Hur många personer har hon släppt in när hon Hur många personer har hon släppt in när hon har sålt slut på fyra rullar?har sålt slut på fyra rullar?


Vid entrén har kassörskan rullar med inträdesbiljetter. Vid entrén har kassörskan rullar med inträdesbiljetter. Det är 100 biljetter i varje rulle.Det är 100 biljetter i varje rulle.

Hur många personer har hon släppt in när hon har Hur många personer har hon släppt in när hon har sålt slut på fyra rullar?sålt slut på fyra rullar?


Hur arbetar man?Hur arbetar man?

Låt eleverna upptäcka delarna i textenLåt eleverna upptäcka delarna i texten

Ge texttyperna namn.Ge texttyperna namn.


InformationInformation ((VadVad fårfår vi vi vetaveta?)?)

FrågaFråga//UppmaningUppmaning ((VadVad skaska vi vi göragöra?)?)

Klas måste simma 50 m för att få ett märke. När han har simmat 41 m orkar han inte längre.

Hur många meter har han då kvar att simma?


InformationInformation (Vad f(Vad fåår vi veta?)r vi veta?)

FrFrååga/Uppmaningga/Uppmaning (Vad ska vi g(Vad ska vi gööra?)ra?)

InformationInformation (Vad f(Vad fåår vi veta?)r vi veta?)

Avrunda till tiotal kronor. FrFrååga/Uppmaningga/Uppmaning (Vad ska vi g(Vad ska vi gööra?)ra?)

En sportbil drar 1,3 liter bensin per mil.

Hur mycket kostar den bensin som går åt vid en resa fram och tillbaka från Stockholm till Sundsvall?

Avståndet är 40 mil och bensinpriset 9,85 kr per liter.


De fyra räknesätten De fyra räknesätten –– vad handlar de om?vad handlar de om?

Addition Addition –– saker att lägga ihopsaker att lägga ihopspelar det någon roll vad jag tar först?spelar det någon roll vad jag tar först?

Subtraktion Subtraktion –– prata pengar. Du ska betala.prata pengar. Du ska betala.Har du någon växel? 147Har du någon växel? 147-- (25)(25)Skriv konkreta exempel på tavlan och resonera. Skriv konkreta exempel på tavlan och resonera. Använd orden ”ta bort”, ”skillnad” och visaAnvänd orden ”ta bort”, ”skillnad” och visasamtidigt för att få förståelse. samtidigt för att få förståelse.


De fyra räknesätten De fyra räknesätten –– vad handlar de om? vad handlar de om?

Multiplikation Multiplikation –– tallinje med jämna ”hopp”,tallinje med jämna ”hopp”,plockmaterial, bilderplockmaterial, bilder

Division Division –– att dela likaatt dela likatäljare hur mycket har ni?täljare hur mycket har ni?nämnare nämnare –– hur många ska dela?hur många ska dela?kvot kvot –– vad fick var och en/du?vad fick var och en/du?


Bråk, decimaltal och procent Bråk, decimaltal och procent

Använd Använd hundrarutorhundrarutor för att fylla i andel av en hel. Skriv för att fylla i andel av en hel. Skriv olika namn för samma del.olika namn för samma del.

½ = 0,5 = 50%½ = 0,5 = 50%¾ = 0,75 = 75%¾ = 0,75 = 75%

Vilket är störst 0,6 eller 0,16? Vilket är störst 0,6 eller 0,16?

Abstrakt utan bilder även för äldre elever.Abstrakt utan bilder även för äldre elever.


Uppgifter som är mer kognitivt krävande men med stöd i kontexten.

Uppgifter som är kognitivt enkla men med stöd i kontexten

Krävande uppgifter och inget stöd i kontexten

Kognitivt enkla uppgifter utan stöd i kontexten.

A

B C

D

Cummins fyrfälts- modell

Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgrad

Kontext- reducerad

Kontext- bunden

att arbeta med text i naturvetenskap och matematik med … · 2009-12-03 · meta hylén,...

Documents