att förstå islam

8/6/2019 Att frst Islam

1/81

Att Frst


2/81


3/81


4/81


5/81


6/81


7/81


8/81


9/81


10/81


11/81


12/81


13/81


14/81

Att Frst Islam

2002-06-04 WWW.ISLAMISKA.ORG 14 / 81

i sjlva verket Guds handlingar." Denna invndning r baserad p ettmissfrstnd. Gud vill vad vi vill, i betydelsen au Han ger oss viljan

an vlja och gr det mjligt fr oss an utfra denna vilja, dvs. Hanskapar de ndvndiga frutsttningarna fr att vi skall kunna gradet. Han vill inte vr handling i betydelsen an Han gr den, frannars skulle det ju vara helt i sin ordning an sga, nr vi t ex. ter,dricker eller sover, att det r Gud som utfr dessa handlingar. Gudskapar dem, men Han utfr dem inte. En annan invndning, baserad

p et annat missfrstnd, r att om Gud tillter oss att gra det onda,s godknner Han det och tycker om det. Men att vilja ngonting i

betydelsen "att tillta en person att gra det" r en sak och attgodknna och rekommendera denna handling r ngot helt annat.Gud tycker inte om allt som Han vill. Han har, som vi just har lst iKoranen, givit mnniskan valet mellan tro och otro, men dettainnebr naturligtvis inte att Gud tycker om att en del mnniskoravvisar tron (r otacksamma). "Om ni r otrogna, s r Gud rik noger frutan; Han r ej tillfreds med otron hos sina tjnare, men om ni

r tacksamma r Han tillfreds drmed." (Koranen 39:7).

SlutligenDetta ar Islam, mnniskans naturliga religion, som inte associerasmed ngon person, ngot folks tidsperiod eller plats. Detta arnaturens vg mnniskans religion.

Under varje tidslder, i varje land och bland alla folk har de gudmedvetna och sanningslskande mnniskorna trott p och levt just idenna religion. Alla r de muslimer, oavsett om de kallade det Islameller ngot annat. Vadhelst dess namn var, var det Islam och ingetannat an Islam.


15/81


16/81


17/81


18/81

Att Frst Islam


en orubblig vilja och kraft att utplna all ondska och allt frtryck idet mnskliga samhllet och gra Guds ord frhrskande i vrlden.


19/81


20/81


21/81


22/81


23/81


24/81

Att Frst Islam


ven mnga vidskepelser, frn helgondyrkan till anvndningen avradband och amuletter, blev inympade i den muslimska tron. Men

trots den rika utvecklingen - i varje betydelse av denna term - avprofetens lra, s har Koranen alltid behllit sin plats som denfundamentala utgngspunkten, och lran om Guds enhet har dralltid frkunnats med en storslagenhet, en frnderlig renhet och engrundmurad vertygelse som r svr att finna utanfr den islamiskasfren. Denna trofasthet mot religionens fundamentala lrosats,enkelheten av formeln i vilken den uttalas och den brinnandevertygelsen hos de missionrer som sprider den, r lika mnga

orsaker till den mohammedanska missionens stora framsteg. Enreligis tro som r s exakt, s fri frn alla teologiska svrigheter ochfljaktligen s lttillgnglig fr det vanliga frstndet, kan frvntas

besitta - och besitter ocks - en underbar frmga att vertygamnniskor. (Edward Montet, "La Ropagande Chretienne et SesAdversaires Mosulmans: Paris 1890, citerad av T. W. Arnold i "ThePreaching of Islam: London 1913, sid. 413-414).

Fastn jag inte r muslim i den vanliga bemrkelsen, hoppas jag attjag r Muslim ssom en som underkastat sig Gud, och jag tror attKoranen och andra uttryck fr den islamiska visionen innehllerrikliga frrd av gudomlig sanning, som jag och andravsterlnningar fortfarande har mycket att lra av. (MontgomeryWatt, "Islam and Christianity Today: London 1983, sid. IX).


25/81


26/81


27/81


28/81


29/81

Att Frst Islam


30/81

Att Frst Islam


estetisk typ, utan i frhllande till de effekter den stadkom blandMuhammads samtida och landsmn. Om den talade s kraftfullt och

vertygande till sina hrares hjrtan att den kunde sammanfogadessfrinnan centrifugala och antagonistiska element till en kompaktoch vlorganiserad enhet, animerad av ider som var betydligtverlgsna de som ditintills styrt arabernas tnkande, d var dessvltalighet ocks fullndad, helt enkelt drfr att den av ngra vildastammar kunde skapa en civiliserad nation och drmed ocks ge ettviktigt bidrag till den historiska utvecklingen." (Dr. Steingass,citerad i Hughes "Dictionary of Islam: sid. 528).

Vid detta frsk att stadkomma ngot bttre n mina fregngareoch att framstlla ngot som tminstone kan accepteras som ett svagteko av den arabiska Koranens sublima retorik, tvingades jag attstudera den invecklade och mycket varierande rytm som - vid sidanav sjlva budskapet - utgr Koranens obestridliga ansprk p attrknas till mnsklighetens strsta litterra msterverk. Denna mycketkarakteristiska egenskap - "denna oefterhrmliga symfoni", som dentroende Pickthall kallar sin Heliga Bok, "sjlva de ljud som rrmnniskor till trar och extas" - har nstan helt frbisetts av tidigareversttare. Det r drfr inte verraskande att det som destadkommit lter trkigt och enformigt i jmfrelse med den utsktvackra originaltexten." (Arthur J. Arberry: The Koran Interpreted:London, Oxford University Press 1964, Sid. X).

"En totalt objektiv underskning av den (Koranen) i ljuset av denmoderna kunskapen fr oss att inse verensstmmelsen mellan dembgge, vilket redan ppekats vid upprepade tillfllen. Detta fr ossatt inse att det r helt otnkbart att en mnniska p Muhammads tidskulle ha kunnat vara upphovsman till sdana yttranden, med tanke

p denna tids kunskapsniv. Sdana hnsynstaganden utgr en del av

det som ger den koraniska uppenbarelsen dess unika position ochtvingar den opartiske vetenskapsmannen att erknna sin ofrmga att

framlgga en frklaring av den, som enbart utgr frn materialistiskaresonemang." (Maurice Bucaille, The Quran and Modern Science:1981, sid. 18).


31/81


32/81


33/81

Att Frst Islam


34/81


s gr arvet till vnner, grannar, invnarna i ens eget omrde, byeller stad.Islam har uppmanat de troende att undvika msesidig fientlighet,social oenighet och sekterism av alla former. De har anbefallts attlsa sin dispyter i enlighet med de principer som fastslagits iKoranen och Sunna. Om parterna misslyckas med att n frlikning,skall de istllet fr att slss och grla sinsemellan begrava sinaoenigheter i Guds namn och lmna avgrandet till Honom. Islam

betraktar kunskap och vetenskap som mnsklighetens arv ochmuslimerna har fullstndig frihet att inhmta kunskap och dra

praktisk nytta av vetenskapen p vilket omrde de vill. Betrffandekultur har profeten Muhammad uttryckligen och med kraft frbjuditmuslimerna att anta icke-muslimsk kultur och livsstil. Samtidigt harIslam befallt muslimerna att inte frolmpa eller tala illa omickemuslimer och dem som r troende eller deras religisa ledareoch helgon och inte heller sga ngot krnkande om deras religion.Frtryck, aggression och trngsynthet r emot sjlva andan i Islam.

Alla varelsers rttigheter:Islam sger att alla skapelser har vissa raffigheter visavi mnniskan.Dessa r: att inte frslsa dem p fruktlsa spekulationer och inteheller skada dem i ondan. Islam avskyr att dda ett djur genom attsamka det utdragen smrta, vare sig det r tamt eller vilt. Ingenfgel skall sttas i bur, och Islam tillter inte heller att manmeningslst och i ondan kapar trd och buskar. Islam diskriminerar

inte p basis av ras, nation, frg, sprk eller liknande. Den vnder sigtill hela mnskligheten och den tillter ingen trngsyntdiskriminering. Denna lag tr Evig drfr att den baserar sig psamma naturprinciper enligt vilka mnniskan sjlv ar skapad. Drfrr Islam en universell religion.


35/81


36/81


37/81

Att Frst Islam


38/81


garantier, utan ven och huvudsakligen genom att uppmanamnniskorna till att verskrida det animala livets laga niv ochfrigra sig frn ider om verlgsenhet som r baserade p slktskap,ras, sprk eller pengar. Den uppmanar mnniskan att flytta ver tillett existensplan dr hon genom sin inre fullndning kan frverkligadet ideal som har att gra med mnsklighetens brdraskap.


39/81


40/81


41/81


42/81


43/81


44/81


45/81


46/81


47/81

Att Frst Islam


48/81


ta t sig De vet varifrn de kommer, vem de r och vilka derasfrldrar r. Men de adopterade barnen har ingenstans att vnda sigtill om de rkar ut fr sdant.

Ett barn som inte knner igen sig i samhllet, inte liknar sinafrldrar, vill mnga gnger resa hem nr det har vuxit upp. Iframtiden kommer barnen att drabbas fysiskt och psykiskt av att hafrlorat kontakten med sitt ursprung. Att ha fosterbarn r docktilltet i Islam.

Konstgjord befruktning med donatorKonstgjord befruktning med den biologiske fadern som donator rtillten i Islam, men om befruktningen sker av en frmmande man,r det helt frbjudet.

SteriliseringSterilisering r helt frbjuden (Haram) oavsett orsaken och

omstndigheterna.


49/81


50/81


51/81


52/81


53/81

Att Frst Islam

"status" och hg/lg samhllsstllning


54/81


status och hg/lg samhllsstllning.

Kvinnan r hemmets hrskarinna och mannen r familjens

verhuvud. Man kan ocks sga att kvinnan r inrikesminister ochmannen utrikesminister. Ett stabilt samhlle kan bara existera drktenskapet r den enda institutionen fr fysisk attraktion mellanman och kvinna och dr familjen r den viktigaste sociala enheten.Det r i familjen som grunderna fr det nya samhllet lggs.


55/81


56/81


57/81


58/81


59/81


60/81


61/81


62/81


63/81

Att Frst Islam

Hammouda Abdalati: Islam in Focus

2 Blod


64/81


Islam in Focus. Muhammad Qutb: Missfrstnd om Islam. Maurice Bucaille: The Bible, The Quran and Science. Suzanne Haneef: What Everyone Should Know About Islam and the Muslims.Bilagor

Vissa ingredienser i livsmedelI skrivelse 198S12-17 till Statens livsmedelsverk har IslamiskaFrbundet i Stockholm stllt vissa frgor om ingredienser ilivsmedel. Livsmedelsverket fr med anledning hrav meddelafljande:

1 Gris Att en ingrediens hrrr frn gris framgr av beteckningen p

ingrediensen, t.ex.~ grisktt, flsk, svinlever, svl, ister, spck.Betrffande vissa tillsatser, se bifogad kopia Angende Erfrfrgan vilka livsmedelstillsatser som har animaliskt respektivevegetabiliskt ursprung. Samtliga dr upprknade tillsatser medanimaliskt ursprung kan ha tillverkats av produkter frn gris. I deallra flesta fall r dock ingende fett av vegetabiliskt ursprung.

Om en ingrediens hrstammar frn blod framgr detta avbeteckningen p ingrediensen, t.ex. blodpulver, blodplasma.

3 Alkohol

Om alkohol tillsatts ett livsmedel s framgr detta avbeteckningen p ingrediensen, t ex cognac, vitt vin.

4 Gelatin

Gelatin r ett frtjockningsmedel med animaliskt ursprung. Detkan sledes hrrra frn bl.a. gris.

Tack fr Ditt brev!

Jag skall frska besvara det efter bsta frmga. Den enda rvara

som hrrr sig frn svin r gelatin. Det r till och med troligt att dengr det. Gelatin ingr i alla vra skumprodukter, typ pskskum,julskum, bims, skumbjrnar, osv. Gelatin ingr naturligtvis ocks igelprodukter typ gelfiskar, vingummi, sm bamsar, m.fl. Vidareingr gelatin i det vi kallar toff, dvs. minttoff, frukttoff ochliknande samt i hallon- och lakritsbtar. Gelatin finns alltid klart ochtydligt deklarerat p vra produkter, drfr tror jag inte att det skallvara ngot problem fr Dig Jag bifogar Livsmedelsverkets lilla

nyckel ver E-numren Vilka av dessa E-nr som kan innehlla mnensom hrstammar frn svin kan jag inte riktigt svara p. Det bstavore om Du med den frgan vnde Dig direkt till Livsmedelsverket.Telefonnumret str p baksidan..Hr grna av Dig om Du har fler frgor. Med vnlig hlsning


65/81

Att Frst Islam

Solo flytande margarin Linnea (minarin) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, maltextrakt, paraffinolja,arommnen, frgmne E 150.


66/81


vriga

Bregott (innehller smrfett) Ltt & Lagom (minarin, innehller smrfett) Alba Bords Vego del Smrgsmargarin Spardel (mellarin 60% fett) Vr Delikatessmargarin Vitasieg Margarin Vitaquelle SmrgsmargarinChoklad och konfektyrer utan animaliskarvarorTabletter, karameller och kola

Cool Tenor (Mjuka halstabletter) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitol,

lakrits, arommnen, salmiak, frgmne E 153. Cool Mentol (Mjuka halstabletter) Ingredienser Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitot

arommnen.

Cool Krsbr/Menthol (Mjuka halstabletter) Ingredienser. Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, sorbitot

arommnen, citronsyra, frgmnen E 161g, E 127. Domino (Halstabletter)

arommnen, frgmne E 150. Figaro (Tabletter med lakritssmak) Ingredienser: Socker, strkelsesirap, arommnen, citronsyra, vax. Tango (Tabletter med lakritssmak) Ingredienser: Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, lakrits,

glycerol, salt, arommnen, salmiak, frgmne E 153,paraffinolja.

Tenor (Halstabletter) Ingredienser: Gummi arabicum, socker, strkelsesirap, lakrits,

salmiak, paraffinolja, arommnen, frgmne E 153. Tenor sockerfri (Sockerfria halstabletter) Ingredienser: Gummi arabicum, sorbitol, lakrits, salmiak,

arommnen, paraffinolja, frgmne E 153. Nickelfrukt (Blandade karameller) Ingredienser: Socker, strkelsesirap, citronsyra, arommnen,

frgmnen E 163, E 160a, E 161g, E 127, E 100. Nickel gammaldags (Blandade karameller) Ingredienser. Socker, strkelsesirap, vegetabiliskt fett, lakrits,

salt, arommnen, frgmnen E 153, E 171, E 160a, E 161& E127, E 163.

Rollo mintkola Ingredienser: Strkelsesirap, socker, vegetabiliskt fett, sorbitol,

frtjockningsmedel E 1401, pepparmintolja, stabiliseringsmedelE 406. frgmne E 171, lecitin.


67/81


68/81


69/81


70/81

Att Frst Islam

muslimska samhllet i stort. P Eid al-Fitr firar man avslutningen avfastemnaden Ramadan och p Eid al-adha avslutandet av Hajj.Bd f t h il i f d h dli d k f t

hushllet, medan terstoden distribueras olagat bland de fattiga ochsndes som gva till slkt och vnner.


71/81


Bde fastan och pilgrimsfrden r handlingar av dyrkan, som fretas

endast fr Guds skull (fr en utfrligare redogrelse, se enhet 4:Fasta, och enhet fia: Pilgrimsfrd).

Trots att Eid-hgtiderna ger anledning till frjd och gldje, ger desannerligen inte anledning till lttsinne, frosseri eller njeslystnad.Den gldje vi knner p Eid, r den andliga gldjen ver att hafullbordat det Gud har befallt oss, nmligen att visa disciplin ochfromhet samt att gna oss t kollektiv dyrkan. De tv Eid-dagarna

brjar med bn (saldt). Sedan gnar man dagen t att ge allmosor,beska vnner och slktingar och utbyta hlsningar och gvor. Eidsanda r fridens och frltelsens anda. vid dessa tillfllen skall manglmma bort allt agg man hyser mot sina medmnniskor, om maninte redan har gjort det. P Eid brjar man om p nytt i sinarelationer med andra, i en broderlig anda.

Tiden fr Eid-bnen r mellan soluppgngen och middagen och denutfrs liksom fredagsbnen alltid kollektivt. Om kvinnor fredrar attbe i hemmet, kan de dock gra det. Innan man kommer till bnenskall man ta sig ett bad och ta p sig rena klder. Eid-bnen bestr avtv rakat med sex till sexton extra takbir (upplsning av "AllahuAkbar" - Gud r Strst), som fljs av en predikan (khutba) i tvdelar, liknande fredagspredikan. I predikan p Eid al-Fitr skaimamen dra frsamlingens uppmrksamhet till skyldigheten att

betala sadaqat al-fitr (allmosa, se enhet 4: Fasta). I predikan p Eidalradha skall han understryka plikten att offra. Offret av ett lammeller ett fr (fr ett hushll) eller en ko (fr sju hushll) skall gras

p Eid-dagen eller p de tv efterfljande dagarna, dvs. den 10:e, ll:eeller 12:e Dhu-l-Hijjah. En tredjedel av kttet tas omhand av


72/81


73/81


74/81


75/81

Att Frst Islam

skall allts inte mnniskan frska spela Gud och genomkonstgjorda insatser frska "frlnga" livet, fr att sedan sjlvkunna bestmma, genom att stnga respiratorn, nr "dden" skall


76/81


, g g p ,

intrffa. Det enda man skapar genom ett sdant frfarande r ettslags levande bank" med reservdelar till andra mnniskor.

Islam r inte p ngot stt emot att lkarna gr sitt yttersta fr attrdda mnniskoliv. De kan, med anhrigas tillstnd, anvnda organfrn en avliden mnniska om detta r enda mjligheten att rdda liv.Men att anvnda omskrivningar fr att frndra synen p dden rinte ett medel som Islam tillter. Livsviktiga organ fr inte heller tas

innan personen ddfrklarats och anhriga givit sitt tillstnd tilldetta. Att utnyttja en dd mnniska ekonomiskt genom att sljakroppsdelar r frbjudet i Islam.

Islams stndpunkt r allts att man mste vara helt sker p att enlevande mnniska inte behandlas som en dd, men ocks att maninte skall behandla en dd mnniska som om hon vore levande,genom att med respiratorns hjlp tvinga kroppsdelarna att reageramekaniskt utan sjl. Att hjrnddsbegreppet segrat hr, visar bara attman ensidigt sett till den medicinska teknologin och dess mjligheteroch helt bortsett frn den enskilda mnniskan. Enligt Islam r enmnniska dd nr sjlen lmnar kroppen. Det i sin tur orsakar atthjrnans samtliga funktioner oterkalleligt faller bort, att hjrtatslutar sl och att frmgan att samordna kroppens funktioner till enfungerande enhet upphr. Termer som hjort- och hjrndd kan ge

intryck av att det finns olika stt att vara dd p och att man kan varabde dd och levande. Ett begrepp som r entydigt och absolut fratt definiera dden r dremot "sjlens bortgng".


77/81


78/81


79/81

Att Frst Islam

Arv I Islam

Morbrder Farbrder och kusiner


80/81


Arv mellan muslimer r en plikt enligt Koranen och Sunna.

Vem fr rva?Anhriga ------------ Makar -------- Frmyndare

Vem fr inte rva?

Icke-muslim fr inte rva muslim Mrdare fr inte rva sitt offer Barn utanfr ktenskap rver inte sin far, inte heller rver deras

far dem, dremot rver barnen utanfr ktenskapet sin mor ochderas mor rter dem

Barn, frntagna sin fars namn. rver inte sin far, inte heller rverfadern barnen

Mn som fr rva

Make rver sin maka vid hennes dd. vid skilsmssa rvermaken sin maka hgst fyra mnader, drefter fr han ingetarv

Fljande mn rver i den ordning de str:

Fader och farfar Son, sonson och dotterson Syskon och deras barn

Alla fr inte rva samtidigt utan i frsta hand dessa tre: make, sonoch far.Kvinnor som fr rvaMaka rver sin make vid hans dd. vid skilsmssa rver makan sinmake hgst fyra mnader, drefter fr hon inget arv

Mor, mormor och farmor Dotter, sondotter Syster Faster, moster och deras barn fr inte rvaFrdelning av arven:50% gr till:

Make, om makan inte hade son eller sonson eller dotter ellerdotterdotter

Dotter, om det inte finns sonson, allts om han r ensam Syster, (inte halvsyster) om det inte finns bror, fader, son eller

sonson Faster, om hon r ensam, allts om det inte finns bror, far eller

sonson

25% gr till:

Maken, om makan hade son, sonson, dotter eller dotterdotter Makan, om hennes make inte hade son, sonson, dotter eller

dotterdotter

Att Frst Islam

1/8 gr till:

Makan, om maken hade son, sonson, dotter eller dotterdotterTestamente i IslamEn muslim fr inte testamentera mer n en tredjedel skriftligt ellermuntligt (i det senare fallet mste vittne finnas). Testamentet gller


81/81


2/3 gr till:

Dttrar (mer n en dotter) Dottersner (mer n en) Systrar (mer n en) Fastrar (mer n en)1/3 gr till:

Moder, om den som dog inte hade son, sonson, dotter ellerdotterdotter eller syskon

Morbrder, om den som dog inte hade far eller farfar Farfar, om det inte fanns brder

1/6 gr till:

Moder, om den som dog hade son, sonson eller den som doghade syskon (mer n ett)

Mormor, om den som dog inte hade mor Fars oavsett om den som dog hade son eller inte Farfar Morbror och moster, om den som dog inte hade far, farfar. Son

eller sonson, etc. Dotterson, om det fanns en dotter, allts inte fler syskon Faster, om det inte fanns farbror, mor, farfar eller son, etc.

ven om moder var gravid, och ven till institutioner, skolor, etc.Testamentet mste verklagas inom 30 dagar frn den dagtestamentet tillknnages.

En muslim fr testamentera till icke-muslim, men lnderna mstevara islamiska. Om den som skall f nytta av testamentet befinnersig i icke-islamiskt land, gller testamentet om lagar i detta land intefrhindrar detta. Den som frnytta av testamentet mste vara ver 18r. Innan testamentet gller mste alla ln betalas tillbaka. Om lnenr mer n testamentet, gller inte detta. Testamentet gller inte frden som redan har rvt.

att förstå islam

Documents