Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete

KURS 17, 15 hp

VT 2011

ATT LEVA MED

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ORSAKADE

AV STROKE

- EN LITTERATURSTUDIE AV PATIENTERS UPPLEVELSER

Författare

Christina Viklund & Johan Wård

SAMMANFATTNING

Stroke är en stor orsak till funktionsnedsättningar. Dödligheten från stroke har minskat de

senaste åren och därmed har antalet överlevanden med funktionsnedsättningar ökat. Svårigheten

av en funktionsnedsättning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. Målet

vid omvårdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnå största möjliga hälsa.

Meleis transitionsteori beskriver en individs övergång från ett stabilt tillstånd till ett nytt och

processen däremellan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas

upplevelser av funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: Litteraturstudie baserad på tio

vetenskapliga artiklar. Resultat: De strokedrabbade upplevde emotionella reaktioner av de

funktionsnedsättningar som de drabbats av. De upplevde också förändringar i sina dagliga

aktiviteter och hur de genomförde dessa. De upplevde en förlust av sin identitet och de förlorade

sin autonomi i och med att de inte längre kunde klara sig själva. Slutsats: Denna litteraturstudie

visar att patienter upplever funktionsnedsättningar efter stroke som en livsförändrande händelse

som påverkar hela deras liv. De som drabbas är inte förberedda på i hur stor utsträckning de

kommer att påverkas, både socialt och emotionellt, av funktionsnedsättningarna. De tvingas att

omstrukturera vardagen, vilket ofta upplevs frustrerande och är tidskrävande

Nyckelord: Stroke, Patienters erfarenhet, Funktionsnedsättning, Upplevelser, Kvalitativ metod

ABSTRACT

Stroke is a major cause of disability. Mortality from stroke has decreased in recent years and

therefore the number of survivors with disabilities has increased. The difficulty of a disability

is defined from what impact the disability has on the individuals’ life. The goal of nursing in

stroke should be individualized and aim to achieve maximum health. Meleis transition theory

describes an individual's transition from one stable state to a new one and the process in

between. Purpose: The purpose of this study is to describe patients' experiences of disability

after stroke. Method: Literature study based on ten scientific articles. Results: The stroke

victims experienced emotional reactions from the disabilities that they had suffered. They also

experienced changes in their daily activities and how they carried them through. They

experienced a loss of their identity and they lost their autonomy in that they no longer could

care for themselves Conclusion: This literature review shows that patients experience

impairments after stroke as a life-changing event that affects their entire lives. Those affected

are not prepared for how much they will be affected, both socially and emotionally, by their

impairment. They are forced to restructure everyday life which is often frustrating and time-

consuming

Keywords: Stroke, Patient experience, Disability, Perception, Qualitative method

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ................................................................................................ 1

2 BAKGRUND ............................................................................................... 2

2.1 Etiologi................................................................................................ 2

2.2 Incidens och prevalens ....................................................................... 2

2.3 Riskfaktorer ........................................................................................ 2

2.4 Funktionsnedsättningar efter stroke ................................................... 2

2.5 Funktionsnedsättning och hälsa ......................................................... 3

2.6 Omvårdnad i samband med stroke ..................................................... 4

2.7 Autonomi och integritet ..................................................................... 4

2.8 Transitionsteorin – En teoretisk referensram ..................................... 5

3 PROBLEMFORMULERING ..................................................................... 5

4 SYFTE .......................................................................................................... 5

5 METOD ........................................................................................................ 6

5.1 Design ................................................................................................. 6

5.2 Datainsamling ..................................................................................... 6

5.3 Urval ................................................................................................... 6

5.4 Dataanalys........................................................................................... 8

6 ETISKA ASPEKTER .................................................................................. 8

7 RESULTAT.................................................................................................. 8

7.1 Emotionella reaktioner ....................................................................... 9

7.1.1 Rädsla och oro ........................................................................ 9

7.1.2 Hopp ..................................................................................... 10

7.1.3 Omvärdering av livet ........................................................... 11

7.1.4 Utmattning ............................................................................ 11

7.2 Autonomi .......................................................................................... 12

7.2.1 Förlust av autonomi ............................................................. 12

7.2.2 Återerövrande av autonomi ................................................. 13

7.3 Socialt sammanhang ......................................................................... 14

7.3.1 Ändrade levnadsvillkor ........................................................ 14

7.3.2 Social isolering ..................................................................... 14

7.3.3 Förlorad identitet .................................................................. 15

8 DISKUSSION ............................................................................................ 16

8.1 Metoddiskussion ............................................................................... 16

8.2 Resultatdiskussion ............................................................................ 17

8.3 Slutsats .............................................................................................. 20

8.4 Klinisk betydelse .............................................................................. 20

8.5 Förslag på vidare forskning .............................................................. 21

9 REFERENSER ........................................................................................... 22

BILAGA ............................................................................................................ 27

1

1 INLEDNING

Under en av våra verksamhetsförlagda utbildningar var vi placerade vid en strokeenhet

på ett sjukhus. Där fick vi inblick i vården av strokedrabbade patienter. När sedan

patienterna lämnade sjukhuset så väntade det vanliga livet, ofta med en

funktionsnedsättning som inte funnits tidigare. Våra erfarenheter är att många patienter

uttryckte oro över hur de skulle komma att klara sitt dagliga liv.

1.1 En blogg ur vardagen

Nedan följer ett blogginlägg skrivet av en person som drabbades av stroke.

“Sviter efter stroke.

I flera år efter stroken var det automatiska borta. Göra kaffe var en procedur som

krävde koncentration. Var saker fanns krävde också en del ansträngningar för att

minnas. Vad jag skulle göra först och sen och sist var också frågor jag måste fatta

många tröga beslut om. Det tog tid. Det blev fel. Jag kunde värma mjölk till kaffet flera

gånger. Glömde sätta på plattan under vattenkastrullen, Tappade saker på golvet.

Glömde hur många mått kaffe jag just hade räknat till. Missade att se på klockan som

plötsligt var alldeles för mycket. Eller var den en timme tidigare?

Låg en tidning framme kunde jag fastna i läsning och glömma att jag var på väg.

Träningen gjorde att rörelsemönstren blev mer och mer automatiska, minnet kunde

hålla isär micro och kylskåp, nästan varje gång kommer jag ihåg att sätta på plattan på

spisen.

Tiden har börjat gå lite mer som förr. Den gör inte lika stora hopp längre.

Mobilen piper när det är dags att gå.

Eftersom allt ligger på sin rätta plats i rätt väska och jag vant mej vid att kolla extra en

gång till glömmer jag inte alltid nycklar och mobilen som för några år sedan.

Det går framåt med möda.” [sic] Stroke - en blogg (2006).

2

2 BAKGRUND

2.1 Etiologi

Stroke orsakas av en störning i blodtillförseln till hjärnan, vanligtvis på grund av ett

blodkärl som har brustit eller är blockerat av en propp. Detta leder till att syre- och

nutritionstillförseln stängs av, vilket skadar hjärnvävnaden (McKay & Mensah, 2004).

Den vanligaste orsaken är en propp (Mink & Miller, 2011). Den skada som uppstår av

avsaknaden av blodtillförsel leder till en ischemisk skada då cellerna i hjärnvävnaden

inte får syre och glukos (Hedner, 2007).

2.2 Incidens och prevalens

Stroke drabbar omkring 25 000 personer i Sverige per år (Statistiska Central Byrån

[SCB], 2010). Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år avlider cirka 8000

människor av stroke i Sverige. Dödligheten i stroke har minskat de senaste 25 åren,

vilket beror på en större överlevnad i det akuta skeendet. Det är den sjukdom som i

Sverige har flest vårddagar på sjukhus, med närmare 1 miljon vårddagar och är en av de

vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar (Riks-stroke årsrapport, 2009).

2.3 Riskfaktorer

Riskfaktorer för att drabbas av stroke är högt blodtryck, ingen regelbunden motion,

rökning, hjärtproblem, depression, psykosocial stress och högt alkoholintag (Hankey,

2011). Även diabetes, fetma och en diet med högt intag av kolesterol, mättat fett och

transfett är riskfaktorer (Mink & Miller, 2011).

2.4 Funktionsnedsättningar efter stroke

Funktionsnedsättning är definierat enligt Socialstyrelsen som (2007a): ”nedsättning av

fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga ”

Socialstyrelsen (2007b) har också definierat begreppet funktionshinder enligt följande:

”Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till

omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga

3

livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och

kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om

bristande tillgänglighet i omgivningen”.

Komplikationer i form av funktionsnedsättningar orsakas av att delar av hjärnan får

brist på syre vilket kan orsaka celldöd. Detta påverkar de neurologiska funktionerna i

olika utsträckning. En av de vanligaste nedsättningarna vid stroke är förlamning som

kan vara halvsidig eller enbart drabba delar av kroppen. Förutom dessa nedsättningar är

det även vanligt att drabbas av psykologiska och psykosociala nedsättningar. Till

exempel depression (Vincent et al., 2007).

De dagliga aktiviteter som människor utför för att kunna leva ett självständigt liv och är

gemensamma för i stort sett alla människor benämns ADL (Aktiviteter i Dagligt Liv)

(Hulter Åsberg, 1990). Över hälften av alla drabbade är beroende av minst en person

för att kunna utföra sin ADL (Riks-Stroke årsrapport, 2009). Av alla som drabbats av

stroke behöver 20 procent stora hjälpinsatser för att klara sin ADL (Socialstyrelsen,

2004). Uppmärksamheten har under de senare åren ökat för dessa människors

levnadsproblem då en mer heltäckande registrering av alla patienter som vårdas i

akutskedet registreras (Riks-stroke årsrapport, 2009).

2.5 Funktionsnedsättning och hälsa

Enligt WHO (2001) så är ICF (International Classification of Functioning) en

klassifikation för olika funktionsnedsättningar och för att beskriva svårighetsgraderna

av dem i förhållande till omgivning och personliga förutsättningar. Svårigheten av

funktionsnedsättningen beror på den enskildes upplevelse av funktionsnedsättningen.

Enligt Scheppers, Ketelaar, Van de Port, Visser-Meily, och Lindeman (2007) så

fungerar ICFs klassificering bra att integrera med formulär och skalor som är till för att

mäta den subjektiva hälsan. Geyh, Cieza, Kollerits, Grimby och Stucki (2006) kommer

fram till samma resultat i sin artikel. De upplevda problemen individen har på grund av

sin funktionsnedsättning påverkar den upplevda hälsan. Funktionsnedsättningen kan

vara samma för två personer men de upplever den på olika sätt och upplevelsen av hur

den påverkar hälsan är olika.

4

2.6 Omvårdnad i samband med stroke

Det mål som ligger till grund för omvårdnaden av strokepatienter är att hjälpa dem att

planera, genomföra sina dagliga aktiviteter och att de ska kunna upprätthålla största

möjliga hälsa (Socialstyrelsen, 2009). Enligt Engström, Nilsson, och Willman, (2005)

behöver omvårdnaden anpassas efter de individuella förutsättningarna och vara

målinriktande. Omvårdnaden ska inriktas på att sjuksköterskan tillämpar sina

kunskaper gällande den enskildes livsnödvändiga funktioner för att lindra deras

lidande och stödja patienten i sina dagliga aktiviteter för att kunna uppnå både fysiskt

och psykosocialt välbefinnande. Sjuksköterskan ska enligt Socialstyrelsen (2005)

tillämpa kunskap inom både omvårdnad och rehabilitering, för att tillvara ta det friska

hos patienten och lindra lidande och utgå från patientens upplevelse av sin sjukdom.

Sjuksköterskan på en strokeenhet ingår i ett multidisciplinärt team som har

expertkunskap inom stroke och omvårdnad och innefattar medicinsk-, omvårdnads-

och rehabiliteringskompetens och har tillgång till dietist- och psykologkompetens.

Vård på en strokeenhet minskar dödligheten och risken för behov av hjälp från andra

för att klara sin ADL (Socialstyrelsen, 2009).

2.7 Autonomi och integritet

Autonomi innebär självbestämmande och självständighet. Integritet innebär

okränkbarhet. Det innebär att bara genom att finnas till så har varje människa ett

människovärde. Det är autonomin som upprätthåller människovärdet som ger

integriteten. En person kan förlora förmågan att göra något själv, autonomin, men kan

fortfarande behålla integriteten genom att handlingen genomförs med tanke på att

personen också har ett människovärde (Socialstyrelsen, 2009).

Malmsten (2002) beskriver att de flesta i ett samhälle förväntas agera autonomt och

fatta autonoma beslut. När autonomin förloras så känner individen att den inte uppfyller

förväntningarna från samhället. Teasdale och Engberg (2002) anser att individen kan

känna det som att samhället vänder individen ryggen, exempelvis genom att

sjukpensionera en relativt ung strokedrabbad person. Denna förlust av sin yrkesroll

gjorde att individen förlorade sin identitet och självkänsla, även kallad integritet.

5

2.8 Transitionsteorin – En teoretisk referensram

Enligt Meleis (2000) så handlar transitionsteorin om övergångar från ett stabilt tillstånd

till ett annat stabilt tillstånd. Vissa övergångar ökar sårbarheten hos en individ. Att

drabbas av en förändring i sin hälsa är en av dem. Det kan vara en speciell

sjukdomsdiagnos, ett kirurgiskt ingrepp eller rehabilitering och tillfrisknande.

Transitionen börjar så snart en kritisk händelse eller förändring är förväntad. Processen

innehåller flera steg och vändpunkter. Flera transitioner kan pågå parallellt, som vid

stroke, då funktionsnedsättningarna kan leda till förlust av arbete samtidigt som den

drabbade bearbetar en potentiellt dödlig diagnos. Om denna process lyckas leder det

fram till en punkt då en person igen kan uppleva ett stabilt tillstånd.

Faktorer som påverkar individens övergångar är om han/hon ser någon mening i det

som händer, i vilken kulturell kontext denna befinner sig, vilken socioekonomisk status

han/hon har, hur samhällets skyddsnät ser ut och om individen har den information och

förståelse som krävs för att hantera övergången (Meleis, 2000).

Enligt Meleis (2010) ser sjuksköterskan hela kontexten av patientens transition, och har

då ett biopsykosociokulturellt perspektiv

3 PROBLEMFORMULERING

Litteraturen visar att det är vanligt att drabbas av stroke och att det är en av de

vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning. De funktionsnedsättningar som kan bli

en följd av stroke påverkar den drabbades autonomi och integritet i och med att de inte

längre är självständiga i sin ADL. För de som drabbas innebär det att livet förändras

och det kräver anpassning. Hur funktionsnedsättning påverkar den enskildes hälsa

skiljer sig åt och är beroende av den drabbades omgivning och personliga

förutsättningar.

4 SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienternas upplevelser av

funktionsnedsättningar efter stroke.

6

5 METOD

5.1 Design

Detta är en litteraturstudie, där aktuell forskningslitteratur granskas och värderas för att

därigenom sammanställa och skapa en översikt över kunskapsläget inom ett visst

område (Friberg, 2006). Genom kvalitativ data kan vi beskriva patientens upplevelse

som är en subjektiv erfarenhet och specifik för sammanhanget (Dahlberg, Segesten,

Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). De studier som granskats har fenomenologisk

ansats (2st) och resterande har en utforskande ansats.

5.2 Datainsamling

Datainsamlingen har genomförts i databaserna Cinahl, Medline och Academic Search

Elite genom EBSCO host. Sökorden valdes utifrån MeSH-termer som svarade mot

syftet: Stroke, Disability, Autonomy, Coping, Activities, Outpatients, Adaptation,

Patient Experience, Perceptions, Post-stroke, recovery och Loss.

5.3 Urval

Litteratursökningens inklusionskriterier var att artiklarna var publicerade mellan 2000-

2010, var vetenskapligt granskade, skrivna på engelska och hade abstract availible.

I första granskningen exkluderades artiklar som syftade till att undersöka en viss

intervention, saknade patienters perspektiv, handlade om folkhälsopolitik, undersökte

en specifik funktionsnedsättning, hade kvantitativ ansats eller använde sig av mixad

ansats (Friberg, 2006).

De artiklar som vi fick fram som svarar mot vårt syfte kommer från

sökordskombinationen Stroke AND Patient Experience, Stroke AND Coping AND

With, Stroke AND Outpatients AND Adaptation och Stroke AND Perceptions AND

Loss Samtliga utvalda artiklar har granskats mot Röda Korsets Mall för vetenskapliga

artiklar. De sökord som resulterade i artiklar som användes i resultatet presenteras i

tabell 1 nedan. Antal månader/år som förflutit sedan stroke när intervjun/fokusgruppen

genomfördes i varje artikel se tabell 2.

7

Tabell 1. Resultat för litteratursökning.

Sökord Antal

Träffar

Lästa

abstracts

Utvalda för

artiklar

genomläsning

Utvalda artiklar

för granskning

Stroke AND Patient

Experience

27 27 10 1,2,9

Stroke AND Coping AND

Recovery

34 34 6 3,5,6,8

Post-stroke AND Coping 23 23 2 7

Stroke AND Outpatients

AND Adaptation

5 5 1 10

Stroke AND Perceptions

AND Loss

7 7 1 4

Tabell 2. Antal år månader efter stroke som

intervjun/fokusgruppen genomfördes

Artikel Antal månader/år

Bendz (2003) 3mån -1år

Burton (2000) 0-1år

Carlsson et al. (2008) 0-1 år

Casey et al. (2008) 3 mån – 5 år

Ch’Ng et al. (2008) 6 mån – 12 år

Jones et al. (2007) 6 veckor – 1½ år

Lynch,et al. (2008) 2-29 år

Popovich,et al. (2006) 0-2 veckor

Röding et al. (2003) 2 år

Wallenbert & Jonsson (2005) 1½ - 7 månader efter utskrivning

I resultatredovisningen granskas 10 artiklar som motsvarar studiens syfte (se Bilaga 1)

8

5.4 Dataanalys

Innehållsanalysen av artiklarna är gjorda efter Fribergs (2006) mall. För att få en

överblick och känsla av vad artiklarnas resultat handlade om lästes de igenom

upprepade gånger av båda författarna var för sig för att inte påverka varandras

uppfattning om originaltextens innehåll. Efter denna genomläsning lästes resultatet i

artiklarna igenom noga och likheter som återkom ofta i flera artiklar ströks under. Ur

likheterna som identifierats kunde tendenser utläsas och delas in i kategorier. Dessa

kategorier jämfördes mellan författarna och ledde fram till gemensamma kategorier.

Dessa kategorier blev våra underkategorier och likheterna mellan dem jämfördes sedan

och grupperades in i huvudkategorier.

6 ETISKA ASPEKTER

Förförståelse och egna erfarenheter kan påverka den objektiva tolkningen av resultaten

som finns beskrivna i artiklarna (Forsberg & Wengström, 2003). Detta har författarna

varit medvetna om när de har identifierat och grupperat likheter som kommit fram i

resultaten. Artiklarna är skrivna på engelska och sedan översatta av författarna vilket

kan påverka validiteten och reabiliteten. Citaten redovisas på sitt ursprungliga språk för

att minimera att de misstolkas. I alla artiklar utom Popovich (2006) framgår det att de

är etiskt godkända. Popovich (2006) är en del av en större studie publicerad i olika

artiklar 2002 och 2003 och vi har inte fått tillgång till denna större studie för att

kontrollera om den är etiskt godkänd.

7 RESULTAT

Tre huvudkategorier kunde urskiljas i artiklarna Emotionella reaktioner, Autonomi och

Socialt sammanhang. Vidare delades huvudkategorin Emotionella reaktioner in i fyra

underkategorier Rädsla och oro, Hopp, Omvärdering av livet och Utmattning.

Autonomi delades in i två underkategorier Förlust av autonomi och Återerövrande av

autonomi. Socialt sammanhang delades in i tre underkategorier Ändrade levnadsvanor,

Social isolering och Förlorad identitet (Se Tabell 3). Citaten i resultatet är valda för att

spegla det som framkommit i resultatet.

9

7.1 Emotionella reaktioner

7.1.1 Rädsla och oro

Att ha drabbats av stroke var en chockartad erfarenhet, risken att återigen drabbas var

överhängande hos många av patienterna och de visste inte om de skulle våga utföra

vissa handlingar även om de kunde. Detta ledde till en känsla av osäkerhet och förlorad

kontroll över livet en lång tid efteråt eller för alltid efter stroke (Bendz, 2003). Då deras

stroke hade drabbat dem utan en varning var de inte alls förberedda på vad som hände

eller skulle hända, de blev rädda för vad som skedde och trodde att de skulle dö

Tabell 3. Identifierade kategorier och underkategorier i respektive artikel.

Kategori Emotionella reaktioner Autonomi Socialt sammanhang

Underkategori

Artikel

Rädsla

och

oro.

Hopp Omvärd

ering av

livet

Utmattning Förlust av

autonomi

Åter-

erövrande

av

autonomi

Ändrade

levnads-

vanor

Social

isolering

Förlorad

identitet

Bendz (2003) X X

Burton (2000) X X X X

Carlsson et al.

(2008) X X X

X

Casey et al. (2008) X X X X

Ch’Ng et al.

(2008) X X X X

Jones et al. (2007) X X

Lynch et al. (2008) X X X

Popovich et al.

(2006) X X X X

Röding et al.

(2003) X X X X X

X

Wallenbert &

Jonsson (2005) X X X X

10

(Burton, 2000). ”... and you thought that, this, I’ll never manage... tomorrow I’ll be

gone, you know.” (Bendz, 2003. s. 218)

De drabbade upplevde förvirring och osäkerhet inför de omständigheter som

omgärdade deras stroke, de kände sig osäkra över vad som egentligen hänt dem. Det

var svårt att förstå eller att acceptera att de haft en stroke. De fick kämpa med

känslomässiga utmaningar som depression, ilska, självmordstankar och en känsla av

förlust. Perioder av förtvivlan fanns hos nästan alla av de drabbade personerna och

vissa av dem upplevde dessutom långa perioder av depression. (Ch’Ng, French &

McLean, 2008). Det var svårt att hantera de blandade känslorna. I vissa stunder kände

de glädje, iver och självförtroende för att i nästa känna osäkerhet, oro och ångest. Detta

bidrog till deras känsla av osäkerhet i vardagen (Carlsson, Möller & Blomstrand, 2008).

”Sometimes it seems like life is not worthwhile. I feel like I am a burden to my wife I

feel quite sad at times, crying an emotional. I ask what I did to deserve to be like this”

(Ch’Ng et al., 2008. s. 1141).

Många utryckte en rädsla för att bli en börda för familj och närstående eller att de måste

flytta till vårdinrättning (Casey, Murphy, Cooney & O’Shea, 2008). Rädslan kom även

i uttryck i relationen till andra då de var rädda för vad andra skulle tycka och tro om

dem (Röding, Lindström, Malm & Öhman, 2003).

7.1.2 Hopp

Hopp är en viktig faktor i det känslomässiga läkandet närmast efter en stroke. En del av

de drabbade identifierade en tidig lyckad fysisk återhämtning med ett hopp om att de

skulle bli fullt återställda i framtiden (Burton, 2000).

”By the time I got to the rehab unit I seemed to be doing OK. I thought that this wasn’t

going to be as bad as I first thought it would be. I suppose that gave me a push in there

to do well” (Burton. 2000, s. 306) .

En dröm om ett mål i framtiden gav de strokedrabbade hopp. Detta mål behövde inte

vara full återhämtning utan vara tillräcklig återhämtning för att klara vissa saker själva

(Carlsson et al., 2008). Personerna kände hopp genom hela sin rehabilitering. En person

fick informationen från vårdpersonalen att han troligtvis inte skulle kunna gå igen men

11

han hade själv ett hopp och ett mål om att resa utomlands (Jones et al., 2007). ”I am an

optimistic person generally so I never gave up sight of that, and there’s no doubt that

hanging on to that helped me enormously.” (Jones et al., 2007. s. 51)

Hoppet blev en inspirationskälla när personerna klarade av att göra saker själva utan att

behöva lita på andra för hjälp. Att de upplevde framsteg, gav hopp om att återfå

förlorade funktioner (Popovich et al., 2006). De hade en tro på att en positiv inställning

skulle möjliggöra för dem att överkomma sina fysiska begränsningar och ville inte

lägga energi på negativa tankar (Lynch et al., 2008). ”The mind is powerful – I believe

I’ll be healthy” (Popovich et al., 2006. s. 1479)

7.1.3 Omvärdering av livet

De strokedrabbade fick en större uppskattning över livet och brydde sig mindre om

materiella ting. De hade lättare att acceptera sin egen dödlighet och bristen på kontroll

de hade över livet (Ch’Ng et al., 2008). Personerna omvärderade sina liv och uttryckte

en större tacksamhet, likväl en känsla av lättnad över att deras stroke inte hade drabbat

dem svårare (Röding et al., 2003). ”I was lucky, because I have seen others who have

suffered from this and what happened to them.” (Röding et al., 2003. s. 869). Flera

personer uttryckte också en känsla av att de inte skulle klaga, att de kände sig tvungna

att vara tacksamma över livet (Röding et al., 2003).

7.1.4 Utmattning

Efter stroke så upplevde de drabbade en ny sorts utmattning, de blev uttröttade utan

någon anledning. (Bendz, 2003; Popovich et al., 2006 ). Att utföra sina vanor krävde

mer energi än tidigare och ledde till utmattning (Wallenbert & Jonsson, 2005). De

kunde inte planera dagen eller delta i viktiga händelser sjukdomen påverkade hela deras

liv (Röding et al., 2003). ”… I’ve promised to meet somebody or to go to watch ice-

hockey or something… and when the time comes you might be completely whacked…

and I can’t even make it…” (Bendz, 2003. s. 218).

”If I’m going to do something, I can only do it for a while and after that i get tired and

my head sort of spins and if there are many things or many people around me then i get

tired faster. When there are too many impressions.” (Röding et al.. 2003. s. 868).

12

” We went for dinner at a friend’s house the other evening. It was nice but I was totally

exhausted the next day.” (Wallenbert et al.. 2005. s. 222).

7.2 Autonomi

7.2.1 Förlust av autonomi

De strokedrabbade uttryckte en förlust av kontroll som kom sig av att de behövde hjälp

för att utföra vardagliga sysslor. Detta orsakade att de blev beroende av andras hjälp för

att bland annat kunna klä på sig och utföra andra aktiviteter (Burton et al., 2000). Att

tappa förmågan att självständigt utföra sina personliga angelägenheter, som

toalettbesök, duschning och att äta var speciellt uppmärksammande, de strokedrabbade

upplevde att de förlorade sin värdighet (Ch’Ng et al., 2008). De måste planera när de

ska göra inköp och se till att det fanns hjälp, till exempel för att ta ner saker från hyllor

och köra kundvagn (Wallenbert et al., 2005). ”I cannot even open some of the spice jars

because I cannot use my right hand. Instead I have to ask for help or decide not to use

spices at all” (Wallenbert et al., 2005. s. 221)

De med svåra funktionsnedsättningar var ofta beroende av sin make/maka eller partner

för sin ADL (Casey et al., 2008). ”She (partner) brings me to bed each night, and she

has to undress me, and put on my night clothes, and put me into bed, and cover me over

and all the rest of it” (Casev et al., 2008. s. 386).

Många framhöll att få fortsätta och att kunna köra bil var viktigt för dem för att behålla

sin autonomi (Ch’Ng et al., 2008). De strokedrabbade hade också svårt att leva ett

normalt liv på grund av omgivningens begränsningar, som svårighet med att hitta en

anpassad och regelbunden transport (Casey et al., 2008). Många uttryckte frustration

över att inte kunna köra bil och att inte längre kunna göra spontana saker för det

krävdes någon som kunde skjutsa. De måste också planera och arrangera transport

innan de skulle någonstans (Wallenbert et al.,2005). ”I had always driven us to

[supermarket] on Friday evenings. I couldn´t do it anymore” (Burton, 2000. s. 307)

Känslan av hjälplöshet var framträdande vid afasi och andra svårigheter att

kommunicera (Jones et al., 2007). De drabbade upplevde även problem efter att

talsvårigheterna hade gått över, de vågade inte prata (Lynch et al., 2008). ”Even

13

though I couldn’t talk, I still knew what I wanted, I was still a person, and i just wanted

someone to understand me and give me a drink.” (Jones et al., 2007. s. 512).

Vissa upplevde en stor ambivalens inför att ta emot hjälp, de uppskattade stödet de fick

från familj och andra vårdgivare men kände sig ändå obekväma med att vara beroende.

De upplevde frustration och ibland ilska över att behöva ta emot hjälp (Lynch et al.,

2008).”…Mood swings…I think mine was usally when my wife would come to help

me …and I would (say) ”stop it, go away, let me dress myself, you know”” (Lynch et

al., 2008. s. 520)

Två personer kände sig äcklade över sig själva för att de inte klarade av enkla saker

(Popovich et al., 2006).

7.2.2 Återerövrande av autonomi

De personer som efter stroke inte längre klarade av sina fritidsaktiviteter eller hobbys

engagerade sig i nya aktiviteter eller anpassade aktiviteterna så att de gick att

genomföra (Carlsson et al., 2008). ” [Friend] comes with me. We’ve worked out this

way for me to have a game of [cards]. I think they can see them and cheat. I suppose

it’s worth it though. Better than not going at all.” (Burton, 2000. s. 306).

En man upplevde att hans sexliv påverkats negativt men att han och hans fru kommit på

sätt som gjorde att de kunde få ett fungerande samliv (Röding et al., 2003).

De personer med svåra funktionsnedsättningar som kunde återfå förmågan att klara av

vissa basala ADL moment själva sa att det gav en mycket positiv påverkan på deras

upplevda hälsa (Casey et al., 2008). De lärde sig att anpassa sig efter sina fysiska

förutsättningar genom att välja kläder som de klarade av att själva hantera (Lynch, et

al., 2008 ). När de sedan skulle köpa nya kläder så köpte de sådana kläder som de

skulle klara av att ta på och av sig själva (Wallenbert & Jonsson, 2005).

”I had been through the stage of thinking that I would try to do all the things I used to

do and get back to normal. I realized that I needed to modify things a bit and put some

boundaries around it. But it was a struggle.” (Ch’Ng et al., 2008. s. 1140).

14

För vissa strokedrabbade så var den ekonomiska förmågan att erhålla hjälpmedel och

assistans för att kunna återfå sin autonomi viktig (Casey et al., 2008). Dessutom så

kunde de i större utsträckning acceptera hjälp från hjälpmedel än från andra personer

(Wallenbert & Jonsson, 2005). Praktiska lösningar på funktionsnedsättningar, som kort

med ord och bilder att peka på och minneslistor, hjälpte dem att återfå sin autonomi

(Ch’Ng et al., 2008). Så småningom så kunde vissa personer anpassa sig till ett nytt sätt

att leva genom att åter lära sig saker, till exempel att stava och att gå (Ch’Ng et al.,

2008).

7.3 Socialt sammanhang

7.3.1 Ändrade levnadsvillkor

Efter stroke fick personerna problem med att utföra de dagliga aktiviteterna i livet. De

måste planera i förväg, tänka ut och reflektera över de handlingar som skulle utföras för

att kunna klara av vardagen. Vanor som tidigare hade varit självklara var inte längre

lätta att utföra och även om de upprepades så blev de aldrig invanda. Det spelade ingen

roll vad de gjorde, allt måste planeras. Det var problematiskt att inte längre kunna klara

av att utföra dagliga rutiner på samma sätt som innan de fick en stroke (Wallenbert &

Jonsson, 2005). ”I feel really useless not being able to do everyday activities”

(Wallenbert & Jonsson, 2005. s. 221)

7.3.2 Social isolering

Personerna var tvungna att undvika vissa miljöer och sluta med vissa aktiviteter. De

måste planera aktiviteter och delaktighet i dem på ett mer utstuderat sätt för att undvika

outhärdliga situationer. Detta ledde till att de i vissa fall drog sig tillbaka från socialt

umgänge eller andra aktiviteter. Ibland försökte de gömma sina svårigheter av önskan

att ha ett fungerande familjeliv. De var tvungna att ge upp delar av sitt tidigare liv som

gjorde det meningsfullt och värt att leva (Carlsson et al., 2008). ”I miss messing around

the house and doing jobs… I am a DIY enthusiast… I miss that” (Casey et al., 2008. s.

387)

En del av de strokedrabbade kunde inte längre arbeta heltid och deras familje- och

sociala liv påverkades negativt (Röding et al., 2003).

15

7.3.3 Förlorad identitet

Vissa sörjde sin förlorade identitet och sin självkänsla. De kände en sorg av att ha

förlorat kontrollen över sina personliga angelägenheter och att ha förlorat det de

brukade ha som tidsfördriv och sysselsättning. De kände inte igen sig själva, deras

självkänsla och identitet hade drastiskt förändrats. De upplevde en djup känsla av

förlust i samband med att sin identitet, sin roll i livet och sin självkänsla hade förändrats

vilket hade negativa effekter på deras livskvalité. För vissa innebar en stroke att de var

tvungna att pensionera sig vilket ledde till att de kände att de förlorat sin yrkesroll och

därmed sin identitet (Casey et al., 2008) ”Some says I feel very downhearted… I think

what I was able to (do) and what I´m not able to do now… you are looking at four

walls… it´s like prison actually” [sic](Casey et al., 2008. s. 386).

16

8 DISKUSSION

8.1 Metoddiskussion

I en av våra sökningar fick vi många träffar dock var det inte många av artiklarna som

helt svarade mot vårt syfte så ett stort antal kunde exkluderas. En stor del av artiklarna

tog upp en specifik funktionsnedsättning, ett specifikt symtom till följd av stroke eller

behandlade helt andra ämnen. Då vårt syfte var att belysa upplevelsen av

funktionsnedsättningar efter stroke valde vi att inte begränsa oss till en specifik

funktionsnedsättning. Vi har även valt att inte ha någon åldersbegränsning i urvalet av

artiklarna för att bättre belysa upplevelsen av funktionsnedsättningar som är subjektiv

och således specifik för den enskilde individen och inte åldersberoende. För att

resultatet skulle bli aktuellt exkluderades artiklar publicerade innan år 2000.

Artiklarna som ingår i studien är genomförda i Australien (1 st.), England (2 st.), Irland

(1 st.), USA (2 st.) och Sverige (4 st.). Detta kan innebära vissa kulturella skillnader

men alla länder har liknande syn på hälsa och har liknande förutsättningar ekonomiskt

då de tillhör I-länderna. Dock har länderna olika utbyggda sjukvårdsystem vilket kan

bidra till att patienter inte får en likvärdig vård och kan påverka upplevelsen av

funktionsnedsättning.

Alla artiklar utom två är baserade på enskilda intervjuer. De två andra artiklarna är

baserade på fokusgrupper (ChNg et al., 2008. och Lynch, 2008). I Lynch (2008) så

bestod en fokusgrupp av patienter och en fokusgrupp av anhöriga som vårdade dessa.

Det framgår tydligt i artikelns resultat vad som framkommer i de olika fokusgrupperna.

Ytterligare en artikel (Bendz, 2003) har intervjuat sjukvårdpersonal och

strokedrabbade, även i den är det tydligt uppdelat vilken grupp som säger vad i

resultatet. Tre artiklar utmärkte sig genom sina urval, en som enbart skildrade personer

under 65 år (Bendz, 2003), en andra som enbart skildrade personer som innan stroke

haft fast arbete (Röding et al., 2003) och en tredje som enbart skildrade personer vilka

drabbats av en mild stroke och var självständiga i sin P-ADL efter stroke (Carlsson et

al., 2008).

17

Artiklarna har alla olika lång tid efter stroken som intervjun och fokusgrupperna

genomfördes och genom detta kan författarna få en bredd på upplevelserna som

uttrycks av de drabbade genom att de alla befinner sig på olika plats i rehabiliteringen.

Alla intervjuer och fokusgrupper har haft en kvalitativ utgångspunkt. Vissa artiklar har

varvat stängda och öppna frågor, andra har använt sig av enbart öppna frågor och i

fokusgrupperna fick deltagarna ämnen att reflektera runt och författarna använde vissa

öppna frågor för att få en struktur och sammanhang. Vidare användes även semi-

strukturerade frågor. Den intervjuteknik som använts i alla artiklar passar bra när det är

den subjektiva upplevelsen som ska skildras och det är detta resultat som författarna

analyserat och således fått fram den subjektiva upplevelsen.

Artiklarna är skrivna på engelska och författarna till denna uppsats har svenska som

modersmål. Detta kan ha påverkat förståelsen för artiklarnas innehåll. Då artiklarna är

baserade på intervjuer har författarna till artiklarna tolkat det som framkommit i

intervjuerna i sina resultat. Resultaten har sedan i sin tur beskrivits av författarna till

uppsatsen. Detta kan ha gjort att den ursprungliga meningen som respondenten i

intervjun ville få fram har gått förlorat eller ändrats. Detta har vi varit medvetna om

under hela arbetets gång. Författarna till studien har hanterat alla studier likadant i

analysen.

Om författarna skulle göra om studien hade färre sökord och ett snävare tidsintervall

använts för att få ett snävare och mer uppdaterat resultat. Författarna hade även valt att

rikta in sig på en specifik funktionsnedsättning och på en specifik tid efter stroke, då

tiden påverkar hur långt den drabbade kommit i sin rehabilitering.

8.2 Resultatdiskussion

Resultatet i vår uppsats svarar mot syftet då det ger en bred och allmän beskrivning av

patienters upplevelse av att drabbas av funktionsnedsättningar efter stroke.

Det som tydligast framkom i studien var att personernas liv förändrats och att de måste

finna ett nytt sätt att leva med funktionsnedsättningen. Resultatdiskussionen sker med

stöd av Meleis transitionsteori som beskriver att människor genomgår en process när de

går från ett stabilt tillstånd till ett nytt stabilt tillstånd. I resultatet av artiklarna framkom

tre huvudkategorier, Emotionella reaktioner, Autonomi och Socialt sammanhang och i

18

dessa går det att följa denna process. Det är utifrån detta som resultatet kommer att

diskuteras (Bendz, 2007; Burton, 2000; Carlsson, et al., 2008; Casey, et al., 2008;

Ch’Ng, et al., 2008; Jones., et al. 2007; Lynch, et al., 2008; Popovich, et al., 2006;

Röding, et al., 2003; Wallenbert & Jonsson 2005).

Resultatet visar att ha drabbats av en stroke innebär för patienterna att deras liv har

förändrats. Det var något som plötsligt hänt dem som de inte var förberedda på. Det kan

ses som en förlust av deras tidigare liv. Enligt Melies (1986) har de påbörjat en

transition som innefattar deras hälsa och sjukdom.

Framtiden för de drabbade var inte längre något greppbart då de inte visste vad deras

stroke skulle leda till och deras liv och hälsa hade förändrats. Meleis (2000) menar att

information om vad som komma skall, hjälper individen in i transitionen. Resultatet i

artiklarna visar på att det är ett problem för de strokedrabbade att inte veta om vad som

händer, när till exempel en förändring sker som är utanför deras kontroll och de inte vet

hur framtiden kommer att se ut. Detta kan enligt Meleis (2000) leda till negativa

känslor inför transitionen. Vincent et al. (2007) beskriver att depression och

nedstämdhet i samband med stroke är vanligt.

För en person som har drabbats av en stroke är det viktigt att vårdpersonalen kan

informera patienten om alla aspekter av funktionsnedsättning. Det är viktigt att i början

förklara de emotionella upplevelser som kan komma att utlösas och inte enbart rikta in

sig på de fysiska begränsningarna.

De strokedrabbade som beskrivs i artiklarna som har påbörjat processen upplevde

blandade känslor, däribland hopp, rädsla och oro. De försöker se positivt på de

förbättringar som har uppnåtts och sätter upp mål att arbeta mot. De försöker återskapa

en identitet och ett stabilt tillstånd där de kan vara trygga i sig själva och åter få tillbaka

sin autonomi. Meleis (1986) menar att för att kunna gå in i en transition måste

individen vara medveten om de förändringar som skett och kommer att ske, annars

kommer individen inte att kunna påbörja denna process. Hinder för detta kan vara

förnekelse eller konsekvenser av händelsen som gör att individen inte ännu har förstått

att en förändring har skett. Vidare säger Meleis (2000) att rätt information underlättar

för individen att bli medveten om sin situation. Enligt Engström, Nilsson, och

19

Willman, (2005) behöver de som drabbats stöd för att uppnå både fysiskt och

psykosocialt välbefinnande.

Författarna till denna uppsats anser att vårdpersonalen behöver informera drabbade om

att funktionsnedsättningarna inte kommer bli bättre av sig själva utan att de behöver

tränas upp eller erhålla hjälpmedel för att kunna återgå till ett normalt liv. De drabbade

måste få informationen så att de kan se att en transistion måste påbörjas för att leda

fram till ett nytt stabilt tillstånd.

När de strokedrabbade har återfunnit ett stabilt tillstånd och hittat en ny identitet så

kände de sig trygga och hade förlikat sig med det som har hänt i deras liv och deras nya

förutsättningar. De som lyckas med att återfå sin autonomi och identitet framhåller

också positivare känslor mot det som drabbade dem och ser positivare på framtiden. De

framhåller i större utsträckning det de klarar av och försöker hitta lösningar och anpassa

sig för att klara av nya saker. De som däremot ser det som de inte klarar av och ej har

genomfört hela processen och är kvar vid förlusten av sin identitet fokuserar på det

negativa i sina berättelser och försöker ej hitta lösningar. Målet med stödet som vården

ger är att uppnå ett fysiskt och socialt välbefinnande skriver Engström et al. (2005).

Schumacher och Meleis (1994) beskriver att när en lyckad transition har påbörjats så

försvinner känslor av ångest och ersätts av känslor av välbefinnande. Vidare säger

Meleis (2000) att en fullständig transition ger en känsla av bemästring och att de klarar

av att hantera den nya situationen.

Författarna till denna uppsats anser att vården behöver stödja och stötta människor som

genomgår denna transition för att de ska kunna klara av processen och nå fram till ett

nytt stabilt tillstånd. Vården behöver erbjuda och visa på de hjälpmedel och olika sätt

som finns för att de som drabbas av funktionsnedsättningar efter en stroke ska kunna

bygga upp en ny identitet. De behöver stöd av flera olika yrkeskategorier som har hand

om olika delar av den komplexitet som bygger upp en människa och som berör denne.

Sjuksköterskan spelar här en viktig roll för att identifiera de drabbades behov och sedan

se till att det finns ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier för att kunna

tillgodose behoven.

20

Artiklarna beskriver de strokedrabbades upplevda hälsa och hur mycket de påverkas av

funktionsnedsättningen beror på hur mycket de låter sig påverkas av dem. Detta är det

som också beskrivs av WHO i ICF där svårigheten av funktionsnedsättningen kommer

av hur svår den upplevs vara av den drabbade (WHO 2001). Scheppers et al. (2007)

och Geyh, et al. (2006) visar på i sina artiklar att ju svårare en funktionsnedsättning är

klassiciferad som enligt ICF desto sämre är de drabbades upplevda hälsa enligt

väbeprövade skalor som mäter detta. Detta visar på att det finns en god vetenskaplig

grund för att svårigheten av funktionssnedsättningen kommer av hur den upplevs och

att det går att koppla till dess påverkan på individens hälsa.

Då upplevelsen av en funktionsnedsättnig är subjektiv behövs också de insatser som

individen får anpassas efter de inviduella förutsättnignarna och vara målinriktade och

fokusera på det som individen upplever som problem (Engström et al., 2005).

Detta anser författarna av denna uppsats är viktigt då upplevelsen av en

funktionsnedsättning är subjektiv för den enskilde individen och vi som blivande

sjuksköterskor känner glädje över att WHO har gjort ett klassifikationssystem som

grundar sig i detta.

8.3 Slutsats

Denna litteraturstudie visar att patienter upplever funktionsnedsättningar efter stroke

som en livsförändrande händelse som påverkar hela deras liv. De som drabbas är inte

förberedda på i hur stor utsträckning de kommer att påverkas, både socialt och

emotionellt, av funktionsnedsättningarna. De tvingas att omstrukturera vardagen, vilket

ofta upplevs frustrerande och är tidskrävande

8.4 Klinisk betydelse

Mer information behövs för att förbereda patienter på vad som väntar dem efter att de

kommit hem efter sjukhusbesöket så att det inte kommer som en överraskning för dem i

vilken omfattning detta kommer att påverka deras liv. Det behöver utvecklas

handlingsplaner och lättillgängligt informationsmaterial för patienter och anhöriga samt

utbildning av vårdpersonal om vad som väntar patienter efter utskrivning. Det behövs

21

också utökat stöd hos primärvården för att bemöta dessa behov och erbjuda stöd på alla

plan som utgöt den komplexa människan.

8.5 Förslag på vidare forskning

Mer forskning behövs göras för att se betydelsen av interventioner som görs innan

patienter skrivs ut från sjukhuset. Till exempel på vilket sätt information ska

presenteras för patienten för att denna ska kunna tillgodogöra sig den på bästa möjliga

sätt.

22

9 REFERENSER

Artiklar använda i reultatet är markerade med en *.

*Bendz, M. (2003). The first year of rehabilitation after a stroke -- from two

perspectives. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(3), 215-222.

*Burton, C. (2000). Living with stroke: a phenomenological study. Journal of

Advanced Nursing, 32(2), 301-309.

*Carlsson, G., Moller, A. & Blomstrand, C. (2009). Managing an everyday life of

uncertainty - a qualitative study of coping in persons with mild stroke. Disability &

Rehabilitation, 31(10), 773-782.

*Casey, D., Murphy, K., Cooney, A., & O'Shea, E. (2008). Patient perceptions having

suffered a stroke in Galway. British Journal of Community Nursing, 13(8), 384-390.

*Ch'ng, A., French, D., & McLean, N. (2008). Coping with the challenges of recovery

from stroke: long term perspectives of stroke support group members. Journal of

Health Psychology, 13(8), 1136-1146.

Dahlberg , K. Segesten, K. Nyström , M. Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att

förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Engström, B., Nilsson, R. & Willman, A. (2005). Omvårdnad vid stroke: state of the

art. Stockholm: Gothia.

Friberg, F. (Red.) (2006). Dags för uppsats: - Vägledning för litteraturbaserad e

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & Kultur.

23

Geyh, S., Cieza, A., Kollerits, B., Grimby, G. & Stucki G. (2006). Content comparison

of health-related quality of life measures used in stroke based on the international

classification of functioning, disability and health (ICF): a systematic review. Quality

life Research. 16:833-851

doi: 10.1007/s11136-007-9174-

Hankley, G-J. (2011). Stroke: fresh insights into causes, prevention, and treatment. The

Lancet Neurology, 10 (1), 2-3.

Hedner, L-P (Red). ( 2007). Invärtesmedicin. Lund:Studentlitteratur.

Hulter Åsberg, K. (1990). ADL-trappan. Lund: Studentlitteratur.

*Jones, F., Mandy, A. & Partridge, C. (2008). Reasons for recovery after stroke: a

perspective based on personal experience. Disability & Rehabilitation, 30(7), 507-516.

*Lynch, E., Butt, Z., Heinemann, A., Victorson, D., Nowinski, C., Perez, L., & Cella,

D. (2008). A qualitative study of quality of life after stroke: the importance of social

relationships. Journal of Rehabilitation Medicine, 40(7), 518-523.

Malmsten, K. (Red.) (2007) Etik i basal omvårdnad:… i någon annans händer…

Lund:Studentlitteratur

Meleis, A. (1986). Theory development and domain concepts. NLN Publications, (15-

1992), 3-21.

Meleis, A., Sawyer, L., Im, E., Messias, D. & Schumacher, K. (2000). Experiencing

transitions: an emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12-

28.

Meleis, A.I. (red.) (2010). Transitions theory: middle range and situation specific

theories in nursing research and practice. New York: Springer Publishing.

24

McKay, J. & Mensah, G.A. (2004). The atlas of heart disease and stroke Geneva:

World Health Organization.

Mink, J & Miller, J (2011). Stroke, part 1: Opening the window of opportunity for

treating acute ischemic stroke. Nursing, 41(1), 25-33

*Popovich, J., Fox, P. & Bandagi, R. (2007). Coping with stroke: psychological and

social dimensions in U.S. patients. International Journal of Psychiatric Nursing

Research, 12(3), 1474-1487.

Riks-Stroke (2009). Riks-Stroke: Årsrapport 2009. Hämtad 3 februari, 2011, från

Riks-Stroke. http://www.riks-stroke.org/content/analyser/Rapport09.pdf

*Röding, J., Lindström, B., Malm, J. & Ohman, A. (2003). Frustrated and invisible--

younger stroke patients' experiences of the rehabilitation process. Disability And

Rehabilitation, 25(15), 867-874.

Scheppers,V-P-M. Ketelaar, M., Van de Port, J-M., Visser-Meily, A. & Lindeman, E.

(2007). Comparing content of functional outcome measures in stroke rehabilitation

using the International Classification of Functioning, Disability and Health. Disability

and Rehabilitation 29(3), 221-230

doi: 10.1080/09638280600756257

Schumacher, K., & Meleis, A. (1994). Transitions: a central concept in nursing. Image:

Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119-127.

Socialstyrelsen (2004). Livssituationen två år efter stroke: En uppföljning av

strokedrabbade och deras närståendes Hämtad 1 februari, 2011, från Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10426/2004-123-

40_200412340.pdf

25

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska hämtad 2

februari, 2011, från Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Social styrelsen (2007a). Socialstyrelsens Termbank: Funktionsnedsättning. Hämtad 1

februari, 2011, från Socialstyrelsen.

http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=3594

Socialstyrelsen (2007b). Socialstyrelsen: Termbank Funktionhinder hämtad 8

februari, 2011, från Socialstyrelsen

http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ViewTerm.aspx?TermID=4182

Socialstyrelsen (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård: Medicinskt och

hälsoekonomiskt faktadokument. Lindesberg: Socialstyrelsen.

Statistiska Central Byrån, (2010). Sjukdomar i sluten vård 1987–2009 (2010-10-20)

Stockholm: Socialstyrelsen

Stroke – en blogg (2006). Sviter efter stroke. Hämtad 2 februari, 2011, från Stroke – en

blogg. http://stroke.blogg.se/2006/january/sviter-efter-stroke.html

Teasdale, T-W & Engberg, A-W (2002). Disability pensions in relation to stroke: a

population study. Brain injury . 16 11.997-1009

doi: 10.1080./02699050210154240

Vincent, C. Deaudelin, I., Robichaud, L., Rosseau, J., Viscogliosi, C., Talbot, L-R &

Desrosiers, J. (2007) Rehabilitation need for older adults with stroke living at home:

perceptions of four populations. BioMed Central Geriatrics, 720

*Wallenbert, I. & Jonsson, H. (2005). Waiting to get better: a dilemma regarding habits

in daily occupations after stroke. American Journal of Occupational Therapy, 59(2),

218-224.

26

WHO (2001). International classification of functioning, disability and health: ICF :

short version. Geneva: World Health Organization.

WHO (u.å) Stroke: Cerebrovascular accident. Hämtad 8 februari, 2011, Från WHO.

http://www.who.int/topics/cerebrovascular_accident/en/

27

BILAGA

Bilaga 1. Artikelmatris.

Nr Författare/År/

titel/Tidskrift/Land

Syfte Metod/Urval Resultat

1 Bendz, M,. (2003)

The first year of

rehabilitation after a

stroke – from two

perspectives.

Scandinavian

Journal of Caring

Sverige

Att lyfta fram skillnaden av

innebörden av att ha

drabbas av stroke mellan

vårdpersonal och den

drabbade.

Kvalitativ/Fenomenologisk

studie.

15 patienter som fått stroke

före 65 års ålder och vårdats

på svenskt sjukhus under ett

speciellt år. Intervjuer

Tre huvudsakliga

begrepp delades av

patienterna. Förlust av

kontroll, utmattning

och rädsla för återfall.

2 Burton, C-R. (2000)

Living with stroke: a

phenomenological

study.

Journal of Advanced

Nursing

England

Att identifiera upplevelsen

av återhämtningen efter en

stroke sett ur patientens

perspektiv

Kvalitativ/Fenomenologisk

studie

6 patienter som vårdats på

rehabiliterings avdelning på

sjukhus efter sin första stroke.

Totalt 73 intervjuer under en

12 månaders period

Återhämtningen efter

stroke involverade

anpassning av fysiska,

sociala och

emotionella aspekter

av den drabbades liv

3 Carlsson G-E. et al.

(2008)

Managing an

everyday life of

uncertainty – A

qualitative study of

coping in persons

with mild stroke.

Brittish Journal of

Community Nursing

Sverige

Att från den drabbades

perspektiv undersöka hur

och varför personer med

mild stroke klarade av att

hantera sin nya livssituation

som de gjorde under deras

första år efter stroke

Kvalitativ studie

18 personer som var fysiskt

återställda och självständiga i

sin P-ADL ett år efter sin

stroke. Intervjuer

Ett år efter stroke, som

var klassificerad som

mild och förväntades

leda till total

återställelse, kämpade

personerna med dess

konsekvenser av att

ofta dagligen leva ett

liv i osäkerhet.

4 Casey D. et al.

(2008)

Patient perception

having suffered a

stroke in Galway

British Journal of

Community

Nursing.

Irland

Att undersöka äldre

irländska människors

upplevelser av sin hälsa

och sin nivå av

självständighet efter stroke.

Även att belysa de faktorer

som ökat eller minskat

deras förmåga att behålla

sin livskvalitet efter stroke.

Kvalitativ studie

20 personer

Semi-strukturerade intervjuer

Trots sin

funktionsnedsättning

så hade de flesta

deltagarna en positiv

syn på sin egen hälsa.

De flesta deltagarna

försökte att klara av

sin ADL själv. Många

kände att de förlorat

sin identitet.

28

5 Ch’Ng A-M. et al.

(2008)

Coping with the

Challenges of

Recovery from

Stroke: Long Term

Perspectives of

Stroke Support

Group Members

Journal of health

Psychology.

Australien

Syftet med studien var att

undersöka de långsiktiga

hanteringsmekanismerna

vid återhämtning efter

stroke. Studien har tre

forskningsfrågor. (1) Vilka

utmaningar, både fysiska

och emotionella upplevs

efter stroke och hur de

ändras över tid? (2) Vad

upplever de som har

drabbats av stroke ha hjälpt

dem att hantera de

förändringar som drabbat

dem över tid? (3) Vilken

sorts psykologiskt stöd

upplever de som drabbats

av stroke ha varit till hjälp

för dem under

återhämtningen?

Kvalitativ studie

26 personer, 6 fokusgrupper

med 4-6 deltagare åt gången.

Denna process av

anpassning efter stroke

visar sig vara beroende

av balans mellan att

acceptera förlorade

förmågor och

livsförändringar,

hantera känslomässig

stress och att anpassa

sig till ett nytt sätt att

leva.

6 Jones, F. et al.

(2007).

Reasons for recovery

after stroke: A

perspektive based on

personal experience.

Disability and

Rehabilitation.

England.

Syftet med studien är att

lära sig mer om de

individuella övertygelser

och personliga strategier

som används för att klara

av den period av

återhämtning som krävs

efter stroke. Den

eftersträvar även att

identifiera de faktorer som

upplevs vara möjliggörare

likväl som utmaningar för

återhämtning.

Kvalitativ studie

Djupintervjuer

10 personer

Analysen av

intervjuerna

identifierade två huvud

teman som upplevdes

ha påverkat

utvecklingen efter

stroke. Den första

relaterade till inre

faktorer så som

personlig kontroll över

utvecklingen,

optimism och rädsla

över beroende. Den

andra inkluderade mer

yttre faktorer så som

påverkan från

terapeutiska insatser

och att lyckas med

specifika handlingar så

som att klä på sig,

duscha och gå

självständigt.

7 Lynch E –B. et al.

(2008)

A qualitative study of

quality of life after

stroke: The

importance of social

relationships.

Jornal of

Rehabilitation

Medicine.

USA

Undersöka hur stroke

påverkar långsiktig

livskvalité

Kvalitativ studie

Fokusgrupper med 9 personer

som drabbas av stroke och 6

närstående som vårdar dessa.

Varje grupp möttes var för sig

De drabbade kände att

deras autonomi och

deras identitet

förlorades. De

närstående ansåg att

den drabbades identitet

förloras.

29

8

Popovich, M. et al.

(2006)

Coping with stroke:

Psychological and

social dimensions in

U.S. patients.

International Journal

of Psychiatric

Nursing Research

USA

Undersöka patienters

upplevelse av att ha

drabbas av stroke och hur

de hanterar detta.

Kvalitativ studie.

Intervjubaserad.

60 personer över 50 år med en

diagnos med stroke orsakad

av emboli eller ischemi. Från

tre områden i Chicago.

Många psykiska och

emotionella problem

uppdagades.

Patienterna försökte

klara sig genom en

positiv attityd och att

befrämja oberoende.

9 Röding, J et al.

(2003)

Frustrated and

invisible – younger

stroke patients’

experiences of the

rehabilitation

process

Disability and

Rehabilitation

Sverige

Få kunskap om hur de

yngre som drabbas av

stroke upplever

rehabiliteringsprocessen

Kvalitativ studie

Djupintervjuer

5 personer som fått stroke i

åldern 37-54.

Frustration var ett

framträdande begrepp i

analysen av

kategorierna ” Den

förlamande vardagen”

och ”Utanför och

osynlig”. Utmattning

gjorde att patienterna

inte orkade jobba eller

delta i sociala

aktiviteter. De kände

också att de inte kunde

påverka sin

rehabilitering.

10 Wallenbert, I. &

Jonsson, H. (2005)

Waiting to get

better: A dilemma

regarding habits in

daily occupations

after stroke.

American Journal of

Occupational

Therapy

Sverige

Utforska och få en

förståelse för hur upplevs

påverkas när de utförs efter

stroke.

Kvalitativ studie.

Intervjubaserad.

7 personer. Deltagande i

pågående rehabilitering, hade

svårt med ADL relaterat till

sin stroke och som kunde

delta i intervjuer

En konflikt mellan att

acceptera hjälpmedel

och försöka återerövra

sitt tidigare liv och hur

de tidigare gjorde

saker. Detta ledde till

en känsla av väntande

på att kanske

återerövra en förlorad

funktion i framtiden

men att det inte

fungerade i nuläget.