att ta tillvara kompetensresources0.mynewsdesk.com/files/b44f562da30169d77... · 2-3 veckor. de...

Att ta tillvara

kompetens Stockholms stads arbete för att korta

invandrares väg till jobb

- på väg mot ett Stockholm i världsklass

Rapport om resultatet för invandrare som studerar svenska inom sfi

ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

ATT TA TILLVARA KOMPETENS – Stockholms stads arbete för att korta invandrares väg till jobb

2

Bilderna:

Sameson Ashebir genomförde språkpraktik hos Lernia och fick jobb 2011 på Scandic Star hotell. Foto:

Mona Ohlsson Waltari. Wasan Abod studerade sfinx och arbetar i dag hos byrån Projektengagemang.

Tariq Allham fick jobb på Cederwalls arkitektbyrå efter sfi-studier. Nurto Siidow Mohamed (till höger) fick

sfi-bonus efter att ha deltagit i Rätt steg. Här med sin lärare Khaddy Gassama Fredell Foto: Sami Salman

Studien ”Resultat för började dem som studera sfi 2008” är framtagen av Sweco.

Tryck: EO grafiska, maj 2012

http://www.sweco.se/sv/Sweden/


3

Innehåll

Inledning ................................................................................................................... 5

Sammanfattning ...................................................................................................... 6

Målgruppen .............................................................................................................. 8

SIFA – intensivsvenska för akademiker ................................................................ 9

Resultat ............................................................................................................................ 9

Erfarenheter och framgångsfaktorer .............................................................................. 10

Sfi för yrkesutbildade ............................................................................................ 11

Resultat .......................................................................................................................... 12

Framgångsfaktorer och erfarenheter .............................................................................. 12

Lernia - språkpraktik banar väg för jobb ............................................................ 13

Resultat .......................................................................................................................... 13


Språkstöd för nyanlända – yrkes- och språkträning i ett .................................. 15

Resultat .......................................................................................................................... 16

Framgångsfaktorer och erfarenheter .............................................................................. 16

Rätt steg – språkträning för dem med kort utbildning ..................................... 17

Resultat .......................................................................................................................... 17


Resultat för dem som började studera sfi 2008 ................................................. 19

Faktorer som förklarar varför en person var sysselsatt eller i studier ............................ 19

54 procent sysselsatta inom ett år .................................................................................. 20

8 av 10 har eller har haft arbete i Sverige ...................................................................... 22


4


5

Inledning

I höstas bad vi Sweco Eurofutures följa upp de som började studera sfi vårterminen 2008

för att se hur många av dem som gått vidare till jobb eller studier. Inom ett år hade över

hälften gjort det och efter ytterligare ett år var siffran drygt 60 procent. Den siffran kan bli

ännu bättre, men den utmanar myten om att det tar många år för invandrare att komma in

på svensk arbetsmarknad. Den är helt enkelt inte sann i Stockholm.

Förra året flyttade nästan 15 000 människor från andra länder till Stockholm. Alla som

flyttar hit erbjuds att studera svenska inom ramen för sfi. 2011 hade vi över 17 500

personer i våra olika sfi-kurser. Inom fyra veckor blir alla som söker sfi i Stockholm

nivåtestade och erbjudna en utbildningsplats. En majoritet kan påbörja sina studier inom

2-3 veckor.

De senaste tio åren har den här studieformen utvecklats mycket. Den har anpassats efter

de studerandes bakgrund och framför allt inriktats mer mot arbetsmarknadens behov och

framtida jobb. Sedan 2001 finns det i stockholmsregionen flera yrkesinriktade

utbildningar som går under samlingsnamnet sfx. Vi har en studieinriktning för dem med

akademisk utbildning och som erbjuds att studera intensivsvenska.

Vi har också speciellt inriktad utbildning för dem som kommer

till Sverige med kort eller ingen utbildningsbakgrund också den

med en stark koppling till samhälle och framtida arbetsmarknad.

I ett projekt med språkstödjare har yrkesinriktning och

språkpraktik utvecklats. Den modellen implementeras 2012 i vår

ordinarie verksamhet. Allt syftar till samma sak – att ta tillvara

på kompetens och korta vägen till jobb.

I den här rapporten sammanställs de olika satsningar som gjorts

för att stärka yrkesinriktningen inom sfi i Stockholms stad.

Fokus ligger på resultat, erfarenheter och framgångsfaktorer för

att kunna fortsätta att utveckla verksamheten.

Charlotte Svensson

Arbetsmarknadsdirektör

Foto: Magnus Selander


6

Sammanfattning

Många flyttar till Stockholm som växer snabbt för att bli en miljonstad redan 2025.

Inflyttningen är stor från övriga Sverige, men också från övriga världen. År 2011

invandrade nästan 15 000 personer till Stockholm. Över 17 500 personer studerade

svenska inom ramen för sfi i Stockholm förra året och allt tyder på att minst lika många

kommer att studera svenska under 2012.

Arbetslösheten för utrikesfödda låg i april 2012 på cirka 16 procent i Stockholm. Den är

markant högre än för hela gruppen arbetslösa som uppgick till 6,5 procent vid samma

tidpunkt. Målet för svenskundervisningen för invandrare (sfi) är att korta vägen till jobb

genom språkstudier som anpassas efter varje individs förutsättningar och

utbildningsbakgrund.

Sfi Stockholm har de senaste åren arbetat med att förstärka yrkesinriktningen som en del

av undervisningen. Det har gjorts genom att förstärka yrkesutbildningarna, arbeta med

målgrupper mer specifikt, erbjuda mer diversifierade kurser och flexibla tider för att

studera och för att kunna kombinera språkstudier med praktik.

60 procent till jobb eller studier

Hösten 2011 fick Sweco Eurofutures i uppdrag att följa upp resultatet för de som

påbörjade sina sfi-studier under våren 20081. Resultatet visar att över varannan hade gått

vidare till jobb eller studier inom ett år. 2010 hade 61 procent börjat jobba eller studera.

Resultat Andel

Arbete och studier 61%*

Arbete 46%

Studier, varav

- komvux

- högskola

- andra studier

24%

12

5,5

6,5

Arbetssökande, varav

- program med aktivitetsstöd

- öppet arbetslösa

- övrigt arbetslösa

32%

5

15

12

Annat 7%

*En del studerar och arbetar samtidigt, vilket ger en lägre sammanlagd siffra.

En sammanfattning av Sweco Eurofutures studie presenteras i slutet av denna rapport.

1 ”Resultat för dem som började studera sfi 2008, Sweco Eurofutures, april 2012


7

I Stockholmsregionen finns åtta sfx-utbildningar – det vill säga svenskundervisning för

yrkesutbildade. Fyra program riktas till akademiker och tre av dem finns inom ramen för

Stockholm stad. Det är svenska för ekonomer, jurister och samhällsvetare (sfej), svenska

för pedagoger (sfp) och svenska för ingenjörer (sfinx) och hade 250 inskrivna deltagare i

april 2012. Ett program för medicinsk personal finns i Södertälje.

Ytterligare fyra sfx-utbildningar finns inom regionen för följande yrken:

Lastbilschaufförer (Stockholm)

Företagare (Botkyrka)

Hantverkare (Haninge)

Bussförare (Tyresö)

En studie från 2011 visar att åtta av tio från sfx går vidare till jobb eller studier inom två

år. Den yrkesgrupp som i högst utsträckning jobbar inom sitt yrke efter utbildningen är

lastbilschaufförer, följt av medicinsk personal.2 2011 gjordes en uppföljning av Svenska

för företagare som visar att 68 procent av de som gått utbildningen för företagare hade

kommit vidare ur sin arbetslöshet och fler än var fjärde, 28,5 procent drev företag medan

övriga antingen var anställda eller studerade vidare.3

Samarbetet mellan sfi och olika former av praktik ökar. Lernia är en av de externa

anordnare som satsat på språkpraktik. Över 400 praktikplatser har erbjudits de

studerande. Sedan februari 2012 integreras det ESF-finansierade projektet Språkstödjare i

ordinarie verksamhet inom ramen för sfi, också det för att stärka samarbetet med

arbetsgivare och praktik parallellt med traditionell språkinlärning.

Olika lösningar som möjliggör en kombination med praktik eller arbete ökar i omfattning.

I dagsläget finns det halvdags- och heldagskurser, kvälls- och lördagskurser. Det går att

läsa sfi på distans och de som behöver det erbjuds ett individuellt schema.

2 Rapporten Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform. Resultatet av

statens och individens investering i integrering, Södertörns högskola 2011. 3 Långt ifrån lagom - Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare, 2011


8

Målgruppen

2011 invandrade cirka 15 000 personer till Stockholm. 50 procent av dem var från

Norden eller EU-länder och övriga Europa. 50 procent kom från övriga världen. 17 500

personer studerade under året sfi i Stockholm. 15 500 av dem var mellan 25 och 50 år. De

största språkgrupperna inom sfi i Stockholm var i april 2012: arabiska, spanska,

somaliska, tigrinska, persiska, engelska, polska, ryska, thailändska och turkiska. Fler

kvinnor (56 procent) än män studerar sfi.

Allt fler flyttar till Stockholm med en högre utbildning i bagaget. Skillnaden på

utbildningsnivå mellan utrikes födda och de som är födda i Sverige minskar. När det

gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten; 39 procent av de inrikes födda är

eftergymnasialt utbildade jämfört med 38 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes

födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial utbildning än bland de

inrikes födda; 20 procent av de utrikes födda har en förgymnasial utbildning och

motsvarande andel bland de inrikes födda är 12 procent.4

Kvinnor har en större andel högutbildade än män både bland in- och utrikes födda.

Utrikes födda kvinnor har i något större utsträckning endast en förgymnasial utbildning

än utrikes födda män. Det omvända förhållandet gäller bland de inrikes födda, där är det

vanligare att männen endast har en förgymnasial utbildning, 15 respektive 10 procent.

Utbildningen i svenska för invandare är uppdelad på tre olika studievägar, som riktar sig

till personer med olika bakgrund och förutsättningar. Studieväg 1 vänder sig till

kortutbildade och de som saknar utbildning, studieväg 3 till högutbildade och studieväg 2

till övriga. Som framgår av tabellen nedan över fördelningen mellan de olika

studievägarna är de studerande i Stockholm välutbildade.

Målgruppen för sfi fördelat på studievägar 2012

Andel av de studerande

2012

Studieväg 1 5 %

Studieväg 2 51%

Studieväg 3 44%

4 SCB, Befolkningens utbildning 2011


9

SIFA – intensivsvenska för akademiker

En allt större grupp flyttar till Stockholm med en högre utbildning från hemlandet. För

att ta tillvara denna kompetens så snabbt som möjligt på Stockholms arbetsmarknad

finns intensivsvenska för akademiker.

Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) erbjuder tre olika yrkesinriktningar

med länsövergripande rekrytering. Samtliga vänder sig till nyanlända akademiker med

minst treårig högskole-/universitetsexamen, goda kunskaper i engelska samt max två år i

Sverige. Kurserna har som mål att erbjuda intensiva och relevanta studier i svenska

språket med sikte på att förkorta deltagarens väg till kvalificerat arbete inom sitt

yrkesområde. SIFA ger kurser på fem språknivåer, från nivå C (nybörjare), via

grundläggande nivå upp till och med gymnasienivå i svenska som andraspråk.

SIFA har följande yrkesinriktningar:

Svenska för pedagoger (sfp) vänder sig till utländska lärare som vill fortsätta arbeta som

lärare i Sverige. Antagningen görs därför i samarbete med Stockholms universitet, där

kursdeltagarna efter Sifa kan studera vidare på ULV, utländska lärares vidareutbildning.

Parallellt med kurserna i svenska går deltagarna orienteringskurser om det svenska

skolsystemet, dess värdegrund och styrdokument. Orienteringskurserna kompletteras med

tre seminarier i samarbete med utbildningsförvaltningen i Stockholms stad om att arbeta

som lärare. Fältstudier erbjuds från grundläggande nivå, efter sfi.

Svenska för ingenjörer (sfinx) vänder sig till den som har en civilingenjörsexamen eller

motsvarande kandidatexamen i teknik. Antagningen görs i samarbete med Kungliga

tekniska högskolan, KTH. KTH erbjuder dem som klarat språknivån sas grund att

parallellt med SIFA:s gymnasienivåer i svenska läsa kurser inom teknikområden. Detta

kan fördjupa befintliga kunskaper och förbättra deltagarnas chanser på den svenska

arbetsmarknaden. Från 2012 genomförs ett pilotprojekt med mentorer från yrkeslivet i

samarbete med Sveriges Ingenjörer.

Svenska för ekonomer, jurister, personalvetare, systemvetare, samhällsvetare m fl

(sfej) är en bred grupp vars majoritet är ekonomer. Antagningen görs i samarbete med

Högskoleverket. Parallellt med språkkurserna ges deltagarna orientering inom ekonomi

och samhällsorientering från nivå C och upp till och med gymnasienivåerna. Liksom på

övriga sfx ges även kursen Kommunikation i arbetslivet. I samarbete med JUSEK erbjuds

de studerande att ansöka om en mentor från näringslivet. I samarbete med ett

bemanningsföretag ges en grupp ekonomer särskild coachning mot svenskt arbetsliv. Ca

50 procent av de studerande på SIFA utgörs av sfej.

Resultat

Utbildningen ges dagtid och hade drygt 250 inskrivna deltagare i mars 2012. Slutprov ges

på alla nivåer varje månad. Merparten av alla som fullföljer kurserna, gör det på ca 1,5 år.


10

61 ingenjörer antogs 2011. 38 procent fick jobb/praktik under utbildningen, bland annat

på Scania, Cedervalls arkitektbyrå, WSP och Swedbank. En uppföljning ska göras under

våren 2012.

Cirka 200 ekonomer, jurister, personalvetare, systemvetare, samhällsvetare antogs under

2011, varav över hälften var ekonomer och cirka 20 procent jurister. De studerande har

höga studieresultat. Över 90 procent klarar kurserna med minst godkänt.5 Ofta krävs

ytterligare studier för dessa yrkesgrupper för att utöva sitt yrke i Sverige. Många går

vidare till högskole- och vuxenutbildning.

100 pedagoger antogs under 2011 till utbildningen. Också bland pedagogerna är

studieresultaten goda. Cirka 35 procent av de som börjar på svenska för pedagoger går

vidare till ULV – Utländska lärares vidareutbildning - vid Stockholms universitet.

Åtta av tio tidigare elever befinner sig i egenförsörjning ett till två år efter avslutad

utbildning – det visar uppföljningen av de elever som påbörjade någon av Sfx-kurserna år

2008. 48 procent inom sitt yrke, 19 procent inom annat område och 13 procent studerar

vidare på högskola eller inom vuxenutbildningen.6

Erfarenheter och framgångsfaktorer

I de uppföljningsrapporter som gjorts lyfts följande faktorer fram:

Praktik är avgörande, både för arbetsgivare och för den arbetssökande. Den ger möjlighet

att öva språket och samtidigt knyta kontakter. Arbetsgivare får en möjlighet att validera

utländsk utbildning och erfarenhet.

Så kallad tyst kunskap om svensk arbetskultur och vilka egenskaper som en svensk

arbetsgivare kan vara intresserade av är något som bör förmedlas till den som är ny på

svensk arbetsmarknad.7

Det är mycket positivt för de studerande att studera tillsammans med andra som har

samma bakgrund och framtidsplaner. Ett värdefullt nätverkande påbörjas redan under

utbildningen.

5 Utvärdering av Sfej – svenska för jurister, ekonomer, samhälls-, personal- och systemvetare, Ramböll,

april 2011. 6 Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform, Södertörns högskola,

2011 7 Nyanlända akademikers inträde på den svenska arbetsmarknaden. En studie om rekryteringsprocessen för

SFEJ:s studentmålgrupp, Stockholms stad och Stockholms akademiska forum, 2011.

Kontakt:

Christina Rydén

08-508 35 787

[email protected]


11

Sfi för yrkesutbildade

Åtta av tio som studerat sfx går vidare till jobb eller studier inom två år. Nästan hälften

arbetar inom sitt yrkesområde. Kombinationen språk och yrkesinriktning kortar vägen till

jobb.

Svenska för yrkesutbildade, Sfx, är ett samarbete mellan samtliga kommuner i

Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm och Kommunförbundet Stockholms län. Alla

som bor i länet får söka kurserna. Syftet är att ta tillvara nyanländas yrkeskompetens.

Kurserna utgör en skräddarsydd väg genom systemet och samlar alla pusselbitar som

krävs för att eleverna så snart som möjligt ska få börja arbeta inom sitt yrkesområde.

Det innebär intensiv svenska med fokus på yrkesspråket, orienteringskurser med

nödvändig omkringkunskap för att veta hur respektive yrke fungerar i Sverige och

möjlighet att komplettera sin utbildning för svenska förhållanden på högskole- eller

gymnasienivå.

Utöver de tre kurserna inom SIFA finns fem sfx-utbildningar inom regionen för följande

yrken:

Lastbilschaufförer (Stockholm) Utbildningen bedrivs i STFG:s lokaler i Kungens kurva. De studerande får

teoriundervisning, körlektioner i lastbil och i simulator och lektioner i svenska.

Lektionerna i svenska har som viktigaste syfte att stödja eleverna i inlärningen av

yrkesämnena. En till två veckor av utbildningen sker som APL (arbetsplatsförlagt

lärande) då eleverna får köra lastbil ute på de åkerier vi samarbetar med.

Företagare (Botkyrka) Fram till februari 2011 hade kursen haft 192 deltagare. Kursen startar var femte vecka och

innehåller expertföreläsningar, seminarier, studiebesök, projektarbeten och övningar.

Utbildningen innehåller också handledda självstudier utifrån kursboken Rivstart. Stort

fokus läggs på att deltagarna ska bygga upp nätverk med viktiga aktörer som

myndigheter, organisationer och företag.

Hantverkare (Haninge)

Utrikes födda hantverkare erbjuds en svenskutbildning med yrkesinriktning och viss

validering av yrkeskunskaperna. Svenskundervisningen bedrivs i Centrum Vux i Handen

två – tre dagar i veckan. Resterande tid har de studerande praktik.

Bussförare (Tyresö)

Det är en 20 veckors förberedande kurs i svenska med inriktning mot bussföraryrket. En

orienteringskurs som riktas till sfi-studerande. Efter kursen erbjuds möjligheten att skriva

inträdesprov hos bussföretaget Nobina.

Medicinsk personal (Södertälje) Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad språkutbildning för den som har utländsk

akademisk examen i ett medicinskt yrke. Svenskundervisning sker i kombination med

kurser inriktade mot arbete inom vården.


12

Resultat

Åtta av tio tidigare elever befinner sig i egenförsörjning ett till två år efter avslutat sfx –

det visar uppföljningen av de elever som påbörjade någon av Sfx-kurserna år 2008. 48 %

inom sitt yrke, 19 % inom annat område och 13 % studerar vidare på högskola eller inom

vuxenutbildningen.8

21 lastbilschaufförer utbildades under 2011. 51 procent av de deltagare som genomgått

utbildningen hittills sedan den första kullen slutade 2009 arbetar som yrkesförare.

Framgångsfaktorer och erfarenheter

Lastbilschaufförsutbildningen i Stockholm listar följande:

Väl utfört urval av studerande för att hitta rätt yrkeserfarenhet och motivation.

En överskådlig utbildning med tydligt, konkret mål – ljuset i slutet av tunneln är synligt

Hög studietakt – ger fokus på studierna och motiverar de som studerar.

Professionell studiemiljö, nära kontakt med arbetsplatser och yrket.

Språkstöd i samverkan med yrkeslärarna.

En bra arbetsmarknad - det finns jobb.

Att välja ut rätt sökande till utbildningen är avgörande. Tillräcklig erfarenhet av att köra

tung lastbil är ett måste för att kunna klara utbildningen. Den studerandes motivation är

den kanske viktigaste framgångsfaktorn. Stark motivation har visat sig kompensera stort

för brister i språkkunskaperna.

Studiematerialet är oerhört faktaspäckat och förmedlas ofta genom ett mycket formellt

skolspråk. Sfi-lärarnas insats som deltagarnas guider genom inlärningsstoffet är en annan

avgörande framgångsfaktor.

8 Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform, Södertörns högskola,

2011

Kontakt:

Björn Hjukström

08-508 35 701

[email protected]


13

Lernia - språkpraktik banar väg för jobb

Kombinationen sfi och praktik gör att man lär sig språket fortare och öppnar dörrar till

arbetsmarknaden. Lernia utbildning startade redan 2008 ett projekt inom sfi i

arbetslivet. Arbetet med att integrera praktik och sfi ger resultat. 40 procent av

deltagarna har fått anställning efter sin praktik.

Projektet växte fram i kontakt med deltagarna. Praktiksamordnarna möter regelbundet

deltagarna och får därigenom en tydlig bild av hur behoven ser ut. De lär känna

deltagarna och skapar en relation till var och en. De har inte bara ett kort samtal utan en

dialog där praktiksamordnarna kartlägger deltagarens bakgrund, förutsättningar och

vilken rikting inom arbetslivet i Sverige som deltagaren vill gå. För att skapa den bästa

språkträningen, få kontakter och en bra (ofta första) erfarenhet från en arbetsplats i

Sverige, är det viktigt att deltagaren känner lust, vilja och intresse för sin praktikplats.

Förutom att lära känna deltagarna bygger praktiksamordnarna också upp bra relationer till

de arbetsplatser som erbjuder praktik och de är måna om en öppen och kontinuerlig

dialog. Metodiken tar hänsyn till deltagarens individuella behov och förutsättningar samt

arbetsgivarens behov vilket har visat sig ge goda resultat i form av lyckade

praktikplaceringar. Deltagarna känner sig mycket nöjda med de erfarenheter de gör och

den språkliga utveckling de får på praktikplatsen.

Ibland väljer deltagare att tillfälligt avbryta sina sfi-studier i samband med praktik eller

jobb. Avbrotten är dock inte permanenta. De flesta sfi-deltagarna kommer tillbaka. Det

finns ett flöde – deltagarna kan vid behov avbryta sina sfi-studier för en kortare eller

längre tid och sedan återkomma, och den möjligheten är mycket viktig.

Kombinationen sfi och praktik kan utvecklas ytterligare för att i än högre grad än nu

fånga upp vilket behov deltagaren har för att ta nästa steg i livet. Sfi ska finnas som hjälp

och stöd för alla som av olika anledningar behöver utveckla sin svenska.

På Lernia i Liljeholmen befinner sig per vecka cirka 40 deltagare ute i praktik. Praktiken

pågår i regel i två månader. På Lernia Liljeholmen finns flera yrkes-sfi-kurser, bland

annat barn och ungdom, omvårdnad, handel och affär. Kurserna pågår i 10 veckor.

Deltagarna kan samtidigt gå i en praktikförberedande grupp – en coachande grupp där de

får hjälp att gå ut själva och söka en praktikplats. De lär sig att leta på nätet, åka till

arbetsplatserna och träffa arbetsgivare. I den praktikförberedande gruppen diskuterar de

sedan sina erfarenheter och hur de har blivit mottagna. Att söka upp en lämplig

praktikplats och sedan kontakta den är väldigt likt att söka jobb.

Resultat

Hittills har närmare 400 praktikplatser anordnats. Praktikplatserna erbjuds på många olika

typer av arbetsplatser med allt ifrån TV, teater och konsthall till raffinaderier,

vård/omsorg och barnomsorg.


14

39 procent av deltagarna har fått anställning med hjälp av praktiken.

74 procent tycker att de har fått fler kontakter i arbetslivet

67 procent tycker att de är närmare ett jobb nu än innan praktiken

77 procent säger att de har lärt sig något som de inte hade lärt sig i skolan


Administration

En god administration kring projektet som underlättar uppföljning är grunden till

framgång.

Språkpraktik

Lernia skiljer inte på arbetspraktik och språkpraktik. Ju mer språk deltagaren får under

praktiken, desto bättre blir praktiken, och ökar möjligheten till anställning.

Integrerar skola och arbete

Lernia är noga med att jobba med bra företag och att matcha rätt. Skolan och praktiken är

integrerad. Många deltagare praktiserar halva dagen och läser sfi andra halvan, vilket

betyder att lärare och deltagare träffas varje dag under praktikperioden. Språkinlärningen

sker parallellt med praktiken och detta gör att språkinlärningsprocessen hela tiden får ett

professionellt stöd.

Relationer

En personlig relation med alla deltagare är avgörande, liksom en personlig relation med

arbetsplatserna. Detta gör att matchningen mellan deltagare och praktikplats blir optimal.

Kontakt:

Jon Knutsson

[email protected]

070-583 36 08


15

Språkstöd för nyanlända – yrkes- och språkträning i ett

Språkstödsprojektet startade för att kombinera språkträning med ett aktivt sökande

efter arbetsgivare som är villiga att ta emot praktikanter som nyss kommit till Sverige.

Att hitta vägar in på arbetsmarknaden för de allra mest nyanlända i Sverige redan innan

de hunnit lära sig svenska språket är en utmaning. En praktik kan vara en perfekt ingång,

både för att lära sig språket och för att få en första kontakt med arbetslivet. Men att hitta

arbetsgivare som är villiga att ta emot och handleda denna målgrupp är ett av de svårare

uppdragen. Språkstödsprojektet startades 2009 för att ta sig an denna utmaning.

Under våren 2012 integreras verksamheten som en ordinarie verksamhet inom sfi för att

ytterligare förstärka kopplingen mellan språkstudier, praktik och jobb. Målet är att

påskynda nyanlända flyktingars språkinlärning och introducera dem för den svenska

arbetsmarknaden i ett tidigt skede, att skapa goda möjligheter till praktik.

Utanför skolmiljön Språkstöd för nyanlända har utvecklat metoder för att påskynda den nyanlända

flyktingens språkinlärning utanför skolmiljön och introducera de för den svenska

arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Deltagarna går på sfi-undervisning på förmiddagen

och har arbetsplatsförlagd praktik på eftermiddagen.

Språkstödjare Deltagarna och arbetsplatserna/handledarna erbjuds stöd samtidigt. Deltagarna får stöd i

form av en fysisk person som kallas språkstödjare och tillgång till

språkinlärningsverktyget my vocab. Arbetsplatserna får kompetensutveckling genom

handledarutbildning, föreläsningar och nätverksträffar. De får även stöd av språkstödjarna

i sin kommunikation med deltagarna.

Stöd på modermålet I Språkstödscenter finns språkstödjare som talar både aspirantens modersmål och

svenska. Denna funktion har en coachande och språkstödjande roll. Språkstödjaren kan

reda ut missförstånd mellan arbetsgivaren på praktiken och aspiranten och klargöra

förväntningar och förutsättningar på ett enkelt och effektivt sätt

”Författarverktyget” Tillsammans med företaget my vocab utvecklade projektet version två som kallas

Författarverktyget. Ett innovativt verktyg med dialoger som innehåller bilder och ljud

som gör det enkelt för deltagaren att översätta, höra och öva på det svenska språket.

Utöver dialogerna kan användaren också öva på glosor och översätta ord i sin mobil.

Handledarutbildning Handledarna på arbetsplatserna erbjuds en handledarutbildning som fokuserar på

kommunikation, interkulturellförståelse och hur man bäst handleder en person som inte

har bott i Sverige så länge.


16

Resultat

Projektet har visat på goda resultat då matchningen av målgruppen, som tidigare har varit

väldigt svår, fungerar väldigt bra. Cirka 95 procent av deltagarna har kommit ut på

språkfrämjande arbetsplatser i Stockholms innestad eller närförorter, där en del av dessa

samarbeten ledde till anställningar. Under första kvartalet av 2012 har var fjärde aspirant

erbjudits någon form av anställning.

Projektet samarbetade fram till mars 2012 med ca 245 arbetsgivare inom den privata och

offentliga sektorn. Under 2011 utbildade projektet ytligare ca 80 handledare, handledare

och ca 200 aspiranter har tagit del av projektets insatser.

Framgångsfaktorer och erfarenheter

Den viktigaste framgångsfaktorn är helhetskonceptet med introduktion, bra matchning,

satsning på arbetsgivarna, coachning och uppföljning genom språkstödjarna. Faktorerna

nedan har haft en avgörande betydelse.

Samarbete och matchning: Centralt i projektet har varit ett nära samarbete

mellan språkstödjare och matchare. Samlokalisering av båda funktionerna har

varit avgörande för att få till en bra matchning av målgruppen.

Matchningsprocessen har utgått från individperspektiv, där aspiranterna har varit

med i valet av yrkesområde. Här har också hänsyn tagit till de geografiska och

sociala omständigheterna för aspiranterna.

Satsning på och samarbete med arbetsgivarna: Satsning på

kompetensutveckling och bearbetning av arbetsplatser/handledare är minst lika

viktigt som arbetet med de nyanlända.

Den kontinuerliga uppföljning som ingår i språkstödjarnas arbetssätt har visat

sig ge goda resultat. Den skapar trygghet och underlättar kontakten mellan den

nyanlände och arbetsplatsen. Genom stödet skapas förutsättningar för att fler

nyanlända fullföljer sin praktikperiod. Uppföljning sker via telefon och besök

minst en gång i veckan.

Man behöver tro på målgruppen för att kunna matcha ut den. Det är centralt att deltagare i

denna målgrupp har lika rätt till praktik som någon som talar bra svenska. Målgruppen

behöver speciella arbetsplatser för att utveckla sitt språk och komma in i det svenska

arbetslivet. Platserna skall vara språkfrämjande, därför söks praktikplatserna främst i

innerstad eller en närförort hos arbetsgivare som har svenska som arbetsspråk.

Arbetsuppgifterna ska vara språkstimulerande för aspiranterna, därför har ensamarbeten

uteslutits. Motivationen är ofta större hos de allra mest nyanlända och därför är det viktigt

att ta tillvara på den och stödja de nyanlända i ett tidigt skede.

Kontakt:

Shoresh Ibrahim

08-508 35 789

[email protected]


17

Rätt steg – språkträning för dem med kort utbildning

För den grupp invandrare som kommer till Sverige med mycket kort utbildningsbakgrund

krävs särskilda insatser. Rätt steg blandar språkundervisning på svenska med stöd på

modersmålet riktat mot praktiskt samhälls- och arbetsliv.

Rätt stegs uppdrag har varit att metodutveckla en utbildning för målgruppen

korttidsutbildade och illiterata för att personerna bättre ska tillgodogöra sig

språkundervisningen och även komma närmare arbetsmarknaden. Det är en

undervisnings- och aktivitetsmodell för studerande på sfi:s studieväg 1, kurs A och B.

Rätt steg utgör ett komplement till ordinarie sfi-undervisning och bildar tillsammans

heldagsaktiviteter för målgruppen fem dagar i veckan. Stöd på modersmålet är en

hörnsten i modellen för att stärka och fördjupa kunskaperna i det svenska språket.

Inriktningen mot praktiskt samhälls- och arbetsliv är viktig, där även föräldraskap, hälsa

och grundläggande datakunskap ingår. Regelbundna studiebesök och gästande föreläsare

kopplat till innehållet ger en praktiskt orienterad användning för språk- och

samhällskunskaper.

För deltagare som har kommit upp på sfi b-nivå erbjuds en individanpassad språkpraktik

på tre månader som utöver språkträning även ger viktiga kunskaper om det svenska

arbetslivet. Varje deltagare har en mentor som också samverkar med Jobbtorg Stockholm

och Arbetsförmedlingen och följer upp och stöttar deltagarens individuella mål och

delmål mot arbete och utbildning.

Resultat

I stort sett alla personer som har fullgjort Rätt Steg inom 8 – 15 månader lämnar oss med

ett egenhändigt skrivet CV, personligt brev och kunskaper om eget arbetssökande.

Sedan februari 2010 har Rätt steg tagit emot över 70 studerande. Av dessa har åtta

personer erhållit sfi-bonus. Sju personer har gått vidare till någon form av anställning och

över 15 personer har gått vidare till sfi-kurs C. 64 intyg har delats ut till personer som har

fullgjort kursmodulerna: Kommunikativ svenska, Grundläggande datorkunskap, Kunskap

om den egna kompetensen och personliga mål, samt Arbetslivserfarenhet genom praktik.


Heldagsundervisning

Kortutbildade bör ha rätt till heldagsundervisning då deras skolkunskaper från hemlandet

är mycket begränsade. Rätt Steg har tillsammans med sfi erbjudit 32 timmars

undervisning per vecka (med bla. matematik, hälsoundervisning, mm).

Sammanhängande aktiviteter

Det är många fördelar för deltagarna med sammanhängande aktiviteter på en och samma

enhet, i alla fall under A- och B-kursen. Allteftersom språk- och samhällskunskaperna


18

ökar blir det lättare att förflytta sig. Rätt Steg kompletterar språkinlärningen på sfi med

kunskaper i praktiskt vardags- och arbetsliv samt erbjuder individuell språkpraktik.

Datakunskap

Om man inte är läs- och skrivkunnig och inte kan hantera en dator har man få möjligheter

att vara delaktig i samhället. Rätt Stegs intensivkurser i grundläggande datorkunskap har

varit mycket uppskattade och deltagarna har lärt sig grunderna i att hantera en dator

(alltifrån att sätta på/stänga av datorn, skicka ett mail och känna till www.sl.se och

www.arbetsformedlingen.se)

Modersmålsstöd

Ju kortare skolutbildning den studerande har, desto längre tid tar det att lära sig ett nytt

språk. Modersmålsstöd utgör skillnaden mellan att gissa och förstå, det påskyndar och

fördjupar språkutvecklingen för den studieovana deltagaren.

15-månadersmodell

Det finns inga genvägar för kortutbildade att snabbt komma ut i jobb och samhälle. Det är

en process som kräver tid och resurser. Rätt Stegs 15-månadersmodell ger en god grund

för att lära sig språket, att förstå och bli aktiv i det nya samhället.

Samverkan

En väl fungerande samverkan mellan sfi, Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen

gynnar (nyanlända) kortutbildade, förhindrar dubbelarbete, kortar ledtiderna och vägen

till självförsörjning. Rätt Steg har utvecklat ett mentorskap som underlättar samverkan

med den nyanlände/kortutbildade och dennes övriga handläggare.

Kontakt:

Leonora Lippig-Singewald

08-508 35729 [email protected]


19

Resultat för dem som började studera sfi 2008

Uppföljningen av de som började studera sfi våren 2008 visar att över hälften var

sysselsatta inom ett år och att ta betyg och avsluta sina sfi-studier ökar möjligheterna att

både få jobb och studera vidare. Här är en sammanfattning av studien.

Sweco Eurofutures AB, fick 2011 i uppdrag att följa upp studerande som påbörjade sin

svenskundervisning för invandrare under första halvåret 2008. Syftet med uppdraget var

att utreda hur det går för de som deltar i stadens sfi. Vad gör de idag? Är de kvar i landet?

Är de sysselsatta eller studerar de? Finns det någon skillnad mellan olika grupper av

invandrare? Vilken roll spelar ålder, utbildningsbakgrund, ursprungsland, vistelsetid i

landet och familjesituation?

Faktorer som förklarar varför en person var sysselsatt eller i studier

Sfi-studerande med högre utbildningsnivå har större sannolikhet att vara sysselsatta

Män är med högre sannolikhet sysselsatta jämfört med kvinnor

Personer från länder med högre välstånd har större sannolikhet att vara sysselsatta

Personer med sfi-betyg har högre sannolikhet att vara sysselsatta

Yngre personer har högre sannolikhet att vara sysselsatta jämfört med äldre

Personer utan hemmavarande barn är med högre sannolikhet sysselsatta

Personer med längre vistelsetid i landet har högre sannolikhet att vara sysselsatta

Sfi-studerande våren 2008

61% sysselsatta eller studerande år 2010

46% sysselsatta

24% studerande

81% hade haft arbete någon gång i Sverige

62% var sysselsatta år 2011

30% hade kompletterat sin utbildning med studier

i Sverige 16% var i studier år 2011

Nästan hälften anser sig haft haft stor nytta av sfi...

...för att kommunicera i olika situationer (46%)

...för att för att förstå det svenska samhället (45%)

Ungefär hälften anser att studierna förberett dem

väl...

...för abetslivet (53%)

...för fortsatta studier (49%)


20

Undersökningen har varit uppdelad i två moment – en registerstudie samt en enkätstudie

som genomfördes hösten 2011. Våren 2012 uppdaterades delar av registerstudien med

uppgifter om de studerandes sysselsättning. Registerstudien har baserats på befintligt data

från arbetsmarknadsförvaltningen och Statistiska centralbyrån (SCB).

Den kvantitativa analysen omfattar 2 688 personer som påbörjade sfi första halvåret 2008.

Av dessa var det 2 514 personer som var kvarboende i landet år 2010. Enkätstudien

genomfördes på en delpopulation om 600 personer med en svarsfrekvens på 53 procent

(med hänsyn till registerfel).

54 procent sysselsatta inom ett år

Enligt registerstudien var det 54 procent av de som påbörjade sfi våren 2008 som

antingen var sysselsatta eller studerande år 2009 (här ingår ej sfi) – 40 procent var

sysselsatta och 21 procent studerade (personerna kan ha varit både sysselsatta och

studerande under året). År 2010 hade andelen som antingen var sysselsatta eller

studerande ökat till 61 procent – 46 procent var sysselsatta och 24 procent var studerande.

Hälften av de som studerade år 2010 hade läst på Komvux. År 2010 var det en tredjedel

av de sfi-studerande som hade varit arbetssökande hos arbetsförmedlingen under året, 15

procent var öppet arbetslösa och 5 procent i något program med aktivitetsstöd.

Figur 1 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter

studieväg. Studieväg 1 vänder sig till kortutbildade och de som saknar utbildning, studieväg 3 till

högutbildade och studieväg 2 till övriga.

Registerstudien visar att män oftare är sysselsatta jämfört med kvinnor. Äldre är oftare

arbetslösa medan yngre oftare studerar. Personer utan barn är oftare sysselsatta, studerar

oftare och är mer sällan arbetssökande. Män i parförhållanden är oftare arbetssökande,

men familjesituationen har ingen betydelse för sysselsättningen bland männen. Bland

kvinnor är dock personer i par mer sällan sysselsatta medan det har liten betydelse om de

är arbetssökande eller inte. En förklaring till detta kan vara att männen i parrelationer har

ett större försörjningsansvar medan kvinnan i högre grad är hemma. Detta antagande

stärks av det faktum att män i par är arbetssökande i högre grad samtidigt som de är

sysselsatta oftare jämfört med kvinnorna. Kvinnor studerar oftare än männen. Det är

vanligast att kvinnor i parförhållande utan barn studerar vidare.

0

10

20

30

40

50

60

Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3

An

de

l

2009 2010


21

Figur 2 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter kön

och familjetyp

Personer som påbörjade sfi första halvåret 2008 med en förhållandevis lång vistelsetid i

landet är oftare sysselsatta och mer sällan arbetssökande. Det var dock vanligare att

personer med kort vistelsetid studerade vidare. Personer som kommer från ett land med

högt välstånd (HDI), är oftare sysselsatta och mer sällan arbetssökande.

Personer med minst gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå är oftast sysselsatta.

Ju högre utbildningsnivå desto mer sällan var personerna arbetslösa år 2010. Den

statistiska analysen visar att utbildningsbakgrunden har störst betydelse för de

studerandes sysselsättning.

Figur 3 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter

högsta utbildningsnivå (avser personernas utbildningsnivå år 2010)

Personer med sfi-betyg var mer sällan sysselsatta år 2009 och arbetssökande i högre grad

år 2010. År 2010 var dock sfi-studerande med betyg oftare sysselsatta. Sfi-studerande

med betyg studerar även oftare (studier omfattar här inte sfi).

0

10

20

30

40

50

60

Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna

Par Ensamstående Samtliga

An

de

l 2009 2010

0

10

20

30

40

50

60

An

de

l

2009 2010


22

Det var 43 procent av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 som hade betyg år 2010.

Yngre personer slutför sina studier oftare än äldre personer. Kvinnor har oftare betyg

jämfört med männen och kvinnorna har dessutom oftare betyg från den högsta sfi-kursen.

Det är kvinnor i parförhållanden som oftast slutför sina studier likaså personer med barn.

Sfi-studerande som kom till landet som flyktingar motsvarar endast en liten del av de som

påbörjade sina sfi-studier våren 2008. Denna grupp slutför dock sina studier i högst

utsträckning. Personer med kort vistelsetid i landet har oftare betyg likaså personer som

kommer från länder med lägre välstånd.

8 av 10 har eller har haft arbete i Sverige

Av de 498 personer som ingår i nettourvalet (med hänsyn till registerfel) besvarade 266

personer enkäten. I enkätsvaren framkommer att en övervägande majoritet av de svarande

(81 procent) har eller har haft arbete i Sverige någon gång. På frågan om nuvarande

sysselsättning sjunker dock arbetsfrekvensen något till 62 procent. Resultatet om

nuvarande sysselsättning visar vidare att 16 procent av de som påbörjade sfi-studier år

2008 nu studerar och 11 procent är arbetslösa.

Enligt svaren från enkätstudien hade 41 procent av de sysselsatta i någon utsträckning ett

jobb inom sitt utbildningsområde medan 16 procent själva valt att byta yrkesbana. Det var

43 procent som inte hade fått arbete inom sitt eget yrkesområde. Det är vanligare att

männen arbetar inom det yrkesområde de är utbildade till jämfört med kvinnorna. De

sysselsattas yrkeserfarenhet för sitt nuvarande arbete är relativt låg. Det var 44 procent

som uppgav att de har upp till två års erfarenhet och 33 procent att de har 3-4 års

erfarenhet.

Nästan hälften av de studerande uppgav i enkätstudien att de haft stor nytta av sfi för att

kunna kommunicera i olika situationer. Nästan hälften uppgav också att de har haft stor

nytta av sfi för att förstå det svenska samhället. Bland de som haft stor nytta av sfi för att

kunna kommunicera och förstå det svenska samhället är kvinnorna överrepresenterade.

Männen tenderar istället i högre utsträckning att uppge att de inte vet eller att de inte kan

ta ställning i frågan.

Hälften av de studerande anser att sfi-studierna förberett dem väl för kommande arbetsliv

och/eller för fortsatta studier. Framförallt kvinnorna anser att sfi förberett dem väl för

vidare studier medan både män och kvinnor i lika hög utsträckning anser att sfi-studierna

förberett dem väl för arbetslivet. Resultatet visar dock att det finns en grupp som inte är

fullt lika nöjda med hur väl sfi förberett dem. En av fem anser att sfi-studierna i liten

utsträckning förberett dem för kommande arbete och en liknande andel uppger att sfi

förberett dem i liten utsträckning för vidare studier.

En övervägande majoritet (nära 80 procent) av de svarande har varken deltagit i yrkes-

inriktad sfi eller haft praktik inom sfi. En något högre andel av kvinnorna har deltagit i

yrkesinriktad sfi (26 procent jämfört med 17 procent av männen). Vad gäller praktik har

män och kvinnor deltagit i lika stor utsträckning. Bland de personer som deltagit i

yrkesinriktad sfi och/eller haft praktik upplevs praktik ha haft större nytta än yrkesinriktad

sfi (51 jämfört med 43 procent). Det är även en högre andel som anser att de haft liten

nytta av yrkesinriktad sfi jämfört med de som uppger detsamma gällande praktiken (27

procent jämfört med 14 procent). Det är framförallt männen som utrycker missnöje med

yrkesinriktad sfi. I gruppen som haft praktik är det framförallt kvinnorna som haft stor

nytta av den medan männen i något högre utsträckning svarar att de haft liten nytta av

praktiken.


23


24

ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Box 10014, 121 26 Stockholm-Globen

08-508 35 500, www.stockholm.se

att ta tillvara kompetensresources0.mynewsdesk.com/files/b44f562da30169d77... · 2-3 veckor. de...

Documents