Kriminologiska institutionen

”Ville ha pengar till mat och hyra inför

julhelgen”

En studie över socialarbetares utsatthet för hot och våld

utifrån risker och åtgärder som anges i

arbetsskadeanmälningar

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2009 Maria Hammargren och Maja Todorovic

- 1 -

- 2 -

Sammanfattning

Under senare år har hot och våld inom arbetslivet blivit allt mer uppmärksammat inom media,

politik och forskning. Ökad känslighet för våld, nya definitioner av våld och förändringar i de

anställdas arbetsförhållande leder till ändrad anmälningsbenägenhet vilket återspeglas i den

officiella statistiken. Yrkesgrupper med mindre gynnsamma arbetsmiljöförhållanden har haft

den största ökningen av arbetsrelaterat hot- och våld, sex av tio arbetsskadeanmälningar står

vård- och omsorgssektorn för. En av grupperna inom denna sektor som löper stor risk att

utsättas för hot och våld i sin yrkesutövning är socialarbetare. Syftet med denna studie är att

identifiera faktorer som kan utgöra en risk för socialarbetare att utsättas för hot och våld i sin

yrkesutövning. Vidare avses att belysa de åtgärder som anges i arbetsskadeanmälningar.

Tidigare forskning visar att risken att utsättas för hot och våld ökar vid direkt kontakt med

klienter, myndighetsutövning, ensamarbete eller om man arbetar med pengar. Dessa risker är

tätt sammankopplade med socialarbetares arbetsuppgifter och är en del av socialtjänstens

verksamhet. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att minimera risker och att arbeta

förebyggande för att situationer med hot- och våld inte ska inträffa. De åtgärder som föreslås i

sammanhanget är dels konkreta såsom låsta dörrar, larm och besöksrum och dels snabb hjälp

till den utsatte samt ökad kunskap och uppdatering av säkerhetsfrågor.

En innehållsanalys av arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket visar att hot är

vanligare än våld. Nästan tre fjärdedelar av arbetsskadeanmälningarna innehåller händelser

där socialarbetaren utsätts för hot eller en hotfull situation. Några av de mest förekommande

riskfaktorer som har identifierats är ekonomiska medel, negativa besked och avslag.

Aggression hos klienten är mest förekommande och många hot- och våldsituationer har en

aggressiv underton. Denna faktor är problematisk på så sätt att den sällan återfinns som ensam

i en hot- och våldsituation utan i flera fall kan kopplas ihop med exempelvis ett negativt

besked. Analysen visar att i varannan arbetsskadeanmälan utnyttjades inte utrymmet för

åtgärder. Den vanligast förekommande åtgärden är stödsamtal till den utsatte och de mest

konkreta och långsiktliga åtgärderna angavs i de fall ett skyddsombud varit närvarande.

- 3 -

- 4 -

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................ - 6 -

1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................ - 7 -

1.2 Disposition .................................................................................................................. - 7 -

1.3 Definitioner av hot och våld ........................................................................................ - 8 -

2. Tidigare forskning ............................................................................................................. - 9 -

2.1 Förklaringar till hot och våld ....................................................................................... - 9 -

2.1.1 Riskfaktorer i socialt arbete ................................................................................ - 11 -

2.1.2 Förebyggande åtgärder i socialt arbete ............................................................... - 13 -

3. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt .................................................................................. - 15 -

4. Material ........................................................................................................................... - 17 -

4.1 Materialbeskrivning .................................................................................................. - 17 -

4.2 Arbetsskadeanmälningars fördelar och begränsningar.............................................. - 18 -

4.3 Etiskt ställningstagande ............................................................................................. - 19 -

5. Metod .............................................................................................................................. - 20 -

5.1 Innehållsanalys .......................................................................................................... - 20 -

5.1.1 För- och nackdelar med innehållsanalys ............................................................ - 21 -

6. Tillvägagångssätt ............................................................................................................. - 23 -

Modell över riskfaktorer och åtgärder ..................................................................... - 25 -

7. Resultat ............................................................................................................................ - 26 -

7.1 Utsätts socialarbetare för hot eller våld? ................................................................... - 26 -

7.2 Vilka riskfaktorer framträder i arbetsskadeanmälningar? ......................................... - 29 -

7.2.1 Gärningspersonens sinnesstämning .................................................................... - 29 -

7.2.2 Gärningspersonens sociala situation .................................................................. - 29 -

7.2.3 Form av ärende ................................................................................................... - 31 -

7.2.4 Socialarbetarens arbetssituation ......................................................................... - 32 -

7.2.5 Arbetsplatsens fysiska miljö ............................................................................... - 33 -

7.2.6 Tillhyggen .......................................................................................................... - 34 -

7.3 Vilka åtgärder anges i arbetsskadeanmälningar? ...................................................... - 34 -

7.3.1 Fysisk arbetsmiljö .............................................................................................. - 35 -

7.3.2 Rutiner vid klientmöte ........................................................................................ - 35 -

7.3.3 Socialarbetarens arbetssituation ......................................................................... - 35 -

- 5 -

7.3.4 Personalens säkerhetsmedvetande ...................................................................... - 36 -

7.3.5 Insats efter händelse ........................................................................................... - 36 -

7.3.6 Åtgärder framgår ej eller uttryckligen inga åtgärder .......................................... - 36 -

7.3.7 Skyddsombudets delaktighet vid utredning ....................................................... - 37 -

8. Diskussion ....................................................................................................................... - 37 -

8.2 … och åtgärder .......................................................................................................... - 40 -

8.3 Avslutande diskussion ............................................................................................... - 42 -

9. Litteratur .......................................................................................................................... - 44 -

Bilaga 1 ............................................................................................................................... - 46 -

- 6 -

1. Inledning

I jämförelse med förr i tiden är det idag fler situationer som definieras som våldshandlingar

och fler personer blir lagförda för dessa vilket leder till att det har skett en ökning av det

officiellt registrerade våldet. Samtidigt har samhällsutvecklingen medfört att den faktiska

våldsanvändningen mellan individer har avtagit. Dessa motstridiga siffror förklarar von Hofer

(2008) bland annat med att det har skett vidgade definitioner av begreppet våld på grund av

att människors tolerans mot avvikelser har minskat samt att vardagen har blivit mer

förutsägbar och fri från lidande. Den minskade toleransen för smärta ger en ökad känslighet

för våld och vad som uppfattas som plötsliga, oväntade och smärtsamma störningar i vårt

annars våldsfria vardagsliv (ibid., 2008. s. 45f, 57).

Offerundersökningar visar att det arbetsrelaterade våldet har ökat under 1990-talet. Det är

framförallt inom yrken som har haft en mindre gynnsam arbetsmiljöutveckling som våldet har

ökat. Dit hör bland annat vård, skola och omsorg (Estrada, Nilsson & Wikman, 2007. s. 11,

Jerre, 2009. s. 2). Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden visar att

nästan fyra av tio våldssituationer drabbar människor under deras yrkesutövning (jämfört med

gatuvåld som står för 35 procent och familje- och lägenhetsvåld 22 procent). Sex av tio

arbetsskadeanmälningar om hot och våld kommer från vård- och omsorgssektorn1 (Menckel,

2000. s. 11f). De flesta hot- och våldssituationer som drabbar människor i deras

yrkesutövning polisanmäls inte av den anledningen att situationerna anses vara en del av yrket

(Estrada m.fl. 2007. s. 3) eller på grund av rädsla för att inte verka kompetent nog för sitt yrke

(Wikman, 2008. s. 19). Detta får konsekvenser för anmälningsbenägenheten generellt men

även för vilka resultat som denna studie kommer att generera.

Psykologen Sandström (1996) menar att socialarbetare tillhör en av högriskgrupperna att

drabbas av arbetsrelaterat hot och våld eftersom de kommer i kontakt med och har relationer

till klienter. Många av de människor som kommer i kontakt med socialtjänsten gör det på

grund av att de saknar möjlighet att försörja eller ta hand om sig själva. En socialarbetare kan

därför uppfattas ha dubbel yrkesroll, dels som omvårdande och dels som makt- och

kontrollutövande. Det kan bli problematiskt att förena dessa två sidor som påminner om den

uppfostrande föräldrarollen. För en människa som inte tror på andra människors ärliga motiv

1 Uppgifterna gäller för en ettårs-period 1994-1995.

- 7 -

kan ett möte med socialarbetare framstå som obegripligt och fientligt. Det kan skapa

misstänksamhet och socialarbetarens omsorg kan tolkas som önskan att utöva makt och

kontroll. Ångest och frustration hos klienter kan leda till aggressivitet som kan resultera i

uttalade hot och utagerat våld. Många av dem som begår våld mot tjänstemän är personer som

skickas mellan olika myndigheter och den ständiga rundvandringen är också en påminnelse

om den egna maktlösheten. I vilken utsträckning en person upplever sig ha makt, mening och

uttrycksmöjligheter i hela sitt livssammanhang har betydelse för benägenheten att tillgripa

våld (ibid., s. 30, 50ff).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera vilka bakomliggande orsaker som skulle kunna ligga till

grund för hot- och våldssituationer som socialarbetare utsätts för i samband med sitt

yrkesutövande. Med socialarbetare avser vi anställda vid socialtjänsten. Genom att studera

arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket vill vi belysa ”varningslampor” som kan

identifieras som risker i socialarbetarnas yrkesutövning gällande hot och våld. Vi hoppas med

denna studie kunna bidra med ny kunskap som kan användas i förebyggande syfte. Genom att

uppmärksamma problematiken och öka medvetenheten om situationens allvar tror vi att

utsatta personer kan kräva och få del av resurser samt få den hjälp de behöver. Vi avser vidare

att titta på vilka typer av åtgärder som anges i arbetsskadeanmälningar, som en för framtiden

förebyggande insats. Frågeställningarna lyder:

- Vilka riskfaktorer framträder i hot- och våldssituationer som socialarbetare möter?

- Vilka typer av åtgärder anges i arbetsskadeanmälningarna efter en hot- och

våldssituation?

1.2 Disposition

I detta första avsnitt ges en övergripande bild av problematiken inom området samt syfte och

frågeställningar. Därefter redogörs för de definitioner av hot och våld som denna studie vilar

på. Det andra avsnittet beskriver vilken forskning som finns på området. Vetenskapsteoretisk

utgångspunkt presenteras i tredje avsnittet. De nästföljande avsnitten redogör för material,

metod och tillvägagångssätt. Slutligen presenteras de resultat som denna studie har genererat

samt en avslutande diskussion utifrån dessa.

- 8 -

1.3 Definitioner av hot och våld

Det råder ingen allmängiltig uppfattning om vilka beteenden som ska utgöra begreppen hot

och våld utifrån en arbetsrelaterad kontext (Akademikerförbundet, 2007. s. 5, Littlechild,

2005. s. 63). Europeiska kommissionens definition av arbetsrelaterat våld är vid och generell

samt lägger relativt liten vikt vid den utsattes egen upplevelse (Littlechild, 2005. s. 63). I

Akademikerförbundets fackliga handbok ”Hot och våld i arbetslivet” (2007) presenteras en

definition som tidigare har använts av Stockholms läns landsting. Denna definition med

avseende på hot och våld inom vård och omsorg kan enligt författarna även tillämpas i andra

arbetskontexter (Akademikerförbundet, 2007. s. 5-6). Dessa definitioner lägger större vikt vid

utsatte individens upplevelse om hot och våld. Definitionen av hot lyder:

Med hot menas muntliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Dessa hot kan

vara riktade mot vårdgivare eller mot individen själv (t.ex. hot om självmord).

Obscena eller aggressiva gester, icke önskvärda sexuella närmanden och

anspeglingar, skymford och nedsättande personangrepp är andra exempel på hot. Ett

uppträdande med bristande respekt för en annan person kan också uppfattas som

hotande. En ständig rädsla för att något obehagligt eller farligt ska inträffa kan öka

vårdgivarens sårbarhet och rädslan i sig kan därmed upplevas som ett kontinuerligt

underliggande hot (Akademikerförbundet, 2007. s. 5).

Definition av våld lyder:

Våld kan definieras som en aggressiv handling, vilken leder till fysisk eller psykisk

skada hos en annan människa. Exempel på sådana handlingar är att bita, klösa, riva,

nypa, knuffa eller hålla fast. Allvarliga skador kan uppstå vid grövre våld, t.ex.

fysiskt angrepp och överfall med slag, sparkar eller vapen. Vad som uppfattas som

hot eller som våld varierar och går inte alltid att särskilja (Akademikerförbundet,

2007. s. 5).

De sistnämnda definitionerna skiljer sig i omfång och betydelse från Europeiska

kommissionens definition vilket belyser den komplexa bilden av att definiera hot och våld

vilket problematiseras i Gill, Bowie & Fisher (2002. s.13). Dessa författare tar upp

problematiken kring att en definition inte ska vara alltför snäv eftersom den då kan utesluta

viktiga aspekter och endast innebära en definition baserad på det våld som är det mest

- 9 -

uppmärksammade. Det är ej heller lämpligt att en definition är allt för bred då den

arbetsrelaterade våldsdefinitionen mister sin betydelse som ett fenomen skilt från

våldsdefinitionen utanför den arbetsrelaterade kontexten (ibid., s. 13). Detta kan innebära

svårigheter vid jämförande studier med tanke på vilken definition som används inom olika

samhällen, branscher och även bland olika individer. Eftersom arbetsskadeanmälningarna är

sekundärdata har dessa redan tidigare blivit kategoriserade under hot och våld.

Arbetsmiljöverkets definition av hot och våld lyder:

Till våld, angrepp och hot räknas förutom uppsåtliga fysiska angrepp och hot även

oavsiktligt våld, exempelvis i samband med fysisk träning. Traumatiska upplevelser

och angrepp från vilda djur räknas också till denna kategori (Linder, 2009).

Vi utgår i denna studie från Akademikerförbundets presenterade definitioner om hot och våld

därför att dessa inkluderar den utsattes upplevelser samt att det finns en distinktion till sådant

som kan uppfattas som olycksfall snarare än hot och våld. Vi tycker att det finns en skillnad

mellan olycksfall och situationer där avsikten har varit att genom hot eller våld skada någon

fysiskt eller psykiskt. Inga händelser med djur inblandade finns i materialet men däremot har

vi tagit bort arbetsskadeanmälningar orsakade av idrottsskador.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt ges en grundlig genomgång av tidigare forskning inom detta område. Inom

detta relativt nya fenomen som forskningsområde finns en brist på lämpliga, applicerbara

teorier och med hänsyn till detta lägger vi större vikt vid tidigare forskning som har gjorts

inom ämnet. Inledningsvis presenteras utvecklingen av våld i Sverige. Därefter ges en bild av

våld inom arbetsliv och faktorer som för socialarbetare kan antas utgöra riskfaktorer i hot- och

våldssituationer. Slutligen ges en presentation över relevanta åtgärder i sammanhanget.

2.1 Förklaringar till hot och våld

Forskning gällande den generella våldsutvecklingen i Sverige visar att våldet i vårt samhälle

har avtagit sedan 1800-talet. Internationella jämförelser visar att våldet i högre grad förekom i

traditionella än moderna samhällen och den svenska lagföringsstatistiken stöder teorin. von

Hofer (2008) menar att det skedde en ökad våldsanvändning mellan mitten av 1960- och

- 10 -

början av 1980-talet, men att utvecklingen har varit relativt stabil därefter. Det lagliga våldet

som tidigare användes som uppfostringsmetod inom äktenskap och familj, skola och

krigsmakt används idag ytterst sällan i det offentliga samhället. Endast myndighetspersoner

får använda våld inom snäva gränser i deras legala maktutövning och det privata våldet har

illegaliserats och dramatiserats (ibid., s. 57). von Hofer (2008) ger några förklaringar till

utvecklingen; alkoholkonsumtionens historiska utveckling som liknar den för lagföringar för

misshandel, definition av begreppet våld som har vidgats och toleransen mot våldet som har

minskat vilket i sin tur leder till en ökad anmälningsbenägenhet som resulterar i fler

lagföringar (ibid., s. 45ff). Generellt gäller att våld är vanligare bland män än bland kvinnor,

bland yngre än bland äldre och i lägre socioekonomiska klasser än i högre (ibid., s. 7).

Utsattheten för hot och våld inom arbetslivet har ökat under 1990-talet visar offerunder-

sökningar. Inom yrkesgrupper där kontakter med klienter är vanligt förekommande har det

arbetsrelaterade våldet ökat mest. Socialarbetare tillhör ett högriskyrke och en grupp där

andelen utsatta för arbetsrelaterat hot och våld har ökat. Samtidigt visar studier att det inom

olika yrkesgrupper och näringsgrenar förekommer skilda uppfattningar om vad som definieras

som hot och våld vilket påverkar anmälningsbenägenheten. Många gånger polisanmäls inte

händelser därför att den drabbade anser det vara en del av yrket (Estrada m.fl. 2007. s. 2ff).

Estrada m.fl. (2007) för ett resonemang om man ska förstå den ökade våldsutvecklingen som

en faktisk ökning eller ett samhällsproblem som har fått ökad uppmärksamhet. De menar att

detta i sin tur kan leda till ändrade attityder till våld och fler rapporteringar ger ökningar av

det officiellt registrerade våldet. En vidgad social definition av begreppet är en annan

förklaring som innefattar fler händelser samt förändringar i arbetsmiljön såsom nedskärningar

och omorganiseringar vilka ökar sannolikheten för att våld på arbetsplatsen skall inträffa

(ibid., s. 2ff).

Förändringar i anmälningsrutiner, ökad anmälningsbenägenhet och förändrad känslighet för

vad som uppfattas som våld anses vara betydande för hur mycket hot och våld som

rapporteras (von Hofer, 2006. s. 55f ). Liknande resultat visas i en dansk studie vars

jämförelse mellan de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland visar att det har

skett en ökning avseende polisanmält våld generellt. Dessa resultat överensstämmer inte med

offerundersökningar, som inte uppvisar några ökningar i förekomsten av våld sedan 1980-

talet vilket kan förklaras med att det har skett en ökad känslighet för våld. När det gäller våld i

- 11 -

arbetslivet har det dock visat sig finnas en ökning vilket finner stöd både i offentlig statistik

och i offerundersökningar (Kruize, Sorensen & Dreyer Lassen, 2008. s. 49-50).

Enligt BRÅ:s rapport (2005) om otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner, uppger

tolv procent av de tillfrågade tjänstemännen att de har utsatts för någon form av allvarliga

trakasserier, hot och våld mot person eller egendom och som förekommer både i arbetet och

privatlivet. Konsekvenserna av situationerna leder till arbetsmiljöproblem och riskerar att

påverka den enskilde tjänstemannens myndighetsutövning vilket i sin tur utgör ett hot mot

demokratin. Gärningspersonerna uppges vara enskilda individer som av de utsatta uppfattas

ha psykiska störningar, befinna sig i desperata situationer, vara missbrukare eller rätts-

haverister. 59 procent av de allvarliga trakasserierna har rapporterats vidare till överordnad,

68 procent av de allvarliga hoten och 72 procent av våldet (BRÅ, 2005. s. 7ff, 39, 156).

2.1.1 Riskfaktorer i socialt arbete

BRÅ menar att risken för att bli utsatt för hot och våld ökar om man arbetar med pengar,

arbetar ensam i en byggnad, arbetar med vård av sjuka eller äldre samt för personer som

befinner sig i en maktposition (BRÅ, 2005. s. 7ff, 39, 156). Nenzén (1997. s. 8) menar att det

finns en ökad risk att bli utsatt för hot och våld då man som anställd har makt, kontroll och

befogenheter över andra människor och i de yrkesroller där kontakt med aggressiva

människor ofta sker. BRÅ har identifierat gruppen ”de som ofta möter alkoholmissbrukare

och kriminella i sin yrkesutövning” som en av tre grupper särskilt utsatta för våld (Sandström,

1996. s. 19, 20).

Forskning visar att en stor del av socialarbetarna upplever att det finns en risk för att utsättas

för hot och våld i sin yrkesutövning och sju av tio har utsatts för hot och våld

(Akademikerförbundet, 2004. s. 3-4). Vissa situationer med hot och våld kan undvikas genom

ett professionellt förhållningssätt gentemot klienten. Att på förhand förklara för klienten vad

den professionella situationen innebär samt vilka förväntningar båda parter har på varandra

kan vara några av de förebyggande åtgärderna. Stress och hög arbetsbelastning kan vara några

av anledningarna till att socialarbetare har svårare att inta ett professionellt förhållningssätt

och på så sätt riskera att hamna i hotfulla situationer (Enwall, 1998. s.18-19). Det finns

strukturella faktorer som i hög grad påverkar sannolikheten för arbetsrelaterat hot och våld;

förändringar i arbetsmiljön som vi har nämnt ovan faller under sådana förhållanden. Dessa

- 12 -

kan vara permanenta eller tillfälliga förhållanden på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna

(Jerre, 2009. s. 3).

Kruize m.fl. (2008. s. 122) beskriver att det vanligtvis ligger en interaktion till grund för att ett

möte mellan en offentligt anställd och en klient ska resultera i en hot- eller våldssituation. En

av anledningarna kan vara att den anställde representerar en myndighet vilken klienten har

någon form av beroendeställning till som i sin tur skapar ett möte med en ojämn maktbalans.

Klienten kan även ha något otalt med den myndighet som den anställde representerar vilket

räcker för att utgöra en risk (AFS, 1993:02 s.6 ). Socialarbetarnas arbetsuppgifter kan i sig ses

som en riskfaktor då de som handläggare har makt att tilldela, avslå eller återta exempelvis

ekonomiska medel (AFS, 1993:02. s. 6, Gill m.fl. 2002. s. 172, Kruize m.fl. 2008. s. 122-

123). En del av förklaringarna till hot och våld mot tjänstemän uppges vara upplevelser av

stark irritation, vrede eller besvikelse mot myndigheter och myndighetspersoner, framförallt

efter åtgärder som vidtagits och som går emot personens egna intressen och som uppfattas

som ett ingripande i den enskilde personens integritet. Situationen kan uppstå som en häftig

reaktion i stundens hetta eller vara en överlagd hämndaktion (BRÅ, 2005. s. 7ff, 39, 156).

Socialarbetarna upplever att socialpolitiken på senare tid har stramats åt och att de förväntas

säga nej i större utsträckning än tidigare vilket kan leda till frustration hos individer då de

nekas något som de tidigare varit berättigade till (Kruize m.fl. 2008. s. 97, 106). Frustration

som föregår aggressivitet kan vara orsakad av olika faktorer som exempelvis; långa

väntetider, svårighet att få tag på handläggare, negativa beslut och åtgärder, otydlig

kommunikation samt situationer som upplevs som kränkande (BRÅ, 2006. s. 38f). Många av

de personer som kommer i kontakt med socialtjänsten gör det på grund av att de på något sätt

saknar makt över sitt liv. Det kan vara att man inte kan försörja sig eller ta hand om sig själv,

är arbets- eller bostadslös, har skulder eller svårigheter att uppfostra sina barn. När man

kommer i kontakt med myndigheten, kan en känsla av maktlöshet uppstå, som i sig kan

generera våld och den enda makt personen själv kan utföra är fysisk makt, genom att bli

våldsam (Waddington, 2006. s. 152).

Riskfaktorer som hög ångestnivå, hög fientlighetskänsla och låg självuppskattning hos

klienten uppges vara några av sinnesstämningarna som kan kopplas till situationer med hot

och våld inblandade. En av de förebyggande åtgärderna föreslås vara att känna till och förstå

klientens aktuella tillstånd samt hur denne förhåller sig till situationen den befinner sig i

- 13 -

(Sandström, 1996. s. 19-20). I en rapport om hot och våld mot kriminalvårdens personal

skriver BRÅ (2006) att hot och våld mot personalen oftast är spontana reaktioner som bottnar

i frustration. De menar att många incidenter inträffar i samband med negativa besked,

tillsägelser eller laddade situationer som bråk eller förflyttningar/transporter och inte lika ofta

som en strategi för att uppnå fördelar. Rapporten fastslår att hot är vanligare än våld, ca 26

procent av de tillfrågade uppger att de har utsatts för hot respektive sex procent för våld under

år 2005. 15 procent av de intagna eller de klienter som utsatt personal för hot, trakasserier

eller våld har varit alkohol- och drogpåverkade. Större andel har funnits bland klienter inom

frivården eftersom dessa vanligtvis inte är frihetsberövade. I både anstalter och häkten tycks

det vara vanligare att gärningspersonen var påverkad vid våldssituationer än vid hot (BRÅ,

2006. s. 6, 9, 36).

2.1.2 Förebyggande åtgärder i socialt arbete

I de yrken där det kan inträffa hot- och våldssituationer ska arbetsgivaren, enligt

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, se till att riskerna för dessa situationer ska utredas och i

möjligaste mån även se till att förebygga våld och hot. Arbetsgivaren ansvarar för att lämpliga

åtgärder sätts in och att det sker en utredning och en rapportering av alla tillbud och händelser

som skett. Arbetstagaren ska få tillgång till snabb hjälp under pågående händelse och efter att

händelsen inträffat. Med snabb hjälp menas att den utsatte får stöd efter händelsen och tillfälle

att prata om det som har hänt (Akademikerförbundet, 2007. s. 4).

Redan under 1980-talet talades det om liknande åtgärder för en säkrare arbetsplats för

socialarbetare som tas upp idag. Enwall, dåvarande socionom och utredningssekreterare på

Akademikerförbundet SSR:s kansli menar i en artikel att den hårda arbetsbelastning som de

anställda inom socialtjänsten jobbar under påverkar deras möjlighet att möta klienter

professionellt. Han menar att besöksrum med anpassad inredning bör användas vid klientmöte

för att undvika att en angripare vid en obehaglig situation ska få tag på kontorsmaterial som

kan användas på ett hotfullt eller våldsamt sätt. I kontorsmiljöer finns ofta potentiella vapen,

lösa och tunga föremål kan användas som tillhyggen. Att arbeta i par är också en åtgärd för att

öka säkerheten för de anställda. Vidare anser han att en viktig åtgärd är larm och han belyser

att kunskap om och rutiner kring larm är av betydelse (Josefsson, 1988. s. 6-7, 23).

- 14 -

Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion av utvalda socialkontor under åren 2005-2006

där fokus har legat på hot och våld inom arbetslivet. Det framkom i denna rapport att de

anställda inom socialtjänsten hade en hög arbetsbelastning och att detta tillsammans med

begränsade resurser ofta upplevdes som att arbetet inte kunde skötas professionellt

(Arbetsmiljöverket, 2007. s. 3-4, 11). Som en förebyggande åtgärd för att hot och våld inte

ska drabba de anställda i deras arbetsmiljö bör arbetsgivaren göra riskbedömningar som dess

anställda kan komma att drabbas av. Inspektionen visade att många av arbetsgivarna utförde

riskbedömningar men att det fanns brister i dessa och att de inte täckte alla områden i de

anställdas arbetsmiljö. Det fanns brister i de rutiner som följdes vid en hot- eller

våldssituation. Bristerna handlade dels om dåligt uppdaterade rutiner och som inte hade en

tillfredsställande funktion och dels i hur personal och överordnade följde dessa rutiner. Att

göra hembesök ensam innebär en förhöjd risk att utsättas för hot och våld och åtgärden att

arbeta i par vid dessa möten är att ses som förebyggande. Denna säkerhetsåtgärd följdes av

vissa kontor men vid andra ansågs det som den anställdes valmöjlighet att vilja ha med någon

vid dessa hembesök (ibid., s. 12).

En del kontor hade säkerhetsplanerad lokal där klienterna togs emot i en reception och sedan

blev hämtade till besöksrum medan vissa andra kontor saknade detta. Vissa socialkontor var

mer öppna och olåsta. En av de bristfälliga säkerhetsaspekterna avseende lokalens utformning

var kontrollen över obehöriga människor som vistas på socialkontoren. En säkerhetsåtgärd är

att det ska finnas en entrédörr för besökarna och att besöksrummen ska vara planerade med

två in- och utgångar. Inspektionen visade att alla kontor hade ett fungerande larmsystem. En

del kontor hade larm i anslutning till rummen och vissa andra kontor hade bärbara larm på

personalen. Det som framkom vid inspektionerna var att brister fanns gällande kunskapen om

larmrutinerna. Alla kände inte till när och hur larmet skulle användas och det var på vissa

kontor dåliga direktiv angående bruket av dessa larm. På en del kontor sågs larmet som den

anställdes eget val om larmet skulle bäras eller ej (ibid., s. 13).

En arbetsskade- eller tillbudsrapport ses av Arbetsmiljöverket som en viktig del av det

förebyggande syftet för att kunna sätta in de åtgärder som kan ses som relevanta i

sammanhanget. Denna rapportering fungerade inte effektivt på ett stort antal

socialtjänstekontor då osäkerhet fanns bland personalen om när och vad som skulle

rapporteras samt vad som egentligen ingår i begreppet tillbud. Många ansåg att de händelser

som inträffade var en del i deras arbete eftersom många klienter befinner sig i en svår

- 15 -

situation. Ovanstående visar att rapportering inte sker på ett sådant sätt som den är avsedd för

men att grövre hot och våld rapporteras och åtgärder tas i högre grad vid de grövre

händelserna. Ett problem som har visat sig i detta sammanhang är att de grövre händelserna

ofta grundar sig i flera ”mindre allvarliga” händelser (Arbetsmiljöverket, 2007. s. 13-14).

I rapporten om hot och våld mot kriminalvårdens personal skriver BRÅ (2006) att när det

gäller de indirekta fallen av hot och trakasserier anger mindre än hälften att de meddelat

arbetsledningen om händelsen. Våld rapporteras i större utsträckning än hot och till polisen

anmäls endast en liten andel av alla händelser. Konkreta åtgärder på arbetsplatsen vidtas i

betydande utsträckning och arbetsledningen informeras om vad som har hänt. Vanligast är det

med åtgärder efter våldssituationer och de vanligaste åtgärderna är att den drabbade får

stödsamtal, att den intagne omplaceras eller att klienten får en annan handläggare. Resultaten

visar också att det i många fall inte tas någon konkret åtgärd på arbetsplatsen när personal

meddelat att de utsatts för hot, trakasserier eller våld (BRÅ, 2006. s. 11).

3. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Texter produceras i en oändlig mängd som resultat av att en eller flera personer vill förmedla

något till andra. Texter speglar medvetna och omedvetna föreställningar som människor i

deras uppkomstmiljöer hyser och när de läses och refereras får de konsekvenser för vad andra

tänker och gör (Bergström & Boréus, 2005. s. 13f). Denna studie utgår från ett

konstruktivistiskt synsätt på texter och verkligheter. Med detta menas att verkligheter skapas

och återskapas i mellanmänskliga interaktioner och att den verklighet som handlar om

människor och deras relationer inte går att studera på ett objektivt sätt (Bryman, 2001. s. 31).

Texten i det här fallet utgörs av all text som finns i en arbetsskadeanmälan vilket har sitt

ursprung i socialarbetarnas utsatthet för hot och våld. Det ursprungliga ifyllandet av en

arbetsskadeanmälan är en del av kunskapsproduktionen, en produkt av en interaktion som

handlar om att ge mening åt erfarenheter, handlingar, tankar och värderingar.

Kunskapsproduktionen är kontextuellt beroende inte minst med tanke på vilka begrepp som

används vid ifyllandet av blanketten (Lander, 2006. s. 24, 32).

Utifrån denna utgångspunkt menas att kunskapsproduktion sker av och genom språk och text

och att det inte finns en klar distinktion mellan dessa och verkligheten. För att tolka och förstå

- 16 -

texter och verkligheter närmar vi oss olika fenomen med en förförståelse som bygger på våra

individuella upplevelser, uppfattningen om världen, människorna och samhället, vår

utbildning och språket vi talar. På så sätt menar vi att en text har en föränderlig betydelse

eftersom olika individer tenderar att ge den olika tolkningar i olika situationer (Bergström &

Boréus, 2005. s. 22f). Den konstruktivistiska kunskapssynen ser verkligheter som ständigt

pågående och föränderliga. Verkligheter skapas och återskapas i vardagen och konsekvensen

blir att forskaren är en del av de verkligheter som återges (Lander, 2006. s.24). Ur ett

maktperspektiv är det viktigt att vi som forskare är medvetna om att det vi väljer att tolka som

relevant för studien är det som får betydelse för resultatet och utgör en del av

kunskapsproduktionen. Vi kan aldrig ta bort oss själva som samhällsmänniskor i denna

tolkningsprocess (Bergström & Boréus, 2005. s. 25) men vi distanserar oss i den mån det går

genom att vara medvetna om vår egna förförståelse.

Karlsson & Pettersson (2006) menar att kunskap aldrig kan vara oberoende av medvetandet.

Vad vi frågar om, hur vi frågar och tolkar det vi hör och hur vi förhåller oss till det påverkas

av vår förförståelse och vårt medvetande (ibid., s. 60). Med det sagt menar vi att den utsatte

individen, uppfattar saker och ting, resonerar kring och handlar utifrån sin förförståelse och

uppfattningar om världen. Det är inte intressant för oss att leta efter den enda sanningen eller

föreställningen om hur det verkligen är eftersom vi utgår från att det finns flera sanningar och

olika verkligheter (Karlsson & Pettersson, 2006. s. 60). Vi förväntar oss att

arbetsskadeanmälningarna kommer vara olika utformade beroende på att de utsatta

individerna har olika upplevelser av hot- och våldssituationer och som vi nämner ovan speglar

individernas förförståelse. Det blir däremot intressant är att se huruvida det finns

gemensamma upplevelser om sådant som kan uppfattas som riskfaktorer i hot- och

våldssituationer för socialarbetare. För kunskapsproduktionen är det viktigt att identifiera de

faktorer offren tycker är värda att nämna i dessa situationer.

Karlsson och Pettersson (2006) menar att kunskap är något som produceras i en process av

interaktion, inte något som ligger orört och väntar på att bli upptäckt. Det som är av betydelse

i denna studie är att vi som forskare är tydliga med vårt syfte och studiens presentation på så

sätt, att läsaren förstår vad som har gjorts och hur. Den förutsättningen kallas för

genomskinlighet och innebär att forskaren teoretiserar, resonerar och argumenterar genom

hela studien samt förhåller sig till forskningsetiska principer (ibid., s. 62).

- 17 -

4. Material

I detta avsnitt presenteras materialet denna studie utgår ifrån samt vilka begränsningar som

kan tänkas ha betydelse för studiens giltighet och resultat. Materialet består av 67 stycken

arbetsskadeanmälningar från år 1987, 1997 och 2007 anmälda av socialarbetare till

Arbetsmiljöverket.

4.1 Materialbeskrivning

Arbetsmiljöverket står som ansvarig myndighet för att lagar och förordningar följs på

Sveriges arbetsplatser. De har som uppgift att verka förebyggande och för att minska de risker

som kan orsaka olyckor och ohälsa i arbetslivet. En av myndighetens uppgifter är bland annat

att ansvara för insamling och analys av nationell statistik med inriktning på olyckor och

arbetsrelaterad sjukdom där hot och våld ingår som en kategori inom arbetsolyckor

(www.av.se). Arbetsskadeanmälningar som kommer till Arbetsmiljöverket handlar om

olyckor eller skador som har resulterat i sjukfrånvaro eller tandskada. Dessa registreras i

informationssystemet om arbetsskador (ISA). Sedan 1997 registreras även hot- och

våldssituationer som har gett psykisk reaktion utan att det har resulterat i sjukfrånvaro, vilket

har varit ett krav innan (Menckel, 2000. s. 24).

Materialet som ligger till grund för denna studie baseras ursprungligen på samtliga

arbetsskadeanmälningar som finns i ISA, orsakade av hot och våld under åren 1980-2008. Det

har sedan utifrån dessa anmälningar gjorts ett stratifierat urval av de mest utsatta

yrkesgrupperna eller näringsgrenarna, som är anmälningar från polis, lärare och socialarbetare

samt handel och transport. Vidare har urvalet avgränsats till årtalen 1987, 1997 och 2007. I

slutet av 2008 inhämtades materialet hos Arbetsmiljöverket. Därefter hämtades de specifikt

utvalda anmälningarna ur ett arkiv för kopiering och utskrivning antingen från mikrofilm eller

pdf-fil, beroende på vilket årtal de är från.

Socialarbetare är den yrkeskategori vars anmälningar vi kommer att analysera närmare. För

denna yrkesgrupp används anmälningar från årtalen 1987, 1997 och 2007 vilket tillsammans

uppgår till 87 stycken anmälningar. Från åren 1987 och 2007 ingår samtliga

arbetsskadeanmälningar och på grund av tidsbrist ingår endast varannan anmälan från år

1997. Eftersom vi är inriktade specifikt på socialarbetare inom socialtjänsten har vi exkluderat

fritidspedagoger och anställda inom skola och vård. Materialet har ett bortfall på grund av att

http://www.av.se/

- 18 -

det har påträffats felsorterade, dubbla eller oläsliga arbetsskadeanmälningar. Sammantaget

uppgår materialet till 67 arbetsskadeanmälningar; 2 stycken från år 1987, 50 stycken från år

1997 och 15 stycken från år 2007. Då en hot- och våldssituation kan drabba flera personer på

en arbetsplats kan det förekomma flera arbetsskadeanmälningar från samma tillfälle. Vi har

valt att inkludera alla arbetsskadeanmälningar eftersom all information som finns ifylld på

blanketterna är av betydelse för studien. Som vi har nämnt ovan tillhör socialarbetare en av

högriskgrupperna för att utsättas för hot och våld men antal arbetsskadeanmälningar ligger på

en relativt låg nivå. En av förklaringarna kan tänkas vara underrapportering som enligt

Kårikstad (2007) uppges ligga på 50-75 procent när det gäller rapporterade arbetsskador till

tillsynsmyndigheter. Detta påverkar såklart arbetsskadeanmälningarnas validitet och kan bidra

till en skev rapportering där endast de allvarligaste situationerna dokumenteras (ibid., s. 51).

4.2 Arbetsskadeanmälningars fördelar och begränsningar

Arbetsskadeanmälningar är material som redan finns insamlat och vars ursprungliga syfte inte

nödvändigtvis överensstämmer med vårt. Detta innebär för oss sekundärdata och fördelar med

det är att vi kommer ifrån den tidsödande processen med urval och materialinsamling och

därmed kan mer fokus läggas på analys. Intervjuareffekten är en annan aspekt som vi inte

behöver tänka på i det här skedet (Bryman, 2001. s. 208-209) men vi är medvetna om att den

kan ha spelat roll i ett tidigare skede. Detta gäller bland annat vid ifyllandet av blanketten då

det finns andra medverkande såsom chefer, andra handläggare samt ekonomiska och

organisatoriska faktorer som kan ha påverkat vad som har fyllts i. Detta kan ha betydelse för

kunskapsproduktionen då arbetsskadeanmälans ursprungssyfte har konstruerats i den

specifika situationen. Ur ett konstruktivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, är frågan om

samma information hade kommit fram om den hämtats i en annan kontext och annan källa än

den vi har. Alltså om vår analys hade utgått från en annan yrkeskategori och annan metod

hade använts för att samla in materialet.

Det har skett förändringar i ISA som har betydelse för kvaliteten på arbetsskade-

anmälningarna. Arbetsskadeblanketterna uppdaterades år 2001, dels för att fånga in

arbetsmiljöfaktorer och risker som är aktuella på dagens arbetsplatser och dels för att

underlätta vid maskinell tolkning av information. Innan år 2002 hanterades kodnings-

processen manuellt medan arbetsskadeanmälningarna efter år 2002 istället scannas in i ISA.

Fritext i arbetsskadeanmälningarna kan bli svårhanterlig i denna process och därför kodas

- 19 -

detta manuellt av personal på Arbetsmiljöverket och finns som pdf-filer. Arbetsskade-

anmälningar som inte resulterat i sjukskrivning kodas inte vilket bidrar till att det finns

begränsningar kring information av denna typ av arbetsskador beroende på vilket år de är

ifrån, se nedan (AMV, 2005. s. 4-5).

Rutinförändringar under åren påverkar materialets jämförbarhet eftersom arbetsskador

tidigare registrerades utan sjukfrånvaro i de fall där det hade orsakats tandskador, akut

hörselnedsättning eller psykisk reaktion som uppkommit av exempelvis hot etc. Idag

registreras även fysiska och psykiska skador på grund av hot och våld. Det bör nämnas att de

senare årens arbetsskadeanmälningar skiljer sig i kvalitet i jämförelse med tidigare år.

Arbetsskadeanmälningar från år 2007 är mer utförliga då de ofta innehåller sjukintyg och

polisanmälan vilket inte är fallet för år 1987 där arbetsskadeanmälningar utgör de två sidor

som anmälan består i. Detta resulterar i att olika mängd information kan utrönas och är viktigt

för oss att ha i åtanke vid resultatanalys.

4.3 Etiskt ställningstagande

Det etiska rådet har antagit principer för hur god forskning ska bedrivas. Forskning i sig kan

ses främja samhällsutveckling och vara till nytta för individer men samtidigt får denna tro på

forskning inte överskrida deltagarnas integritet och hälsa. Etiska rådet har därför tagit fram

riktlinjer för hur dessa deltagare ska skyddas. Det huvudsakliga kravet, individskyddskravet,

som finns på de som bedriver forskning handlar om att en person inte ska behöva känna sig

förödmjukad eller kränkt eller att den på något sätt inte blir utsatt för psykisk eller fysisk

skada. Kravet ska ses som ett skydd mot otillbörlig insyn i en individs privatliv.

Individskyddskravet förtydligas genom informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002. s. 1ff).

Det som föreligger vår studie är arbetsskadeanmälningar där de personer som lämnat

uppgifter inte är aktiva i projektet som informanter. Detta medför att det blir problematiskt att

informera deltagarna om deras medverkan och i dessa fall rekommenderas, enligt riktlinjerna i

informationskravet, att bedömning ska ske utifrån det specifika fallet. Det gäller att ta hänsyn

till den skada som kan uppstå vid utebliven information eller om information av studien

kommer från annat håll. Det krävs ett godkännande från den behöriga myndigheten som i

detta fall är Arbetsmiljöverket och det har skett (ibid., s. 7-8).

- 20 -

Denna studie handlar om känslomässiga upplevelser där den utsatte varit offer för hot och

våld och detta bör inte förringas. Man får ha i åtanke att en anmälan redan från början är

avsedd att läsas av andra och därav förmodligen inte innehåller alltför känsliga uppgifter. Vi

anser att värdet av denna studies resultat kommer överstiga den skada som eventuellt kan

uppstå på grund av att information inte gått ut till deltagarna. I enlighet med etiska rådets

riktlinjer kommer inte samtyckeskravet att uppfyllas eftersom det förutsätter att information

om studien lämnas till respondenterna. Detsamma gäller nyttjandekravet då vi inte har för

avsikt att använda materialet på annat sätt än för den aktuella studien (Vetenskapsrådet, 2002.

s. 9, 14). Det som däremot är av stor relevans för oss är konfientialitetskravet som tar fasta på

behandling av personuppgifter samt konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002. s. 12). För att

skydda de berörda och för att upprätthålla en studie med god etik har varje arbetsskade-

anmälan avidentifierats. Personnummer och namn har strukits och anmälan har istället ersatts

med ett löpnummer för en smidig hantering och ordning på materialet som behandlas med

stor försiktighet för att trygga att anmälningarna inte hamnar i orätta händer. Detta krav

kommer även att tas i beaktande vid resultat av analysen då specifik information som kan

knyta en individ till studien inte kommer att illustreras. Etisk hänsyn tas till gärningspersonen

på samma sätt som den utsatte eftersom denne beskrivs mer eller mindre utförligt i

arbetsskadeanmälningarna.

5. Metod

I detta avsnitt presenteras den valda metodiken som i studien utgörs av innehållsanalys för att

besvara frågeställningarna. Avsnittet kommer även att belysa de för- och nackdelar som kan

tänkas uppträda under processens gång och därav också de problem som kan relateras till

validitet och reliabilitet.

5.1 Innehållsanalys

Vi väljer att besvara frågeställnigarna genom att göra en innehållsanalys istället för annan

metod såsom intervju eller enkät. På detta sätt analyserar vi material vilket utgörs av

arbetsskadeanmälningar, som alla på något sätt berör hot- och våldssituationer. Hade vi

skickat ut enkäter hade vi behövt skicka ganska många för att få fram ett giltigt antal

respondenter eftersom vi inte är intresserade av dem som inte har utsatts för hot- och

våldssituationer i sin yrkesutövning – vilket lyckligtvis utgör den större delen av

- 21 -

populationen. Intervju eller enkäter som metod hade lämpat sig bättre om exempelvis syftet

hade varit att förstå offrets upplevelser av situationen eller att ta reda på hur många som har

utsatts för olika sorters hot- och våldssituationer. För att identifiera olika riskfaktorer som

föreligger hot- och våldssituationer för socialarbetare i deras yrkesutövning kommer en

kvalitativ i kombination med en kvantitativ innehållsanalys att tillämpas på

arbetsskadeanmälningarna. Innehållsanalys som metod används ofta när tillvägagångssättet är

att kvantifiera, räkna förekomsten av eller mäta vissa företeelser i texter. För att göra mer

avancerade tolkningar använder man sig av en kvalitativ ansats vilket passar väl för denna

studie. Denna metod lämpar sig också bra när man avser att på ett systematiskt sätt beskriva

innehållet samt finna mönster i större textmängder (Bergström & Boréus, 2005. s. 43-45).

Vi avser inte att i första hand räkna dessa situationer eftersom de alla på något sätt

förekommer i arbetsskadeanmälningarna men vi är intresserade av att finna mönster bland

riskfaktorer och åtgärder. I detta fall tror vi att det skulle vara problematiskt att använda oss

av en renodlad kvalitativ- eller kvantitativ innehållsanalys. Eftersom materialet består av korta

redogörelser skulle en kvalitativ ansats inte ensam leda till en uttömmande analys samtidigt

som en renodlad kvantitativ ansats skulle förbise tolkningar och endast skrapa på ytan. Vårt

syfte är att analysera dessa texter för att belysa olika riskfaktorer och åtgärder genom att gå in

på djupet för att försöka förstå hur de uppstår och hur vanligt förekommande de är. Därför tror

vi att det är en fördel att använda sig av en kvalitativ metod kombinerad med en kvantitativ,

som verktyg för att skapa kunskap när vi ska göra komplicerade bedömningar och tolkningar

(ibid., 44). Utifrån denna studies syfte har vi inte för avsikt att generalisera till alla

socialarbetare. Vi vill snarare se hur vanligt förekommande de givna risk- och åtgärds-

faktorerna är genom att försöka belysa gemensamma drag för utsagorna i arbetsskade-

anmälningarna.

5.1.1 För- och nackdelar med innehållsanalys

En begränsning med kvalitativ innehållsanalys som är relevant för denna studie är betydelsen

med att ta reda på hur något sägs och inte bara att det sägs (Bergström & Boréus, 2005. s. 77).

Med det menar vi att det outtalade kan vara minst lika skrämmande som det uttalade och det

underförstådda kan vara minst lika viktigt för sammanhanget. Därför anser vi att tolkningar av

begrepp och uttalanden är lika viktiga för denna studie som de uttalade begreppen. Som vi

nämner i avsnittet ”Tidigare forskning” finns det en tendens att endast allvarliga händelser

- 22 -

(exempelvis våld) anmäls men vilka tenderar att föregås av så kallade mindre allvarliga

incidenter (exempelvis hot). Eftersom subjektivitet är ett nyckelord i detta sammanhang är det

osäkert huruvida de tidigare händelserna anses vara relevanta för att nämnas och därmed

finnas med i de aktuella arbetsskadeanmälningarna, för denna analys. Gör de inte det och vi

utgår endast från manifesta inslag tenderar de att hamna utanför kunskapsproduktionen och

antagligen påverka det slutgiltiga resultatet på ett negativt sätt. En annan begränsning i

sammanhanget är att skillnader över tid och material inte fångas upp av kodschemat

(Bergström & Boréus, 2005. s. 78). Men eftersom vi inte avser att göra tidsjämförelser i denna

studie är det en faktor av mindre betydelse för oss. I arbetsskadeanmälningarna kan det finnas

en tendens att endast den allvarligaste händelsen är registrerad medan situationen kan påvisa

flera mindre allvarliga händelser i samma händelseförlopp, som en process. Fördel med en

kvalitativ innehållsanalys är att vi kan utläsa de mindre allvarliga situationerna samt

riskfaktorer i samband med dem som kan ligga till grund för att den allvarliga händelsen

överhuvudtaget inträffar. På så sätt tror vi att denna kunskapsproduktion bygger på en väl

uttömmande process.

Validitet är ett begrepp som anger graden av överensstämmelse mellan de observationer av

verkligheten som forskare gör och det fenomen i verkligheten som denne vill få kunskap om

(Nowak, 1983. s. 30) eller mer konkret sagt om man verkligen mäter det man avser att mäta

(Bergström & Boréus, 2005. s. 34). Vi har material från olika år, ifyllt av olika personer vilket

gör att vi måste vara medvetna om att texterna är olika utformade. Validitetsfrågan är aktuell

då olika begrepp används av olika personer för att beskriva olika hot- och våldssituationer.

Begrepp kan vara mångtydiga, de förändras över tid och har olika betydelser för olika

avsändare och mottagare (ibid., s. 80-81). Inte minst gäller det för denna studie och de

uttalade hoten som kan tänkas variera över tid och uppfattas som mer eller mindre allvarliga

beroende på vem som sänder ut dem respektive drabbas av dem. Uppfattningen om vad hot

och våld är kan också tänkas variera beroende på vilken bransch, typ av yrke eller arbetsplats

som den utsatte befinner sig inom. Vi är medvetna om att dessa faktorer är av sådant slag som

kan påverka hur eller varför en arbetsskadeanmälan kommer till.

Reliabilitet är ett begrepp som i samband med kvalitativa studier ofta förknippas med inter-

och intrasubjektivitet. Intersubjektivitet anger graden av överensstämmelse av

forskningsresultat där olika personer använder samma metod för att observera samma

fenomen. Väl genomförd forskning bör utmärkas av genomskinlighet och välgrundad

- 23 -

argumentation för att materialet ska kunna bearbetas med samma typ av verktyg av olika

forskare och resultatet bli detsamma. Intrasubjektivitet anger graden av överensstämmelse av

forskningsresultat där samma person analyserar samma material vid olika tidpunkter (Boréus

& Bergström, 2005. s. 36). Roxell och Tiby (2006) menar att en studies trovärdighet återfinns

i en väl genomlyst och tydlig forskningsprocess som problematiseras i val och resultat och

inte minst i forskarens egna reflektioner och reflektioner kring sin påverkan på studien (ibid.,

s. 12). Intersubjektiviteten, det vill säga minimera förekomsten av slumpmässiga fel,

kontrolleras genom dubbelkodning av materialet (Bergström & Boréus, 2005. s. 86).

6. Tillvägagångssätt

Analysprocessen för denna innehållsanalys inleddes med en genomgång av ett fåtal

arbetsskadeanmälningar för att bekanta oss med materialet och bilda oss en uppfattning om

vilken information vi kan få ut. Arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket utgör

analysenheten, vilken är den textenhet som studeras. Ett analysinstrument i form av ett

kodschema bestående av kodningsenheter konstruerades. Kodningsenheter är de ord, begrepp

eller teman man avser att studera förekomsten av (Bergström & Boréus, 2005. s. 49-50). I

detta fall vill vi belysa förekomsten av riskfaktorer och angivna åtgärder i situationer där

socialarbetare utsätts för hot eller våld i sitt yrkesutövande. Mot bakgrund av den tidigare

forskningen är utvalda företeelser översatta till riskfaktorer och utgör kodningsenheter.

Kodningsenheter används för att vi på ett strukturerat och konsekvent sätt ska kunna

identifiera riskfaktorer och åtgärder i arbetsskadeanmälningarna (ibid., s. 49).

Kodschemat2 är uppdelat i olika kategorier där den första handlar om arbetsskadeanmälan är

ett föremål för hot, våld eller hot och våld i samma situation. För de riskfaktorer vi vill

undersöka står 23 kodningsenheter. Dessa behandlar gärningspersonens sinnesstämning och

är aggressiv, fientlig, frustrerad, gärningspersonens tillstånd såsom alkohol- eller

drogpåverkan, psykisk ohälsa, låg självuppskattning, tidigare känd för hot och/eller våld mot

anställd. Form av ärende såsom avslag, negativa beslut, barnomhändertagande, pengar,

interaktion och socialarbetarens arbetssituation såsom stress kopplat till hög arbetsbelastning,

ensamarbete, hembesök, klientmöte på arbetsrum samt arbetsplatsens fysiska miljö såsom

2 Se bilaga 1.

- 24 -

frånvaro av reception, begränsning till trygga platser, ej lås på dörrar, ej kontroll över

obehöriga. Kodningsschemat innehåller även riskfaktorn tillhygge som identifierar föremål

som används vid händelsen, bestående av kontorsmaterial eller medhavda sådana.

I det område som behandlar åtgärder består kodningsschemat av 16 kodningsenheter. Det

handlar dels om den fysiska arbetsmiljön såsom besöksrum, larmsystem, möjlighet till låsbara

dörrar, förhindrande av obehöriga ex. en entrédörr och dels om rutiner vid klientmöte såsom

klientmottagande i reception, tidsbokade besök, riskbedömning. Vidare består

kodningsschemat av kategorin socialarbetarens arbetssituation som behandlar minskad

arbetsbelastning, se över resurser. Den sistnämnda gäller de resurser, exempelvis ekonomiska

resurser, som en socialarbetare har att grunda beslut på. Kodningsschemat innehåller

personalens säkerhetsmedvetande såsom uppdatering av säkerhetsrutiner, utbildning i

säkerhet, insats efter händelsen såsom snabb hjälp till den utsatte, handläggarbyte, klient

portad, rapportering. Kodning sker även då inga anteckningar gjorts eller då andra åtgärder

än de vi har för avsikt att studera identifieras. Dessa kodas som framgår ej. Då

arbetsskadeanmälaren uttryckligen skriver att inga åtgärder är genomförda eller planerade är

detta kodat under kodningsenhet inga åtgärder. Vi har även valt att i kodningsschemat

inkludera uppgifter om huruvida skyddsombud har varit aktiv i utredningen eller ej genom

kodningsenheter som aktiv, icke aktiv och framgår ej.

För att säkerställa fel som kan uppstå i kodningsprocessen har varje arbetsskadeanmälan

genomgått två kodningar, ett kodningstillfälle vardera av författarna till denna studie per

arbetsskadeanmälan. Det har därefter skett en tredje genomgång av materialet där de två

kodningarna har jämförts utifrån varje specifik arbetsskadeanmälan. Överrensstämmelsen

mellan de två kodningarna har varit god där inga större skillnader upptäckts. De avvikelser

som vi kunnat konstatera är sålunda en brist i kodningsschemat då det gäller klara

distinktioner mellan kodningsenheterna, som exempelvis var gränsen mellan aggressivitet och

fientlighet går eller hur det ska tolkas när en klient kommer in på kontoret oanmäld – som

oanmält besök eller dålig kontroll på obehöriga. Samma problem uppstår under kodning av

uppdatering i säkerhetsrutiner och utbildning i säkerhet. Under den tredje genomgången av

materialet rättades detta till och därmed försäkrade vi oss om att åtminstone till viss del

minimera felkällorna. Nedan ges en överskådlig modell över riskfaktorer och åtgärder:

- 25 -

Modell över riskfaktorer och åtgärder

- 26 -

7. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultaten från innehållsanalysen. En inblick i hur vanligt

förekommande givna riskfaktorer och åtgärder är kommer att ges och illustreras med hjälp av

citat3. Inledningsvis presenteras den typ av utsatthet arbetsskadeanmälningarna bygger på,

hot- och/eller våldssituation. Efter det presenteras de identifierade riskfaktorerna och

åtgärderna.

7.1 Utsätts socialarbetare för hot eller våld?

Ca tre fjärdedelar av alla arbetsskadeanmälningar gäller situationer där socialarbetaren har

utsatts för hot. Hotsituationer uttrycks tydligt i arbetsskadeanmälningarnas fritext, antingen

som direkta hot eller att offret upplever situationen som hotfull. Dessa situationer kan ta sig

uttryck på olika sätt och innefattar inte bara muntliga hot utan även klotter, skada på egendom

såsom sparkar på dörrar och krossade glasrutor. Ett exempel illustreras nedan:

[…] tar mannen 1 steg bakåt och trycker/slår på glasrutan till receptionen 3 ggr.

Därefter sparkar han en gång i väggen […] Undertecknad känner sig personligen

hotad av mannen. (löp 11)

Av arbetsskadeanmälningarna framgår att hotsituationer tenderar att uppstå i samband med att

klienten nekas pengar/ekonomiskt bistånd, får ett negativt besked angående den egna

livssituationen eller vid interaktion det vill säga vid fysiska- eller telefonmöten. Negativa

besked kan handla om att klienten inte får träffa sin handläggare, att klientens ansökan om

ekonomiskt bistånd måste prövas om eller röra ett omhändertagande. Ett exempel som fångar

flera riskfaktorer illustreras nedan:

En klient hade kvällen innan besökt receptionen och sagt sig vara utan pengar till

mat. Han släpptes inte in på kontoret då han tidigare uppträtt hotfullt. Han erbjöds

dock en rekvisition för att handla mat men ville inte ha den. Idag återkommer han

till receptionen och vill träffa sin handläggare […] Klienten har fått avslag på sin

ansökan om socialbidrag […] I receptionen kräver klienten att få pengar och vägrar

3 Citaten återges i sin ursprungliga form och arbetsskadeanmälans löpnummer anges. För att säkra

konfidentialitetskravet har namn och platser ersatts med NN och XX. I vissa fall har citaten kortats ner och då

anges […].

- 27 -

lämna socialkontoret innan han fått det […] Han uttalar inga muntliga hot men är så

undertryckt aggressiv […] Samtliga inblandade av personalen upplevde händelsen

som obehaglig och hotfull. Ängslan finns att han eller andra åter ska försöka hota

till sig pengar av oss […] (löp 23)

Exemplet illustrerar väl situationer där inget hot uttryckligen har framförts men där det

underliggande har uppfattats som en hotfull situation av offret men också hur psykiskt

påfrestande det kan bli efteråt. En del upplever ilska och chock medan andra blir oroliga och

känner obehag men det gemensamma för flera är att de även utanför arbetsplatsen begränsas

på ett eller annat sätt av händelsen. Ett exempel illustreras nedan:

Detta påverkade mig så jag var rädd för mitt liv. Vågade inte åka någonstans utan

vakt. Får åka med säkerhetsvakt fram och tillbaka till jobbet. Känner mig orolig

hemma. Har haft svårt att sova. Har bokat tid hos psykolog. (löp 64)

Av alla arbetsskadeanmälningar omfattar ca en fjärdedel situationer där våld förekommer med

eller utan hot. Av dessa är det ca hälften situationer som grundar sig på enbart våld. I många

fall handlar det fysiska våldet om knytnävslag som riktas mot socialarbetare men det

förekommer även situationer såsom exemplet nedan illustrerar:

Skulle förhindra att en person som var i en akut ångestsituation fortsatte skada sig

själv i sitt aggressionsutbrott. Blev sparkad när jag kom efter i en trappa. (löp 86)

I socialarbetarens arbete ingår omsorgsarbete av klienter där det kan inträffa oavsiktligt våld

och där klienten fysiskt skadar socialarbetaren. Det är problematiskt att tolka de fallen som

vare sig renodlade olyckor eller våldssituationer eftersom de på alla punkter förutom avsikt

faller under definitionen våld. Situationer då socialarbetaren har skadats vid ingripande för att

hjälpa en självdestruktiv klient tolkar vi som våldssituationer, som i ovanstående exempel,

men inte de fall där socialarbetaren kittlats och fått diskbråck.

I en annan händelse tömmer klienten en påse med blodad handduk och en ask rakblad över

den anställdes händer. Socialarbetaren upplever denna situation som hotfull men vi betraktar

den som våldsam. Denna händelse innebär inget fysiskt våld men den tolkas som en våldsam

situation eftersom smittorisk kan vara en källa till våld. Anmälningar som grundas i en

- 28 -

våldssituation sker ofta på platser som inte är socialarbetarnas arbetsplats utan istället på

platser utanför arbetet. Situationerna som beskrivs har skett på fältarbete, inom tjänsteärenden

eller inom socialtjänstens lokaler där det främst handlat om väntrum eller korridorer.

Gärningspersonen har oftast en relation till offret genom att klienten kommit i kontakt med

socialarbetaren i dennes yrkesutövning. Två exempel illustreras där offret blir överfallen

utanför sitt arbete men ändå i samband med yrkesutövningen eller på väg hem eller från

arbetet:

Jag hamnade i samma vagn som klienten. Hon ”anföll” mig bakifrån, ryckte i håret

och skrek okvädesord till mig […] (löp 2)

Efter en stund kommer en ej tidigare tilltalad man fram till mig och säger: – om fem

månader skall du vara död! Jag bemöter honom med att vi inte tolererar hot och att

han ska gå […] någon minut senare återkommer han och ber om ursäkt […] Jag

hinner bara notera mannens knytnäve och ansikte innan slaget träffar mig rakt på

munnen […] (löp 14)

Utifrån det sistnämnda exemplet kan det tolkas som att en tidigare interaktion mellan offer

och gärningsperson har skett, offret förutsedde dock inte att våld skulle uppstå. Detsamma

gäller exemplet innan där kvinnan i stort sett blir överraskad av det våld som sker när hon är

på väg hem med tunnelbana. Utifrån de arbetsskadeanmälningar som omfattar våldshändelser

handlar ett fåtal av dem om oprovocerat våld och i några finns det ingen information

angående gärningspersonens sinnesstämning. Ett exempel som innefattar en våldssituation

illustreras nedan:

[…] Socialarbetaren säger då till NN: Har du kontaktat soc? NN blir då vansinnig

och slår ca 3 slag med knuten näve så att smärta uppstår mot socialarbetarens högra

arm samtidigt som NN skriker ’jag ska döda dig’ till socialarbetare, ’jävla

soc.kärring’, ’jävla idioter’. (löp 69)

I detta exempel urartar interaktionen till en hot- och våldssituation. Samtidigt finns det inget i

arbetsskadeanmälan som beskriver situationen som ursprungligen irriterad, utan

gärningspersonen blev våldsam av en utlösande fråga som uppfattades som provocerande.

- 29 -

7.2 Vilka riskfaktorer framträder i arbetsskadeanmälningar?

Nedan presenteras de riskfaktorer som vi har identifierat utifrån den tidigare forskningen, som

denna studie vilar på. Resultaten redovisas under kategorierna: gärningspersonens

sinnesstämning och sociala situation, form av ärende, socialarbetarens arbetssituation,

arbetsplatsens fysiska miljö samt tillhyggen.

7.2.1 Gärningspersonens sinnesstämning

Analysen av arbetsskadeanmälningarna visar att aggression föregår många hotfulla eller

våldsamma situationer. Denna riskfaktor är den som uppmärksammas i flest fall. Nära hälften

av de undersökta arbetsskadeanmälningarna inkluderar situationer där aggression varit en

riskfaktor. Fientlighet finns i ca var femte anmälan men desto färre fall upptäcktes av

frustration vilket vi har kunnat identifiera i endast ett fåtal fall. Gärningspersonen beskrivs i

de flesta fall med termen aggressiv medan fientlighet och frustration som begrepp i sig

förekommer mer sällan eller inte alls. I en del fall görs det grundliga utsagor där det går att få

ut vad som har orsakat aggressionen. Sinnesstämningen kan också vara ett resultat av andra

riskfaktorer som i exemplet nedan där klienten dels hade fått avslag på socialbidragsansökan

och dels fått negativa beslut. Han åker till kontoret för att få tala med handläggare och efter

timtals väntan på socialkontoret får han till slut inte tala med någon. Detta resulterade i en

reaktion av aggression, frustration och fientlighet mot personalen på socialkontoret:

Under praktiskt taget hela samtalet hade han en aggressiv ton. Efter att ha uttalat

hotet vände han sig om, och gick mot utgången. Han sparkade mot dörren, vände

sig om, formade handen som en pistol och riktade sig mot receptionen och sa något

som inte hördes. (löp 8)

7.2.2 Gärningspersonens sociala situation

Låg självuppskattning har vi inte kunnat identifiera i någon arbetsskadeanmälan. Psykisk

ohälsa och tidigare känd för hot och/eller våld förekommer i ca var femte arbetsskade-

anmälan. Tidigare känd för hot och/eller våld uttrycks tydligt i arbetsskadeanmälningarna.

Gärningspersonen beskrivs i termer av att tidigare ha varit hotfull eller våldsam på

socialkontoret men det förekommer fall med kännedom om incidenter utanför socialkontoret

också. Två exempel som illustrerar tidigare känd för hot och/eller våld presenteras nedan:

- 30 -

Denna klient har tidigare hotat mig, samt att jag vid ett tillfälle fått tillkalla polis för

att få ut honom ur besöksrummet. Han har även slagit sönder väggen i korridoren

efter ett besök. (löp 68)

NN har varit på kontoret förut och blivit våldsam vid tre tidigare tillfällen.

Socialarbetaren är mycket rädd för NN och tror att han är i stånd att göra henne illa.

(löp 66)

Psykisk ohälsa uttrycks även den tydligt i arbetsskadeanmälningarna och gärningspersonen

beskrivs oftast i termer av psykiskt sjuk eller som inlagd på behandlingshem för psykiskt

sjuka. Ett exempel som illustrerar psykisk ohälsa och tidigare känd för hot och/eller våld

presenteras nedan:

Den mt. var upprörd och sade:” Jag skall spränga hela stället, jag skall spränga hela

stan… Den mt. har tidigare hotat personalen på kontoret. Den mt. vistas just nu på

XX psyk.av. på XX. (löp 12)

Alkoholpåverkan förekommer i några enstaka arbetsskadeanmälningar och är förmodligen en

riskfaktor som är lätt för socialarbetare att upptäcka. Gärningspersonen beskrivs i termer av

berusad, påverkad av alkohol eller med stark alkohollukt. Ett exempel som illustrerar

alkoholpåverkad klient presenteras nedan:

Klienten var inte nykter. På väg in till soc.sekr:s rum, så blev mannen otrevlig. Han

var upprörd och hetsig. Han var verbalt otrevlig… Inne i besöksrummet så började

mannen omedelbart slå med knytnäven i bordet och skrika att soc.sekr. hade

ljugit…Därefter tog han upp en 10-liters dunk ur väskan. Dunken innehöll en

genomskinlig vätska som han började dricka. Soc.sekr. reste sig då upp och

öppnade dörren ut i receptionen och sa åt honom att gå därifrån omedelbart. Han

fortsatte att dricka och sa att han tänkte gå, aldrig mer komma tillbaka och aldrig

mer träffa soc.sekr. igen. Det dröjde ca 4 minuter innan han lämnade rummet.

Soc.sekr. hotade med att ringa polisen. När han gick så sa han ”jag hoppas att du

inte har några barn som kommer att råka illa ut för det jag kommer göra med dig”.

Sedan gick han gråtande. (löp 77)

- 31 -

Drogpåverkan förekommer i några fler arbetsskadeanmälningar än alkoholpåverkan och

verkar vara en riskfaktor som socialarbetarna inte lika säkert kan utläsa eller bekräfta.

Gärningspersonen beskrivs i termer av ”verkar vara drogpåverkad” eller ”kan ha varit

drogpåverkad”. Ett exempel på bekräftat missbruk presenteras nedan:

Jag hade träffat killen som utsatte mig för hotet en gång innan hotet uppstod. Då

visste jag inte att han har ett tungt narkotikamissbruk […] Jag konfronterar honom

då också med uppgiften om heroinmissbruk, vilket han då inte förnekar. Han blir

mycket arg när han får veta att han endast kan få matpengar och att jag vill ge det i

form av rekvisition med tanke på missbruket. (löp 61)

7.2.3 Form av ärende

Mer än var tredje arbetsskadeanmälan handlade om situationer där ekonomiska medel togs

upp som en del i händelseförloppet. Avslag om ekonomiska medel och negativa beslut har vi

identifierat som vanligt förkommande. De beslut som utifrån ett klientperspektiv är negativa

och i relation till ekonomiska medel handlade till stor del om att den beviljade summan var

för liten i klientens ögon men kunde också handla om att det tog för långt tid för klienten att

få tillgång till pengarna. Ett exempel presenteras nedan:

Mannen bad att få tala med någon chef vid ekonomiska sektionen. När

receptionspersonal meddelade att denna var på kurs, bad han att få tala med någon

annan socialarbetare. Då andra (socialarbetare vägrade) gick undertecknad ut och

påbörjade ett samtal med mannen. Mannen var primärt missnöjd med nivån på

socialbidrag han beviljats. (löp 11)

I interaktionen som receptionisten hade med mannen ”stegras mannens aggression”. Här ses

dels den ekonomiska faktorn och dels det negativa beslutet att klienten inte får samtala med

någon som två riskfaktorer som bidrar till ett hotfullt beteende. Receptionisten upplever sig

hotad av mannen genom att denne senare ”slår på glasrutan och sparkar i väggen”. Ytterligare

interaktion framträder då samtal sker mellan receptionist och klienten. Interaktion har

identifierats i nästan var tredje arbetsskadeanmälan. De beslut som har handlat om

barnomhändertagande framträder inte specifikt ofta i arbetsskadeanmälningarna. Inga

våldsamma eller hotfulla situationer har kunnat utläsas i detta material. Däremot har det

funnits ett fåtal arbetsskadeanmälningar av hotfulla eller våldsamma situationer som vid ett

- 32 -

senare tillfälle inträffat utifrån ett tidigare beslut om detta. Ett exempel presenteras när en

socialarbetare är med vid förälders besök av placerat barn:

Ett barn slår omkring sig och ville rymma […] jag höll fast barnet medan barnet

skrek och grät […] Barnet bet mig i handleden samt spottade socialarbetare i ögat

[…] (löp 1)

7.2.4 Socialarbetarens arbetssituation

Stress kopplat till hög arbetsbelastning har vi inte kunnat identifiera i någon

arbetsskadeanmälan. Oanmälda besök förekommer flest gånger inom denna kategori och

återfinns i lite mindre än var femte arbetsskadeanmälan. Riskfaktorn beskrivs i termer av att

gärningspersonen har sökt handläggare som har varit upptagna, inte på plats eller på semester.

I flera fall handlar det om klienter som varit missnöjda med beslut och uppsökt socialkontoret

för att få prata med sin handläggare. Ett exempel som illustrerar flera av riskfaktorerna inom

socialarbetarens arbetssituation presenteras nedan:

Besöket var i mitt arbetsrum och närvarande var också en tolk. NN såsom jag

upplevde honom, var aggressiv och otrevlig i sitt sätt att prata och han använde

även ovårdat språk under besöket. När besöket skulle avslutas öppnade jag dörren

till mitt rum för att släppa ut de närvarande […] Men till min förvåning stannade

NN till i rummet och kom mot mig med armbågen mot mitt ansikte och skrek

hotfullt mot mig […] Jag lyckades flytta på mig och i samma ögonblick kom

kollegorna och han blev eskorterad från socialkontoret. (löp 39)

Klientmöte på arbetsrum återfinns i några enstaka arbetsskadeanmälningar. Denna har i en del

fall beskrivits tydligt i termer av klientmöte inne på socialarbetarens rum men i flera fall har

en tolkning av händelseförloppets omständigheter bidragit till resultatet. Ett exempel

illustreras nedan:

Kl. 12.00 den XX gick min klient direkt in på min kollegas rum […] Pga. min

klient var så berusad bad jag honom att återkomma på ny tid. När jag berättade detta

för honom och erbjöd ny tid tog han fram en stor kniv ur sin väska och riktade

bladet mot mig. (löp 31)

- 33 -

Ensamarbete återfinns i några enstaka arbetsskadeanmälningar. Denna beskrivs inte tydligt i

fritexten och i flera fall har vi tolkat resultaten utifrån att åtgärden ”ej ensamarbete” har

angivits i samma arbetsskadeanmälan. Socialarbetare verkar vara medvetna om denna

riskfaktor då det inom flera arbetsskadeanmälningar illustreras situationer som de beskriver

kräver minst två socialarbetare. Hembesök återfinns i endast ett fåtal arbetsskadeanmälningar

och uttrycks tydligt i de fall den förekommer. Ett exempel som illustrerar medvetandet kring

dessa båda riskfaktorer har återfunnits i fritexten för åtgärder och presenteras nedan:

Fortsatt åtgärd att ej gå på hembesök ensam eller till personer där risk för hot och

våld kan förekomma. (löp 36)

7.2.5 Arbetsplatsens fysiska miljö

De riskfaktorer som ryms inom denna kategori framträder i ett fåtal arbetsskadeanmälningar.

Ingen av dessa tar upp frånvaro av reception som till skillnad från ovan nämnda riskfaktorer

redan är en del av socialarbetarens etablerade arbetsmiljö. Därför tror vi att den tas förgivet

och mer sällan nämns i arbetsskadeanmälningarna. Vi tror att ett högre medvetande om dessa

företeelser som risker skulle göra dem mer uppmärksammade vid sådana här situationer. I

endast ett fåtal av arbetsskadeanmälningarna identifieras begränsning till trygga platser, ej

låsta dörrar och ej kontroll över obehöriga. Ett exempel är att socialarbetaren har upplevt att

det inte har gått att få skydd eller att möjlighet till skydd saknades i arbetslokalen. Ett exempel

som tydligt beskriver den fysiska miljöns skyddsaspekter illustreras nedan:

Vi lyckade ta oss ut och vakter kom. Klienten gjorde våldsamt motstånd och

kastade möbler. Vi försökte komma så att vi inte syntes men hamnade i en

återvändsgränd. Jag var oerhört rädd att klienten skulle lyckas ta sig ur rummet och

förverkliga sina upprepade hot om att döda oss. (löp 46)

I detta fall kände sig den hotade personen ej säker trots försök att undkomma situationen.

Offret upplevde något som denne beskriver som ”oerhörd rädsla” där det kan tolkas att

känslan av att inte vara på en trygg plats gjorde situationen mer utdragen. Därav blev

upplevelsen starkare än om personen hade haft möjlighet att snabbt ta sig till en trygg plats.

Enstaka arbetsskadeanmälningar uppmärksammar lås som en del av arbetets fysiska miljö.

Likaså är lås en möjlighet att hålla obehöriga från utrymmen inom kontoren där de inte ska ha

- 34 -

tillträde. Ett exempel illustreras där situationen har resulterat i, ur offrets perspektiv, ett mer

allvarligt hot, inte bara mot socialarbetaren utan även dennes barn:

Fick tel.samtal från arbetet om ett hot riktat mot mig och mina barn. Personal hade

varit inne på mitt arbetsrum och tagit foton på mina barn. Ett tel.samtal kom till vår

växel. Personen som ringde berättade att en kvinna visat foton på två barn och att

det skulle hända barnen något hemskt. Personen som ringde ville varna […] Senare

på eftermiddagen hade kvinnan varit inne på kontoret igen och uppträtt hotfullt.

Dörren till kontoret var då fortfarande öppen. (löp 74)

Exemplet visar att det i stort sett har varit problemfritt för gärningspersonen att gå in på

arbetsrummet och få tag i fotografierna. I och med att dörren fortfarande beskrivs som öppen

kan det tolkas som att ett lås hade förhindrat klientens möjlighet att komma in. Eftersom det

inte uttrycks klart i texten att händelsen uppmärksammats av personalen på kontoret finns det

en risk att personen även har befunnit sig där utan någons vetskap.

7.2.6 Tillhyggen

Tillhyggen har identifierats i lite mindre än var sjunde arbetsskadeanmälan. I de flesta fall

tillhyggen har använts har dessa bestått av knivar i olika utformning. Andra tillhyggen som

har använts är sax, rakblad, stol, yxa och spruta. De flesta kännetecknas av att ha tagits in på

kontoren utifrån. Exempelvis ha varit gömda i väskor eller kläder innan händelsen utom

stolen som var en del av socialkontorets möblemang. I lika många fall som tillhyggen faktiskt

har använts har de varit för att demonstrera missnöje. Ett exempel presenteras nedan:

När klienten skulle lämna rummet tog han upp en stor kniv från ytterfickan och

stoppade in i sin innerficka som en demonstation för att han inte fick socialbidrag.

(löp 9)

7.3 Vilka åtgärder anges i arbetsskadeanmälningar?

Nedan presenteras de åtgärder som vi har identifierat utifrån den tidigare forskningen.

Resultaten redovisas under kategorierna: fysisk arbetsmiljö, rutiner vid klientmöte,

socialarbetarens arbetssituation, personalens säkerhetsmedvetande, insats efter händelsen samt

framgår ej. Resultat för skyddsombudets delaktighet presenteras i detta avsnitt.

- 35 -

7.3.1 Fysisk arbetsmiljö

Åtgärder som ryms inom denna kategori kan relateras till den fysisk arbetsmiljö

socialarbetarna befinner sig i. Besöksrum var den mest angivna inom kategorin men återfinns

i endast ett fåtal arbetsskadeanmälningar. Knappt var tionde arbetsskadeanmälan anger

besöksrum och en ännu mindre andel har nämnt åtgärder såsom larmsystem, låsbara dörrar

och förhindrande av obehöriga. När det gäller besöksrum har det exempelvis angivits i två

anmälningar att ”jourrum bör finnas i anslutning till reception” och en anmälan med samma

uttryck men med tillägget ”där man kan prata med klient med glas emellan”.

I de enstaka anmälningar som anger lås och larm är det inte specificerat vilken typ av larm

eller lås som efterfrågas utan ger en mer generell bild av begreppet. Oftast när det handlar om

lås har det främst skrivits ”inget larm”, ”inget användbart larm” samt ”förstärkt larm”. När det

gäller låsta dörrar skrivs som exempel ”lås saknades på alla innedörrar” och ”låsta dörrar”.

Intressant är att belysa att två av anmälningarna hanterar låsta dörrar kortsiktigt eftersom det

anses betydelsefullt att ha låsta dörrar tills gärningspersonen ses utom fara och inte som en

åtgärd för att andra situationer med andra klienter eller obehöriga ska uppstå. Exempelvis

angavs det som ”Låst dörr till avdelningen från måndag tills vi vet att gärningspersonen är

omhändertagen” och ”Låsta dörrar under tiden situationen uppfattas hotfull”.

7.3.2 Rutiner vid klientmöte

Klientmottagande i reception har inte fyllts i någon arbetsskadeanmälan. Tidsbokade besök

och riskbedömning har fyllts i en gång var.

7.3.3 Socialarbetarens arbetssituation

Minskad arbetsbelastning och se över resurser har inte påträffats i någon

arbetsskadeanmälan. En anledning skulle kunna vara att dessa bör finnas på ett strukturellt

plan och eftersom åtgärderna inte är situationsbenägna kan det vara svårt att se dem som en

åtgärd eller blivande riskfaktor. En av de åtgärder sorterade under socialarbetarnas

arbetssituation är ej ensamarbete vilket togs upp i några enstaka arbetsskadeanmälningar.

Åtgärden beskrivs i termer av ”Träffar klienten tillsammans med kollega”, ”Fortsatt åtgärd att

ej gå på hembesök ensam eller till personer där risk för hot och våld kan förekomma” samt ”

Denna klient tas alltid emot av två soc.sekr, aldrig ensamarbete”.

- 36 -

7.3.4 Personalens