Avloppsteknik nu och i framtiden

Innehåll:Avloppsteknik igår, idag och i framtiden ................................................................. 4

Miljö och hälsa ...................................................................................................... 8

Gemensamhetsanläggningar ................................................................................. 8

Livslängd och ekonomi .......................................................................................... 9

Framtidens avloppssteknik .................................................................................. 10

Vad säger experterna? ......................................................................................... 11

3

Utvecklingen går framåt. Hänger ni med?I Sverige har vi idag omkring 700 000 enskilda avlopp med WC varav ca 130 000 enbart har slamavskiljning och därmed är direkt olagliga. Ytterligare ca 320 000 avlopp är inte godkända. Över 450 000 enskilda avlopp är över 15 år gamla. Vi står med andra ord inför ett stort problem. Var 5:e vattenbrunn har idag otjänligt vatten på grund av bakterier och 80 % har anmärkningar, orsaken är felaktig utformning av avloppsanläggningar. Situationen måste lösas och lösningen måste vara långsiktig. Men hur löser vi bäst problemet? Största andelen av dessa 450 000 enskilda avlopp använder så kallad markbaserad rening och trots att ingen idag kan belägga varken funktion eller livs-längd installeras det fortfarande nya infiltrationer i Sverige. Framtiden kräver hållbara lösningar med reningsprocesser som går att övervaka och som tur är finns det tillgängliga alternativ till gårdagens avloppstekniker.

4

MarkbäddSedan 1969 har det varit förbjudit i lag att släppa ut avloppsvatten direkt efter en slamavskiljare. För att lösa reningen tog man fram riktlinjer för markbäddar och infiltrationer. Idag drygt 40 år senare används hushållsvatten helt annorlunda och det ställs helt andra krav på reningen. En mängd studier har gjorts på markbäddar och alla pekar åt samma håll. Enligt KTH (2004) ger en genomsnittlig markbädd en kväverening på 20 % och fosforrening på 35 %. Enligt Naturvårdsver-ket är kvävereningen som bäst 25-30 %. Det skall jämföras mot den reduktion på 50 respektive 90 % som Naturvårdsverkets rekommendatio-ner är vid hög skyddsnivå. JTI:s egna rapport talar om en livslängd på 5-7 år med avseende på fosforrening. Ett problem som i princip aldrig tas upp är hanteringen då markbädden är uttjänt. Materi-alet klassas som byggavfall om man gräver upp det och skall gå till deponi. En markbädd byggd enligt dagens rekommendationer innehåller ca 45 ton sand och grus. Deponikostnaden varierar i landet med en genomsnittlig kostnad på omkring 1000 kr per ton. Till det kommer kostnader för transporter och grävning. Men den kanske största

frågan är var allt deponerat material ska ta vägen. Vi talar i längden om enorma volymer som ska förvaras på ett säkert sätt. Alternativet till att gräva upp 500 000 mark-bäddar var 10-20:e år är att låta dessa ligga kvar i marken. Där fungerar de som ett läckande batteri. Så länge fosfor och kväve inte tagits upp i växtlighet buffras enbart näringen i marken. På en fastighet under två generationer (100 år) kommer man behöva anlägga i genomsnitt sex stycken markbäddar. Det för också med sig att 3 miljoner markbäddar kommer att läcka ut nä-ringsämnen enbart på 100 år. 100 år är en mycket kort tid med tanke på kommande generationer. Markbädd som teknik är inte kretsloppsan-passad vilket i första hand ska tillämpas i val av avloppslösning. Med tanke på dess dåliga re-ningskapacitet i kombination med kort livslängd och höga kostnader vid utskiftning borde denna teknik anses förlegad.

Felaktigt utformad avloppsteknik har stor påverkan på våra sjöar och hav. De enskilda avloppen står för 33 % av fosforutsläppen till Östersjön och kväveutsläppen från de enskilda avloppen bidrar med nästan 3 000 ton till övergödningen. I Sverige har vi idag ca 700 000 enskilda avlopp med WC, varav cirka 130 000 enbart har slam avskiljning och därmed är direkt olagliga. Över 450 000 av dessa enskilda avlopp är äldre än 15 år och största andelen av dessa använder s.k. mark baserad rening där ingen idag kan belägga varken funktion eller livslängd.

Avloppsteknik igår, idag och...

En markbädd behöver bytas lika ofta som man målar om huset!

5

Infiltration80 % av våra dricksvattentäkter har anmärkning-ar. Var 5:e dricksvattentäkt är otjänlig. Med tanke på att vi bara har använt marken för att rena avloppsvatten i ca 50 år är detta en skrämmande hög siffra! Tanken med infiltration är att näringsämnena i avloppsvattnet skall tas upp i marken samt att bakterier skall hinna dö ut innan det når grund-vattnet. Det råder stor oenighet om hur väl en in-filtration renar. Studier visar bland annat att man inte kan garantera att fosforn stannar i marken innan avloppsvattnet når ner till grundvattnet. Dessutom kan bakterier i vatten såsom E-coli leva längre än en månad. Bakterier kan vid närings-brist gå in i dvala för att öka sin överlevnad och låga temperaturer ökar livslängden ytterligare. Klimatförändringarna påverkar kraftigt grund-vattnet. År 2013 är ett mycket tydligt exempel på detta. En mycket torr sommar med på sina håll i landet extremt lågt grundvatten och sinande brunnar stod i stark kontrast till hösten och vin-tern med enorma skyfall och högt grundvatten. För att få göra en infiltration ska verksam-hetsutövaren göra en provgrop för att visa grundvattennivån är minimum en meter under spridningslagret. Görs detta en torr sommar så är anläggningen inte lovlig att användas när grund-vattnet stiger under en blöt period. Konsekvenserna av att infiltrera kan bli ödes-digra både för den egna fastigheten men också för grannfastigheter. I bästa fall leder det enbart

till sjukdom men dödsfall har också förekommit. Slutsatsen är därför att i de områden där det är lätt att infiltrera är det olämpligt att infiltrera då det i princip är omöjligt att veta var vattnet tar vägen.

Sluten tank med BDT-avloppEtt alternativ till att rena avloppsvattnet från toaletter är att låta det gå till en sluten tank. Resterande vatten från disk, tvätt och bad, s.k. BDT-vatten går till en separat rening. Det ställs normalt inga krav på reduktion av annat än BOD på dessa typer av anläggningar. Dessa kombinationer med sluten tank och BDT-rening lyfts ofta fram som mycket bra anläggningar för miljön med minskade utsläpp av näringsämnen i närområdet. I enskilda fall kan detta stämma men då av hygieniska skäl där man är rädd att de bakterier som finns kvar från renat samlat avloppsvatten kan påverka dricksvatten-täkter. Anledningen att det inte har någon miljöför-bättring är att BDT-vatten innehåller 1,67 mg/l fosfor. 67 % mer än kraven som ställs på samlad avloppsrening vid hög skyddsnivå! Räknar man om och tar med den minskade mängden vat-ten ut från hushållet som sker när en del vatten hamnar i den slutna tanken ökar ändå det totala fosforutsläppet med 25 %. Till det skall läggas ökade transporter för tömning av tanken vilket innbär både en kostnad och ökad påfrestning på miljön.

”Den infiltrationsteknik som dominerar idag, började etableras för bara 50-60 år sedan. Det är inte lång tid ur grundvattenperspektiv, och riskerna med att använda grundvattenzonen för rening är långt ifrån ordentligt utredda. David Eveborns studier visar bland annat att man inte kan garantera att fosforn stannar i marken innan den når ner till grundvattnet.”

Utdrag från JTI

6

Genom att göra användaren delaktig i processen skapas en ökad medvetenhet kring vår påverkan på närmiljön.

7

Till skillnad från flera andra vanliga reningstekni-ker tillåter minireningsverket en total kontroll av reningsprocessen och funktionen på reningen. Eftersom minireningsverket har en specifik utsläppspunkt är det enkelt att ta ett prov på det renade vattnet för att ta reda på om reningen fung-erar som den ska. Dessutom erbjuder minireningsverket möjlighet till service och justeringar av processen. Allt som styr reningen finns lätt åtkomligt under en lucka, lika enkelt som att lyfta på motorhuven till en bil. Liksom bilmekanikern byter tändstift kan service-teknikern enkelt kontrollera och eventuellt byta delar på minireningsverket. En markbädd däremot kan jämföras med att köra en bil med igensvetsad motorhuv. Den bilen skulle förmodligen inte vara så lättsåld.

ReningsprocessenEtt minireningsverk förlitar sig inte på passiv re-ning för att skydda sin närmiljö. Minireningsver-ket använder istället i princip samma teknik som ett kommunalt reningsverk: i reningsprocessen utnyttjas de bakterier och mikroorganismer som finns naturligt i avloppsvattnet. Slammet skiljs från vattnet och genom kontrollerad syretillförsel efterlämnas avloppsvattnet färdigrenat. För att fånga den sista vattenlösliga fosforn tillsätts ett flockningsmedel som binder fosforn till slammet. Resultatet kan övervakas och mätas vid utsläpps-punkten.

Service och underhållGenom att processen i minireningsverket regel-bundet kontrolleras av proffesionell personal kan god funktion och hög rening säkerställas. Det har förekommit minireningsverk som på grund av bristfällig service inte nått förväntade renings-resultat. Därför ska inga minireningsverk säljas utan serviceavtal, avtalet är en trygghet för såväl fastighetsägare som samhället i övrigt. Som anläggningsägare bör man även kräva att

leverantören kan erbjuda snabb hjälp om renings-verket skulle råka ut för ett driftstopp.

Lång livslängdEtt minireningsverk som sköts på rätt sätt har lång livslängd, anläggningar som installerades 1982 är i drift än idag, och eftersom funktionen är mätbar vet vi att anläggningen fungerar. Det innebär också att anläggningar som faktiskt fungerar inte byts ut bara för att de är gamla, ett sätt att spara på resurser.

Ökat engagemang - ökad medvetenhetFör att minireningsverket ska fungera optimalt krävs även att fastighetsägaren engagerar sig till viss del. Ägaren ser exempelvis till att flocknings-medlet inte tar slut. Genom att göra användaren delaktig i processen skapas en ökad medvetenhet kring avloppshantering och att det vi spolar ned faktiskt riskerar att påverka vår närmiljö om det inte tas om hand på rätt sätt.

Ta till vara slammet från reningsverketSlammet från minireningsverket går att kretsloppsanpassa. Ett lyckat exempel på det är ett försök ut-fört av Waste Refinery som är en del av SP Statens Tekniska Forskningsinstitut. Genom att bränna avloppsslam tillsammans med returträflis går det att utvinna fosforn och återföra den till jord-bruksmark utan att tungme-taller och läkemedelsrester följer med och förorenar åkermarken. Befintliga flis-pannor runt om i landet kan enligt studien användas för att förädla avloppsslam från kommunala reningsverk och minireningsverk.

...i framtiden.

8

Ett sätt att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp är att bygga ut det kommunala avloppsnätet. Genom att ansluta fastigheter och områden som tidigare stått utan kommunala anslutningar kan mycket göras för att minska hushållens påverkan på när-miljön. Men arbetet innebär också stora ingrepp i landskapet och höga kostnader, både för kommu-nen och fastighetsägaren. När det rör områden på landsbygden måste avloppsvattnet i det kommu-

nala nätet för det mesta pumpas långa sträckor för att nå kommunens reningsverk, något som är dyrt och kräver kontinuerlig service. Genom att istället bygga ett mindre renings-verk i närhet till de berörda fastigheterna minskas både invsterings- och driftskostnaderna. Ingrep-pet i landskapet blir mindre och anslutnings-avgiften för fastighetsägaren kan reduceras rejält. En så kallad SBR-anläggning kan betjäna upp

De mest betydelsefulla faktorerna när det gäller enskilda avlopp är förstås miljö och hälsa. Men tyvärr uppfyller inte alla reningstekniker ens de mest basala krav man kan ställa på en modern avloppsanläggning.

GrundvattenskyddEn grundläggande funktion hos en avloppsan-läggning är att skydda grundvattnet och i förläng-ningen dricksvattnet från föroreningar. Dagens användning av effektiva rengöringsmedel gör att traditionella metoder som trekammarbrunnar inte längre fungerar. Klimatförändringarna bidrar också till att teknik som fungerat tidigare inte längre är tillförlitlig, höga vattenflöden är en av orsakerna. Var femte dricksvattenbrunn har idag otjänligt vatten på grund av bakterier och 80 % har anmärkningar. Orsaken är felaktigt utformad avloppsteknik. Infiltrationsbädden är idag den vanligaste lösningen för enskilt avlopp i Sverige. Bädden består av en slamavskiljare följt av spridarrör som sprider ut orenat avloppsvatten ned i marken på ett okontrollerbart sätt. Det blir därmed omöjligt

att kontrollera vilken kvalitet vattnet har då det släpps ut för att ledas till grundvattnet. Ingen vet hur snabbt avloppsvattnet når grundvattnet och inte heller i vilken grad det då har hunnit renas.

Sand - en ändlig resursEn markbädd innehåller ca 45 ton sand och grus som används för att filtrera avloppsvattnet. När bädden är uttjänt går materialet till deponi. Mil-jontals kubikmeter kontaminerat och obrukbart material från uttjänta markbäddar ska alltså på sikt förvaras på ett säkert sätt för att inte fosfor och kväve ska läcka ut i marken. Alternativet, att låta den uttjänta markbädden ligga kvar i marken som ett läckande batteri, framstår inte heller som särskilt lockande. Det ska också nämnas att sand och grus är en ändlig resurs. Istider och årtu-senden av erosion har förvandlat berg till sand. Sand som i infiltrationsbäddar blir obrukbar för överskådlig framtid.

Miljö och hälsa

Gemensamhetsanläggningar även i kommunal regi

9

till 500 hushåll och lämpar sig särskilt väl för fritidsområden med stora variationer i belast-ning under året. SBR står för Sequencing Batch Reactor eller Satsvis Biologisk Rening.

Bengtsfors kommun äger sedan oktober 2013 en SBR-anläggning i Ödskölt. Där gick tidigare avloppsvattnet från den samlade bebyggelsen till en biodamm. Men eftersom dammens utlopp låg nära en badplats krävdes en ny anläggning som kunde säkerställa miljön i och kring den närliggande sjön. Den färdiga anläggningen renar avloppsvattnet enligt hög skyddsnivå och kan betjäna upp till 150 hushåll. Reningsverket sköts av kommunens driftavdelning och med hjälp av fjärrstyrning kan övervakningen ske från en dator eller surfplatta. Resultatet är en driftsäker anläggning med lång livslängd och låga under-hållskostnader utan höga anslutningsavgifter och milslånga pumpledningar.

För många fastighetsägare är förstås även ekono-min en avgörande faktor i valet av avloppsteknik. Men många gör misstaget att endast ta hänsyn till investeringskostnaden, man glömmer bort att även ta med driftskostnaden och, inte minst, anläggningens livslängd i kalkylen. En markbädd har i bästa fall en livslängd på 10-15 år och investeringen motsvarar ungefär kostnaden för att lägga om taket på en vanlig villa. Ingen skulle komma på tanken att lägga ett tak som måste bytas ut efter bara 10 år. Kostnaden för att byta ut en markbädd innefattar dels arbete och material till den nya bädden, dels arbetet att gräva och frakta bort den gamla samt deponiavgift på det förorenade materialet. Att anlägga markbäddar borde med andra ord vara en mycket god affärsidé. Genom att skaffa sig ett stort kundunderlag skulle ett fö-retag kunna leva gott på att anlägga nya, och byta ut gamla, markbäddar under lång tid framöver. Men är det ett hållbart sätt att arbeta på?

Slamtömning och transporterMånga avloppstekniker kräver, med olika täta

intervall, någon form av slamtömning. En sluten tank behöver tömmas ofta medan ett minireningsverk i allmänhet behöver tömmas en gång per år. Kostnaden för slamtömning varierar mellan olika kommuner men är förstås enkel att räkna ut. Vad som är svårare att överblicka är kostnader för att förstärka och underhålla vägen fram till fastigheten. Eftersom en sluten tank kräver relativt täta tömningar behöver slamtöm-ningsbilen kunna nå fastigheten året om, även vid årstider då många små vägar inte klarar tung trafik. Många vägar kommer behöva rustas upp för att klara en lastbilstransport när tjälen just har gått ur marken, med stora kostnader som följd. Förutom problematiken med svaga vägar inne-bär frekvent slamtömning även en stor belastning på miljön, att i större omfattning transportera avloppsvatten med lastbil kan inte anses som hållbart. Ett minireningsverk utrustat med slamtork kräver som jämförelse ingen kommunal slamtömning överhuvudtaget. Det betyder också att det kan placeras på platser dit lastbilar inte når.

Livslängd och ekonomi

10

Hållbar reningsteknik handlar om att göra ett så litet avtryck som möjligt i vår miljö. För att säkerställa kommande generationers tillgång till rent dricksvatten krävs reningsteknik med lång livslängd som tar hänsyn till både häl-soaspekter och utsläppen av fosfor och kväve. Inte minst måste funktionen hos reningsan-läggningen vara mätbar. Att installera en an-läggning där processen inte går att övervaka är inte bara opraktiskt, det är oansvarigt och ett slöseri med resurser. Klimatförändringarna ställer ökade krav på robusta reningsanläggningar som kan hantera ökande vattenflöden och skiftande belasting. Vi behöver anläggningar som fungerar över tid så att vi inte återigen ham-nar i dagens prekära läge.

Vi berättar gärna mer om varför vi tror att minireningsverket är en del av framtidens avloppsteknik. På Bra Miljöteknik har vi lång erfarenhet av avloppsentreprenader och olika tekniska lösningar. Vi marknadsför och säljer reningsverk från Biovac® som sedan 1982 utvecklas och tillverkas i Norge. Produkterna är byggda för våra nordiska förhållanden. Samtliga våra reningsverk från Biovac® är CE-märkta och certifierade enligt hög skyddsnivå (EN 12556-3) och finns i storle-kar från 1 upp till 500 hushåll. Välkommen att kontakta oss vid frågor om avloppsrening i allmänhet eller om du vill veta mer om våra produkter.

Framtidens avloppssteknik

11

Utlåtanden från forskare och branschaktörer med lång erfarenhet inom mark- och vattenteknik är en värdefull tillgång när vi ska utforma hållbara avloppslösningar för framtiden. Det har gjorts en mängd utredningar och uttalanden kring enskilda avlopp, inte minst i form av remissvar på Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) förslag och utredningar.

Funktionen måste gå att kontrolleraFlera experter talar om betydelsen av att funk-tionen hos en reningsanläggning måste gå att kontrollera. ”Kontrollmöjligheten hos reningssystemen är en viktig, för att inte säga avgörande faktor...”

skriver prof. Jon Petter Gustafsson och prof. Gun-no Renman i ett remissvar1 till HaV. Eftersom ingen given utsläppspunkt finns kan funktionen hos traditionell infiltrationsteknik inte kontroller-as överhuvudtaget. Flera nyare tekniker däremot, däribland minireningsverk, medför enkel prov-tagning och forskarna rekommenderar också tät provtagning för att säkerställa funktionen. Vidare skriver man i uttlåtandet att infiltra-tion och markbäddar är föråldrade tekniker som utvecklades i en tid då i första hand hälsoaspek-ten stod i fokus. Idag vill vi även komma till rätta med höga utsläpp av fosfor och kväve och där-med ställs andra krav på dagens reningsteknik. Funktionen hos infiltration som reningsteknik har aldrig dokumenterats vetenskapligt. I Naturvårdsverkets allmäna råd för små av-loppsanläggningar (Naturvårdsverket 2006) har man listat ett antal grundkrav som bör ställas på ett enskilt avlopp. Tre av dem berör möjligheten till kontroll och service:

•Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera.

•Avloppsanläggningen är utformad så att under-håll och service underlättas.

•Avloppsanläggningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upp-rätthållas under anordningens livslängd.

Redan i och med dessa punkter underkänns någ-ra idag vanligt förekommande reningstekniker.

Dricksvattentäkter förorenasProblemen med förorenade dricksvattentäkter är redan ett problem i Sverige och orsaken är ofta felaktigt utformad avloppsteknik. I EU-projektet Healthy Water har man kommit fram till att barn i områden med enskilt vatten löper en betyd-ligt högre risk än genomsnittet att drabbas av magsjuka. Riskerna är jämförbara med förhål-landena i utvecklingsländer2. En av orsakerna till problematiken är alltså att avloppsvatten från exempelvis en infiltrationsbädd allt för snabbt når grundvattennivån alternativt att bädden läcker orenat vatten direkt till dricksvattentäkten. Den som är rädd om sitt dricksvatten, och i förläng-ningen sin hälsa, bör med andra ord inte placera en infiltrationsbädd i närheten av sin brunn. Flera experter berör också problemen som uppstår när infiltrationsbädden är uttjänt: var ska de uttjänta massorna förvaras och vad är kostna-den för att avveckla bädden?

Med slutna tankar flyttas problemetGustafsson och Renman nämner i sitt svar att fraktionering och källsortering av avloppsvattnet endast innebär att problemet flyttas till en annan plats. De anser att hanteringen av BDT-vatten är särskilt problematisk och detta vatten kräver sär-skilt omfattande rening. Att infiltrera BDT-vatten på tomten anses därför olämpligt.

Vad säger experterna?

1 Ang. Havs- och vattenmyndighetens författningsförslag gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, Jon Petter Gus-tafsson och Gunno Renman, Kungliga Tekniska Högskolan, 2013.2 Funktionskrav för små avlopp – underlag för beslut om krav på reduktions. och utsläppsnivåer av fekala mikroorganismer från små avloppsanläggningar, Jakob Ottoson, Uppsala, 2013.

Övriga Faktakällor:Havs och vattenmyndigheten - Enskilda avlopp 2013-02-25 D.nr: 5535-12. KTH, 2004, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, kursmaterial för Samhällsbyggnadsprocessen (kurskod 1U1015). Naturvårdsverket rapport 6484: Läget inom markbaserad avloppsvattenrening. JTI 2012:3 Kvantifiering av fosforläckage från markbaserade avloppssystem. Deponikostnaden i Stockholm, Göteborg och Vänersborg. Ny kunskap om enskilda avlopp, www.jti.se. Smittspridning i vattenkärr - Fallstudie Bergum - Göteborgs Universitet 2011. Sustainable phosphorus removal in onsite wastewater treatment - KTH.

Bra

Miljö

tekn

ik S

verig

e AB

201

4 • T

rycK

: Ris

berg

s

Bra Miljöteknik Sverige AB är svensk importör av Biovac® minireningsverk. Hos oss hittar ni minirenings-verk och pumpstationer från en av Nordens största tillverkare, Goodtech Environment. Vi har stor erfaren-het av projektering och försäljning av reningsverk för enskilda hushåll och samfälligheter. Med återförsäljare och samarbeten med entreprenörer i hela Sverige kan vi säkerställa att ni får hjälp med allt från enbart inköp av era produkter till totalentreprenad. Välkommen att ta kontakt med oss för mer information om våra produkter!

Professionell hjälp med hantering av avloppsvatten

Kurödsvägen 9 • 451 55 Uddevallatelefon: 0522-13 000 • e-post: info@bramiljo.sewww.bramiljo.se • www.biovac.se