bagdad-bob, menige jessica lynch och cirkus saddam

Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddamirakkriget iscensatt i svenska medier

Gert Z Nordström

Krisberedskapsmyndigheten

Box 599

101 31 Stockholm

Tel 08-593 710 00

Fax 08-593 710 01

kbm@krisberedskaps

myndigheten.se

www.krisberedskaps

myndigheten.se

kbm:s temaserie | 2003: 1”Olika omständigheter i ett krig utvecklar olika ledmotiv. Vissa är enstaka hän-

delser andra är återkommande. Oavsett karaktär hänger de ihop och bidrar till

en helhetsverkan. Till de återkommande ledmotiven under Irakkriget hör

Saddam Hussein. Ibland är han död, ibland levande, ibland på flykt. Oåtkomlig

och frånvarande men ändå alltid närvarande. Som en röd tråd, en känsla av

ondska, löper han genom hela kriget. Till de tillfälliga ledmotiven hör händelser

som utspelas vid fronten, människor som skadats och förlorat sina hem, soldater

som tillfångatagits etc. Olika omständigheter i en övergripande händelse utveck-

lar som sagts olika ledmotiv. Men det är som om vi mediekonsumenter inte

orkar med verkligheten som den är. Den måste tematiseras och struktureras.

Medierna hjälper oss med den struktureringen.”

Gert Z Nordström

Syftet med denna rapport är att beskriva hur bild och text samverkar och utformas till

iscensättningar i nyhetsförmedlingen. Även frågor om retorik, påverkan och diskurser upp-

märksammas.

Om författaren

Professor Gert Z Nordström har innehaft befattning som professor i bildpedagogik

(Konstfack Stockholm) i kommunikationsvetenskap (Högskolan Jönköping) och i informa-

tionsdesign (Mälardalens höskola Eskilstuna).

ISBN 91-85053-14-7

Bagd

ad-B

ob, m

enige Jessica Lyn

ch och

Cirkus Sad

dam

Gert

ZN

ord

ström

k

bm

:ste

ma

ser

ie | 2

00

3:1

3048-irakkriget/omslag rygg 03-06-16 09.51 Sida 1

kbm:s temaserie | 2003: 1

Bagdad-Bob,

menige Jessica Lynch

och Cirkus Saddam

irakkriget iscensatt i svenska medier

Gert Z Nordström

3048-irakkriget/inlaga s. 1-17 03-06-16 07.35 Sida 1

Titel: ”Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam”

– Irakkriget iscensatt i svenska medier”

Författare: Gert Z Nordström

Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM)

Foto: Thomas Svensson

Upplaga: 2 000 ex

ISBN: 91-85053-14-7

Grafisk form: AB Typoform

Tryck: Edita Ljunglöfs Tryckeri, Stockholm 2003

Skriften kan erhållas kostnadsfritt från

Krisberedskapsmyndigheten, materielförvaltning.

E-post: [email protected]

KBM:s temaserie 2003:1


i n n e h å l l | 3

KBM:s förord 6

Författarens förord 7

Orsaker och villkor 8

Åsikter om kriget 8

Bush – Saddam – Bagdad 9

Förväntade och oförväntade nyheter 9

De fyra iscensättningarna 10

Vi ser som medierna ser 12

Inbäddade och ackrediterade journalister 14

Eget folk på plats 16

Upptakten 7–9 mars 18

1. KRIGET STARTAR PÅ TORSDAG 18

2. KRIG OM 6 DAGAR 18

3. BUSHS SISTA VARNING till Saddam 19

4. ”Irak struntar i FN” 19

5. BUSHS historiska KRIGSTAL I NATT 21

6. Så ska USA anfalla 21

7. KRIG OM 48 TIMMAR 23

8. GE UPP ELLER DÖ 24

Innehållsförteckning


4 | i r a k k r i g e t i s c e n s a t t i s v e n s k a m e d i e r

Första veckan 20–26 mars 26

9. KRIGET HAR BÖRJAT 29

10. Flyglarmet gick 03.30 29

11. USA-översten: Vi ska vinna 31

12. Härifrån leds psyk-kriget 31

13. Demonstranter över hela världen 33

14. Helvetet i Bagdad 36

15. ”Jag är rädd – men stannar” 36

16. – DET ÄR INTE HAN 37

17. ”NU KAN VI TA HONOM” 39

18. Här brinner palatset upp 40

19. ”SADDAMS SON DÖD” 40

20. Irak visade upp krigsfångar 42

21. SADDAMS FÅNGAR.

Mamman: Jag ber för min son 43

22. Bilderna USA inte sett 44

23. ”Vi kommer straffa dem” 45

24. – Jag lydde bara order 45

25. Nerskjutna – av en bonde 46

Andra veckan 27 mars–2 april 48

26. Massakern i Bagdad 49

27. Krigets dubbla ansikten 49

28. DE BODDE I FEL HUS 51

29. AVRÄTTADE I 53

30. AVRÄTTADE II 53

31. De flydde till ambassaden 55

Tredje veckan 3–9 april 57

32. BUSH på väg mot PSYKISK KOLLAPS 57

33. Ensam med sin ångest 58

34. Amerikas nya älskling 59

35. Så räddades Jessica 60

36. Snabb offensiv ger nya problem 62

37. Bagdadbor tvivlar på USA:s intåg 63

38. Saddam – fyra förstasidor 65


i n n e h å l l | 5

39. Deras val: medicin – eller vatten 67

40. USA tog palatset 68

41. En dusch – hos Saddam 70

42. ”SADDAM ÄR DÖD” 71

43. SADDAMS HOVNARR 72

Dagarna efter 10 april ... 74

44. SADDAMS VÄLDE HAR FALLIT 74

45. Jubel, kaos och plundring i Bagdad 75

46. ”Här finns Saddam” 76

47. Här faller Saddam 76

48. SLUTET 78

49. Bush spelar högt i kriget 79

50. Oskyldiga i skottlinjen 80

51. Saddams dödsrum 81

52. BAGDAD-BOB TOG SITT LIV 82

53. SADDAM ÖVERLEVDE BOMBERNA 84

54. Aziz gav upp – i Bagdad 85

55. USA:s tv-show i Bagdad 85

56. ”Han flyr till Sydamerika” 87

PS! 17 maj 89

57. ”Jessica Lynchs fritagning var fejkad” 89

Den öppna och dolda propagandan 91

Inbäddad diskurs och ”ren” journalistik 91

Nyhetens beroende av kontexter 92

Den uppenbart lögnaktiga propagandan 93

Delvis sann propaganda 95

Dold propaganda 96

Uttrycksform och finansieringsform 97

Slutkommentar 102

Conclusions 104


Kriser och krig är oftast komplexa. En av mediernas uppgifter är att få detkomplexa begripligt. Ett sätt är attanvända sig av iscensättningar. Just detta krig hade svenska medier mycketgod tid att förbereda sig inför. En diskussion om iscensättningar följs av frågeställningar om retorik, diskurseroch propaganda. De medier som valtsut för denna studie är Aftonbladet,Dagens Nyheter, Expressen och SvenskaDagbladet.

Krisberedskapsmyndigheten (KBM)har uppgiften att stärka samhällets kris-

hanteringsförmåga. Detta gör myndig-heten bland annat genom att utvecklametoder för kriskommunikation. KBM skall också bedriva omvärlds-bevakning, initiera forskning och studiersamt förmedla forskningsresultat inomområdet.

Det är KBM:s förhoppning att denna skrift ska kunna ge upphov till reflektion kring hur krig, kriser ochkonflikter iscensätts i svenska medier.Studien är den första delen i en nystar-tad temaserie från KBM.


KBM:s förord

Malin Modh Utredare kriskommunikationKrishanteringsenhetenKBM


f ö r o r d | 7

Även denna gång när jag skriver ompress och tv vill jag betona att mitt för-hållande till medierna är ett ”framför”.Jag möter dem i första hand med minasinnen, ungefär som man upplever ettskådespel på teatern eller operan. Detbetyder givetvis inte att jag förbisett detsom behandlats på ledar- och kultursi-dor eller i tv-program som t.ex. Agenda.Utan kringsyn eller teoretiska insikterkan ett seende eller lyssnande inteutveckla ny kunskap.

I ett av vinterns populäraste tv-pro-gram Värsta språket roade man sig med

att rangordna de fulaste orden. Vid etttillfälle toppades värstinglistan av dis-kurs och kontext. Jag minns inte deninbördes rangordningen och det spelarnog ingen större roll vilket av dem somär pest eller kolera. I den här studienstår också diskurs och kontext högtupp på en annan lista. Orsaken är inteatt de är poetiskt sköna i sig, utan attjag tror att båda begreppen bidrar tillatt utveckla seendet och lyssnandet.

Irakkriget är ett diskursområde somgenom medierna blir skådespel.

Detta är en delrapport av två.

Författarens förord

Skärholmen i maj 2003

Gert Z Nordström


Åsikter om kriget

Irakkriget var och är en verklighet ochdetta oavsett vad människor har föråsikter om det. Ur en vetenskapligaspekt skulle man kunna säga att Irak-kriget är ett diskursområde som bestårav flera diskurser. För att tala om dis-kurser måste det nämligen finnas åsik-ter, människor som har en uppfattningoch tycker något. När det gäller Irak-kriget skulle vi kunna tala om en”Bushdiskurs” och en ”Saddamdiskurs”.Men knappast om en USA-diskurs elleren Irakdiskurs eftersom det finns åtskil-liga diskurser om kriget i båda dessaländer. Vi skulle kunna gå vidare meddetta resonemang och hänvisa till enfransk Irakdiskurs och varför inte ennärliggande tysk och rysk. Även enengelsk, men då menar vi en Blair-diskurs som ligger nära Bushadmini-strationens uppfattning.

Som alla vet finns det heller ingensvensk diskurs. Opinionen är delad närdet gäller Irakkriget. Det finns en rege-ringsdiskurs som företräds av GöranPersson och Anna Lindh och på ettungefär kan vi hänvisa till en m-diskurs,en s-diskurs och en v-diskurs. Jag

påstår detta i vetskap om att m, s och vockså är diskursområden och inte dis-kurser. En s-diskurs ligger nära v ochen annan nära m. Hur som helst villjag med denna introduktion säga attvarje nyhetsutsaga, oavsett om den pre-senteras på Dagens Nyheters förstasidaeller i Sveriges Televisions Aktuellt, ärgenomsyrad av flera diskurser. Ochskulle min ambition vara att analyserapåverkan och propaganda (dold elleröppen) i svenska medier bleve det nöd-vändigt för mig att tillämpa en teoridär jag försökte klarlägga alla väsentligadiskurser som trängt sig in i varje utsagajag skulle analysera.

Även om uppgiften förefaller mycketlockande kan jag lätt inse att minaresurser är otillräckliga. Med dennainledning hoppas jag emellertid havunnit en poäng: när jag fortsättnings-vis talar om diskurser och diskursområ-den vet läsaren vad jag menar. Den pri-mära avsikten med denna rapport är attbeskriva hur bild och text samverkaroch utformas till iscensättningar inyhetsförmedlingen. I en studie av detslaget kan givetvis inte frågor som rörretorik eller påverkan uteslutas. Detdrar i sin tur med sig att diskurser måste uppmärksammas.


Orsaker och villkor


Bush – Saddam –Bagdad

Redan efter ett tidigt skede in i krigetsyntes tre dominanta tecken i händel-serna i medierna; två människor och enstad; Bush – Saddam – Bagdad. Sammatriad som vid Gulfkriget tolv år tidigaremen med den skillnaden att Bush dåendast benämndes George. I detta krighar George kompletterats med ett Woch skälet är att far och son inte skablandas samman. En raljant skribenthar också beskrivit kriget som en släkt-fejd. Det kan förefalla bestickande medtanke på att även Saddam samverkarmed sina två söner, Uday och Qusay.

På nivån under dessa ”dominanter”framträder Tony Blair, Donald Rums-feld och Colin Powell. (Notera att detendast handlar om svenska medier.)Innan kriget bröt ut tillhörde ocksåKofi Annan, Hans Blix, GerhardSchröder, Jacques Chirac, Anna Lindhoch Göran Persson denna nivå. Så snartbomberna började falla över Bagdadkom de att ersättas av andra – rappor-terande journalister som Eva Elmsäter,Åsne Seierstad och Bengt Norborg,TVs egna kommentatorer som Bo IngeAndersson och Stig Fredriksson samtmilitära experter från Försvarshögsko-lan som Stefan Ring och Hans Zetter-mark. Saddamregimens egna synpunk-ter på krigets utveckling har i förstahand anförtrotts informationsministerMohammed Saaid Kadhum al-Sahaf.Efter att kriget bara pågått någon veckavar han en välkänd person i hela medie-världen.

Några gånger under denna inledan-de period har jag tillfrågats av nyhetsre-daktioner om Irakkriget. Mitt svar ärdetsamma: Jag är ingen expert på dettakrig, möjligen en metaexpert, dvs. enexpert på experter. Till mitt uppdraghör att uppmärksamma hur bild ochtext iscensätts och presenteras för sven-ska folket. Att granska medier är någotannat än att granska den verklighet dehanterar.

Förväntade ochoväntade nyheter

En nyhet är alltid förknippad med enhändelse. Men eftersom händelser är såolika blir också nyhetsförmedlingen oli-ka. Två händelsetyper är speciellt vikti-ga att skilja mellan: de förväntade, somofta är förutbestämda både till tid ochrum, och de oväntade, som uppträderchockartat, ofta som en blixt från klar-blå himmel. Givetvis finns det mellan-ting eller blandformer: t.ex. när enoväntad händelse plötsligt dyker uppinom en förväntad. En sådan samman-satt händelse blev OS i München1972. Mitt under spelen lyckades denpalestinska terrororganisationen SvartaSeptember tränga sig in till den israelis-ka truppen och ta gisslan. Kravet attsläppa 200 palestinska fångar godtogsemellertid inte av den israeliska rege-ringen. Detta ledde till att 21 männis-kor, inklusive fem terrorister, fick släppatill livet.

Estoniakatastrofen 1994 och terror-attacken mot USA 2001, två händelser

o r s a k e r o c h v i l l k o r | 9


som jag granskat i svenska medier, varbåda av det oväntade slaget. Detta kännetecknade däremot inte Gulfkriget1991 och Irakkriget 2003 som är ämneför denna rapport. Båda dessa händel-ser hade aviserats och planlagts måna-der, om inte år, innan de verkställts.Tidsfristen för Gulfkriget löpte ut 15 januari 1991. Respiten hade föran-letts av flera FN-resolutioner som rikta-des mot Irak hösten 1991. En hel världägde kunskap om vad som skulle hända och när det skulle hända ävenom den omtalade resolution 678, utfär-dad den 29 november 1990, var denslutgiltiga tidpunkten för krigets verk-ställande.

Frånsett den skillnaden att Irakkrigetsaknade förankring i FN hade det enliknande upptakt som Gulfkriget tolvår tidigare. USA och dess allierade hadeunder flera månader förberett sig fördet angrepp som inleddes med flygat-tackerna mot Bagdad 20 mars 2003.Krig av detta slag är således förväntadetilldragelser vilket inverkar på det jour-nalistiska arbetet och skapar en specifikform av nyhetsförmedling.

Mönstret för den nyhetsförmedlingsom utgår från oväntade händelser föl-jer i princip samma utvecklingsförlopp.Det startar med dramatiska iscensätt-ningar som efter hand övergår i episkaoch didaktiska. De dramatiska iscen-sättningarna skildrar kaos, förvirringoch chocktillstånd medan de episkaoch didaktiska har, eller åtminstonetror sig ha, kontroll på orsak och ver-kan.

De fyra iscensättningarna

Hur nyheter iscensätts i kvällspressenhar jag tidigare tagit upp i tre rapporterför SPF (Styrelsen för psykologiskt för-svar): Estonia – Bilder av en katastrof(1994), Från löpsedel till webb (1999)och Terrorkriget i kvällspressen (2002).Eftersom jag även i denna rapportanvänder mig av samma definitioner,men läsaren kanske inte haft tillgångtill de tidigare studierna, inleder jag härmed en kort redogörelse av mina fyraiscensättningar: den dramatiska, denlyriska, den episka och den didaktiska.

Dramatisk iscensättningNyheten framställs som:(a) något överraskande eller chockartat(b) något pågående (nutid) och kaotiskt

som ej är avslutat(c) något som gör sken av att iakttas

direkt

Karakteristiskt för dramatisk iscensätt-ning är närvaro och genomskinlighet.Mottagaren ska helst se ”igenom”mediet: uppleva sig som närvarande ishändelsen. Återgivningen sker direkt, i presens och ingenting är avslutat.Som en av många deltagare i dramatkan vi bara ana, befara och förskräckas.Ingen vet ännu hur det fortsatta händelseförloppet kommer att utveck-las. Rubriker och kommentarer är korta och frågande. Bildmaterialet ärspontant redigerat.

1 0 | i r a k k r i g e t i s c e n s a t t i s v e n s k a m e d i e r


Lyrisk iscensättningNyheten framställs som:(a) något emotionellt, ceremoniellt och

planerat (ofta metaskildring)(b) något pågående (nutid) som avslu-

tas och kan skärskådas(c) något förväntat som gör sken av att

iakttas direkt

Den lyriska iscensättningen strävar ock-så efter närvaro och genomskinlighet. I likhet med den dramatiska avstår denfrån att kommentera orsak och verkan.För övrigt är skillnaden stor. Den lyris-ka är vanligen en följd av den dramatis-ka och kan av den anledningen beteck-nas som en metaiscensättning, en iscen-sättning som ”följer efter” och ärberoende av en föregående. Typiskt förden lyriska iscensättningen är att den”stannar till” i en större händelse för attuttrycka emotionella och ceremoniellaföreteelser. Det som skildras är stor sorgeller glädje. Händelserna är ofta förlag-da till kyrkor, begravningsplatser,brottsplatser, möten med befriare etc.Rubriker och kommentarer anpassar sig till vilka känslor som utspelas.

Episk iscensättningNyheten framställs som:(a) något speciellt i en större pågående

händelse(b) något passerat (dåtid) som har med

orsak och verkan att göra(c) något som får förmedlas person-

ligt/subjektivt

Episk iscensättning betyder att utsaganbärs fram av en diskursiv berättelse,

dvs. av en berättelse som tar ställningoch även kan vara subjektiv. Det illuso-riska greppet, du är själv på plats i hän-delsen, som är speciellt typiskt för dendramatiska iscensättningen, ersätts meden indirekt förmedling: jag är nära, hargrepp om händelsen men du som är läng-re bort behöver veta mer. Därför behö-ver mottagaren någon som berättar ochförklarar, helst någon som förefallerbekant och verkar förtroendegivande.

Eftersom den episka framställningenofta ingår i ett större diskursområde harden olika underfunktioner: dra framspeciella hjältar, peka ut syndabockar,bereda utrymme för elitpersoner, vitt-nen, anförvanter etc. Det är inte ovan-ligt att episka iscensättningar utvecklastill långlivade såpor. Till numera klas-siska exempel hör piloterna som skötsned över Bagdad under Gulfkriget1991 och tvångsvisades i irakisk tv(Nordström 1992), ”sagan” om Kentoch Sara från Estoniakatastrofen(Nordström/Kühlhorn/Martinsen1994), Usama bin Ladin från terror-kriget 2001 (Nordström 2002) och nusenast den allvarligt skadade amerikan-ska soldaten Jessica, 19, som fritogs avamerikanska kommandosoldater på ettsjukhus i al-Nasiriyah och räddadesmed hjälp av en helikopter.

Didaktisk iscensättningNyheten framställs som:(a) något logiskt i en händelsekedja(b) något passerat (dåtid) eller något på

gång (framtid)(c) något som förmedlas objektivt och

vetenskapligt

o r s a k e r o c h v i l l k o r | 1 1


De tillstånd av chock och affekt somförmedlats direkt via de dramatiska ochlyriska iscensättningsformerna och indi-rekt via den episka ställer krav på enfjärde form som förmedlar nyheten mersakligt och opersonligt. Denna uppgifthar den didaktiska iscensättningen.Avsikten är att redogöra för faktiskaförhållanden. Även här finns en för-medlande instans. Förmedlingen ombe-sörjs emellertid inte som i den episkaiscensättningen av en subjektiv berätta-re utan av en objektiv undervisare sombeskriver hur en händelse gått till ellervarför ett tillstånd föreligger. I de fallden didaktiska iscensättningen ingår i ett större diskursområde redogör denvanligen för något förflutet. Men denkan också vara framåtsyftande, visa huren viss strategi är tänkt eller hur ettannalkande anfall mot t.ex. Bagdadkommer att utvecklas. Den didaktiskaiscensättningen i tv framställs vanligtvismed militära experter. I tidningspressenhar utvecklats en form av grafik somunder senare år fått ökad betydelse.Iscensättningens utveckling beror i storutsträckning på den moderna kamera-teknologin. Rymden, havsdjupen ellerden mänskliga kroppens inre organundgår i dag inte kameraögat.

Vi ser det sommedierna ser

Hur en nyhet iscensätts är alltid beting-at av tillgängligheten till den. Episkaoch didaktiska iscensättningar domine-

rar såväl tv:s som tidningarnas nyhets-förmedling. Däremot saknas dramatis-ka och i viss mån också lyriska iscen-sättningar vilket beror på att journalis-ter men framför allt fotografer inte fåttdirektkontakt med de verkliga krigs-händelserna. Det erbjöds inga möjlig-heter att ”tala i presens” eller förmedlaett här och ett nu utan mellanled.Utanför händelserna, om än i närhetenav dem, hänvisas man till att berättaom något som skett eller spekulera övernågot som eventuellt kommer att ske.Situationen var helt annorlunda vidterrorattackerna mot USA den 11 sep-tember 2001. Inga händelser var doldautan de kunde förmedlas till en helvärld samtidigt som de utvecklades.

Den dramatiska iscensättningen,främst utformad med bilder, har emel-lertid sin baksida. Vilém Flusser (1988)påminner om detta i En filosofi för foto-grafin där han diskuterar människansövergång från textkultur till bildkultur:”Bilder är till för att göra världen till-gänglig och föreställbar för människan.Men i samma stund de gör det ställerde sig mellan människa och värld. Deär tänkta som kartor, men blir i ställetskärmar. I stället för att presentera värl-den för människan, så re-presenterar deden; de sätter sig själva i världens ställe,så till den grad att människan leversom en funktion av de bilder hon pro-ducerat.” Flusser menar att vi inte tol-kar de bilder vi möter utan återprojice-rar dem på världen ”därute” utan attreflektera eller analysera. Konsekvensenav hans resonemang betyder att dendramatiska iscensättningen gärna upp-



fattas som ett ahistoriskt seende, dvs.som om perception och kognition ärtidlösa fenomen som alltid är likadana.Men vad Flusser vill betona är att seen-det förändras med praxis. Inte ögat i sigsom ett fysiologiskt organ utan ögat irelation till hjärna-kropp-erfarenheter-omgivning. Denna förändring av seen-det innebär att vi själva får ett fotogra-fiskt seende. Vi ser som medierna ser.

Flussers påståenden leder inte baratill den dramatiska iscensättningenutan paradoxalt nog också till den epis-ka. Tanken slog mig när jag lyssnadetill Åsne Seierstads direktrapporter iSveriges Television från hotell Palestinei Bagdad. Seierstad återkom ständigttill sina utflykter i Bagdads omgivning-ar. Utflykter som dock aldrig doku-menterades med bilder. De bilder somingick i rapporterna visade endast hen-nes eget ansikte. Men eftersom honberättade levande blev det inte svårt attidentifiera sig med de miljöer hon självsett och upplevt. Verklighet behöverinte nödvändigtvis fångas av en kameraför att framstå som bild. Bilder kanockså skapas med ord. Flussers kritiskainställning till kamerans sätt att för-medla verklighet frånkänner definitivtinte bilden som språk, men den upp-manar oss till att inte okritiskt förväxladet avbildade med den värld somutsatts för avbildning.

Svårigheter med att nå fram tillkrigsskådeplatser har också fått konse-kvenser för den lyriska iscensättningen.Visserligen har det förekommit bilderpå döda och skadade människor i bådetidningar och tv men de har inte kun-nat kopplas samman med ritualer eller

kollektiva ceremonier som är nödvändi-ga för att framställa lyriska utsagor. Syf-tet är som redan nämnts att uttryckagemenskap av stor sorg eller glädje. Attframmana känslor är betydligt angeläg-nare än att förklara orsak och verkan. I likhet med den dramatiska iscensätt-ningen överlämnar man detta till epis-ka och didaktiska iscensättningar, givet-vis också till de instanser som redigerartidningarnas ledarsidor och tv-programsom t.ex. Agenda.

I takt med att Irakkriget ebbade ut,och kaos och plundring tilltog i städersom Basra, Bagdad, Mosul och Kirkuk,ökade antalet lyriska iscensättningar isvenska massmedier. I några fall hand-lade det om enskildas förtvivlan överatt ha förlorat sin familj men i de flestafall framhölls glädjeyttringar över attSaddams makt och välde hade störtats.Ibland övergick dessa händelser i orgi-astisk extas som vid skändningen avSaddamstatyn på Paradistorget i Bag-dad den 9 april 2003.

Bristen på närkontakt med krigshän-delserna påverkar också episka ochdidaktiska iscensättningar. Båda har tilluppgift att förklara världen. De episkagenom att ange historiska och nutidaskäl till händelser och konflikter vilketinnebär att de också ska kommenteraoch klarlägga ekonomiska och politiskavillkor. De didaktiska brukar en fram-ställningsmetodik med hypertext somtar hjälp av teckningar, kartor, diagram,texter och fotografier, i tv även avexperter och filmer. Detta sammanställstill såvitt möjligt sakliga och informativautsagor.



Vi bör också uppmärksamma enform av försåtlig dramatisk iscensätt-ning som gärna dyker upp i sambandmed att krig bryter ut. Genom detredaktionella greppet förefaller de attvara dramatiska men den opersonligaformen och distansen till den verkligakrigsskådeplatsen avslöjar dem, gördem försåtliga. Exempel på iscensätt-ningar av det slaget uppträdde den dagsom Irakkriget bröt ut, torsdagen den20 mars 2003. Samma bild, FOTO:Reuters, föreställande ett brittiskt GR7Harrier-plan, återfanns på SvenskaDagbladets förstasida, Aftonbladetslöpsedel och förstasida samt Expressensförstasida och nyhetsuppslag sid.10–11. Liknande saker översköljdeläsarna dagen efter. Men nu är bildernatagna i Bagdad av Ramzi Haidar/EPAPhoto från andra sidan av Tigris. Natt-himlen är ett enda osande fyrverkeri.Av bildtexter och rubriker framgår attmissiler träffat planeringsdepartementetsom brinner våldsamt. Allt är fascine-rande och estetiskt som ett åskväder i fjärran men ingen Goya som avslöjarkrigets fasor.

Inbäddade ochackrediterade journalister

I Journalisten 11/03 berättar DagensNyheters reporter Mia Holmgren attdet i krigets inledning fanns 1 445ackrediterade reportrar i Kuwait. Efter-som alla jagade nyheter till hungriga

hemmaredaktioner önskade många fåkomma till fronten. För att komma ditkrävdes emellertid att man valts ut tills.k. inbäddad journalist. Som sådanfick man förmånen att följa med ameri-kanska eller brittiska förband. Journa-lister från amerikanska och brittiskamedier var privilegierade och fick för-tur. Totalt handlade det om 500 jour-nalister. Aftonbladets reporter PeterKadhammar var den ende svenskensom valdes ut. (Se bl.a. Aftonbladet 20 mars, iscensättningarna 11 och 12.)Utan inbäddning fick man hålla tillgo-


a – e. Sveriges Television med Aktuellt

och Rapport är med avseende på

utbredning och det stora antalet tittare

landets mest betydelsefulla massmedium.

Redan 1995 nådde tv:s markbundna

sändningar över 99 % av de svenska

hushållen och nyheterna tillhör det

mest frekventa utbudet. Det som bl.a.

skiljer tv från andra medier är att hän-

delser kan förmedlas live i direktsänd-

ning. Under Irakkriget var det emeller-

tid inte den kapaciteten som utmärkte

tv:s nyhetsförmedling. De bilder som

Aktuellt och Rapport i första hand för-

medlade var samtal med rapporterande

journalister, politiska kommentatorer

och inbjudna experter. Episka och

framför allt didaktiska inslag domine-

rade sändningarna – inte dramatiska.

På de övre bilderna syns Åsne Seier-

stad (a) rapportera från Bagdad, Stefan

Åsberg (b) från Washington och Eva

Elmsäter (c) från Kuwait. På bilderna

under finns tv:s hemmavarande kom-

mentatorer Bo Inge Andersson (d) och

Stig Fredriksson (e).



a

b

c

e

d


do med kortare dagsturer in i södraIrak. Men inte heller detta var pro-blemfritt. Det gällde att ha tur. Anled-ningen till att Mia Holmgren lyckadesfölja en konvoj med hjälpsändningarberodde på att hon och en kollega i tidinförskaffat en gammal Chevrolet.

Problematiskt var det också för dejournalister som sökte komma in i nor-ra Irak. Christina Gustafsson som varSveriges Radios utsända i Turkiet berät-tar i samma tidning att det fanns när-mare 1 000 journalister i Diyarbakirsom alla ville komma in i den del avnorra Irak som kontrollerades av kur-derna. Vissa journalister lyckades påegen risk olagligt ta sig över högabergspass och komma in i Irak.

Debatten om inbäddade (eng.embedded) journalister har varit het.Inbäddning bryter mot den romantiskasynen på krigsreportern som vågar sittliv för att förmedla sanningen till värl-den. Å andra sidan förstår man ocksåden pragmatiske journalist som analyse-rar de möjligheter som står till buds ochsedan väljer det alternativ som ur fleraaspekter verkar mest realistiskt. I princip förhåller det sig så att ingennår ”ända fram” eller befinner sig ”mitti”. Det finns alltid ett avstånd till verk-ligheten var man än befinner sig.Avståndet kan paradoxalt nog också bli”för nära” så att man förlorar överblickoch de referenspunkter som är viktigaför att uppleva helheten. En sak är dockvillkorslös och tillhör nyhetskonsumen-ternas rättigheter. De måste alltid infor-meras om vilka premisser som råder.Handlar det om inbäddning måste man

få veta hur den gått till och vem somstår för den. Det är inte min sak att för-djupa denna viktiga problematik, menjag måste markera den eftersom deninverkar på vilka iscensättningar somframställs och hur de råkar utformas.En annan sådan för nyhetsförmedlingenviktig information finner jag i sammanummer av Journalisten. I ett ledar-PSpåpekar Martin Jönsson att det nu (närstriderna var som intensivast) endastfinns tre korrespondenter för svenskamedier kvar i Bagdad: frilansarna ÅsneSeierstad, Urban Hamid och den ameri-kanske stringern Bob Graham. Med såfå journalister på plats inser man svårig-heterna att presentera dramatiska ochlyriska iscensättningar.

Eget folk på plats

Jag har i en tidigare rapport, Terrorkri-get i kvällspressen från 2002, diskuteratpropaganda utifrån tre kategorier (1)den uppenbart lögnaktiga, (2) den urnågot perspektiv sanna och (3) dendolda. Som jag inledningsvis nämndehär i samband med diskurser och dis-kursområde ska jag återkomma till frå-gor om propaganda i en sammanfatt-ning efter mina iscensättningsanalyser.Redan här vill jag dock nämna någotav principiellt slag som slog mig när jagläste Thomas Gustafssons intervjuer i Aftonbladet (20/3 03) med medie-experterna Birgitta Darrell (chef försektionen för Kriskommunikation vidKrisberedskapsmyndigheten), PhillipKnightley (författare till Krigets första



offer är sanningen) och Anders Gerdin(chefredaktör på Aftonbladet).

På frågan till Darrell Hur ska svenskamassmedier hantera propagandan? svararhon: ”Medierna ska vara oerhört nogamed att kolla sina källor. Också bilder.Det är också viktigt att ha eget folk påplats.”

På frågan till Knightley Vad kommeratt känneteckna detta krig? svarar han:”Pentagon är mycket hårdare nu jäm-fört med kriget 1991. Många journalis-ter kommer troligen att dö.” Varför blirdet så farligt? undrar Gustafsson: ”Destora internationella tv-bolagen vill visastriderna live i direktsändning.”

Vad gör Aftonbladet för att stå emotpropagandakriget? På frågan svararAnders Gerdin: ”Vi sovrar hårt och vär-derar uppgifter mot andra källor. Vi ärockså noga med att redovisa källor” Vilka svårigheter finns? ”Ett problem ärtidspressen. Det är viktigt att ha egetfolk på plats men det är också riskabelt.Just nu har vi folk både i Bagdad och i norra Irak.”

Vad som återkommer i svaren frånsamtliga experter är ”eget folk på plats”.

Uttrycket är emellertid otydligt, ellerbättre, flertydigt. ”På plats” tolkas avmånga som närvarande vid krigsskåde-platsen (huvudhändelsen) men det kanockså innebära ”i närheten av” (Kuwait,Amman, norra Irak t. ex.) eller inbädd-ning (som ofta bevakar bihändelser).Nyhet i dag är en vara som konkurrerarpå marknaden. Den måste vara ”highbrow” för att bli riktigt attraktiv. Ochdet är här Knightleys påståenden omatt de stora internationella tv-bolagenhelst vill visa striderna live i direktsänd-ning kommer in. Tittaren/läsaren villvara på plats även om det bara är i enupplevelse. Det är i det sammanhangetden dramatiska iscensättningen hörhemma. Eftersom den vill skildra värl-den direkt eller åtminstone kunna ”talai presens” är den svår att förverkliga närett krig väl har kommit i gång. Nyhets-förmedling av det slaget blir också livs-farlig för journalisterna. Den kan ocksåbli problematisk på ett annat sätt somKnightley påpekar och exemplifierarmed CNN som inte får sända någotförrän det passerat redaktionen i Atlanta.



Expressen 7 mars

1. KRIGET STARTAR PÅ TORSDAG

KRIGET STARTAR PÅ TORSDAG. Påståen-det kommer från brittiska regeringskäl-lor. I en inramad bildruta syns Bushsansikte inklippt tillsammans med ettframrusande amerikanskt attackplan.Collaget illustrerar förstasidans under-rubrik Bush i morse: Tiden är ute.Det visar sig att rubrikerna leder in tillett uppslag, s. 8–9.

2. ”KRIG OM 6 DAGAR”

Huvudrubriken består av ett jätteliktcitat ”KRIG OM 6 DAGAR”. Citatet flan-keras här av Tony Blair t.v. och GeorgeW Bush t.h. Tillhörande artiklar anspe-lar på uttalanden som fällts i engelskpress. Enligt vad Magnus Alselind (t.v.)erfar har koalitionens generaler utsattden10 april som sista datum för Irak-kriget. Olof Lundh kommenterar påhögersidan vad George W Bush sagt tillUSA:s medborgare i sitt tv-tal tidigarepå dagen. I det framhåller han bl.a. att

Saddam Hussein har massförstörelseva-pen och att han ger pengar till tränings-läger och säkra gömställen för terroristersom gärna skulle bruka massförstörelse-vapen mot USA. Bush kallar SaddamHussein ”en cancer” och menar att krigär enda sättet att få bort sjukdomen.

Emellertid är det dragbilden (31x24)som tillsammans med den väldiga cita-


Upptakten 7–19 mars

1. Expressen, förstasidan, 7 mars 2003.

3048-irakkriget/inlaga s.18-104 03-06-11 12.59 Sida 18

u p p t a k t e n 7 – 1 9 m a r s | 1 9

trubriken pekar framåt. Motivet ärryggtavlan på en springande amerikansksoldat. Med händerna söker han förhin-dra en stor stridsvagn att komma urbalans på en ställning. Även om Blairoch Bush utstrålar vilja och verbal fram-åtanda är det ändå soldaten och strids-vagnen som står för den fysiska ochavgörande styrkan. En soldat i förgrun-den betraktar lugnt händelsen. Budska-pet till världen lyder: ”Det här fixar vi!”

Aftonbladet7 mars

3. BUSHS SISTA VARNING till Saddam

BUSHS SISTA VARNING till Saddam.Bilden på Bush med höjt pekfinger

kompletterar rubriken. Bilden är fråntalet i morgonens direktsändning tillUSA:s folk (klockan två på nattensvensk tid). Liksom i Expressen sammadag leder rubriken på förstasidan vidaretill ett uppslag inuti i tidningen, s. 6–7.

4. ”Irak struntar i FN”

Huvudrubriken är även här ett citat avBush: ”Irak struntar i FN”. En kvadra-tisk dragbild (27x27) på Bush fråndirektsändningen dominerar uppslaget.T.v. om den rapporterar Fredrik Virta-nen från New York att Bush jagar Irakspresident för att denne struntar i FN-resolutionen 1441 och att han varinblandad i terrorattentaten den 11 september 2001. Wolfgang Hanssonspekulerar på högersidan i den ameri-kanske presidentens besvärliga situation

2. Expressen, 6–7, 7 mars 2003.



som han försatt sig själv i: ett val mel-lan pest och kolera. Går han till krigmot FN:s vilja kommer hela det inter-nationella umgänget att ifrågasättas,ovänskapen med Frankrike och Tysk-land fördjupas, USA får betala för Iraksåteruppbyggnad etc. Och om Bush nuslår till reträtt är han slut som politiker,Saddam Hussein skulle hyllas somsegrare och USA:s ställning som super-makt ifrågasättas. ”President Bush harmålat in sig i ett hörn”, konstaterarWolfgang Hansson. Det är också hansanalys som är skillnaden mellan Expres-sens och Aftonbladets iscensättningardenna dag. Båda tidningarna ger stortutrymme för Bushs tal och hot om krigmen Hansson är ensam om att drafram och förtydliga motsättningar.3. Aftonbladet, förstasidan, 7 mars 2003.

4. Aftonbladet, 6–7, 7 mars 2003.


u p p t a k t e n 7 – 1 9 m a r s | 2 1

Aftonbladet18 mars

5. BUSHS historiska KRIGSTAL I NATT

Rubriken lyder: BUSHS historiska

KRIGSTAL I NATT. t.h. om den en bildpå den amerikanske presidenten ochunder honom tre punkter som berörinnehållet i tidningen: • 48 timmar till attack• Paniken i Bagdad • Så ska USA anfalla.

Att det rör sig om en omfångsrik redo-görelse för det förväntade kriget framgårav sidhänvisningarna, från sidan 2 till 13.

Ledaren Krigsherren George W

Bush på sidan 2, signerad OS, är påtag-ligt kritisk. Enligt skribenten var Bushstal i natt inte bara en krigsförklaringutan också ett avsked till den internatio-nella rätt som de flesta länder i världentillämpat sedan slutet av andra världs-kriget. Författaren kopplar dagens USA-president till den konflikt som en gångfadern inledde. Ledaren avslutas medmeningen ”Bush nya världsordning ärskrämmande och hotfull”.

Kultursidorna 3–5 återger en långartikel av Robert Fisk Varför lär vi oss

aldrig? som tidigare varit publicerad i The Independent. ”Vad är det meddenna befrielse i Mellanöstern? Vad ärdenna heliga plikt ---- som västvärldenständigt vill hemsöka Mellanösternmed?” Artikeln är illustrerad med bil-der på flera av ”befriarna” i historien:Rikard I Lejonhjärta, Napoleon,Anthony Eden, Ronald Reagan och så

nu till sist George W Bush. Fisks avslu-tande varning lyder: ”Vilket blir prisetför vår dårskap den här gången, för våroförmåga att lära av historien?”

6. Så ska USA anfalla

Uppslag 10–11 är en typisk didaktiskiscensättning som illustrerar huvudru-briken Så ska USA anfalla. En stor gra-fik (37x30) framställd av Svenska Dag-bladet och Paul Wallander (Källor:Svenska Dagbladet och Leif Kasvi) ärutformad som ett slags ”metakarta”,karta på karta. På den undre kartan sto-ra delar av Mellanöstern; ett landområ-de omgärdat av Svarta havet, Medel-havet, Röda havet och Arabiska havet.Irak med huvudstaden Bagdad finns imitten på detta landområde. Den övrekartan fungerar som ett förstoringsglas

5. Aftonbladet, förstasidan, 18 mars 2003.


med ett inzoomat Irak. Två breda pilar,en i norr och en i söder, är riktade motBagdad. Texten på den norra pilen lyderMarktrupper flygs in via turkiskt luftrum,på den södra Huvudanfall via Kuwait.

Utöver att beskriva geografiska för-hållanden är bildens uppgift att berättaom styrkeförhållanden mellan alliansenoch Irak och vilka bomber och missilersom står till USA-truppernas förfogan-de. Läsaren får också veta att de alliera-des huvudkvarter finns i Qatar och attde leds därifrån av den amerikanskegeneralen Tommy Franks. Det infälldastora framrusande F-15 Eagle-planetlevandegör grafiken och understrykerstyrkeförhållandet. Som betraktarebefinner man sig i fågelperspektiv ochupplever sig vara i ett annat anfallandeplan över Irak.

Till höger om denna didaktiskaiscensättning får man även plats meden episk med rubriken Sålde firman –

för armén. Det är Aftonbladets inbäd-dade journalist Peter Kadhammar somrapporterar från USA:s högkvarter iKuwait. Han berättar om basen ochintervjuar chefen för brigaden, Tim Gla-eser. Huvudtemat i rapporten är emel-lertid en amerikansk soldat, James Har-dy, som sålt sin firma för att ta värvningi amerikanska armén. Anledningen tilldetta yrkesbyte var att James Hardy till-sammans med en grannfru den 11 sep-tember 2001 i direktsändning kunde sehur World Trade Center attackerades.Hennes man befann sig i en av skyskra-porna. När Hardy såg hennes ansiktebeslöt han sig för att ta värvning ochlägga ned sitt företag i Boston. Han är


6. Aftonbladet, 10-11, 18 mars 2003.


gift och har två barn och fick jobbaextra för att lägga undan pengar. Nuhoppas han på att det blir krig. ÖversteGlaeser säger att Hardy är en storartadpatriot. Glaeser tror också att Saddamhar specialstyrkor som agerar i Kuwait.De är som al-Qaida och finns överallt.Hardy och Glaeser är båda överens omatt hoten mot USA hänger samman.

Expressen18 mars

7. KRIG OM 48 TIMMAR

Bush till Saddam i natt: KRIG OM 48

TIMMAR om du inte lämnar Irak.Rubriken illustreras med två små bil-der: en gapande Bush – det är ju hansom tilltalar och hotar – och en dysterSaddam Hussein – det är han som till-talas. Eftersom kriget närmar sig passartidningen på att puffa för sina utsändareportrar som nu finns i Kuwait City,Bagdad, New York, London och TelAviv. Förutom förstasidan användsytterligare elva sidor till Irakkrisen.

Hela ledarsidan (2) behandlar detkommande kriget. Rubriken Rätt sak

men fel krig sammanfattar väl vadledarskribenten tycker. Den kritik somriktas mot USA handlar mer om feltidpunkt och olämplig metodik än felpå själva innehållet: ”Eftersom riskta-gandet är så stort, borde USA ha förbe-rett sig bättre. Detta krig behöver inteföras nu, det behöver inte startas dennavecka. USA borde ge världen mer tid,inte för att Saddam ska få fler chanser

att visa att han ljuger, utan för att USAbehöver mer tid för att säkra en bättrefred.” En tredjedel av sidan upptas aven närbild på Bush framför stjärnbane-ret. Expressens Sidan 4 har under vin-jetten IRAK-kriget återkommande frånden 25 januari redovisat uttalandenfrån internationella personligheterangående kriget. Den 18 mars är detCarl Bildt, före detta FN-sändebud,som under rubriken Därför är krig

nödvändigt förklarar berättigandet avdetta krig. För honom är det väsentligtatt skilja det onda från det goda i kon-flikten. På ett ställe säger han: ” --- detfinns någonting som heter ondska, attdiplomatin inte alltid hjälper för attmöta eller bli av med den, och att denväpnade makten tyvärr ibland är ennödvändighet för att bekämpa ond-

u p p t a k t e n 7 – 1 9 m a r s | 2 3



skan.” En mörk bild på Saddam illu-strerar samt en påminnelse om tidigareSidan 4-artiklar om Irakkriget.

8. GE UPP ELLER DÖ

GE UPP ELLER DÖ. Saddam fick 48

timmars ultimatum. Uppmaningenkommer från George W Bush och rik-tar sig inte bara till Saddam Husseinutan även till hans två söner Uday ochQusay. Mitt i iscensättningen ser vi endragbild på presidenten (31x29) närhan talar till nationen, sannolikt frånnågon sal i Vita huset. Bilden är sym-metrisk: det som finns på ena halvanhar en motsvarighet på den andra.Längst bak i fonden och i höjd medpresidentens huvud hänger två flaggor,Stjärnbaneret, t.v. och den mörkblå

ämbetsflaggan t.h. Den blå slipsen motden vita skjortan är inte oviktig i sam-manhanget. Fanor och slips framhävertillsammans presidentens ansikte. Bil-dens mest markanta tecken är emeller-tid det cirkulära ämbetssigill Seals of thePRESIDENT of the UNITED STATESsom finns på talarstolens framsida. Detunderstryker ytterligare det symmetris-ka i utsagan. Symmetrisk form har all-tid spelat en viktig roll inom arkitekturoch bildkonst när man velat betona ord-ning. Vissa religioner förknippas ocksåmed symmetri liksom tradition inomdet militära och inom krigskonsten.

T.h. i denna iscensättning rapporte-rar Kristofer Sandberg från London omregeringsprotester mot ”Tony Blairskrig”. Underhuset med stöd av konser-


8. Expressen, 8-9, 18 mars 2003.


vativa ledamöter kommer att rösta förkrig. 122 representanter för Labour,Blairs eget parti, kommer emellertid attrösta mot. En av regeringens främstamedlemmar, samordningsminister

Robin Cook, ville inte ta ansvar för ettkrig som saknade stöd av såväl FN somdet brittiska folket. Kvällen innan läm-nade han i protest sina uppdrag.

u p p t a k t e n 7 – 1 9 m a r s | 2 5


Torsdagen den 20 mars 2003 kan ingentidning basunera ut något extra somegen nyhet. Aftonbladet nöjer sig medtre stora svarta ord på löpsedeln somberättar vad alla redan vet: KRIGET HAR

BÖRJAT. En bild på ett flygande brit-tiskt plan, GR7 Harrier, upptar andrahälften av löpsedeln. Svenska Dag-bladet har samma flygplansbild på för-stasidan men denna luddigt allmännanyhetsbild är egentligen inte mycket attbjuda på.

Svenska Dagbladets läsare erbjudsemellertid flera artiklar om Irakkrisendenna dag. På ledarsidan argumenterarPer Ericson mot kriget: ”Ett angreppmot Irak kan jag inte stödja.” OchKatarina Svanberg som är doktorand i folkrätt menar i en annan artikel attkriget är olagligt: ”Angriparna brytermot FN-stadgans våldsförbud, övertol-kar självförsvarsrätten och kör egen-mäktigt över säkerhetsrådet.” En bildpå Saddam Hussein omgiven av sinatvå söner Uday och Qusay på sidan 8drar också till sig uppmärksamhet.Svenska Dagbladets korrespondent iGenève, Gunilla von Hall, berättar om

en intervju hon gjorde med Uday Hus-sein en kolsvart natt 1991 på ett hotelli Bagdad.

Den notoriskt ökände Uday kom tillhotellet i en glänsande Porsche. Hanvar iklädd en dyr italiensk kostym menslängde av sig slipsen innan han stegupp på dansgolvet till den dunkandemusiken. Uday ville gärna prata meninte om Irak, Saddam och sig själv. Vi får emellertid veta att han är en hänsynslös playboy, beryktad för sittblixtrande humör, och att han slagitihjäl Saddams favoritlivvakt. Han harockså andra mord, tortyr, misshandeloch våldtäkter på sitt samvete.

Gunilla von Hall berättar att Udaystyr landets informationsministeriummed järnhård hand. Han var den dri-vande kraften bakom morden på sinabåda svågrar, Hussein Kamel Majid ochSaddam Kamel Majid, vilka hoppadeav regimen 1995 och flydde till Jorda-nien. Uday lockade dem tillbaka medlöfte om förlåtelse, men de mördades i ett fruktansvärt blodbad.

Själv utsattes Uday för ett mordför-sök 1996, vilket ledde till att han ska-


Första veckan

20–26 mars


f ö r s t a v e c k a n 2 0 – 2 6 m a r s | 2 7

9. Aftonbladet, löpsedel, 20 mars 2003.


dades och delvis blev förlamad. Där-med försämrades hans möjligheter attta över efter sin far Saddam. Den yngrebrodern Qusay (37) har i stället fram-stått som ett bättre kronprinsalternativ.Han leder när kriget tar sin början storadelar av Iraks säkerhetstjänst och ärchef över det beryktade Republikanskagardet. Även Qusay anses vara en grymmördare. Under 1988–99 lär han hagenomdrivit massiva ”fängelserensning-ar” under vilka tusentals fångar mör-dats och han bär ansvaret för massakrerpå shiamuslimer i södra Irak. Det är enfasaväckande berättelse om Saddamre-gimen som Gunilla von Hall delgerSvenska Dagbladets läsare samma dagkriget mot Irak bryter ut.

De mest imponerande iscensätt-ningarna den 20 mars står emellertidkvällspress och tv för. I Aftonbladeträknar jag till åtta hela uppslag och tilldetta kommer förstasidan och ledarsi-dan som rubricerats Krig i vår tid ochillustrerats med en BBC-bild (Iraq WarLIVE). Ledarskribenten, signatur OS,anser att vapeninspektionerna skulle hafortsatt och Helle Klein skriver att densvenska regeringen vaknade sent medsin USA-kritik. På kultursidan kom-mer John Pilgers kritiska stämma pånytt till tals: ”Sedan 11 september2001 har medvetenheten ökat enormthos folkmajoriteten. Begreppet imperi-alism har tappat sin propagandistiskaklang och åter tagits i bruk. Människorinser mycket väl att Amerika och Stor-britannien planerar att stjäla de irakiskaoljefälten, helt enligt ett historisktmönster ---- de flesta ser nu den ameri-

kanska makten träda fram, som MarkTwain uttryckte det: med fredsfurstensbaneri ena handen och stöldgodssäcken ochslaktarkniven i den andra.”

Expressen har nio iscensättningarom Irakkriget. Löpsedel och förstasidabehandlar givetvis detta ämne. Ledar-sidan Akta Blair! är formulerad som enhyllning: ”Om världens ledare i dagskulle rankas råder det knappast någontvekan om vem som skulle hamnaöverst. Storbritanniens Tony Blair är ettnummer större än de flesta. Han harett skarpt intellekt, ett moraliskt patosoch en tydlig vision för en bättrevärld.” Hans problem är emellertid”armkroken med Bush” som kan min-ska hans popularitet. Blairs framtid ärberoende av det pågående kriget.Avslutas kriget snabbt med få dödakommer det att stärka hans ställningoch kritiken kommer att tystna. Blirdet långvarigt kan hans dagar vara räk-nade. Ledaren avslutas som en uppma-ning till den amerikanske presidenten:”Under det kommande kriget bör Bushhålla hårdare på en av sina verkligavänner.”

På sidan 4 – IRAK-kriget – är detUSA:s förre president Bill Clintons turatt uttrycka sig “bara för Expressen”:”Kriget är Frankrikes och Rysslands

fel”. Även Clinton tar ställning förBlairs politik: ”Om en majoritet i säkerhetsrådet hade ställt sig bakomBlairs förslag skulle Saddam inte längrehaft något utrymme att slingra sigundan.”



Aftonbladet20 mars

9. KRIGET HAR BÖRJAT

10. Flyglarmet gick 03.30

Flyglarmet gick 03.30 Urban Hamidrapporterar till Aftonbladet inifrån Bag-dad på hotell Palestine. Den stora drag-bilden (40x30) som illustrerar rappor-ten är tagen från en av morgonensCNN-utsändningar och fungerar mestsom en verklighetsanknuten inramningtill den infällda plattan med karta övertroliga bombmål i Bagdad. Som still-bild i tidningen blir det en kuliss utanhandling. Informationen ges av bild-

texten som berättar att Stealthbombareanfallit på morgonen och att amerikan-ska kryssningsrobotar slagit ned straxutanför den irakiska huvudstaden.Hamid berättar att han sett irakiskmoteld på himlen men inga flygplan.Han tror att de befinner sig på så höghöjd att de inte syns. Till höger omdragbilden rapporterar Wolfgang Hansson från Amman. Ett viktigt målför USA är att inta Basra i södra Iraksom ligger nära Kuwaits gräns. Befolk-ningen i staden är shiiter i motsats tillSaddam som är sunnimuslim. Avsiktenär enligt Hansson att människorna iBasra ska hälsa de amerikanska trup-perna som befriare med flaggviftningar.




11. USA-översten: vi ska vinna

12. Härifrån leds psyk-kriget

Aftonbladets inbäddade journalist PeterKadhammar som rapporterar inifrån en amerikansk bas i Kuwait är upphovtill två iscensättningar denna dag närkriget bryter ut. Som läsare får vi när-kontakt med den verklighet som skil-dras. Kadhammar står för både bildoch text i sina reportage.

Den ena iscensättningen som rubri-cerats USA-översten: Vi ska vinna

alluderar på överste Glaesers segervissauppträdande inför sina soldater somväntar på marschorder att ta sig in iIrak. Av Kadhammars intervju medGlaeser framgår att några soldaterredan varit uppe vid den demilitarisera-de zonen och klippt hål i staketet.Medan de höll på med det möttes deav flera irakier. När översten berättardetta sträcker han händerna i luftenoch utropar: ”Vi ger upp! Sa de. Menvåra killar var tvungna att säga åt dematt vända om: Gå tillbaka! Ni ger er för tidigt! Det har inte börjat än!” Kadhammars stora dragbild (36x27cm) ger däremot inte uttryck för säker-het. Den är mild i färgen, Glaeser vänder huvudet åt sidan och de barahänderna är löst knäppta över bröstet.Bildens oskärpa ger soldaterna tätt bakom honom ett närmast förvirratoch sorgset intryck. Dessutom visarden mindre bilden i vänsterspalten huren soldat med halsduk och glasögonsöker skydda sig mot omgivningensvåldsamma sandstorm.

Den andra iscensättningen rubrice-rad Härifrån leds psyk-kriget förefal-ler vid ett första påseende konventio-nell men vinner i kvalitet ju mer mantar del av den. Kadhammar leder ossvia bild och text in i en propaganda-bunker på den amerikanska basen. I ettrum sitter en avdelning på 19 männis-kor och trängs. Deras uppgift är attstudera det irakiska psyket och den irakiska kulturen.

Avdelningen går under beteckningenpsy-ops, som kan översättas till psyko-logiska operationer. Viktigaste under-avdelningen är avdelningen för pro-duktutveckling. Chef här är kaptenAdrian Brockington som också är psykolog. Om gruppens åtagande sägerhan: ”Vår uppgift är att stödja förstö-relsen av den irakiska regimen. Vi måste vara mycket precisa. Vi måste stiga ur vår kultur och in i deras.” För tillfället arbetar avdelningen medflygblad. Radio och tv är något somblir aktuellt först sedan man kommit in i Irak. 26 olika slag av flygblad har psy-ops redan producerat och vräkt ned över Irak. Sex nya är färdiga. Likaså 20 radiomanus. Brockingtonsslutord lyder: ”... psy-ops är inte såkonstigt. Vi utsätts för psykologiskaoperationer hela tiden. Det är ju vad till exempel Coca-Cola håller på med.”

Kadhammar informerar om en verklighet som få känner till. För-modligen är den inbäddade journa-listiken ett villkor för att reportage avdet slaget ska kunna genomföras.



Dagens Nyheter 21 mars

Dagens Nyheter ägnar sju helsidor åtIrakkriget dagen efter första anfallet motBagdad. Till detta kommer förstasidaoch ledarsida som också domineras avkrisen. Dagens Nyheter som i likhet medandra morgontidningar brukar vara åter-hållsam när det gäller bilder publicerardenna dag 25 stycken. Och då är inteporträttbilderna på reportrar inräknade.

Halva förstasidan upptas av en drag-bild (37x22) som visar hur en missilslår ned i nattmörkret i centrala Bag-dad. Även ledarsidan har en bild somdessvärre är helt obegriplig. I stället förden kunde man ha satt en bild avRocky Widner som nu finns på sidan 7och visar en tv-skärm på Bush intill enbasketkorg. När presidenten talar tillnationen blåser man av spelet även närställningen är olidligt spännande, 88–88.

Ledarsidans rubrik Ett farligt även-

tyr anspelar på Bushadministrationenspolitik: ”Det är en mörk dag för allasom tror på internationell rätt och påbehovet av ett konstruktivt och lyhörtamerikanskt ledarskap.” Niklas Ekdahlsartikel strax intill Grumlig idealism

mot iskall diktatur tar fasta på en essäav Norman Mailer i The New YorkReview of Books. Trots sitt intresse förMailers utläggningar smular Ekdahlhans argument och det blir väl inte heltklart om det bara är Bush som ska räk-nas till den ”grumliga idealismen”. AttSaddam står för motsatsen ”iskall dikta-tur” är däremot uppenbart: ”Saddam

Hussein röstar man inte bort hur mångatestiklar han än krossat. I det senastevalet fick han 99,6 procents stöd”.

På DN debatt analyserar freds- ochkonfliktforskaren Wilhelm Agrell kri-get: ”Irakkriget hotar Europas stabi-

litet”. Det intressanta med artikeln äratt Agrell flyttar en del av krisen till ettsom han säger ”illa ramponerat EU”.Den omtalade gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken är inte ens enpolitisk kuliss längre. EU har spruckit itvå fraktioner med oförenliga tolkning-ar av folkrätten: ” --- krigstriaden USA-Storbritannien-Spanien och antikrigs-triaden Frankrike-Tyskland-Ryssland”.

På sidan 5 analyseras kriget av BengtAlbons, Per Jönsson rapporterar frånAmman och Åsne Seierstad från Bag-dad. Seierstad får här inte alls denframträdande roll som Sveriges Televi-sion samtidigt ger henne. I tidningenkan ju heller ingen utveckla eller för-tydliga rapporten genom att ställa frå-gor. Men det är intressant att noteraskillnader. Medan Per Jönsson gör vidaöverblickar från Amman berättar Seier-stad ur ett närperspektiv. Vi får vetahur Mona, en av hennes vänner somstuderar på universitetet i Bagdad, upp-lever bombanfallen. Mona är upprördöver att USA startat angreppet underbönetiden. Trots allt allvar får rappor-ten något komiskt över sig när Seier-stad berättar att hon på natten lyssnattill ett tv-tal av Saddam Hussein. Haninledde med samma frustrerade ordsom Mona: ”att amerikanerna kundestarta anfallet under bönetiden.” Sad-dam uppmanade också alla irakier att



kämpa mot den ”lille Bush” som hankallar Bush jr, förmodligen för att skiljahonom från ”store Bush” som varhuvudfienden under Gulfkriget.

13. Demonstranter över hela världen

Dagens Nyheters slagkraftigaste iscen-sättning Demonstrationer över hela

världen finns emellertid på sidan 8.Dragbilden (32x22) som tagits avMagnus Hallgren vid Sergels torg pådemonstrerande skolungdomar ärdynamisk. Med kraft rusar ansiktenoch skanderande strupar mot oss. Ävenom vi bara ser ett tjugotal ansikten får

vi en känsla av att tusentals finns i när-heten. Av texten under bilden framgåratt 6 000 ungdomar samlats för attprotestera mot kriget. Huvudtemat var”Bush mördare” men kompletteradesmed ”Persson hycklare”. Krav framför-des på att stoppa all vapenexport tillUSA och att mat och medicin skulleskickas till Iraks folk. Överst på sidanoch över huvudrubriken finns en bårdmed fem mindre bilder som visardemonstrationer från Jammu (Indien),Istanbul, Manchester, Rom och Mos-kva. Längst ned på sidan under ”Detta

är en skammens dag för Storbritan-


13. Dagens Nyheter, 8,

21 mars 2003.


nien” rapporterar Kari Molin frånLondon att tusentals britter protesteratmot kriget i hela landet och att sitt-strejkande skolungdomar utanför rege-ringsbyggnaden tvingat myndigheternaatt stänga trafiken.

Svenska Dagbladet21 mars

Även Svenska Dagbladet satsar ordent-ligt på Irakkrigets andra dag. Jag räknartill femton helsidor och ett tjugotal bil-der. Mest framträdande ur bildsyn-punkt är uppslag 6–7 Marktrupper

intog irakisk stad och 10–11 Saddam

klarade det första dygnets bomber.Dragbilden (42x23) som är ett Reuter-foto är ovanligt stor för att vara en bildi Svenska Dagbladet. Den skildrar hurett departement vid Tigris västra strandsatts i brand av amerikanska kryss-ningsmissiler.

Uppslag 4–5 med ledare t.v. ochBrännpunkt t.h. pendlar mellan ideolo-gi och ekonomi. Ledaren, Demokratins

kamp mot diktatur, ställer sig förUSA även om Svenska Dagbladet hadeföredragit en samlad FN-aktion. Diplo-matin räcker inte till: ”Demokratierangriper inte varandra, men iblandmåste demokratier stå upp mot dikta-turer genom att gå i krig. Det är läget.”För Henrik von Sydow, riksdagsmanför moderaterna, är kriget också berät-tigat. Under rubriken Människorätt

går före folkrätt framhåller han:”Västvärlden har ett moraliskt ansvar

att stå upp för demokrati och mänskli-ga rättigheter och befria Irak.”

Marianne Laanatzas artikel Olja

finansierar kriget och ambassadörSverker Åströms inlägg Sverige bör

inte betala genomsyras av ekonomiskaargument. Marianne Laanatza som ärMellanöstern- och Nordafrikaspecialistmenar att USA och dess allieradegenomför en illegal ockupation. I bakgrunden finns ekonomiska över-väganden vars syften är att vända enamerikansk lågkonjunktur: ”Det högstprioriterade målet vid anfallet på Irakär att få kontroll över oljefälten och såfort som möjligt få igång oljeproduk-tionen ---” Laanatza hänvisar här tillGulfkriget för tolv år sedan som honmenar studerats ingående av nuvarandeUSA-regim. Detta finansierades, somhon uttrycker det:” --- i huvudsak, menindirekt, av oljepengar med över 100miljarder USD från Kuwait och Saudi-arabien samt med ett lägre belopp frånFörenade Arabemiraten.”

Sverker Åströms inlägg Sverige bör

inte betala handlar också om ekono-mi. Kriget är enligt honom klart folk-rättsstridigt. Om Sverige ska hjälpa tillmed återuppbyggnaden av Irak börhjälpen vara humanitär för att lindralidande. I fråga om återuppbyggnadenav Iraks infrastruktur menar han: ”Detär av politiskt-rättsliga skäl orimligt attsvenska skattebetalare ska bidra till des-sa kostnader annat än marginellt. Detska USA i huvudsak stå för.”




Aftonbladet21 mars

BAGDAD BRINNER ropar förstasidanmed stora vita bokstäver mot svart bak-grund. Under rubriken finns två bilder:En på ett flammande hus, det irakiskaplaneringsministeriet, och en på tid-ningens reporter Urban Hamid somantecknar iförd vit skottsäker väst. Detär ingen tillfällighet att han placerats på förstasidan. Han tillhör nu enmycket liten skara journalister som ärkvar i Bagdad och rapporterar för sven-ska medier. Längst ned på sidan infor-meras läsaren att Irakkriget tas upp 24sidor inuti tidningen.

Under rubriken Är det den äkta

Saddam? har två stora bilder (16x25)på Saddam Hussein ställts samman förjämförelse. Den ena från 18 mars ochden andra från 20 mars. Endast tvådagar skiljer bilderna i tid och de här-rör från samma källa, FOTO: GettyImages. Wolfgang Hansson som kom-menterar dem ifrågasätter äktheten.Utan att ange varför påstår han att flerafaktorer indikerar att det handlar omdubbelgångare.

Peter Kadhammar fortsätter att rap-portera i bild och text inifrån USA:shögkvarter i Kuwait. I dagens Aftonbladberättar han om sin rädsla för irakiskascudrobotar när larmet plötsligt gårunder en fyra kilometer lång utflykt iett ökenområde. Vi får också veta hurdet kan vara att bära gasmask tillsam-mans med övrig utrustning: hjälm,14. Aftonbladet, 6–7, 21 mars 2003.


skyddsdräkt, skyddsväst, gummihand-skar och gummiskor. I Guillouställning,kortärmad tröja och korslagda armar,står Försvarshögskolans säkerhetspolitis-ke expert Hans Zettermark på sidan 15och förmäler för läsaren att krig har förvana att bli längre än man tror.

14. Helvetet i Bagdad

Två iscensättningar Helvetet i

Bagdad och ”Jag är rädd – men

stannar” motiverade av Urban Hamidsdirektrapportering från Bagdad äremellertid tidningens stora attraktionerdenna dag. Den förstnämnda består i huvudsak av rubrik och en dragbild(53x30 – 80 % av uppslaget). MedTigris i förgrunden ser man hur flerabyggnader i Bagdads centrum på andrasidan floden brinner. Samma bild påUrban Hamid som på förstasidan är

infälld i dragbilden med texten Afton-bladets Urban Hamid från en stad sombrinner samt ett citat av Hamid: ”Vitaljusblixtar skar kors och tvärs ---” somockså återfinns på efterföljande sida(8). Tidningen anger ingen källa fördragbilden, men den påminner om en i Expressen (8–9) signerad FOTO:Scanpix. Genom att Hamid är så närahändelserna och att hans direktrapporti ord förefaller överensstämma med detbilden förmedlar blir iscensättningendramatisk.

15. ”Jag är rädd – men stannar”

”Jag är rädd – men stannar” hängersamman med föregående iscensättningHelvetet i Bagdad. Texten här beskri-




ver innehållet i båda och skapar ensammanhängande berättelse. Med dettagrepp kan tidningen satsa fullt ut pådragbild och rubrik i den första iscen-sättningen. Ändå går man inte misteom Hamids text som fungerar utmärkti den andra. Hamids berättelse startarmed nattens flyglarm och bombfäll-ningar. Dagen därpå har han upplevtmärkliga saker: Av ett par bussturer istaden slutar den ena i en spannmåls-silo. Han har bevistat en presskonferensledd av Mohammed Saaid Kadhum al-Sahaf, samtalat med en taxichaufföroch konfronterats med en civilkläddsoldat. Denne hotar med svartlistningoch utvisning om Hamid gör utflykterpå eget bevåg. Löfte om besök till enbombad byggnad och möte med skada-de människor på ett sjukhus dras plöts-ligt in. Arbetet som reporter kan före-falla meningslöst men blir det inte.Rapporterna behövs trots alla problemmed restriktioner och inskränkningar.Urban Hamids slutord: ”Självklart ärjag rädd, men rädslan får inte ta över-handen. Det är då man riskerar att fat-ta fel beslut. Jag stannar kvar i Bagdad.Historien skrivs här och nu och jagkänner att det är en viktig uppgift attbevittna den.”

Dragbilden (39x27) på det lilla bar-net, krigets första offer, är tyst, lugnoch vacker som ett holländskt ljus-måleri från 1600-talet. Bakom den ska-dade flickan står modern och vakar.Bilden är lyrisk men inte iscensättning-en. Inget av detta finns med i UrbanHamids text. Tyvärr fick han inte till-gång till den miljön.

Expressen 21 mars

SADDAM DÖD ELLER SKADAD lyderExpressens förstasida 21 mars. Dettatvetydiga antingen-eller utvecklas ocksåinne i tidningen. Nedan redovisas samt-liga huvudrubriker som berör krigetdenna dag.

Sid. 4: Kriget krossar Europas

dröm om gemenskap

8–9: ”SADDAM ÄR DÖD”

10–11: – DET ÄR INTE HAN

12–13: ”NU KAN VI TA HONOM”

14–15: DE RULLAR IN I IRAK

16–17: ANFALLET MOT BASRA

18–19: KRASCHEN TOG 16 LIV

20–21: IRAK VISAR UPP OFFER

22–23: RÄDDAD UR HELVETET

24–25: ”FÖRBJUD ALLA KRIG”

26–27: ”BARNEN ÄR OSKYLDIGA”

28–29: Jakt på terrorister över

hela världen

16. – DET ÄR INTE HAN

Tidningen ställer två Saddambilder motvarandra. Metoden är densamma somAftonbladet använder samma dag. Är

det den äkta Saddam? Expressensbildtext är formulerad som en frågamed viss förklaring: ”Original ellerkopia? Saddam Hussein sägs ha minsttre dubbelgångare”. T.v. i iscensättning-en finns en mindre bild på SaddamHussein och vice premiärministernTariq Aziz under vilken står: ”Irakisk tvvisade bilder på Saddam Hussein i mor-



se”. Expressens LondonkorrespondentMagnus Alselind kan berätta att väl-renommerade Washington Post talatmed en av Saddam Husseins f.d. älskar-innor, Parisoula Lampsos, som hävdaratt det inte var Saddam som visade sig i tv. Hon anses mycket trovärdig: harbevisat sin trovärdighet i ett lögndetek-tortest och har vid tolv tidigare tillfäl-len kunnat skilja Saddam från dubbel-gångare.

Magnus Alselind, som också förfat-tat artikeln t.h. om Saddambilderna”Irak använder kamikazepiloter”,berättar där att han tagit del av tv-kana-len Sky News som påstår att irakiskkrigsledning givit order om att användasjälvmordspiloter: ”De kan tvingas flygai döden för Saddam – för att rädda sinakära.” Alselind redogör ganska ingående

för vad begreppet kamikazepiloter är förnågot. Vi får veta att kamikaze betydergudomlig vind och att japanerna använ-de sig av självmordspiloter under andravärldskriget. Mer än två tusen japanskapiloter lär ha dödats i kamikazeupp-drag. De lyckades förstöra en fjärdedelav den amerikanska Stillahavsflottan.

Orsaken till uppgiften är att ett ira-kiskt plan dagen innan kraschat i Kuwait.Enligt den engelska tidningen The Guar-dian flög piloten lågt över gränsen ochsiktade mot en bas med amerikanskamarinsoldater. Han avfyrade en missilmot lägret men missade med 40 meter.När han upptäckte missen vände hanplanet och dök mot lägret men lyckadesinte bättre än att han kraschade 100meter från det mål han tänkt sig.


16. Expressen, 10-11, 21 mars 2003.


17. ”NU KAN VI TA HONOM”

På höger sida i iscensättningen finnsdragbilden (25x22). Ett fotografi (FOTO: AFP) visar ett lugnt uppvak-nande Bagdad, som tidigare på nattenattackerats av 42 tomahawkrobotar. I nedre högra hörnet finns en inklipptbild på Saddam Hussein med en sex-ringad måltavla som överskärning. Påvänster sida finns tre bilder. 1) En återger Expressens förstasida från går-dagens extraupplaga FÖRSTA BOMBEN

skulle döda Saddam, 2) en visar Ovalarummet i Vita huset där en avslappnadGeorge W Bush sitter tillbakalutad i sinarbetsstol och samtalar med sin säker-hetsrådgivare Condoleezza Rice. 3) Enredogör på en karta över Bagdad tre nedslag från den blixtattack som för-

modas ha dödat/skadat Saddam ochhans två söner Qusay och Uday.

Brödtexten, skriven av Christian Holmén, beskriver ganska ingående hurattacken var planerad och vilken rollCIA-chefen George Tenet hade. Det ärhan som i sista hand informerar presi-denten. Holmén skriver: ”Det han(Tenet) skisserade upp beskrivs av under-rättelsekällor som en ’halshuggning’. Enchans att slå till och få ett slut på krigetinnan det ens hade börjat.”

Det mest anmärkningsvärda i Hol-méns text berör vad han kallar ”mord påstatschefer”. Detta är förbjudet sedan1970, förvisso även förbjudet för ameri-kanska statschefer, men Vita husets juri-diska expertis ”kommer runt problemetgenom att betrakta Saddam som led-ningscentral i stället för en person.”


17. Expressen, 12-13, 21 mars 2003.


Expressen22 mars

Expressen prioriterar också denna dagbombattacken som riktades mot Sad-dam Hussein och går under namnet”Operation halshuggning” I en iscen-sättning ”HAN BARS UT PÅ BÅR”

(10–11) uppger tidningen att den bun-ker som tillhör Saddam och hans familjpulvriserades av 36 kryssningsmissileroch fyra tunga bomber. Ögonvittnenlär ha sett hur Saddam bars ut på bårmed syrgasmask för ansiktet. EngelskaDaily Mirror hänvisar till källor somgör gällande att diktatorn överlevdemen är svårt skadad.

Aftonbladet22 mars

Tidningen brukar 27 sidor till Irakkri-get men har inga uppgifter om huruvi-da Saddam Hussein lever eller är död.Urban Hamid fortsätter att rapporterainifrån Bagdad. Genom hotellets fönsterser han Saddam Husseins palats gå uppi rök. Trots allt – elektriciteten är kvar,broar och vägar är intakta och telefonenfungerar. Och Peter Kadhammar fort-sätter att rapportera från USA-basen i Kuwait. Han har intervjuat Doug Lindamood, 29, som varit på sitt förstastridsuppdrag. Det var inte som hantänkt sig. Till Kadhammar säger han:”Jag kände sorg… för de andra. Om devände och försökte fly blev de skjutna

av sina egna officerare och om de stan-nade sköt vi dem.” Kadhammar kom-pletterar som vanligt sin rapport medexklusiva bilder som han själv tagit.

På kultursidan skriver Noam Chomsky om USA:s vägval Lyssna –

eller krossa allt? ”Rädsla för den amerikanska regeringen grundar siginte bara på denna invasion, utan påden bakgrund ur vilken den vuxit fram:en öppen deklarerad avsikt att styravärlden med våld, den enda dimensiondär USA:s makt är överlägsen.”

18. Här brinner palatset upp

Vid sidan av den stora dragbilden(40x27) som föreställer ett brinnandepalats vid Tigris strand berättar UrbanHamid att han är lamslagen av skräck:”Genom ett skakande fönster följer jagkriget från första parkett. Hela hotelletskälver när Saddam Husseins palats gårupp i rök bara några hundra meterbort.” Tidningen har formulerat denstora rubriken i presens. Ambitionen äratt skapa en dramatisk utsaga. Det fun-gerar utmärkt på grund av att bild ochrapport griper in i varandra.

19. ”SADDAMS SON DÖD”

Redan i huvudrubriken påstås att ävenUday Hussein omkom vid bombattack-en. Enligt USA:s försvarsminister varoperationen lyckad. I ingressen till OlofLundhs artikel sägs dessutom att tre avSaddams närmaste män, bland demden ökände Ali Hussain al-Majid, ivästmedier kallad Kemi-Ali, omkom.USA fortsätter Operation halshuggning– jakten på toppledarna i Irak.



Dagens Nyheter24 mars

20. Irak visade upp krigsfångar

Redan på krigets fjärde dag inträffadevad många väntat. Amerikanska krigs-fångar visades upp i irakisk tv. Fångarfrågades ut och fick uppge sina namn.Handlingen strider mot Genèvekonven-tionen. När jag analyserade bild och texti samband med Gulfkriget 1991 inträf-fade samma sak (Nordlund. Red. 1992).Men då hade det gått sex dagar när bl.a.den engelske flyglöjtnanten John Petersoch den amerikanske flygnavigatören

Jeffrey Zaun sköts ned över Bagdad. Treting påstods om Saddam Hussein dengången: Fångarna hade torterats, dehade drogats och de skulle placeras utsom mänskliga sköldar på strategiskaområden. Trots att experter var säkra pådetta visade sig mycket litet stämmamed verkligheten. Hanteringen, då somnu, strider dock givetvis mot de reglersom antagits av kommissionen om attfångar inte får utsättas för politiseringeller brukas i propagandasyften.

På Dagens Nyheters förstasida 24mars ser vi fyra fångar under förhör.Bilderna här är tagna från den arabiskatv-kanalen al-Jazira men är ursprungli-gen från irakisk tv.


20. Dagens Nyheter, förstasidan, 24 mars 2003.



21. Expressen, löpsedel, 24 mars 2003.

Expressen 24 mars

21. SADDAMS FÅNGAR. Mamman:

Jag ber för min son.

Löpsedel och förstasida har denna dagsamma iscensättning. En huvudrubrik

SADDAMS FÅNGAR har kombineratsmed fem bilder på tillfångatagna ameri-kanska soldater. I en iscensättning innei tidningen ”Jag ber för min pojke”

(8–9) återkommer bilderna ännu engång. Här har emellertid tidningen valtatt göra en av bilderna fyra gånger såstor som övriga. Det är bilden påJoseph Hudson, 24, från El Paso. Den


har kopplats till en nytagen amerikanskbild på Hudsons mor Anecita och yng-re bror Anthony, 18. Båda är givetvismycket oroade för hur det ska gå förJoseph i irakisk fångenskap. Modernhåller upp ett fotografi på Joseph sam-tidigt som hon döljer sina ögon medena handen. Det är hon som personifi-erar rubriken: Jag ber för min son.

22. Bilderna USA inte sett

Dragbilden (34x29) består egentligenav fyra mindre bilder. Samtliga visardöda amerikanska soldater med skotts-år i huvudet. De har först visats i irakisk tv och sedan i arabiska tv-

kanalen al-Jazira. Men de får inte visas i amerikansk tv. Vetskapen om det sexminuter långa inslaget i al-Jazira harändå väckt bestörtning i USA. Enligtden amerikanske generallöjtnantenJohn Abizaid var det irakiska trupperutklädda i civila kläder som välkomna-de soldaterna för att sedan överfalladem. Svart dag för de allierade konsta-terar Knut-Göran Källberg intill: ”Bil-derna är rena stjärnsmällen för GeorgeW Bush. De visar att alliansens styrkorinte är oslagbara”. Donald Rumsfeldsmotivering för att bilderna inte visadesvar att de var ett brott mot Genèvekon-ventionen.


22. Expressen, 10-11, 24 mars 2003.


Aftonbladet24 mars

23. ´Vi kommer straffa dem´

Efter det att amerikanska WashingtonPost, engelska Sunday Telegraph ochsvenska Expressen dödförklarat SaddamHussein tycks han återkommen till livetom man får tro Aftonbladet. I morsetalade han direkt till folket i irakisk tv.Talet som varade i 26 minuter föregicksenligt Olle Castelius av pampig militär-musik. Man visade också en bild på detirakiska statsvapnet, en gyllene örn,kallad ”Saladins örn” efter Saladin, enstor arabisk ledare på 1100-talet. Sad-dam föreföll betydligt piggare än efter

det tal han höll två timmar efter mord-försöket. Nu hade han lämnat glasögonoch trång basker hemma. Ett av bud-skapen löd: ”Gud har beordrat er attskära av deras halsar. De som är santtroende kommer att belönas.” Ettannat: ”Segern är nu nära. Var tålmodi-ga när fienden ökar trycket på er.”

24. – Jag lydde bara order

Även Aftonbladet gör stor sak av gårda-gens tillfångatagna amerikanska solda-ter, fyra män och en kvinna, som efteratt ha utsatts för förhör i irakisk tv också visades upp i tv-kanalen al-Jazira.Oisin Cantwell och Kerstin Nilssonsom står för texten i Aftonbladets iscen-sättning 24 mars skriver att soldaternatillfångatagits utanför staden Nasiriyah




som ligger ca 35 mil sydost om Bagdad.Alla måste inför tv-kamerorna svara påföljande tre frågor: Vad heter du? Varkommer du ifrån? Och: Vilket förbandtillhör du? Menige Miller från Kansasfår dessutom frågan: Kom du för attskjuta irakier? Miller svarar: ”Jag fickorder att bara skjuta om jag blev beskju-ten, och de sköt på mig först så jag sköttillbaka. Jag vill inte döda någon.”

Aftonbladet25 mars

Aftonbladet har fjorton sidor om krigetsom nu är på femte dagen. Expressenhar ett par mindre. I den senare skriverFarid Alsaati, en irakisk patriot somflydde från landet för 23 år sedan. Jag

vill att USA stannar i Irak. I Aftonbla-

det har Urban Hamid träffat Amal ochhennes familj på ett kafé vid Tigris strandi Bagdad. Man är där för att fira dotternKerima som fyller 13 år. På en fråga frånHamid varför födelsedagen firas svararAmal: ”För att det är viktigt att vi intelåter oss nedslås och styras av att Amerikahåller på att förstöra våra liv.”

25. Nerskjutna – av en bonde

Iscensättningar av krig är sällan humo-ristiska. Aftonbladets Nerskjutna av en

bonde 25 mars har emellertid sådanadrag. Dragbilden (22x32) visar enensam irakisk bonde, Ali Obeid Meng-ash, som med en segergest lyfter sinAK47 i luften. Bakom sig har han tro-fén, en amerikansk superhelikopter,som han ensam lyckats fälla. På en bildt.v. i iscensättningen sitter två sloköradehelikopterpiloter, Ronald D Young, 26,




från Georgia och David S Williams, 30,från Florida. Oskadda men tillfångatag-na och dessutom visade över världen viatv-kanalen al-Jazira. En av CNN:sreportrar som sägs ha följt händelsenberättar en helt annan version. Den ärdefinitivt inte lika rolig, vilket ocksågäller Expressens framställning av situa-tionen. Singularis byts ut mot pluralis,vilket försvagar Davidmyten. På drag-bilden jublar ett tjugotal irakier runtden nedskjutna helikoptern och rubri-ken lyder: ”Bönder sköt ned dem”.

T.h. om dragbilden med den ensam-me bonden i Aftonbladets iscensättningser vi inledningen till en nyhetsserie avsåpkaraktär Jessica, 19, försvunnen

i krigets Irak. Fredrik Virtanen rappor-terar från New York att man i USA är

mycket oroad för Jessica Lynchs till-stånd. Hon tillhörde nämligen sammamaterialvårdsavdelning som togs till-fånga och visades upp i irakisk tv(iscensättning 21–22). Men ingen vetvar hon är, denna lantflicka från WestVirginia. Pappan Greg Lynch har berät-tat att han ville att Jessica skulle bligrundskollärare men att det finns så fåarbeten på den amerikanska landsbyg-den. Tillsammans med brodern Gregoryvalde hon att utbilda sig i armén.

Enligt fadern älskar Jessica små barnoch han är nu oroad för att hans dotteraldrig kommer att få några. Han ärrädd för att han aldrig ska få se hennemer. Han är rädd för att hon är död.

Fallet Jessica återkommer i iscensätt-ningarna 34, 35 och 57.





Aftonbladetoch Expressen 27 mars

Olika omständigheter i ett krig utveck-lar olika ledmotiv. Vissa är enstaka hän-delser, andra är återkommande. Oavsettkaraktär hänger de ihop och bidrar tillen helhetsverkan. Till de återkomman-de ledmotiven hör Saddam Hussein.Ibland är han död, ibland levande,ibland på flykt. Oåtkomlig och frånva-rande men ändå alltid närvarande. Somen röd tråd, en känsla av ondska, löperhan genom hela kriget. Till de tillfälligaledmotiven hör händelser som utspelasvid fronten, människor som skadatsoch förlorat sina hem, soldater som tillfångatagits etc. Olika omständigheteri en övergripande händelse utvecklarsom sagt olika ledmotiv. Men det ärsom om vi mediekonsumenter inteorkar med verkligheten som den är.Den måste tematiseras och struktureras.Medierna hjälper oss med den struktu-reringen. Denna dag, den 27 mars2003, handlar det mycket om barnen.

Aftonbladet publicerar ännu en arti-kel av den brittiske reportern RobertFisk som är stationerad i Bagdad. Fiskriktar sig framför allt mot landsmannenTony Blair som i veckan påpekat att400 000 irakiska barn dött av undernä-ring de senaste fem åren. Ändå har detfunnits stora förråd av humanitär hjälpi grannlandet Kuwait. Den irakiskaregimen har dock inte kunnat garanterasäkra leveranser. Fisk menar att det somförorsakat barnens död är den långabelägringen, ett tolvårigt embargo somi första hand USA och Storbritannienstått för, han skriver: Och nu avfyrarBlairs trupper sina Milan-missiler iavsikt att ”mjuka upp” Basra: en stadmed ”100 000 barn under fem år somutsätts för stora risker” säger FN. Jag hargått på Basras slingrande gator, längs engata som sprängts sönder av en ameri-kansk missil. De döda och sårade varbarn, naturligtvis, eftersom barnen äröverallt. Jag höll en näsduk över ansiktetdär jag stod i det virvlande dammet påen skolgård tillsammans med en lärareoch flera hundra undernärda barn.

Andra veckan

27 mars–2 april


26. Massakern i Bagdad

Urban Hamid rapporterar att klockanvar strax före 11.30 när två robotar slogner i al-Shaab, ett bostadsområde i nor-ra Bagdad, och dödade 15 människoroch skadade ett trettiotal. När Hamidkommer till platsen två timmar efterattacken möts han av en upprörd folk-massa. Många av dem som leder rädd-ningsarbetet börjar spontant skandera:”Bush, lyssna noga. Vi älskar SaddamHussein och offrar vår själ för honom”.De förstår inte varför robotarna rikta-des mot dem. Under den stora dragbil-den (33x28,5) med de upprörda ung-domarna finns en artikel där Pentagonbeklagar robotattacken men man tarinte på sig skulden ” --- vi vet att viinte siktade åt det hållet.”

27. Krigets dubbla ansikten

Peter Kadhammar befinner sig iKuwait. Han har lämnat sin inbäddadeposition som journalist och han avstårdenna gång från egna bilder. Han harhittat två bilder ”Barn i Irak” och”Barn i USA” som han ställer motvarandra. Han gör en polariserandebildanalys, vilket betyder att man jäm-för likheter och skillnader.

Det bilderna har gemensamt är atten vuxen människa lyfter upp ett litetbarn. Bilderna är också beskurna på ettlikartat sätt och kameran befinner sigpå ungefär samma avstånd från moti-vet. Bilderna har också det gemensamtatt två människor vänder sina ansiktenbort från bildens betraktare medan tvåandra vänder sig mot betraktaren. Det

a n d r a v e c k a n 2 7 m a r s – 2 a p r i l | 4 9





LIKHETER OLIKHETER

Vuxen lyfter upp ett barn Kvinna vs man

Bildernas beskärning Vuxen bortvänd vs hitvänd

Ömsinthet Barn bortvänd vs hitvänd

Två bortvända ansikten Skadad vs icke-skadad

Glädje vs sorg

Två hitvända ansikten Känd (Bush) vs okänd

Makt vs icke makt

Amerikan vs arab


senare är polariseringens poäng. Vi skaomedelbart upptäcka att ansiktet t.v. ärett barns ansikte och att det är allvarligtskadat medan ansiktet t.h. känns igensom president Bush.

Barntemat i iscensättningen för-stärks nedtill av att tidningen bett femvårdanställda på Karolinska sjukhuset i Solna ställa frågor som besvaras av enexpertgrupp på tre personer.

28. DE BODDE I FEL HUS

Iscensättningen DE BODDE I FEL HUS ärsymmetriskt utformad. Dragbilden(31x27) är placerad i mitten. På bådasidor om den finns en tvåspaltig textsom supplerats med underrubrik ochbild upptill och ett litet reporterporträttnedtill. Även den stora dragbilden har

i sig en symmetrisk karaktär. Den visarett skadat barn som ligger på rygg. Dettittar värnlöst men förefaller lugnt. Frånbåda sidor syns omvårdande händer.

Av bildtexten framgår att bilden ärtagen på al-Zahrawi-sjukhuset i Bagdaddit många skadade fördes efter USA:sbombattack mot stadsdelen Al Shaabsom dödade 15 civilpersoner. Bob Gra-ham som rapporterar från olycksplatsenbeskriver hur den irakiska propaganda-maskinen snabbt utnyttjar situationen.Ungdomar börjar skandera anti-Bush/Blair-slagord. Några dansar runt ochviftar med avslitna händer i luften:”Titta, herrn! Den här handen kommeratt krossa USA och Storbritannien”,ropar en yngling, Sami Walid, 19. Heltgrotesk blir scenen när Sami formar


28. Expressen, 8–9, 27 mars 2003.


fingrarna på den avslitna handen till ettsegertecken och viftar med den införjublande åskådare. Det Bob Grahamhär beskriver som uträknat och beor-drat skildrar Urban Hamid som enspontan reaktion i Aftonbladet sammadag. (Iscensättning 26.)

I texten t.h. rapporterar Olof Lundhfrån New York att Pentagon förnekaratt man siktat mot civila mål i Bagdad.Man väljer i stället att gå till motang-repp och anklaga Iraks regim för attnegligera alla regler för krigsföring. Vissa källor har uppgivit för New YorkTimes att irakiska styrkor struntar i Genèvekonventionen och avrättarkrigsfångar. Olof Lundh presenterar en lista på sju punkter med brott somenligt USA irakiska förband gör sigskyldiga till:

• Använder civila som skydd för trup-per, vapen och utrustning.

• Uppträder utan uniformer och körcivila bilar.

• Låtsas ge upp för att sedan attackera.(Visar t.ex. vit flagga.)

• Gömmer sig på sjukhus för att taskydd.

• Avrättar soldater som försökte ge upp.• Visar upp och förhör krigsfångar i tv.• Förhindrar allierade styrkor att dela

ut mat och vatten till civila kringBasra.

Expressen 28 mars

Bush krig, Blair fred är rubriken påExpressens ledare fredagen 28 mars2003. Formuleringen syftar på återupp-byggnaden av Irak efter kriget. TonyBlair som denna dag ska möta FN-leda-ren Kofi Annan bör ge honom sammabesked som han i går gav George WBush under ”fredsmötet” i Camp David.FN måste få en avgörande roll. Inte baraför vilket sätt landets rika oljeinkomsterska fonderas och fördelas till det irakiskafolket utan även för hur landet skautveckla ett demokratiskt styrelseskick.Skribenten menar att Bush och Blair bärpå skilda visioner vilket märks om man




lyssnar på dem: ”Bush har ett messianskttonfall, ett ordförråd hämtat från frikyr-kohögern i USA:s sydstater med Gud iden amerikanska ryggen. Blair, som vux-it sig ur sitt politiska krisläge, balanserarförnuft och känsla i en talekonst som fårtill och med Underhuset att tystna”.Huvudtemat i nyhetsförmedlingen äremellertid av annat slag. Blair är medäven där men det handlar om hjältaroch avrättningar.

29. AVRÄTTADE I

Förstasidans iscensättning är utformadsom en diptyk, en tvåbildskonstellationsom föreställer två brittiska krigsfångar,Luke Allsopp och Simon Cullingworth.Över diptyken står AVRÄTTADE och

under den finns en bild på Blair somåberopas Blair: Krigsfångarna Luke

och Simon blev mördade av Saddam.Mer får vi inte veta förrän vi öppnar tid-ningen och läser sidorna 8–9. (Iscensätt-ning 30.)

30. AVRÄTTADE II

Expressen upprepar diptyken på de tvåbrittiska krigsfångarna Luke Allsoppoch Simon Cullingworth från förstasi-dan men med den skillnaden att de härplacerats längst upp t.v. i iscensättning-en. Storleken på diptyken gör att densamtidigt fungerar som en anfang tillrubriken AVRÄTTADE. Dragbilden(32x25,5): FOTO: Jerry Lampen somplacerats mitt i iscensättningen skildrar


30. Expressen, 8-9, 28 mars 2003.



tre brittiska soldater som vaktar tre civi-la irakier. I bildtexten under sägs attmotivet är utanför Basra. Bilden i sig ärbåde språkligt och innehållsmässigtintressant, främst för att den skildrar entre-mot-tre-kombination. Tre välutrusta-de brittiska soldater med dragna vapenbetraktar ingående tre civilklädda irakis-ka män som sitter på marken. Soldater-na som närmar sig ser vi framifrån. Desittande männen visar i stort sett bararyggarna. Kontrasten mellan de bådatre-kombinationerna förstärks ytterligareav fotbeklädnader. Soldaterna har krafti-ga kängor medan männen på markenendast har sandaler på sina bara fötter.

För tolkningen är också två av bil-dens hörn viktiga. En brittisk strids-vagn står överst t.v. och i det nedrehögra hörnet skymtar ännu ett dragetvapen. Alla dessa detaljer får konse-kvenser för hur man identifierar sigmed det som skildras. När man sedanser på bilden i dess kontext – d.v.s. lyfter ögonen och läser den tillsammansmed rubriken AVRÄTTADE – går sympa-tierna inte till de brittiska soldaternasom ”Tony Blair hyllar som döda hjäl-tar” utan till de tre sittande irakierna i sandöknen utanför Basra.

T.h. i denna iscensättning rapporte-rar Olof Lundh från New York att Sad-dams milis tvingar ut barnsoldater ikriget. Man hotar vuxna med avrätt-ning om de inte anfaller amerikanskastyrkor. Den läsare/tittare som söktekunskap om kriget i alla dessa utsagorfick anledning att gnugga sig i ögonenåtskilliga gånger, vilket möjligen också

var meningen. Längst ned på vänstersi-dan finns en infälld text: ”Läs, lyssna

och titta – kritiskt” och under denföljer tre punkter:• Expressens medarbetare rapporterar

utan förhandsgranskning eller censuroch försöker ge en så objektiv och ärligskildring som möjligt. Men alla parteri konflikten försöker påverka medierna– alla väljer vad man berättar ochvisar upp.

• Denna påverkan är svår att värja sigemot. Var därför varsam med allinformation du får om kriget.

• Läs tidningar och sajter, lyssna påradio och se på tv – men gör det kritiskt. Var medveten om att propa-gandakriget också pågår.

Aftonbladet28 mars

Medan Expressen denna dag sysslar medbrittiska fångar gör Aftonbladet stor sakav familjen Saddams påstådda flykt tillDamaskus. Man har också en didaktiskiscensättning Så ska USA inta Bagdad

(8–9) vars karta över Bagdad tyvärr ärså mörk och dunkel i trycket att deninte kan återges. Fredrik Virtanenberättar t.v. om kartan om två tystlåtnamän, USA-generalen Buford C BlountIII och Saddam Husseins son Qusay,som ska göra upp om den sista striden.T.h. berättar Urban Hamid om förhål-landena i Bagdad på krigets åttonde dag.Han nämner bl.a. att apotekens medi-ciner är slut. Sömnpiller och lugnande



mediciner är hårdvaluta i krigets Bag-dad. Vad människor behöver är banda-ge, sårtvätt, hjärtmediciner och insulin.

Som en motvikt till de bilder somvisas i västliga medier har Aftonbladeten liten spalt man kallar Kriget i ara-

biska media. I den redovisar NaelTouqan, en arabisk översättare ochredaktör, vad som rapporterats i bl.a.Irakiska statens satellit-tv, Kuwaits statliga satellit-tv, al-Jazira, al-Arabyaoch den saudiska tidningen Asharq Al Awast som trycks i London.

Mest intressant är kanske det NaelTouqan kort förmedlar från al-Jazira.På Wall Street har kanalens korrespon-dent portförbjudits, vilket betyder attkorrespondenten inte får ställa frågorunder den amerikanska arméns dagliga

sammanfattningar. al-Jazira menar attdetta är en hämnd för att man visat de amerikanska fångarna och att man i direktsändning avslöjat att det inteblev någon revolt i Basra som bådeUSA och Storbritannien hävdat.

Det är emellertid viktigt att noteraatt denna i och för sig viktiga informa-tion endast upptar en spalt och saknarbilder.

31. De flydde till ambassaden

Iscensättningen ingår i ett sammanhangsom även omfattar löpsedel och första-sida. Rubriken på förstasidans rubriklyder SADDAMS fru och barn FLYDDE

FRÅN IRAK. Under denna påpekas attAftonbladet är på plats vid gömstället.En mindre, beskuren bild (8x7) på ira-



kiska ambassaden i Damaskus avslöjarvilket gömställe som menas.

I en vänsterkolumn på uppslagetinne i tidningen återkommer den obe-skurna (?) bilden som tagits av MartinAdler. Han berättar också om sitt besökvid ambassaden. Väl framme vidingången gjorde han några anteckning-ar. Då kommer plötsligt en man i rutigkavaj fram och lägger beslag på anteck-ningsblocket. Porten öppnas och Adlerdras in genom grinden. På väggen inågot som liknar en väntsal hänger ettfotografi på Saddam Hussein och någramän sitter nedsjunkna i fåtöljer och tit-tar på närmaste nytt från al-Jazira. Efteren stund ombeds Adler lämna ambassa-den. Innan han går frågar han om detär sant att Saddams Husseins fru Sajidavistas på ambassaden. Han blir då ome-delbart utvisad, får tillbaka blocketmen utan sidorna med anteckningarna.

Iscensättningens dragbild (35x26) hartidningen köpt från Pressens bild. Sad-dam sitter mitt i en soffa omgiven av sinförsta fru Sajida och en av sina tredöttrar. Av de händer som syns bakomSaddam förstår man att bilden beskuritsför att anpassas till iscensättningen.

Uppgiften att Sajida Hussein medbarn flytt till Damaskus kommer frånHaitham Rashid Wihab som tidigarevarit chef för Saddams kansli men flyttfrån detta uppdrag för åtta år sedan föratt ansluta sig till den oppositionellarörelsen Sciri.

I högerkolumnen på uppslaget ana-lyserar Wolfgang Hansson från Ammanatt Saddam Hussein inte har några pro-blem med att fly från Bagdad. Attfamiljen Hussein är på flykt kan varasant men det kan också handla om propaganda planterad av USA. Saddamhar haft många erbjudanden att gå iexil men avböjt alla och sagt sig vilja döi Irak. I en slutkläm påpekar Hansson:”Glöm inte hur USA misslyckades atthitta bin Ladin trots att man visste atthan befann sig i Tora Bora-bergenunder slutslaget om Afghanistan.”

I en notis under dragbilden synsSaddam Hussein från gårdagens irakis-ka tv och Fredrik Virtanen meddelarfrån New York att allt fler uppgiftertyder på att Saddam fortsätter att kon-trollera sitt land och sin armé. Dettaenligt källor från försvarshögkvarteretPentagon.



Expressen3 april

Slaget om Bagdad närmar sig. Detsenaste anses vara det hittills mestframgångsrika för de allierade anfalls-styrkorna i Irak. Saddam Husseinsrepublikanska garde har slagits kraftigttillbaka. USA:s tredje infanteridivisionär nu bara tre mil utanför Bagdad.Expressen riktar emellertid intressetmot USA. Två händelser står i fokus,president Bushs psykiska hälsa ochnyheten om att amerikanska komman-dosoldater lyckats frita nittonårigakrigsfången Jessica Lynch och fört hen-ne till en militärbas i Tyskland.

32. BUSH på väg mot PSYKISK

KOLLAPS

Medarbetare i Vita huset oroade:

BUSH på väg mot PSYKISK KOLLAPS

”Han stänger in sig alltmer”. Sålyder den stora texten på första sidan,kompletterad av en bild på den bekym-rade Bush. För övrigt hänvisas till Krigetinuti tidningen på sidorna 8–12.

t r e d j e v e c k a n 3 – 9 a p r i l | 5 7

Tredje veckan

3–9 april

32. Expressen, förstasidan, 3 april 2003.


33. Ensam med sin ångest

Dragbilden är stor och mörk (36,5x22,5). President Bush står med nedböjthuvud. Som betraktare av bilden drasens intresse omedelbart till det upplystaansiktet. Om presidenten stirrar i mar-ken eller blundar är oklart. Båda hand-lingarna är likvärdiga för att uttryckaden ångest han påstås ha och den orosom närmaste omgivningen känner. Bildoch rubrik bildar en gemensam utsaga.

Uppgifterna om presidentens hälsakommer enligt Olof Lundh från USAToday som menar att presidentenbefinner sig långt från det kontrollera-de ansikte som brukar visas på tv-skär-marna. Vad vi ser nu är en spänd, ång-estfylld och otålig ledare. En av de vän-

ner som han varit tillsammans medefter krigsutbrottet har upptäckt skill-naden i både ögon och röst. Don Evans,en annan nära vän, säger: ”Presidentenupplever att han är utvald av Gud attleda nationen i den här krisen. OchEvans tillägger: ”Han vet att han tarhistoriska beslut. Att be till Gud ofta ärett sätt att tackla ångesten för Bush.”

I en artikel under dragbilden skriverTerese Cristiansson som intervjuat psy-kologen Claes Wallenius att George WBushs pressade beteende kan få ödesdi-gra konsekvenser. ”Det leder sannolikttill att han blir en sämre beslutsfattare”menar Wallenius. På ett annat ställetillfogar han: ”Någonstans har presi-dent Bush troligen också börjat inse attde felbedömt läget.”


33. Expressen, 8–9, 3 april 2003.


34. Amerikas nya älskling

Dragbilden (30x25) som placerats i iscensättningens centrum är i sig när-mast obegriplig. Vi ser ett ansikte på enliggande ung människa i förgrundenoch anar någon person i bakgrunden.För övrigt är bilden otydbar. Den blirknappast tydligare genom rubrikenAmerikas nya älskling. Men den blirkänslosam och magisk. Den represente-rar trots allt något stort och generellt.

För mediekonsumenter som tagit delav krigshändelserna i Irak 24 mars äriscensättningen knappast ett frågeteckenutan ett utropstecken. Jessica Lynch

hörde till den underhållsbataljon somutsattes för ett bakhåll 23 mars och till-fångatogs vid Nasiriyah, 35 mil sydostom Bagdad. Fem av hennes kamratervisades upp i irakisk tv (iscensättning20–22 och 24) men hon saknades.Hennes far som framträdde i ameri-kansk tv var mycket orolig. Ingen visstevar hon fanns. Hon rapporterades baraförsvunnen. ”Amerikas nya älskling” äralltså hon och det framgår dessutom avunderrubriken t.v. om dragbilden: Jes-

sica, 19, landade i natt – så fritogs

hon. Och landningen skedde på enmilitärbas i Tyskland. Om denna lyckli-ga händelse, vars upplösning hela USA




kunde följa, rapporterar Olof Lundh tillExpressen från New York.

Det som fick CIA på spåret var atten amerikansk marinsoldat fått enhandskriven lapp från irakier. De berät-tade att en kvinnlig soldat låg skadadpå Saddam-sjukhuset i Nasiriyah. Lappen skickades vidare till CIA sombedömde den trovärdig och USA-generalen Tommy Franks gav order om ”Räddning menige Lynch”.

Samtidigt som marinkåren inleddeen skenmanöver i staden och belys-ningen slogs ut flög helikoptrar i skyddav mörkret in mot Saddam-sjukhuset.Trots beskjutning från irakiska kryp-skyttar lyckades en helikopter landa påsjukhusområdet och en kommando-styrka med elitsoldater kunde ta sig intill Jessica. På en bår fördes hon sedantillbaka till helikoptern som kunde gesig i väg med sitt byte. Olof Lundhberättar att Tommy Franks och hansnärmaste stab tillbakalutade kunde följahela operationen på grönflimrande bil-der i USA:s centralkommando i Qatar.Se vidare iscensättning 57.

Aftonbladet3 april

35. Så räddades Jessica

Aftonbladets iscensättning av Jessica-dramat skiljer sig inte särskilt mycketfrån Expressens (iscensättning 34).Båda tidningarna använder sammadragbild. Aftonbladets är mer beskureni överkant och man talar om att bildenkommer från amerikanska militärensvideo (FOTO: AP). I ingressen till Fre-drik Virtanens New York-rapport näm-ner man också att bilden visar huramerikanska kommandosoldater bär utkrigsfången Jessica Lynch från Saddam-sjukhuset i Nasiriyah.

En liten bild visar pappa Greg Lynchprata i telefon med Pentagon. När hanfick glädjebeskedet trodde han det varett aprilskämt men tillägger: ”Hon harförorsakat en hel del ståhej, den älskadelilla skitungen.”

Operationen beskrivs i USA som en”klassisk samarbetsoperation”. Den varnämligen sammansatt av elitsoldaterfrån Army Rangers, Navy SEALS,marinkåren och flygvapnet. Glädjenöver räddningsaktionen reduceradesemellertid av att kommandostyrkanhittade ett okänt antal döda kroppar i sjukhusets bårhus. Flera förmodadesvara amerikaner och nio stycken togsupp ur jorden och lastades in i helikop-tern. Se vidare iscensättning 57.



Svenska dagbladet4 april

USA kraschade diplomatin är rubrikenpå J.H.H Weilers artikel under Bränn-punkt på sidan 5. Weiler som är profes-sor i europeisk integrationsrätt vid New York University School of Law beskrivs av redaktionen som en av världens mest respekterade professorer i internationell rätt. Det påståendet skainte bestridas. Här är det dock intres-santare att peka på Weilers retoriskaegenskaper, hans förmåga att utnyttja

slagkraftiga metaforer, att ”tala i bilder”.Med klar anspelning på Vita huset kandet låta så här: ”Det finns ett engelsktordspråk. Only Fools Rush In (endastdårar rusar iväg). Vi leds av dårar.” Ellerså här: ”Det sägs ofta att Europa är enekonomisk maktfaktor, men en politiskpygmé; en handelsjätte, men en militärdvärg. Men den här gången snärjde deneuropeiska sköldpaddan den amerikan-ska haren.” Och så till slutraderna:”Endast dårar rusar iväg. Skjutgladacowboydårar. Och nu får alla, vänneroch fiender, betala priset.”


35. Aftonbladet, 12–13, 3 april 2003.


36. Snabb offensiv ger nya problem

Valet av huvudrubrik ovan är diskuta-belt, vilket även gör frågan om iscen-sättning diskutabel. Visserligen handlarhela uppslaget om pågående Irakkrigmen innehållet är knappast underord-nat en enda huvudrubrik. Den vita ochanspråkslösa rubriken Slaget om Bag-

dad är inlett är sannolikt bara avseddför den didaktiska grafiken.

Tabloidformatet har Svenska Dag-bladet gemensamt med Aftonbladetoch Expressen men olikheterna är destomer intressanta. Svenska Dagbladetnedlåter sig aldrig till exalterat tilltaleller bullrande rubriker. Vad som än

händer är man behärskad och cool. I den lilla spalten till höger Krigets

offer noterar man diskret att kriget hit-tills krävt 691 döda och 5 103 skadadeav Iraks civilbefolkning. För USA ärsiffrorna 55 döda och 12 saknade ochför Storbritannien 27 döda. En mycketliten bild visar en pappa i Bagdad somtar sin skadade dotter till ett sjukhusefter en bombattack. Det är konstatera-de fakta utan sentiment och det är deninställningen som präglar hela uppslaget.

Den didaktiska grafiken som bestårav ett fotografi från ett rökfyllt Bagdadoch en karta över Irak är sirligt mensamtidigt sakligt berättande. I rödapratbubblor får vi veta var det republi-


36. Svenska Dagbladet, 6–7, 4 april 2003.


kanska gardet förskansat sig och medormande blå pilar blir vi informeradeom var koalitionens trupper befinnersig och vilket slag av motstånd demöter vid platser som Karbala, Najafoch Kut innan de når fram till Bagdad.

Ett flygplan som hotfullt rusar frami nattmörkret mot oss utgör grafikensövre kantlinje. Från vingspetsarna nedmot kartan och mot ett attackerat Iraksom utformats som en lysande blå ovalsprider sig ett overkligt sken. Textenovanför planet säger: ”B-52, Bombplanmed fem mans besättning, opererar frånhög höjd. Kan lasta mer än 30 tonbomber.” När man väl granskat grafi-ken upptäcker man en koppling mellanden och artikeln längst t.v. Bagdads

flygplats anfölls. Ingressen till dennalyder nämligen: ”Amerikanska trupperanföll i går kväll den internationella flyg-platsen i Bagdad. Ett par timmar tidigarebröts strömmen i stora delar av staden.

Dagens Nyheter4 april

Dagens Nyheter ägnar denna dag fyrahelsidor åt Irakkriget, vilket är mycketmed tanke på att tidningens första del– där dessa sidor finns – fortfarandehar det stora formatet (56x40). Påsidan 5 informerar Dagens Nyheterskorrespondent Hans-Henrik Rönnowatt amerikanska styrkor tagit Bagdadsflygplats och Bengt Albons konstaterari sin analys: ”ingen västerländsk militärbedömare tror annat än att det är en

tidsfråga innan Bagdad faller och presi-dent Saddam Husseins regim störtats.”

Under Utblick på sid. 10 skriverMats Lundegård en viktig och informa-tiv artikel om Iraks moderna historiaIrak – ett påfund av britterna. Bak-grundsinformation av detta slag hartyvärr varit alltför sällsynt i medierna. Vi kan här följa landets utveckling från1920 när Nationernas förbund, NF,erkänner ockupationsmakten Storbritan-niens förvaltarskap över Irak, via Baath-partiets statskupp 1968 till mitten av1990-talet när Saddams två svärsönerHussein Kamel Majid och Saddam KamelMajid deserterar och avslöjar för FN:svapeninspektörer Iraks program förkemiska och biologiska vapen. Historienblir mer begriplig när man fått veta attdagens Irak är ett landområde som brit-terna skapade när det gamla osmanskaimperiet styckades sönder efter förstavärldskriget. Som Lundegård påpekar:”Kartritare och politiker från Londonoch Paris drog gränser som det passadeeuropeiska ambitioner. Människornasom bodde här kördes över fullständigt.”

37. Bagdadbor tvivlar på USA:s intåg

Som i Svenska Dagbladets iscensättning36 är även texterna på Dagens Nyhe-ters uppslag 6-7 obundna. De handlaralla om Irakkriget men är inte under-ordnade en enda huvudrubrik. Om viska tala om iscensättningar rör det sigegentligen om två: T.v. Bagdadbor

tvivlar på USA:s intåg och t.h. ”Bag-

dad kan falla före Basra”. Under dessa följer en mittremsa med en läges-beskrivning på krigets 15:e dag och tre




37. Dagens Nyheter, 6-7, 4 april 2003.


mindre artiklar: Powell vag om FN:s

roll, Fler osäkra om kriget är rätt ochSvenska fartyg nära krigsområdet.Av dessa får man veta att USA inte ärberett att släppa ansvaret för Irak tillFN eller någon annan efter kriget ochatt en överväldigande majoritet avsvenska kvinnor – åtta av tio – är mot-ståndare till kriget. Men även männensmotstånd håller på att minska visarDagens Nyheter/Temos nya mätningar.

Längst ned på uppslaget finns ytter-ligare en remsa KRIGET I KORTHET medett dussintal nyhetsuppgifter. I dessauppmärksammas t.ex. läsaren på attman i Newcastle protesterat mot BBCsom anses vara alltför Tony Blair-vänligt,att det spelats en fotbollsmatch mellansoldater från 42:a kommandot i brittiskaarmén och invånare i staden Khor azZubahir i södra Irak och att den arabis-ka satellit-tv-kanalen al-Jazira nu ocksåstoppats i Irak. Tidigare hindrades denfrån att besöka New York-börsen.

Uppslagets två dragbilder (t.v. FOTO:Julie Jacobson/AP och t.h. FOTO:EPA/Giles Penfound), är estetiskt tillta-lande men har inte mycket att göramed det Åsne Seierstad berättar om enmedelklassfamilj i Bagdad eller det MiaHolmgren redogör om Basra från sinposition i Kuwait. När det uppstårglapp mellan bild och text på det härviset spelar det ingen roll hur bra pro-dukterna är för sig. De lämnar ändåläsaren i sticket. Vart är den ensammeirakiske pojken på väg där han barfotaskyndar fram vid sidan av den ameri-kanska biltransporten? Fick han såltnågra cigaretter? Hur tar han sig hem?

På den andra bilden befinner vi oss intill en brittisk soldat i Basra somskjuter in (eller ut) i en värld beslöjadav rök och damm. ”Bagdad kan fallaföre Basra” står det ovanför bilden.Som betraktare av bilden undrar man: Kan en stad falla mer än dengjort här?

38. Saddam – fyra förstasidor

Fastän få visste om Saddam Husseinvar död eller levande kretsade det mestai nyhetsväg kring hans person ochfamilj. Ju längre kriget pågick, destomer uppmärksammad blev han. Fyraförstasidor från Expressen och Afton-bladet 2–5 april 2003 får här utgöraexempel på hur spekulationer och alle-handa gissningar kunde grassera underbara några få dagar. Endast Aftonbla-dets CIRKUS SADDAM från 5 april skakommenteras. Kriget är nu på sin 15:edag och Saddam Hussein dök heltoväntat upp på Bagdads gator och mot-tog folkets hyllningar. Det kan varaDiktatorns sista show? som en avrubrikerna inuti tidningen antyder. Fredrik Virtanen skriver där att Irakspresident skrattade hjärtligt och generatnär folk närmade sig honom och villeta på honom. När han lyfte upp ettbarn i sin famn ropade de: ”Med vårtblod och våra själar ska vi befria dig!”

En talesman för Vita huset som Virtanen talat med menar att de tv-bilder som al-Jazira förmedlat om händelsen inte bekräftar Saddam Husseins status. Man finner det dess-utom ointressant. Regimens dagar ärändå räknade.



Wolfgang Hansson som kommente-rar Saddams framträdande i Bagdad ien artikel bredvid Virtanens skriver atthändelsen kan vara ett sista desperat

ryck från en döende regim. Uppträdan-det luktar teaterföreställning. ”Kanskevar det Saddam, men det kan lika gär-na ha varit en av hans dubbelgångare.”


38. Expressen, 2 och 4 april 2003. Aftonbladet, 4 och 5 april 2003.


Aftonbladet6 april

På uppslag 6–7: 1 000 dog i striderna

rapporterar Kim Rieseth och fotografHarald Henden från Bagdad där blodi-ga strider pågår för fullt. 1 000 irakierkan ha dödats.

Från Amman på sid. 9 konstaterarWolfgang Hansson att krigslyckan vänttill amerikanernas fördel. Men förvir-ringen är ändå stor. Amerikanska trup-per tar sig nu utan större möda in iBagdad. Enligt förhandsprognosernaskulle Basra falla direkt. Den verkligastriden skulle stå om Bagdad. Det före-faller bli tvärtom. Basra har inte fallitefter drygt två veckors krig.

39. Deras val: medicin – eller

vatten

Som mediekonsument bombarderas vidagligen med schablonmässiga iscensätt-ningar. Bild och text skildrar inte verklig-heten utan fungerar snarare som ridåerframför den. Faran är att ridån kommeratt representera verkligheten. De fascina-tioner vi möter i medierna förväxlas medverkligheten. Medierna blir lika medverkligheten. Detta är givetvis den mestraffinerade formen av propaganda.

Då och då kan det sticka till, manser igenom ridån och upptäcker verk-ligheten. Åtminstone tror man det.Mattias Carlssons bilder från UmmQasr i södra Irak besitter den förmåganatt ”se förbi”. Speciellt den övre bildeni iscensättningen: med den sjuka flick-




an Noor som ligger i en säng mellansina systrar Nadar och Seined. Det ärkompositionen – till vilken hör skug-gorna, rumsskildringen, färgerna,kroppsställningarna, förhållandet mel-lan de fyra personerna och deras blickar– som gör denna bild både vacker ochgripande. Men bilderna behöver ocksåPeter Kadhammars text. Vi behöverkänna till bakgrunden, förhållandetmellan bensin, oljerör, dricksvatten ochtrasiga vattenledningar.

Till höger om iscensättningen pre-senterar tidningen, som enda svenskpublikation, en mindre artikel av denamerikanske veteranreporten PeterArnett. För tillfället befinner sig Arnetti Bagdad och rapporterar för den brit-tiska tidningen Daily Mirror som öppetkritiserat Tony Blair för hans deltagan-de i kriget. Arnett blev världsberömdnär han arbetade för CNN under Gulfkriget i början på 90-talet. Heltnyligen fick han sparken från ameri-kanska tv-bolaget NBC. Anledningensägs vara att han antytt att USA:s krigs-strategi är misslyckad. På en bild ser vi Peter Arnett vid en Saddamstaty iBagdad. Artikeln bygger på en intervjumed en familj O’Run, Salman och Leila, som Arnett känt i nästan tio år:”Salman och Leila säger till mig att debeundrar Saddam Hussein och intetänker lämna Irak, vad som än händer.De säger till mig att de är beredda attoffra sina barn för sin ledare. För engudfruktig muslim är en framtid kon-trollerad av kristna, icke arabisktalandehärskare helt enkelt bortom all fatt-ning.”

Aftonbladet7 april

Mindre notiser av alla slag får nu vikaför den helt dominanta rubriken USA

INTOG SADDAMS PALATS I DAG. Medtilläggstexten: Aftonbladets UrbanHamid direkt från striderna i Bagdad.

Iscensättningen (8-9) har rubriceratsmed Hamids ord ”– Jag ser hur

soldater flyr” och han fortsätter i enunderrubrik: ”Jag tror inte att amerika-nerna kommer att vinna en lätt seger.”Wolfgang Hansson förefaller vara någotsäkrare när han säger: ”Ingen tvivlarlängre på att Saddam-regimen faller.Frågan är bara hur lång tid det tar.” Av Olle Castelius får vi veta att AliHussan al-Majid, i västmedier även kallad Kemi-Ali, dödats i bombattackutanför sitt hus i Basra. Mest känd blevhan för gasbombningen i den kurdiskastaden Halabja 1988 som sägs ha kostatcirka 5 000 människor livet.

40. USA tog palatset

Dragbilden (25x29) täcker nästan helahögersidan. På den vänstra finns enmindre bild och en grafik med kartaöver centrala Bagdad. I en infälld tex-truta på kartan citeras kapten ChrisCarter som säger: ”Jag tror ta mig fanatt staden är vår.” Enligt amerikanskamarinkåren bestod huvudstyrkan av 70 stridsvagnar och 60 stridsfordon.

Dragbildens text berättar om irakis-ka soldater på flykt vid palatset längsTigris flodbankar. Joachim Kerpner stårför texten på vänstersidan. Han förtäl-



jer att Iraks informationsministerMohammed Saaid Kadhum al-Sahafstått på en av stadens gator och hålliten presskonferens fem timmar efter denamerikanska inbrytningen med strids-vagnar. Enligt honom finns det intenågra amerikanska trupper i staden.

Aftonbladet8 april

Aftonbladet förefaller satsa mer ännågon annan svensk tidning på Irakkri-get. Visserligen rensas i dag inte första-sidan lika ren från icke-krigsnyhetersom tidigare. Man avstår inte från atttala om att man är Nordens största

dagstidning, att Frölunda tog ishockey-guld och att ett nytt piller minskargodissug, men man erbjuder ”BILD-

EXTRA” och poängterar ordentligt attman lyckats ta sig in i Saddams palats.På förstasidan likväl som inuti tidning-en visas bilder på de utsända journalis-terna Kim Riseth och Harald Hendensom följt USA:s tredje infanteridivisionunder hela framryckningen från grän-sen vid Kuwait till Bagdad.

I Basra har Peter Kadhammar ochMattias Carlsson fått en motsvarandefunktion. Även de upplever en stadsom faller. På väg in mot centrum serde dödsoffer och möter plundrare, somockså tar sig in i ett Saddampalats. Dethindras dock från plundring av brittis-ka soldater.




41. En dusch – hos Saddam

Iscensättningen uttrycks i första handgenom de sex bilderna: en dragbild(28x22,5) i mitten, tre mindre bilder t.v. och två t.h. Dragbilden fång-ar omedelbart vår blick. Inte bara föratt den är störst och placerats centralt i en symmetrisk komposition. Inne-hållet i den förankras och accentuerasgenom huvudrubriken.

Bortsett från dragbilden som skavara den muntra cloun, bravurbilden,är det de mindre bilderna som i serie-form står för berättandet och tidsfölj-den. De tre staplade bilderna t.v. – somska läsas uppifrån och ned – står förberättelsens inledning: Soldaterna kom-mer in på palatsområdet, fortskrider tillporten, in till Saddams säng, tar en

dusch i bubbelpoolen, tar ett avkopp-lande bloss i salongen och avslutar medatt kolla in gulddekorer och värdefullainredningsdetaljer.

Det är svårt att tänka att samma soldater skulle betett sig på dettarespektlösa sätt om det handlat om västerländska palats, ovanligt är det juinte att även dessa skapats av diktaturereller andra odemokratiska statsskick. I Bagdad 2003 däremot är det accepta-belt – till och med prisvärt. Journalis-ters skyldighet är att berätta om allt.Men händelser och iscensättningar avdet här slaget skulle förmodligen aldrigägt rum utan närvaro av inbäddadereportrar. Som redan nämnts skyddadessamme diktators palats i Basra sammadag av brittiska soldater.




Expressen8 april

Fjorton sidor inklusive förstasidanhandlar om Irakkriget. På ledarsidanoroas man för framtiden: ”... för attUSA ska få publiken med sig i dettahistoriska scenframträdande i arabvärl-dens mitt krävs att Vita huset inser hurlångt inne applåderna sitter. Misstronmot USA har förmodligen aldrig varitstarkare än nu”.

Fyra iscensättningar ska nämnas:”SADDAM ÄR DÖD” (8–9), ”VI ÄGER

BAGDAD”, SADDAMS HOVNARR och STAL

MJÖL – TORTERAD. Två av dessa skakommenteras;

42. ”SADDAM ÄR DÖD”

Inte bara Saddam utan också sönernaUday och Qusay antas döda. De dog ien våldsam bombattack i natt. Uppgif-ten kommer enligt Olof Lundh frånCIA-källor och förmedlades till fleraamerikanska tv-kanaler.

Dragbilden (21x28) visar en sönder-bombad interiör från Saddam Husseinspalats i Bagdad. Sannolikt har bildendock inte något att göra med nattensbombattack mot en av Saddams bunkrarsom ligger mitt i civil bebyggelse. Vidtretiden på natten gick amerikanskabombplan till anfall med fyra eller fembomber. Regeringskällor uppgav förNBC och Fox att man denna gång san-




nolikt lyckats med sitt uppsåt att få slutbåde på Saddam Hussein och hans söner.

Lundh skriver att en arabisk tv-kanalvisat bilder på attacken. Man bryddesig inte om att det fanns civil bebyggel-se i närheten. Källor som NBC tillfrå-gat nämnde att det endast blev storakratrar kvar.

På iscensättningens högra sida finnsen didaktisk grafik som beskriver Sad-dams atombunker med vardagsrum,sovrum, bubbelpool, lekrum för barn,kommandocentral etc. En mycket litenkarta över centrala Bagdad visar ocksåvar bunkern är belägen vid Tigris. Mestintressant är annars beskrivningen avBunker Buster den typ av bomb somanvändes vid attacken.

Första gången bomben testades var2001 i Afghanistan för att driva binLadin ur dennes gömställen. Bombenavfyras från stridsflygplan och styrs medhjälp av ett lasersikte. När den träffar en tunnelmynning utlöses en mindresprängladdning som frigör en lättflyk-tig, högexplosiv vätska som tränger in i bunkern och bildar gasmoln.

En andra explosion antänder gas-molnet och utlöser ännu en explosionsom sänder en våldsam tryckvåg genombunkern.

43. SADDAMS HOVNARR

Expressen framställer Iraks informa-tionsminister Mohammed Saaid Kadhumal-Sahaf som ”Saddam Husseins hov-




narr”. Och nog förefaller han märklignär vi ser honom i tv stå på Bagdadsgator och gång på gång bedyra att Irakvinner kriget. Den 5 april, för tre dagarsedan, uttryckte han sig så här: ”Vi slak-tade deras styrkor. Vi har besegrat dem.Faktum är att vi har krossat dem. Vi hartagit tillbaka flygplatsen.” Så sent somden 7 april när amerikanerna uppenbar-ligen finns mitt inne i Bagdads cen-trum: ”Det är deras sjuka hjärnor somfår dem att tro detta... De har tagit bil-der från inrikeshallen i flygplatsen ochhävdar att det är Saddams palats.”

Aftonbladet har också en artikel omMohammed Saaid Kadhum al-Sahafdenna dag. I den beskrivs han av Fre-

drik Virtanen som en glad prick menockså en modig karl. Han lär bl.a. hasagt till Saddams blodtörstige son Udayatt han är olämplig som ledare samtstängt av hans tidningar under någraveckor när han fick uppdraget sominformationsminister.

Mohammed Saaid Kadhumal-Sahafsom är 63 år är utbildad i engelsk litte-ratur vid universitetet i Bagdad. Hanvar irakisk tv-chef 1968 och har haftdiplomatiska uppdrag i Indien, Italienoch FN. Han har även varit diplomat i Sverige på 1980-talet. Medlem avBaathpartiet är han sedan slutet av1950-talet.




Dagens Nyheter10 april

Av rubriker att döma är det ett ambiva-lent Dagens Nyheter som presenterargårdagens sammanbrott i Bagdad. SAD-

DAMS VÄLDE HAR FALLIT står överst påförstasidan samtidigt som varnandefingrar höjs på bl.a. ledarplats: ”AttIraks armé är besegrad betyder inte attkriget är vunnet.” Men också på sidan8: KAOSET KAN LEDA TILL FLYKTINGKA-

TASTROF. Någon större optimismutstrålar heller inte de båda utrikesmi-nistrarnas, Greklands Giorgios Papan-dreos och svenska Anna Lindh, gemen-samma utspel: ”Så undviker vi nytt

Irak” på DN debatt. De menar att EUmåste arbeta för en ny strategi därmassförstörelsevapen kan förhindras på annat sätt än att tillgripa våld.

44. SADDAMS VÄLDE HAR FALLIT

Dragbilden (28x29) dominerar sidan.Man ser tre män som med tunga släg-gor och våldsam kraft angriper huvudetpå en nedriven staty i Bagdad. Av enmindre bildsammanställning t.v. om

Dagarna efter 10 april ...

44. Dagens Nyheter, förstasidan,

10 april 2003.


d a g a r n a e f t e r 1 0 a p r i l | 7 5

dragbilden finns bakgrunden till hän-delsen. Det är den stora Saddamstatynpå Paradistorget som håller på att stym-pas och vandaliseras.

I texten under diptyken berättar tid-ningens medarbetare, Åsne Seierstad,om sina första intryck i Bagdad sedanhon kunde vandra helt fritt: ”Mångairakier är glada och rena glädjescenerutspelades när amerikanerna hylladessom befriare --- Andra irakier är intelika glada. De gick förbi, skakade påhuvudet och sade att de inte ville bliockuperade av amerikanerna.”

45. Jubel, kaos och plundring

i Bagdad

Sidan 5 har förutom bilden (33x25) tvåartiklar. En av Bengt Albons och en avNils Palmgren. I den senare säger Palm-gren att Saddamstatyns fall kunde skå-

das i direktsändning runt hela världen.Det började med att irakierna försökteslå sönder marmorsockeln med en släg-ga på Paradistorget. Ett rep som lagtsrunt halsen på statyn brast när manförsökte fälla den. Det gick bättre nären amerikansk pansarvagn kom tillassistans. Halvliggande i luften kastadeirakierna skor mot den vilket är enmycket grov förolämpning, När den såföll till marken med ett dån jublade ira-kierna och började dansa och hoppa påden. ”Kvar på marmorsockeln stod barafötterna kvar”, kommenterar Palmgren.

Som tidningsläsare upplever manonekligen viss skepsis när man läserPalmgrens berättelse och samtidigt tit-tar på dragbilden. Statyn revs ned påParadistorget medan bilden (FOTO:Karim Sahib/EPA) är från Karadagatanett stycke därifrån. Men ändå! På bil-den syns endast två karlar hälsa ameri-kanerna välkomna genom att vinkamed sina avtagna skjortor. Det finnstrots allt en hel del människor på stan,som tittar på de amerikanska tanksen.Hur många var närvarande på Paradis-torget? Jämför Sören Sommelius analysi Aftonbladet 25 april, iscensättning 55USA:s tv-show i Bagdad.

Aftonbladet10 april

Aftonbladet den 10 april handlar omden fortsatta jakten på Saddam, hansflykttunnlar under sitt palats i födelse-staden Tirkit, om plundring och staty-rivningar i Bagdad. Bilden med de två

45. Dagens Nyheter, 5, 10 april 2003.


skjortvinkande irakierna från morgo-nens Dagens Nyheter är också med här.Den är till och med större (37x31) ochuppladdad med en huvudrubrik somlyder ”Välkomna till Bagdad!”. Enmindre rubrik bygger vidare på sammaretorik: Folkmassor jublade när USA:s

soldater gick in i huvudstaden. Ochbildtexten vill inte vara sämre: ”I gårkantades vägarna av civila Bagdadborsom hälsade amerikanerna som befriare– nu är diktaturen slut.”

46. ”Här finns Saddam”

Aftonbladets Leif Kasvi har lyckats fåkontakt med Saddam Husseins f.d.kanslichef Haitham Rashid Wihab somflydde från Irak för tio år sedan och nubor i London. Wihab är helt säker påsin sak: ”Saddam gömmer sig i hemsta-

den Tikrit. Det har mina kontakterberättat för mig.”

På dragbilden (31x23,5) ser vi Hait-ham Rashid Wihab intervjuas av LeifKasvi. Bilden t.v. är en flygbild på Sad-dams palats i Tikrit. Under byggnadenska finnas ett gigantiskt system avtunnlar och bunkrar.

47. Här faller Saddam

På krigets 21:a dag rivs Saddamstatyn påParadistorget. Urban Hamid har setthändelsen och berättar hur man förstreste en stege och lade en snara om hal-sen på Hussein. ”Det fanns mycket sym-bolik i den handlingen”, tillägger han.

Personligen uppfattar jag hela skulp-turen symbolisk och speciellt den höjdaarmen med öppen hand. Aristotelesbeskrev handen som ”redskapens red-


46. Aftobladet, 6–7, 10 april 2003.


skap” och Quintilianus menade atthänderna kunde tala. Händer symboli-serar ofta makt, styrka och välsignelse.Guds hand brukar beskrivas som dengudomliga kraften, den kraft som kanbeskydda, skapa rättvisa och förmedlasned till människan. Vad skulptören avSaddamstatyn hade för intentioner ellerinstruktioner känner inte jag till. Detskulle emellertid inte förvåna mig omnågot av vad som antytts ovan stäm-mer. Hur som helst, det kan ligganågot auktoritärt i den till synes fredli-ga gesten men knappast något som stårför krig eller våld. I det fallet är deninte jämförbar med nazisternas ellerfascisternas aggressiva och provokativahonnörer.

Dragbilden (35x31) som försettsmed siffran 6 är slutet på en bildberät-

telse som börjar med bild 1. överst t.v.och forsätter vertikalt ned mot bild 5.Allt verkar välarrangerat och publikenbefinner sig på betryggat avstånd, sompå en boxningsmatch. På dragbildenser vi att Saddam fått ett hål i huvudetmen ännu är inte detta separerat frånkroppen. På bild 1 har amerikanskasoldater ställt upp en stege och man harförsett Saddam med stjärnbaneret.Svenska Dagbladet berättar i en liknan-de bildserie (sid. 6) samma dag att sol-dater ställde en pansarvagn utrustadmed en stor vinsch till förfogande.Normalt används vinschar av detta slagtill att dra upp fordon ur gropar ochdiken. Här kom den utmärkt till pass.Det som är ovanligt med händelsen äratt en kvinna medverkar och spelar enframträdande roll.


47. Aftonbladet, 12-13. 10 april 2003.


Expressen 10 april

På sidan 12 analyserar den brittiskekrigshistorikern John Keegan SaddamHusseins insats. Enligt Keegan gjordeSaddam allt fel. Han var en usel mili-tärstrateg. Hans krigsplan måste sessom en av de sämsta som satts i verket.Vad som är sant, konstaterar Keegan, är”att det knappast förekommit någotavbrott alls i koalitionens obehindradeframryckning”.

Annars handlar tidningen i huvud-sak om den störtade Saddamstatyn påParadistorget. Nio bilder beskriver hän-delsen och till detta kommer en bildse-rie rubricerad HISTORIEN GÅR IGEN

(8–9) som beskriver andra tyrannersom krossats; bl. a, i samband medUngernupproret 1956, Berlinmurensfall 1889, Nicolae Ceausescus avrätt-ning samma år.

48. SLUTET

Iscensättningen på förstasidan somsträngt taget bara består av dragbild(25x22,5) och ordet SLUTET kan i denhär studien ses som en fortsättning påden bildberättelse Aftonbladet publice-rar samma dag (iscensättning 47, sid76). Efter det att huvudet separeratsfrån kroppen dras det runt på stan.Under bilden står: ”SADDAMS HUVUD

RULLAR genom gatorna i Bagdad.Jublande folkmassor firade – och håna-de symbolen för 35 års förtryck.”

Aftonbladet12 april

Peter Kadhammar berättade redan igårdagens tidning om sin bilresa frånKuwait till Bagdad tillsammans medMattias Carlsson. I den rapportenpåminde han också om det som hanoch miljontals tittare sett på tv, hurSaddamstatyn störtats och skändats.Vid framkomsten till Bagdad får hanen tankeställare: Var finns de jublandebefriade folkmassorna? Gatorna ärmärkligt tomma.

I dagens tidning ser Kadhammaroch Carlsson hur Bagdad plundras. En uppgiven möbelhandlare, Alnaggar


48. Expressen, förstasidan, 10 april 2003.


Wisam, har helt gett upp. Han bara sit-ter i en soffa och ser på medan plun-drare tar vad de vill ha ur hans finabutik. På en bild ser vi vad som verkarvara en helt vanlig kvinna med godekonomi bära på något hon tagit iAlnaggars affär. På frågan från Kad-hammar varför hon gör så, svarar honatt hon förstår att ägaren är ledsen,”Men alla gör så här”.

49. Bush spelar högt i kriget

Dragbilden (44x25) består av 52 bilderpå korten i en kortlek. Korten förestäl-ler Iraks mest jagade och efterspanademän och någon enstaka kvinna. Sad-

dam är spader ess. Hans två söner,Uday och Qusay, är ruter respektiveklöver ess. Izzat Ibrahim al-Dourt, viceordförande i Saddams krigsråd, är klö-ver kung osv. Något förvånande är attTariq Aziz, regimens vice premiärminis-ter, bara är spader åtta. Den märkligeoch numera välkände informations-ministern Mohammed Saaid Kadhum al-Sahhaf har inte fått någon plats alls i kortleken.

Som framgår av en underrubrik ärdet USA som producerat korten. Tan-ken är att den ska delas ut till koalitio-nens soldater så att de vet vilka i denirakiska regimen som är ”most wanted”.




Svenska dagbladet12 april

Svenska Dagbladet informerar ocksåsina läsare om den nya kortleken i jak-ten på Saddamregimen. På sidan 8finns en bild på den amerikanske gene-ralen Vincent Brooks som visar uppklöver ess, Saddams son Qusay. Vidarefinns det artiklar om den anarki sområder i Bagdad och att nästa steg i kri-

get är en attack mot Tikrit. En notisförtäljer också att ”Bödeln från Bag-dad”, Saddams halvbror Bazran al-Tikriti, dödats i ett amerikanskt bom-banfall väster om Bagdad. FörfattarenChrister Sturmark skriver en artikelunder Brännpunkt som rubricerats USA

slåss mot det onda. Hans huvudtes äratt George W Bush känner sig utvaldav Gud och ser det som sin stora funk-tion att kämpa mot ondskan i världen.Sturmark säger bl.a: ”Den kristna fun-damentalismen är dessvärre på fram-marsch igen i USA. Längre fram påpe-kar han konsekvenserna av dennautveckling: ”Den kristna fundamenta-lismen i USA har länge präglat landetsinrikespolitik. Nu börjar vi se allt tydli-gare tecken på att utrikespolitiken styrsav dessa krafter…”

50. Oskyldiga i skottlinjen

Dragbilden (19x15) är omöjlig att förbigå. Man möter sorgen visuellt, i ansiktsuttryck och kroppsspråk, mensamtidigt ljudmässigt i via de förtvivladeskriken och snyftningarna. Bildtextenger bakgrunden: ”14-årige ImadMohammed, hans pappa och ytterliga-re en släkting sköts enligt uppgift ihjälav amerikanska marinkårssoldater iBagdad när de passerade en byggnadkontrollerad av soldaterna. När släk-tingar bogserade hem bilen med de treliken, fick familjen veta vad som hänt.”Bilden av helt otröstliga och oskyldigaoffer för tankarna till Picassos målningGuernica från 1937.


50. Svenska Dagbladet, förstasidan,

12 april 2003.


Aftonbladet14 april

Kriget är inte helt slut. Saddams födel-sestad Tikrit har ännu inte givit upp.Spader 5 i kortleken – Saddams halv-bror Watban Ibrahim Hasan al-Tikriti –har tillfångatagits när han var på väg tillSyrien. Arabvärldens ledande tv-kanalal-Jazira har i programmet Bakom hän-delserna tagit upp de konspirationsteori-er som florerar i arabvärlden efter Bag-dads fall. Är det förräderi? Blev ledandemutade? Har Saddam lurat oss? al-Jazirasom ställt frågorna kommenterar dempå följande sätt: ”Natten då Bagdad föllfanns det endast två amerikanska tanksvid Al Sanaks bro över Tigris och heltplötsligt strömmade de amerikanska

soldaterna, många utan skyddshjälmar, in på Bagdads gator.”

Det som i dagens Aftonblad når denstora publiken är Peter Kadhammaroch Mattias Carlsson som rapporterarfrån Saddams dödsrum.

51. Saddams dödsrum

Iscensättning 51 introduceras på förstasidan med rubriken SADDAMS

DÖDSKAMMARE och en dragbild somföreställer avrättningsrummet i AbuGhraib-fängelset. T.h. informeras läsaren med texten: ”Aftonbladet inne i Bagdads skräckfängelse.”

Dragbilden (45x30) till iscensätt-ningen Saddams dödsrum avbildarsamma avrättningskammare men medden skillnaden att vi här ser hela rum-met med dubbla falluckor och nedhäng-




ande hängsnaror. Mellan falluckornafinns ett fyrkantigt podium med tvåspakar med vilka bödeln kunde verk-ställa avrättningarna. Texten under bil-der lyder: SLUTET. Här mötte hundra-tals av Saddam Husseins fiender sittöde. Så sent som i oktober förra åretavrättades 23 regimkritiker här i AbuGhraib-fängelsets avrättningskammare.Bödelns rep hänger fortfarande kvaröver schavottens öppna falluckor.”Samtidigt som Mattias Carlssons bildskildrar ett rum besudlat av historiensvåld och grymhet fascineras vi av ettkatedralliknande motljus.

Expressen 16 april

På ledarsidan framträder tidningensmellanösterreporter Anna Dahlberg.Rubriken är Vägen till Damaskus ochämnet är Syriens roll efter Bagdads falloch landets president Bashar Assad. Förvissa har krigets snöpliga slut resulterati ett nytt tänkande. För andra sviderförlusterna som salt i såren, säger hon.Hon menar att de amerikanska soldaterinte endast trampat på Bagdads gatorutan även på den arabiska självkänslan:”... för dessa besvikna själar framstår nuSyriens unge president Bashar Assadsom den självklare hjälten. Han är denende arabledare som öppet har vågattrotsa USA i kriget. I ett hav av ynkryg-gar ställer han sig upp och konfronterarvärldens supermakt.”

52. BAGDAD – BOB TOG SITT LIV

Iscensättningen är tudelad, vilket kanbero på att nyhetsflödet från Mellanös-tern håller på att ebba ut. Det sommotiverar oss att tala om en iscensätt-ning och inte två är huvudrubrikensom går över hela uppslaget. Huvudny-heten på vänstersidan handlar om denirakiske informationsministernMohammed Saaid Kadhum al-Sahaf –här kallad Bagdad-Bob – som nu påståsha hängt sig i en av Bagdads förorter.Uppgifterna kommer enligt Expressenskorrespondent Kassem Hamadé frånden iranska tidningen al-Weefak somciterat vittnen som nyligen varit i Irak.

Kassem Hamadé berättar om enleende Bagdad-Bob som på sin sistapresskonferens stod framför hotellPalestine, iklädd i sin välkända svartabasker och med silverfärgad pistol i höl-stret. ”Allt är under kontroll”, förklara-de han. ”Åsnefölen och blodiglarna(britter och amerikaner), har börjat talivet av sig vid Bagdads portar. Vårastyrkor attackerar dem utan nåd.” Efteratt ha kallat FN för ”ett horhus” hopparhan med sina livvakter in i sin bil ochförsvinner för gott. Sedan dess har mil-joner tv-tittare saknat honom i rutan.

På högersidan finns en karta överSyrien kompletterad med faktarutor. Avkartan kan vi bl.a. avläsa var det finnsolja, kemiska fabriker, missilbaser ochmisstänkta nervgasfabriker. Och av fak-tarutorna får vi information om landetshistoriska utveckling, statsskick, yt- ochbefolkningsstorlek. Av 17, 2 miljonersyrier är 89 procent muslimer och 10procent kristna.



I en text under beskrivs Syrien somen hårdför militärdiktatur och tänkbartmål för USA. Orsaken sammanfattas ifem punkter: Gömmer kemvapen, Hyserterrorgrupper, Skyddar Saddam, Göm-mer irakiska vapen och Skickade trupper(syriska frivilliga till Irakkriget).

Längre ned på samma sida skriverChristian Holmén under rubriken ... och nu kan diktatorn i Syrien stå

på tur. Vid sidan av en liten bild påSyriens president Bashar Assad finns eningress till Holméns artikel: ”Först Bag-dad. Nu... Damaskus? Timme för tim-me ökar USA och Storbritannien trycketpå Syrien. – Syrien är en terroriststat,säger Vita husets talesman Ari Fleischer.”

Och så allra längst ned den numerasedvanliga notisen i tidningen: Läs,

lyssna och titta – kritiskt.

Aftonbladet19 april

På påskafton, tio dagar efter att USAintagit Bagdad, möter oss nyheten attSaddam Hussein lever. Tydligen klaradehan sig undan den enorma bombattackUSA satte in mot den restaurang ochbunker han och hans söner Uday ochQusay befann sig i den 7 april (Iscen-sättning 42, sid 71) Saddam är död.Uppgifterna kommer från den arabiskatv-kanalen Abu Dhabi. På bilderna sompåstås vara tagna 9 april står Saddammed höjd arm och vinkar till jublandefolkmassor på en gata i Bagdad. Ett avhans budskap är: ”Angripare blir alltidbesegrade!”


52. Expressen, 12–13, 16 april 2003.



Aftonbladet använder både löpsedel,förstasida och uppslag 6–7 för attberätta om den stora nyheten.

53. SADDAM ÖVERLEVDE BOMBERNA

Löpsedelns huvudrubrik SADDAM

ÖVERLEVDE BOMBERNA inleds medorden: Bildbeviset från arabisk tv: Detkan tolkas mer som en reservation änen nödvändig källhänvisning. På bildensom brutits in i rubrikens text ser vi

den irakiske diktatorn höja armen ochvinka med samma stela gest som fannspå den nedrivna statyn vid Paradistor-get. Löpsedelns bild återfinns somdragbild i iscensättningen på uppslag6–7 men är inte lika hårt beskuren.Man ser mer av den omgivande miljön.Innehållet i huvudrubriken är i stortsett samma: Nya tv-bilder; Saddam

lever. Vid sidan av bilden rapporterarFredrik Virtanen från New York attUSA tonar ned betydelsen av nyheten.Underrättelsekällor ställer sig skeptiska.En av de säkerhetspolitiska experterna,Kenneth Pollack, är emellertid avannan åsikt: ”Så länge Saddam Husseinfinns kvar kommer inte USA att varaklara med kriget.”

Aftonbladet25 april

På kultursidan lovordar GunnarAndersson Hama Dostans roman Enplats i Paradiset. Att boktiteln inte sökertäcka allt om innehållet förstår manredan när man tar del av rubrik ochingress: Han flydde från Saddams

helvete ...till en mardröm i Sverige.Den stora nyheten denna dag är att

Iraks förre utrikesminister Tareq Azizöverlämnat sig till amerikanska special-trupper i Bagdad. Under Debatt påsidorna 30–31 tar författaren till Medi-ernas krig i forna Jugoslavien, Sören Som-melius, upp nyhetsrapporteringen kringhändelserna på Paradistorget när Sad-damstatyn revs ned.

53. Aftonbladet, löpsedel, 19 april 2003.


54. Aziz gav upp – i Bagdad

Dragbilden (31x26) visar en närbild påTareq Aziz. Av Johan Edgars text t.h.Tolv redan ute ur leken framgår attAziz uppfattas som den hittills störstafångsten av de utpekade Saddaman-hängarna i kortleken. I en liten bild t.v.om dragbilden syns en jublande GeorgeW Bush som sätter tummen i luftenefter att fått veta att Aziz överlämnatsig självmant. I samma spalt berättarMagnus Sundholm från Los Angelesom Aziz sista framträdande 19 mars.Aziz stod inför kameror i Bagdad ochlovade att han hellre skulle dö i strid ängå i exil eller låta sig tas tillfånga. Tri-umferande visade han upp sitt handeld-vapen och tillade: ”Jag bär min pistolför att visa att jag kommer att kämpa

mot angriparna.” Sundholms avslutan-de kommentar lyder: ”I går höll Iraksförre utrikesminister Tareq Aziz baraupp vit flagg.”

55. USA:s tv-show i Bagdad

Iscensättningen USA:s tv-show i Bag-

dad på sid. 30–31 i Aftonbladet 25april är ingen nyhet i vanlig mening.Det är en metanyhet, dvs. en nyhet omen nyhet. Av den anledningen placerasden heller inte på nyhetssidor utan pådebattplats.

Dragbilden (23,5x18,5) föreställerParadistorget i Bagdad 9 april 2003.Med en röd ring har redaktionenutmärkt positionen för Saddamstatynoch med tre röda pilar har man marke-rat strategiska platser för poserandeamerikanska stridsvagnar. T.v. om drag-




bilden finns två bilder som skildrar oli-ka situationer i samband med statyriv-ningen. Längst ned har iscensättningenockså kompletterats med några histo-riskt välkända exempel på bildmanipu-lering. Iscensättningens huvudfrågaföreligger emellertid i dragbilden ochden som tagit fram och uppmärksam-mat den är Sören Sommelius, författa-ren bakom artikeln.

Vad hände egentligen på Paradistor-get? Jublade massorna över SaddamHusseins fall? Eller var det bara någrainhyrda irakier, världspressen och ame-rikanska soldater? Frågorna ställs avredaktionen och besvaras av Sommeliussom menar att det ligger nära till handsatt tala om ”reality-tv”, dvs. iscensatthändelse framför tv-kamerorna där fåifrågasatte vad de såg.

Sommelius hävdar att torget varavspärrat av amerikanska stridsvagnar.Det framgår av bilder tagna från detnärliggande journalisthotellet Palestine.Några bilder från Reuters, som IFC(Information Clearing House) lagt utpå nätet, ger överblick. Torget saknar i stort sett folk. IFC beräknar antalettill 200 personer. Huvudparten bestårav amerikanska marinkårssoldater, jour-nalister och tv-fotografer. Endast ettmindre antal är irakier.

Sommelius tvivlar också på att iraki-erna kommit till platsen spontant, medtanke på att det ännu fanns krypskyttaroch attentatsmän i omgivningarna.Betydligt troligare är ”att det hela varett stycke kvalificerad medieteateriscensatt av amerikansk militär – ochvärlden lät sig bedragas”.




Expressen 29 april

56. ”Han flyr till Sydamerika”

Dragbilden (26x27) skildrar en grill-fest. Innehållet består av två handlingarsom utspelas i två djupplan: förgrundoch mellangrund. I förgrunden ärhuvudpersonerna Saddam Hussein ochhans hustru Sajida. De sitter framför engrill. Saddam har ett grillspett i varjehand. Det ena är hans eget. Det andraär förmodligen Sajidas. Intensivt gran-skar hon en köttbit som hon tänkerföra till munnen. T.h. om Sajida sitteren liten flicka, ett barnbarn (!?).

I mellangrunden utspelas den andrahandlingen. Vi kan här räkna till åtta

personer som är livligt indragna i samtal.Av bildtexten får vi veta att tre av demär Saddams och Sajidas döttrar Raghad,Rana och Hala. T.v. finns ytterligare envuxen kvinna. Alla förefaller glada ochuppspelta. Det är familjefest vid grillen iträdgården. Förmodligen i något av pre-sidentpalatsen. I bakgrunden gnistrarsolljuset i bladverken som på en gammalimpressionistmålning.

Dottern Hala i gul klänning är denlänk som binder samman de två hand-lingarna i förgrund och mellangrund.Hon deltar för tillfället inte i samtalen i mellangrunden utan vänder sig tillföräldrarna. Hon gör det med ett varmtoch välvilligt leende. Kanske kommen-terar hon det som finns på grillspetten.

Två mindre detaljer i bilden kanintressera en närgången betraktare. En




är den vita katten som flickan längstupp t.h. har på sin rosa tröja: ett teckenför oskuld och leklystnad som onekli-gen står i kontrast till det pistolhölstersom skymtar vid Saddams högra höft.Ytterligare en nästan omärklig detalj ärdet lilla barnansiktet som sticker frambakom Saddam i höjd med hans ögon.Barnet tittar naturligtvis nyfiket påfotografen men spionerar säkert ocksåpå vad morfar och mormor talar om.

Var Expressen fått tag på bildensäger man inte. Rubriken ”Han flyr till

Sydamerika” är hämtad från den inter-vju som Magnus Alselid gjort med Sad-dam Husseins före detta kanslichefHaitham Rashid Wihaib och redovisarintill: ”Saddams destination är Sydame-rika” påstår Wihaib. Han styrker sitt

påstående med sin erfarenhet somkanslichef. När han arbetade tillsam-mans med Saddam på 80-talet intresse-rade sig diktatorn för litteratur somhandlade om hur vissa nazister lyckadesfly till Sydamerika efter andra världs-kriget. Tidningen följer upp misstankenmed små bilder på DDR-ledaren ErichHonecker, Gestapochefen HeinrichMüller och SS-officeren Adolf Eichmann.

Längst till höger på uppslaget dykerden dödförklarade Bagdad-Bob uppigen. Ingen har sett honom sedan hanrädd och förvirrad stack i väg 9 april.Det har dock inte kunnat bekräftas atthan begått självmord eller överlämnatsig till amerikanerna, säger tidningensutsände Gunnar Johansson från Bagdad.



57. ”Jessica Lynchs fritagning

var fejkad”

Den 2 april fick hela medievärlden vetaatt den svårt skadade amerikanska sol-daten Jessica Lynch fritagits från sinfångenskap på Saddam-sjukhuset iNasiriyah. Se iscensättningarna 34(Expressen) och 35 (Aftonbladet). Denlyckosamma operationen gick underbeteckningen ”Räddning menigeLynch” och genomfördes av elitsoldaterfrån bl.a. amerikanska marinkåren ochflygvapnet. Den väckte en enorm upp-ståndelse i hela USA och gjorde JessicaLynch till en ny krigsikon. Bara någradagar efter händelsen kunde hushålleninförskaffa kylskåpsmagneter med tex-ten: ”America loves Jessica Lynch”.

Nu påstår Dagens Nyheters korre-spondent Georg Cederskog att helahändelsen var en påhittad vältajmad pr-bluff, iscensatt av mediestrategerinom Pentagon. De våldsamma stridersom föregick fritagandet var arrangera-de. Det fanns ingen fientlig eldgivning.USA-soldaterna sköt lös ammunition imörkret och skrek; ”Go, go, go!” samti-digt som händelsen videofilmades med

p s 1 7 m a j | 8 9

PS

17 maj

57. Dagens Nyheter, 12, 17 maj 2003.


mörkerutrustning. Det har också fram-kommit att Jessica Lynch inte var skott-skadad eller knivhuggen som tidigareuppgetts. Amerikanska tv-kanaler harvisat filmen i repris på repris och tid-ningarna har fyllts av dramatiska ochlyriska iscensättningar. Svenska medieråtergav detta 3 april.

Den 18 maj sände brittiska BBC endokumentär som beskriver den officiel-la versionen och avslöjar händelsen somförfalskad. Cederskog nämner att Pen-tagon vägrar kommentera de nya upp-gifterna. Man vill heller inte visa den

oredigerade videoupptagningen. PåBBC:s förfrågan om Lynchs egen upp-fattning svarar man: ”Hon har tappatminnet. Hon minns ingenting av fång-enskapen eller fritagandet.”

Enligt hennes läkare vid WalterReed Army Medical Center i Washing-ton kommer hon sannolikt aldrig att fåminnet tillbaka.

Bilden under rubriken är en video-bild där man ser Jessica Lynch efter fri-tagandet på en presskonferens i Qatarden 2 april.



Återkommen från Bagdad tilldeladesÅsne Seierstad Norges Stora journalist-pris för sina rapporter från Irakkriget.Juryn motiverade sitt beslut med att”Seierstad representerar en journalistiskgenre som alltid bör odlas och värnasmer än någon annan; Den journalistiksom tar sikte på att vara där det händer,som är försiktig med anklagelser ochåterhållsam med slutsatser men somlägger större vikt vid att förmedla detman ser än det man som journalist kankänna eller tänka”.

I nämndens motivering till pristagareunderförstås tre ting. 1) att det är viktigtmed en journalistik som rapporterardirekt från händelser 2) att en sådanjournalistik ska vara återhållsam medslutsatser (prioritera ”se” framför att”tänka” och ”känna”) och 3) att den somgenre bör försvaras och uppmuntras.

Omsatt i min terminologi betyderdet att det är dramatiska iscensättningarsom bör uppmuntras. Det är dessa somsöker förmedla nyheten direkt, helst påett sådant sätt att mottagaren själv upp-lever sig deltaga. De episka och didak-tiska skiljer sig härifrån på så sätt att debygger på källor utifrån och lägger vik-ten vid att förklara orsak och verkan.

Inbäddad diskursoch ”ren” journalistik

Bakom den dramatiska journalistikenfinns en vision om ”ren” rapportering.Världen kan förmedlas diskursfri, dvs.fri från åsikter och tillrättalägganden.Journalisten överbringar sina iakttagel-ser, helst utan att synas.

Bakom de episka och didaktiskaiscensättningarna finns en annan dröm.Att kunskap om världen kan förstås viaindirekt förmedling: journalisten stigerfram och tar ansvar för sin subjektivaberättelse eller objektiva redogörelse.

Som redan nämnts, Irakkriget är ettdiskursområde. Tid och omfång kandiskuteras och anpassas för olika bruk.Irakkriget kan vara något som pågick itre veckor i mars-april 2003, eller någotsom startade redan med Gulfkriget1991 och som ännu inte har avslutats.Frånsett hur vi ringar in händelsen ärdet ett faktum att den har existerat oav-sett vad vi tycker och tänker om den.Inom detta diskursområde finns detemellertid åtskilliga diskurser. De tvåmest dominanta står kanske Bush- ochSaddamadministrationen själva för.

d e n ö p p n a o c h d o l d a p r o p a g a n d a n | 9 1

Den öppna och

dolda propagandan


Hur förhåller det sig då med journa-listiken? Finns det ingen nyhetsjourna-listik helt fri från diskurser? Nej för-modligen inte. Inget öga eller öra är”oskyldigt”. Ingen journalist kan stå frii förhållande till sitt uppdrag, sin miljöeller egna erfarenheter. Närmast en dis-kursfri position befinner sig den jour-nalist som förmedlar direkt, som und-viker anklagelser och är återhållsam vadgäller slutsatser. Men så uppstår nästaproblem. Ingen ”ren” rapport kan und-gå hemmaredaktionens värderingareller iscensättarnas hantering. En iscen-sättning betyder alltid att nyheten mås-te placeras i en kontext och en kontextinnebär alltid att det ursprungliga inne-hållet utsätts för betydelseförskjutning-ar. Ofta handlar det om flera betydelse-förskjutningar föranledda av flera fak-torer, vilka inte är så enkla att reda ut.

Kännetecknande för iscensättningenär att den sällan uppträder separat ochöppet som i ett partiprogram utan ärinbäddad i andra utsagor. Iscensättning-en, som alltid är sammansatt (bild, text,tal, musik etc.), har vi nämnt som spe-ciellt komplicerad men även enskildaartiklar eller uttalanden består ocksåofta av två eller flera diskurser. Ett talkan göras med flera tungor. Det har omBushs tv-tal till nationen sagts att haninte bara ger uttryck för den republi-kanska politiken utan även tillmötesgårvissa amerikanska oljeintressen. Någotliknande kan sägas om den rektor sompå skolans anslagstavla sätter upp etiskaförhållningsregler som starkt påminnerom rådande normer i en förening, för-samling, etc. som han/hon är medlem i.

Nyhetens beroendeav kontexter

Den ”rena” nyheten har två fiender.Den ena är de inbäddade diskursernasom påverkar den inifrån och denandra är kontexterna som påverkar denutifrån. Uttryckt på annat sätt: Den”rena” nyheten finns inte. Den finnsbara som ett eftersträvansvärt mål. Nogsagt om diskurser men något mer börsägas om kontexter. Framför allt av detskälet att de inte uppträder på sammasätt i papperstidningen som i tv.

I papperstidningen är tre kontexterviktiga. Den primära handlar om huralla delar (dragbild, rubriker, ingresser,bildtexter, brödtexter och mindre bil-der) är sammanställda till en helhet.Alla delar som ingår i helheten är bero-ende av varandra, förskjuter ömsesidigtbetydelserna och skapar en ny helhets-betydelse, en sammansatt utsaga. Somvi talar om ett filmspråk – sammansattav bilder, tal, musik etc. – kan vi talaom ett iscensättningsspråk.

En andra kontext är iscensättningensförhållande till sin omgivning. Relationtill löpsedel, förstasida eller andra sam-manställningar som belyser nyhetstemat.

En tredje kontext är iscensättningensförhållande till artiklar på kultur- ochledarsidor som berör samma område.

Det är den principen som varitledande i undersökningen. Iscensätt-ningarna är de centrala undersöknings-objekten men i de fall jag funnit detmotiverat att anknyta till annat materi-al i tidningen har jag gjort det. Anknyt-ningarna har också den funktionen attstödja kontinuitet i hela studien.



De medier som analyseras i dennarapport är främst kvällspress (Aftonbla-det och Expressen) och rikstäckandemorgonpress (Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet) samt även en vissanalys av tv.

Den uppenbartlögnaktiga propagandan

Mina tre propagandakategorier från Terrorkriget i kvällspressen (2002) finnsännu ingen anledning att korrigera.Rubrikerna löd: (1) den uppenbart lögn-aktiga, som genom osanningar söker för-delar; Det positiva med den kategorin ärtydligheten som gör att den kan avslöjas,motsägas och eventuellt bekämpas; (2)den ur något perspektiv sanna, som urandra perspektiv inte behöver vara sannoch (3) den dolda som verkar som ettslags inneboende ideologi, inte bara iolika utsagor utan också i attityder, bete-enden och handlingar.

Uppenbart lögnaktig propagandabrukar inte avslöjas förrän ett krig äröver och tillhör förfluten tid. Irakkrigetinnehöll dock en hel del påståendensom kunde genomskådas medan stri-derna pågick. t.ex. uppgavs den irakiskahamnstaden Umm-Qasr vara intagenvid nio tillfällen och minst lika mångagånger förklarades Saddam Husseindöd. Eftersom Umm-Qasr intogs baraen gång måste åtta av dessa påståendenvara lögn, och i fallet Saddam kan det i skrivande stund gälla samtliga.

Uppenbara lögner spreds vid uppre-pade tillfällen av Iraks informations-minister Mohammad Saaid Kadhum al-Sahaf, Bagdad-Bob kallad i svenskamedier. När hela världen i direkt-tvkunde se de amerikanska stridsvagnarnarulla in i Bagdads centrum, stod hannågon kilometer från händelsen och för-nekade dess existens. Efter två veckortog inte någon honom på allvar. Frodig-heten i de drastiska utspelen skulle ändågöra honom till en medieprofil ochvärldskändis.

I bästa fall skulle man kunna beteck-na Bagdad-Bobs tragikomiska osan-ningar som nödlögner. Bushadministra-tionens påståenden om att Irak ägdemassförstörelsevapen kan däremot intekallas nödlögn eftersom de var huvud-skäl till att anfalla landet innan FN:svapeninspektörer getts tillräcklig tid försitt arbete. Skulle man nu inte hittanågra bevis för förbjudna vapen i Irakframstår uppgifterna som mycketbesvärande för USA och dess allierade.

Nytt för krigsrapporteringen frånIrak är både Aftonbladets och Expres-sens kortfattade information om vad dagligen sagts i arabiska medier. I Aftonbladet är det Nael Touqan somredigerat informationen och i Expres-sen Kassem Hamadé. Även om infor-mationen varit summarisk har den varitvälgörande som motvikt till den brit-tisk-amerikanska dominansen. Öppen-het och polära uppfattningar behövervisserligen inte betyda saklighet. Propa-ganda och motpropaganda kan varatecken på att två eller flera ljuger ochatt ingen talar sanning. Frånsett detta



faktum kräver vår yttrandefrihet att allaåsikter får uttryckas.

Expressen har lanserat en återkom-mande varningsetikett med rubrikenLäs, lyssna och titta – kritiskt med textsom bl.a. betonar att tidningens med-arbetare rapporterar utan förhands-granskning och söker ge en så objektivoch ärlig skildring som möjligt. Menman påpekar också att alla parter i kon-flikten försöker påverka medierna.Läsaren uppmanas därför vara varsammed all information och medveten omatt propagandakriget pågår.

Varningsord innebär alltid att ansvaröverflyttas. I det här fallet från produ-cent till konsument. Det är läsaren som ska se upp och vara uppmärksampå att propagandakriget pågår. För tid-ningen blir det berättigat, mer nu äntidigare, att oavsett egen granskningförmedla vad andra medier redan sagt.Frågan om yttrandefrihet blir paradox-al. Samtidigt som den bidrager till att alla åsikter i en konflikt kommerfram stimulerar den ryktesspridning,vilket i sin tur stimulerar till spekula-tiva och även lögnaktiga sammanställ-ningar.

Två iscensättningar som för migskapat frågor men inga svar finns iExpressen 3 mars 03: Förstasidan: Bush

på väg mot PSYKISK KOLLAPS (32) ochuppslaget Ensam med sin ångest

(33). Uppgifterna om presidentenssjukdom kommer enligt Olof Lundhfrån USA Today där några av Bushsvänner uttalat sig om hans hälsotill-stånd och gudstro. Frånsett dessa inslaghar jag inte funnit någon information

om Bushs hälsotillstånd. Men merintressant än så: Varför förs dessa upp-gifter fram? Och vem tjänar på demmitt under det korta kriget? Om uppgifterna är sanna borde de lätt kunna döljas. Eller är det möjligenen lögn?

Lögn eller sanning handlade det omi Gulfkriget 1991 när dåvarande Sad-damregimen beskylldes för att tortera,droga och använda de FN-allieradekrigsfångarna som mänskliga sköldar.Antingen gjorde man det eller så gjordeman inte det. Jag uppmärksammadefrågan i min rapport Krigsutbrottet ochde svenska massmediebilderna till SPF,eftersom dessa påståenden ännu ett årefter det att de skulle ha ägt rum sakna-de belägg. Såvitt jag vet har heller ing-en framlagt några bevis på dessa över-grepp under de tolv år som förflutitsedan Gulfkriget avslutades.

Under Irakkriget 2003 upprepas his-torien. I Expressen 28 mars (iscensätt-ning 29 Avrättade I och 30 Avrättade

II) skriver Magnus Alselind från Lon-don om de två döda brittiska soldater-na, Luke Allsopp och Simon Culling-worth, som dagen innan visats upp iden arabiska tv-kanalen al-Jazira. EnligtTony Blair har de avrättats i strid medkrigets lagar: ”Om någon behövdeytterligare bevis på demoraliseringen avSaddams regim, så är den här grymhe-ten ett sådant.”

Hur soldaterna dödats vet vi inte.Bilderna i sig bevisar ingenting.



Delvis sann propaganda

Till ovanstående kategori hör inte lög-nerna utan tolkningarna som i sämstafall kan överdrivas så långt att de upp-fattas som halvsanningar. Inom reklamt.ex. framhålls det mest fördelaktigahos en viss vara men vi vill inte accep-tera om annonsen ljuger och tillförvaran egenskaper som den saknar.

Viss sanning kännetecknar det före-språkande för Irakkriget som jag stude-rat i svenska medier. Men som jag tidi-gare nämnt har det funnits olika ochmotsatta åsikter och som alltid i sam-band med krig en stark pacifistisk dis-kurs med rötter i olika fredsrörelser.

Den ur mediesynpunkt mest intres-santa motsättningen har i Aftonbladetoch Expressen utspelats mellan ledarsi-dorna med assistans av kultursidorna.Den kulminerade när det stod klart attBagdad gav upp den 9 april och attUSA och dess allierade Storbritannienskulle vinna en förhållandevis bekvämseger. I Aftonbladet skrev signaturenHK (som jag utgår från är tidningenspolitiska chefredaktör Helle Klein):”Det stora hot mot världsfreden somIrak påståtts vara har hittills visat sigvara en skrivbordsprodukt hos hökarnai Washington snarare än något medverkligheten överensstämmande”.Längre ned i artikeln heter det: ”Finnsdet massförstörelsevapen – varför harIrakregimen inte använt dessa i så fall?Det dunkla syftet med kriget visar sigän mer dunkelt.”

Två dagar senare (11/4) svararExpressen. Under en ledare Kung av

Europa som syftar på Tony Blair finnsen liten polemisk notis rubricerad Vän-

sterns tystnad. ”Dagen efter Saddamsfall skriver Aftonbladets ledare inte ettord som välkomnar terrorregimens fall.Samma tystnad råder på Aftonbladetskultursida, liksom på Dagens Nyheterskultursida. Sällan har vänstern varit sånaken i sitt självupptagna nej.”

Sidan 4 upplåts denna dag tillMUF-ordföranden Christoffer Fjellnermed rubriken Säg förlåt, America!

Ingressen inleds: ”Tack vare Bush ochBlair håller Irak på att befrias. Men hadevänstern fått bestämma hade SaddamHussein fått behålla makten…” OchFjellner avslutar: ”Nu befrias Irak och vihar en skyldighet att ställa vänstern motväggen en gång för alla. De borde förförsta gången krypa till korset och sägadet ord som är allra svårast: förlåt! Ettförlåt riktat till det fria irakiska folket.”

Den14 april under rubrikenJublande bombhögern har mycket

att förklara går Helle Klein i Aftonbla-det till angrepp på vad hon kallar ”bor-gerliga ledarskribenter”. Till de mesthögröstade i hyllningskören som stöderUSA:s krig hör Svenska DagbladetsMaria Abrahamsson och ExpressensPM Nilsson. Abrahamsson lär i radionsGodmorgon, Världen ha sagt att hon är ”sååååå tacksam” för USA:s krig ochPM Nilsson utropar ”Ahlmark fickrätt!” i sin söndagskolumn. Avslut-ningsvis konstaterar Helle Klein efteratt ha lovordat antikrigsrörelsen: ”I Aftonbladet skriver några av denna



nya rörelses främsta uttolkare, exempel-vis Arundhati Roy och Naomi Klein. I Expressen skriver Henry Kissingeroch Condoleezza Rice.”

Så tydliga och motsatta diskurser påledar- och kultursidorna har knappastfunnits sedan Vietnamkriget på 1960-och 70-talet.

Dold propaganda

Inte heller ser jag något problem med attbilderna kommer från ”inbäddade” jour-nalister. De flesta av dem är erfarna nogatt hantera inbäddningens förutsättning-ar och begränsningar.Göran Rosenberg (Journalisten 11/03)

Dold propaganda är den mest proble-matiska. Den finns av två slag. Densom är dold för mottagaren men med-veten hos sändaren och den som ärdold för både sändare och mottagare.Göran Rosenberg säger sig (citatetovan) ha förtroende för inbäddadejournalister: ”De flesta av dem är erfar-na nog att hantera inbäddningens för-utsättningar och begränsningar”. Menför dem som saknar denna erfarenhet,och här kan man inte vara säker på attdet bara gäller ett fåtal, sker kunskaps-förmedlingen delvis dold. Man har inteinsett kontextens betydelse för diskursen.

Kännetecknande för dold propagan-da är att den inte visar eller redovisarsina verkliga intentioner. Att krigföran-de land använder sig av inbäddad jour-nalistik kan vara en form av dold pro-pagandaföring, men redovisas formen

öppet för alla inblandade parter behö-ver den inte vara det. Här är någraexempel från Irakkriget.

Som första exempel väljer jagExpressens iscensättning 34, sid 59, frånden 3 april: Amerikas nya älskling.Ämnet är fritagningen av den tillfånga-tagna amerikanska soldaten Jessica Lynchfrån Saddam-sjukhuset i Nasiriyah. Denmycket dramatiska räddningen som tv-filmades blev en riktig dokusåpa somhela USA kunde ta del av. Frågan omdold propaganda hänger helt ihop medden verkliga avsikten. Var den primäraintentionen humanitär, d.v.s. att räddaett människa i nöd, eller var det denpropagandistiska effekten? Amerikanskahjältar skapades samtidigt som fiendenkunde förödmjukas? Man måste vändapå frågan för att undvika ett ”bådeoch”. Skulle general Tommy Franksorder ”Räddning menige Lynch” haverkställts även utan den massmedialaeffekten? (Denna kommentar är gjordinnan jag kände till misstanken om atthändelsen var fejkad. Se iscensättning57, sid 89.)

Exempel två hämtar jag från Afton-bladet 25 april, iscensättning 55, sid85, USA:s tv-show i Bagdad. Iscen-sättningen som skildrar nedrivningenav Saddamstatyn på Paradistorget den9 april är som redqan påpekas ingennyhet utan en metanyhet, en nyhet omen nyhet. Den verkliga nyheten finns iiscensättning 47, sid 76, ”Här faller

Saddam”. Råder de förhållanden påParadistorget som Sören Sommeliusdrar fram i sin artikel rör det sig om ettspektakel medvetet iscensatt framför



medierna. Sommelius brukar termen”reality-tv” om detta förfarande. Detför tankarna till många typer av arran-gemang (sporthändelser, kungabegrav-ningar etc.) som brukar visas i tv.Utgångspunkten är det verkliga arran-gemanget i sig, en iscensättning i verk-ligheten, sedan kommer tv och filmarhändelsen och vi får ytterligare eniscensättning. Metoden är fullt accepta-bel när det handlar om förmedling avarrangemang som alla vet är arrangera-de. I ovanstående exempel handlar detemellertid om dold propaganda. Denljuger inte fullt ut men visar bara halvasanningen.

Ett tredje och sista exempel på doldpropaganda hämtar jag från Expressen29 april, iscensättning 56, sid 87, ”Han

flyr till Sydamerika”. Dragbildenväcker vårt intresse. Saddam Husseinoch hans hustru Sajida har grillparty iträdgården tillsammans med barn ochbarnbarn. Kanske var idylliserande bil-der av det slaget inte ovanliga i irakiskamedier under Saddamregimens glansda-gar, men i svenska medier har de däre-mot varit sällsynta. Bilden av Saddamhar varit en bild av statsmannen, dikta-torn och grymheten. Han har alltid pre-senterats som den onde envåldshärska-ren som lever i lyx, gömmer sig i bunk-rar, samarbetar med terrorister,förtryckersitt eget folk, mördar sina släktingar,gasar ihjäl kurder i norr och förtryckershiamuslimer i söder. Bilderna ochrubrikerna ingår i den här rapporten.

Oavsett sanningshalten i denna sam-lade bild av Iraks f.d. diktator måstehan själv ha upplevt den missvisande

och besvärande. Förmodligen är dettaanledningen till att han i offentligasammanhang framställt sig som enfredlig landsfader med höjd arm och iprivatlivet som den omtänksammefamiljefadern framför grillen.

Alla tre bildtyperna på Saddam Hus-sein ingår i mytbildningen. Mytensfunktion är inte att belysa en komplice-rad verklighet utan att skapa en förenk-lad och hanterlig bild av den. Myten ären betydelsevärdering. Den utgår frånnågot verkligt men uppstår först närdetta verkliga beskrivs, skildras, avbil-das, omtalas etc. Myten är därför aldrighelt sann eller osann. Kommer den förnära dessa poler förlorar den emellertidsin kraft och mening.

Genom att myten består av utvaldafokuserade betydelser negligeras andra.Mytbildningens vapendragare vill alltidvinna två poäng. Vissa betydelser lad-das upp samtidigt som andra reduceraseller döljs. En förenklad bild av Sad-dam, den djävulskt onde, underlättarför de allierade att mer ostört inriktasig mot andra mål än just Saddam.Och samma sak med den förenkladebilden av den gode lands- eller familje-fadern. Genom den mytbildningenkunde regimen rättfärdiga tidigarehandlingar och dölja framtida avsikter.

Uttrycksform ochfinansieringsform

Tv:s nyhetsförmedling kännetecknasockså av dramatiska, lyriska, episka och




f

g

h

i



f – k. USA:s försvarsminister Donald

Rumsfeld (f) och Iraks informationsmi-

nister Muhammed Saaid Kadhum al-

Sahaf (g) var återkommande profiler i

Sveriges Television under hela kriget.

Från Rumsfeld löd orden: ”De börjar

ana att regimens dagar är räknade.”

al-Sahaf replikerade: ”Vi krossade

styrkorna vid Saddams internationella

flygplats.”

Den 23 mars intervjuades Göran Pers-

son (h) av Lars Adaktusson i Agenda.

j

k

Prisbelönade dokumentärfilmaren

Michael Moore (i) syntes efter omdisku-

terat tacktal på Oscarsgalan i några

korta repriser 24 mars men det korta

budskap han fick fram flög ut över

världen: ”Vi är emot kriget, mr Bush!

Du borde skämmas! Skämmas!”

Militärsakkunniga återkom dagligen

under kriget. Till inbjudna experter

hörde militärstrateg Stefan Ring (j)och strategilärare Stefan Forsell (k)

från Försvarshögskolan.


didaktiska grepp. Iscensättningar i tv:soch tidningars nyhetsförmedling skiljersig åt. Den monotont designade studi-on som är ”samlingsplats” och ”distri-butionsort” för nyheterna. En teater-scen växlar utformning från pjäs tillpjäs. Allt är i princip utbytbart och detgäller också för tidningssidan. Självfal-let växlar saker och ting även när tv-nyheterna sammanställs och distribue-ras. Olika reportage tillföras, nya kom-mentatorer och ny expertis tillkallasmen studions grundkonception påver-kas inte annat än högst rudimentärt.

Att tv:s nyhetsförmedling kundehanteras i form av iscensättningskatego-rier blev särskilt intressant i början på1980-talet när den amerikanska nyhets-kanalen CNN började sända nyheterdygnet om. Nytt var att man kundeavstå från den traditionella program-uppläggningen och helt övergå tilldirektsändningar om detta visade sigvara attraktivt och kommersiellt lön-samt. Med Gulfkriget 1991 skedde ettradikalt genombrott: rekord i tittarsiff-ror och ett förödande slag mot de gam-la nätverkens nyhetsrapportering. Omkriget tillfälligtvis blev händelselöstgjorde det ingenting. Ett tålmodigtCNN kunde kosta på sig att vänta. Allahöll ju ändå andan: Skulle Saddam kla-ra livet? Skulle de piloter som skjutitsned och tillfångatagits i Irak avrättas,torteras, drogas eller placeras ut somlevande sköldar? Skulle Irak attackeraIsrael? Miljontals tittare i USA ochEuropa ville veta. Gång på gång lystesnatthimlen över Bagdad upp av ameri-kanska bombanfall och irakisk moteld.

CNN hade full kontroll på händelserna– t.o.m. bättre än de stridande länder-nas krigsledningar – och verklighetenkunde regisseras i akter. Dramatiskaiscensättningar varvades med episkaoch didaktiska som regisserades i studior.

Dramatiska iscensättningar är emel-lertid inte helt beroende av direktsänd-ning. Repriser reducerar den dramatis-ka egenskapen, och det är en reduce-ring som tilltar i takt med atttidsavståndet mellan reell och bevittnadhändelse tilltar. Tid är ett relativtbegrepp när det handlar om mänskligupplevelseförmåga men är den mer änett halvt dygn gammal kan den knap-past upplevas som ”nu-pågående”. Denövergår till något som varit, något sommåste beskrivas i förfluten tid. Äventidningarnas nyhetsproducenter är idag medvetna om dessa tidspsykologis-ka förhållanden som avgör om ennyhet är dramatisk eller inte. Mångavet hur man skapar ”här-och-nu” ochinom vilka tidsmarginaler detta är möj-ligt. Det är i det sammanhanget vi skabetrakta framväxten av välregisseradeiscensättningar med slagkraftiga rubri-ker och fascinerande bilder.

Sveriges televisions möjligheter attgöra direktsända nyhetsprogram ärgivetvis små i förhållande till tv-jättarsom CNN, Fox eller BBC. Men bättrenågot än ingenting alls. Åsne Seierstadsrapporter från hotell Palestine i Bagdadblev en succé och detta trots att dedirektsända bilderna inte handlade omkrigets händelser utan beskrev hennesjälv i Bagdad. Hennes samtida rappor-ter till Dagens Nyheter fick inte tillnär-

1 0 0 | i r a k k r i g e t i s c e n s a t t i s v e n s k a m e d i e r


melsevis det gensvaret. Traditionelltepiska utsagor kan i kritiska lägenaldrig konkurrera med dramatiska somåterger direkt vad som pågår. Väsentligti denna form av nyhetsförmedling ärsom tidigare sagts att hemmaredaktio-nen kan ställa frågor.

Sveriges televisions styrka är annarsden didaktiska nyhetsförmedlingen.Här finns helt andra resurser: tillgångtill expertis, egna kommentatorer, rap-portörer i andra länder, filmat material,stillbilder, kartor och grafik. Jag skaåterkomma om detta i en suppleranderapport. Men gör redan nu en slutsats.Det gäller förhållandet mellan nyhets-form – på vilket sätt nyheten uttrycksoch redigeras och finansieringsformen.På vilket sätt får mediet sina intäkter?De finansieringsformer jag underförstår

här är inkomster via prenumeration,lösnummer och licens. I medier finansi-erade genom prenumerationsavgifterdominerar traditionellt episka iscensätt-ningar grundade på text. Texten är detelementära och bildernas funktion är i första hand att illustrera. I medierfinansierade genom lösnummerförsälj-ning betonas iscensättningar med krafti-ga rubriker och stora dragbilder. Ävenom episka och didaktiska iscensättning-ar överväger finns här en ständig ambi-tion att framställa dramatiska. Slutligengäller för den licensfinansierade nyhets-förmedlingen att det är episkt-didaktis-ka iscensättningar som dominerar. Härhandlar det ju om tv och rörlig bildsom logiskt sett verkligen skulle ha möj-lighet att förmedla dramatik här och nu.

d e n ö p p n a o c h d o l d a p r o p a g a n d a n | 1 0 1


Tanken med alla iscensättningarna i rapporten är att de ska ge en adekvatbild av hur Irakkriget framställdes inågra av våra största tidningar. Antaletdidaktiska iscensättningar i rapportenmotsvarar dock inte det stora antal somförekom i medierna. Orsaken är att jagi första hand velat prioritera materialsom representerar olika uppfattningari konflikten. Exempel på didaktiska

iscensättningar är 6, 36, 42 och 52.Den senare beskrivs kanske bäst som enepisk-didaktisk kombination.

De lyriska saknas nästan helt. Denstora sorg som alltid är förknippad medatt människor dödas och hem utplånashar givetvis funnits även i detta krigmen medierna har inte kunnat visaden. Främsta anledningen är att maninte varit på plats. Dragbilden på Sven-ska Dagbladets förstasida 12 aprilOskyldiga i skottlinjen (50) är ett avfå undantag. Det är en förtvivlans bild,en så uppriven sorg att den blir likadramatisk som lyrisk.

”SADDAM ÄR DÖD” (42) ger, medspeciellt dragbilden på den nedrasadeinteriören, ett intryck av att vilja skapaen stilla, närmast sakral, betänksamhet.

Den lyriska motsatsen till sorgen,glädjen och jublet, har däremot visatsvid flera tillfällen. Problemet med dessayttringar är emellertid bristen på tro-värdighet. Dagens Nyheter litar självinte till den jubelbild man publicerar10 april, vilket underförstås i rubrikenJubel, kaos och plundring i Bagdad

(45). Inte heller kan man lita helt påden glädje som uttrycks i Nerskjutna –

av en bonde (25). Men den utstrålartrots allt en viss humor. Mest lyriskmen inte utan episka komplement ärExpressens iscensättning från 3 aprilAmerikas nya älskling (34).

Att materialet skulle domineras avberättande tidningsuppslag var väntat. I huvudsak har jag också inriktat minastudier på sådana som använder sig avstora bilder. Att ändå så många, övertiotalet i mitt material, är av dramatiskkaraktär var överraskande mot bak-grunden av att det var så få journalisteroch fotografer som fick direktkontaktmed krigshändelserna. Helvetet i Bag-

dad (14) och Här brinner palatset

upp (18) har gjort starkt intryck påmig. Bilderna är visserligen köpta frånbyråer, men de är starka och upplevs


Slutkommentar


mycket berättigade. Kadhammars bildoch text i USA-översten: Vi ska vinna”

(11) var jag på väg att bläddra förbi.Då upptäckte jag plötsligt att bildenssuddiga soldater och ängsliga händeruttryckte något helt annat än scoutan-dan i rubriken.

Onsdagen den 9 april föll Saddamsta-tyn på Paradistorget i Bagdad inte långtfrån journalisthotellet Palestine. Regimenhar brutit samman och allt är kaos.Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet,Aftonbladet, Expressen och Sveriges Tele-visions Aktuellt och Rapport gör stor sakav händelsen dagen därpå. Man frossar ivad jag kallar dramatiska iscensättningar.Fotografer och journalister finns på platsoch kan rapportera till sina redaktioner ihela världen. Det här är historia.

Efter att ha läst Sören Sommeliusartikel USA:s tv-show i Bagdad (55)

finner jag fortfarande att iscensättning-arna från 9 april är dramatiska. Det deförmedlar är sant och har hänt. Menom Sommelius påstående skulle varariktigt, att händelsen i sig är en kon-struktion skapad inför kamerorna, ärdet allvarligt. Mediekonsumenterna hari så fall blivit vilseledda. Alla iscensätta-re kan ha arbetat i god tro. Man villgöra något bra av materialet. Men hän-delsen tas inte upp till ordentlig diskus-sion. Först två veckor senare gör Afton-bladet det långt bak i tidningen, sidor-na 30–31. Samma sak har skett medJessica Lynchs fritagning 2 april. För-håller det sig så som BBC-dokumentä-ren från 18 maj påstår (57), att händel-sen är konstruerad, bör detta givetvisockså tas upp i svenska medier –åtminstone i de medier som bidragittill vilseledningen.

s l u t k o m m e n t a r | 1 0 3


About the report

Baghdad Bob, Private Jessica Lynch andSaddam’s Circus by Professor Gert ZNordstrom, is a study of how the Iraqwar was staged in the Swedish media.

The analysis of the staging is based onthree propaganda categories: (1) obviouslyfalse propaganda, (2) somewhat truthfulpropaganda, and (3) hidden propaganda.These three categories were defined inconjunction with the “War on Terror inthe Evening Press” study in 2002.

The media analysed in this reportare primarily the evening tabloids(Aftonbladet and Expressen) andnationwide morning papers (DagensNyheter and Svenska Dagbladet), aswell as some television.

Four types of media stagings havebeen defined in the author’s previousresearch.

Dramatic stagingThe news is presented as somethingunexpected or chocking, something ongoing (in the present) and chaotic that

is unfinished and/or gives the impressionof being immediately observed.

Lyrical staging The news is presented as somethingemotional, ceremonial and planned(usually metadescription), somethingongoing (in the present) that is finishedand can be examined and/or somethinganticipated that appears to be immedi-ately observed.

Epic stagingThe news is presented as: a specific partof a larger ongoing event, somethingthat has happened (in the past) that isrelated to cause and effect and/orsomething that is conveyed personally/subjectively.

Didactic stagingThe news is presented as a logical partin a chain of events, something that hashappened (in the past) or somethingthat will happen (in the future) and/orsomething that is conveyed impartiallyand scientifically.


Conclusions


Professor Gert Z Nordstrom has heldprofessorships in Art Education (Stock-holm University College of Arts, Craftsand Design), Communication Science(Jönköping University) and Informa-tion Design (Mälardalen University).The following is an excerpt from theauthor’s conclusion in the report:

Obviously false propaganda

Obviously false propaganda is not usu-ally revealed until after a war is overand belongs to the past. The Iraq war,however, contained a number of state-ments that could be penetrated whilethe war was taking place. For example,the Iraqi seaport Umm-Qasr wasreported captured on nine differentoccasions and Saddam Hussein wasreported dead on at least as many occa-sions. As Umm-Qasr was only capturedonce, eight of these statements musthave been false and in the case of Sad-dam, all statements may well provefalse at the time of writing.

Obvious lies were spread repeatedlyby the Iraqi Information Minister,Mohammed Said Kadhum al-Sahaf, or“Baghdad Bob” as he was known in theWestern media. When the whole worldcould see American tanks roll into thecentre of Baghdad on a live televisionbroadcast, he stood just a few kilome-tres away from the event denying itsexistence. After two weeks, no one tookhim seriously. The exuberance of these

drastic actions turned him into a mediapersonality and international celebrity.

At best, we could describe BaghdadBob’s tragicomical untruths as whitelies. However, the Bush administratio-n’s claims that Iraq possessed weaponsof mass destruction cannot be termedwhite lies, as they constituted the primereason for attacking the country beforethe UN’s weapon inspectors had timeto finish their job. If proof of forbid-den weapons in Iraq can still not befound, this could prove extremely pro-blematic for the USA and its allies.

A new aspect in the war reporting onIraq is both Aftonbladet and Expressen’ssummary of what has been said in theArabic-language media every day. InAftonbladet, Nael Touqan edited theinformation; in Expressen, KassemHamadé. Even though the informationhas been brief, it has constituted a refres-hing counterbalance to the British/Ame-rican dominance. Openness and polarperceptions do not necessarily meanobjectivity, however. Propaganda andanti-propaganda can also signify that allparties are lying and no one is telling thetruth. Nonetheless, freedom of speechdemands that all opinions are heard.

Expressen has launched an intermit-tent warning headed: “Read, listen andwatch – critically” and a text thatdescribes how its employees report without previewing, and endeavour toreport as objectively and honestly aspossible. But how we should also beaware that all parties in the conflict are trying to influence the media. Thereader is urged to read all information

c o n c l u s i o n s | 1 0 5


with caution and be aware of the ongoing propaganda war.

Warnings always imply that responsi-bility has been shifted. In this case, fromthe producer to the consumer. The rea-der has to observe and be aware of thepropaganda war that is taking place. Forthe newspaper, it is now justified, morethan ever before and regardless of itsown previews, to convey what othermedia have already said. Freedom ofspeech becomes a paradox. While con-tributing to the airing of all opinions ina conflict, this also encourages the sprea-ding of rumours, which in turn stimula-tes speculative and even false statements.

Two stagings that brought questionsto my mind, but no answers, appear inExpressen on March 3, 03: First page:Bush shows signs of SERIOUS MENTAL

STRAIN and the spread Alone with his

anguish. Information about the Presi-dent’s illness, according to Olof Lundh,comes from USA Today where some ofBush’s friends commented on his stateof health and religious faith. Apartfrom these features, I have not seen anyother information about Bush’s state ofhealth. But even more interesting: Whyis this information presented? And whobenefits from it during the short war?If the information were true, it wouldbe easy to hide. Or is it merely a lie?

Lies or truth pervaded the Gulf Warin 1991, when the Saddam regime ofthe time was accused of torturing, drug-ging and using UN-allied war prisonersas human shields. Either it happened orit didn’t. I drew attention to this issuein my report to the National Board of

Psychological Defence (SPF), “TheOutbreak of War and Pictures in Swe-dish Mass Media”, because one yearafter it was claimed to have happened,the statements had still not been confir-med. Neither have these injustices beenproved during the twelve years since theend of the Gulf War, as far as I know.

In the Iraq war in 2003, history isrepeated. In Expressen on March 28(staging 29 Executed I and 30 Executed

II), Magnus Alselind reports from Lon-don on the two dead British soldiers,Luke Allsopp and Simon Cullingworth,who one day previously had beenshown on the Arabic language televi-sion channel, Al-Jazeera. According toTony Blair, the executions were a viola-tion of the proper conventions of war:“If anyone needed any further evidenceof the depravity of Saddam's regime,this atrocity provides it”.

How the soldiers were killed, we donot know. The pictures do not showanything.

Partly true propaganda

This category does not include lies, butinterpretations that in the worst casecan be exaggerated to the extent thatthey become half-truths. Commercials,for example, accentuate the mostfavourable feature of a certain product,but we would not accept a commercialthat lies and claims that a product hasqualities that it, in fact, lacks.



A certain amount of truth charac-terises the arguments for war in Iraqthat I studied in the Swedish media.But as I mentioned previously, therehave been diverse and opposing opin-ions and, as always with war, a strongpacifist discourse with roots in variouspeace movements.

From a media perspective, the mostinteresting opposition in Aftonbladetand Expressen has taken place betweenthe editorial pages, with the help of thecultural pages. This culminated when itbecame clear that Baghdad had givenup on April 9 and that the USA and itsally, Great Britain, had won a relativelycomfortable victory. In Aftonbladet,signature HK wrote (and I presumethat this is the newspaper’s politicaleditor-in-chief, Helle Klein): “Themajor threat to world peace that Iraq is claimed to be has so far proved to be a product of Washington’s drawingboards rather than something based in reality”. Further on in the article: “If there are weapons of mass destruc-tion – why hasn’t the Iraqi regime usedthem? The obscure purpose of this warbecomes even more obscure.”

Two days later (11/4), Expressenresponds. Under the heading, King of

Europe, aimed at Tony Blair, there is asmall polemic paragraph under the head-ing, Silence from the Left. “The dayafter Saddam’s fall, Aftonbladet’s editorialdoes not express a single word of wel-come for the end of the terror regime.This same silence permeates AB andDN’s cultural pages. Rarely has the leftbeen so exposed in its self-centred ‘No’.”

Page 4 is devoted on the same day toMUF president, Christoffer Fjellner,under the heading: Say you’re sorry,

America! The introduction starts:“Thanks to Bush and Blair, Iraq isbeing liberated. But if the Left had hadits say, Saddam Hussein would still bein power ...” And Fjellner concludes:“Now that Iraq is liberated, our duty isto push the left against the wall onceand for all. They should get down ontheir knees, for the first time, and say:Sorry! Say you’re sorry to the liberatedpeople of Iraq.”

On April 14, under the heading:Jubilant bomb-happy Right have

some explaining to do, Helle Klein inAftonbladet attacks what she calls“bourgeois editors”. Two of the loudestvoices in the ringing chorus of supportfor America’s war are Svenska Dag-bladet’s Maria Abrahamsson andExpressen’s PM Nilsson. In radio’s“Good Morning, World”, Abrahamssonhas apparently said that she is “sooooograteful” for America’s war and PMNilsson exclaims, “Ahlmark was right!”in his Sunday column. To conclude,after praising the anti-war movement,Helle Klein states: “Some of the majorinterpreters of this new movement arewriting for Aftonbladet, e.g. ArundhatiRoy and Naomi Klein. Henry Kisingerand Condoleezza Rice are writing forExpressen”.

Such clear and opposing discourseon the editorial and cultural pages hashardly been seen since the VietnamWar in the 1960s and 70s.

c o n c l u s i o n s | 1 0 7


Hidden propaganda

Neither do I see any problems with pic-tures coming from embedded journalists.Most of these journalists are experiencedenough to handle the conditions and lim-itations of being embedded.Göran Rosenberg (Journalisten 11/03)

Hidden propaganda is the most prob-lematic type of propaganda. There aretwo kinds. Propaganda that is hiddenfrom the receiver but deliberate on thepart of the sender, and propaganda thatis hidden from both the sender and thereceiver. Göran Rosenberg claims (seethe quotation above) that he trustsembedded journalists: “Most of thesejournalists are experienced enough tohandle the conditions and limitationsof being embedded”. But for those who lack this experience, and this maynot only apply to a few, the mediationof knowledge is partly hidden. The significance of the context for the discourse has not been realised.

The main feature of hidden propa-ganda is that the real intention is neithershown nor recorded. That a belligerentcountry uses embedded journalism canconstitute a form for producing hiddenpropaganda, although if the form hasbeen openly reported for all the involvedparties, it may not be. Here are someexamples from the Iraq war.

For the first example, I have chosenExpressen April 3: America’s new dar-

ling. The topic is the rescue of the cap-tured American soldier Jessica Lynch

from the Saddam Hospital in Nasiriyah.The dramatic rescue that was recordedby night vision cameras became a realdocusoap that the whole USA could fol-low. The issue of hidden propaganda iscompletely intertwined with the actualpurpose. Was the intention purelyhumanitarian, i.e. to save a person inneed, or was it for the sake of propagan-da? To create American heroes while theenemy is humiliated? The question mustbe reversed to avoid answering “both”.Would General Tommy Frank’s ordersfor “Saving Private Lynch” have beencarried out without the mass mediaeffect? (This comment was added beforeI became aware of suspicions that theevent was faked.)

Example 2. I have taken this fromAftonbladet April 25, USA’s television

show in Baghdad. The staging thatdescribes the toppling of the statue ofSaddam in Paradise Square on April 9is, as previously mentioned, really nonews without meta-news, i.e. newsabout news. The real news is “Saddam

falls”. If the situation in Paradise Squa-re is as Sören Sommelius describes inhis article, this spectacle was deliberate-ly staged for the media. Sommeliususually uses the term “reality-television”in reference to this procedure. It issimilar to other types of functions(sporting events, royal funerals, etc.)that are often shown on television. Thestarting point is the actual function, setin reality, then the television camerascome and film the event and we see aneven more staged event. This method istotally acceptable when it deals with



the mediation of a function that we allknow is arranged. In the above-mentio-ned example, however, it is a case ofhidden propaganda. They are not tel-ling a complete and utter lie, but onlyhalf of the truth is presented.

I have taken this third and finalexample of hidden propaganda fromExpressen on April 29, “He flees to

South America”. The picture attractsour interest. Saddam Hussein and hiswife Sajida are having a barbecue intheir garden together with their chil-dren and grandchildren. These kind ofidyllic pictures may have been commonin the Iraqi media during the Saddamregime but they are rarely seen in Swedish media. The image of Saddamhas been a statesman, dictator andtyrant. He has always been presented asan evil autocrat living in luxury, hidingin bunkers, collaborating with terrorists,oppressing his people, murdering hisrelatives, gassing Kurds in the north andoppressing Shiah muslims in the south.The images and headings are includedin this report.

Regardless of how true this overallpicture of Iraq’s ex dictator is, he him-self must have experienced it as mislea-ding and problematic. This may wellbe the reason why he projected an ima-ge of him-self as a peace-loving fatherof his people in public, and a kind-hearted family man around the barbe-cue in private.

All three image types of SaddamHussein are included in the mythopo-eia. The function of the myth is not toaccentuate a complex reality, but to cre-

ate a simple and easy-to-handle imageof reality. The myth is an evaluation ofmeaning. It is based in reality, but doesnot appear until the reality is described,depicted, portrayed, talked-about, etc.As such, the myth is never completelytrue or completely false. If it comes tooclose to either of these poles, however,it loses its power and significance.

Because the myth is based on a fewselected and focused meanings, othersare ignored. The mythopoeia suppor-ters always aim to win two points.Some meanings are built up whileothers are played down or hidden. Asimplified picture of Saddam, of diabo-lic evil, enables the allies to focus onmore goals than just Saddam. And thesame applies for the simplified image ofthe kind-hearted country or family fat-her. By creating myths, the regime canjustify its former actions and hide itsfuture intentions.

Forms of expressionand financing

Television news services are also charac-terised by dramatic, lyric, epic anddidactic devices. The stagings in TVnewspapers’ news services differ. Themonotonously designed studio that is a“meeting-place” and “distribution cen-tre” for the news. A theatre scenechanges its backdrop for every new play.Everything, in principle, is replaceable,which also applies to newspaper pages.Of course, things also change when the

c o n c l u s i o n s | 1 0 9


television news is compiled and dis-tributed. Different documentaries aresent, new commentators and expertiseare presented but the basic studio con-cept remains basically unaffected.

That television news services couldbe handled in the form of staging cate-gories became particularly interesting atthe beginning of the 1980s, when Ame-rican news channel CNN began sen-ding news 24 hours a day. It was nowpossible to go from conventional TVprogramming to direct broadcasting ifthis proved popular and commerciallyprofitable. The Gulf War in 1991brought a radical breakthrough: recordratings and a devastating blow to theold network’s news reporting. It did notmatter if the war was temporarily une-ventful. A patient CNN could afford towait. Everyone was holding their breathanyway: Would Saddam survive? Wouldthe pilots who were shot down and cap-tured in Iraq be executed, tortured,drugged, or used as human shields?Would Iraq attack Israel? Millions ofviewers in the US and Europe wantedto know. Night after night, Americanbombs and Iraqi counterfire lit up theskies over Baghdad. CNN had full con-trol over the events – better than thecombatant countries’ military com-mands - and reality could be directed inActs. Dramatic stagings were alternatedwith epic and didactic stagings, anddirected in studios.

Dramatic stagings are not complete-ly dependent upon live broadcasting,however. Repeats reduce the dramaticqualities, and this reduction continues

as the time interval between the realand the witnessed event widens. Timeis a relative concept in the power ofhuman experience, but an event that ismore than half a day old can hardly beexperienced as “ongoing”. It becomessomething that has happened, somet-hing that is described in the imperfecttense. Newspapers’ news producers arealso aware of the psychological condi-tions of time that determine the dra-matic quality of news. Many producersknow how to create “here-and-now”and the time margins that make thispossible. This is the context in whichwe will view the growth of well-produ-ced stagings with effective headings andfascinating pictures.

SVT’s opportunities for sending livenews broadcasts are of course minimalin relation to TV giants such as CNN,Fox or the BBC. But something is bet-ter than nothing at all. Åsne Seierstad’sreports from Hotel Palestine in Bagh-dad were a success, despite the fact thatthese live broadcasts did not describethe events of the war, but her ownexperiences in Baghdad. Her up-to-date reports in Dagens Nyheter did notreceive the same response. Traditionalepic statements in critical situations cannever compete with dramatic state-ments depicting an event that is cur-rently taking place. The essential partof this form of news service is, as pre-viously mentioned, that the home offi-ce can ask questions.

Otherwise, the strength of SVT liesin its didactic news service. It has otherresources: access to experts, its own



commentators, foreign reporters, fil-med material, stills, maps and graphics.I will come back to this in a supple-mentary report.

But make a conclusion now. What isthe relationship between the differentnews forms – how is news expressedand edited – and how is it financed.How does the media make its revenues?The financing forms I am referring tohere are revenues from subscriptions,single copies and licenses. In mediafinanced by subscription fees, conven-tional epic stagings dominate, based on

text. The text is elementary, while thefunction of the images in the first handis to illustrate. In media financed bysales of single copies, stagings are high-lighted with powerful headings and lar-ge images. Even though epic and didac-tic stagings dominate, there is a con-stant ambition to describe dramaticstagings. Finally, news services financedby licenses are dominated byepic/didactic stagings. This of courserefers to television and moving picturesthat from a logical point of view canreally convey drama here and now.

c o n c l u s i o n s | 1 1 1


Av författaren tidigare utgivnaforskningsrapporterNordström, Gert Z (1988):

Påverkan genom bilder – En studie av olika bildtypers påverkningseffekter.Rapport 133. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Nordström, Gert Z (1992): Krigsutbrottet och de svenska mass-mediebilderna. Ingår i Svenskarna,medierna och Gulfkriget.Nordlund, Roland, red. Rapport 158:1. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Nordström, Gert Z (1994): Estonia – Bilder av en katastrof.Rapport 168:4. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Nordström, Gert Z (1998): Förstasidan i allmänhet – JP:s i syn-nerhet. Ingår i En lokaltidning ochdet offentliga samtalet.Red. Nordström G Z. JönköpingUniversity Press.

Nordström, Gert Z och Åstrand, Anders (1999): Från löpsedel till webb, En studie av den iscensatta nyheten i papperstidningen.Styrelsen för psykologiskt försvar.

Nordström, Gert Z (2002): Terrorkriget i kvällspressen.Rapport 184. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Studieobjekt (s)och referenser (r)Aftonbladet 7/3–15/5 2003 (s och r)Dagens Nyheter 7/3–17/5 2003 (s och r)Expressen 7/3–15/5 2003 (s och r)Flusser, Vilèm (1988):

En filosofi för fotografin.Bokförlaget Korpen (r).

Harms-Larsen, P (1992): Faktion – som udtryksmiddel. Amanda (r).

Journalisten 11–14 2003 (r) Medierna i samhället. Igår idag imorgon

(1996): red. Carlsson, U. Nordicom (r).

Rosenberg, Göran (2000): Tankar om journalistik.Prisma (r).

Svenska Dagbladet 7/3–15/5 2003 (s och r)

SVT1 Rapport 12/3–15/4 2003 (s och r)

SVT2 Aktuellt och Agenda12/3–15/4 2003 (s och r)

Winther Jørgensen, M/Phillips, L (2000): Diskursanalys som teori och metod.Studentlitteratur (r)



Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddamirakkriget iscensatt i svenska medier

Gert Z Nordström

Krisberedskapsmyndigheten

Box 599

101 31 Stockholm

Tel 08-593 710 00

Fax 08-593 710 01

kbm@krisberedskaps

myndigheten.se

www.krisberedskaps

myndigheten.se

kbm:s temaserie | 2003: 1”Olika omständigheter i ett krig utvecklar olika ledmotiv. Vissa är enstaka hän-

delser andra är återkommande. Oavsett karaktär hänger de ihop och bidrar till

en helhetsverkan. Till de återkommande ledmotiven under Irakkriget hör

Saddam Hussein. Ibland är han död, ibland levande, ibland på flykt. Oåtkomlig

och frånvarande men ändå alltid närvarande. Som en röd tråd, en känsla av

ondska, löper han genom hela kriget. Till de tillfälliga ledmotiven hör händelser

som utspelas vid fronten, människor som skadats och förlorat sina hem, soldater

som tillfångatagits etc. Olika omständigheter i en övergripande händelse utveck-

lar som sagts olika ledmotiv. Men det är som om vi mediekonsumenter inte

orkar med verkligheten som den är. Den måste tematiseras och struktureras.

Medierna hjälper oss med den struktureringen.”

Gert Z Nordström

Syftet med denna rapport är att beskriva hur bild och text samverkar och utformas till

iscensättningar i nyhetsförmedlingen. Även frågor om retorik, påverkan och diskurser upp-

märksammas.

Om författaren

Professor Gert Z Nordström har innehaft befattning som professor i bildpedagogik

(Konstfack Stockholm) i kommunikationsvetenskap (Högskolan Jönköping) och i informa-

tionsdesign (Mälardalens höskola Eskilstuna).

ISBN 91-85053-14-7

Bagd

ad-B

ob, m

enige Jessica Lyn

ch och

Cirkus Sad

dam

Gert

ZN

ord

ström

k

bm

:ste

ma

ser

ie | 2

00

3:1

3048-irakkriget/omslag rygg 03-06-16 09.51 Sida 1

bagdad-bob, menige jessica lynch och cirkus saddam

Documents