barns hälsa i norrbotten
DESCRIPTION
Barns hälsa i Norrbotten. Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007. 1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid). 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser. Modell för barn med allvarlig sjukdom:. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Barns hälsa i Norrbotten
Utveckling och problem
Åke Stenberg 20 november 2007
1942 – Rolf KostmannFörste barnläkare (deltid)
2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser
Modell för barn med allvarlig sjukdom:
Barn med allvarlig sjukdom i framtiden:
•Fler nationella vårdprogram•Fler kvalitetsregister•Journal läslig över läns/regiongränser•Sammankoppling journal och kvalitetsregister
Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004
Folkhälsorapport 2005
Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002
Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3
Folkhälsorapport 2005
Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001
Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7
Normalt hjärtaHjärta utan vänster kammare
Illustrationer: GrowingPeople
/wEPDwUJ
Förbättringar - exempel
• Perinatal mortalitet• Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm)• Leukemi m fl• Hjärtkirurgi• Hjärnhinneinflammation (vaccination)• Astma (nya mediciner)• mm
De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa!De flesta trivs med livet!
Men….
Problem som leder till ohälsa
• Brister i tidig anknytning• Omsorgssvikt• Livsstil – övervikt, motionsbrist..• Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska
funktionshinder
Folkhälsorapport 2005
Andelen 15-åringar som trivs mycket braAndelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet, 1985-2001med livet, 1985-2001
Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.
Figur 7:9
Folkhälsorapport 2005
Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tillRelativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tilllågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrarlågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar
Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar
Figur 7:15
Folkhälsorapport 2005
Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenÖvervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenfördelat efter socioekonomisk gruppfördelat efter socioekonomisk grupp
Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17
Folkhälsorapport 2005
Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjermed svag ekonomi jämfört med övriga familjer
Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.
Figur 7:16
Barn som är svårt att hjälpa effektivt
• Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt)• Barn med sämre ekon/soc familjesituation• Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil• Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk
art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc)• Barn med insufficienta föräldrar, ex depression
etc• Barn som utvecklat övervikt/fetma
Ekonomiska satsningar/kostnader
• Nu
Tonåringar med problem
Spädbarn
Ekonomiska satsningar/kostnader
• Nu • I framtiden??
Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem
Spädbarn
Spädbarn
BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan
Låg livskvalitetHjärt-kärlsjukdomarDiabetes typ IIbelastningsskador
• 1 tim motion/dag• Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag• Högst ½ liter läsk/vecka• Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt 2007
4-årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006/Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik
Familj
Föräldra-grupp
BVC
Social-tjänst
Öppen förskola
Psykolog
Familj
Föräldra-grupp
BVC
Social-tjänst
Öppen förskola
Psykolog
Familjecentralens funktioner
•För alla•Stärker de svaga•Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder•Livsstilspåverkan tidigt•Förebygger elände som är svårt att ta hand om
Familj
Föräldra-grupp
BVC
Social-tjänst
Öppen förskola
Psykolog
Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället.
Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning.
Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil.
Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag.
Tidiga samverkande insatser!
________________________Åke Stenberg nov 2007
Mer om att satsa på de små• Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip,
Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001*• Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003• Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91*• Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer;
Broberg, Anders, 2006• Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av
möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999
• Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007*• Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005*• Early Child Development, From Measurement to Action,
Världsbanken 2007**) Fulltext på Internet
År
Incidens/100.000
78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 040
10
20
30
40
50
FlickorPojkarTotalt
(Skattade värden för län 5, 6 och 12 åren 1999 och 2000)
Diabetes ökar –allt snabbare lika för pojkar och flickor
Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005
Folkhälsorapport 2005
Andelen 6-15-åriga barn som behandlasAndelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003med ADHD-läkemedel, 1997-2003
Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10