BRIGGENBLADETNUMMER 1 ● FEBRUARI 2006

Vinteride – utan vilaDet är dags att omsätta våraprincipskisser på maskinrum-met och dess inredning tillpraktiska lösningar.

Vi ringer nu runt och söker de olika delar vivill bygga upp maskinrummet med. Närman kommer ned på detaljnivå blir det fleroch fler tekniska frågor att besvara.

Eftersom det är så mycket som behövs ärvi flera inblandade och alla måste vara tek-niskt insatta. Det blir naturligtvis mångafrågor; en fördel är att när vi formulerar sva-ren också på ett mycket naturligt sätt ut-vecklar och förfinar skisserna.

Ett stort tack till alla de som hjälpt till iteknikgruppen.

En sak som slår mig är hur komplext arbe-tet är trots att det egentligen är ett litet far-tyg vi bygger.

Om man följer en maskindel som ska in-stalleras upptäcker man vilken omfattandeapparat det ska till för att det ska fungera.

Först bestämmer vi vad vi vill ha, därefterringer vi tillverkare. Nu uppstår ofta ettgäng tekniska frågor. Oftast är det sådant vihar svaret på men kanske måste vi söka i UlfHedboms och mina pärmar. Ibland kan det

vara saker som inte finns nedskrivet utankunskap och uppfattningar som man barahar i huvudet. Detta är svårare att förmedlaeftersom man kanske inte ens är medvetenom kunskapen själv!

Nu kommer ytterligare en bricka in i spe-

let – pengar. Många samtal är relaterade tillekonomi. Nu ska vi väga pris mot kvalitet.

Vi vill naturligtvis bygga fartyget av debästa material som finns. Det är ofta lite dy-rare men vi får ett finare fartyg med ett bätt-re system – något som många företag ochmedlemmar i framtiden stolt kan säga att devarit med att bygga.

Vi märker att många företag har förståttdet, vilket ofta ger väldigt fina rabatter ellerhelt kostnadsfria leveranser. Listan kan göraslång på dem som hittills har bidragit. Någrasom kan nämnas är Scania med maskinenoch Vibratec som ställer upp med isolatorer

och avgas-rör medljuddäm-pare.

När alltär klart le-vereras de-larna påkajen ochnu börjardet egent-liga arbe-tet. All in-stallation

ska vi inte alltid göra själva men mycket avgrunden bygger vi upp. Nu är det viktigt attinformationen förmedlas från tillverkare tillden som gör arbetet.

Ytterligare en kommunikation som skafungera men det tar vi en annan gång. ■

KORHAN KOMAN

SKEPPSBYGGMÄSTARE OCH ILLUSTRATÖR

Foto Per B

jörkdahl

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.01 Sida 1

Briggens vd, Per Landqvist, tog upp lokal-frågan: Briggen förhandlar med Statens fas-tighetsverk om hus 42, nära bron till Ka-stellholmen. Huset behöver restaureras ochär inte klart förrän våren 2007 men vi kan fåprovisoriska lokaler redan i vår. Per berätta-de även om planerna för 2007, med TallShips’ Race och Östersjöexpo.

Magnus Sederholm, som tar över vd-posteni mars, berättade om kampen för att få in merpengar. Enligt senaste genomgången av eko-nomin behövs cirka 20–24 miljoner för att fåfartyget segelklart. Ett ”Advisory board” frånfinansvärlden har bildats; det bidrar med kon-takter, råd och kunskap – gratis förstås.

Bolaget söker nu produktsponsorer: före-tag som bidrar med sina varor. Tre Kronor afStockholm blir en flytande båtmässa!

Staffan Hansson, ordförande i föreningen,berättade om ett samarbetsprojekt mellanmarina museer kring Östersjön, som kanleda till framtida resor, kontakter medFinland, Åland och Estland och kanske liteEU-pengar, vem vet?

Skeppsbyggmästare Korhan Koman be-rättade om de arbeten på fartyget som gjortsunder hösten.

All blybarlast är ombord och ungefärhälften är på plats. De flesta tankarna – förgrå-, svart- och färskvatten samt diesel – li-kaså. Motorn är ombord men saknar växellå-da och propelleraxel.

I vår ska Tre Kronor riggas och sedan gå ini docka för att montera propellern med axel,montera rodret och göra skrovgenomföring-arna. Indockning sker den 12 maj och ut-dockning den 22 maj ungefär mellan 9–15.

I pausen fick vi medlemmar fundera påvad vi kan göra för Briggen och tvärtom; vadföreningen kan göra för medlemmarna.

Goda samtal, läckra smörgåsar och sval ölgav många bra idéer. Här är några:

● Ordna studiecirklar; i skeppsbyggnad, hurman seglar en brigg med mera

● Skapa volontärpool ● Varje medlem värvar en ny medlem per år

– vi kan vara 20 000 år 2007!● Stående spalt i Briggenbladet, ”Guldkorn

från Briggen” där medlemmar berättar ● Få i gång ”Öppet skepp” omedelbart ● Samarbeta med marina skolor● Segla med andra fartyg för att få praktik● Regelbundna medlemsmöten som det här● Uppdatera guidernas utbildning● Se över texten på informationstavlorna● Ha fartyget vackert belyst varje kväll

Har du fler bra idéer – mejla! Det ska blifler möten.

Kan du hjälpa till att göra smörgåsar ochbära öl när vi har möten ska du mejla tillkerstin@stockholmsbriggen.se ■

KERSTIN OTTERSTÅL

Många har uppmärk-sammat Stockholms-briggens entreprenör-skap och jag är säker påatt det har lockat in många med mig i projektet. Under åren har vi målmedvetetbyggt upp ett omfattande nätverk varskompetens och resurser är en av projektetsverkligt stora styrkor.

I förra Briggenbladet skrev vi om Chris-tine Kornherr som hjälpt oss med utform-ningen av kabyssen, Tre Kronors kök. Enviktig faktor i sammanhanget är just till-gången till ett nätverk av erfaret och kun-nigt folk som själva praktiserat den erkäntsvåra konsten att hantera mathållning om-bord på ett fartyg.

Riggruppens arbete är ett annat exempelpå nätverkets resurser och möjligheter tillkvalitetssäkring av projektet. Under erkänt

skicklig väg-ledning utifrånfärdigställs denstående och lö-pande riggenliksom fina trä-detaljer somjungfrur, block

och koffernaglar av händiga föreningsmed-lemmar och ungdomar från Sjövärnskåren,de flesta med relativt begränsade förkunska-per om riggningsarbete. Att de sedan lär sigallt om Tre Kronors rigg kommer både de ochprojektet ha stor glädje och nytta av i fram-tiden.

Förhandlingarna om vår framtida lokalser fortsatt lovande ut. Byggnaden, ett stortvagnsslider från 1800-talet med ett utmärktläge på Skeppsholmen, har goda förutsätt-ningar att täcka våra kommande behov.

Huset måste totalrenoveras men när alltstår klart år 2007 kommer det, enligt deritningar Fastighetsverket tagit fram, finnassåväl kontor, möteslokaler som kafé meduteservering. En närliggande kajplats förTre Kronor finns självklart med i planerna.

I december hade vi ett mycket givandeoch välbesökt informationsmöte med företa-gare i Briggens nätverk. Under mötet fick viflera nya öppningar till produktsponsring.

Briggen Tre Kronor kommer, tillsam-mans med vår nya lokal, att fungera somen permanent utställning för företagensprodukter i en riktigt spännande och pu-blik miljö. ■

2 BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006

BRIGGENBLADET GES UT AV FÖRENINGEN BRIGGEN ● REDAKTÖR MARGARETA LANDSTRÖM

● ANSVARIG UTGIVARE STAFFAN HANSSON ● E-POST BLADET@STOCKHOLMSBRIGGEN.SE

● WWW.STOCKHOLMSBRIGGEN.SE ● TELEFON 08-545 024 10 ● FAX 08-545 024 11 ● POSTGIRO 873663-9

● ÖSTRA BROBÄNKEN SKEPPSHOLMEN ● 111 49 STOCKHOLM ● TRYCK ALFA PRINT AB

Nätverketär vårstyrka

PER LANDQVIST

VD TAR ORDET

En plats för mötenMed briggen Tre Kronor bygger vi en platt-form för möten mellan människor iStockholm och länderna runt Östersjön.Redan nu kan vi ordna möten och konferen-

ser för dig i ovanliga och spännande miljöerpå Skeppsholmen. Här finns lokaler för säll-skap från sex till hundra personer, med ellerutan föredragshållare. Ring till oss på tele-fon 08-545 024 10 så berättar vi mer. Ellermejla till info@stockholmsbriggen.se ■

Möte med starka känslorDet är ingen tvekan om att medlemmarna i Föreningen Briggenhar ett starkt engagemang. Segelsömmarsalen på Skeppsholmsgår-den var knökfull och ändå fick inte alla som anmält sig plats.

Tung-gung är vad briggen behöver. Martin Romarestaplar blytackor. FOTO PER BJÖRKDHL

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.01 Sida 2

Vårutflykt8 april: Per Wermelin visar de vackrabåtarna på Djurö båtvarv. Favorit i repris!Förra årets deltagare var helt lyriska!

SeglingarMer information om alla seglingarna vidanmälan och i nästa nummer! Med reser-vation för eventuella ändringar.

15–16 maj: Traditionella kvällsseglingarmed vedjakten Sofia Linnea, snabb som vin-den! Förra året slörade hon med nio knopsfart förbi Fjäderholmarna. Avgång 15.00från Skeppsholmen, ankomst och middagpå kvällskvisten – slut cirka 21.00. Pris 500kronor inklusive middag.

27–28 maj: Jungfrusegling – igen!Föreningen Briggens kvinnliga medlemmarges än en gång möjlighet att förkovra sig ikonsten att segla en skuta. Kapten CillaLundström och sandkilen Johanna af Stock-holm står för värdskapet. Vi är alla ”payingcrew”, vilket betyder att vi hjälps åt att his-sa segel, navigera, laga mat med mera. Pris1l400 kronor. Start lördag 10.00 från Rop-sten, tillbaka söndag kväll cirka 19.00.

11 juni: Lördagstur med Helmi på Blidö.Mycket begränsat antal, anmäl snarast!Pris inklusive lunch 500 kronor.

Någon gång i vår

Vi far till Gävle! Kanske kan vi segla ut ensväng med briggen Gerda. Anmäl dig omdu är intresserad. Gerda kommer också att

segla till Rostock i sommar. Det kan finnasmöjlighet att segla med vissa etapper.

Du anmäler dig, enklast med e-post, tillkerstin@stockholmsbriggen.se eller ring tillKerstin Otterstål 070-269 12 87 kvällstid. ■

Ett par kommer gående längskajen, stannar upp och beundrarBriggen. Vår egen amatörhis-toriker Christer Yström passar påatt berätta om projektet, bak-grunden och förlagan Gladan.

– Farfar var skeppsgosse i Karlskrona! Tänkom han var påGladan! utbris-ter damen.

Varpå Christerger en special-visning av farty-get och senarekastar sig överGladans rullor iKrigsarkivet föratt hitta allt om”farfar”.

Från förhåll-ningsbokens sir-

liga skrift i Krigsarkivets rullor läser vi: RuneGeorg Wihlstrand, född den 2 januari 1906,tog värvning i Skeppsgossekompaniet vid 14år och 9 månaders ålder. Han står uppsatt somkontorspojke från Karlshamn, och antogs som

skeppsgosse den 1 oktober 1920. Bland annattjänstgjorde nr 17 Wihlstrand på segelfarty-gen Najaden och Gladan. Förutom tiden tillsjöss framgår det att Georg tjänstgjorde vidupp- och avriggningar som märsgast.

Från en annan källa; en tidningsartikel på70-talet, berättar Georg om hur det gick tillnär han gick in i marinen:

– Vi var ett gäng äventyrslystna pojkarsom ville ut i världen, bort från otrygghetenoch den fattiga tillvaron.

Georg hade sju syskon, och fadern dog närminsta barnet var några månader. Pojkarnafick hjälpa ”de fina” familjerna i stan med atthugga ved och annat för att familjen skulleklara livhanken. Men livet som skeppsgossevar också hårt.

– Varje dag var man tvungen att ”löpagatlopp” mellan två led med stamanställda.

– De slog mig med tunga tillhyggen.Befälen såg det och skrattade bara. Mångakvällar grät jag mig till sömns, berättadeGeorg. Men nr 17 Wihlstrand fortsatte trotsallt den marina karriären. Vid 23 års åldervar han styrman och under kriget tjänst-gjorde han främst på olika ubåtar. En avdem var Ulven, men Georg hade turen att

bli omplacerad till en annan ubåt straxinnan Ulven 1943 sprängdes av en mina ochalla 33 ombordvarande omkom.

Sonen Bengt berättar: – Far var ganska egen. Han körde sitt eget

race. Tyvärr berättade han inget om tidensom skeppsgosse. Han var inte hemma såofta när jag var barn. Mor och far gifte sigunga och för att försörja familjen fick han tatjänst på sjön, och sen kom ju kriget.

När Georg Wihlstrand fyllde 55 lämnadehan marinen, gick iland och blev en skick-lig bokbindare, översättare, författare ochövertygad pacifist! Med en god vän tog hansig via kanalerna i Europa till Marseille ochskrev sedan en reseskildring om äventyret.

I september 1991, på servicehuset Lima-gården i Väröbacka, avled Georg Wihl-strand, 85 år gammal. Men hans sondotterMadeleine har numera en speciell anknyt-ning till Tre Kronor när hon och makenvandrar längs kajerna.

Om du har frågor om Gladan kan du mej-la till Christer Yström, historia@stock-holmsbriggen.se eller ring 08-741 04 33 påkvällstid. ■ CHRISTER YSTRÖM

KERSTIN OTTERSTÅL

BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006 3

Historiska

hö

rnet

Hej Tryggve! Det är din förtjänstatt vi fick den nödvändiga täck-ningen av Tre Kronor sponsrad tillvintern. Hur bar du dig åt?

– Briggen behövde täckas och på en fikarastkom vi på att en grov vattenledningsslangkunde fungera som bågar till täckningen.Jag ringde Björn Cedenblad på Uponor ochfick 300 meter grov vattenledningsslang.Själva täckplasten sponsrades av PetexTäckoch Leif Sydow.Smart tänkt! Det lönar sig alltså att ta enfika emellanåt. Vad är det mer som dujobbar på att få produktsponsrat?

– Allt till maskinrummet. Vi behöver alladelar från kopplingar till pumpsystem.Förslag och tips på tänkbara samarbetspart-ners emottages tacksamt. Tibnor har redangått in och sponsrat med stålet till durkbal-kar och plåtar och även allt järn till riggbe-slagen.

Det där fixar du säkert, vi litar på dig.Men hinner du vara med och bygga nu?

– Nej, men jag gör mer nytta med attskaffa det som behövs framöver. Vi får väl-digt fin respons från företag över huvud ta-get när det gäller material och verktyg sombehövs; alla vill vara med och synas med sinaprodukter. Det är vi mycket glada för. TreKronor är ett fantastiskt projekt.Bra jobbat Tryggve, du är en klippa! ■

PIA JOSEFSSON

Mirakelmannen Det vete kat-ten hur hanbär sig åt,

men det räckermed ett tele-fonsamtal så

fixar TryggveMartinssondet som för

tillfället be-hövs till far-

tyget.FOTO

PER

BJÖRKDAHL

KALENDARIUM

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.01 Sida 3

4 BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006

Wonder Wool

GULDKORNFRÅN FÖRENINGEN

En av de trevligaste händelser jagvarit med om i Föreningen Briggenär en oförutsedd utflykt med m/yAlba II när hon skulle flyttas frånvinterhamnen i Ekerö till som-marhamnen vid Pampas Marina.

Det var ett förfärligt väder, regnigt ochkallt, men det var det ingen som märkte. Vivar som uppslukade av detta tidsdokumenttill kryssare och den skönhet som bara enmotoryacht från 1912 kan utstråla.

Höjdpunkten var när Per Wermelin tog

oss på ett ”glänsarvarv” runt Riddarfjärden.Vi formligen smekte förbi kajerna och kun-de vinka åt folk på fartyg och land. Då kändevi oss väldigt priviligerade!

Det här var kulmen på en av de aktivitetersom föreningen ordnade för medlemmarnavåren 2005; en utflykt till Djurö båtvarv därPer Wermelin visade oss runt bland alla kle-noderna. Vi hade väldigt trevligt och någradagar senare blev vi alltså inbjudna till denhär resan med Alba II. Vi som fick möjlighe-ten kommer sent att glömma det. ■

MOLLY OLSSON

Under den här vinjetten inbjuder vi våra medlemmar att skriva kort om något minnesvärt duupplevt som medlem i föreningen. Skriv till bladet@stockholmsbriggen.se och skriv nu!

Teckningar som vann

Alexandra Iversen, 7 år, och Carina Heden-ström, 10 år, skickade in teckningarna. Nogser de här briggarna ut att kunna segla en sådär tio knop i undanvindar.

Tack Alexandra och Carina! ■

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.01 Sida 4

Varje huvudstad strävarefter att ha attraktionersom drar till sig upp-märksamhet, besökareoch kapital. Attraktio-nerna är också av storbetydelse för stadensoch dess invånares själv-bild och identitet.Stockholm har alltidförknippats med sjöfartoch det maritima kultu-rarvet, vilket återspeglasi museer som Wasa-varvet, Waxholmsbåtar-nas uppskattade inslag istadsbilden och Skepps-holmens unika miljöoch läge i hjärtat avStockholm. Briggen ärredan – och har poten-tial att i ännu högregrad bli – en lysandeattraktion!

Stockholm är också en sjöstad i Östersjönoch en av de mest frekventerade hamnarna iregionen. Östersjörådet arbetar med att ut-veckla samarbetet mellan de nio ländernakring Östersjön plus Norge och Island, vilkatillsammans representerar en befolkning påupp mot 200 miljoner människor.

En betydande marknadspotential finns så-ledes och intresset för att bygga och etableranya relationer via briggen är redan stortinom näringsliv, förvaltning och turism.

Ett antal framgångsrika koncept finns ocksåinom kulturlivet, från Östersjöfestivalen medstorheter som Esa Pekka Salonen till den nyli-gen lanserade Östersjökokboken på ett initia-

tiv av landshövding Mats Hellström. Stock-holmsbriggen AB lanserar nu en ny platt-form för samarbete inom Östersjöregionen,där det första stora projektet är Baltic SeaConvention. Evenemanget äger rum underen vecka i maj 2007 och är ett samarbetemed bland andra UD, Östersjörådet ochStockholm Region.

Skeppsholmen har under de senaste decen-nierna genomgått en stor förändring. StatensFastighetsverk har ambitionen att rusta uppöns kulturarv och fylla detta med seriösa verk-samheter. De närmaste åren kommer flera kro-gar och konferenscentra att etableras samt ettmuseum, Nobelmuseet, att flytta till ön.

Ambitionen är också att behålla öns mariti-

ma karaktär ge-nom att därmedförknippade verk-samheter får levautmed kajerna.

Briggens nyaplacering ochetableringen avvårt blivande eve-nemangscenter,”Tre Kronor Eve-nemang”, förstär-ker det maritimaintrycket och kanbli ett av defrämsta besöks-målen på ön.

Även de ideelltsyftande målenmed verksamhetenär viktiga för sta-den. Dels att beva-ra och utveckla det

maritima hantverket, dels skapa nya möjlighe-ter för ungdomar runt Östersjön att lära kännavarandra via utbildning och segling ombord påTre Kronor af Stockholm.

Det finns i dag få seglande briggar, enligtledningen för Tall Ships’ Race sex sju styck-en totalt. Tre Kronor af Stockholm har godaförutsättningar att ta positionen som denfrämsta i sitt slag och kan därmed förmedlaen stolt svensk tradition till omvärlden. Somen känd industriman uttryckte sig om pro-jektet: ”Briggen är byggd på samma grundsom svenskt välstånd skapades – utgåendefrån kvalitet, kunskap, uthållighet och ettdjärvt entreprenörskap”. Jag håller gärnamed! ■ MAGNUS SEDERHOLM

BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006 5

”Tre Kronor” viktig för StockholmFartygsbygget Tre Kronor af Stockholm har prisats av många för sin höga kvalitet och harredan uppmärksammats internationellt. Den framgångsrika sjösättningen ger goda förutsät-tningar för den återstående spännande fasen – att till år 2007 få briggen segelklar samt attetablera ett nytt företag inom rederi- och evenemangsverksamhet. Hur kan då projektetbidra till att tillföra värden till Stockholms stad?

En vecka i maj år 2007 ska Skeppsholmen sjuda av liv och rörelse. Kanske blir det så här.ILLUSTRATION MATS ARRÉNBORG

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.01 Sida 5

Utan rigg ingen brigg – här är n

Det är ingen stor verkstad men här sker stor-verk. Bit för bit växer riggen till Tre Kronor afStockholm fram. Allra först tillverkades pertoch pertridare. Perten är de klädda vajrar somhänger under rårna och som besättningen stårpå när seglen ska beslås. Pertridarna, två tilltre per pert, håller upp den tunga vajern ochsitter fast i rårna.

– De allra första vajersplitsarna blev inte såvackra, erkänner Johnny Åstrand som varitmed från början. Men Bamse sa att dom nogskulle hålla.

Och så kläds de ju tätt, tätt med tjärathampasnöre, så man gömmer de fulaste.

Torbjörn ”Bamse” Åhlund var till yrket rig-gare och lärde ut grunderna till briggens rig-grupp. Men sommaren 2004 stannade han sinmc vid vägkanten, blev påkörd av en bil ochdog. Efter Bamses död fick Johnny Åstrand taöver som arbetsledare.

– Allan Palmer är den som ritar riggen.När han har klurat och ritat ett tag berättarhan vad vi ska göra och så gör vi det, sägerJohnny.

Hittills har gruppen, under de tre år den fun-nits, tillverkat i stort sett alla block och koffer-naglar som behövs. Största utmaningen nu äratt bli klar med alla stag, vant, barduner, jung-

frur, stegar och annat som måste bli färdigt tillnågon gång i april, då Tre Kronors märsstång ochbramstång ska hissas på plats. Då måste deriggdelar som stadgar stängerna i sidled varaklara.

Sammanlagt är det dryga tjugotalet entusi-aster. En daggrupp och två kvällsgrupper påmåndagar och en kvällsgrupp på tisdagar, be-rättar Johnny.

På tisdagarna kommer ungdomar från Sjö-värnskåren. De har bland annat tillverkat defyra vevlingar som går mellan vanten ochmärsen. Vevlingarna, som är ungefär två me-ter långa, blir så gott som vertikala. Alla som

En skön blandning dofter av tjära och träspån möter oss när vi kliver in i Briggens block-och riggverkstad. Riggarna har äntligen fått en egen lokal och de tar vara på varje kvad-ratcentimeter. Resultet är en högeffektiv verkstad där alla ger järnet och verkar brinna för

6 BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006

BB nr 1 2006 ny sid 6 och 7KH 06-02-08 11.59 Sida 6

r några av dem som gör jobbet

BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006 7

KoffernagelmästarenAllan Toomingas, en av vetera-nerna i block- och riggruppen,hörde första gången talas omStockholmsbriggen på en läkar-stämma där vi hade en monter.

Allan blev helt såld och gick ner tillbygget och strosade runt, allt oftare.

– Får man vara med och bygga lite, fråga-de jag, men då vardet bara fullblods-proffs som kom ifråga. Sedan var jaghär på söndagarnadå och då och ljög sågott jag kunde –fuskade lite somguide alltså. Mendet jag hela tidenville var att tillverkasaker med händerna.När blockgruppenkörde i gång fick jagchansen.

Allan härstammar från Estland. Såvitt hanvet finns inga båtbyggare i släkten. Själv ärhan läkare, jobbar på Statens arbetslivs-institut med forskning och utbildning kringarbetsskador och arbetsmiljö.

– Egentligen är jag ingen båtmänniska,säger Allan. För mig är det hantverket ochgemenskapen som lockar. Men jag har seg-lat på Atlantica en gång, det var härligt.Och jag gillar båtar och hav, det har barainte fått plats i mitt liv.

En av uppgifterna den här kvällen är attborra tre hål i en jungfru, vilket symbolisktnog är ett kraftprov som kräver flera man.

I väntan på starka medhjälpare börjarAllan såga till ämnen till några päronblock.Snart är han förlorad i hantverket. Mäteroch kollar; av en ekplanka på knappt 40 cmkan man få ut tre block, i bästa fall.

– Få se nu, den där delen ska bli nack-stycken och den där kinder, då behöverdom vara 11,4 cm, det ska räcka.

Allan är gruppens okrönta koffernagel-mästare. Han har svarvat väldigt många avde drygt 200 koffernaglar som briggensskot, fall och annat löpande ska läggas fastrunt. Koffernaglarna är av ask, som är hårtoch segt att jobba i.

– Antingen har man det i händerna ellerockså inte, tror Allan. Jag har renoverat som-marhuset, jobbat med gamla dörrar och lis-ter, det ger en viss vana vid att hantera trä.

Men när riggen ska upp och riggdelarnasättas på plats, då vill inte Allan vara med.

– Jag är alldeles för höjdrädd för det! ■

har provat att klättra upp över märsen i enrigg är säkert tacksamma.

Kåristerna jobbar också med att förseblocken med stroppar och kaus*, och tillver-kar en del andra riggdetaljer.

I ett hörn hänger girlanger av snörstum-par. Det är ett lusplattingtest.

Johnny provar vilken typ av snöre som ärbäst när man gör lusplattingar, de borstlik-nande avlånga tofsar som fästs i riggen föratt riggdelarna inte ska skava mot seglen.

Block- och riggruppernas arbete kostaringenting för föreningen. De som jobbar gördet på sin fritid – för nöjes skull och för attman vill hjälpa till med bygget. Grupperna

fungerar som studiecirklar. StudieförbundetVuxenskolan står för en del av materialkost-naden. Certex har skänkt vajern. Sand-papperet kommer från en vänlig sponsor;Lokalen hyr vi av Fastighetsverket.

– Det enda vi köper är korv och öl men detbetalar vi själva. Och så snörena och tjäranförstås, säger Johnny.

Nu är frågan: Vem blir först att skänkakorv, tjära och snören till riggarna? ■

* kaus, eller kås, är runda eller ögleformade metallde-lar som man sätter inuti splitsade repöglor för attskona repet, till exempel i stroppen till ett block.

* vevlingar är de ”stegar” som sitter i vanten på varsida om masterna.

vad de gör. Vid niotiden kan man ana en förförisk doft avvarmkorv – med kryddor.

Dags för rast alltså, men alla ville göra färdigt först.

– Virket som används tillTre Kronors jungfrur ärmycket speciellt. Det heterazorbé och är hårt och svår-bearbetat. Densiteten lärvara högre än vatten. Justden stocken som vårt virkehar tagits från har en speci-ell historia. Vi har fått denfrån Stockholms hamnar.Den har suttit som kajsko-ning i många år iStockholm men ursprungetär det ingen som har enaning om, säger Allan.Ovan.

Verkstaden utnyttjasäven på höjden. Här fästerLennart Pettersson vajern ien takbjälke – just den härska bli en bardun. Storabilderna till vänster.

Det är rejäla dimensionerpå vajrarna som Janne Jäbergoch de andra tampas med.Lilla bilden.

TEXT KERSTIN OTTERSTÅL

FOTO PER BJÖRKDAHL

BB nr 1 2006 ny sid 6 och 7KH 06-02-08 11.59 Sida 7

Jag besöker Ulf och Anita Hed-bom i deras radhus i Skärholmen.Det är en vacker måndag i januari,lätt nysnö natten innan och Ulfhar sopat infarten och trappan.

Ulf visar sitt arbetsrum där en ingenjör, enekonom och en verkmästare – i en och sam-ma person – huserar. Jag har rätt god ord-ning på min arbetsplats men jämfört medUlfs får den närmast betraktas som kaotisk.

I en monter finns tre stora bilmodellersom Ulf byggt av byggsatser med tusentalsdelar. Inte klippa och klistra utan skruva ochmeka. Tänk er en decimeterlång motor medkolvar och ventiler och allt!

Ulf har arbetat och rest när och fjärran ochdet har lämnat sina spår. I hans samlingarfinns träsniderier och skulpturer, spjut, pil-bågar, koger med giftpilar, terrakottastatyer,porslin, elfenbenssniderier, pärlemorkonst,marionettdockor och mycket mera. Plus enalldeles vanlig trumpet som hans hustruAnita säger att han borde spela mera på.

Det som mest fångar uppmärksamhetenär i alla fall de vackra och välbyggda fartygs-modellerna. Här finns skonerten Gladan,som jag seglade på i två månader hösten1953. Men framför allt, här finns den vack-raste och mest välbyggda modell av CuttySark som man kan tänka sig. Rår, segel,vant, stag, brassar, skot, taljor, block – alltfinns där. Tålamod, tålamod och noggrann-het krävs det – och två års arbete. Och,mycket riktigt, i montern finns en guldme-dalj från den firma som levererat byggsatsen.

Ulf är stockholmare, årgång -38, född påKungsholmen, uppväxt i Bromma. Militär-tjänst i flygvapnet vid F2 i Hägernäs. Åretvar 1958 och Ulf ingick som mekaniker ibesättningen på en av de två kvarvarandeCatalinorna som ingick i flygräddningen.

Ulf har större delen av sitt arbetsliv arbe-tat inom Stenberg-Flygt. Företagets huvud-sakliga produkter var dränkbara pumparsom bland annat användes vid arbetena förtunnelbanan i Stockholm. Ulf arbetade förstsom laboratorieingenjör men kom mer ochmer över på exportsidan med inriktning påÖsteuropa. Det var då resandet började.

Verksamhetsfältet utvidgades ytterligare1968 när amerikanska ITT kom in i bilden

som ägare. Ulf blev produktchef för läns-pumpar med budgetansvar i moderbolaget.Under 1970-talet blev gruvorna en storkundkategori – koppargruvor i Östafrika,kolgruvor i Vietnam, Japan, Kina och

många andra. länder. Ulf reste runt överalltoch blev koncernens Mr Miner, beredd attrycka ut så fort något stort var på gång.

År 1999 tog Ulf vara på en möjlighet attlämna yrkeslivet i förtid för att få mera tidmed annat som intresserade honom. Det varinte lätt att ersätta honom.

Ulf var alltså öppen och ogarderad när hanstötte på Briggenprojektet på båtmässan.Han blev genast medlem. Ulf är inte typenför en passiv medlem. Han ser vad som be-höver göras och säger det. Han säger det gär-na en gång till tills han har övertygat dentvivlande. Då får han uppdraget att åtgärdasaken. Han åker på jobb på det sättet.

Först var det guidningen. Ulf såg behovetav att sammanställa basfakta om projektet,en handbok som kunde användas för en merasystematisk utbildning av de personer, som

skulle informera på byggplatsen. Så sam-manställde han alltså en handbok och orga-niserade kurser som avslutades med skriftli-ga prov. Ett femtiotal av Briggens guider harhan utbildat.

Så var det den tekniska specifikationen avBriggen. Ulf och Korhan Koman har förtlånga samtal om utformningen av olika in-stallationer och tekniska system ombord.Korhan är hårt engagerad i de dagliga besty-ren med ritningar, klassificeringar, leveran-törskontakter och arbetsledning och harsvårt att hinna med den tekniska beskriv-ning och dokumentation som behövs. Alltsågör Ulf det jobbet.

Rickard Engberg sade vid sjösättningen,och närhelst någon frågar, att Tre Kronor är detbäst byggda fartyget någonsin i sitt slag (ellernågot liknande). Han kommer även få anled-ning att säga det bäst tekniskt specificeradefartyget i sitt slag (eller något liknande).

Ulf har inte fått nog av sitt resande. Detfinns hörn av världen han inte besökt än.När detta Briggenblad går i tryck har hanoch Anita packat sina väskor för en biltur påTasmanien. På vägen hem blir det ett stopppå Borneo för att studera orangutanger ochhavssköldpaddor. ■

TAGE BERGLUND

För Ulf finns inga gränser

PROFILENULF HEDBOM, GLOBETROTTER

För Ulf finns inga gränser

FOTO PER BJÖRKDAHL

8 BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006

BB nr 1 2006 KH 06-02-08 10.02 Sida 8

I skärgården mellan Helsingforsoch Stockholm finns ett hundratalsmå museer. De vårdar skärgår-dens kultur och historia men harvart och ett begränsade resurseroch är isolerade från varandra.

De har varken tid eller råd att arbeta ihop. Nuvill de ändra på detta och har startat samarbets-projektet Skärgårdsmuseer, som finns beskri-vet på hemsidan www.skargardsmuseer.netHuvudman är Sydkustens landskapsförbund iFinland och arbetet bedrivs i samarbete medRoslagens museum i Norrtälje och hembygds-museet på Kökar. Ett nätverk byggs i och runtnorra delen av Östersjön.

Planer finns att inlemma även nordvästraEstland i samarbetet. Projektledare är Chris-tian Pleijel från Kökar i yttersta havsbandetmellan Finland och Estland. 23 museer äranslutna och projektet har nära samarbetemed Stockholms hembygdsförbund och Fin-lands Svenska Hembygdsförbund. Museernautgörs av byggnader, samlingar och aktivi-teter som sköts av eldsjälar med en föreningbakom sig, väl förankrad i sin hembygd.

Föreningen Briggen ser kulturfrågorna sommycket viktiga för verksamheten och brig-genprojektet. Ett nära samarbete har redan in-letts med Stockholms läns hembygdsförbund.Föreningen deltar med en medarbetare i in-ventering av allmogebåtar i Stockholms skär-gård. Ett samarbete inleds nu också med pro-

jektet Skärgårdsmuseer. Det möjliggör för fö-reningen att verka med olika satsningar, ävenkommersiella, i norra delen av Östersjöområ-det och så småningom också i Estland.

Som teman finns mycket att hämta isjöfartstraditioner av olika slag såsom bon-deseglation i Roslagen och i Åland, musik,historia, släktforskning; gamla segelleder,lotsning och fyrar – platser där människorfått sin utkomst av sjön.

På Kökar hade franciskanerna på 1400-ta-let ett kloster som drogs in till följd av refor-mationen. Historien glömdes men Frans ochFransilia var vanliga namn i Kökar genom

århundradena. I modern tid återfanns histo-rien, klostrets källare renoverades och kato-liker och protestanter firar gemensam guds-tjänst första söndagen i juli varje år, den såkallade Franciskusfesten. En förstudie för attkartlägga franciskanernas segelled planeras.

En segling 2007 till Hapsalu i Estland föratt öppna området genom Valdemars segel-led lockar också. Året därefter firas jubileumpå Kökar. Franciskusfesten har då hållitsvarje år under en vecka i juli i 30 år. Kanskenågot för briggenmedlemmar och Tre Kronoratt delta i? ■ STAFFAN HANSSON

CHRISTIAN PLEIJEL

Sjöutbildning för fritids- och yrkesfolkHantverkskurserTemaseglingarHavseglingarKolloseglingar för dig 10-14 år

Skeppsholmsgården Hemgård och Folkhögskola i samverkanerbjuder tillsammans ett hundratal kurser och seglingar av olika slag.Vill du veta mer om vårt breda utbud - ring oss 08 -679 28 20 ellerbesök vår nya hemsida: www.skeppsholmsgarden.se

Alla Briggenmedlemmar får 10% rabatt på våra sjökurser

Skärgårdsmuseerna lever– tacka alla eldsjälar för det

Visst är det spännande med alla museer kring Östersjön. Den här kartan är ett bevis på att samarbetet fun-gerar. Briggen som seglar österut har förstås Björn Senneby som upphovsman. Montage Per Björkdahl. Teck-ningen ovan, som visar museiområdet i Kökars kyrkby, har Christian Pleijel gjort.

BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006 9

BB nr 1 2006 KH 06-02-08 10.02 Sida 9

Kallelse till årsmöteFöreningen Briggen kallar till årsmöte iSegelsömmarsalen i Skeppsholmsgården påSkeppsholmen onsdagen den 15 mars 2006klockan 18.00.

Ärenden enligt stadgeenlig föredrag-ningslista.Stockholm den 30 januari 2006Föreningen BriggenStyrelsen

Stockholmsbriggens skeppsredareIkea

Outokumpu

Stockholmsbriggens samredareElfa ABNYKLauritzenCoolMAQS Advokatbyrå

HedersleverantörerBG Digital AB Båtmässan Allt för sjönCertex Dataphone Dokumentkraft Engwall & ClaessonEssve

G-Ess Yrkeskläder Jehanders Kaupthing Bank Layher NCC Planet 11Rapp Collins Stockholm Rolls Royce ABSAABSaint-Gobain Abrasives ABScaniaSjöassistans SkandiformSpring Mobil Statens fastighetsverk Södermalms Trä Total Design Europe

Stockholmsbriggen missar inte enmässa. I höstas satsade vi på en so-ber monter; vinröd fondvägg, filmoch foton från sjösättningen.

I år visar vi hur riggen blir till.

Vår kortfilm om projektet och sjösättning-en, särskilt framtagen för mässan, i samarbe-te med Svante Bergström på Sverigearkivet,lockade många. Det är också Svante som harproducerat dvd-n om sjösättningen.

– Vår ambition var att skapa uppmärksam-het och nyfikenhet genom att knyta an tillden oerhört uppmärksammade sjösättningen.Det tycker jag vi lyckades med, säger StureHaglund. Särskilt roligt var det att vi fick eneloge av mässan for en stilfull monter.

Vårens båtmässa ”Allt för sjön” pågår den4–12 mars.

Vi ställer som vanligt ut i Classic BoatShow som nu är flyttad till C-hallen, monterC 22:38. Temat i år är tjärdoftande riggarbe-ten; splitsning, klädning och bensling avwire samt tillverkning av rår, block, jung-frur och smide.

Välkommen att besöka oss! ■

En doft av tjäraFör att medlemmarna ska kunnafölja med i beskrivningar av vårtfartyg och dess utrustning harredaktören bett mig att förklaraen del uttryck och termer somhör sjöspråket till.

Tre Kronor är riggad som en brigg. Det bety-der att hon har två master med vardera femråsegel. I stäven har hon ett bogspröt förlängtmed en klyvarbom som bär tre stagsegel ochpå den aktra masten (stormasten) har hon ettgaffelsegel, briggseglet. Mellan masterna kanhon föra två stagsegel och hon kan även utrus-tas med två eller flera ledsegel.

Rundhult är den gemensamma benäm-ningen på master, stänger, rår, bommar,gafflar och ledsegelspiror. På Tre Kronor är de

just runda och av trä; undermasterna av lärk-trä och övriga av kärnfuru. Inga rundhult ärbyggda av flera stycken utan alla är enkla –en stock ger ett rundhult.

Masterna består av tre delar och det äregentligen bara den understa som kallas masteller undermast. De övriga kallas stänger, denundre märsstång och den övre bramstång,men tillsammans utgör de förstås två master.

Denna uppdelning beror dels på att det ärsvårt att få tag på tillräckligt långa, lämpli-ga ämnen, dels att det är praktiskt att kun-na ”reva” även masterna i hårt väder eller vidpassage under hinder. Slutligen underlättasunderhåll och reparationer av en uppdelningsom kan hanteras ombord utan att vara be-roende av kranar i land. ■ GÖRAN ROMARE

Fortsättning följer i nästa nummer

FACKSNACKTILL SJÖSS

10 BRIGGENBLADET NR 1 ● 2006

BB nr 1 2006 KH 06-02-08 10.02 Sida 10

Vi stöder Stockholmsbriggen

sjösätter nya bostadsrättsföreningar

FÄRG FÖR TRADITION OCH MILJÖ

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.02 Sida 11

Det var inte en aftoni maj, men väl enlunch, med bankirenThomas Fischer på ”Nordens ljus”.Där var också Björn Lindroth som diskret frå-gade om inte jag kunde få Thomas Fischer attköpa ett spant i Stockholmsbriggen. Jag varung och grön och visste varken vad spant ellerbrigg var. Men jag frågade Thomas och hanvisste bättre för han köpte genast två spant!Så började mitt liv med Briggen.

Det är snart ett år sedan jag lämnade överordförandeklubban till Staffan Hansson.Under mina sex år som ordförande levde jagmed Brigggen i nästan varje andetag. Nu,som suppleant, kan jag ha lite mer distans.

Året som gått har varit det mest spännandei Briggens historia. Masterna restes i början avaugusti och så kom äntligen den fantastiskasjösättningen den 27 augusti. Kronprinsessan

Victoria förrättade dopet och gav henne nam-net ”Tre Kronor af Stockholm”– ett oslagbartnamn både i hemmahamn och på internatio-nella farvatten. Jag stod några meter frånBriggen, vid stapelbädden, och var fruktans-värt nervös. Det kändes som inför en förloss-ning och jag vågade knappt titta eller andasnär hon löpte av stapeln. Men alla skötte sinauppgifter mer än föredömligt och utstråladedessutom lugn och trygghet. Skeppsbygg-mästare Korhan Komans minspel där hanstod ombord på fartyget när hon började glidapå stapelbädden var obetalbart.

Det var en fantastisk känsla att – från attha varit med från nollspantet – se den vack-ra briggen forsa fram i drygt elva knop uttill alla åskådarbåtarna.

Under en promenad på Strandvägen iskymningen ser man det upplysta skrovetsvackra linjer, vilket får många att öppna

ögonen. Föreningens medlemsantal, drygt5l000, är imponerande – det är lika mångaeller fler som de största museerna lyckatssamla under många år. Jag känner mig oer-hört stolt över vad vi medlemmar, byggstyr-kan och alla andra åstadkommit. Nu liggerframtiden för våra fötter.

Tänk att få styra ut från kaj med fyllda se-gel och segla till våra grannar på andra sidanÖstersjön. Vilken fantastisk känsla! En källatill gemenskap, glädje, nytta, nöje och ut-maningar.

Välkommen till ännu ett spännande årmed Briggen. Nu arbetar vi för fullt med attutforma den framtida verksamheten. Jaghoppas att du, liksom jag, vill fortsätta stöd-ja Tre Kronor. Din insats är viktig och vi väl-komnar dig att vara med och förverkligavärldens vackraste och mest välbyggda se-gelfartyg! Skepp ohoj! ■

SISTA ORDETGABRIELLA JANSON, SUPPLEANT I FÖRENINGSSTYRELSEN OCH MAMMA TILL LILLE JUNGMAN JANSON

Föreningen Nordens årsbok 2006!

"När du öppnar pärmarna till den här boken kliver du ombord påmin koster Måsen som byggdes 1928 och under många år använ-des av sjöscouter i Stockholm. Hon är en stadig gammal segelbåtmed skrov av ek, knappt 9 meter lång och 3,2 meter bred.

Att vara ute med Måsen är lite som att tälta. Den har något somde flesta moderna båtar inte har, en alldeles speciell atmosfär, enkänsla, nästan en själ.

Tack vare Måsen började jag först upptäcka Luleå skärgård ochdärefter de andra kustbygderna i Bottenviken och Kvarken. Häruppe i norr finns tusentals öar, en svindlande vacker natur, och enkustkultur med traditioner inom båtbyggeri, fiske, säljakt ochsmuggling som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Boken bygger påett stort antal möten med kustbygdernas människor under 20 årsseglingar med Måsen.

VÄLKOMMEN OMBORD PÅ MÅSEN!" BORIS ERSSON, FÖRFATTARE.

Äventyr med MåsenMöten med människor och skärgårdsliv i Bottenviken och Kvarken.

Passa på att köpa en årets kanske mestspännande bok om kust- och sjöliv till

SPECIALPRISET 250:-.

Beställes via Föreningen Nordens kansli: Föreningen Norden, Box 12 707, 112 94 Stockholm, tfn: 08-506 113 00, fax: 08-506 113 20, e-post: foreningen@norden.se, www.norden.se

B POSTTIDNING SVERIGE

PORTO

BETALT

BB nr 1 2006 KH 06-02-06 15.02 Sida 12