1

Företal Bena eller hibena eller kibena (då bantuspråk ofta använder detta prefix för att påvisa att det är själva språket man talar om) är officiellt klassificerad som (håll i er nu!) Niger-Congo, Atlantic-Congo, Volta-Congo, Benue-Congo, Bantoid, Southern, Narrow Bantu, Central, G, Bena-Kinga (G60). Den lexikala likheten är 71% med pangwa, 65% med hehe, 55% med sangu, 53% med kinga, 51% med wanji, 47% med kisi. Bena talas av ungefär 670 000 människor i den del av de södra högländerna i Tanzania som kallas Ubena, vilket mer eller mindre innefattar Njomberegionen. Dialektala variationer förekommer i bena främst mellan söder och norr. I norr har man mellan varven varit ockuperade av wahehe, vilket gett större influens av kihehe, dels i vokabulären men även fonetiskt. Särskilt utmärkande är att glottal frikativa /h/ där blir velar affrikata /k/ (t ex benämningen på språket, hibena i söder, kibena i norr). Den här lilla boken utgår ifrån den södra dialekten (d v s med mindre kiheheintrusion). Kartläggningen i boken är baserad på samtal med mina kära handledare Digna Mligo på Njombe FDC och (’Mr’) Adam Martin på Ulembwe FDC. Stort tack till deras tålmodighet med mig. Jag har inte gått särskilt sakligt eller vetenskapligt vederhäftigt till väga, så det finns säkerligen vissa felaktigheter och garanterat delar samt aspekter av språket jag missat (hade jag haft med ”allt”, torde boken varit åtminstone fyra-fem gånger så tjock). Alla fel är helt och hållet mina egna (och kanske lite Mr Martins). Se den således som ett litet försök till en nedteckning av ett språk som inte blivit det förut och som i det långa loppet, alltefter swahilins nationella och regionala respektive engelskans globala frammarsch, kanske inte kommer finnas kvar i framtiden. Med detta sagt måste jag emellertid påpeka att bena som ett oralt språk självklart alltid varit högst levande med sagor, sånger o s v (exempel på detta längst bak i boken för övrigt) och att det naturligtvis enbart är eurocentrisk idioti att tro att vabena (benafolket), bara för att de inte använt sig av ett skriftspråk, skulle sakna ett rikt språk eller en rik historia. Stockholm 2010

2

Innehåll Uttal och intonation 3 Vanliga hälsningsfraser 4 Substantiv 5 Pronomen 6 Partikeln -a 8 Adjektiv, adverb och räkneord 9 Verb 10 Objekt 14 Relativ 15 Tidräkningen och väderstrecken 15 PA MWAMBO PALA (Traditionell bröllopssång i Ubena) 17 ALI USUNGURA NU UFISI (’Haren och Hyenan’) 18 Tabeller 19 Källor 21

3

Uttal och intonation Vokaler I bena finns 5 vokaler: a, e, i, o, u a uttalas som i tyskan eller i svenskan efter p, pappa, papper e ungefär som vårt ä i ännu i som i liv (ej Lidingö-i!) o som ett öppet å u som o i oro, men med mer rundade läppar (tyskan u)

Konsonanter p, t, k som i svenskan. b, d, j, g är i allmänhet implosiva (utan någon luftström utåt) sh uttalas som svenskt sje-ljud g är alltid hårt. Betr. ng' (följt av apostrof) se nedan. ng' är ett nasalt ng-ljud som i sv. säng: ng'ande. m och n uttalas som särskild stavelse i början av ett ord: mtwe, ndihelela. r är ett rullande r (r och l ersätter ofta varandra och gränsen de emellan är oftast flytande, t ex skulle klass 11/14 lika gärna kunna stå med r-). dz är ett tonande s-ljud, med svaga spår av d:et. y är nästan som vårt j, men lättare, amanyanya. w uttalas som engelskans w. Vad det gäller intonation och accent måste jag tyvärr erkänna mina kunskaper vara ytterst begränsade. Liksom Ubena med sina tallar och kalla klimat liknar Sverige geografiskt liknar även hibena svenskan med sitt ”sjungande” sätt. Betoningen är så pass komplex och föränderlig att den för en lekman som jag närmast framstår som godtycklig. Jag har, för att ta sig friheten att ordvitsa litet, misslyckats med att bena ut det hela. Hur som helst bör man alltså inte, vad det gäller bena, förlita sig på swahilitumregeln att tonvikten brukar ligga på näst sista stavelsen.

4

Vanliga hälsningsfraser

Att hälsa ordentligt är såklart lika viktigt som överallt annars i Tanzania. ”Hälsningsceremonielet – ett uttryck för vänlighet och önskan till kontakt – är en bro, som man ej bör dra sig för att beträda”.1 Nuförtiden, när de allra flesta talar swahili, är den speciella benahälsningen fortfarande rikligt använd och du blir populär om du använder dig den av dig. Den går i korthet ut på att om du möter någon greppar din högra underarm med din vänstra, tar tag i din bekants högra hand med din högra hand, sätter dig på huk – i alla fall om du är kvinna eller sådär härligt könsnormsifrågasättande alternativ lite förvirrad man – yttrar hälsningsfraserna (se nedan) samtidigt som den högra handflatan rytmiskt rör sig från rakt läge till högkant fram och tillbaka. Och sådär håller man på ett tag. Tro inte att du, på svenskt ”hejhej”-manér kan kasta iväg ett ”kamwene” sådär på håll och vifta lite, då riskerar du bli utskälld för etikettsbrott (i alla fall av paranta folkhögskoledamer). Påpekas bör, att det i vanlig ordning, även i bena råder stora idiomatisk skillnad med svenskan vad det gäller just hälsningsfraser. Översättningarna bör således tas som ungefärliga. De åtföljs här ibland även med en direktöversättning förkortad med eg (=egentligen).

Kamwene Hej (både förfrågan och svar) Förfrågan: Lamwihe yuve/yunye? Hur har du/ni vaknat? (Inte specifik till morgonen utan när man träffas för första gången på dagen) Svar: Ongo/Ale

2 Bra Förfrågan: Yuve?/Yunye? Du då?/Ni då? Förfrågan: Unogage yuve/yunye? Hur mår du? (eg ’hur smakar du?’) Svar: �ofu Bra alt �ofu hera! Jättebra! Förfrågan: Madzengo/malimo/makasi (yuve/yunye)? Hur går det med det du sysslar med? (eg ’byggandet’/’odlandet’/’jobbet’) Svar: Ongo/Ale

Förfrågan: Wewuli? Hur mår du nu? (fråga vid ett andra möte samma dag) Svar: Wewuli Avskedsfraser Twiwonaga Hej då (eg ’vi ses’, fastän om ett väldigt långt tag) Pambele Hej då på ett tag (eg ’senare’, jfr eng ’later’ eller swahilins ’baadaye’) Pahilau Ses imorgon (eg bara ’i morgon’)

1Bernander, Elisabeth (1969) 2’ale’ är egentligen hehe, men används lika ofta som ’ongo’ nuförtiden av alla benatalare

5

Andra små fraser som kan komma väl till pass vid ett möte eller pliktskyldigt kallprat Ena/Ehe Ja Kana Nej Hangi Igen Mbando Mycket Hidogo/Hidebe Litet Tuhongidze (hera) Tack (så väldans) �donya yitonya det regnar Ilelo ng’ala Idag är det kallt �ditaange hjälp mig �disamehe ursäkta mig Kack!/Keck!/Kock/! alt Kacka!/Kecka!/Kocka! Vafalls!? (Uttrycker förvåning) Kacka/kocka/kecka be! Vafalls!!!??? (Uttrycker stor förvåning, be=emfas)

Substantiv Precis som i alla andra bantuspråk består bena av ett klassystem där substantivet färgar satsen (så kallad konkord). Ett ord kategoriseras i de olika klasserna beroende på vilket prefix det besitter. Liksom i swahili förändras prefixen något framför vokalstam och klass 9/10 saknar fixerat prefix (även om många ord börjar på n-). I bena finns det totalt 15 olika klasser. Numreringen här följer den gängse för bantuklassificering där klass 2 är klass 1 i plural, klass 4 är plural av klass 3 och så vidare fram till och med klass 9/10. Klas 11 och 14, som båda är singularklasser tar sin pluralbildning från antingen klass 10 eller klass 6. Klass 15, 16, 17, 18 tar ingen pluralform. Några slående särskilda semantiska urskillningar inom de olika klasserna, förutom klass 1 respektive klass 2 som betecknar mänskliga varelser i singular respektive plural, fann jag inte. Klass 15 betecknar verbalsubstantiv, klass 16, 17 och 18 är lokativklasser, d v s platsbestämningar. Klass 16 och 17 är i stort sett utbytbara medan klass 18 alltid anger befintlighet inuti eller riktning in i. Preprefix Vad som skiljer bena från swahili men förenar det med många andra bantuspråk är bruket av preprefix. Låt oss nöja oss med den möjligen något förenklade förklaringen att preprefix används för att markera bestämd form.3 Det skapas genom att en likadan vokal som i prefixmorfemet placeras före prefixet (därav namnet). T ex är subjektprefixet i klass 7 hi-. Således blir preprefixet i-. Undantaget är klass 9/10 där prefixet inte är fixerat men i- alltid fungerar som preprefix.

3för problematisering av detta, se Petzell (2008)

6

Klass Klasspreprefix Klassprefix Typord 1 u- m-, mu-, mv- (u)munu människa 2 a- va- (a)vanu människor 3 u- m-, mu- (u)mtwe huvud 4 i- mi- (i)mitwe huvuden 5 i- li-, ly- (i)litosani potatis (en) 6 a- ma- (a)matosani potatis (flera) 7 i- hi-, sh- (i)himage kniv 8 i- fi-, fy- (i)fimage knivar 9 i- n-, - (i)senga kossa 10 i- n-, - (i)senga kossor 11/14 u- lu-, lw- (u)lubao trä (pl mbao, klass 10) 15 u- hu-, hw- (u)hulima odlande 16 a- pa- (a)pa-�dzombe till Njombe4 17 u- hu-, hw- (u)hu-�dzombe till Njombe 18 u- mu-, mw- (u)mu-�dzombe i Njombe

Pronomen

Personliga pronomen PERSON Singular Plural 1:a (u)nene (jag) (a)nefwe (vi) 2:a (u)veve/yuve (du) (a)nyenye/yunye (ni) 3:e (u)mwene (han, hon) (a)vene (de) Subjektpronomen De personliga pronominas olika former när de står som verbprefix i en satsbildning. Klass Subjektpronomen 1 (1:a person) ndi- (2:a ”) u- (3:e ”) a- 2. (1:a ”) tu- (2:a ”) m-, mu- (3:e ”) va- 3 gu- 4 gi- 5 li- 6 ga-

4Njombe är swahilinamnet på staden som “egentligen” alltså heter Ndzombe på bena. Namnet i sig skall komma från något träd som stod där om jag inte missminner mig

7

7 hi- 8 fi- 9 yi- 10 dzi- 11/14 lu- 15 hu- 16 pa- 17 hu- 18 mu-

Possessiva pronomen PERSON Singular Plural________ 1:a -angu (min, mina) -esu (vår, våra) 2:a -aho (din, dina) -enyo (er, era) 3:e -ahwe (hans, hennes, dess) -awo (deras) Precis som med prefixen och ordstammar som börjar på vokal i substantiven sker en viss sammansmältning och förändring när substantivprefixet appliceras på de possessiva pronominas stammar. Nedan följer en tabell med alla klasser följt av possessiva pronomen klass 1 i singular och plural, då de räcker för att påskina förändringar både vad det gäller –a och –e, vilka är de två vokaler samtliga possessiva pronomens stammar börjar på.

Substantivklass + ex. SING. klass1 PLURAL klass 1. 1. munu vangu vesu 2. vanu vangu vesu 3. mtwe gwangu gwesu 4. mitwe gyangu gyesu 5. libihi lyangu lyesu 6. mabihi gangu gesu 7. himage shangu shesu 8. fimage fyangu fyesu 9. nyumba yangu yesu 10. nyumba dzangu dzesu 11./14. lubao lwangu lwesu 15. hulima hwangu hwesu 16. hu-Ndzombe hwangu hwesu 17. pa-Ndzombe pangu pesu

18. mu-Ndzombe mwangu mwesu

8

Demonstrativa pronomen

1. Denna, den här, de här bildas av att man tager subjektpronomet och tillägger

dess vokal framför (jfr processen med preprefix). Ilidzebele ili Den här majskolven Amadzebele aga De här majskolvarna Avana ava De här människorna Undantaget (i likhet med swahili): Klass 1 dyker yu- upp från Gud vet var. Med andra ord: Mutwa uyu Den här människan

2. Den där, de där bildas helt enkelt av subjektpronomen + -la. Ilibihi ila Det här trädet Amabihi ala De här träden

Frågeord (interrogativa pronomen) Följande är de vanligaste: Hwiya? Var? Pandale? När? �dawuli? Hur? Hihi? Vad? Ani? Vem? –lingi? Hur många? Gahi? Vilken, vad för sorts? Mbona? Varför?

Partikeln -a

Refereras ibland lite slarvigt som ”genitivpartikeln”, fastän bl a Lodhi och Otterström (1987) visat att denna partikeln inom bantuspråken har flera användningsområden än detta, såsom i svenskan motsvarande sammansatta substantiv, adjektiv samt uttryck med prepositioner.

-a tar prefixet efter föregående substantivs subjektprefix. Ex.: Senga dza umuhulima Bondens kossor Klass 10 + -a

9

Adjektiv, adverb och räkneord

Adjektiven böjs efter vilket substantiv den beskriver (jfr possessiva pronomen) Mtwe mkomi Ett stort huvud Exempel på adjektiv: -nofu bra, fin, vacker -tali lång -fupi kort -debe liten Färger: -titu svart (undantag klass 9/10 nitu) -balafu vit -dungu röd Adverbiell avledning av adjektiv uttrycks med den speciella markören wu-, t ex: Wilima wunofu Du odlar väl Men även med hi-partikel (jfr kisw ki-). T ex: hidebe lite Platsadverbial uttrycks med lokativklass 16, 17, 18 Räkneorden böjs liksom adjektiven

1. –mwinga 2. –vili 3. –datu 4. –tayi 5. –hanu 6. –tanda 7. –fung’ati 8. –nana 9. –gondza

10. –kyumi 20. makyumi gavili 30. makyumi gadatu 40. makyumi gatayi 50. makyumi gahanu 60. makyumi galimutanda 70. makyumi galimufung’ati 80. makyumi galimunana 90. makyumi galimugondza 100. –gana 1000. -bilima

10

Verb

Verben är som i många bantuspråk en komplex historia med en mängd olika tempus och deriveringar. Nedan följer de jag lyckats lägga vantarna på. Låt oss ta en titt här nedanför. Tempus Tempusformerna i bena skiljer sig från swahili då de inte enbart markeras med morfem inklämda mellan pronomenet och verbet som fortsätter att behålla sin grundform. Här sker även en viss förändring av verbets stam.

Infinitiv Uttrycks med hu- samt verbet i dess grundform (jfr med klass 15) Exempel: hukina att leka Presens Uttrycks med subjektprefixet + tempusvokalen -i + verbstammen OBS! Vid vokalen i pronomens kontakt med -i sker kontraktion (sammandragning): /a/ + /i/ blir /i/ /i/ + /i/ blir /i/ /u/ + /i/ blir /wi/ Exempel: �didzenga jag bygger Ndi (Subjektpronomen klass 1, 1:a pers sing jag) + -i + (verbet) bygga Ulubao ligwa Plankan faller Plankan + lu (Subjektpronomen klass 11/14) + -i +(verbet) falla Preteritum

Uttrycks med subjektprefixet + tempusvokalen –a (med vokalkontraktion). Dessutom byts verbets ändelse –a till –ile (vid de vanligaste tvåstaviga verben, se nedan för undantag. Exempel: Twasalile uhukanisa Vi bad i kyrkan Tu (SP klass 2 1:a pers) + -a +-ile i kyrkan

11

Perfekt form Uttrycks med subjektprefixet + verbändelsen –a mot –ile (i tvåstaviga verb). Exempel: Tusalile uhukanisa Vi har bett i kyrkan Tu (SP klass 2 1:a pers) + -ile i kyrkan Futurum Kan uttryckas på olika sätt beroende på hur pass mycket i framtiden det man talar om skall ske. Antingen med:

a) Hjälpverbet hidza/hadza (skall) + presens, t ex Hidza ndihelela uhu-Ndzombe Jag skall gå till Njombe

b) –ga som suffix, t ex twiwonaga (vi kommer att ses igen) c) –la- som verbprefix + verbet i grundfrom

Konjuktiv Uttrycks som i swahili, d v s subjektprefixet + att verbstammens –a byts mot –e. Exempel: tuhege låt oss fara Negeras med hjälpverbet -kane + verbet som inte ska göras i infinitivform

Relativ Uttrycks med hjälpverbet nde Exempel: �de ndihelela apa-Matola ndipata madzebele.

Om jag far till Matola får jag majs. OBS 1

Vid trestaviga verb böjs verbändelsen i preteritum och perfekt annorlunda Ex: huhelela att gå (i infinitiv) Pres.: ndihelela Imp.: ndahelie Perf.: ndihelie Fut.: hidza ndihelela

OBS 2

Vid enstaviga verb försvinner infinitivprefixet helt, till skillnad från swahili. Även här blir böjningen speciell. Ex: hugwa att falla/ramla (i infinitiv)

12

Pres.: ndigwa Pret.: ndagwe Perf.: ndigwe Fut.: hidza ndigwa Ex 2: hulya äta (i infinitiv) Pres.: ndilya Pret.: ndalie Perf.: ndilie Fut.: hidza ndilya

OBS 3 När verbstammen börjar på en vokal sker kontraktion med infinitivmarkör som blir kvar även vid böjning Ex: Hoga (att bada) infinitiv (hu- + oga) Pres.: ndihoga Pret.: ndahogile Perf.. ndihogile Fut.: hidza ndihoga Vara och ha i olika tempus a) (att) vara = huvia

Verbet används emellertid inte i de vanligaste tempusformerna. Istället dyker den gamla urformen -li upp, som den gärna gör ibland för att förvirra en (jfr med relativsatsen –li- i swahili). Således (exempelvis): I presens

1:a klass (sing) 2:a klass (plural 1:a pers ndili tuli 2:a uli mli 3:e - vali Notera att 3:e person singular saknar markör helt och hållet. Detta gäller även för resterande klasser (oavsett om det är en singular- eller pluralklass). I preteritum li- + (kontraktionsalstrande tempusmarkör) –a Ex: Klass 2 (2:a pers) vali de var Klass 8 ifitabu fyali fidungu böckerna var röda

13

I perfekt som en sammansatt mening, presens + preteritum (eg ’jag var jag är’) ex: Ndali ndili mwalimu Jag har varit lärare. I futurum dyker så huvia äntligen upp såsom i exempelvis: Hidza ndivia mwalimu Jag ska bli lärare (b) (att) ha = huvia na/ni (eg att vara med) Här används huvia lika sparsamt. I presens med bara subjektprefix ihop med na (antagligen från swahiliinfluens), t ex ndina jag har, gana de har (klass 6) I preteritum vanlig böjning och med ni, t ex klass 1 2:a pers wali ni du hade, shali ni

den hade (klass 7) I perfekt, preteritum + presens, således t ex ndali ndina jag hade I futurum hidza/hadza + huvia + ni OBS! �a/ni/nu = Tre (3) olika allomorfer för och/med. ’Na’ och ’ni’ vid ”att ha”,’nu’ annorstädes, såsom agent eller t ex i meningen isenga nu umuhulima, kossan och bonden. Negering Att negera verbsatser är mycket enkelt. Sätt bara si- framför pronomenprefixet, oavsett vilket det är eller vilket tempus satsen står i. Exempelvis: Ndikela maua Jag gillar/älskar blommor Sindikela maua Jag gillar inte/älskar inte blommor Deriveringar Här nämns i korthet några av de deriveringar, eller avledningar av verb, som finns i bena. Passiv form: -w- innan verbändelse –a. Agent uttrycks med nu. Ex: Umtwa ikelwa nu mama vahwe Hövdingen älskas av sin mamma Hövdingen + a- (SP klass 1 3:e pers) + -i + kela (älska) + nu (agent) + mama (mamma) + poss. pron. (-ahwe)

14

Applikativ: Kan, lite slarvigt, sägas motsvara svenskans prepositioner. Sker genom att verbets ändelsevokal –a byts mot: –ila, om verbstammens vokal är /a/, /i/ el /u/, alternativt –ela, om verbstammens vokal är /e/ eller /o/. Ex: Hugula att köpa – hugulila (att köpa åt) Hwimba att läsa – hwimbila (att läsa för) Hudzenga att bygga – hudzengela (att bygga till) Statisk: Uttrycker ett tillstånd av varande. Formen bildas på samma sätt som i swahili men med -h- istället för -k- Ex: hupata (kupata) att få – hupatihana (kupatikana) att finnas att få Kausitativ: Innebär att man får någon att göra något eller något att ske. Formen bildas med -esa (om stamvokalen är /e/ eller /o/) alternativt -isa (om stamvokalen är /a/, /i/ eller /u/) Ex: hugenda att gå/fara – hwendesa att köra/få något att fara hulya äta – hulisa mata/få någon att äta Statiska verb, som slutar på –ha, får -idza eller -edza Ex: hwandiha att skriva – hwandihidza att registrera sig

Objekt

Objektverbprefixet förekommer inte förutom i klass 1 & 2, antagligen på grund av preprefixen som gör det onödigt att behöva markera ytterligare bestämdhet, vilket objektinfixet till stor del används till i swahili. Klass 1 (sing) -ndi- -hu- -hum- Klass 2 (plur) -tu- -va- -va- Exempel: Ndihumlola mama Makinda Jag såg fru Makinda

15

Relativ Antingen påvisas relativ genom att vokalen i subjektprefixet placeras först i ordet. Ex: amabihi agigwa träden som faller Ihitabu hidza ihihwandihwa nu Digna Boken som skall skrivas av Digna eller subjektprefixet +-e först i ordet. Ex: amabihi gyegigwa träden som faller Ihitabu hidza hyehihwandihwa nu Digna Boken som skall skrivas av Digna OBS! Undantag klass 1 blir ye- (jfr dem. pron.). T ex unene yendilie amakanga jag som har ätit äggen

När/då Tidsmarkörerna när och då uttrycks genom klass 16 i relativform, d v s pe-. t ex pendisoma ihitabu när jag läser boken. Detta i presens samt futurum. I preteritum samt perfekt uttrycks det emellertid med hjälpverbet vedziga, t ex Ndavedzige ndisomile ihitabu när jag läste boken

Tidräkningen och väderstrecken Månaderna (u)mwedzi (mi-) månad Året börjar i september i Ubena (märk överensstämmelser med nummer) Januari Muhanu Februari Mudope (’Fruktbarhetens månad’) Mars Mwidzimbi

April Lunana Maj Mukenda

Juni Mwibepo (”Den iskalla månaden”) Juli Mulagadzi

Augusti Munenesi (”Skördemånaden”) September Mumosi Oktober Muvili

November Mupalangulo (”Hungersmånaden”) December Munyi (”Gryningens månad”)

16

Veckan (i)lijuma (ma-) vecka Vabena, vilka i regel är kristna, börjar räkna veckodagarna från och med måndag (märk överensstämmelsen med nummer även här). Måndag hya hulembela Tisdag hivili (”nr 2”) Onsdag hidatu (”nr 3”) Torsdag hitayi (”nr 4”) Fredag hihanu (”nr 5”) Lordag hya huviluha Sondag hya mulungu (”Guds dag”5) Dygnet (i)higono (fi-) dag (i)lelo idag (i)golo igår (i)dzudzi förrgår (pa)hilau (i) morgon (pa)mtondogo (i) övermorgon muhela morgon (i meningen början på en dag) munyi för- och eftermiddag mihe kväll kilo natt Väderstrecken Öst hu/pa/munena Väst hu/pa/musiha Norr hu/pa/muvwehe Söder hu/pa/mumawemba

5 jfr swahilins ya mungu, vanligt att swahili saknar –lu- i vissa ord där andra bantuspråk har det

17

PA MWAMBO PALA (Traditionell bröllopssång i Ubena) Pa mwambo pala pali hahindza

Pa mwambo pala pali hahindza

Pa mwambo pala be – pali hahindza

Pa mwambo pala be – pali hahindza

Pa mwambo pala pali hadimi

Pa mwambo pala pali hadimi

Pa mwambo pala be – pali hadimi

Pa mwambo pala be – pali hadimi Glosor (pa)mwambo (på) andra sidan hahidza flicka pala be precis där hadimi pojke Översättning: På andra sidan finns det en flicka På andra sidan finns det en flicka Där på andra sidan – finns det en flicka Där på andra sidan – finns det en flicka På andra sidan finns det en pojke På andra sidan finns det en pojke Där på andra sidan – finns det en pojke Där på andra sidan – finns det en pojke

18

ALI USU�GURA �U UFISI (’Haren och Hyenan’) Ali usungura nu ufisi vahelie humsitu. Vahelie hukina. Usungura afalile ifilato, ufisi asafalile ifilato. Wakati wa hukina usungura akinike mbando, ufisi akinike

hidogo. Usungura ahudzidze hwa fisi: “Mbona wikina molimoli?” Ufisi atigie:

“Amagulu givava sababu sindifwalile ifilatu.” Usungura itigie: “�dihuwadzimye

ifilatu fyangu.” Ufisi itigilaga: “Haya.”

Ufisi avedzige afwalile ifilatu fya Sungura ahwene finofu, anyilile nafyo.

Usungura ivangaga uhunyidza hwa fisi. Avedzige amkamwe amkungaga hwa fisi

palibihi. Mwene usungura ihegaga.

Lihwadzaga Ilidembwe, limwonaga ufisi palibihi, amwuzaga:

“Ye ani ye ahukungile palibihi?” Ufisi itigilaga: Ye sungura.”

Ilidembwe lihumfungulaga. Ufisi ihongedzaga hwa lidembe, ihelelaga hunyumba

ya mwene. Usungura avedzige ipiluha awene ufisi hwa hela palidihi. Usungura

avipile mbando. Basi usungura ipiluhaga hunyumba ya mweni, hunu avipile.

Ihadidzi yisilile.

Glosor (u)sungura (va-) hare nu och (u)fisi (va-) hyena hela gå kina leka (i)hilato (fi-) sko mbando mycket hidogo litet mbona varför (i)ligulu (ma-) fot vava göra ont difwala bära

tigilaga säga nyila springa (i)libihi (ma-) träd (u)mwene han/hon hegaga avlägsna sig (i)lidembwe (ma-) elefant ani vem piluha återvända vipila bli/vara arg (i)hadidzi (-) historia sila sluta

Översättning Haren och Hyenan Haren och Hyenan gick till skogen. De gick för att leka. Haren bar skor, Hyenan bar inte skor. När det var dags för att leka, lekte Haren mycket, Hyenan lekte litet. Haren frågade Hyenan: ”Varför leker du så stillsamt?” Hyenan sade: ”Fötterna gör ont, eftersom jag inte har några skor på mig.” Haren sa: ”Jag ska låna dig mina skor.” Hyenan sa: ”Okej.” När Hyenan satte på sig Haren skor upptäckte hon hur fina de var, så hon sprang iväg med dem. Haren började jaga efter Hyenan. När han fick tag på henne fängslade han henne vid ett träd. Haren gick därifrån. Elefanten kom, han såg Hyenan vid trädet och frågade henne: ”Vem är det som har bundit fast dig vid trädet?” Hyenan sa: ”Det är Haren.” Elefanten släppte lös henne. Hyenan tackade Elefanten och gick hem till sig. När Haren återvände såg han att Hyenan inte var kvar vid trädet. Haren blev mycket arg. Så Haren återvände ilsken hem till sig. Slut på historien.

19

Tabeller

KLASS EXEMPEL

ADJEKTIV

VERB-PREFIX

Det här, de där

Det där, de där

GENITIV VP + -a

1. Mu 2. Va

Munu Vanu

munofu munofu munofu vanofu vanofu vanofu

ndi- u- a- tu- m(u)- va-

uyu ava

yula vala

va va

3. M 4. Mi

Mtwe Mitwe

mnofu minofu

gu- gi-

ugu igi

gula gila

gwa gya

5. Li 6. Ma

Libihi Mabihi

linofu manofu

li- ga-

ili aga

lila gala

lya ga

7. Hi 8. Fi

Himage Fimage

hinofu finofu

hi- fi-

ihi ifi

hila fila

hya fya

9. N 10. N

Nyumba Nyumba

nofu nofu

yi- dzi-

iyi idzi

yila dzila

ya dza

11./14. Lu

Lubao lunofu lu- ulu lula lwa

15. Hu Hulima hunofu hu- uhu hula hwa

16. Pa Pa-Ndzombe

panofu pa- apa pala pa

17. Hu Hu-Ndzombe

hunofu hu- uhu hula hwa

18. Mu Mu-Ndzombe

munofu mu- umu mula mwa

20

KLASS EXEMPEL -OLOFU MÅNGA

-NGI ANDRA

-LINGI HUR MÅNGA

-E -ENE SJÄLV

-ONDI ALLA

1. Mu 2. Va

Munu Vanu

- volofu

yungi vangi

- valingi

yungi vangi

- twiwondi nyiwondi valiwondi

3. M 4. Mi

Mtwe Mitwe

- gyolofu

gungi gingi

- gilingi

gwegwene gyegyene

- giondi

5. Li 6. Ma

Libihi Mabihi

- golofu

lingi gangi

- galingi

lyelyene gagene

-- gondi

7. Hi 8. Fi

Himage Fimage

- fyolofu

hingi fingi

- filingi

sheshene fyefyene

- fyondi

9. N 10. N

Nyumba Nyumba

- dzolofu

yingi dzingi

- dzilingi

yeyene dzedzene

- dzondi

11./14. Lu

Lubao - lungi - lulwene lwondi

15. Hu Hulima - hungi - huhwene hwondi 16. Pa Pa-

Ndzombe - pangi - papene pondi

17. Hu Hu-Ndzombe

- hungi - huhwene hwondi

18. Mu Mu-Ndzombe

- mungi - mumwene mwondi

KLASS EXEMPEL -O –ONDI VILKEN SOM HELST

VERBEXEMPEL (har fallit)

VERBEX (faller)

1. Mu 2. Va

Munu Vanu

yo yondi vo vondi

Agwe vagwe

igwa vigwa

3. M 4. Mi

Mtwe Mitwe

go gondi gyo gyondi

gugwe gigwe

gwigwa gigwa

5. Li 6. Ma

Libihi Mabihi

lyo lyondi go gondi

ligwe gagwe

ligwa gigwa

7. Hi 8. Fi

Himage Fimage

sho shondi fyo fyondi

higwe figwe

higwa figwa

9. N 10. N

Nyumba Nyumba

yo yondi dzo dzondi

yigwe dzigwe

yigwa dzigwa

11./14. Lu Lubao lo londi lwigwe lwigwa 15. Hu Hulima ho hondi hugwe hwigwa 16. Pa Pa-Ndzombe po pondi pagwe pigwa 17. Hu Hu-Ndzombe ho hondi hugwe higwa

18. Mu Mu-Ndzombe mo mondi mugwe mwigwa

21

Källor

Bernander, Elisabeth Swahili Stockholm: NAI, 1969

Lodhi, Abdulaziz Y., Otterbrandt, Tommy Kortfattad swahili-svensk och svensk-

swahili ordbok Uppsala: NAI 1987

Petzell, Malin The Kagulu language of Tanzania: grammar, texts and vocabulary

Köln: Köppe, 2008

Söderberg, Bertil, Widman, Ragnar Kikongo Stockholm: NAI, 1966

22