bergen model len

16
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Upload: paer-stenstroem

Post on 05-Jan-2016

16 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Ter5ma

TRANSCRIPT

Berg

enm

od

ellen

Vårt sätt att förebygga och bem

öta

hot och våld

på psykiatriska vårdavdelnin

gar

i Stockholms län

s sjukvårdsområde.

Inn

ehåll

Det här är Bergenm

odellen........................... 5

Hot och våld på psykiatriska avdelningar....... 6

En utsatt arbetsmiljö..................................... 7

Att förebygga och bem

öta hot och våld på tre nivåer ................................................ 8

Viktiga förutsättningar ................................ 10

Att göra rätt när hot och våld uppstår......... 11

Detta kännetecknar avdelningar

som använder Bergenm

odellen .................. 12

Try

gg

het och

tillit är föru

tsätt-

nin

ga

r för en

go

d o

ch sä

ker

vård

. Att va

rje mä

nn

iska som

besöker

våra

verksa

mheter

blir m

ött m

ed

respekt och vä

rdig

het är g

run

dlä

gg

an

de i

vårt bem

ötan

de. U

tgå

ng

spu

nkten

är a

tt båd

e p

atien

ter och med

arbeta

re ska va

ra tryg

ga

och sä

kra i m

öten m

ed vå

rden

hos oss.Defl

estaavvå

rapatien

tersomvå

rdatsp

å

gon

av vå

ra p

sykiatriska

vård

avd

elnin

ga

r ä

r nöjd

a m

ed vå

rden

och bemöta

nd

et. Mendetfi

nnsäven

patien

terochanhörig

a

som ibla

nd

up

plevt vå

rdm

iljön som

hotfull

eller otryg

g.

Det

vill vi

göra

a

llt för

att

förebygg

a.

D

en m

etod som

vi presen

terar ä

r vårt sä

tt a

tt systema

tiskt arbeta

med

att förebyg

ga

och ha

ntera

hot och våld

inom

våra

psykia

triska

verksam

heter. Det ä

r även

en m

etod för a

tt förd

jup

a d

en vä

rdeg

run

d som

vi vill att vå

rt bem

ötan

de

ska

vila

för

ett resp

ektfullt

och värd

igt förhå

llnin

gssä

tt oavsett i vilka

situ

ation

er vi ham

na

r.

Förord

Ag

gressiva

och hotfulla

beteen-

den

up

pstå

r iblan

d i d

en m

iljö

d

är

pa

tienter

med

ett

svårt

psykiskt och kä

nslom

ässig

t lida

nd

e vård

as.

Den

ka

n

vara

kop

pla

d

till hä

lsositua

tion,

räd

sla och sjä

lva vå

rdsitu

ation

en. D

et är ett

krav a

tt sam

tliga

våra

med

arbeta

re inom

den

p

sykiatriska

vård

en ha

r god

kun

skap

om och

förståelse för va

d som

ligg

er bakom

såd

an

a

beteend

en, för a

tt kun

na

bemöta

situa

tionen

p

å ett kon

struktivt och lu

gn

an

de sä

tt.

Vi

vill va

ra

ett föred

öme

i a

tt g

e vå

ra

med

arbeta

re utbild

nin

g och stöd

, så a

tt alla

p

å bä

sta sä

tt kan

bidra

till en tryg

g och sä

ker vå

rd för så

väl p

atien

ter som m

eda

rbetare.

Stockholm 110

121

Mika

el Ohrlin

g, Sju

kvård

sdirektör

Bergenmodellen 3

4 Bergenmodellen

”Berg

enm

odellen

ger ku

nska

p om

ag

gressivitet och ilska

som u

ttrycksmed

el

för kän

slor och behov...inte en

bart n

åg

ot

som ska

tystas n

er och förhind

ras.”

Ku

rsleda

re

Bergen

mod

ellen

är en

övergrip

and

e m

etod

för att förebygga och bem

öta hot och

våld

på p

sykiatriska vårdavd

elnin

gar. Syftet med

m

odellen

är

att skap

a en

m

iljö och

vård

som

fun

gerar på bästa m

öjliga sätt för både

patien

ter och p

ersonal. M

odellen

komm

er ur-

spru

ngligen

från

K

linikk

for sikkerh

ets- p

sykiatri vid H

aukelan

d U

niversitetssju

kehu

s i B

ergen, N

orge. Den

har sed

an 20

05 u

tvecklats vid

are inom

SLSO

, Stockholm

s läns sju

kvårds-

områd

e. Bergen

mod

ellen u

tgör grun

den

för de

värderin

gar och d

et bemötan

de som

ska fin

nas

på våra p

sykiatriska vårdavd

elnin

gar.

Det h

är är Bergen

mod

ellen

Föreb

ygg

and

e foku

s m

ed veten

skaplig

gru

nd

Bergen

mod

ellen är in

riktad p

å förebyggand

e arbete i vard

agen, m

ed syfte att bygga god

a relation

er mellan

patien

ter och p

ersonal.

Sam

tidigt om

fattar mod

ellen tyd

liga rikt-lin

jer för hu

r person

alen ska agera i sam

band

m

ed h

ot- och våld

shän

delser. U

tgångsp

un

k-ten

är att både p

atienter och

person

al ska kän

na sig trygga och

säkra i den psykiatriska

vården.

M

odellen

bygger på aktu

ell vetenskap

lig ku

nskap

och bep

rövad erfaren

het, och

mot-

svarar V

ärldsh

älsoorganisation

ens

(WH

O:s)

rekomm

end

ationer för vilken

kun

skap h

älso- och

sjukvård

sperson

al behöver för att ku

nn

a förebygga och

bemöta h

ot och våld

.Bergenmodellen 5

Patien

ter på en

psykiatrisk vård

avdeln

ing

har rätt att m

öta en m

iljö som kän

ns trygg

och säker. D

e flesta som

vårdats p

å någon

av SL

SO:s p

sykiatriska vårdavd

elnin

gar är också n

öjda m

ed vård

en och

bemötan

det,

och tycker att d

e vårdats av ku

nn

ig och

med

känn

and

e person

al. Men

det fi

nn

s även

patien

ter och an

höriga som

up

plevt m

iljön p

å avd

elnin

garna som

hotfu

ll och otrygg.

Iblan

d h

ar det berott p

å and

ra p

atienters beteen

de, m

en

i vissa fall har m

an u

pp

levt att p

ersonal h

ar visat bristan

de resp

ekt och h

ot-fu

llt beteend

e mot p

atienter.

Orsaker till ag

gressivitet

Att aggressiva och

våldsam

ma beteen

den

iblan

d u

pp

står hos p

atienter p

å psykiatriska

avdeln

ingar är förståeligt m

ed tan

ke på att

det är en

miljö d

är mån

ga män

niskor m

ed ett

Hot och

våld p

å psykiatriska

vårdavd

elnin

gar.

svårt psykiskt lid

and

e vistas. Ett aggressivt

beteend

e kan vara kop

plat till p

atienten

s h

älsosituation

och bakgru

nd

, exemp

elvis bristan

de verkligh

etsförankrin

g, rädsla eller

ångest. A

nd

ra orsaker kan vara d

en stress

som d

et kan in

nebära att i ett kän

slomässigt

utsatt läge befi

nn

a sig i en okän

d

miljö, in

te alltid ku

nn

a vara

ifred

, vara inlåst eller

dela m

iljö med

män

niskor

som m

år mycket d

åligt.

Y

tterligare en orsak kan

vara brister

i person

alens bem

ötand

e av patien

ten,

både i vard

agssituation

er och i u

pp

rörda

situ

ationer.

Därför krävs att p

ersonalen

har ku

nskap

om

och förståelse för vad

som kan

ligga bakom

ett aggressivt eller våldsam

t beteend

e h

os en p

atient, för att ku

nn

a bemöta d

etta på

ett konstru

ktivt och lu

gnan

de sätt.

6 Bergenmodellen

Skötare och sju

ksköterskor i vård och

omsorg h

ör till de yrkeskategorier

som är m

est utsatta för h

ot och våld

, och p

sykiatriska vårdavd

elnin

gar är i sin

tur en

av de m

est utsatta arbetsm

iljöerna. U

ngefär 30

–50

procen

t av m

edarbetarn

a på SL

SO:s p

sykiatriska vårdavd

elnin

gar up

pger att

de u

tsatts för hot eller våld

från p

atienter eller an

höriga u

nd

er det

senaste året, vilket är i n

ivå med

vad som

anges i in

ternation

ella stud

ier.

Föru

tom att h

ot- och våld

shän

delser kan

ge fysiska skador och

p

sykisk ohälsa, kan

det m

edföra sju

kskrivnin

gar, vantrivsel och

hög

person

alomsättn

ing –

som sed

an kan

leda till lägre kvalitet i vård

en.

Arbetet m

ed att p

å ett bra sätt förebygga och bem

öta hot och

våld är m

ed

and

ra ord viktigt båd

e för vårdkvaliteten

och för arbetsm

iljön.

Förh

ållnin

gssätt p

å go

da g

run

der

Hotfu

lla eller våldsam

ma situ

ationer in

om d

en p

sykiatriska vården

kom

mer ald

rig att kun

na u

nd

vikas helt och

hållet. M

en m

ed ett tyd

ligt och

väl inarbetat arbetssätt h

os person

alen kan

man

dels förebygga h

ot och

våld, d

els mild

ra eller förhin

dra n

egativa effekter av de h

ot- och

våldsh

änd

elser som trots allt in

träffar. Det lägger i sin

tur gru

nd

en till

en fortsatt god

relation m

ed p

atienten

, och till en

god vård

.

En

utsatt arbetsm

iljö

”Alla

yrkesgru

pp

er

behöver gå

kursen

.

Ju m

er jag

har hå

llit

som ku

rsleda

re inser

jag

hur ku

nska

pen

och

an

vän

dn

ing

av teori

väg

er mer ä

n fysiska

tekniker.”

Ku

rsleda

re

Bergenmodellen 7

Så långt som

möjligt ska p

ersonalen

s arbete vara in

riktat på att förebygga att h

ot och våld

överh

uvu

dtaget u

pp

står. Det förebyggan

de

arbetet är i Bergen

mod

ellen in

delat i tre n

ivåer som

avspeglar tre olika lägen

:

1 D

en van

liga vardagen

på avd

elnin

gen,

utan

aggressiva situation

er

2 Irriterad

e och u

pp

rörda situ

ationer

3 T

ydligt aggressiva eller våld

samm

a

situ

ationer

Första n

ivån

Bygga och underhålla goda vardagsrelationer.Skapa tydliga och rim

liga regler och rutiner.

Att förebygga och

bemöta

hot och

våld p

å tre nivåer.

Tredje n

ivån

Ta fysisk kontroll vid en våldsam

situation. Förhindra skador och kom

municera m

ed patienten under och efter händelsen.

An

dra n

ivån

Sätta gränser och lugna ner vid upprördhet och aggressiva känslor för att förhindra att en våldsam

situation uppstår.

”Jag

har m

ärkt a

tt jag

na

turlig

t om ja

g hört

att d

et varit en

bälteslä

gg

nin

g u

nd

rar om

hur

eftervård

en ha

r gå

tt till. Ha

r nå

gon

t.ex. gå

tt in

och pra

tat m

ed p

atien

ten efterå

t?”

Ku

rsdelta

ga

re

8 Bergenmodellen

Tredje n

ivånD

en

tredje

nivån

om

fattar h

anterin

g av

och

bemötan

de

vid

våldsam

ma

situation

er. H

är sätts

patien

tens,

med

patien

ternas

och

person

alens

fysiska säkerh

et först.

Gen

om

att person

alen tar fysisk kon

troll tar de också

ansvar för att h

ind

ra patien

ten från

att skada

sig själv eller and

ra. Detta är krävan

de och

ofta skräm

man

de situ

ationer för båd

e patien

ten

och p

ersonalen

. Samtid

igt som ett fysiskt in

-grip

and

e kräver han

dlin

gskraft och m

od, är

det viktigt att p

ersonalen

håller sig så lu

gn som

m

öjligt. För d

etta krävs inövad

e rutin

er för hu

r m

an ska gen

omföra fysiska in

gripan

den

.

Efter en

våldsam

hän

delse ska p

atienten

få m

öjlighet att p

rata med

någon

i person

alen om

sin

up

plevelse och

om p

ersonalen

s ingrip

and

e. D

et är också viktigt att person

alen h

ar en

genom

gång för att stäm

ma av ru

tiner och

prata

om sin

a egna reaktion

er. Detta sätt att arbeta,

bidrar

till en

våld

sförebyggand

e u

tveckling

efter hän

delsen

.

Första n

ivånD

en

första n

ivån

är d

en

mest

omfattan

de

förebyggand

e nivån

och h

ar stor påverkan

de övriga två n

ivåerna. D

enn

a nivå kan

beskri-vas som

ett ”vardagsläge” u

tan in

slag av hot

och

våld.

Här

grun

dlägger

person

alen

en

våldsförebyggan

de

atmosfär

som

min

skar risken

för att hot och

våld u

pp

står.

E

n såd

an avd

elnin

gskultu

r är inriktad

på att

utveckla god

a relationer m

ellan p

atienter och

p

ersonal. D

en om

fattar även en

med

vetenh

et om

den

fysiska miljön

s betydelse och

värdet av

rimliga, välgru

nd

ade regler och

systematiska

riskbedöm

nin

gar.

An

dra n

ivånH

är arbetar

person

alen

med

att

bemöta

irriterade och

up

prörd

a patien

ter på ett sätt

som lu

gnar, ger tryggh

et och m

inskar risken

för att en

våldsam

situation

utvecklas. E

tt gott sam

arbete hos p

ersonalen

är en föru

tsättnin

g för att h

ålla situation

en säker och

för att kun

na

förmed

la trygghet till p

atienten

. Den

tillit som

byggts up

p m

ellan p

atienten

och p

ersonalen

första nivån

blir här gru

nd

en för att fi

nn

a bra lösn

ingar p

å situation

en. P

ersonalen

försöker förstå bakgru

nd

en till p

atienten

s beteend

e och

ber patien

ten att föreslå h

ur situ

ationen

kan

lösas eller ger patien

ten valaltern

ativ.

Bergenmodellen 9

Positiv in

ställnin

gA

llt vårdarbete utgår från en humanistisk

och medkännande m

änniskosyn som base-

ras på att bygga goda relationer till patienter och deras närstående.

Inställningen präglas

av intresse

och nyfikenhet

i m

ötet m

ed m

änniskor där

personalen lyssnar

och försöker

förstå

patientens beteende och behov.

Fun

geran

de o

rdn

ing

En psykiatrisk vårdavdelning är en komplex

miljö som

kräver struktur, ordning och reda i behandling och rutiner.

Ordningen bidrar till trygghet och förut-

sägbarhet, vilket är viktigt för att förebygga och bem

öta hot och våld. Vardagliga regler behöver vara genom

tänkta och kunna för-klaras för den som

vill veta varför de finns.

Viktiga föru

tsättnin

gar P

å a

lla tre n

ivåer i B

ergen

mod

ellen

arbeta

r person

alen

utifrå

n tre

viktiga

faktorer som

ska p

räg

la

varje situ

ation

:

Kän

slom

ässig b

alans

Personalen behöver, särskilt i krävande och pressade situationer, behålla förm

ågan att tänka klart och hitta bra lösningar på problem

.

En personalgrupp som bem

ästrar sin egen stress, rädsla och aggressivitet förm

edlar trygghet och säkerhet i situationen, både till patienten och gentem

ot varandra.

10 Bergenmodellen

Ett etiskt förh

ållnin

gssätt

Bergen

mod

ellen gen

omsyras av ett etiskt förh

ållnin

gssätt, som kan

vara en

svår balansakt i sam

band

med

hot och

våld. G

enom

att man

sätter grän

ser för en p

atients beteen

de eller tar fysisk kon

troll fråntas

patien

ten tillfälligt sin

rätt till självbestämm

and

e.

Samtid

igt kan d

et vara en n

ödvän

dig åtgärd

för att se till att varken

patien

ten eller an

dra gör sig illa och

förhin

dra ett beteen

de som

p

atienten

själv i efterhan

d kan

komm

a att ångra.

Ing

ripan

de i p

rop

ortio

n till situ

ation

enE

tt etiskt förhålln

ingssätt, som

också är jurid

iskt försvarbart, inn

ebär att

tvångsåtgärd

er och

fysiska

ingrip

and

en

står i

prop

ortion

till h

ur farlig situ

ationen

är. Det kräver en

akut riskbed

ömn

ing som

är m

ycket svår, men

som u

nd

erlättas om p

ersonalen

klarar att behålla

sin kän

slomässiga balan

s. Vid

fysiska ingrip

and

en och

fasthålln

ingar,

liksom vid

tvångsåtgärd

er som ord

inerats av läkare, m

åste åtgärdern

a u

tföras m

ed

stor h

änsyn

till

patien

tens

värdigh

et m

en

också till

patien

tens och

person

alens säkerh

et.

Person

alen m

åste se till att patien

ten in

te utsätts för allvarliga

fysiska risker och att exem

pelvis en

fasthålln

ing ger in

gen eller m

insta

möjliga sm

ärta och obeh

ag. För att beh

ålla en fu

ngeran

de ord

nin

g och

motverka att kaos u

pp

står, ska det fi

nn

as en led

are för situation

en.

N

ågon

i p

ersonalen

ska

ansvara

för att

lyssna

och

prata

med

p

atienten

un

der in

gripan

det och

ge patien

ten stöd

för att kun

na återta

kontrollen

över sitt eget beteend

e. Ett bra bem

ötand

e i samban

d m

ed

tvångsåtgärd

er och fasth

ållnin

g ger förutsättn

ingar för fortsatt god

a relation

er efter ingrip

and

et.

Att göra rätt n

är hot

och våld

up

pstår

”Tycker a

tt det ä

r bra

att p

ersona

l på

golvet lä

r a

nn

an

person

al. D

et blir verklig

t och trovärd

igt och

lätt a

tt ta till sig

.” K

ursd

eltag

are

Bergenmodellen 11

Än

nu

ett citat

Ku

rsdelta

ga

re

Man arbetar i vardagen m

ed att skapa en våldsförebyggande avdelningsatm

osfär och miljö

som bygger goda relationer

mellan patienter och personal.

Personalen försöker förstå vilka orsaker som

kan ligga bakom att

en patient blir upprörd, hotfull eller våldsam

.

Detta kän

neteckn

ar avdeln

ingar

som an

vänd

er Bergen

mod

ellen.

Avdelningen har regler och rutiner

för personal och patienter på avdelningen - regler som

är rimliga

och som personalen kan förklara

och motivera.

Vid hotfulla eller våldsam

ma

tillfällen väljer personalen åtgärder och ingripanden som

står i proportion till situationens allvarlighet.

Personalen har ett lugnt, engagerat och respektfullt bem

ötande också vid gränssättningar och fysiska kontrollåtgärder.

Det är uttalat vilka beteenden

som inte accepteras hos vare sig

patienter eller personal och varför de inte accepteras.

Såväl patienten som

personalgruppen får möjlighet att

diskutera och reflektera efter en incident.

Avdelningen har en fungerande

ordning för hur man ska

genomföra ingripanden vid

konfliktsituationer på ett tryggt och säkert sätt för både patienten, om

givningen och personalen.

12 Bergenmodellen

Personalen deltar i regelbundna teoretiska, praktiska och fysiska träningstillfällen.

Ledningen ger nödvändiga resurser och stöder aktivt personalen i att tilläm

pa Bergenmodellen och få

den att fungera väl på avdelningen. ”Att p

atien

tbemöta

nd

e, etik och la

ga

r verkligen

fram

hålls ä

r topp

en,

att vi ä

gn

ar oss å

t vård

!”K

ursd

eltag

are

”Berg

enm

odellen

har blivit ett beg

repp

kliniken

.”K

ursd

eltag

are

Bergenmodellen 13

14 Bergenmodellen

Ko

ntin

uerlig

utb

ildn

ing

och

utvecklin

gB

ergenm

odellen

lärs ut i en

fyradagars ku

rs till person

al inom

alla yrkeskategorier p

å psykiatriska avd

elnin

gar inom

SLSO

.

Ku

rsledarn

a består av yrkesverksamm

a skötare och sju

ksköterskor från

klinikern

as avdeln

ingar, som

gått en särskild

utbild

nin

g i att lära ut

mod

ellen. K

un

skapern

a behöver sam

tidigt u

nd

erhållas gen

om kon

tinu

erliga rep

etitioner och

tränin

gstillfällen för all p

ersonal, vilket också sker m

ed h

jälp

av kursled

arna. I SL

SO:s cen

trala arbete med

Bergen

mod

ellen in

går även att

följa kun

skapsu

tvecklingen

inom

dessa frågor, att gen

omföra system

atiska u

tvärderin

gar och att överföra n

y kun

skap och

nya id

éer till Bergen

mod

ellen.

Vill d

u veta m

er om B

ergenm

odellen

och h

ur d

en an

vänd

s på p

sykia-tri ska vård

avdeln

ingar i Stockh

olms län

s sjukvård

sområd

e? Besök våra

webbp

latser:

insid

an3.slso

.sll.se/valdo

chh

ot

ww

w.slso

.sll.se/valdo

chh

ot

” Jag

tror att led

nin

gen

arbetsp

latsen

behöver ta ett a

ktivt an

svar för a

tt skap

a

en ku

ltur d

är a

lla m

eda

rbetare förstå

r att rep

etitionern

a ä

r nå

got d

eras chef

förvän

tar sig

att d

e ska g

å p

å och d

et är in

get va

l.” Ku

rsdelta

ga

re

Bergenmodellen 15

Stockh

olm

s läns sju

kvårdso

mråd

eB

ox 179 14, 118 95 Sto

ckho

lmB

esöksad

ress: Folku

ng

agatan

44w

ww

.slso.sll.se

”Fick en

ny syn

mycket.”

Ku

rsdelta

ga

re