bergen model len
DESCRIPTION
Ter5maTRANSCRIPT
Berg
enm
od
ellen
Vårt sätt att förebygga och bem
öta
hot och våld
på psykiatriska vårdavdelnin
gar
i Stockholms län
s sjukvårdsområde.
Inn
ehåll
Det här är Bergenm
odellen........................... 5
Hot och våld på psykiatriska avdelningar....... 6
En utsatt arbetsmiljö..................................... 7
Att förebygga och bem
öta hot och våld på tre nivåer ................................................ 8
Viktiga förutsättningar ................................ 10
Att göra rätt när hot och våld uppstår......... 11
Detta kännetecknar avdelningar
som använder Bergenm
odellen .................. 12
Try
gg
het och
tillit är föru
tsätt-
nin
ga
r för en
go
d o
ch sä
ker
vård
. Att va
rje mä
nn
iska som
besöker
våra
verksa
mheter
blir m
ött m
ed
respekt och vä
rdig
het är g
run
dlä
gg
an
de i
vårt bem
ötan
de. U
tgå
ng
spu
nkten
är a
tt båd
e p
atien
ter och med
arbeta
re ska va
ra tryg
ga
och sä
kra i m
öten m
ed vå
rden
hos oss.Defl
estaavvå
rapatien
tersomvå
rdatsp
å
nå
gon
av vå
ra p
sykiatriska
vård
avd
elnin
ga
r ä
r nöjd
a m
ed vå
rden
och bemöta
nd
et. Mendetfi
nnsäven
patien
terochanhörig
a
som ibla
nd
up
plevt vå
rdm
iljön som
hotfull
eller otryg
g.
Det
vill vi
göra
a
llt för
att
förebygg
a.
D
en m
etod som
vi presen
terar ä
r vårt sä
tt a
tt systema
tiskt arbeta
med
att förebyg
ga
och ha
ntera
hot och våld
inom
våra
psykia
triska
verksam
heter. Det ä
r även
en m
etod för a
tt förd
jup
a d
en vä
rdeg
run
d som
vi vill att vå
rt bem
ötan
de
ska
vila
på
för
ett resp
ektfullt
och värd
igt förhå
llnin
gssä
tt oavsett i vilka
situ
ation
er vi ham
na
r.
Förord
Ag
gressiva
och hotfulla
beteen-
den
up
pstå
r iblan
d i d
en m
iljö
d
är
pa
tienter
med
ett
svårt
psykiskt och kä
nslom
ässig
t lida
nd
e vård
as.
Den
ka
n
vara
kop
pla
d
till hä
lsositua
tion,
räd
sla och sjä
lva vå
rdsitu
ation
en. D
et är ett
krav a
tt sam
tliga
våra
med
arbeta
re inom
den
p
sykiatriska
vård
en ha
r god
kun
skap
om och
förståelse för va
d som
ligg
er bakom
såd
an
a
beteend
en, för a
tt kun
na
bemöta
situa
tionen
p
å ett kon
struktivt och lu
gn
an
de sä
tt.
Vi
vill va
ra
ett föred
öme
i a
tt g
e vå
ra
med
arbeta
re utbild
nin
g och stöd
, så a
tt alla
p
å bä
sta sä
tt kan
bidra
till en tryg
g och sä
ker vå
rd för så
väl p
atien
ter som m
eda
rbetare.
Stockholm 110
121
Mika
el Ohrlin
g, Sju
kvård
sdirektör
Bergenmodellen 3
4 Bergenmodellen
”Berg
enm
odellen
ger ku
nska
p om
ag
gressivitet och ilska
som u
ttrycksmed
el
för kän
slor och behov...inte en
bart n
åg
ot
som ska
tystas n
er och förhind
ras.”
Ku
rsleda
re
Bergen
mod
ellen
är en
övergrip
and
e m
etod
för att förebygga och bem
öta hot och
våld
på p
sykiatriska vårdavd
elnin
gar. Syftet med
m
odellen
är
att skap
a en
m
iljö och
vård
som
fun
gerar på bästa m
öjliga sätt för både
patien
ter och p
ersonal. M
odellen
komm
er ur-
spru
ngligen
från
K
linikk
for sikkerh
ets- p
sykiatri vid H
aukelan
d U
niversitetssju
kehu
s i B
ergen, N
orge. Den
har sed
an 20
05 u
tvecklats vid
are inom
SLSO
, Stockholm
s läns sju
kvårds-
områd
e. Bergen
mod
ellen u
tgör grun
den
för de
värderin
gar och d
et bemötan
de som
ska fin
nas
på våra p
sykiatriska vårdavd
elnin
gar.
Det h
är är Bergen
mod
ellen
Föreb
ygg
and
e foku
s m
ed veten
skaplig
gru
nd
Bergen
mod
ellen är in
riktad p
å förebyggand
e arbete i vard
agen, m
ed syfte att bygga god
a relation
er mellan
patien
ter och p
ersonal.
Sam
tidigt om
fattar mod
ellen tyd
liga rikt-lin
jer för hu
r person
alen ska agera i sam
band
m
ed h
ot- och våld
shän
delser. U
tgångsp
un
k-ten
är att både p
atienter och
person
al ska kän
na sig trygga och
säkra i den psykiatriska
vården.
M
odellen
bygger på aktu
ell vetenskap
lig ku
nskap
och bep
rövad erfaren
het, och
mot-
svarar V
ärldsh
älsoorganisation
ens
(WH
O:s)
rekomm
end
ationer för vilken
kun
skap h
älso- och
sjukvård
sperson
al behöver för att ku
nn
a förebygga och
bemöta h
ot och våld
.Bergenmodellen 5
Patien
ter på en
psykiatrisk vård
avdeln
ing
har rätt att m
öta en m
iljö som kän
ns trygg
och säker. D
e flesta som
vårdats p
å någon
av SL
SO:s p
sykiatriska vårdavd
elnin
gar är också n
öjda m
ed vård
en och
bemötan
det,
och tycker att d
e vårdats av ku
nn
ig och
med
känn
and
e person
al. Men
det fi
nn
s även
patien
ter och an
höriga som
up
plevt m
iljön p
å avd
elnin
garna som
hotfu
ll och otrygg.
Iblan
d h
ar det berott p
å and
ra p
atienters beteen
de, m
en
i vissa fall har m
an u
pp
levt att p
ersonal h
ar visat bristan
de resp
ekt och h
ot-fu
llt beteend
e mot p
atienter.
Orsaker till ag
gressivitet
Att aggressiva och
våldsam
ma beteen
den
iblan
d u
pp
står hos p
atienter p
å psykiatriska
avdeln
ingar är förståeligt m
ed tan
ke på att
det är en
miljö d
är mån
ga män
niskor m
ed ett
Hot och
våld p
å psykiatriska
vårdavd
elnin
gar.
svårt psykiskt lid
and
e vistas. Ett aggressivt
beteend
e kan vara kop
plat till p
atienten
s h
älsosituation
och bakgru
nd
, exemp
elvis bristan
de verkligh
etsförankrin
g, rädsla eller
ångest. A
nd
ra orsaker kan vara d
en stress
som d
et kan in
nebära att i ett kän
slomässigt
utsatt läge befi
nn
a sig i en okän
d
miljö, in
te alltid ku
nn
a vara
ifred
, vara inlåst eller
dela m
iljö med
män
niskor
som m
år mycket d
åligt.
Y
tterligare en orsak kan
vara brister
i person
alens bem
ötand
e av patien
ten,
både i vard
agssituation
er och i u
pp
rörda
situ
ationer.
Därför krävs att p
ersonalen
har ku
nskap
om
och förståelse för vad
som kan
ligga bakom
ett aggressivt eller våldsam
t beteend
e h
os en p
atient, för att ku
nn
a bemöta d
etta på
ett konstru
ktivt och lu
gnan
de sätt.
6 Bergenmodellen
Skötare och sju
ksköterskor i vård och
omsorg h
ör till de yrkeskategorier
som är m
est utsatta för h
ot och våld
, och p
sykiatriska vårdavd
elnin
gar är i sin
tur en
av de m
est utsatta arbetsm
iljöerna. U
ngefär 30
–50
procen
t av m
edarbetarn
a på SL
SO:s p
sykiatriska vårdavd
elnin
gar up
pger att
de u
tsatts för hot eller våld
från p
atienter eller an
höriga u
nd
er det
senaste året, vilket är i n
ivå med
vad som
anges i in
ternation
ella stud
ier.
Föru
tom att h
ot- och våld
shän
delser kan
ge fysiska skador och
p
sykisk ohälsa, kan
det m
edföra sju
kskrivnin
gar, vantrivsel och
hög
person
alomsättn
ing –
som sed
an kan
leda till lägre kvalitet i vård
en.
Arbetet m
ed att p
å ett bra sätt förebygga och bem
öta hot och
våld är m
ed
and
ra ord viktigt båd
e för vårdkvaliteten
och för arbetsm
iljön.
Förh
ållnin
gssätt p
å go
da g
run
der
Hotfu
lla eller våldsam
ma situ
ationer in
om d
en p
sykiatriska vården
kom
mer ald
rig att kun
na u
nd
vikas helt och
hållet. M
en m
ed ett tyd
ligt och
väl inarbetat arbetssätt h
os person
alen kan
man
dels förebygga h
ot och
våld, d
els mild
ra eller förhin
dra n
egativa effekter av de h
ot- och
våldsh
änd
elser som trots allt in
träffar. Det lägger i sin
tur gru
nd
en till
en fortsatt god
relation m
ed p
atienten
, och till en
god vård
.
En
utsatt arbetsm
iljö
”Alla
yrkesgru
pp
er
behöver gå
kursen
.
Ju m
er jag
har hå
llit
på
som ku
rsleda
re inser
jag
hur ku
nska
pen
och
an
vän
dn
ing
av teori
väg
er mer ä
n fysiska
tekniker.”
Ku
rsleda
re
Bergenmodellen 7
Så långt som
möjligt ska p
ersonalen
s arbete vara in
riktat på att förebygga att h
ot och våld
överh
uvu
dtaget u
pp
står. Det förebyggan
de
arbetet är i Bergen
mod
ellen in
delat i tre n
ivåer som
avspeglar tre olika lägen
:
1 D
en van
liga vardagen
på avd
elnin
gen,
utan
aggressiva situation
er
2 Irriterad
e och u
pp
rörda situ
ationer
3 T
ydligt aggressiva eller våld
samm
a
situ
ationer
Första n
ivån
Bygga och underhålla goda vardagsrelationer.Skapa tydliga och rim
liga regler och rutiner.
Att förebygga och
bemöta
hot och
våld p
å tre nivåer.
Tredje n
ivån
Ta fysisk kontroll vid en våldsam
situation. Förhindra skador och kom
municera m
ed patienten under och efter händelsen.
An
dra n
ivån
Sätta gränser och lugna ner vid upprördhet och aggressiva känslor för att förhindra att en våldsam
situation uppstår.
”Jag
har m
ärkt a
tt jag
na
turlig
t om ja
g hört
att d
et varit en
bälteslä
gg
nin
g u
nd
rar om
hur
eftervård
en ha
r gå
tt till. Ha
r nå
gon
t.ex. gå
tt in
och pra
tat m
ed p
atien
ten efterå
t?”
Ku
rsdelta
ga
re
8 Bergenmodellen
Tredje n
ivånD
en
tredje
nivån
om
fattar h
anterin
g av
och
bemötan
de
vid
våldsam
ma
situation
er. H
är sätts
patien
tens,
med
patien
ternas
och
person
alens
fysiska säkerh
et först.
Gen
om
att person
alen tar fysisk kon
troll tar de också
ansvar för att h
ind
ra patien
ten från
att skada
sig själv eller and
ra. Detta är krävan
de och
ofta skräm
man
de situ
ationer för båd
e patien
ten
och p
ersonalen
. Samtid
igt som ett fysiskt in
-grip
and
e kräver han
dlin
gskraft och m
od, är
det viktigt att p
ersonalen
håller sig så lu
gn som
m
öjligt. För d
etta krävs inövad
e rutin
er för hu
r m
an ska gen
omföra fysiska in
gripan
den
.
Efter en
våldsam
hän
delse ska p
atienten
få m
öjlighet att p
rata med
någon
i person
alen om
sin
up
plevelse och
om p
ersonalen
s ingrip
and
e. D
et är också viktigt att person
alen h
ar en
genom
gång för att stäm
ma av ru
tiner och
prata
om sin
a egna reaktion
er. Detta sätt att arbeta,
bidrar
till en
våld
sförebyggand
e u
tveckling
efter hän
delsen
.
Första n
ivånD
en
första n
ivån
är d
en
mest
omfattan
de
förebyggand
e nivån
och h
ar stor påverkan
på
de övriga två n
ivåerna. D
enn
a nivå kan
beskri-vas som
ett ”vardagsläge” u
tan in
slag av hot
och
våld.
Här
grun
dlägger
person
alen
en
våldsförebyggan
de
atmosfär
som
min
skar risken
för att hot och
våld u
pp
står.
E
n såd
an avd
elnin
gskultu
r är inriktad
på att
utveckla god
a relationer m
ellan p
atienter och
p
ersonal. D
en om
fattar även en
med
vetenh
et om
den
fysiska miljön
s betydelse och
värdet av
rimliga, välgru
nd
ade regler och
systematiska
riskbedöm
nin
gar.
An
dra n
ivånH
är arbetar
person
alen
med
att
bemöta
irriterade och
up
prörd
a patien
ter på ett sätt
som lu
gnar, ger tryggh
et och m
inskar risken
för att en
våldsam
situation
utvecklas. E
tt gott sam
arbete hos p
ersonalen
är en föru
tsättnin
g för att h
ålla situation
en säker och
för att kun
na
förmed
la trygghet till p
atienten
. Den
tillit som
byggts up
p m
ellan p
atienten
och p
ersonalen
på
första nivån
blir här gru
nd
en för att fi
nn
a bra lösn
ingar p
å situation
en. P
ersonalen
försöker förstå bakgru
nd
en till p
atienten
s beteend
e och
ber patien
ten att föreslå h
ur situ
ationen
kan
lösas eller ger patien
ten valaltern
ativ.
Bergenmodellen 9
Positiv in
ställnin
gA
llt vårdarbete utgår från en humanistisk
och medkännande m
änniskosyn som base-
ras på att bygga goda relationer till patienter och deras närstående.
Inställningen präglas
av intresse
och nyfikenhet
i m
ötet m
ed m
änniskor där
personalen lyssnar
och försöker
förstå
patientens beteende och behov.
Fun
geran
de o
rdn
ing
En psykiatrisk vårdavdelning är en komplex
miljö som
kräver struktur, ordning och reda i behandling och rutiner.
Ordningen bidrar till trygghet och förut-
sägbarhet, vilket är viktigt för att förebygga och bem
öta hot och våld. Vardagliga regler behöver vara genom
tänkta och kunna för-klaras för den som
vill veta varför de finns.
Viktiga föru
tsättnin
gar P
å a
lla tre n
ivåer i B
ergen
mod
ellen
arbeta
r person
alen
utifrå
n tre
viktiga
faktorer som
ska p
räg
la
varje situ
ation
:
Kän
slom
ässig b
alans
Personalen behöver, särskilt i krävande och pressade situationer, behålla förm
ågan att tänka klart och hitta bra lösningar på problem
.
En personalgrupp som bem
ästrar sin egen stress, rädsla och aggressivitet förm
edlar trygghet och säkerhet i situationen, både till patienten och gentem
ot varandra.
10 Bergenmodellen
Ett etiskt förh
ållnin
gssätt
Bergen
mod
ellen gen
omsyras av ett etiskt förh
ållnin
gssätt, som kan
vara en
svår balansakt i sam
band
med
hot och
våld. G
enom
att man
sätter grän
ser för en p
atients beteen
de eller tar fysisk kon
troll fråntas
patien
ten tillfälligt sin
rätt till självbestämm
and
e.
Samtid
igt kan d
et vara en n
ödvän
dig åtgärd
för att se till att varken
patien
ten eller an
dra gör sig illa och
förhin
dra ett beteen
de som
p
atienten
själv i efterhan
d kan
komm
a att ångra.
Ing
ripan
de i p
rop
ortio
n till situ
ation
enE
tt etiskt förhålln
ingssätt, som
också är jurid
iskt försvarbart, inn
ebär att
tvångsåtgärd
er och
fysiska
ingrip
and
en
står i
prop
ortion
till h
ur farlig situ
ationen
är. Det kräver en
akut riskbed
ömn
ing som
är m
ycket svår, men
som u
nd
erlättas om p
ersonalen
klarar att behålla
sin kän
slomässiga balan
s. Vid
fysiska ingrip
and
en och
fasthålln
ingar,
liksom vid
tvångsåtgärd
er som ord
inerats av läkare, m
åste åtgärdern
a u
tföras m
ed
stor h
änsyn
till
patien
tens
värdigh
et m
en
också till
patien
tens och
person
alens säkerh
et.
Person
alen m
åste se till att patien
ten in
te utsätts för allvarliga
fysiska risker och att exem
pelvis en
fasthålln
ing ger in
gen eller m
insta
möjliga sm
ärta och obeh
ag. För att beh
ålla en fu
ngeran
de ord
nin
g och
motverka att kaos u
pp
står, ska det fi
nn
as en led
are för situation
en.
N
ågon
i p
ersonalen
ska
ansvara
för att
lyssna
och
prata
med
p
atienten
un
der in
gripan
det och
ge patien
ten stöd
för att kun
na återta
kontrollen
över sitt eget beteend
e. Ett bra bem
ötand
e i samban
d m
ed
tvångsåtgärd
er och fasth
ållnin
g ger förutsättn
ingar för fortsatt god
a relation
er efter ingrip
and
et.
Att göra rätt n
är hot
och våld
up
pstår
”Tycker a
tt det ä
r bra
att p
ersona
l på
golvet lä
r a
nn
an
person
al. D
et blir verklig
t och trovärd
igt och
lätt a
tt ta till sig
.” K
ursd
eltag
are
Bergenmodellen 11
Än
nu
ett citat
Ku
rsdelta
ga
re
Man arbetar i vardagen m
ed att skapa en våldsförebyggande avdelningsatm
osfär och miljö
som bygger goda relationer
mellan patienter och personal.
Personalen försöker förstå vilka orsaker som
kan ligga bakom att
en patient blir upprörd, hotfull eller våldsam
.
Detta kän
neteckn
ar avdeln
ingar
som an
vänd
er Bergen
mod
ellen.
Avdelningen har regler och rutiner
för personal och patienter på avdelningen - regler som
är rimliga
och som personalen kan förklara
och motivera.
Vid hotfulla eller våldsam
ma
tillfällen väljer personalen åtgärder och ingripanden som
står i proportion till situationens allvarlighet.
Personalen har ett lugnt, engagerat och respektfullt bem
ötande också vid gränssättningar och fysiska kontrollåtgärder.
Det är uttalat vilka beteenden
som inte accepteras hos vare sig
patienter eller personal och varför de inte accepteras.
Såväl patienten som
personalgruppen får möjlighet att
diskutera och reflektera efter en incident.
Avdelningen har en fungerande
ordning för hur man ska
genomföra ingripanden vid
konfliktsituationer på ett tryggt och säkert sätt för både patienten, om
givningen och personalen.
12 Bergenmodellen
Personalen deltar i regelbundna teoretiska, praktiska och fysiska träningstillfällen.
Ledningen ger nödvändiga resurser och stöder aktivt personalen i att tilläm
pa Bergenmodellen och få
den att fungera väl på avdelningen. ”Att p
atien
tbemöta
nd
e, etik och la
ga
r verkligen
fram
hålls ä
r topp
en,
att vi ä
gn
ar oss å
t vård
!”K
ursd
eltag
are
”Berg
enm
odellen
har blivit ett beg
repp
på
kliniken
.”K
ursd
eltag
are
Bergenmodellen 13
Ko
ntin
uerlig
utb
ildn
ing
och
utvecklin
gB
ergenm
odellen
lärs ut i en
fyradagars ku
rs till person
al inom
alla yrkeskategorier p
å psykiatriska avd
elnin
gar inom
SLSO
.
Ku
rsledarn
a består av yrkesverksamm
a skötare och sju
ksköterskor från
klinikern
as avdeln
ingar, som
gått en särskild
utbild
nin
g i att lära ut
mod
ellen. K
un
skapern
a behöver sam
tidigt u
nd
erhållas gen
om kon
tinu
erliga rep
etitioner och
tränin
gstillfällen för all p
ersonal, vilket också sker m
ed h
jälp
av kursled
arna. I SL
SO:s cen
trala arbete med
Bergen
mod
ellen in
går även att
följa kun
skapsu
tvecklingen
inom
dessa frågor, att gen
omföra system
atiska u
tvärderin
gar och att överföra n
y kun
skap och
nya id
éer till Bergen
mod
ellen.
Vill d
u veta m
er om B
ergenm
odellen
och h
ur d
en an
vänd
s på p
sykia-tri ska vård
avdeln
ingar i Stockh
olms län
s sjukvård
sområd
e? Besök våra
webbp
latser:
insid
an3.slso
.sll.se/valdo
chh
ot
ww
w.slso
.sll.se/valdo
chh
ot
” Jag
tror att led
nin
gen
på
arbetsp
latsen
behöver ta ett a
ktivt an
svar för a
tt skap
a
en ku
ltur d
är a
lla m
eda
rbetare förstå
r att rep
etitionern
a ä
r nå
got d
eras chef
förvän
tar sig
att d
e ska g
å p
å och d
et är in
get va
l.” Ku
rsdelta
ga
re
Bergenmodellen 15