beräkning av aktiviteters varaktighet 6 · kapacitet: 40 m3/22,5 tim = 1,8 m3/ person tim eller...

”Hur skall vi göra?” Flik 5 Planering av tid

Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

Beräkning av aktiviteters varaktighet 6.3

Mål: Att beräkna aktiviternas varaktighet och personalstyrkor Indata: Kodplan och aktivitetsberäk- ningar. Utdata: Aktivitetsberäk- ningar m. resurser och varaktigheter

1. Gemensamma mätbegrepp Hur lång tid det tar att genomföra en aktivitet beror bl. a på vilken mängd som skall utföras och på vilka och hur många resurser jag sätter in.

För att kunna byta kapacitetsdata måste vi mäta mängden arbete och tidsåtgång på samma sätt. Vi måste ha samma begrepp för tid annars kan vi inte jämföra eller använda ’gamla’ erfarenheter.

2. Tidsbegrepp Totaltid: Totaltiden är den totala tiden, inkl störningar, som går åt för ett visst arbete.



Drifttid: Drifttiden är total tid minus den delen av avbrott som överstiger en timme. Om tre personer gjuter 40 m3 betong på åtta timmar, varav de väntat 1,5 tim på material, är drifttiden: 3 x (8 - 0,5) = 22,5 timmar.

Enhetstid och kapacitet: Enhetstiden i exemplet ovan blir: 22,5 tim/40 m3 = 0,56 tim/m3. Kapacitet: 40 m3/22,5 tim = 1,8 m3/ person tim eller 5,3 m3/ lagtim (3 pers)

Arbetsplatstillskottstid eller APL-tid APL-tiden är en ’omkostnadstid’ som är unik för varje projekt. Det är tid för att gå till och från boden, tid för personlig återhämtning, raster, läsa ritningar, leta efter material eller utrustning, prat med arbetskamrater osv. APL-tiden kan sägas vara ett mått på arbetsplatsens effektivitet.

APL-tiden är skillnaden mellan drifttid och metodtid. Den uppskattas f.n. till ca 50% av drifttiden mot ca 35% för 20 år sedan.

Metodtid: Den tid då personerna arbetar dvs. drifttid minus arbetsplatstillskottstid.

3. Inkörning Mätningar visar att tidsåtgången per enhet sjunker i jämn takt då ett arbete utförs gång efter gång. Arbetslaget/personerna blir vana, finner enklare arbetsmetoder, behöver ej läsa ritningar så ofta, slipper leta efter grejor, osv.

Vid varje fördubbling av antalet utförda enheter sjunker det sammanlagda tidsmedelvärdet med ett konstant procenttal.



Det sammanlagda tidsmedelvärdet för den 30e enheten d v s genomsnittstiden för de 30 första stycktiderna är 600 i figuren ovan. Om värdet sjunker med 10% vid en fördubbling av antalet byggda enheter säger man att inkörningstalet är 90%. (D v s 100 - 10%)

För 60 enheter har det sammanlagt gått åt 32.400 timmar. 32.400/60 = 540 tim/st. vilket är det sammanlagda eller ackumulerade tidsmedelvärdet. Stycktiden för enhet 60 = ca 400 timmar. Alla tidsdata är sammanlagda tidmedelvärden.

Hur många timmar som går åt för att utföra ett arbete beror på

ett antal faktorer. De flesta av dem kan vi påverka genom planering = tänka igenom i förväg.

4. Upparbetning I ackordsammanhang används ordet upparbetning i stället för inkörning vilket är lättare att förstå.

10% upparbetning avser att vid en viss mängd har vi arbetat in 10% av tiden.

Det motsvaras av 90% inkörning. (10 % upparbetning = 100-90% inkörning).

Kom ihåg:Alla tidsdata är ackumulerade, sammanlagda, tidsmedelvärden. Ofta beräknade på tusentals enheter.

Då Du planerar de första aktiviteterna: Lägg på timmar och dra av motsvarande på de sista aktiviteterna !



5. Viktigt för planerare! Inkörningseffekten är mycket olika för olika arbeten bland annat beroende på om det är manuellt arbete eller ett arbete där människor skall samverka med maskiner t ex med en kran.

Ett manuellt arbete som att spika råspont eller gräva en ledningsgrav kan ha en inkörning på 98% eller motsvarande upparbetning på 2%. Det innebär att vid en fördubbling av mängden blir det sammanlagda tidsmedelvärdet 2% lägre av den första omgångens. Se figuren nedan.

Montera väggelement med mobilkran har vid uppföljning gett 76% inkörning. En förklaring är att i arbeten med många kopplingar till andra arbeten hittar man snabbt många förbättringsåtgärder och enhetstiden sjunker snabbt!

Hur gör man för börja en bit ner på inkörningskurvan ??

Det är på aktiviteter med stor inkörning som arbetet skall läggas.

- Med planering och beredning!

6. Utnyttja inkörningseffekten! Beräkna aktivitetens varaktighet i arbetsdagar som beskrivs i nästa avsnitt. Sätt in det arbetslag som är lämpligt. Om det är en kritisk aktivitet bör genomförandetiden säkras genom att arbetslaget ’ökas på’ med en person tills att aktiviteten utförs på planerad tid. Därefter tas hänsyn till inkörningen genom att laget minskas eller att genomförande tiden för aktiviteten kortas.



I figuren ovan finns ett antal ’jack’ i inkörningskurvan. De uppstår då:

• En person eller helt arbetslag byts ut. • Uppehåll i aktiviteten. • Störningar pga. ritningsmissar, fel i materialleveranser,

maskinavbrott etc. Detta kan elimineras bl. a genom att: Byta en man i taget i taget För att undvika ensidigt arbete och belastningsskador kan en

person i taget bytas ut i laget. Byt ej hela laget samtidigt. Aktiviteter bör pågå utan avbrott Beräkna antal dagar för aktiviteten och sätt in ’knappt’ det antal

personer som krävs. På så sätt säkras en jämn sysselsättning utan avbrott. För att ett arbetslag skall få den ‘mängd arbete’ som ger jämn sysselsättning kan flera aktiviteter slås samman

Jämn materialtillförsel Gör arbetsberedningar tillsamman med personalen som skall

utföra aktiviteten. Bered materialtillförseln så att inköparen kan ta



hänsyn till hur det skall levereras, vara emballerat och kanske konfektionerat (färdigkapat).

7. Cyklisk eller ’repetitiv’ produktion Innan vi räknar ut en aktivitets varaktighet är det lämpligt att bedöma om vi skall tillämpa cyklisk produktion. Det innebär att aktiviteten anpassas till en viss ’cykel’ = en viss genomloppstid för aktiviteterna på t ex en viss byggdel. Om vi bestämmer oss för en cykeltid på en vecka skall aktiviteternas varaktighet vara en vecka. Resurser, metoder, utrustning etc får då anpassas så att det tar max en vecka = cykeltiden för att genomföra aktiviteten. Cyklisk produktion medför att:

• Samverkan mellan arbetslagen, entreprenörer etc. blir effektivare. • Varje arbetsoperation kan tilldelas en egen arbetsyta under

"cykeltiden". T ex kan VS-installatören ensam disponera en viss yta under en vecka, = cykeltiden, varefter nästa aktivitet tar över ytan.

• Informationen blir enklare – alla vet vad som gäller. Hur planerar vi cyklisk produktion?

Om t ex arbetena med en stomme skall ske med cyklisk produktion börjar vi med att anta en lämplig cykeltid. Den blir då gemensam för aktiviteter på ett visst avsnitt t ex våningsplan, trapphusplan, etapp etc. Om vi sätter en vecka som cykeltid för ett trapphusplan innebär det att stomarbetena för väggar och valv för ett trapphus skall ta en vecka.

I bilden nedan visas hur grundarbeten planeras cykliskt. Varje aktivitet har en vecka på sig i ett bestämt avsnitt. Därefter kommer nästa arbetsmoment. Resurserna anpassas så att arbetet tar en vecka. Inte minst underentreprenörerna blir styrda. Vi ser direkt om de ej hinner med. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 1: Schakt 2: Schakt 3: Schakt 1: Rörläggn 2: Rörläggn 3: Rörläggning 1:Form+Arm 2:Form+Arm 3:Form+Arm



ROT-arbeten med cyklisk produktion Cyklisk produktion kan med fördel tillämpas även på ROT-projekt. Det svåra kan vara att hitta lämpliga etappindelningar som även passar installationsarbeten. Fördela arbetsvolymen/arbetstimmarna för bygg och installationer på planritningarna. Finns det schakt eller installationsstråk med mycket timmar för installatörerna?

8. Övning Husprojekt: Hur kan stomkompletterings- och inredningsarbetena ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid?

Väg- och anläggningsprojekt: Hur kan ett projekt ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid?

9. Metodval Ställ alternativ ! - ”Det finns alltid en bättre metod”!

Skall vi ta jobb i konkurrens är det viktigt att vi väljer rätt metod. Metoden skall framför allt ge det resultat som krävs i handlingarna och ej medföra problem för arbetsmiljö och miljö. Kanske vill vi minska kvalitetsfelen.

Ifrågasätt ritningarnas konstruktioner och material! Träffa konstruktören och gå igenom ritningarna. Konstruktionsändringar kan förbättra produktionen.

Att göra studiebesök - hälsa på kollegor - som jobbar med det aktuella materialet/ maskinen/metoden är enkelt men glöms ofta bort. Det finns litteratur. SBUF har rapporter om studerade och utvecklade metoder. Se www.sbuf.se

Är det en lång aktivitet med många arbetstimmar kan det vara lämpligt att genomföra en ’brainstorming’. Se särskilt avsnitt.

Upprätta alternativkalkyler I exemplet nedan skall vi välja mellan tre metoder att byta fönster. Det gäller 85 fönster som skall demonteras. Därefter skall 85 nya monteras i tegel, de skall diktas och fönstersmygarna kompletteras. Vi väljer mellan att ha en kran, transportera manuellt eller att ha en lift.



Tiderna nedan är tagna ur OMBYGGNADSLISTA –98 Mängd Enhet A-tid Timmar Kronor A) Demontering, mont. med kran. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,45 22 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,75 96 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,10 32 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 354 * 325 kr/tim = 115.050 Kran för lyft till balkong 8 tim 3500 28.000

Summa kronor 143.050

B) Demontering, mont. manuellt. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,85 28 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 2,45 135 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 3,40 51 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 418 * 325 kr/tim = 135.850 Maskiner för lyft till balkong 0 tim 0 0 Summa kronor 135.850 C) Demontering, mont. med lift Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,35 20 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,65 91 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,00 30 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0,40 204 Summa timmar 345 * 325 kr/tim = 112.125 Lift för lyft till balkong 20 dagar 875 17.500 Summa kronor 129.625

Valet blev alternativ C som förutom att ha lägst kostnad hade den fördelen att liften även kunde utnyttjas till andra aktiviteter.



10. Tidsdata Tidsdata = information om tid per enhet för olika arbeten finns i:

• Sveriges Byggindustriers Nybyggnads- och Ombyggnadslistor dvs tidsdata för lönesättning.

• Kalkylverk såsom Sektionsfakta • Anläggningsdata i Vägverkets pärm Kapacitetsdata. • Gamla tidsdatabanker t ex Byggförbundets Arbetsdata. Nybyggnads- och ombyggnadslistorna är aktuella = nyligen

uppdaterade . Vilket man tar beror som regel vad man har tillgång till. Många anser att ’gamla arbetsdata’ fortfarande går bra att använda.

Några tips: Kom ihåg att tiderna är ackumulerade tidmedelvärden varför ett pålägg skall göras för de första aktiviteterna. Det finns som regel omräkningstabeller i verken.

Från arbetsdata finns denna tabell för formsättning av väggar: Arbetsmängd: 400 800 1600 3.000 6.000 Omräkningstal: 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95

Tidsdatan ovan gäller vid formsättning av 3.000 m2 vägg. För en

aktivitet med 400 m2 skall det angivna tidsvärdet först multipliceras med 1,15. För vissa objekttyper som kontor och industrier kan det dessutom finnas påslag på ytterligare 50%. (Det framgår av den databank som används)

11. Kapacitetsdata Vid överslagsberäkningar är det ofta lämpligt att räkna om enhetstiderna till kapacitetsdata för ett arbetslag. - Det går snabbare att överslagsplanera med denna typ av data. Vid överslag för att bedöma vilka arbeten som är kritiska cykeltider är det effektivt att räkna på detta sätt.

Exempel: Två snickare bygger 2,4m höga innerväggar bestående av stålreglar med 2 skivor gips på var sida. Tidsdata vid 5.000 m2 vägg: Uppsättning väggstomme 95 – 120 mm Uppsättning skenor och reglar



inklusive avväxlingar och urtag: 0,30 tim/m2

Uppsättning ett lag gipsskivor Uppsättning skivor, fuktspärr inklusive urtag för rör och ventiler: 0,18 tim/m2 Övning: Hur många lm vägg bygger dessa två snickare på en dag?

Vid stomarbeten Kapacitetsdata för formsättning, armering och gjutning betongväggar uttryckt i lm vägg som ett lag bygger per dag kan vara lättare att hantera vid bedömning av cykeltider och kritiska arbeten. Exempel: Byggande av betongväggar

Vi har enhetstid på 0,20 tim/m2 för formsättning väggar med formelement av stål. Det innebär att på två snickare bygger ca 15 – 20 lm vägg per dag.

Det går snabbt att mäta gjutetapper på planritning och bedöma om väggarna eller bjälklagen är ’kritiska’.

12. Aktivitetsberäkning I blanketten för aktivitetsberäkning är mängderna multiplicerade med enhetstiderna. Antalet timmar dividerar vi med 8 (timmar/dag) för att få antalet dagsverken. Antalet dagsverken och lagstorlek använder vi vid bedömning av varaktigheten.

Fyll i blanketterna noggrant, därför att: • Omplaneringar på grund av ritningsändringar, forcering,

störningar etc underlättas. • Dokumentationen underlättar om en annan person skall

hjälpa till/ta över. • Erfarenhetsåterföring av verklig tidsåtgång underlättas.

Var observant på arbeten med flera moment! Tänk på att ett moment som formsättning även inkluderar

rivning och rensning av formen. Det kan ta ett tag innan formen kan rivas. Dela upp formsättningsarbetet i formsättning och rivning och reservera ca 30% för rivningsarbetena. Vid t ex: 0,9 tim/m2 sätt formsättning = 0,6 och rivning 0,3 tim/m2.



Summa 0,9 tim/m2

Formsättning valv : 0,6 tim/m2 Armering och Installationer

Gjutning Härdning

Rivning: 0,3 Tim/m2

13. Aktivitetsberäkning av stödmur Nedan visas ett exempel på en aktivitetsberäkning av en stödmur (lösningen för övning under flik 3 punkt 4).

Vi vill understryka:

• Notera hur Du har gjort vissa beräkningar. Undrar Du om Du har gjort fel är det bra att kunna gå tillbaka och konstatera hur Du räknat.

• Om någon annan skall avlösa dig – då har Du papper !! • Det blir alltid ritnings/mängdändringar. Det blir mycket

lättare att göra korrigeringar av planerna då Du kan komplettera mängderna.



• Dokumentera aktiviteterna noggrant för erfarenhetsåterföringens skull. När Du följt upp verklig tidsåtgång är det bra att ha de rätta mängderna.

• Observera hur vissa arbeten delats upp såsom formsättning. Formrivning av ett valv kan komma flera veckor efter formsättningen. Se till att Du ’reserverar’ ca 30% av tiden för rivningsarbetena.

• Skall Du snabba upp ett arbete måste Du kunna ’dissekera’ delmomenten på detta sätt.

14. Övning i cyklisk produktion: Upprätta ett varvschema för betongstomme där väggarna formsätts med stålform och bjälklagen med kvarsittande plattbärlag.

Förutsättningar: • För väggarna finns totalt 70 lm stålform. Höjd = 2,5 m.

Väggtjocklek = 15 cm. • Förtillverkade betongplattor levereras med bil, lyfts och

placeras på stämp och reglar. Dagen efter ett valv är gjutet kan väggarna formsättas.

Uppgift: Upprätta ett formschema/ varvschema för ett plan. Utgångsläge är gjutet källarvalv. Kontrollera om timmarna är rimliga. Fem personer gjuter och slipar drygt 200 m2 bjälklag på en dag.

Underlag Ifylld bankett för aktivitetsberäkning på nästa sida.



Lösning på form/varvschema för stomme. Antag att vi kan ha en cykel på en vecka för väggar och bjälklag:

• Väggar: Enligt blanketten är det 328 m2 form per trapphusplan. Det innebär 68 lm vägg och att vi skall forma, armera och gjuta i snitt 68/5 = 13,7 lm vägg per dag. Vi börjar med tre personer till det flyter och sedan skall två personer klara detta.

• Bjälklag: Vi skall kunna börja montera plattelement på fredagen och fullfölja på måndag. Därefter utsättning, avstängare, ursparingar och räcken. Därefter skall installatörer montera vissa saker innan armerarna börjar. Efter ett tag när arbetet flyter bra kan gjutning ske på onsdag.

Nedan visas principerna för cyklisk planering/produktion. Observera hur 2-veckors-cykeln för ett plan går vidare i efterföljande aktiviteter.



15. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart:

• Vi har bedömt cykeltider för projektets olika skeden. • Vi har valt arbetsmetod för varje aktivitet. • Vi har bedömt enhetstid för varje aktivitet. • Vi har bedömt lämplig lagstorlek för de olika arbetena. • Vi har beräknat varaktigheten för varje aktivitet.

beräkning av aktiviteters varaktighet 6 · kapacitet: 40 m3/22,5 tim = 1,8 m3/ person tim eller...

Documents