berättelse2002 - sisu.nu · pdf filedick wedegren, södermanland anders...

ÅrsBERÄTTELSE

2002

InnehållsF Ö R T E C K N I N G

FÖRORDFörbundsordförande 2

FÖRORDFörbundsrektor/VD 3

LEDNING & PERSONAL Ledning och centralt anställd personal 4

VERKSAMHETSOMRÅDENUtan spaning – ingen aning! 6På uppdrag i idrotten 8Projekthotell – en samlingsplats för projekt 10

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN 12

VERKSAMHETSOMRÅDENRiksidrottsforum 16

UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 17

BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA 18

SISU IDROTTSBÖCKER 20

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

REVISIONSBERÄTTELSE 29

STATISTIK 31

DET TREDJE ÅRET av det nya millenniet,seklet och decenniet ska summeras ochdet är tid för eftertanke. Vilka händel-ser var viktigast under 2002? Frågan ärviktig men svaret inte enkelt eller själv-klart. Jag väljer att först lyfta fram ettpar uttalanden från de två ministrarSISU Idrottsutbildarna har en logisk,självklar och viktig relation med. Förstutbildningsministern Thomas Östros,som tisdagen den 21 maj i riksdagenslog fast hur regeringen ser på folkbild-ningen:

”Genom att minska eller helt dra insitt stöd till studieförbund och folkhög-skolor medverkar kommuner och lands-ting till att utarma sin egen region socialt,kulturellt och kunskapsmässigt. Statenvarken kan eller bör emellertid åta sigatt kompensera studieförbund eller folk-högskolor för inkomstbortfall från and-ra bidragsgivare. Statens stöd till folk-bildningens organisationer syftar till attbevara och utveckla folkbildningensegenvärde: friheten, frivilligheten, idé-styrningen och självständigheten. Folk-bildningen har genom sin form, särartoch sitt innehåll viktiga uppgifter attfylla i ett samhälle präglat av det livs-långa lärandet. Behoven av förståelse,eftertanke, kunskap och insikt för attkunna påverka samhället och sina egnalivsvillkor blir allt större. Demokratinkräver aktiva, solidariska, engagerademänniskor som skapar ett samhälle somgynnar oss alla. Folkbildningens grund-

läggande värderingar och arbetssätt ärviktiga faktorer för en sådan utvecklingav demokrati, sammanhållning och jäm-likhet.”

I dessa rader finner jag ett ramstarktstöd för den del av vår verksamhet somär folkbildning! Vad tycker då den and-ra ministern, den minister som vid dentidpunkten hade ansvar för idrotts-frågorna? Ulrica Messing skrev i Afton-bladet Debatt den 25 april 2002 i sam-band med regeringens beslut att satsa27 miljoner kronor per år på idrotts-ledare:

”Både regeringen och idrottsrörelsenhar sett ett ökat behov av utbildning. Etttydligt tecken på detta är den fantastiskautvecklingen av idrottens utbildnings-organisation, SISU Idrottsutbildarna.Under de senaste åren har SISU Idrotts-utbildarna i det närmaste fördubblatsina utbildningar. För oss är det viktigtatt idrottsrörelsen via Riksidrottsför-bundet och SISU Idrottsutbildarna påalla nivåer får möjlighet att möta enökande efterfrågan på utbildning. Ge-nom kompetensen i sitt eget studieför-bund och genom regeringens utbild-ningssatsning kan idrottsrörelsen ta ettviktigt steg för att se till att alla barn ochunga känner sig välkomna till idrotten!”

ORO FÖR STATSBIDRAGET Jag kan stolt konstatera, att vi har enpolitisk vind i seglen. Trots det finnsoron och irritationen när det gäller

statsbidraget till folkbildningen. Två avsex år har nu passerat eftersom regel-systemet gäller åren 2001–2006. År2002 redovisar SISU Idrottsutbildarnaomkring 1,5 miljoner studietimmar vil-ket motsvarar 9,68 procent av samtligastudietimmar. När det gäller anslag fickvi 5,13 procent! Glappet är 4,55 pro-centenheter, omräknat i pengar mer än40 mkr.

DELAKTIGA PÅ FLERA ARENORStyrelsens engagemang inom folkbild-ningens gemensamma organisationerhar de senaste åren ökat markant; att vimåste vara delaktiga på två arenor äruppenbart. Jag har som en konsekvensav detta varit förbundets representant iFolkbildningsförbundets styrelse ochingått i presidiet. Jag har också varitordförande i ett nationellt etikforummed representanter från samtliga tiostudieförbund. Gruppen har arbetatmed kvalitetsfrågor under främst 2002och resultatet av arbetet har antagits avFolkbildningsförbundet. SISU Idrotts-utbildarna är där, inte bara när idrottenlär utan också när folkbildningen är påtapeten.

Rolf CarlssonFörbundsordförande

Förbundsordförande Rolf Carlsson

F Ö R O R D

”Politisk vind i seglen!”

2

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.48 Sida 2

ETT EXEMPELLÖST framgångsrikt årär slut – igen – och ett nytt har börjat –igen. Ungefär så kan hela vår historiabeskrivas. På snart sagt alla områdenhar vi utvecklats. Vi gör mer, till fleroch innehållet blir bara bättre och bätt-re. I allt vi gör styrs vi av idrottens be-hov, önskemål och krav. Kraften ocheffektiviteten bestäms i stor utsträck-ning av tillgängliga resurser.

Den svenska idrottsrörelsen har påett föredömligt sätt formulerat sinakrav och anslagit resurser för att lösauppdragen.

FOLKBILDNINGSRÅDETS FRYS-NINGSBESLUT ETT STORT PROBLEMDet har nu gått två verksamhetsårsedan Folkbildningsrådet fattade beslutom att frysa statsbidraget – alla studie-förbund ska få det man haft och så skadet förbli.Vår tillväxt ska inte resulterai nya ekonomiska resurser, andras minsk-ning ska inte innebära minskade an-slag!

Idrottens krav på SISU Idrottsutbil-darna styrs inte av Folkbildningsrådetbeslut, däremot påverkas möjligheter-na att tillfredsställa behoven.

Nu börjar vi se effekterna av beslu-tet, de ekonomiska bekymren kommeratt tillta.

Man kan säga att svensk idrottsrö-relse nu ger den svenska folkbildning-en ett omfattande stöd. Riksidrottsför-bundet finansierar ett antal projektsom gör det möjligt för SISU Idrotts-utbildarna att genomföra omfattande

folkbildande insatser långt utöver detsom Folkbildningsrådet finansierar.Ledarfokus, Unga Ledare och PLI (Pro-jekt Lokal Idrottsutveckling) är exem-pel på sådana viktiga projekt. Genomidrottens utbildningsorganisation för-stärks idrottens samhällsnytta.

Landets största folkrörelses egetstudieförbund bromsas i sin utveckling,samtidigt som andra bibehåller sinaanslag trots att man minskar sin verk-samhet. Det kan inte ha varit statsmak-tens mening att folkbildningsanslagetinte ska gå till de studieförbund somutvecklas och växer.

ERKÄNNANDE AV DEN SVENSKAIDROTTSRÖRELSEN

I vårt avlånga land fortsätter svenskidrott att utvecklas och vi lämnar vårtstrå till stacken. Genom vår omfattan-de (och växande) folkbildningsverk-samhet når vi en betydande del av densvenska idrottsrörelsen. Våra ambitiösaoch ytterst kompetenta medarbetaregör denna utveckling möjlig. Vår folk-bildningsverksamhet är av avgörandebetydelse för idrottens utveckling ochallt pekar på fortsatt tillväxt.

Svensk idrott har under det gångnaåret fått ett sällsynt erkännande frånriksdag och regering. Genom att anslåmedel för särskilt viktiga utvecklings-områden skapas goda förutsättningarför utveckling och ny verksamhet. FörSISU Idrottsutbildarna har det inne-burit att nya projekt har startats ochjust nu drivs mot sitt genomförande.

Våra medarbe-tare kan intestoppas! Idrot-tens krav kombi-nerat med personalensoch de förtroendevaldas insatser är enkraft som inga kortsiktiga orättvisabeslut kan hindra. Det har gått två årsedan beslutet trädde i kraft och vi harförlorat över 100 miljoner kronor, jäm-fört med vad vi skulle ha fått om viersatts efter vår andel av folkbildnings-verksamheten!

GEMENSAM VÄRDEGRUNDGenom ett omfattande arbete blandförtroendevalda och anställda har vårverksamhet ytterligare kunnat fokuse-ras. En värdegrund har fastställts avförbundsstyrelsen och kommer att un-derställas stämman. I den finner vi väg-ledning för vårt arbete. En värdegrundsvarar inte på detaljfrågor, men hjälpeross att sortera, så att våra svar följer enbestämd linje. I värdegrunden har viformulerat hur vi ska uppträda motvarandra, efter vilka principer vi skavälja våra uppdrag och hur vi ska han-tera svåra frågor.

Med en välformulerad värdegrundökar vår förmåga – och framgångssagankan fortsätta!

Mikael SantoftFörbundsrektor/VD

Förbundsrektor/VD Mikael Santoft

3

”Tar framgångssagan aldrig slut?”

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 3

4

L E D N I N G & P E R S O N A L

Ledning och centraltanställd personal

FÖRBUNDSSTYRELSE

Rolf Carlsson, Åkersberga förbundsordförande,vd/informationschefKerstin Rosén, Sollentunavice ordförande, utvecklingschef svenska friidrottsförbundetJane Andersson, Malmöavdelningschef fritidsförvaltningenLeif Bolin, Sundsvallvd bolins managementLars Edwinson, Väserektor rudsskolanLars-Åke Lagrell, Växjölandshövding kronobergs länIngegerd Lusensky, Biskops-Arnörektor nordens folkhögskolaKarin Mattsson, Stockholmchef kompetensutveckling lrf Jan Olofsson, Farstaidrottspolitisk handläggare rfBörje Sandgren, Umeåpa/övltAnnika Sylvén, Järfällaföretagskonsult ekojumentorLars Tigerberg, Norrtäljesponsorchef skandia

Pia Zätterström, Stockholmadministrativ chef arbetsmiljöverketOlle Kristenson, Falkenbergutbildningschef personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholmförbundsrektor/vd

PRESIDIUMRolf Carlsson,förbundsordförandeKerstin Rosén, vice ordförandeMikael Santoft,förbundsrektor/vdLars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen

VALBEREDNINGSolveig Sundequist, Skövde ordförandeSiv Bergander, EksjöMalin Eggertz-Forsmark, EnskedeEric Eng, Alnö

Björn Ericsson, VaggerydBo Karlsson, Strömstad

LEDNINGSGRUPPMikael Santoft,förbundsrektor/vdHåkan Danielsson, kanslichef Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Ing-Marie Leidhammar,förlagschef Mathz Lindberg,rektor bosöns idrottsfolkhögskola(t o m 15/6)Kerstin Olofsson, vd-assistentMattias Sjögren,rektor bosöns idrottsfolkhögskola(fr o m 1/9)

Bakre raden: Lars Edwinson, Börje Sandgren, Jan Olofsson, Pia Zätterström, Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Leif BolinFrämre raden: Ingegerd Lusensky, Jane Andersson, Mikael Santoft, Annika Sylvén, Olle KristensonSaknas: Lars-Åke Lagrell, Karin Mattsson, Lars Tigerberg

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 4

5

L E D N I N G & P E R S O N A L

VD/STAB

Mikael Santoft,förbundsrektor/vd Jan Byström, fou-chef Bengt Carlsson, ekonomichefHåkan Danielsson, kanslichef Lillvor Johansson, projektledare Kerstin Olofsson, vd-assistentKarl Christian Overgaard,projektledare verksamhetsuppföljning

UTVECKLINGSAVDELNINGCamilla Hagman, chef utvecklingsavdelningenPer Bergljung, projektledare (fr o m 1/10)Maria Gidlund, projekt- och processledareLars Hansell, projektassistentLars Hogedal, projekt- och processledareJens Lindqvist,projekt- och processledare(fr o m 10/6)Peter Olsen, projekt- och processledare(t o m 30/4) Ingrid Reppling, projektassistentKarin Karlsson, projekt- och processledare

SISU IDROTTSBÖCKER Ing-Marie Leidhammar,förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledareHelena Bejerstål, förlagsassistent (t o m 24/8)Barbro Bergdahl,förlagsassistent (fr o m 9/9)Thore Carlsson, projektledare Ninni Hedström, projektledareAnnaLena Moberg,marknadsförareEva Purvin, förlagsassistentJohan Petterssonprojektledare (fr o m 1/9)

BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA

Mathz Lindberg,rektor (t o m 15/6)Mattias Sjögren,rektor (fr o m 1/9)Charlotte Alexandersson,lärareLars Almerdahl, lärare/datasamordnareJohanna Augustinsson, lärareKerstin Björklund, lärare Sofia Blomlöf, kursadministratörKurt Granlund, lärare Marie Hammar, lärareLeif Holmgren, lärareBarbro Holmström, kursadministratörRoger Höglund, lärarePeter Lagerström, lärareUlf Lindberg, kursadministratörThomas Lindholm, lärareJan Lundström, lärareLennart Nilsson, lärare Martin Nyman, lärare Leif T Ohlsson, lärare, föreståndare ilLennart Oredsson, lärare Elisabet Pärsdotter, lärareLars-Göran Rydqvist, lärare Lars Sjödin, lärareHåkan Svensson, lärareEmma Westlund, lärareSusanne Wolmesjö, lärare, föreståndare ikCattis Zethelius, kursadministratör (t o m 15/6)Marianne Zsigmond, lärare

UTBILDNINGSCHEFERGert Carlsson, Blekinge, Skåne

Bertil Eek, DalarnaPatrik Oscarsson, GotlandJan Hovdebo, GästriklandSebastian Arby, VästOlle Kristenson, HallandLars Ekengren, HälsinglandLennart Nilsson, Jämtland-HärjedalenJane Fernholm, NorrbottenHåkan Danielsson, SmålandUlf Klasson, StockholmDick Wedegren, SödermanlandAnders Björnlund, UpplandGert Classon, VärmlandTore Brännlund, VästerbottenÅke Pettersson, Västergötland (t o m 30/11)Sture Gustafsson, VästergötlandBjörn Nordling, VästernorrlandKerstin Rofelt, VästmanlandThomas Eklund, ÖrebroClas Pantzar, Östergötland

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 5

UTVECKLING OCH förändringar sker idag regelbundet och snabbt, både inomidrotten och vårt samhälle. Det ställerkrav på ny kunskap och kompetens.Att lärandet är en ständigt pågåendeprocess har blivit än mer tydligt, vi lärav, lär om och lär nytt.

Kravet på att ständigt delta och le-vandehålla olika processer och beho-vet av processledare har ökat. Detmärker SISU Idrottsutbildarna blandannat i den mängd uppdragsförfråg-ningar vi får.

PROCESSLEDARE – EN EFTERFRÅGAD RESURS

Under några år har SISU Idrottsut-bildarna utbildat närmare 50 process-ledare. Merparten av dessa är utbild-ningskonsulenter från olika delar avlandet. Utbildningen har omfattat 6–8internatdagar utspridda under knapptett år. Mellan sammankomsterna hardeltagarna enskilt läst kurslitteraturvars innehåll bildat utgångspunkt förbearbetning och diskussioner under ut-bildningstillfällena. Kursinnehållet harkretsat kring tre huvudområden:• Organisationslära• Personlighetstyper och gruppdynamik• Metoder, verktyg och arbetsmodelleri processledarrollen

Efter utbildningen erbjuds deltagarnaatt ingå i SISU Idrottsutbildarnas pro-cessledarteam. Man förbinder sig då attstå till förfogande för olika centralauppdrag. Det förväntas också att mandeltar i de fortbildningstillfällen somerbjuds två gånger per år. Processledar-teamet består i dag av 18 personer.

Uppdragen som väntar varierar bådevad gäller innehåll och omfattning.Ibland kan det handla om att under endag leda diskussionerna när SF/MOhar en konferens eller har inbjudit tillett forum av något slag. Det kan ocksåvara ett mer omfattande arbete när ettförbund kompetensutvecklar sin per-sonal utifrån EU-program som Växt-

kraft Mål 3. Ytterligare exempel är attbistå ledningsteam eller arbetsgruppervid omorganisationer eller samtal omframtida inriktning. Under året har vihaft något samarbete med 45 SF/MO.

Självfallet används också kunskapenhos processledarna i möten med före-ningar och klubbar. Ett sådant exempelär Färjestads BK som genomfört ett om-fattande utbildnings- och utvecklings-program för alla anställda – spelare, trä-nare, ledning, tekniker, vaktmästare etc.

LÄRANDE VERKSTADLärande verkstad är en intern mötes-plats för SISU Idrottsutbildarna varssyfte är att lyfta fram aktuella frågoreller verksamheter där möjlighet finnstill reflektion, fördjupade samtal ochutbyte av erfarenheter. Lärande verk-stad genomförs på olika sätt och medolika metoder, vilket gör Lärande verk-stad till kompetensutvecklande dagarför våra anställda.

Under året har en Lärande verkstadgenomförts. Genom olika presentatio-ner och workshops fick deltagarna tadel av metoder och verktyg att använ-da i det dagliga arbetet i mötet medföreningen.

PÅ SPANING …Någon har sagt att ”slutar man att blibättre slutar man att vara bra”. Denutmaningen eller uppmaningen om-fattar många inom idrotten – aktiva,tränare, ledare och förbund. Natur-ligtvis gäller detta också för en lärandeorganisation som SISU Idrottsutbil-darna. Det är viktigt att utveckla ochlevandehålla en anda, en ambition ochen nyfikenhet att lära nytt, att prövanya saker och att förbättra det veder-tagna.

”Utan spaning, ingen aning” är ettklassiskt uttryck. Ett aktivt spanings-arbete bedrivs framför allt kring läran-de, pedagogik och didaktik. Det ma-terial och den information som insamlasbearbetas, analyseras och värderas.

Rent praktiskt handlar det om attläsa ny litteratur, bevaka utställningar,kongresser och konferenser, söka påinternet, hålla kontakt med olika ut-bildningssamordnare samt finnas med iolika nätverk. Vissa saker sorteras bortmedan annat implementeras i verksam-heten.

IDROTTENS SAMVERKANDEUTBILDNINGSANORDNARE (ISU)

SISU Idrottsutbildarna har fått i upp-drag av Riksidrottsförbundet att ut-veckla ett nationellt nätverk med hög-skolor och universitet som genomförutbildningar med anknytning till idrott.I dagsläget ingår över 20 högskolor ochuniversitet i nätverket.

Intresset för att profilera sig och er-bjuda utbildningar med anknytning tillidrott har fortsatt att öka. Samtidigtsom kursutbudet ökar kan man konsta-tera att allt fler och omfattande utbild-ningar också har kommit till stånd.Sammanställningen av dessa utbild-ningar har förmedlats till SF/MO ochfinns utlagd på SISU Idrottsutbildar-nas hemsida.

Under året har det genomförts ennätverksträff. Nätverket har aktivt med-verkat i det europeiska nätverket Euro-pean Network of Sport Science, Edu-cation and Employment (ENSSEE)som under 2003 kommer att genomfö-ra sin nästa årskonferens i Lausanne. Iförberedelsearbetet inför konferenseningår två svenska ledamöter. Detta nät-verk är viktigt för att kunna följa, på-verka och ta tillvara utvecklingen avden högre tränarutbildningen i Europa.

6

V E R K S A M H E T S O M R Å D E N

Utan spaning ingen aning!

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.49 Sida 6


På uppdrag i idrotten!

8

SISU IDROTTSUTBILDARNA har i upp-drag att vara idrottens utbildningsorga-nisation. Vår verksamhetsidé är att sti-mulera till människors lärande, stärkaengagemang och utveckla verksamhe-ten. Utbudet är mångsidigt med flex-ibla metoder som präglas av hög peda-gogisk kvalitet.

SISU Idrottsutbildarnas arbete ut-går från behov som finns hos SF/MO.Vi kan vara ett stöd för individen, grup-pen och organisationen:• För individen – samtalspartner, per-sonlighetsprofil, projekt- och process-ledarskap.• För gruppen – att arbeta i projekt,föreläsningar/seminarium, teamutveck-ling för styrelsen, landslaget eller ar-betsgruppen.• För organisationen – VäxtkraftMål 3 – kompetensanalys, utbildnings-material, tränar- och ledarutveckling,organisationsutveckling,

UTBILDARVERKSTADUtbildarverkstad är en mötesplats förSF/MO där aktuella teman i utbild-ningsfrågor av olika karaktär tas upp.Syfte med Utbildarverkstad är att sti-mulera till dialog, ge information ochmöjlighet till erfarenhetsutbyte. Utbil-darverkstad är upplagd så att deltagar-na i stor utsträckning deltar i diskussio-ner, i utvecklingen och resultaten av enviss fråga och visst område. Under årethar två mötesplatser arrangerats medtema utbildning för barnledare ochutbildarutbildning. Mötesplatsen somUtbildarverkstad inspirerar, engageraroch skapar nätverk för utveckling inomSF/MO.

15 SF/MO deltog i Utbildarverkstadmed tema utbildning för barnledareoch 25 SF/MO deltog i Utbildarverk-stad med tema utbildarutbildning.

UTBILDARUTBILDNINGEn modell för Utbildarutbildning hartagits fram under året. SISU Idrotts-utbildarna har utvecklat modellen i

samverkan med Svenska Bordtennis-förbundet, Svenska Kanotförbundetoch Svenska Skridskoförbundet.

I modellen för utbildarutbildningingår fyra moduler eller huvudgruppersom vi anser är viktiga faktorer sompåverkar lärprocesser:• Utbildarens arbetssätt, förhållnings-sätt och val av metoder.• Deltagarens kunskaper, erfarenhe-ter och motivation.• Lärande kultur, traditioner och hurman brukar lära sig saker.• Fysisk miljö, hur skapas en trivsamoch optimal miljö för inlärning.

Vi ser lärande och utveckling som enständigt pågående process. Vår ambi-tion är därför inte att vara heltäckandeutan ge tillfälle till samtal, reflektioneroch erfarenhetsutbyte där deltagarensengagemang är avgörande.

Guide för utbildare har tagits framsom ett stöd för den som befinner sig ien utbildningssituation som utbildare.Handboken har placerats på SISUIdrottsutbildarnas hemsida för att varatillgänglig för alla och för att ständigtkunna kompletteras med fler metoderoch verktyg.

HÖGRE TRÄNARUTBILDNING SISU Idrottsutbildarna fick under 2002i uppdrag av RF, på förslag av Elit-idrottsrådet, att kartlägga och beskrivahur läget inom den högre tränarutbild-ningen ser ut i dag. Uppdraget genom-fördes och resulterade i att Projekt Elit-tränarutbildning ska genomföras underåren 2003–2005.

ELITRÄNARUTBILDNINGSvensk idrotts tränarutbildning skautvecklas och vässas i syfte att skapaförutsättningar för elitidrottare atthålla världsklass i nationella och inter-nationella tävlingar samt mästerskap.Riksidrottsförbundet har avsatt resur-ser och uppdragit åt SISU Idrottsutbil-darna att leda detta arbete. En projekt-

ledare har anställts för att under tre årarbeta med följande områden:• Utveckla steg 1-, 2- och 3-nivåernaeller motsvarande. Uppgiften är attskapa en mall, en prototyp, för hur SFkan utforma och lägga upp utbildning-ar på dessa steg.• Fungera som samtalspartner och boll-plank för SF i frågor rörande grundläg-gande elittränarutbildning.• Vara SF behjälpliga vid etablerandetoch implementerandet av dessa utbild-ningssteg.• Utveckla en nivå (steg 4), där idrotts-rörelsen är huvudman, omfattande cir-ka 500 timmar (med en timme avses idetta sammanhang en lärandesituation iform av föreläsning, diskussioner/labo-rationer under ledning av handledare,praktikarbete etc).• Fungera som idrottsrörelsens företrä-dare och samtalspartner i kontaktermed universitet, högskolor och andrainstitutioner som erbjuder elittränarut-bildningar eller liknande.

ATT VARA IDROTTSFÖRÄLDERFöräldrar är en förutsättning för attbarn och ungdomar ska ges möjlighetatt idrotta. Av idrottens 600 000 ideelltarbetande idrottsledare är flertalet för-äldrar. Barn- och ungdomsidrotten ståroch faller med deras engagemang.

Med stöd av Allmänna arvsfondenhar ett utbildningsmaterial produceratsmed temat ”att vara idrottsförälder”.Materialet ska fungera som inspirationoch stöd till samtal i föräldragrupperinom idrotten. Förslagsvis förs samtalkring hur man som förälder kan funge-ra som stöd för sitt eget och andrabarns idrottande, för ledarna och före-ningen. Föräldragrupperna uppmanasatt komma överens om vissa gemen-samma ställningstaganden kring bar-nens och gruppens idrottande.

I samverkan med Skandia, Idéer förlivet, har ett heldagsseminarium genom-förts där bland andra barnombuds-mannen Lena Nyberg medverkade.

9


Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 9

10

SISU IDROTTSUTBILDARNAS projekt-hotell samlar alla pågående centralaprojekt. Projekten är tydligt avgrän-sade både vad gäller resurser, verksam-het och tid.

Genom att samla projekten underett tak uppnås ett antal fördelar. Detblir en enklare och tydligare samord-ning och samverkan mellan projekt,gemensam support och ledning av pro-jektledning och det ger stora möjlighe-ter att ta tillvara projektens resultat, dåde är eller kommer att bli, naturligadelar i verksamheten.

Nedan följer en beskrivning av någ-ra projekt som genomförts inom SISUIdrottsutbildarnas projekthotell under2002.

PROJEKT LEDARFOKUSSISU Idrottsutbildarna har fått i upp-drag av Riksidrottsförbundet att genom-föra ett nationellt utvecklingsprogramav ledare för barnoch ungdomsidrottunder perioden 2002–2004. Målet förprojektet är:• att engagera minst 30 SF• att ha erbjudit projektet målgrupper isamtliga IF med barnoch ungdoms-verksamhet möjlighet att utbilda/vidare-utbilda sig • att tydligt ha höjt kompetensen ochkvaliteten på idrottens barnoch ung-domsledare.

Inom projektet har vi valt att definieraatt ledare är de som direkt möter barnoch ungdomar i den fysiska aktiviteteni idrotten. Därav är målgruppen förprojektet barnledare, ungdomsledare,tränare, lagledare och domare. Ledarnadelas in i nya barnledare, etableradebarnledare, nya ungdomsledare och eta-blerade ungdomsledare. Ledarna skaerbjudas möjlighet till grundutbildningoch årlig kompetensutveckling. Kom-petensutveckling av ledare för elitsat-sande ungdomar har hög prioritet.

En kartläggning har genomförtsunder hösten över idrottens nuvarande

omfattning och innehåll av barn- ochungdomsledarutbildningar. En uppfölj-ning kommer att göras efter det tredjeåret för att mäta vilka effekter detintensifierade utvecklingsarbetet hargett.

34 SF har anmält intresse av att del-ta i projektet. Önskemål och behov avutvecklingsarbete inom SF varierar ochdet som kommer att förena de olikauppdragen är utveckling av barn- ochungdomsidrott genom utbildning ochutveckling av ledare. De SDF vars SFanmält intresse av att medverka i pro-jekt Ledarfokus, kommer SISU Idrotts-utbildarnas distrikt att särskilt arbetamed under treårsperioden. För att ge-nomföra de olika utvecklingsarbetenahar vi skapat ett team med 18 process-ledare som utbildats inom SISU Idrotts-utbildarna och som arbetar parvis medde olika SF-uppdragen.

SISU Idrottsutbildarnas 21 distriktdeltar i projektet. Distrikten har arbe-tat fram planer som beskriver hur deska arbeta med Projekt Ledarfokusunder 2002–2004. Ett särskilt fokusom-råde i varje distrikt har tagits fram somvi avser att följa under projekttiden.

PROJEKT LOKALIDROTTSUTVECKLING – PLI

Projekt lokal idrottsutveckling, PLI,som Riksidrottsförbundet och SISUIdrottsutbildarna startade i sambandmed att regeringen beslutade att av-sätta 20 miljoner kronor årligen underen treårsperiod, 1999–2001, avslutadesi juni 2002. Idrottsarbetsgruppen över-lämnade sin rapport från arbetet tillidrottsminister Ulrica Messing i juni2002. Inom ramen för satsningen fick207 projekt medel för olika lokala ut-vecklingsprojekt för barnoch ung-domsidrott.

För att sprida erfarenheter och kun-skap från de lokala projekten produce-rades 5 nummer av tidningen Nya Grepp.Den används i dag som inspiration tillutvecklingsarbeten inom idrotten.

Riksidrottsförbundet beslutade iaugusti 2002 att avsätta 15 miljonerkronor för fortsatt stöd till lokala ut-vecklingsprojekt för barnoch ung-domsidrott. Under 2002 fick 66 projektstöd. Projekt lokal idrottsutveckling,PLI, fortsätter som ett samarbetspro-jekt mellan SISU Idrottsutbildarna ochRiksidrottsförbundet även i denna sats-ning.

I den nya satsningen har vi valt attge fler möjlighet att söka medel förkortare insatser och förstudier ett- tillfleråriga projekt, samt att ge ungdomarmöjlighet att söka medel för initiativsom kommer från unga och genomförsför unga inom idrotten. Planer finns attPLI-projektet pågår till och med 2004.

PROJEKT UNGA LEDAREProjekt Unga ledare är ett treårigt pro-jekt som startade 2001. Syfte med pro-jektet är att få ungdomar mellan 16–25år att vilja bli ledare. Det handlar omledaruppdrag som idrottsledare förbarn men också uppdrag som förtroen-devald. Projekt Unga ledare är ett sam-arbete mellan Riksidrottsförbundetoch SISU Idrottsutbildarna.

Samtliga 21 distrikt, DF och SISUIdrottsutbildarna medverkar i projek-tet tillsammans med 40 SF/MO. Inomprojektet arbetar flertalet med att ut-veckla metoder för att öka ungdomarsmöjlighet till utveckling och utbildninginom idrotten. Det kan handla om attskapa mötesplatser för ungdomar, ung-domsforum, utveckling av idrottsledar-utbildningar för unga, modeller för attintroduceras i styrelseuppdrag, samver-kan med skolan och att utveckla men-torprogram.

Inom projektet kommer ett omväntmentorprogram att prövas, det vill sägaatt unga blir mentorer till äldre.

Under våren 2002 har de drygt 80projektledare som finns med i Unga le-dare bjudits in till inspirationsträffarmed syfte att stimulera och ge stöd tillutveckling och utbildning.


Projekthotell – en samlingsplats för projekt

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 10

11

Ett tvådagars ”Open space”-möte ge-nomfördes under hösten tillsammansmed projektledarna från distrikten ochSF/MO i avsikt att lyfta fram godaexempel och ge möjlighet till kunskaps-och erfarenhetsutbyte mellan projekt-ledarna.

PROJEKT BARN I FÖRENINGSISU Idrottsutbildarna och SkandiasIdéer för livet har etablerat ett samar-bete för att stimulera utvecklingen iidrottsföreningen. I fokus står barn-idrotten, utifrån de behov och förut-sättningar respektive förening har.Samtliga av SISU Idrottsutbildarnasdistrikt deltar i projektet som pågårunder tiden 2001–2003. Att utvecklaledarskap inom barnidrotten, att arbetafram policy för barnidrott och arran-gera aktivitetsdagar för barn är någraav många områden som utvecklas inomprojektet, i samverkan med idrotts-föreningar.

SISU Idrottsutbildarna i Stockholmhar inom ramen för projektet erbjuditföräldrar föreläsningskvällar med tema”ledarna och barnidrotten”.

SISU Idrottsutbildarna i Blekingeutvecklar en ledarhandledning för attkvalitetssäkra ledarskapet inom barn-idrotten.

SISU Idrottsutbildarna i Östergöt-land arbetar tillsammans med någraföreningar för att utveckla utbildningför barnledare.

PROJEKT U-LANDSINFORMATION

Även detta år har SISU Idrottsut-bildarna haft möjligheter att hos Sidaansöka om projektmedel för u-lands-information och information om situa-tionen i Öst- och Centraleuropa. Syftetmed dessa projektmedel är att öka in-tresset för och kunskapen om utveck-lingssamarbete samt främja en debattom dessa frågor i Sverige.

Med idrotten som metod och folkrö-relseidrotten som modell finns detstora möjligheter att knyta kontaktermed människor och organisationer iutvecklingsländer för ett engagemang ijust utveckling av en demokratisk folk-rörelseidrott.

För att kunna skapa en folklig för-ankring kring dessa frågor i Sverige ärdet viktigt att informera och öka kun-skapen om situationen i utvecklings-länderna. Informationsprojekten harutifrån SISU Idrottsutbildarnas hand-lingsplan en slogan, ”Från informations-insatser till utvecklingssamarbete”.

Under verksamhetsåret har nästan20 olika informationsprojekt genom-förts centralt, regionalt och lokalt. Föratt utveckla och öka kvaliteten i dennaprojektverksamhet har under 2002 ge-nomförts en extern utvärdering. Av deviktigaste resultaten kan nämnas:• Det är viktigt att de övergripandemålen och värderingarna för verksam-heten fastläggs.

• Fokusering, prioritering och framförallt ”välj bort” är en förutsättning föratt nå ut med budskapet.• Tydliggör kopplingen mellan SISUIdrottsutbildarnas övergripande verk-samhetsmål, u-landsinformationens måloch varje delprojekts mål.• För att tydliggöra målen krävs led-ningens uttalade stöd för att u-lands-information är ett viktigt område.• SISU Idrottsutbildarna har tillgångtill idrottsarenan, den i Sverige störstaarenan för barn och ungdomar vid si-dan av skolan.• Idrotten är internationell. En tydligkoppling till utvecklingsprojekt/vän-förening finns inte. Med en tydligarekoppling till solidaritetsprojekten skulleverksamheten kunna sprida sig somringar på vattnet och effektivisera u-landsinformationen.

Slutligen rekommenderar utvärderarenett utökat samarbete och samverkanmellan SISU Idrottsutbildarna ochRiksidrottsförbundet.

SISU Idrottsutbildarna har för perio-den 2003–2005 beviljats medel frånSida för informationsinsatser och 13informationsprojekt kommer att ge-nomföras av SISU Idrottsutbildarnasdistrikt.


12

DET FINNS MÅNGA olika ledarupp-gifter i en förening och flera av våraföreningar har upptäckt möjligheten attge alla medlemmar som vill möjlighetatt vara med i föreningsgemenskapen.Att utveckla och utbilda både nya ochgamla ledare är en viktig uppgift. Detär också en förutsättning för fortsattframgång för en förening eller ett för-bund. Såväl aktiva som tränare och funk-tionärer behöver kontinuerligt söka nykunskap för att utvecklas i sina rolleroch fler och fler föreningar upptäckervilken resurs SISU Idrottsutbildarnaär i det sammanhanget.

STUDIECIRKELStudiecirkelns betydelse för förening-arnas internutbildning har blivit storoch den är ett bra arbetssätt när manvill att alla ska få komma till tals. Stu-diecirkeln är också en bra metod närman vill engagera föräldrar eller rekry-tera nya ledare.

Vid de naturliga mötesplatserna i enförening fungerar cirkelstudier förbåde äldre och yngre liksom för erfar-na och oerfarna medlemmar. Som enföljd av detta har föreningarna fått flerutbildade medlemmar på basnivå ochdessutom fler som väljer att vidare-utbilda sig. Cirkelverksamheten bidrarbåde till bredden och toppen när detgäller ledarutbildning.

CIRKELN RUNT 100!Folkbildningen fyllde 100 år under2002. Folkbildaren Oscar Olsson kallasstudiecirkelns fader. År 1902 var detpremiär för den första studiecirkelnsom i stort sett byggde på samma prin-ciper som används i dag: Varje individskulle vara aktiv och tillsammans medandra själv skaffa sig den kunskap sombehövdes för den egna utvecklingen.Med andra ord – det var cirkeldelta-garna som bestämde innehållet i cir-keln. Denna hundraåriga idé kommeratt vara modern även de kommandehundra åren.

F O L K B I L D N I N G

Folkbildnings-verksamheten…

Exempel på aktiviteter som genom-fördes under jubileumsåret är panel-debatter med politiker, tårtkalas, ut-ställningar, föreläsningar, träffar förcirkelledare, aktiviteter på gator ochtorg, uppvaktningar av politiker, jubi-leumsmiddag för cirkelledare etc. Kam-panjen ”Cirkeln runt 100” använde viockså för att visa på hur Folkbildnings-rådets frysningsbeslut drabbat vår verk-samhet.

FORTSATT VERKSAMHETSÖKNINGSedan SISU Idrottsutbildarnas förstaverksamhetsår 1985/86 har det varit ettständigt återkommande konstaterandeatt verksamheten ökar. Så blev det ävenunder 2002.

År 2002 var det totala antalet delta-gande kvinnor i studiecirkelverksam-heten 213 204 (39,5 %).

Ökningen av studiecirkelverksam-heten och annan gruppverksamhet (stu-dietimmar) uppgår till cirka 7,8 pro-cent jämfört med föregående år.

Jämfört med övriga studieförbundgenomförde SISU Idrottsutbildarna 9,7procent av den totala studiecirkelverk-samheten under 2002. Motsvarande siff-ra år 2001 var 9,2 procent.

Sammanfattningsvis kan konstaterasatt verksamheten har en fortsatt positivutveckling, men att det återstår ett om-fattande arbete med att nå ut till fleraav idrottens föreningar.

FOLKBILDNINGENS PRIORITERADE MÅLGRUPPER

Folkbildningen satsar genom Folkbild-ningsrådet särskilda resurser för att nåde prioriterade målgrupperna:• arbetslösa• funktionshindrade • invandrare

För SISU Idrottsutbildarna ligger ut-maningen i att erbjuda verksamhet fördessa grupper inom ramen för vår vär-degrund. Totalt genomförde SISUIdrottsutbildarna 124 078 studietimmar

under 2002 med de prioriterade mål-grupperna, vilket är 8,8 procent avSISU Idrottsutbildarnas totala verk-samhet. Detta är en ökning med 15,3procent jämfört med år 2001, då detredovisades drygt 107 600 studietim-mar inom området.

ArbetslösVerksamhet för arbetslösa har rappor-terats från 16 distrikt, varav sex distrikthar en mer omfattande verksamhet.Totalt har verksamheten nått 2 900 per-soner, men minskat från cirka 33 000studietimmar år 2001 till cirka 25 300studietimmar.

Den positiva utvecklingen av syssel-sättningen med minskad arbetslöshet ären förklaring till utvecklingen.

Utöver dessa folkbildningsinsatser ge-nomför några distrikt uppdragsutbild-ningar för länsarbetsnämnd och lokalaarbetsförmedlingar.

FunktionshindradeDe handikappade är en stor grupp i sam-hället. I dag kan sjukvården erbjudarehabilitering och hjälpmedel som gerhandikappade goda förutsättningar attleva ett normalt liv. Nya forskningsrönvisar att fritidens innehåll och kvalitethar större betydelse för många handi-kappades hälsa och livskvalitet än ar-

bete, ekonomi och boende. Lek, rörelseoch idrott på fritid är ett utmärkt medelför främst psykisk, men också fysiskrehabilitering.

Intensiva insatser för att utvecklametoder för att kunna erbjuda dennamålgrupp folkbildningsaktiviteter hargenomförts i flera distrikt. Inriktningenhar varit att inom SF/MO nå målgrup-pen med idrott som utgångspunkt .

Under verksamhetsåret redovisas enökning från cirka 33 800 studietimmarår 2001 till 37 768 studietimmar.

InvandrareIntegration är en ömsesidig process.Den förutsätter ett aktivt deltagandeav såväl den invandrade delen av be-folkningen som av majoritetsbefolk-ningen. Ibland kan vi likna det vid endörr. För att öppna dörren från utsidanoch träda in i gemenskapen behöver deninvandrade personen ett antal nycklar.Men, det räcker inte bara med attskaffa sig de nycklar som öppnar dör-ren från utsidan, någon måste ävenöppna den från insidan och välkomnaden nya medborgaren in i gemenskapen.

Vi kan konstatera att 8 av de distriktsom deltog i vårt tidigare projekt Idrott– Utbildning – Delaktighet – Integra-tion i dag redovisar en omfattande verk-samhet.

13


… seglar i medvind!

STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1998–2002

År 2002 2001 2000 1999 1998

Cirklar 65 588 59 942 57 264 50 273 41 861

Deltagare 539 432 484 760 455 147 395 209 342 294

Studietimmar 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238 885 973

STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA

Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar

Fotboll 18 808 159 312 398 588

Ridsport 9 303 75 698 145 435

Ishockey 5 570 46 271 111 443

Golf 5 308 41 510 98 581

Handboll 2 034 16 660 43 965

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.51 Sida 13

Totalt redovisades 63 917 studie-timmar 2002, vilket är en ökning med15 493 studietimmar, eller drygt 30 pro-cent från föregående år.

ANNAN GRUPPVERKSAMHETÄven under detta verksamhetsår ärSISU Idrottsutbildarna det klart störstastudieförbundet när det gäller annangruppverksamhet. Det handlar om verk-samhetsformer som exempelvis fram-tidskvällar, kurser eller seminarier medframåtblickande utveckling – något somvåra medlemsorganisationer verkar halätt att engagera sig i.

Under året redovisas 272 358 studie-timmar, en ökning med 19 procent frånföregående verksamhetsår. I jämfö-relsen med övriga studieförbund harSISU Idrottsutbildarna drygt 22 pro-cent av den totala andelen i verksam-hetsformen annan gruppverksamhet.

BARNKULTURGRUPPBarnkulturgrupperna fortsätter att ökainom SISU Idrottsutbildarna. Verksam-hetsformen ger barn möjligheten attmed hjälp av kulturella aktiviteter ar-beta med viktiga frågor som exempel-

vis värderingar, etik och moral. Totaltredovisades 145 148 studietimmar, vil-ket innebär en ökning med 35 procentfrån föregående år. 19 av 21 distrikt ökarsin verksamhet i barnkulturgrupperna.Totalt har SISU Idrottsutbildarna sam-lat 97 592 deltagare i 10 447 program.

Under året har en omarbetad versionav Lilla Uppladdningen färdigställtsoch en lansering för våra medlemsor-ganisationer och SISU Idrottsutbildar-nas distrikt genomförts.

KULTURPROGRAMEtt sätt att stärka gemenskapen ochengagemanget bland medlemmarna ien förening är att i samarbete medSISU Idrottsutbildarna arrangera olikakulturprogram.

Vi har försökt att utforma vår kul-turverksamhet inom idrotten så attmänniskor berikas av den. Den ska geett mervärde och också bidra till attbygga broar mellan generationer, kul-turer och folkgrupper.

Insatser för att ytterligare utvecklaoch öka kulturprogramverksamhetenär angelägna. Olika kulturaktiviteteroch även kulturutövande är ett viktigt

utvecklingsområde i SISU Idrottsut-bildarnas arbete med föreningsutveck-ling.

DISTANSUTBILDNING – YTTERLIGARE ETT VERKTYG

I ”METODLÅDAN”Efter några års projektverksamhet harvi under året intensifierat satsningenkring att utveckla möjligheten för med-lemsorganisationerna att bedriva enflexibel utbildning med hjälp av di-stansinslag. Från utvecklingsprojektetIT-stödd cirkelledarutbildning, har vihittat en tydligare struktur på hur arbe-tet bör organiseras på såväl centralsom regional nivå.

Strukturen på plattformen FirstClasshar varit ett område som under årethaft prioritet. Arbetet har koncentre-rats på att hitta en hållbar struktur somgör att vi så bra som möjligt kan använ-da oss av FirstClass i ett långsiktigt per-spektiv. Detta har också medfört att vifunnit en tydligare struktur för de olikafunktionerna som behövs för att kunnaetablera verktyget. Det handlar ompersonella resurser inom områdena tek-nik, administration och pedagogik. Idag finns personer med specialkompe-tens på dessa funktioner på det centralakansliet. Nästa steg blir att besätta kom-petens regionalt.

Under verksamhetsåret har vi i egenregi genomfört en intern basutbildningi distanspedagogik för att öka förstå-elsen kring vilka pedagogiska metodersom kan krävas för att genomföra ut-bildning med distansinslag. Utbild-ningen genomfördes med såväl fysiskaträffar som träffar på distans. 20 personerfrån organisationen har deltagit. Basut-bildningen är det första steget av tresom utvecklar distanspedagogiken ochger en behörighet från Nationellt Cent-rum för Flexibelt Lärande (CFL).

Ett material för cirkelledaren somska arbeta med distansinslag har underåret producerats som stöd och vägled-ning när det gäller frågor som kan dyka

14


KULTURPROGRAM

År 2002 2001 2000 1999 1998

Antal program 13 491 11 542 12 196 10591 6 662

Deltagare 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559 1 454 358

KULTURFORMER

Antal arrangemang 2002 2001 2000

Föreläsning 5 310 4 772 4 929

Sång/musik 1 298 1 279 1 512

Dramatisk framställning 3 608 2 658 2 759

Film/foto/bild 660 539 576

Dans 504 591 492

Utställningar 762 810 943

Litteratur/konst 105 94 115

Tvärkulturell verksamhet 1 244 799 870

Totalt 13 491 11 542 12 196

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 14

upp inför, under och efter en utbild-ning. Materialet finns tillgängligt itryckt form samt på vår hemsida.

Under året har också påbörjats ettprojekt finansierat av Nationellt Cent-rum för Flexibelt Lärande (CFL).Projektet Distansstudier inom SISUIdrottsutbildarna ska i samarbete medfyra pilotdistrikt (Halland, Småland,Örebro samt Östergötland) försöka hit-ta organisatoriska former för utbildning

med distansinslag på distrikten. Pro-jektet fortlöper under 2003. Dessutomhar SISU Idrottsutbildarna i Stock-holm och Gästrikland fått medel frånCFL för att utifrån egna projektidéerfinna möjligheter med distansstudier.

Parallellt med detta har vi underverksamhetsåret även stimulerat med-lemsorganisationer som varit intresse-rade av ett utvecklingsarbete kringverktyget. Det har exempelvis handlat

om att inom ramen av ett projekt er-bjuda ett samtalsforum för att utvecklaprojektledare.

2002 ökade antalet distansstudie-cirklar något. 27 distansstudiecirklargenomfördes med drygt 1 079 studie-timmar. Detta motsvarar drygt 16 pro-cent av det totala antalet distansstu-diecirklar som redovisats av samtligastudieförbund.

15

Studiecirkelverksamhetens utveckling

Kulturprogram


Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 15

RIKSIDROTTSFORUM ÄR en mötes-plats för svensk idrott som bland annatska stimulera till diskussioner i viktigafrågor för idrotten. Denna tredje gånggenomfördes Riksidrottsforum i Piteåmed fantastiskt stöd och engagemangfrån distriktet Norrbotten.

Totalt deltog drygt 450 personerfrån RF, SF, SDF, föreningar, distrikts-idrottsförbund och SISU Idrottsutbil-darna. Riksidrottsforum är tänkt attvara en mötesplats som ger människori idrotten, såväl förtroendevalda somtjänstemän, möjlighet att hämta inspi-ration, byta idéer samt etablera nyaoch underhålla gamla kontakter.

Årets Riksidrottsforum hade ambi-tionen att möjliggöra delaktighet. I pro-gramarbetet gavs möjligheter för delta-gare och nyckelpersoner inom svenskidrott att medverka.

Tyngdpunkten i programmet ladespå arbete kring fyra viktiga huvud-områden – barnoch ungdomsidrott,idrottens organisation, ideellt ledar-skap samt bredd- och motionsidrott.Med stöd av processledare och faktain-spiratörer genomfördes 13 olika semi-narier kring aktuella huvudområden.Detta arbete skapade stort engagemang.

Under programmet gavs också möj-lighet att få ta del av aktuella verksam-heter och projekt. Här redovisades ochdiskuterades exempelvis hur olika led-ningsfilosofier och ledarutvecklingsmo-deller matchar idrottens behov av ut-veckling, distansstudier med ITK-stödsamt vilka normer och värderingar somstyr idrottsrörelsen.

Riksidrottsforum kommer förhopp-ningsvis att ge många effekter på olika

nivåer i idrottsrörelsen. Fler startade

utvecklingsprocesser och kanske ävenmotionsskrivande var något som detpratades om deltagare emellan. Vilkade faktiska effekterna är ligger nu tillstor del i händerna på deltagarna i dettredje Riksidrottsforumet.

Riksidrottsforum – en viktig mötesplats


16

EN LÄRANDE ORGANISATION

Det av förbundsstyrelsen fastställdaUtvärderingsprogrammet anger inrikt-ning på utvärderingsinsatserna i SISUIdrottsutbildarna – såväl centralt somför distrikten.

Utöver gemensamt aktualiseradeuppgifter och utvärderingsområden tasinom organisationen en lång rad initia-tiv som syftar till att skaffa sådan kun-skap som kan ligga till grund för fram-tidsinriktade verksamhetsdiskussioner.Utvärdering blir allt mer ett verktyg idet löpande arbetet.

En sammanställning (Avstämning 7)över genomförda utvärderingar inomSISU Idrottsutbildarna (som avslutatsunder 2002) visar på både djup ochbredd i resultaten. Presentationen skavara en guide för ett internt kontakt-och erfarenhetsutbyte.

Erfarenheterna från genomfördakollegiala utvärderingar är mycketgoda och det är ytterst angeläget attsamtliga distrikt i SISU Idrottsutbil-darna engagerar sig i denna verksam-het. Formerna för denna utvärderings-process är flexibla och får avgöras mel-lan berörda distrikt.

Verksamhetsuppföljning genom di-striktsbesök har under året genomförtsav förbundskansliet i sju distrikt. Ettgemensamt underlag för verksamhets-uppföljningen har arbetats fram liksomrutiner för uppföljning av besöken.Samtliga besök har dokumenterats ochrapport har lämnats till förbundssty-relsen.

SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGS- OCHUTVÄRDERINGSINSATSER

• Vid en genomgång av samtliga SISU-distrikts verksamhetsberättelser för2001 kan konstateras att ”portalen”, detvill säga olika uppgifter och bredd iverksamheten, finns belyst.

• Vilka effekter kan vi se av SISUIdrottsutbildarnas insatser och vad stårbegreppet effekter för? Frågan har lö-

pande aktualiserats bland annat i sam-band med uppföljningen av ”studiesto-ra föreningar”, analys av statistikupp-gifter samt i diskussioner om samhälls-nyttan.

Att öka insikten i begreppet samtfinna vägar att fånga in utfallet är högtprioriterat.

• Att utveckla och ta fram lämpligstatistik och nyckeltal för analys avSISU Idrottsutbildarnas verksamhethar genomförts i en nära samverkanmed utvecklingsarbetet inom Gustav-programmet. Översiktliga sammanställ-ningar av statistik och nyckeltal hardistribuerats till distrikten.

• Frågan om föreningar med omfat-tande studieverksamhet har särskiltuppmärksammats. Många distrikt hargenomfört uppföljningsinsatser och frå-gan har stått högt upp på dagordningenvid distriktsbesöken.

• Den för studieförbunden gemen-samma studien Studiecirkeldeltagare2000 (FBR/SCB) har följts upp medinterna diskussioner. Alvar Svenssonsom höll i utvärderingen har ocksåtagit fram ett antal för SISU Idrotts-utbildarna specifika tabeller.

• I syfte att kvalitetssäkra vår verksam-het inom området u-landsinformation(med Sida-stöd) har en kvalitativ ut-värdering genomförts av en extern ut-värderare.

UTVECKLINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET

Verksamheten med särskilda FoU-medel från Folkbildningsrådet harunder 2002 bland annat inriktats på attslutföra det utvecklingsprojekt somgått under namnet MIDA (Menings-fullhet, Inflytande, Delaktighet, Arena)och som fokuserat området förenings-utveckling/föreningskunskap/före-ningsdemokrati.

Så gott som samtliga distrikt hargenomfört egna projekt som syftat tillatt pröva nya grepp i föreningen ochfolkbildningsarbetet för att stärka ochutveckla demokratin samt nå och enga-gera ungdomar.

Ett enkelt idématerial över metoderoch studiematerial inom området före-ningsdemokrati har sammanställts. Ma-terialet är tänkt att ge stöd till SISUIdrottsutbildarnas medarbetare, menockså vara underlag för demokratidis-kussioner i föreningar samt stimuleratill studier.

En utvärdering av studiematerialan-vändning i studiecirklar inom SISUIdrottsutbildarna har påbörjats. Ge-nomgång av statistik, tidigare utvär-deringar samt verksamhetsberättelserhar följts av en data- och erfarenhetsin-samling från samtliga distrikt genomintervjuer. Det kan konstateras att an-vändningen av studiematerial uppvisaren brokig bild och att tankarna införframtiden är många!

IKT och distansutbildning – tidigareutvecklingsarbete har följts upp. Blandannat har kompletterande utbildningarför i första hand utbildningskonsulen-ter genomförts. En metodhandledningav ledare för ”studiecirklar på nätet”har tagits fram – 107 frågor & svar.

Ett särskilt utvärderings- och ut-vecklingsarbete, Förening i förändring,har påbörjats. Projektet kan ses som enfortsättning på det tidigare arbetet med”EU och den sociala ekonomin” ochfokuserar på SISU Idrottsutbildarnasroll i föreningsutvecklingen i relationtill den pågående samhällsförändring-en i ett lokalt och regionalt perspektiv.Arbetet genomförs i nära samarbetemed RF.

Utvärderingoch uppföljning

17

U T V Ä R D E R I N G O C H U P P F Ö L J N I N G

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.52 Sida 17

19

B O S Ö N S I D R O T T S F O L K H Ö G S K O L A

ALLMÄNT

Idrottsfolkhögskolan har under åretbedrivit långa kurser, idrottslinje ochidrottskonsulentlinje, samverkanskur-ser med folkbildningsmedel samt del-tagarfinansierade uppdragsutbildning-ar och egna kurser. För att genomföraverksamheten har totalt 24 lärare (18heltid) undervisat och tre personer be-mannat vårt utbildningskansli. Sedanden 1 september har en ny rektor an-svarat för verksamheten. Skolans lokal-behov har reglerats i ett hyresavtalmed Bosöstiftelsen (RF).

I en strävan att sammanföra de ope-ratörer som finns på Bosön genomför-des under hösten regelbundna möten iBosöns ledningsgrupp.

Skolans marknadsföringsgrupp harvarit aktiv under hösten, vilket blandannat resulterade i att skolan deltog iden stora SACO-mässan i Älvsjö.

IDROTTSLINJEN (IL), ALLMÄN KURS

Under våren avslutades två 1-åriga ochen 2-årig utbildning, totalt 59 elever,varav huvuddelen därmed hade läst inbehörighet för fortsatta, högre studier.Till läsåret 2002/2003 antogs motsva-rande antal elever till tre klasser. Ur-valet gjordes ur en grupp på 120 sökan-de och därmed noterades ett sjunkan-de antal ansökningar.

Utöver den ordinarie verksamhetendeltog eleverna i ett IT-projekt finansi-erat med externa medel, där ämnensom riksdagsvalet, olika pedagogiskamodeller och rörelseanalys ingick. Ter-

minen avslutades med fyra veckorspraktik för de elever som avsåg attsöka vidare till idrottskonsulentlinjen.

IDROTTSKONSULENTLINJEN (IK)I juni examinerades två klasser med 46elever efter två års utbildning i idrotts-ledarskap, fysiologi, utbildningsmeto-dik och pedagogik, fjällkunskap, frisk-vård, massage, tränarskap, sports ma-nagement och idrottens organisation.Även IK-eleverna deltog i vårens IT-projekt.

I år kunde elever som studerat etteller två år på IL gå direkt till årskurs 2på IK, vilket sparar tid för dem somtidigare gick ett eller två år på IL föratt därefter gå två år på IK.

Med projektmedel från EU har ettutbyte av praktikantplatser med Stor-britannien och Finland inletts. Undervåren stod skolan som värd för trepraktikanter från Park Lane College iLeeds och under hösten gästades sko-lan av en student från Vierumäki, Fin-lands motsvarighet till Bosön. I okto-ber 2002 gjorde representanter för sko-lan ett studiebesök i Leeds, vilket harresulterat i att fem elever från Bosönska praktisera där under sex veckorvåren 2003.

SAMVERKANSKURSERIdrottsfolkhögskolan har under åretsamverkat med 18 SF/MO, 3 special-distriktsförbund samt ett tiotal före-ningar och genomfört över 2 000 del-tagarveckor inom idrottsförbundensutbildningsområde. Störst samarbets-

partner är Svenska Golfförbundet somstår för cirka 40 procent av deltagar-veckorna. Några nya samarbetspart-ners har kommit till under året ochytterligare några är på väg in.

UPPDRAGSUTBILDNINGAR OCH EGNA KURSER

För andra året genomfördes en mängdkorta och en lång kurs, 20 veckor, iidrottsmassage. Under hösten ansökteskolan om att få genomföra kursensom en KY-utbildning, med statligamedel, eftersom den är unik på mark-naden och kontinuerligt eftersökt. An-sökan avslogs.

En Högre Friskvårdsutbildning star-tade för 14:e gången under hösten, medavslut under våren. Kursen ”Lär medhela kroppen” lockade som vanligtmånga deltagare och man planerar nuför dess efterföljare med egen personal.

Personal från närområdet, Lidingökommun och polisväsendet, är åter-kommande gäster på Bosön i god folk-högskoleanda. Vidare har skolan tagitemot cirka 25 studiebesök från olikagymnasier, idrottsgymnasier, kommu-ner och idrottslag.

EKONOMIDen ekonomiska redovisningen visarpå ett visst underskott som huvudsakli-gen förklaras av uteblivna uppdragsut-bildningar och färre deltagare än be-räknat på egna kurser.

BosönsIdrottsfolkhögskola

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.53 Sida 19

S I S U I D R O T T S B Ö C K E R

SISU Idrottsböcker– växer och utvecklas

Förlagets omsättning ökade med näs-tan 30 procent under 2002. Naturligtvisberor en del av denna omsättnings-ökning på förlagsbranschens allmännauppgång i samband med momssänk-ningen. Men det finns fler faktorer sompåverkar denna snabba tillväxt.

Intresset för idrott, friskvård ochhälsa ökar i samhället och många avvåra utgivningar passar in på de nyaidrottsprofilerade och hälsoinriktadelinjer som vuxit fram både på högsko-lor och folkhögskolor. Samarbetet medspecialförbunden har varit framgångs-rikt. En medveten satsning på bådevarumärket och kontaktskapande ar-bete har gett resultat.

UTVECKLING AV DIGITAL KOMMUNIKATION

Din idrottsbokhandel på nätetwww.sisuidrottsbocker.se

Idrottsbokhandeln på nätet fortsätteratt växa som försäljningskanal för våraböcker. De senaste två åren har om-sättningen ökat med omkring 100 pro-cent jämfört med föregående år. Den-na ökning inkluderar en strukturellbeteendeförändring, men även nyakunder upptäcker hela tiden idrotts-bokhandeln.

Vi jobbar metodiskt med att mark-nadsföra ”Din idrottsbokhandel pånätet www.sisuidrottsbocker.se”. Mål-sättningen är bland annat att ”idrotts-bokhandeln” ska bli den självklara bok-handeln för alla som är intresserade avidrottsböcker. Fördelarna med att alltfler handlar via idrottsbokhandeln ärflera. Det uppstår möjligheter till entätare kundkontakt och dialog. Till-gängligheten – idrottsböcker 24 tim-mar om dygnet – är positiv för kunder-na. Vi har möjlighet att profilera ossoch kommunicera utifrån en alldelesegen plattform. En plattform med storpotential framöver.

Under året har idrottsbokhandelngenomgått en ansiktslyftning och fåtten mer kommunikativ och dynamisk

framtoning. Även en del administrativarutiner har effektiviserats.

I förlagssamarbetet med SF har vilagt ett antal ”småshoppar” på special-förbundens egna hemsidor, i några falläven på SDF-nivå. Spridningen avmaterialen inom SF:en ökar när flerenkelt och snabbare upptäcker ”sinaegna” nya material.

Idrottens BokKlubb onlineIdrottens BokKlubb startar en efter-längtad egen hemsida. Det innebär attmedlemmarna i Idrottens BokKlubbnumera kan ta del av bokklubbens helasortiment (i dag cirka 500 titlar), dygnetrunt, 365 dagar om året, vilket är positivtbåde för medlemmarna och för IBK.

Vad innebär då IBK online för med-lemmarna? • De har alltid tillgång till och över-blick över hela bokklubbens sortiment.• De vet var de kan hitta de senastenyheterna.• De får tillgång till en sökfunktionsom underlättar letande efter nya ochgamla böcker.• Det blir enklare att beställa böckernär de vill.• De har alltid tillgång till det senastenumret av medlemstidningen samt fle-ra tidigare nummer.• De kan få medlemsärenden utfördadygnet runt.• De kan se sina beställningar och leve-ranser.

Till Idrottens BokKlubb online kanman komma via din idrottsbokhandelpå nätet www.sisuidrottsbocker.se ochdär klicka vidare till ”Idrottens Bok-Klubb online”.

Digitala nyhetsbrevSISU Idrottsböcker utvecklar och för-stärker den digitala kanalen och kom-municerar allt mer frekvent med sinakunder genom digtiala nyhetsbrev –nyhetsbrev somar har med direktkopp-ling till idrottsbokhandeln.

SAMARBETE MED SF

De fem samarbetsavtal vi etableratunder föregående år utvecklas i snabbtakt och vi ser positiva effekter av degemensamt framtagna materialen. Spe-cialförbundens image utvecklas, intres-set för utbildning ökar och nya formerav utbildning växer fram, ofta someffekter av de diskussioner som förs isamband med materialproduktionen.Samarbets-SF sedan tidigare är:• Ishockey• Golf• Innebandy• Friidrott• Korpen• Skolidrott

Nya samarbeten har under 2002 knu-tits med:• Handboll• Ridsport• Orientering• Simning• Handikappidrott• Gymnastik• Skidor

Totalt har vi nu samarbete med 13 spe-cialförbund. Avtalen innebär att SISUIdrottsböcker fått ett stort förtroendeoch vi kommer att satsa både ekono-miska och personella resurser för attleva upp till de förväntningar som nufinns hos våra nya samarbetspartners.

IDROTTENS BOKKLUBBIdrottens BokKlubb är, tillsammansmed Idrottsbokhandeln på nätet, en avvåra största kommunikationskanaler.Medlemstidningen ges ut sex gångerper år och ska spegla den totala idrotts-,friskvårds- och hälsoutgivningen i Sve-rige.Vi har i dag samarbete med mångasvenska förlag, vilket gör att våra med-lemmar kan köpa ett stort urval avintressanta böcker till förmånliga pri-ser. Medlemstidningen tar också i artik-lar upp aktuella områden inom utbild-ning och utveckling av idrott och hälsa.

20

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.53 Sida 20


Medlemsökningen har under åretvarit stabil med en jämn tillströmningav 1 000 nya medlemmar. Normalt harbokklubbar stora fluktuationer i med-lemsantal, bland annat beroende påintensiva kampanjer. SISU Idrotts-böcker har i stället valt en långsamma-re tillväxtstrategi där vi försöker knytatill oss medlemmar med ett genuintoch långsiktigt intresse för idrott, frisk-vård och hälsa.

SISU Idrottsböcker har också bör-jat bygga upp ett kontaktnätverk medutländska förlag som har utgivninginom vårt intresseområde. Det gällertill att börja med skandinaviska, eng-elska och amerikanska förlag. Därige-nom kan vi följa internationell forsk-ning och utgivning inom området idrottoch hälsa. Utvalda översättningar pre-senteras som huvudböcker i IdrottensBokKlubb.

UTGIVNINGAR UNDER 2002Svenska Golfförbundet• Bunkerslag och putt• Pitch och putt• Spelstrategi och taktik• Golfövningar för barn• Kost för golfare• Spelövningar• Puttning• Chip och putt• Långa spelet• Bollflyktslagar• Mitt vinnarrecept• Fysisk träning• 54kalendern

Svenska Motionsidrotts–förbundet – Korpen• Hälsocoachen• Relationer

21

22


Svenska Ishockeyförbundet

• Spelförståelse, häfte och video• Självklarheter, video

Svenska Friidrottsförbundet• Vi älskar Friidrott, video

Allmänutgivning• Smarta rörelser• Coachingsamtal• Mental Tuffhetsträning• Balansjakten• Världens bästa lag• Träna din kondition• Att vara idrottsförälder,video och häfte• Lilla uppladdningen• Artikelsamling 2002• Näridrottsplats

Pocketutgivning• Möta motstånd• Bli din egen bästa coach• Upptäck din förmåga

Tre av våra tidigare utgivna titlar harnu kommit i pocketupplaga och vi hop-pas därmed på ett större intresse frånallmänheten. Vi har också påbörjat ettarbete med utgivningar i form av CD-rom.

FÖRSÄLJNING AV RÄTTIGHETER

Rättigheter till Träna Smart av förfat-tarna Peter Hassmén och Göran Kenttäär sålda till ett franskt förlag. Vid denstora bokmässan i Frankfurt fick SISUIdrottsböcker stor uppmärksamhet närvi vid ett möte med Europas Idrotts-förlag presenterade vår utgivning.

UTVECKLINGSTANKARSISU Idrottsböcker kommer specielltatt satsa på:• Fortsatt utveckling av idrottslittera-tur i de specialförbund som nu slutitsamarbetsavtal.• Ytterligare tillväxt av antalet med-lemmar i bokklubben.• Utveckling av material till friskvårdoch hälsa.• Utveckling av högskolelitteratur.• Utveckling av vår digitala kommuni-kation.

I denna del av årsberättelsen lämnar förbundsstyrelsen års-redovisning för räkenskapsåret 2002.

VERKSAMHETENS ART OCH INRIKTNINGSISU-gruppen omfattar SISU – Svensk Idrotts Studie- ochUtbildningsorganisation (802012-2845), som är moderföre-tag och innehåller Bosöns Idrottsfolkhögskola, samt ävendotterföretaget SISU Idrottsböcker AB (556452-2273).

SISU Idrottsutbildarna är den benämning som används iårsredovisningen för moderföretaget.

SISU Idrottsutbildarna är idrottens utbildningsorgani-sation och bedriver folkbildnings- och uppdragsverksamhet.

SISU Idrottsutbildarna stödjer den folkbildningsverk-samhet som bedrivs lokalt i SISU-distrikten i form av stats-bidragsberättigade studiecirklar, kulturprogram med mera.Även inom Bosöns Idrottsfolkhögskola bedrivs i huvudsakstatsbidragsberättigad folkbildning.

SISU Idrottsutbildarna bedriver också dels utvecklings-inriktade aktiviteter i form av process- och projektledning,dels kurs- och konferensverksamhet både i egen regi ochpå uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), medlemmar ochandra idrottsorganisationer.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET OCH EFTER DESS SLUT

Arbetet med att finna förutsättningar för att driva fråganom omprövning av beslutet i Folkbildningsrådet om frys-ningen av statsbidragssystemet har pågått under året.Bland annat har kontakter tagits med ansvariga för statensutredning av folkbildningen. Kriterierna för den internafördelningen av statsbidraget har också setts över.

Ett nytt avtal om samarbete mellan SISU Idrottsut-bildarna och Riksidrottsförbundet har tecknats. Genomavtalet skapas en förnyad långsiktighet i samarbetet.

Riksidrottsforum har genomförts för tredje gången.Denna gång i Piteå Havsbad under tiden 24–26 maj i sam-verkan med SISU Idrottsutbildarna, Norrbotten och Norr-bottens Idrottsförbund.

Projektet Kommunikation, marknadsföring och IT haravslutats under året och i det fortsatta arbetet prioriteradesframtagningen av vision och inriktning för SISU Idrotts-utbildarna. Detta arbete har också slutförts och resulterat iett förslag till verksamhetsidé, värdegrund och vision.

För projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte är attSISU Idrottsutbildarna ska genomföra en satsning påutveckling och utbildning av barnoch ungdomsledareinom idrotten, har en projektplan antagits och medel för-delats till distrikten.

Under året har förbundsstyrelsen beslutat om en ny pla-cering av förbundskansliet.

MEDLEMMAR

Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 67 till RF an-slutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideellaföreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övrigafem riksorganisationer som vunnit inträde i SISU Idrotts-utbildarna.

SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokalaverksamhet 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokal-kontor).

RESULTAT OCH STÄLLNINGDen ekonomiska utvecklingen för SISU Idrottsutbildarna isammandrag:

Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999

Nettoomsättning 108 322 97 194 100 447 85 107

Verksamhetens resultat –703 –1 220 141 –2 414

Balansomslutning 17 726 16 397 17 588 10 324

Antal anställda 53 56 58 44

Kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna fördelas på följandeverksamheter:

Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999

Distriktsverksamhet 72 723 64 099 67 840 59 927

Gemensam verksamhet 11 669 9 876 10 719 10 997

Utvecklingsavdelningen 9 845 7 804 8 185 9 883

Bosöns Idrottsfolkhsk 14 788 16 635 13 562 6 160

Summa 109 025 98 414 100 306 86 967

I kostnaderna för Bosöns Idrottsfolkhögskola ingår enlokalhyra till Bosöstiftelsen med 1 900 (1 900) tkr.1) Avser 1 juli–31 december.

Statsbidraget från Folkbildningsrådet har internt fördelatspå följande områden:

Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999

Fördelat SISU-distrikten 49 716 49 559 51 600 45 850

Gemensam verksamhet 9 241 8 069 8 540 7 729

Utbildningschefer 2 500 3 500 3 540 2 706

Utvecklingsavdelningen 2 100 2 000 2 036 2 669

Summa 63 557 63 128 65 716 58 954

Å R S R E D O V I S N I N G

23

1)

FörvaltningsB E R Ä T T E L S E

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 23

FRAMTIDA UTVECKLING

SISU Idrottsutbildarna kommer att vara en fortsatt efter-frågad resurs och studieintresset förväntas öka inom idrot-ten. Möjligheterna att svara upp mot behoven styrs dock avde begränsningar som ekonomin sätter för verksamheten.

Statsbidraget och kampen för en rättvis fördelningmellan studieförbunden kommer att prägla det framtidaarbetet. Den bedömning som kan göras är att statensanslag till folkbildningen inte kommer att öka. Det innebäratt SISU Idrottsutbildarna vid en fortsatt årlig tillväxtkommer att få ett kraftigt minskat statsbidrag per studie-timme jämfört med övriga studieförbund.

För en fortsatt utveckling och expansion av de insatserSISU Idrottsutbildarna kan göra inom utvecklings- ochutbildningsområdet krävs alternativa finansieringskällor.De uppdrag RF ger SISU Idrottsutbildarna utanför ovan-nämnda RF-avtal regleras i särskild ordning och ska sessom en alternativ finansieringskälla till det ordinarie sam-hällsstödet.

Verksamheten inom SISU Idrottsböcker AB ger med-lemmarna tillgång till pedagogiskt utformade material ochger även den enskilda idrottaren tillgång till litteratur föreget lärande. Den satsning som pågår för att ytterligareutveckla studiematerialen och göra förlaget till idrottensledande förlag kommer att fortsätta.

Arbetet med utformningen av de nya kanslilokalernafortsätter. Syftet att få ett optimalt nyttjande av de gemen-samma resurserna med RF kvarstår.

Förslag till disposition av resultatet i SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation:

Till SISU-stämmans förfogande (belopp i tkr):

Balanserat resultat 451

Årets resultat 42

Summa 493

Förbundsstyrelsen föreslår till nästkommande år balanseras: 493

Resultat och ställning framgår i övrigt av resultat- ochbalansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp i tkr).


24

Belopp i tkr Not 2002 2001

1

INTÄKTER

Nettoomsättning 2 128 281 112 855

SUMMA INTÄKTER 128 281 112 855

KOSTNADER

Lämnade bidrag 3 – 61 347 – 52 506

Kostnad för sålda varor

(SISU Idrottsböcker) – 7 825 – 5 952

Övriga externa kostnader – 24 832 – 21 803

Personalkostnader 4 – 33 602 – 32 758

Avskrivningar – 926 – 848

Jämförelsestörande poster 85 0

SUMMA KOSTNADER –128 447 –113 867

Verksamhetens resultat –166 –1 012Ränteintäkter 785 722

Ränteintäkter, Alecta-medel 0 96

Räntekostnader –1 –4

784 814

Resultat efter finansiella poster 618 –198

Skatt på årets resultat –127 – 38

Uppskjuten skatt – 41 –28

–168 –66

ÅRETS RESULTAT 450 264

25


1

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar:

Materiella anläggningstillgångar:

Inventarier 5 1 448 1 772

1 448 1 772

Finansiella anläggningstillgångar:

Andra långfristiga värdepappersinnehav 58 57

Andra långfristiga fordringar 600 0

658 57

Summa anläggningstillgångar 2 106 1 829

Omsättningstillgångar:

Varulager 3 840 3 854

Kortfristiga fordringar:

Kundfordringar 5 090 4 383

Övriga kortfristiga fordringar 7 8 109 7 416

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 8 1 524 702

Kassa och bank 4 176 3 468

18 899 15 969

Summa omsättningstillgångar 22 739 19 823

SUMMA TILLGÅNGAR 24 845 21 652

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital:

Kapital 8 126 8 126

Bundna reserver 666 111

Fria reserver 2 522 3 340

Årets resultat 450 –264

Summa eget kapital 11 764 11 313

Avsättning för skatt:

Uppskjuten skatt 68 28

Summa avsättning för skatt 68 28

Långfristiga skulder:

Övriga skulder 10 59 57

Summa långfristiga skulder 59 57

Kortfristiga skulder:

Leverantörsskulder 3 142 2 520

Skatteskulder 164 70

Övriga kortfristiga skulder 875 1 537

Ej förbrukade anslag 11 2 702 842

Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter 12 6 071 5 285

Summa kortfristiga skulder 12 954 10 254

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 24 845 21 652

Poster inom linjen:Ställda panter och ansvarsförbindelser 0 0


RESULTATRÄKNINGARSISU-gruppen

BALANSRÄKNINGARSISU-gruppen

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 25

26



1

INTÄKTER

Nettoomsättning 2 108 322 97 194

SUMMA INTÄKTER 108 322 97 194

KOSTNADER

Lämnade bidrag 3 – 61 347 – 52 506

Övriga externa kostnader – 17 383 – 15 910

Personalkostnader 4 – 29 592 – 29 268

Avskrivningar – 788 – 730

Jämförelsestörande poster 85 0

SUMMA KOSTNADER –109 025 –98 414

Verksamhetens resultat –703 –1 220Ränteintäkter 745 705

Ränteintäkter, Alecta-medel 0 96

Räntekostnader 0 –2

745 799

Resultat efter finansiella poster 42 –421

Bokslutsdispositioner 0 0

ÅRETS RESULTAT 42 –421


1

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar:

Materiella anläggningstillgångar:

Inventarier 5 1 195 1 490

1 995 1 490

Finansiella anläggningstillgångar:

Aktier i koncernföretag 6 200 200

Fordringar hos koncernföretag 2 069 2 069

Andra långfristiga värdepappersinnehav 59 57

Andra långfristiga fordringar 600 0

2 928 2 326

Summa anläggningstillgångar 4 123 3 816

Omsättningstillgångar:

Varulager 96 76

96 76

Kortfristiga fordringar:

Kundfordringar 2 000 2 202

Fordringar hos koncernföretag 131 653

Övriga kortfristiga fordringar 7 7 712 6 687

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 8 1 445 1 256

Kassa och bank 2 219 1 707

13 507 12 505

Summa omsättningstillgångar 13 603 12 581



Eget kapital: 9

Kapital 8 126 8 126

Balanserat resultat 451 872

Årets resultat 42 –421

Summa eget kapital 8 619 8 577

Långfristiga skulder:

Övriga skulder 10 59 57

Summa långfristiga skulder 59 57

Kortfristiga skulder:

Leverantörsskulder 1 587 1 521

Övriga kortfristiga skulder 718 1 216

Ej förbrukade anslag 11 2 702 842

Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter 12 4 041 4 184

Summa kortfristiga skulder 9 048 7 763


Poster inom linjen:Ställda panter och ansvarsförbindelser 0 0

RESULTATRÄKNINGARSISU Idrottsutbildarna

BALANSRÄKNINGARSISU Idrottsutbildarna

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 26

27


TilläggsupplysningarO C H N O T E R

NOT 1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Förbundet tillämpar bokförings- och årsredovisningslagen.Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper över-

ensstämmer med god redovisningssed i Sverige.Varulagret i SISU Idrottsböcker AB har värderats enligt

lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkligt värde.Vid fastställande av anskaff-ningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats.

NOT 2. NETTOOMSÄTTNING

Belopp i tkr 2002 2001

SISU-GRUPPEN:

Statsbidrag, Folkbildningsrådet 63 557 63 128

Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker 19 959 15 661

Projektmedel, RF 12 000 0

Grundersättning, RF 9 600 9 600

Försäljning, SISU Idrottsutbildarna 4 690 2 626

Projektmedel, Arvsfonden 685 2 635

Informationsmedel, Sida 2 100 1 900

Riksidrottsforum 1 219 0

Bosöns Idrottsfolkhögskola (Not 2.1) 14 380 16 635

Övriga intäkter 91 670

SUMMA 128 281 112 855

SISU IDROTTSUTBILDARNA:


Projektmedel, RF 12 000 0

Grundersättning, RF 9 600 9 600

Försäljningsintäkter 4 690 2 626

Projektmedel, Arvsfonden 685 2 635

Informationsmedel, Sida 2 100 1 900

Riksidrottsforum 1 219 0

Bosöns Idrottsfolkhögskola (Not 2.1) 14 380 16 635

Övriga intäkter 91 670

SUMMA 108 322 97 194

NOT 2.1 BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA


Landstingsbidrag 2 458 2 863

Uppdragsutbildning 1 258 1 822

Övriga intäkter 1 227 2 260

SUMMA 14 380 16 635

NOT 3. LÄMNADE BIDRAG


SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTB:

Fördelade statsbidrag –49 716 –49 559

RF/Ledarfokus –9 600 0

Skandia/Barn i förening –296 –130

Sida –1 675 –1 567

Allmänna arvsfonden –60 –1 250

SUMMA –61 347 –52 506

NOT 4. MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRAERSÄTTNINGAR, SOCIALA KOSTNADER


SISU-GRUPPEN:

Medelantal anställda: 60 63

Kvinnor 23 26

Män 37 37

Löner och andra ersättningar:

Styrelse och FR/VD 1 050 1 097

Övriga anställda 19 686 20 706

Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 462 10 100

(varav pensionskostnader): (2 890) (2 537)

SUMMA 31 198 31 903


Medelantal anställda 53 56

Kvinnor 17 20

Män 36 36

Löner och andra ersättningar:

Styrelse och FR/VD 959 1 012

Övriga anställda 17 151 18 452

Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 239 9 091

(varav pensionskostnader) (2 609) (2 369)

SUMMA 27 349 28 555

Pensionskostnader för FR/VD 206 205

Avtal om avgångsvederlag har träffats med FR/VD med 24 månadslöner.

Inlaga.qxd 2003-04-15 10.13 Sida 27

28


NOT 5. INVENTARIER


SISU-GRUPPEN:

Ingående anskaffningsvärde 6 752 6 032

Årets investeringar 769 935

Försäljningar och utrangeringar –314 –215

Utgående anskaffningsvärden 7 207 6 752

Ingående avskrivningar enligt plan –4 980 –4 347

Försäljningar och utrangeringar 104 60

Årets avskrivningar –883 –693

Utgående avskrivningar enligt plan – 5 759 – 4 980

BOKFÖRT VÄRDE 1 448 1 772

SISU Idrottsutbildarna:

Ingående anskaffningsvärde 5 649 5 116

Årets investeringar 660 748

Försäljningar och utrangeringar –314 –215

Utgående anskaffningsvärden 5 995 5 649

Ingående avskrivningar enligt plan –4 159 –3 644

Försäljningar och utrangeringar 104 60

Årets avskrivningar enligt plan –745 –575

Utgående avskrivningar enligt plan – 4 800 – 4 159

BOKFÖRT VÄRDE 1 195 1 490

NOT 6. AKTIER I KONCERNFÖRETAG

Företagets namn Org.nummer Säte

SISU Idrottsböcker AB 556452-2273 Stockholm

Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde

2000 (100 %) 100 kr/aktie 200 000 kr

NOT. 7 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR



Medel i RF:s centralkonto

i Nordeabanken 7 153 5 337

Alecta-medel 0 912

Övriga kortfristiga fordringar 559 438

SUMMA 7 712 6 687

NOT 8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER



Landstingsbidrag

(Bosöns Idrottsfolkhögskola) 777 729

Idrottens Hus/hyra 169 166

EFS-rådet/EU-bidrag/Växtkraft 380 161

Övriga interimsfordringar 119 200

SUMMA 1 445 1 256

NOT 9. FÖRÄNDRINGAR AV EGET KAPITAL

Belopp i tkr Kapital Fria Åretsreserver resultat

SISU Idrottsutbildarna:

Ingående balans 8 126 872 –421

Resultatdisposition –421 421

Årets resultat 42

UTGÅENDE BALANS 8 126 451 42

NOT 10. ÖVRIGA SKULDER


SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTBILDARNA:

Askegrens Minnesfond


IFHS Minnesfond


SUMMA 59 57

NOT 11. EJ FÖRBRUKADE ANSLAG/ERSÄTTNINGAR


SISU-GRUPPEN/SISU IDROTTSUTBILDARNA:

RF/Projektmedel 2 006 0

Skandia/projektmedel 329 350

CFL/projektmedel 216 0

Arvsfonden/projektmedel 76 335

Övriga anslag/ersättningar 75 157

SUMMA 2 702 842

NOT 12. UPPLUPNA KOSTNADER OCHFÖRUTBETALDA INTÄKTER


SISU-GRUPPEN:

Semesterlöner 1 130 1 489

Sociala avgifter 1 860 1 188

Övriga interimsskulder 3 081 2 608

SUMMA 6 071 5 285



Semesterlöner 1 021 1 336

Sociala avgifter 1 602 1 029

Övriga interimsskulder 1 418 1 819

SUMMA 4 041 4 184

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 28

Till föreningsstämman i SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

(802012-2845)

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningenoch bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU –Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år2002. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskaps-handlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningen och för-valtningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed iSverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionenför att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningenoch koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel.En revision innefattar att granska ett urval av underlagenför belopp och annan information i räkenskapshandling-arna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprin-ciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma

den samlade informationen i årsredovisningen och kon-cernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgär-der och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma omnågon styrelseledamot har handlat i strid med föreningensstadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund förvåra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upp-rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmeden rättvisande bild av föreningens och koncernens resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning intehandlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker attföreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvars-frihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 mars 2003

Ulf Egenäs Ola SpinnarsAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

29


Stockholm den 13 mars 2003

Rolf Carlsson Mikael Santoft Jane Andersson Leif BolinOrdförande Förbundsrektor/VD

Lars Edwinson Ingegerd Lusensky Jan Olofsson Kerstin Rosén-Ljusenius

Börje Sandgren Annika Sylvén Lars Tigerberg Pia Zätterström

Lars-Åke Lagrell Karin Mattson Olle KristensonRS-ledamot RS-ledamot Personalens ledamot

RevisionsB E R Ä T T E L S E

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.54 Sida 29

30

S I S U I D R O T T S B Ö C K E R A B

SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbs-verksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISUIdrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etableratsamarbete med ett flertal specialidrottsförbund – totalt 13SF – varav de största är Svenska Golfförbundet, SvenskaIshockeyförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet(Korpen). Bolaget har börjat bygga ett nätverk med ut-ländska förlag, främst nordiska, engelska och amerikanska.Tillströmningen av medlemmar i Idrottens BokKlubb harvarit stabil och bokklubben har startat en egen hemsidaunder året. Nettoomsättningen har ökat med drygt 27 pro-cent, vilket delvis beror på branschens uppgång i sambandmed sänkningen av bokmomsen.

Bolagets vinst efter finansiella poster är 575 tkr. Vinstenefter skatt är 303 tkr.

RESULTATRAPPORT


Rörelsens intäkter 19 959 15 661

Rörelsens kostnader –18 603 –14 962

Rörelsens resultat 1 356 699

Finansnetto 38 15

Resultat före boksluts-

dispositioner och skatt 1 394 714

Nedskrivning av varulager –819 –491

Överavskrivning, inventarier 6 –54

Avsättning, periodiseringsfond –151 –45

Skatt på årets resultat –127 –38

Resultat efter boksluts-

dispositioner och skatt 303 86

ÅRETS RESULTAT 303 86

BALANSRAPPORT

Belopp i tkr 02-12-31 01-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 253 282

Omsättningstillgångar 9 266 7 895



Eget kapital 3 169 2 866

Obeskattade reserver 244 99

Långfristiga skulder 2 069 2 069

Kortfristiga skulder 4 037 3 143


Poster inom linjen:

Ställda säkerheter 0 0

Ansvarförbindelser:

Villkorat aktieägartillskott 650 650

NYCKELTAL

Belopp i tkr 2002 2001 2000

Nettoomsättning 19 959 15 661 15 171

Resultat före finansnetto 537 208 243

Resultat från finansiella

investeringar 38 15 -129

Resultat efter finansiella poster 575 223 114

Balansomslutning 9 519 8 177 7 468

Eget kapital 3 169 2 866 2 780

Soliditet 35 % 36 % 37 %

Avkastning på eget kapital 12 % 6 % 5 %

Avkastning på totalt kapital 6 % 3 % 4 %

Vinstmarginal 3 % 1 % 2 %

Medelantal anställda 7 7 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSESISU Idrottsböcker AB

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 30

31

StatistikI denna del av årsberättelsen redovisasstatistik över verksamheten under 2002.

Antalet studietimmar var 1 414 980(1 312 152), en ökning med 7,8 procentjämfört med 2001. Av studietimmarnahar 1 142 622 (1 082 802) genomförtssom studiecirklar och 272 358 (229 350)som annan gruppverksamhet.

Det totala antalet studiecirklar var65 588 (59 942), det vill säga en ökningmed 9,4 procent jämfört med 2001.

Antalet deltagare i verksamhetenvar 539 432 (484 760), en ökning med11,3 procent jämfört med 2001. An-delen kvinnor är 39,5 procent, vilket ärsamma andel som under 2001.

Av antalet deltagare har 275 255(259 002) medverkat i studiecirklarnaoch 264 177 (225 758) medverkat iannan gruppverksamhet.

Verksamheten för de prioriterademålgrupperna (funktionshindrade, in-vandrare och arbetslösa) uppgick till

124 078 (107 645). Det är en ökningmed 15,3 procent och denna verksam-het utgör 8,8 procent av det totalaantalet studietimmar.

Antalet studietimmar i medlemsor-ganisationerna, det vill säga special-idrottsförbunden (SF) och övriga med-lemsorganisationer (MO) uppgick till1 283 472 (1 197 657), vilket är 91 pro-cent av det totala antalet studietimmar.Verksamhet redovisas i 63 SF och i 5övriga MO, det vill säga i 68 av 72 med-lemsorganisationer i SISU Idrottsut-bildarna.

Fotboll är den största idrotten med398 588 (367 762) studietimmar eller 31procent av det totala antalet studie-timmar i SF och MO. Bland de femstörsta idrotterna återfinns också rid-sport, ishockey, golf och handboll.

I statistiken finns en sammanställ-ning över ämnesprofilen. Det samhälls-vetenskapliga området dominerar med

65 procent av studietimmarna. Be-teendevetenskap kommer däreftermed 15 procent av studietimmarna.Inom dessa områden sorterar ämnenaföreningskunskap och pedagogik, somär stora inom SISU Idrottsutbildarna.

Antalet kulturprogram uppgick till13 491 (11 542), vilket är en ökningmed 16,9 procent jämfört med 2001.Antalet deltagare i kulturprogrammenvar 1 707 824 (1 601 741) personer. Denmest vanliga programformen är före-läsningar med 5 310 (4 772) arrange-mang, eller 39 (41) procent av det tota-la antalet kulturprogram. Teater, dramaoch tvärkulturella arrangemang harökat mest under 2002. I kulturprogram-men har 58 831 (50 357) personer med-verkat som föreläsare, skådespelare,artister etc.

DELTAGARE I DISTRIKTEN 2001–2003 STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN 2001–2003

S T A T I S T I K

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 31

32

ÄMNESPROFIL

STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN

S T A T I S T I K

ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR

Distrikt 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Blekinge 1 655 1 445 11 747 10 340 47 296 43 372

Dalarna 2 162 1 893 16 638 14 534 42 031 32 085

Gotland 480 466 4 118 4 535 9 316 7 706

Gästrikland 1 070 1 039 9 888 8 138 19 671 18448

Halland 2 652 2 611 19 823 19 947 66 605 61 909

Hälsingland 1 129 1 328 8 085 8 698 28 158 32 928

Jämtland/Härjedalen 1 803 1 568 16 167 13 223 38 324 34 931

Norrbotten 891 1 031 8 641 9 388 22 496 23 274

Skåne 2 536 2 202 18 609 15 667 66 593 58 330

Småland 7 108 6 623 65 427 59 035 192 456 176 599

Stockholm 5 324 4 092 45 832 32 835 75 859 69 220

Södermanland 3 662 3 444 28 091 26 111 60 656 60 310

Uppland 1 710 1 595 14 325 13 253 29 206 28 657

Värmland 3 419 3 138 30 692 28 294 69 312 66 673

Väst 6 337 5 488 46 427 40 484 128 706 112 743

Västerbotten 2 560 2 302 22 837 18 779 58 751 55 619

Västergötland 8 701 8 446 67 651 66 110 241 640 235 320

Västernorrland 1 687 1 639 13 915 12 513 37 235 36 097

Västmanland 1 292 1 144 10 372 8 780 28 740 27 018

Örebro län 4 706 4 250 36 282 33 618 88 507 76 131

Östergötland 4 704 4 198 43 865 40 478 63 422 54 782

SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152

Procentuell förändring 9,4 % 4,7 % 11,3 % 6,5 % 7,8 % 6,3 %


Ämnen/studieverksamhet 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Beteendevetenskap 10 354 8 645 86 245 72 189 218 003 175 362

Estetiska ämnen 1 369 1 211 14 154 12 414 45 233 41 863

Företagsekonomi 10 13 77 111 223 122

Naturvetenskap 4 114 3 601 33 229 29 943 78 156 72 299

Hälso- och sjukvård 3 275 2 946 28 639 25 702 68 250 66 938

Samhällsvetenskap 43 188 40 655 349 903 322 182 915 486 862 349

Språk 22 21 153 137 1 884 772

Teknik 1 199 1 148 9 253 8 199 42 155 44 368

Övriga ämnen 2 057 1 702 17 779 13 883 45 590 48 079

SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152

Inlaga.qxd 2003-04-15 10.14 Sida 32

33

S T A T I S T I K

KULTURPROGRAM I DISTRIKTEN

KULTURFORMER


Distrikt 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Blekinge 338 272 12 416 16 643 830 571

Dalarna 1 336 633 113 165 63 794 3 962 1 844

Gotland 106 97 28 812 30 428 370 223

Gästrikland 192 170 13 509 6 828 1 219 787

Halland 333 186 23 024 22 547 1 827 934

Hälsingland 2 545 2 121 49 235 66 623 4 910 4 886

Jämtland/Härjedalen 481 551 79 523 82 979 1 891 3 006

Norrbotten 330 386 108 234 87 375 3 593 2 994

Skåne 476 549 25 693 29 525 1 299 1 440

Småland 1 442 1 109 433 334 262 498 9 552 8 893

Stockholm 893 379 30 034 44 080 1 131 496

Södermanland 268 261 37 956 33 432 1 867 1 091

Uppland 344 440 40 410 99 067 2 289 2 687

Värmland 378 337 150 520 120 458 2 634 1 780

Väst 602 584 45 797 114 651 1 335 1 629

Västerbotten 106 165 8 866 22 546 315 404

Västergötland 1 267 1 356 213 394 245 112 6 293 5 285

Västernorrland 259 216 65 096 32 111 892 731

Västmanland 262 363 33 064 50 193 950 1 788

Örebro län 889 846 103 292 122 064 8 499 6 517

Östergötland 644 521 92 450 48 787 3 173 2 551

SUMMA 13 491 11 542 1 707 824 1 601 741 58 831 50 537

Procentuella förändringar 16,9 % –5,4 % 6,6 % –8,2 % 16,4 % –1,5 %


Former för kulturprogram 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Föreläsningar 5 310 4 772 223 389 219 751 7 070 6 776

Sång/musik 1 298 1 279 503 516 431 089 12 366 11 641

Dramatiks framställning 3 608 2 658 208 530 194 290 15 355 11 814

Film/foto/bild 660 539 83 173 30 975 1 249 783

Dans 504 591 218 491 195 058 8 395 8 001

Utställningar 762 810 243 780 212 625 3 400 3 255

Litteratur/konst 105 94 24 540 15 708 469 386

Tvärkulturell verksamhet 1 244 799 202 405 302 245 10 527 7 881

SUMMA 13 491 11 542 1 707 824 1 601 741 58 831 50 537

Inlaga.qxd 2003-04-15 10.15 Sida 33

34

S T A T I S T I K

VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA


Medlemsorganisation 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Akademisk idrott 100 39 805 348 1 202 536

Amerikansk fotboll 153 111 1 372 887 4 333 3 305

Badminton 106 123 910 910 2 276 2 999

Bandy 557 527 4 599 4 452 15 661 13 182

Bangolf 113 136 1 188 1 029 1 521 2 221

Baseboll/Softboll 7 2 54 21 64 58

Basket 1 381 908 13 395 7 385 29 913 20 062

Bilsport 493 483 4 478 4 275 15 667 15 045

Bordtennis 250 314 1 601 2 026 6 918 7 926

Boule 39 64 357 439 952 2 169

Bowling 240 241 2 006 2 020 6 558 7 245

Boxning 110 102 748 652 1 456 881

Bridge 200 168 1 718 1 391 7 203 5 399

Brottning 123 92 734 485 3 016 2 238

Budo 305 310 2 128 1 922 6 548 7 458

Bågskytte 152 96 1 173 774 2 475 2 103

Casting 7 2 46 10 336 160

Curling 32 26 219 179 459 394

Cykel 166 184 1 136 1 269 5 402 4 504

Danssport 844 921 9 152 9 554 16 832 18 716

Draghund 35 19 297 134 926 569

Dragkamp 12 15 59 93 232 293

Dövidrott 17 2 96 14 429 9

Flygsport 875 876 5 528 5 488 43 669 50 829

Fotboll 18 808 17 224 159 312 143 233 398 588 367 762

Friidrott 883 695 6 796 4 975 17 869 15 162

Frisbee 16 10 62 35 110 264

Frivilligt Skytte 100 89 788 577 2 255 2 866

Fäktning 7 14 90 126 55 194

Golf 5 308 4 913 41 510 38 577 98 581 93 488

Gymnastik 1 066 1 054 10 028 9 812 15 982 17 101

Gång/vandrare 18 15 113 107 451 463

Handboll 2 034 1 897 16 660 15 624 43 965 37 858

Handikappidrott 783 750 5 711 5 627 20 952 20 849

Innebandy 2 118 1 869 17 329 14 950 42 896 41 694

Ishockey 5 570 5 087 46 271 39 514 111 443 102 353

Judo 73 110 505 744 1 220 2 756

Kanot 125 125 1 008 983 2 468 2 498

Klättring 16 6 104 65 457 73

Konståkning 213 189 1 591 1 484 4 521 3 777

Korpen 437 649 3 726 4 723 6 056 10 132

Militär/mångkamp 13 10 109 107 57 58

Motorcykel/snöskoter 811 714 6 114 5 316 19 718 17 765

Orientering 2 079 1 798 15 788 13 256 41 139 35 658

Pistolskytte 42 48 305 353 773 1 174

Racerbåt 2 4 20 29 102 120

Ridsport 9 303 8 214 75 698 66 860 145 435 131 751

Rodd 35 30 287 240 1 013 876

Rugby 37 45 427 325 527 1 301

SLS/Livräddning 84 36 614 195 2 321 1 079

Segling 672 565 4 681 4 111 16 135 12 867

Inlaga.qxd 2003-04-15 10.19 Sida 34

35

S T A T I S T I K

VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA


Medlemsorganisation 2002 2001 2002 2001 2002 2001

Simning 1 265 1 081 10 197 8 897 21 247 20 579

Skidor 590 651 4 678 5 259 10 751 11 514

Skidskytte 30 10 312 144 827 116

Skolidrott 283 302 1 843 2 339 8 214 8 108

Skridsko 47 35 338 291 1 012 611

Sportdykning 446 450 3 243 3 135 19 033 20 009

Sportskytte 268 294 2 062 2 142 7 659 7 515

Squash 11 8 53 36 596 262

Styrkelyft 15 10 109 84 214 82

Taekwondo 110 37 1 091 335 4 170 1 010

Tennis 647 524 4 369 3 398 13 892 11 366

Triathlon 5 5 47 37 108 142

Tyngdlyftning 41 27 364 271 475 598

Ungdomsskytte 58 38 421 218 1366 1 189

Varpa 31 22 230 180 528 529

Vattenskidor 30 27 195 201 541 626

Volleyboll 186 143 1399 1 037 5289 3 255

Summa 61 033 55 585 500 397 445 709 1 265 059 1 177 751

Huvudsektionsföreningar 941 860 7 634 7 111 18 413 19 906

Summa 61 974 56 445 508 031 45 2820 1 283 472 1 197 657

SISU Idrottsutbildarna, egna arrangemang 1 766 1 922 14 598 17 187 59 995 52 571

Summa 63 740 58 367 522 629 470 007 1 343 467 1 250 228

Ej medlemsorganisationer 1 848 1 575 16 803 14 753 71 513 61 924

SUMMA 65 588 59 942 539 432 484 760 1 414 980 1 312 152

Andel verksamhet i medlemsorga-

nisationer och SISU Idrottsutbildarna 97 % 97 % 97 % 97 % 95 % 95 %

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 35

36

S T A T I S T I K

IDROTTENS REGIONALA UTBILDNING 2000–2002

SDF-UTBILDNING GEMENSAM REG SISU-UTBILDNING TOTALTUTBILDNING

Distrikt 2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000

Blekinge 1 175 1 929 1 738 441 694 - - 89 523 1 616 2 712 2 261

Dalarna 4 987 4 677 4 203 139 75 313 2 337 1 286 1 374 7 463 6 038 5 890

Gotland 877 1 015 850 342 502 203 634 1 627 1 384 1 853 3 144 2 437

Gästrikland 1 404 2 015 1 317 30 69 93 79 56 89 1 513 2 140 1 499

Halland 4 388 4 957 5 292 1 073 1 267 956 613 479 775 6 074 6 703 7 023

Hälsingland 138 953 308 363 - - - - - 501 953 308

Jämtland/H 831 1 780 2 154 148 - - 187 575 136 1 166 2 355 2 290

Norrbotten 2 034 2 559 2 514 - - - 106 252 117 2 140 2 811 2 631

Skåne 14 057 13 826 8 836 2 007 1 630 885 - 249 - 16 064 15 705 9 721

Småland 12 687 13 908 14 341 2 756 2 304 1 225 3 764 6 257 8 455 19 207 22 469 24 021

Stockholm 19 724 17 024 17 754 283 598 307 2 671 1 975 3 008 22 678 19 597 21 069

Södermanland 3 727 3 194 2 480 - - 26 - - 181 3 727 3 194 2 687

Uppland 2 199 1 980 1 621 163 146 211 271 299 459 2 633 2 425 2 291

Värmland 1 447 1 023 1 139 580 468 716 5 298 5 629 3 824 7 325 7 120 5 679

Väst 1 414 2 427 1 386 756 64 646 143 98 - 2 313 2 589 2 032

Västerbotten 2 827 2 336 2 122 24 151 194 65 117 585 2 916 2 604 2 901

Västergötland 11 538 13 680 12 643 1 256 6 180 4 803 466 1 978 2 745 13 260 21 838 20 191

Västernorrland 2 191 2 427 3 549 121 64 68 62 88 132 2 374 2 579 3 749

Västmanland 3 619 2 816 2 741 5 - - 73 45 19 3 697 2 861 2 760

Örebro 3 287 3 311 2 802 585 690 747 1 124 1 102 1 349 4 996 5 103 4 898

Östergötland * 506 151 141 211 - 14 260 233 155* 977 384

SUMMA 94 551 98 343 89 941 11 213 15 113 11 393 17 907 22 461 25 388 123 671 135 917 126 722

* SDF:ens utbildningar redovisas ej

© SISU Idrottsutbildarna

Produktion: Sista Ordet AB

Tryck: Civilen AB, Halmstad 2003

Inlaga.qxd 2003-04-14 13.55 Sida 36

berättelse2002 - sisu.nu · pdf filedick wedegren, södermanland anders...

Documents