betydande miljöpåverkan?634076/fulltext01.pdf · 2013-06-28 · finally, we suggest a law...

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 257

Samhällsbyggnadsprogrammet Masternivå, 30 hp

Mark- och fastighetsjuridik

Betydande miljöpåverkan?

Hur redovisar kommuner sin bedömning om detaljplaner kan

medföra betydande miljöpåverkan?

_________________________________________________________________________

Författare: Handledare:

Maria Jansson Stina Kilebrand

Stockholm 2013

Eidar Lindgren Olle Nordberg

Master of Science thesis Title Significant environmental impact? How

present municipalities its assessment if plans

can have significant environmental impact?

Authors Maria Jansson and Stina Kilebrand

Department Real estate and Construction Management

Master Thesis number 257

Supervisor Eidar Lindgren and Olle Nordberg

Keywords Screening, Environmental Impact Assess-

ment, Environmental Impact Statement, de-

tailed development plans, Stockholm county

and municipalities

Abstract According to Swedish law municipalities have to assess if detailed development

plans may lead to a significant effect on the environment, a screening. In this the-

sis we have investigated how municipalities present their assessment in the de-

tailed development plan brief. We have examined all plans that came into legal

force in 2012 in the county of Stockholm 259 plans in total. Of all the plans, 223

include a screening in the detailed development plan brief.

We have studied the municipalities explanations, why they make a screening on

detailed development plans, if the municipalities provide a statement whether a

significant environmental impact may occur or not, and if the municipalities justi-

fied their statement. Furthermore, we have studied whether municipalities state

that consultations have taken place and if they refers to environment-related doc-

uments in their screening. We also have classified the explanation and the justifi-

cations as clear or unclear. Finally, we investigated what impact the acreage of the

plan has on the screening.

Almost all plans with a screening in the detailed development plan brief make

statement. About a quarter of the plans making a statement lacks justifications.

For more than half of the plans with statement and justification, the justification is

unclear.

We have observed that plans prepared in a simplified way have poorer screenings.

Furthermore, the result implies that the quality of screenings is higher for plans

concerning national interest and/or shore protection and for plans primarily con-

cerning green land. We can see that the number of plans that may lead to signifi-

cant environmental effects increases with larger plan areas, as does the amount of

clear justifications. Out of all plans, only 3.5 percent was considered being able to

cause such a significant effect on the environment that an environmental impact

assessment was conducted.

Finally, we suggest a law enforcement that the screenings must be presented in the

detailed development plan brief. Additionally, we think that the legislation con-

cerning screenings has to be clearer, simpler and more specific.

Examensarbete Titel Betydande miljöpåverkan? Hur redovisar

kommuner sin bedömning om detaljplaner

kan medföra betydande miljöpåverkan?

Författare Maria Jansson och Stina Kilebrand

Institution Fastigheter och Byggande

Examensarbete Masternivå

nummer

257

Handledare Eidar Lindgren och Olle Nordberg

Nyckelord Behovsbedömning, miljöbedömning, miljö-

konsekvensbeskrivning, detaljplan, Stock-

holms län och kommuner

Sammanfattning Enligt gällande rätt ska kommuner göra en bedömning av om planer kan medföra

betydande miljöpåverkan, en så kallad behovsbedömning. I detta examensarbete

har undersökts hur kommuner redovisar sin bedömning i planbeskrivningen.

Samtliga detaljplaner som vann laga kraft år 2012 i Stockholms län studerats, to-

talt 259 planer. Av samtliga planer har 223 stycken en behovsbedömning i plan-

beskrivningen.

Vi har studerat om kommunerna förklarar varför de behovsbedömer detaljplaner,

om kommunerna gjort ett ställningstagande till om en betydande miljöpåverkan

kan uppkomma och om kommunerna motiverat sina ställningstaganden med skäl.

Vidare har studerats om kommunerna redovisat att samråd enligt förordningen om

miljökonsekvensbeskrivningar ägt rum och om kommunerna hänvisar till miljöre-

laterade dokument i bedömningen. Vi har även klassat förklaringen och skälen

som tydliga respektive otydliga. Därtill har vi studerat hur planområdenas storlek

påverkar behovsbedömningen.

Nästan alla planer med en behovsbedömning i planbeskrivningen har ett ställ-

ningstagande. Cirka en fjärdedel av planerna med ställningstagande saknar skäl

och mer än hälften av planerna med skäl har otydliga skäl.

Vi har observerat att planer som upprättas med enkelt planförfarande har behovs-

bedömningar av lägre kvalité. Vidare talar resultatet för att kommunerna genom-

för behovsbedömningarna bättre när planer berör riksintresse och/eller strand-

skydd samt när planer främst avser grönmark. Vi kan se en ökning av antal miljö-

bedömningar och andelen tydliga skäl ju större planareorna blir. Av samtliga pla-

ner ansågs endast 3,5 procent kunna medföra en betydande miljöpåverkan.

Vi tycker slutligen att det ska lagstadgas att kommuners bedömning av detaljpla-

ners miljöpåverkan ska redovisas i planbeskrivningen. Vidare anser vi att lagtex-

ten på området måste förtydligas, bli mer specifik och förenklas.

Förord Efter en kurs vid Uppsala universitet i miljörätt var intresset för detta ämnesom-

råde väckt. Vi ville skriva ett examensarbete inom mark- och fastighetsjuridik

med koppling till miljölagstiftning. Som vanligt gav vi oss ut på djupt vatten och

möttes av en relativt ny och oklar lagstiftning. Efter att ha övertygat våra handle-

dare om ämnesvalet blev vi senare motiverade att fortsätta i den soppa av paragra-

fer och svåra och tvetydliga regler som vi hamnat i.

Marie-Louise Stenérus, Bengt Eriksson och Astrid Fernström på konsultbolaget

WSP group tackas för inspiration och stöttning. Likaså Charlotta Sundelin, Ragnvi

Josefsson och Oskar Vikman på länsstyrelsen i Stockholms län. Ni stärkte oss och

bevisade att området är viktigt och intressant. Vi vill också tacka Anders Hedlund,

rapportförfattare till Behovsbedömning av detaljplaner, för det stöd du gett i mail-

konversationer under arbetets framväxt.

Vi satsade stort och samlade in data i mängder, skapade oss en gigantiskt excelfil,

hittade många inkörsportar och lyckades tillslut avgränsa oss och plitade ner detta

examensarbete.

Stort tack till Olle Nordberg som stöttat oss i vått och torrt. Vi är tacksamma för

allt du gör för oss, alla tid du ger oss och även din tro på oss. Speciellt tacksamma

är vi för din förmåga att pressa oss så där alldeles lagom mycket så att vi når nya

höjder. Ett stort tack utfärdas även till Eidar Lindgren. På handledningsmötena har

diskussionerna varit många. Vi har fått argumentera och testa våra tankar och

idéer och blivit både mothuggna och medhållna. Vi tackar dig för att du ifrågasät-

ter och liksom Olle får oss att förbättra och nå ännu lite längre.

Korrekturläsarna Markus Pettersson och Monica Kilebrand ska ha ett hejdundrans

stort tack för noggrann läsning och konstruktiv kritik. Sen har vi alla er som stöt-

tat oss de timmar vi spenderat med andra saker än med detta arbete. Teknik- och

klättergäng, doktorander och ni andra som umgåtts med oss i vårt bergodalbane-

tillstånd. Det kan inte ha varit lätt!

Nu lämnar vi högskoletiden och denna rapport och ger oss ut i världen!

Maria Jansson och Stina Kilebrand

Stockholm, den 28 maj 2013

Lagförkortningar

MB Miljöbalk (1998:808)

MKB-förordningen Förordning (1998:905) om

Miljökonsekvensbeskrivningar

PBL Plan- och bygglag (2010:900)

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................. 1

1.1 Bakgrund ................................................................................................................... 1

1.2 Syfte .......................................................................................................................... 1

1.3 Metod ....................................................................................................................... 2

1.4 Centrala begrepp ...................................................................................................... 5

1.5 Disponering ............................................................................................................... 7

2. Gällande rätt ........................................................................................................ 8

2.1 Svensk rätt ................................................................................................................ 8

2.2 Internationell rätt och EU-rätt ................................................................................ 12

2.3 Bedömning om detaljplaner kan medföra en betydande miljöpåverkan .............. 15

3. Undersökning ..................................................................................................... 20

3.1 Presentation av undersökningen ............................................................................ 20

3.2 Grundläggande uppgifter om planerna .................................................................. 20

3.3 Kommunernas bedömning av planers miljöpåverkan ............................................ 21

4. Resultat .............................................................................................................. 26

4.1 Stockholms län – samtliga detaljplaner som vann laga kraft år 2012 .................... 26

4.2 Jämförelse mellan kommunerna i Stockholms län ................................................. 31

4.3 Areans betydelse vid bedömning av planers betydande miljöpåverkan ................ 34

4.4 Planer med miljökonsekvensbeskrivning ............................................................... 36

5. Analys och diskussion ......................................................................................... 38

5.1 Hur redovisas behovsbedömningen i planbeskrivningen ....................................... 38

5.2 Areans betydelse vid bedömning av planers betydande miljöpåverkan ................ 44

5.3 Planer med miljökonsekvensbeskrivning ............................................................... 44

6. Slutsats ............................................................................................................... 46

Källor ...................................................................................................................... 47

Bilagor .................................................................................................................... 49

Bilaga A ......................................................................................................................... 50

Bilaga B ......................................................................................................................... 53

Bilaga C ......................................................................................................................... 65

Bilaga D ......................................................................................................................... 66

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

År 2004 införde Sverige Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av

den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planer och programs miljöpåverkan. Di-

rektivet har bland annat medfört att Sveriges kommuner måste göra en bedömning

om en detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen som

kommunen gör benämns behovsbedömning1. Direktivet är implementerat i För-

ordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.

Ställningstagandet till om betydande miljöpåverkan kan uppkomma och skäl till

ställningstagandet ska redovisas i plan- eller programärendet.2 Redovisningen ska

göras tillgängligt för allmänheten. När kommuners ställningstagande lyder att pla-

ner eller program kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning

göras.

För vissa3 planer har regeringen föreskrivit att planerna alltid

4 kan medföra bety-

dande miljöpåverkan. Övriga planer och program ska kommunerna bedöma om de

kan medföra betydande miljöpåverkan.

En hypotes är att kommuner är osäkra på hur de ska utföra och redovisa sin be-

dömning av om planer kan medföra betydande miljöpåverkan eller att de helt en-

kelt inte hinner. Detta kan leda till att bedömningsförfarandet skiljer sig mycket åt

från kommun till kommun och även inom respektive kommun. Följden kan bli att

direktivets målsättning att skapa ett bättre miljöskydd inte uppfylls. Undersök-

ningen omfattar laga kraft vunna detaljplaner från år 2012.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur kommunerna i Stockholms län i

planbeskrivningen5 redovisar sin bedömning av om detaljplaner kan medföra en

betydande miljöpåverkan. Studera ska även om olika typer och storlekar av de-

taljplaner genererar bättre eller sämre behovsbedömningar.

1 Se vidare avsnitt 1.4 Centrala begrepp

2 Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.

3 Plan- och bygglag, 4 kap. 34 §; Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, 4 § 1 st.

4 Det finns undantag, se ibid., 4 § 2 st.

5 Vi har endast studerat planbeskrivningar. Se mer i avsnitt 2.1.1 stycket om Planbeskrivningen

och i inledningen av avsnitt 3.3 Kommunernas bedömning av planers miljöpåverkan.

2

1.2.1 Frågeställningar

1. Redovisar kommunerna i Stockholms län sin bedömning av om detaljpla-

ner kan medföra betydande miljöpåverkan i planbeskrivningen?

Förklarar kommunerna på ett tydligt sätt varför det ska ske en bedöm-

ning, en behovsbedömning6, om planer kan medföra betydande miljö-

påverkan?

Redovisar kommunerna sitt ställningstagande och tydliga skäl till detta?

Redovisar kommunerna att samråd ägt rum angående deras bedömning

av planers betydande miljöpåverkan?

Hänvisar kommunerna till miljörelaterade dokument såsom separat

upprättade behovsbedömningar?

2. Skiljer sig kvalitén på behovsbedömningarna åt mellan kommunerna i länet?

3. Påverkar detaljplaners area kvalitén på behovsbedömningen och tillämpar

kommunerna en storleksgräns då en miljöbedömning alltid görs av planen?

4. Hur många detaljplaner, som vann laga kraft i Stockholms län år 2012, mil-

jöbedömdes?

1.3 Metod

1.3.1 En kvalitativ studie med kvantitativa inslag

Examensarbetet bygger på en studie av alla detaljplaner som vunnit laga kraft år

2012 i Stockholms län. Studerats har om kommunerna i länet redovisar sin be-

dömning av om detaljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan i planbeskriv-

ningen. I de fall där en behovsbedömning har redovisats har studerats hur den är

utformad och dess innehåll. Undersökningen utgår från Boverkets och Natur-

vårdsverkets riktlinjer att alla detaljplaner ska behovsbedömas.

För att vidga analysen samlades grundläggande fakta in angående detaljplanerna,

exempelvis planförfarande och om riksintressen berörs. Detta för att ta reda på om

behovsbedömningens kvalitet kan förklaras med någon eller några av dessa para-

metrar. En utförligare genomgång av metoden sker i kapitel tre.

Undersökningen kompletterades av en litteraturstudie av vägledningsdokument

från myndigheterna Boverket och Naturvårdsverket samt en rapport från Sveriges

lantbruksuniversitet.

Undersökningen av behovsbedömningar avslutades med en intervju med länssty-

relsen i Stockholms län. Materialet från intervjun används i analysen av under-

sökningens resultat. Den fullständiga sammanställningen av intervjun går att läsa i

bilaga A.

6 Begreppet behovsbedömning förklaras i avsnitt 1.4 Centrala begrepp.

3

1.3.2 Urval och avgränsning

I denna studie har undersökts hur kommuner redovisar sin bedömning om planer

kan medföra betydande miljöpåverkan. Valet att undersöka detaljplaner grundar

sig i att de upprättas mer frekvent än översiktsplaner och program. Kommunerna

har därmed större skäl att ha mer systematiska tillvägagångssätt i arbetet med de-

taljplaner. Alla detaljplaner har studerats. Således har även planer med till exem-

pel enkelt planförfarande och planer som anger tillägg till redan befintlig plan stu-

derats. Detta eftersom alla detaljplaner ska behovsbedömas.7 Studien omfattar to-

talt 259 detaljplaner.

Studien är avgränsad till att omfatta detaljplaner som upprättats av kommunerna i

Stockholms län. Stockholms län innehåller en bra spridning av kommuner med

olika storlek, bebyggelse och tillväxttakt och därmed utgör ett bra undersök-

ningsmaterial. Vidare har de detaljplaner som vann laga kraft år 2012 studerats.

Undersökningen har avgränsats till att endast omfatta planbeskrivningar och det

som kommunerna redovisar där. Således har inte separat upprättade behovsbe-

dömningar studerats.

1.3.3 Felkällor

I studien har bedömts hur kommunerna redovisar sin bedömning av om planer kan

medföra en betydande miljöpåverkan. Vår värdering av kommunernas bedöm-

ningar grundar sig på en svårtolkad lagtext. I kapitel 3 beskrivs hur bedömning

har skett av kommunernas behovsbedömningar.

1.3.4 Litteratur

I examensarbetet har studerats rapporter från Boverket, Naturvårdsverket och Sve-

riges lantbruksuniversitet. Nedan följer en kortfattad introduktion till litteraturen

som ligger till grund för denna rapport.

Boverket gav år 2006 ut vägledningsdokumentet Miljöbedömningar för planer en-

ligt plan- och bygglagen – en vägledning. Rapporten är framtagen på regeringens

uppdrag och vänder sig främst till planhandläggare på kommuner och länsstyrel-

ser men även till miljöhandläggare, politiker och konsulter.8

Naturvårdsverket har gett ut en vägledning i form av ”Handbok med allmänna råd

om miljöbedömning av planer och program” år 2009. Handbokens syfte är att

vägleda kommuner och myndigheter i hur de ska, bör och kan agera för att följa

miljöbalkens och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningars regler angå-

ende miljöbedömning av planer och program. I en bilaga till denna handbok finns

7 Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 4–5 §§ Se vidare avsnitt 2.1.3 Förordningen om

miljökonsekvensbeskrivningar. 8 Boverket, 2006, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, s. 9.

4

allmänna råd om miljöbedömning av planer och program som behandlar miljöbal-

kens sjätte kapitel samt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.

Sveriges lantbruksuniversitet har publicerat rapporten Behovsbedömning av de-

taljplaner. Rapporten kom till i syfte att få större kunskap om hur kommunernas

arbete med behovsbedömning av detaljplaner med normalt planförfarande går

till.9 Många kommunala tjänstemän kontaktade universitetet för att ställa frågor

angående behovsbedömningar. Sandström och Hedlund fick därav i uppdrag att

undersöka kommunernas behovsbedömning av detaljplaner.

Vidare finns ett examensarbete av Millberg från hösten 2008 med titeln Bety-

dande miljöpåverkan - behovsbedömning av detaljplaner. Millbergs undersökning

syftade bland annat till att utreda när en detaljplan ska miljöbedömas. Hennes fall-

studie omfattade fem kommuner i Stockholms län och hon studerade om kommu-

nerna, under en tvåårsperiod, upprättat några planer som ansågs kunna medföra en

betydande miljöpåverkan.

9 Sandström and Hedlund, 2008, Behovsbedömning av detaljplaner, s. 3 .

5

1.4 Centrala begrepp

Nedan följer en presentation av centrala begrepp som används i rapporten.

Behovsbedömning Behovsbedömning saknar legaldefinition. Det

motsvarande begreppet inom internationell

MKB-terminologi är screening.

Boverket förklarar behovsbedömning som den

analys som leder fram till ett ställningstagande

om planen ska miljöbedömas.10

Naturvårdsverket uttrycker behovsbedömning-

en som den process vid vilken det avgörs om

en plan eller ett program ska miljöbedömas.11

Esbokonventionen Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar

i ett gränsöverskridande sammanhang.12

Kon-

ventionen undertecknades 1991 och trädde i

kraft 1997. Konventionen syftar till att skapa

ett bättre samarbete mellan länder angående

gränsöverskridande miljöeffekter.13

Miljöbedömning Den process i vilken en plans eller ett pro-

grams betydande miljöpåverkan utreds och

sammanställs i en miljökonsekvensbeskriv-

ning.14

Syftet med att miljöbedöma en detalj-

plan är att integrera miljöaspekter i detaljpla-

nen så att en hållbar utveckling främjas.15

Miljökonsekvens-

beskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en

sammanställning av en miljöbedömning.16

En

miljökonsekvensbeskrivning kan upprättas för

verksamheter och åtgärder och för planer och

program. Denna undersökning berör endast

reglerna som gäller miljöbedömning för planer

och program.

10

Boverket, 2006, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, s. 18. 11

Naturvårdsverket, 2009, Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och pro-

gram., s. 30. 12

“Esbokonventionen - Om Information till Grannländer.” 13

Konvention, Om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, Arti-

kel 2. 14


Miljöbalk, 6 kap. 11 § 2 st. 16

Ibid., 6 kap. 12 §.

6

MKB-direktivet Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni

1985 om bedömning av inverkan på miljön av

vissa offentliga och privata projekt, med de

ändringar som följer av Rådets direktiv

97/11/EG av den 3 mars 1997. Direktivet ska

tillämpas vid bedömning av projekt som kan

medföra betydande miljöpåverkan.17

Planprogram Ett planprogram kan upprättas för att under-

lätta det senare detaljplanearbetet.18

Ett plan-

program kan fylla samma syfte som en fördju-

pad översiktsplan och kan således innehålla ut-

gångspunkterna och mål med kommande pla-

ner.19

SMB-direktivet Europaparlamentets och Rådets direktiv

2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedöm-

ning av vissa planer och programs miljöpåver-

kan. Direktivets syfte är bland annat att främja

en hållbar utveckling vid utarbetandet och an-

tagandet av planer och program.20

Århuskonventionen Konvention om tillgång till information, all-

mänhetens deltagande i beslutsprocesser och

tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Konventionen trädde i kraft 2001 och Sverige

ratificerade konventionen 2005.21

Konvention-

en syftar till att säkerställa allmänhetens till-

gång till information, allmänhetens rätt att

delta i beslutsprocesser och allmänhetens rätt

till rättslig prövning i miljöfrågor.22

17

Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985, Om bedömning av inverkan på miljön av

vissa offenliga och privata projekt, Artikel 1. 18

Kalbro och Lindgren, 2011, Markexploatering, s. 38. 19

Plan- och bygglag, 5 kap. 10 §. 20

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni, Om vissa planers och pro-

grams miljöpåverkan, Artikel 1. 21

Miljödepartementet, Århuskonventionen - Konventionen om tillgång till information, allmän-

hetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, s. 1-2. 22

Konvention, om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och till-

gång till rättslig prövning i miljöfrågor, Artikel 1.

7

1.5 Disponering

Rapporten börjar med detta inledande kapitel och därpå följer en litteraturstudie

med nationell och internationell lagstiftning i kapitel två. I tredje kapitlet presente-

ras hur undersökningen har gått till. Därefter vidtar en resultatdel i arbetets fjärde

kapitel. Diskussion och slutsatser avslutar arbetet.

8

2. Gällande rätt Regler för bedömningen om detaljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan

återfinns i miljöbalken med tillhörande förordning om miljökonsekvensbeskriv-

ningar samt i plan- och bygglagen. Först kommer svensk lagstiftning presenteras.

Därefter nämns kortfattat tillämplig internationell rätt och EU-rätt på området.

Avslutningsvis redovisas hur de statliga myndigheterna Boverket och Naturvårds-

verket anser att kommuners bedömning av om detaljplaner kan medföra bety-

dande miljöpåverkan ska redovisas och hur informationen ska göras tillgänglig.

2.1 Svensk rätt

Reglerna i plan- och bygglagen och miljöbalken gäller parallellt.23

I detta avsnitt

presenteras dessa två lagar samt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar

som är tillämplig på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar enligt

sjätte kapitlet miljöbalken.24

2.1.1 Plan- och bygglagen

Detaljplaneprocessen

I plan- och bygglagens femte kapitel regleras hur man upprättar, antar, ändrar och

upphäver en detaljplan.25

Arbetet med att upprätta detaljplaner brukar benämnas

detaljplaneprocess alternativt bara planprocess.

Kommunen ska under detaljplaneprocessen i enlighet med plan- och bygglagen

samråda med berörda parter såsom myndigheter, sakägare och organisationer.26

Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt samt att ge

möjlighet till insyn och påverkan i planprocessen.27

Ett plansamråd ska resultera i

en samrådsredogörelse.28

Kommunen ska i samrådsredogörelsen redovisa de syn-

punkter som har lyfts fram under samrådet och beskriva hur kommunen beaktar

synpunkterna. Samråd ska även äga rum enligt förordningen om miljökonse-

kvensbeskrivningar, mer om detta i avsnitt 2.3.3.

Efter plansamrådet ska det slutliga detaljplaneförslaget kungöras och ställas ut för

granskning i minst tre veckor.29

Under denna tid kan allmänheten studera förslaget

och lämna synpunkter. Handlingar som normalt ska finnas med vid granskningen

är bland annat samrådsredogörelse, plankarta med planbestämmelser, planbe-

skrivning och eventuell miljökonsekvensbeskrivning. När planen kan medföra en

betydande miljöpåverkan ska samrådet uppfylla samrådskraven i miljöbalken.30

23

Plan- och bygglag, 2 kap. 11 §; Miljöbalk, 1 kap. 3 §. 24

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 1 §. 25


Se mer ibid., 5 kap. 11 §. 27

Ibid., 5 kap. 12 §. 28

Ibid., 5 kap. 17 §. 29

Se mer ibid., 5 kap. 18–25 §§. 30

Miljöbalk, 5 kap. 11 § 3 st.

9

Detaljplaner antas av kommunfullmäktige.31

Planer som inte är av stor vikt och

saknar principiell betydelse kan genom delegation från kommunfullmäktige antas

av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Detaljplanen vinner laga kraft tre

veckor efter beslut om antagande om ingen överklagar planen och om den inte

överprövas av länsstyrelsen.32

Rätt att överklaga ett beslut har den som beslutet angår, om beslutet går denne

emot.33

Den som beslutet angår ska, senast under granskningstiden, skriftligen

framfört de synpunkter som inte blivit tillgodosedda.34

Vidare får vissa ideella

föreningar eller annan juridisk person överklaga ett beslut att anta en detaljplan

som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, på grund av att planområdet

får tas i anspråk för de verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § PBL.35

Exempel på sådana detaljplaner är planer upprättade för att inrymma köpcentrum,

djurparker eller hamnar för fritidsbåtar. Övriga detaljplaner, de som inte omfattas

av verksamheterna och åtgärderna i 4 kap. 34 § PBL, kan således inte överkla-

gas av ideella föreningar med hänvisningen att betydande miljöpåverkan kan upp-

komma. Se mer i avsnitt 2.3.5.

Planbeskrivningen

En planbeskrivning ska finnas tillsammans med planen och dess syfte är att hjälpa

läsaren att förstå plankartan.36

Planbeskrivningen ska redovisa förutsättningarna

för planeringen, planens syfte och hur planen är tänkt att genomföras. I de fall

översiktsplanen inte överensstämmer med detaljplanen ska planbeskrivningen

även redovisa avvikelsen från översiktsplanen och skälen till detta.37

Vidare ska

planbeskrivningen innehålla en redovisning av ”de överväganden som har legat

till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och pla-

nens konsekvenser”.38

Boverket antyder att kommunens bedömning om planen

kan medföra betydande miljöpåverkan bör finnas i planbeskrivningen, vilket även

ovanstående citering tyder på. 39

Betydande miljöpåverkan

Om en plan eller ett program kan medföra betydande miljöpåverkan ska planbe-

skrivningen, enligt 4 kap. 33 § 1 st. 4 pkt PBL, ha det innehåll som följer av

6 kap. 12 § och 13 § 1 st. MB.40

Om plan- eller programområdet tas i anspråk för

de ändamål som räknas upp i plan- och bygglagen41

, till exempel köpcentrum,

djurparker eller hamnar för fritidsbåtar, så ska planbeskrivningen även uppfylla

31


Kommunallag, 10 kap. 6 §; Plan- och bygglag, 11 kap. 10 §. 33

Plan- och bygglag, 13 kap. 8 §; Förvaltningslag, 22 §. 34


Ibid., 13 kap. 12 §. 36

Ibid., 4 kap. 31 §. 37

Ibid., 4 kap. 33 §. 38

Ibid. 39


Miljöbalk, 4 kap. 34 § 1 st. 41

Plan- och bygglag, 4 kap. 34 § 2 st.

10

kraven i 6 kap. 7 § MB. I det sistnämnda lagrummet klargörs vilka uppgifter som

ska framgå av en miljökonsekvensbeskrivning.

2.1.2 Miljöbalken

När myndigheter och kommuner upprättar planer ska de göra en miljöbedömning

och ta ställning till om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.42

Regeringen får meddela föreskrifter om planer som alltid kan antas medföra en

betydande miljöpåverkan. De får även ange planer som alltid undantas från be-

stämmelsen. Regeringen får också meddela föreskrifter om samråd vid bedömning

av om en plan, ett program eller en ändring av en plan kan antas medföra en bety-

dande miljöpåverkan. Regeringen har valt att meddela dessa föreskrifter i förord-

ningen om miljökonsekvensbeskrivningar.

2.1.3 Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar

Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar är tillämplig på miljöbedöm-

ningar och miljökonsekvensbeskrivningar enligt sjätte kapitlet i miljöbalken.43

Förordningen anger vidare att alla detaljplaner, i huvudregel, ska behovsbedö-

mas.44

Kommuner ska utifrån miljöbalken och nämnd förordning bedöma om de-

taljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan, se figur 1.

Figur 1. Kommunen ska bedöma om detaljplaner kan medföra


I 4 § 1 st. MKB-förordningen klargörs när en plan, ett program eller en ändring i

en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om pla-

nen eller programmet omfattar en verksamhet eller åtgärd som anges i

3 § MKB-förordningen eller i MKB-förordningens bilaga 3 och uppfyller kriteri-

erna i 4 § MKB-förordningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas.45

I 4 § 2 st. MKB-förordningen framgår att de planer som uppfyller stycke 1 men

som endast avser ”små områden på lokal nivå” eller ”mindre ändringar” ska be-

hovsbedömas enligt kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Kommunen ska i

dessa fall bedöma om planerna kan medföra en betydande miljöpåverkan.

42

Miljöbalk, 6 kap. 11 §. 43


Ibid., 4–5 §§. 45

Ibid., 4 §.

11

Det finns planer, program och ändringar av planer och program som omfattas av

6 kap. 11 § MB men som inte omfattas av 4 § MKB-förordningen. Dessa planer,

program och ändringar ska behovsbedömas med hjälp av kriterierna i bilaga 4.46

I lagtext framgår att de planer, program och/eller ändringar som anger förutsätt-

ningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder och där dessa kan

påverka miljön, ska behovsbedömas. En detaljplan anger förutsättningar för till-

stånd för nya eller ändrade verksamheter. Ett tillstånd är till exempel ett bygglov

och ska inte förväxlas med de tillstånd som gäller för miljöfarlig verksamhet, vat-

tenverksamhet och täktverksamhet. Således klargör 4-5 §§ MKB-förordningen att

alla detaljplaner ska behovsbedömas om inte en betydande miljöpåverkan är för-

utbestämd, se figur 2.

Figur 2. Alla detaljplaner ska behovsbedömas utom de som alltid anses kunna medföra betydande miljöpå-

verkan.

Bilaga 4

Bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar innehåller bedöm-

ningskriterier som ska användas för att avgöra om planer eller program kan antas

medföra en betydande miljöpåverkan. Således är bilagan tillämplig vid kommu-

ners bedömning om detaljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan.

Bilaga 4 är uppdelad i två punkter. Den första punkten behandlar planen eller pro-

grammets karaktäristiska egenskaper.47

De karaktäristiska egenskaperna har be-

tydelse för hur stor sannolikheten är att miljöpåverkan blir betydande för planen

eller programmet. Den andra punkten behandlar planens eller programmets typ av

påverkan samt det område som blir påverkat.

46

Ibid., 5 §. 47


gram., s. 43.

12

Kommunerna ska i sin bedömning av detaljplaners miljöpåverkan beakta i vilken

utsträckningen detaljplanerna anger förutsättningar för verksamheter och åtgärder

i form av till exempel vald plats, typ av verksamhet eller åtgärd och storleken på

planen. Bedömningen ska vidare ta hänsyn till hur en plan kan påverka andra pla-

ners och programs miljöpåverkan. Bedömningen ska även beakta i vilken ut-

sträckning en plan har betydelse för integrering av miljöaspekter, till exempel

möjligheten att främja en hållbar utveckling. Relevanta miljöproblem ska belysas

och gemenskapens miljölagstiftning följas. Det sistnämna gäller bland annat det

EU-direktiv som i dagligtal benämns ramvattendirektivet48

.

Typ av påverkan samt området som blir påverkat behandlas i andra punkten i bi-

laga 4. Sannolikhet, varaktighet och frekvens är faktorer som ska beaktas, liksom

planens totaleffekt. Vidare ska planens eller programmets påverkan på annat land

beaktas.

Risker som en plan kan medföra för människors hälsa eller för miljön ska beaktas

och utredas. Det är också viktigt att mäta påverkans storlek och den fysiska om-

fattningen, både planens storlek och miljöpåverkans storlek. Området som påver-

kas ska beskrivas och det specifika områdets sårbarhet belysas.

Sist i fjärde bilagan föreskrivs att områden eller natur som har nationell, gemen-

skaps- eller internationell skyddsstatus ska beaktas. Planen kan till exempel beröra

ett naturreservat, ett område med nationell skyddsstatus såsom ett Na-

tura 2000-område eller beröra livsmiljön för ett säreget djur som är skyddat enligt

den globala konventionen om biologiskt mångfald.49

Kommunen ska låta berörda länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter yttra

sig om kommuners bedömning om planers miljöpåverkan; ett samråd enligt för-

ordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.50

Vi vill uppmärksamma läsaren på

att vår undersökning studerar samrådet om behovsbedömningen enligt förord-

ningen om miljökonsekvensbeskrivningar och inte plansamrådet enligt plan- och

bygglagen.

2.2 Internationell rätt och EU-rätt

Detta avsnitt syftar till att förklara hur miljökonsekvensbeskrivningar kom att re-

gleras internationellt och därefter i EU. Först ges en kort historisk tillbakablick

samt presentera tre konventioner på miljöområdet. Århuskonventionen presenteras

mer utförligt än övriga. Därefter nämns två aktuella EU-direktiv inom miljörätten

varav det ena har gett upphov till att kommuner ska bedöma om detaljplaner kan

medföra en betydande miljöpåverkan.

48

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, Om upprättande

av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 49

Konvention, Om biologisk mångfald. 50

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.

13

2.2.1 Internationell rätt

Miljöbedömningen har sitt ursprung i USA.51

Environmental Impact Assesment är

den internationella motsvarigheten till den svenska miljöbedömningsprocessen.

En Environmental Impact Assesment leder fram till en Environmental Impact Sta-

tement, vilket är motsvarigheten till det som i Sverige benämns miljökonsekvens-

beskrivning.

Environmental Impact Assesment spreds internationellt och i slutet av 1970-talet

började FN ta fram det som slutligen resulterade i en internationell konvention om

miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, den så kal-

lade Esbokonventionen.52

Konventionen syftar till att skapa ett bättre samarbete

mellan länder angående gränsöverskridande miljöeffekter.53

År 1985 införde nu-

varande EU en första bestämmelse om Environmental Impact Assesment. Ut-

vecklingen fortsatte och år 1992 beslutades det om ytterligare en konvention, Rio-

deklarationen.54

I denna fick Environmental Impact Assesment en egen artikel.

Århuskonventionen trädde i kraft 2001.55

Konventionen syftar till att säkerställa

allmänhetens tillgång till information, allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser

och allmänhetens rätt till rättslig prövning i miljöfrågor.56

Allmänheten ska inom

öppna och rimliga ramar få möjlighet att, avseende miljön, påverka plan- och pro-

gramarbeten.57

Århuskonventionen definierar att berörd allmänhet är ”den allmänhet som berörs

eller kan beröras av eller som har intresse av ett beslut på miljöområdet”.58

Här

inräknas även icke-statliga organisationer som uppfyller kraven i 16 kap. 13 § MB.

Konventionen kräver vidare att Sverige ser till att tjänstemän och myndigheter

vägleder allmänheten i hur de hittar information och hur de kan delta i beslutspro-

cesser angående miljöfrågor.59

Allmänheten ska på begäran få tillgång till miljöinformation.60

I Århuskonvent-

ionen fastslås att varje part, Sverige i detta fall, ska se till att landets myndigheter

öppet lämnar miljöinformation till allmänheten.61

I konventionen står vidare skri-

vet ”att miljöinformationen verkligen finns tillgänglig…”. Med detta menas bland

51

Westerlund, Bakgrundsdokument till miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) från miljörättslig

synpunkt, s. 1–2. 52

Ibid., s. 2. 53

Konvention, Om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, Arti-

kel 2. 54

Riodeklarationen, Om miljö och utveckling. 55

Miljödepartementet, Århuskonventionen - Konventionen om tillgång till information, allmän-

hetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, s. 1. 56

Konvention, om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och till-

gång till rättslig prövning i miljöfrågor, Artikel 1. 57

Ibid., Artikel 7. 58

Ibid., Artikel 2, 5 pkt. 59


Ibid., Artikel 4. 61

Ibid., Artikel 5, 2 pkt.

14

annat att myndigheter ska ge allmänheten information om vilken miljöinformation

som finns, hur informationen lämnas ut, hur informationen blir tillgänglig och hur

allmänheten ska gå tillväga för att få ta del av miljöinformationen. Vidare ska mil-

jöinformation göras ”tillgänglig i elektroniska databaser som är lätt åtkomliga för

allmänheten via allmänt tillgängliga telenät.”.62

Miljöinformation som omfattas

av detta krav är bland annat planer och program med anknytning till miljön, vilket

får anses vara alla planer och program.

2.2.2 EU-rätt

EU-rätten kan delas in i primära och sekundära rättskällor.63

EU har två grundläg-

gande fördrag, vilka är de primära rättskällorna: Fördraget om Europeiska union-

ens funktionssätt och Fördraget om Europeiska unionen. I Fördraget om Europe-

iska unionens funktionssätt finns flera miljörättsliga principer, till exempel målet

om hållbar utveckling som återfinns i svensk rätt i 1 kap. 1 § MB. Vidare finns det

sekundära rättskällor såsom förordningar och direktiv. Förordningar kan användas

som de är medan direktiv ofta behöver implementeras i medlemsstaternas lagstift-

ning.64

Nedan kommer två direktiv som berör bedömningen av om en verksamhet,

en åtgärd, en plan eller ett program kan medföra betydande miljöpåverkan presen-

teras.

Direktiv om bedömning av vissa projekts inverkan på miljön

Den första gången det lagstadgades om miljöbedömning i EU var år 1985, då

MKB-direktivet antogs. 65

Direktivet implementerades i miljöbalken när Sverige

gick med i EU. Direktivet är tillämpligt på projekt som tillståndsprövas enligt mil-

jöbalken, således på till exempel miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och

täktverksamhet. Därtill tillämpas direktivets bestämmelser på projekt som prövas

enligt annan lag än miljöbalken, till exempel väglagen och lagen om byggande av

järnvägar samt i andra projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I

MKB-direktivets bilaga I och bilaga II anges projekt som alltid ska miljöbedö-

mas.66

När planer och program upprättas som tillåter sådan verksamhet som åter-

finns i nämnda bilagor anses planer eller program medföra betydande miljöpåver-

kan.67

Direktiv om vissa planers och programs miljöpåverkan

EU-parlamentet och Rådet har tagit fram ytterligare ett direktiv vilket gäller krav

på miljöbedömning av planer och program.68

Direktivet benämns även direktivet

62


Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten, s. 80–86. 64

Ibid., s. 84–85. 65

Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985, om bedömning av inverkan på miljön av

vissa offenliga och privata projekt ändrat genom direktiv 97/11/EG och direktiv 2003/35/EG. 66

Ibid., s. 10 (bilaga I) & s. 12 (bilaga II). 67

Regeringens proposition 2004/05:59, Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen,

m.m., s. 13. 68

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni, om vissa planers och pro-

grams miljöpåverkan.

15

om strategisk miljöbedömning och förkortas vanligen SMB-direktivet.69

Direkti-

vet antogs av EU-parlamentet och Rådet den 27 juni 2001 med en tidsfrist om tre

år för implementering i medlemsstaterna. Sverige implementerade direktivet i mil-

jöbalken den 21 juli 2004 med övergångsbestämmelser på två år.70

I Sverige beslutades att placera direktivets bestämmelser tillsammans med de re-

dan befintliga reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter och

åtgärder i miljöbalkens sjätte kapitel. Vid implementeringen av direktivet var man

noga med att tydligt avgränsa de befintliga reglerna för miljökonsekvensbeskriv-

ningar för verksamheter och åtgärder från regler gällande miljökonsekvensbe-

skrivningar för planer och program.71

Framförallt gjordes detta genom tydliga ru-

briker och preciseringar i lagtexten. Ett syfte med direktivet är att göra senare till-

ståndsprövning för verksamheter och åtgärder enklare och således förkorta och ef-

fektivisera beslutsprocesser.72

Numera är reglerna som implementerades i miljö-

balken kompletterade av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar vilken

preciserar bestämmelserna.

2.3 Bedömning om detaljplaner kan medföra en betydande miljö-

påverkan

2.3.1 När och för vilka detaljplaner ska en behovsbedömning upprättas?

Boverkets anser att alla detaljplaner ska behovsbedömas.73

De anser att detaljpla-

ner alltid avser små områden på lokal nivå vilket i sådana fall gör att detaljplaner

aldrig faller in under bestämmelserna i 4 § 1 st. MKB-förordningen. Boverket gör

heller ingen skillnad på om planen endast innebär en mindre ändring av en gäl-

lande detaljplan eller om planen avser ett område som inte är detaljplanelagt. Bo-

verket menar att behovsbedömningar alltid ska utgå från bilaga 4.

Naturvårdsverket menar att alla detaljplaner ska behovsbedömas även de som se-

nare ska miljöbedömas.74

Detaljplaner kan, enligt Naturvårdsverket, behovsbedö-

mas, med och utan bilaga 4.75

De planer som kan behovsbedömas utan bilaga 4 är

de planer som uttryckligen i lagtext alltid anses kunna medföra en betydande mil-

jöpåverkan.

Boverket och Naturvårdsverket har således samma uppfattning angående vilka

planer som ska behovsbedömas. De är dock av skilda uppfattningar när bilaga 4

ska användas.

69

Ibid., s. 3. 70

Lag om ändring av miljöbalken. 71

Regeringens proposition 2003/04:116, Miljöbedömning av planer och program, s. 63. 72

Ibid., s. 33. 73



gram., s. 30. 75

Ibid., s. 41.

16

Boverket betonar att det är viktigt att kommunerna gör behovsbedömningen tidigt

i detaljplaneprocessen.76

Miljöhänsynen ska genomsyra hela planeringsprocessen

och bör påbörjas tidigt.

Naturvårdsverket anser att kommunens bedömning om planer kan medföra en be-

tydande miljöpåverkan bör utföras så snart det är möjligt i planprocessen.77

De

anser dock att behovsbedömningen bör ha genomförts innan plansamrådet enligt

plan- och bygglagen. När behovsbedömningen resulterar i att en betydande miljö-

påverkan inte kan uppkomma bör kommunen under planprocessen hålla behovs-

bedömningen uppdaterad då nya uppgifter och ny kunskap kan tillkomma som

ändrar kommunens bedömning om planens miljöpåverkan.

2.3.2 Ställningstagande och skäl vid bedömning av planers betydande miljö-

påverkan

Boverket menar att kommunens bedömning om planer kan medföra en betydande

miljöpåverkan bör utmynna i ett motiverat ställningstagande.78

Vidare menar Bo-

verket att det är ett uttryckligt krav att skälen för ställningstagandet anges om be-

slutet lyder att en miljöbedömning inte krävs. De grundar detta ”uttryckliga krav”

på 6 § MKB-förordningen.

Naturvårdsverket är av samma uppfattning och menar att det av kommunens eller

myndighetens bedömning av en plan eller ett programs miljöpåverkan bör framgå

om planen eller programmet kan medföra en betydande miljöpåverkan.79

Även

skälen som ställningstagandet grundar sig på bör framgå. Naturvårdsverket anser

att det är viktigt att dokumentera underlaget för bedömningen och resonemanget

som lett fram till ställningstagandet. Speciellt anser de att detta är viktigt i de fall

planen inte bedöms medföra en betydande miljöpåverkan.

2.3.3 Tillgängliggörandet och redovisningens innehåll

Enligt 6 § MKB-förordningen ska kommunens bedömning om planer kan medföra

betydande miljöpåverkan redovisas i plan- eller programärendet. Planbeskrivning-

en ska innehålla ”de överväganden som har legat till grund för planens utform-

ning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser”.80

Eventu-

ellt anser lagstiftaren att behovsbedömningen inkluderas i denna punkt.

Boverket anser att behovsbedömningen alltid ska utmynna i ett motiverat ställ-

ningstagande och att det är tillräckligt om ställningstagandet redovisas i proto-

kollsutdrag och kungörelser och offentliggörs på kommunens anslagstavla.81

Där-

efter uttrycker de att ställningstagandet och skälen bör redovisas i planbeskriv-

ningen.

76


Naturvårdsverkets författningssamling, Till 6 kap. 11 § miljöbalken. 78



gram., s. 56. 80

Plan- och bygglag, 4 kap. 33 § 1 st. 4 pkt. 81

Boverket, 2006, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, s. 21.

17

Naturvårdsverket menar att behovsbedömningen ska göras tillgänglig för allmän-

heten så snart som möjligt efter det att den utförts.82

Naturvårdsverket skriver vi-

dare att informationen ska vara tillgänglig på åtminstone kommunens hemsida och

anslagstavla.83

Redovisningen ska innehålla både resultat och skäl av behovsbe-

dömningen. Naturvårdsverket gör tydligt att denna redovisning gäller både i de

fall planen kan medför betydande miljöpåverkan och i de fall man kommer fram

till det motsatta.

2.3.4 Samråd enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar

Kommuner ska ge de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs

av planen tillfälle att yttra sig angående kommunernas bedömning av planers be-

tydande miljöpåverkan.84

För planer och program på nationell nivå ska samråd

istället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra be-

rörda statliga förvaltningsmyndigheter.

Boverket menar att plan- och bygglagens regler kring samråd täcker in förord-

ningens krav om att myndigheter och kommuner ska få yttra sig.85

Denna tolkning

är vi författare inte ense med Boverket om, då kommunernas bedömning påverkar

plansamrådets innehåll, se figur 3. Boverket skriver i sitt vägledningsdokument

att ”tillfälle att yttra sig” inte innebär att ett muntligt samråd måste hållas.86

Bo-

verket rekommenderar vidare att samråd angående behovsbedömning kan ske vid

eventuellt planprogram.

Figur 3. Samrådet enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar om kommunernas bedömning om

planer kan medföra betydande miljöpåverkan bör ske innan plan- och bygglagens plansamråd.

82


gram., s. 57. 83

Naturvårdsverkets författningssamling Till 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar. 84



Ibid.

18

Naturvårdsverket menar att det kan vara lämpligt att bredda samrådet vid behovs-

bedömningen till att omfatta allmänhet och icke-statliga organisationer.87

Det kan

vara bra speciellt i de fall då det är mera osäkert om planen eller programmet kan

medföra en betydande miljöpåverkan eller i de fall planen eller programmet be-

döms vara av stort allmänt intresse.

Länsstyrelsen, kommuner och andra myndigheter ska enligt Naturvårdsverket ha

minst tre veckor för att yttra sig.88

Tiden kan förkortas om så är skäligt.

2.3.5 Tillsyn över kommuners behovsbedömning

Som framgått ska kommuner göra en bedömning om detaljplaner kan medföra be-

tydande miljöpåverkan eller inte.89

Bedömningen ska redovisas och finnas till-

gänglig för allmänheten.90

När SMB-direktivet infördes i svensk rätt bedömde regeringen att det var tillräck-

ligt att förutsätta att myndigheter och kommuner lojalt tillämpar lagen.91

Direkti-

vet medförde därför inte att någon ytterligare tillsynsverksamhet tillkom.92

I ärenden enligt plan- och bygglagen är det länsstyrelsen som har tillsyn över

kommunens beslut. Länsstyrelsen ska på eget initiativ överpröva detaljplaner i

vissa situationer.93

Detta kan till exempel ske när riksintressen inte tillgodoses el-

ler om strandskydd upphävs i strid mot gällande bestämmelser.

Länsstyrelsen kan dock inte med stöd av 11 kap. 10-11 §§ PBL överpröva en de-

taljplan på formella grunder. Således kan överprövning inte ske enbart med motiv

att bestämmelserna om behovsbedömning, avseende planers betydande miljöpå-

verkan, inte har följts.

Naturvårdsverket har utrett frågan och kommit fram till att behovsbedömningen i

sig troligen inte är ett överklagbart beslut.94

Bedömningen är inte ett formellt be-

slut av kommuner och det finns därmed inte något beslut att överklaga. Bedöm-

ningen om planer medför betydande miljöpåverkan kan jämföras med bestämmel-

serna i 6 kap. 5 § MB där länsstyrelsen ska besluta om exempelvis en verksamhet

kan medföra betydande miljöpåverkan. Detta beslut av länsstyrelsen kan inte

överklagas särskilt. Därmed bör inte heller behovsbedömningen gå att överklaga

särskilt men det är en uppgift för domstolarna att bedöma. Däremot anser Natur-

vårdsverket att om en felaktig behovsbedömning resulterar i att planen inte kan

87


gram., s. 55. 88

Naturvårdsverkets författningssamling Till 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar. 89

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 4–5 §§. 90

Ibid., 6 §. 91

Regeringens proposition 2003/04:116, Miljöbedömning av planer och program, s. 41. 92

Ibid., s. 68–69. 93

Plan- och bygglag, 11 kap. 10–11 §§. 94


gram., s. 115.

19

medföra betydande miljöpåverkan trots att den kan det, bör det gå att överklaga

hela planen.

20

3. Undersökning

3.1 Presentation av undersökningen

Studien omfattar alla laga kraftvunna detaljplaner år 2012 i Stockholms län. I lä-

net finns 26 kommuner, där alla utom Nynäshamn har minst en detaljplan som

vunnit laga kraft år 2012. Planbeskrivningarna till alla dessa detaljplaner har stu-

derats, totalt 259 stycken, se bilaga B. Av dessa detaljplaner har nio miljöbedömts.

I bilaga C finns en tabell över alla kommuner i länet, antal detaljplaner från re-

spektive kommun som vunnit laga kraft år 2012 samt antal miljökonsekvensbe-

skrivningar för respektive kommun.

Länsstyrelsen i Stockholms län har intervjuats. Deras åsikter återges i avsnittet

med analys och diskussion. En sammanställning av intervjun finns att ta del av i

bilaga A.

3.2 Grundläggande uppgifter om planerna

Insamling har skett av grundläggande uppgifter om respektive detaljplan. Det har

undersökts om planerna är upprättade med enkelt eller normalt planförfarande och

om planerna är nya eller om de avser tillägg eller ändring av redan befintliga pla-

ner. Vidare har också studerats vilken typ av mark som planerna främst omfattar,

grön- eller brunmark. Dessutom har undersökts om planerna berör riksintressen,

strandskydd och hur stora planområdena är.

De grundläggande uppgifterna syftar till att undersöka om behovsbedömningens

kvalité skiljer sig åt när till exempel enkelt planförfarande har tillämpats eller när

planen främst berör grönmark. Nedan ges en kort förklaring till hur ställning tagits

till de uppgifter som samlats in och varför de är intressanta för undersökningen.

3.2.1 Enkelt och normalt planförfarande

Enkelt planförfarande får användas när planer uppfyller kriterierna i

5 kap. 7 § PBL. Planen ska bland annat sakna intresse för allmänheten. Normalt

planförfarande tillämpas bland annat då allmänhetens åsikter måste beaktas i

högre grad. Vi tror att mindre tid läggs på behovsbedömning av en plan när den

upprättas med enkelt planförfarande jämfört med en plan som upprättas med nor-

malt planförfarande.

3.2.2 Tillägg- eller ändring av en befintlig plan

Enligt Boverket och Naturvårdsverket ska alla detaljplaner behovsbedömas, även

mindre ändringar, se avsnitt 2.3.1. Vi tror dock att kommunen prioriterar att göra

behovsbedömningar på nya planer och prioriterar ner planer som avser tillägg och

ändring av en befintlig plan.

3.2.3 Riksintresse och/eller strandskydd

Undersökts har om kommunerna redovisar att planerna berör riksintressen

och/eller strandskydd. Vi tror att kommunerna gör en bättre behovsbedömning då

21

planer berörs av riksintresse och/eller strandskydd eftersom länsstyrelsen kan

överpröva detaljplaner om dessa faktorer förbises, se avsnitt 2.3.5.

3.2.4 Grön- eller brunmark

Planområdenas mark har klassificerats i grön- och brunmark, efter vilket som är

mest förekommande inom planområdet. Med grönmark avses till exempel skog

som tas i anspråk för bostadsändamål. Hårdgjorda ytor, lekparker och idrottsplat-

ser, iordningsställda parkytor och bostadsbebyggelse med hävdad tomtmark klas-

sas som brunmark. Parametrarna har studerats eftersom orörd mark bör ha ett

större bevarandevärde och därmed bör utredas grundligare än brunmark.

3.2.5 Areans betydelse vid bedömning av planers betydande miljöpåverkan

Undersökning har gjorts huruvida detaljplaners storlek har betydelse för hur

kommunerna redovisar sin bedömning om planers betydande miljöpåverkan. En

hypotes är att desto större planerna är desto bättre är kommunerna på att utföra

samt redovisa behovsbedömningar. Vidare tror vi att kommunerna anser att det

finns större skäl att göra en miljöbedömning av planer ju större planområdet är. Ju

större en plan är desto större sannolikhet är det att fler skyddsvärda områden be-

rörs. Enligt lagtext har dock storlek på planområdet i sig ingen betydelse för be-

hovsbedömningen, konsekvenserna på miljön beror således inte på områdesstor-

lek utan på markanvändningen inom planområdet.

Kommunernas redovisning av deras bedömningar av planers betydande miljö-

åverkan har brutits ner i sex kategorier. En kategori består av planer där en miljö-

bedömning gjorts, en annan de planer som saknar en behovsbedömning. Därpå

följer en kategori med planer som saknar ställningstagande och därefter en där

skäl uteblivit. Resterande planer har alla en behovsbedömning med ställningsta-

gande och skäl. Dessa har delats in i de två sista kategorierna som samlar de med

tydliga respektive otydliga skäl.95

3.3 Kommunernas bedömning av planers miljöpåverkan

Studien har som syfte att beskriva hur kommuner redovisar sin bedömning av om

detaljplaner kan medföra betydande miljöpåverkan i planbeskrivningen. När be-

hovsbedömningen redovisas i planbeskrivningen har den studerats närmare.

Det finns inget lagkrav om att kommunen ska redovisa behovsbedömningen just i

planbeskrivningen. Alla detaljplaner ska behovsbedömas och kommunernas be-

dömning ska redovisas i plan- eller programärendet och göras tillgängligt för all-

mänheten.96

Århuskonventionen, som nämnts i avsnitt 2.2.1, reglerar bland annat

allmänhetens möjlighet att påverka plan- och programärenden avseende miljön.

När en rubrik som innehåller ordet behovsbedömning finns i planbeskrivningen

har texten lästs under den rubriken. Ibland har kommunerna skrivit in behovsbe-

95

Vad som anses med tydlig och otydligt går att läsa i avsnitt 3.3.3 96

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 4–6 §§.

22

dömningen under rubriker i stil med Konsekvenser för miljön, då har den del av

texten lästs som behandlar kommunens bedömning om planen kan medföra bety-

dande miljöpåverkan. Om kommunen i sin behovsbedömning hänvisat till andra

rubriker/stycken i planbeskrivningen så har dem också tagits del av. Nedan följer

en genomgång av frågeställningar och hypoteser.

3.3.1 Finns det en behovsbedömning i planbeskrivningen?

I undersökningen har studerats om kommunerna redovisar sina behovsbedöm-

ningar i planbeskrivningen. Vår hypotes är att kommunen lägger större och

mindre vikt vid behovsbedömningen för olika typer av planer.

3.3.2 Förklarar kommunerna varför en behovsbedömning upprättas?

Vi har frågat oss om redovisningen innehåller en förklaring till varför en behovs-

bedömning upprättas. Vidare har studerats om kommunen hänvisat till

6 kap. 11 § MB, paragrafer i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar och

tillhörande bilagor och om en förklarande text finns. Slutligen tas ställning till om

helheten av förklaringen, oberoende om det är hänvisat till en lagparagraf eller

endast en text, är tydlig eller otydlig. Vi anser att en tydlig förklaring till varför en

behovsbedömning upprättas är när läsaren kan förstå varför bedömningen har

gjorts. Nedan ges ett exempel på en tydlig och en otydlig förklaring.

Exempel 3.1 – En tydlig förklaring till varför en behovsbedömning upprättas är:

”Enligt plan- och bygglagen (PBL 5:18) samt miljöbalken (MB 6:11)

ska kommunen göra en miljöbedömning vid framtagandet av en de-

taljplan om planens genomförande antas medföra en betydande miljö-

påverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter

i planen så att en hållbar utveckling främjas. För att klargöra om pla-

nen medför en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning.”97

Exempel 3.2 – En otydlig förklaring till varför en behovsbedömning upprättas är:

”Enligt ”Förordning om ändring i förordningen (1998:905) om mil-

jökonsekvensbeskrivningar, SFS 2005:356", (bilaga 2 och 4) har

stadsbyggnadskontoret gjort en behovsbedömning av planprojektet.”98

Förklaringen i exempel 3.1 anses tydlig eftersom den tar upp relevanta paragrafer

och eftersom förklaringen anger syftet med bedömningen. I exempel 3.2 hänvisar

kommunen till bilaga 2 och bilaga 4. I bilaga 2 räknas verksamheter och åtgärder

upp som alltid anses medföra en betydande miljöpåverkan och i bilaga 4 finns de

kriterier som kommunen ska utgå ifrån i sin bedömning av planers miljöpåverkan.

Således beskriver bilagorna inte varför en behovsbedömning upprättas. Bilagorna

ställer heller inget krav på att en behovsbedömning ska upprättas. Förklaringen är

därför otydlig.

97

Detaljplan för del av Sanda 1:9 i Bollstanäs i Upplands Väsby kommun. 98

Detaljplan för del av kv Paternoster m.m., i stadsdelen Hammarbyhöjden i Stockholm, Stock-

holm stad.

23

3.3.3 Ställningstagande och skäl vid bedömning av planers betydande miljö-

påverkan

I undersökningen har studerats om kommunerna tagit ställning till om planer kan

medföra betydande miljöpåverkan och om kommunerna angivit skäl som styrker

deras ställningstaganden. Vidare har studerats om skälen är tydliga eller otydliga.

Ett ställningstagande är lätt att identifiera i behovsbedömningen, se exempel 3.3.

Skälen är däremot lite mer komplicerade. I exempel 3.4 kan läsaren ta del av ett

tydligt formulerat skäl till ett ställningstagande.

Det är relativt vanligt att kommuner har använt sig av kriterierna i bilaga 4 till

förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar vid sin bedömning av planens

miljöpåverkan. Använder kommunerna dessa kriterier och skriver ordet inte innan

dem så anses skälen vara otydliga, se exempel 3.5. Vi anser inte att kommuner,

vid ett sådant förfarande, visar att de beaktat förhållanden som gäller för en speci-

fik plan. Vidare är det vanligt att kommunerna hänvisar till nationella riktlinjer

och miljökvalitetsnormer på ett mycket generellt plan. Vi anser inte att sådan ge-

nerell information säger läsaren något om planens betydande miljöpåverkan.

Exempel 3.3 – Ett ställningstagande till om planen kan medföra betydande

miljöpåverkan är:

”Kommunens bedömning är att planens genomförande inte kan antas

medföra betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning med tillhö-

rande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt 6 kap. 11§ miljöbal-

ken (1998:808), kommer därför inte utföras.”99

Exempel 3.4 – Ett tydligt skäl till ett ställningstagande är:

”Planen berör endast ett mindre, lokalt område och innebär att ett ti-

digare enbostadshus ersätts med fyra bostadsbyggnader med totalt sju

lägenheter. Inom befintligt varvsområde moderniseras bebyggelsen.

Detaljplanens genomförande bedöms medföra en liten påverkan. Kon-

sekvenserna av planen bedöms dock hittills varken enskilt eller sam-

mantaget innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljö-

balken. De bedömningar av miljöpåverkan och andra störningar som

ändå behöver göras, redovisas i denna beskrivning.”100

99

Detaljplan för verksamheter vid Tingvallavägen omfattande fastigheten Märsta 1:226 och del

av Märsta 1:167 i Märsta, Sigtuna kommun. 100

Detaljplan Kvarteret Nysätra mm stadsdelen Skärsätra Lidingö stad.

24

Exempel 3.5 – Ett otydligt skäl till ett ställningstagande är:

”Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planför-

slaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nation-

ella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte om-

råden av nationell, gemenskaps eller internationell skyddsstatus. Den

planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på

miljö, kulturarv eller människors hälsa.”101


Kommunerna ska ge de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som be-

rörs av planen möjlighet att yttra sig om kommunernas bedömning om planer kan

medföra en betydande miljöpåverkan.102

I undersökningen har studerats om kom-

munerna redovisat att samråd enligt förordningen om miljökonsekvensbeskriv-

ningar ägt rum och om dessa samråd har ägt rum med länsstyrelsen.103

3.3.5 Hänvisning till miljörelaterat dokument

Det har undersökts om kommunerna hänvisat till miljörelaterade dokument. Ett

miljörelaterat dokument kan till exempel vara en separat upprättad behovsbedöm-

ning eller en miljökonsekvensbeskrivning.

Planbeskrivningen är ett komplement till plankartan och ska därmed innehålla den

information som behövs för att planen ska bli förståelig. En behovsbedömning

kan vara kort och koncis men ibland krävs det att den är mer utförlig. I dessa fall

kan det vara lämpligt att bilägga behovsbedömningen till planbeskrivningen. Vi

tycker att det ska finnas en kort sammanfattning av behovsbedömningen i planbe-

skrivningen och att en hänvisning sedan ska ske från det stycket till bilagan.

När kommunerna har hänvisat till ett miljörelaterat dokument har det undersökts

om hänvisning skett till en separat behovsbedömning eller till ett annat miljörela-

terat dokument. Liksom för förklaringar och skäl har studerats om hänvisningarna

är tydliga. Om hänvisningen anger att dokumentet finns i planhandlingarna har vi

ansett att hänvisningen är tydlig.

3.3.6 Detaljplaner med betydande miljöpåverkan

Sveriges lantbruksuniversitet har i rapporten Behovsbedömning av detaljplaner

undersökt hur många detaljplaner med normalt planförfarande som genomgår en

miljöbedömning varje år. Med hänvisning till undersökningsmetod och de felkäl-

lor som följer därpå uppskattar rapportförfattarna att mellan fem och 30 procent

av alla detaljplaner med normalt planförfarande som miljöbedöms varje år.104

De-

ras undersökning grundar sig på en enkätundersökning som ägde rum våren 2008

101

Detaljplan för Falkholmen 4 i stadsdelen Skärholmen, Stockholm stad. 102


Flera kommuner anger i sina planbeskrivningar att samråd har ägt rum med till exempel kom-

munens miljöförvaltning/miljöavdelning. Vi anser inte att de samråden uppfyller kravet i

6 § MKB-förordningen. 104

Sandström och Hedlund, 2008, Behovsbedömning av detaljplaner, s. 7.

25

och kommunernas svar grundar sig troligen på ett överslag av antal laga kraft

vunna detaljplaner åren dessförinnan.

Undersökning har gjorts av hur många detaljplaner med normalt planförfarande

som antogs kunna medföra en betydande miljöpåverkan i Stockholms län år 2012.

Detta för att se var i föregående rapports uppsatta intervall som Stockholms län

befinner sig. Vidare har samma fråga studerats för alla detaljplaner som vann laga

kraft år 2012 i Stockholms län och således har inte de planer som upprättades med

enkelt planförfarande uteslutits.

26

4. Resultat

4.1 Stockholms län – samtliga detaljplaner som vann laga kraft år

2012 I kapitel tre finns en genomgång av kriterier, begrepp och vårt tillvägagångssätt i

denna undersökning. Vi rekommenderar läsaren att ta del av kapitel tre innan re-

sultatdelen studeras närmare. Samtliga resultat av vår undersökning ser ni i bi-

laga D i form av en tabell.

4.1.1 Redovisas behovsbedömningen i planbeskrivningen?

Av alla planer i Stockholms län är det 14 procent (36 av 259) som saknar en be-

hovsbedömning i planbeskrivningen.

Kommunerna är bättre på att upprätta en behovsbedömning i planbeskrivningen

då planen är upprättad med normalt planförfarande, när planen är ny, när planen

berörs av riksintressen eller då planen främst avser grönmark. Anmärkningsvärt är

att nästan hälften av de planer som avser tillägg och ändring av befintliga planer

saknar behovsbedömning i planbeskrivningen. I figur 4 redovisas hur antal sak-

nade behovsbedömningar sjunker procentuellt när tilläggs- och ändringsplanerna

exkluderas från urvalet.

Figur 4. Staplarna illustrerar andelen planer som saknar behovsbedömning hos samtliga planer (till vänster)

och hos nya planer (till höger). Stapeln till höger representerar således samtliga planer exklusive tilläggs- och

ändringsplaner.

14%

3%

Andel planer som saknar en behovsbedömning

Samtliga planer Nya planer

27


Avsnittet grundar sig på samtliga planer som upprättats i Stockholms län där en

behovsbedömning finns i planbeskrivningen, totalt 223 planer. I 34 procent av

dessa planer förklarar kommunerna varför de gör en bedömning om planen kan

medföra en betydande miljöpåverkan. De planer som berörs av riksintresse

och/eller strandskydd och de planer som främst avser grönmark sticker ut från öv-

riga kategorier. Hos nämnda kategorier har närmare hälften av planerna en förkla-

ring till varför en behovsbedömning upprättas.

Figur 6. Figuren visar vilket urval av planer som nedanstående resultat är grundat på.

Av de planbeskrivningar som innehåller en förklaring är 84 procent (64 av 76) av

förklaringarna tydliga105

. Kommunerna förklarar ofta varför en behovsbedömning

upprättas i en stycke text utan hänvisning till lagrum. Det förekommer även att

kommunerna hänvisar till felaktigt lagrum106

. Förvånande är att alla förklaringar

som upprättats på planer som avser tillägg eller ändring av befintlig plan är tyd-

liga. Dock ska poängteras att dessa endast är tio till antalet, varför större vikt ej

kan läggas vid det resultatet.

105

I avsnitt 3.3.3 definieras tydlig och otydlig förklaring. 106

Hänvisning har skett till bland annat bilaga 2 och bilaga 4 till förordningen om miljökonse-

kvensbeskrivningar. I bilaga 2 och 4 förklaras inte varför en behovsbedömning görs utan i bi-

lagorna framgår vilka planer som alltid ska miljöbedömas (bilaga 2) och vilka kriterier behovs-

bedömningar ska göras utifrån (bilaga 4).

Samtliga planer

Behovsbedömning finns i planbeskrivningen

Reovisningen innehåller en förklaring till varför en

behovsbedömning upprättas.

Redovisningen saknar en förklaring till varför en

behovsbedömning upprättas.

Behovsbedömning saknas i planbeskrivningen

Samtliga planer

Behovsbedömning finns i

planbeskrivningen

Behovsbedömning saknas i

planbeskrivningen


28

4.1.3 Finns ställningstagande och skäl till ställningstagandet?

Av alla planer som vann laga kraft i Stockholms län år 2012 och har en behovsbe-

dömning i planbeskrivningen, har alla utom två ett ställningstagande. Därav har

de olika kategorierna av planer angående ställningstagande inte studerats vidare.

Den ena planen som saknar ställningstagande lämnar frågan öppen. I behovsbe-

dömningen så skriver kommunen”…om man går vidare med bevarandealternati-

vet där viktiga kulturhistoriska värden kan bevaras.”. 107

Med denna om-sats kon-

stateras sedan att planen inte kan medföra betydande miljöpåverkan. Det är dock

oklart i själva behovsbedömningen om planen ska genomföras enligt detta alterna-

tivt. På den andra planen finns tydliga skäl men inte något uttryckligt ställningsta-

gande för helheten, utan bara ett ställningstagande för naturmiljön. Kommunen

säger ”Planen bedöms därmed ej innebära betydande påverkan på naturmiljön.

Någon miljöbedömning behöver ej genomföras.”108


De studerade ställningstagandena är oftast motiverade med skäl. Det är cirka en

fjärdedel av planerna som saknar skäl till sina ställningstaganden. Ingen kategori

av planer utmärker sig nämnvärt i detta avseende.

När vi studerade skälens tydlighet visade det sig att cirka 60 procent av planerna

med skäl har otydliga skäl. Den kategori av planer som utmärker sig är planer som

avser tillägg och ändring av befintlig plan, där har cirka 80 procent (20 av 26)

otydliga skäl, se figur 9.

107

Detaljplan för Lejonet i Grusåsen, Södertälje kommun. 108

Detaljplan för Ingaröstrand 7:1 m.fl., Ingarö, Värmdö kommun.

Samtliga planer


planbeskrivningen

Ställningstagande finns

Ställningstagande saknas


planbeskrivningen

Samtliga planer


planbeskrivningen


planbeskrivningen

Figur 7. Figuren visar vilket urval av planer som nedanstående resultat är grundat på

29

Figur 9. Staplarna åskådliggör hur många procent av kategorierna samtliga planer, nya planer och tilläggs-

och ändringsplaner som har otydliga skäl.


Kommunen måste enligt lag samråda sin bedömning av planers betydande miljö-

påverkan med länsstyrelsen, kommuner och andra myndigheter som berörs av

planerna.109

I 18 procent (40 av 223) av planerna framgår att samråd, enligt för-

ordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, genomförts. Flertalet av samråden

har ägt rum med länsstyrelsen. I några enstaka fall redovisar kommunerna att

samråd har ägt rum med Stockholm stadsmuseum och Skogsvårdsstyrelsen.

När det gäller planer som berörs av riksintresse och/eller strandskydd ses en ten-

dens att kommunerna oftare redovisar att samråd har ägt rum. I cirka 40 procent

(26 av 72) av dessa planbeskrivningar framgår att samråd genomförts. Det som

därtill är värt att nämna är att när planen inte berör riksintressen och/eller strand-

skydd så är jämförbar procentsats cirka tio procent (14 av 151), se figur 11.

109

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.

59% 56%

77%

Andel planer med otydliga skäl

Samtliga planer

Nya planer

Planer som avser tillägg eller ändring av befintliga planer

Samtliga planer


planbeskrivningen


planbeskrivningen


30

Figur 11. Staplarna illustrerar hur ofta samråd enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar äger

rum i de olika plankategorierna. Det är vanligast att samråd äger rum när planer berör riksintresse.


Kommunerna hänvisar relativt sällan till miljörelaterade dokument. I 23 procent

(51 av 223) av planerna med en behovsbedömning finns en hänvisning till ett mil-

jörelaterat dokument. I resultatet framgår det att planer som avser tillägg och änd-

ring av befintlig plan samt planer upprättade med enkelt planförfarande hänvisar

mer sällan än övriga kategorier av planer.


18%

36%

9%

Redovisning att samråd enligt förordningen om

miljökonsekvensbeskrivningar har ägt rum

Samtliga planer

Planer som berör riksintresse och/eller strandskydd

Planer som inte berör riksintresse och/eller strandskydd

Samtliga planer

Behovsbedömning finns

Behovsbedömningen hänvisar till

miljörelaterat dokument

Behovsbedömningen saknar hänvisning till

miljörelaterat dokument

Behovsbedömning saknas

Samtliga planer


planbeskrivningen


planbeskrivningen


31

Av hänvisningarna är cirka 40 procent till separat upprättade behovsbedömningar.

Ingen nämnvärd skillnad framkom för de olika kategorierna. Av undersökningens

nio planer där kommunerna konstaterat att planerna kan medföra en betydande

miljöpåverkan har hänvisning till upprättad miljökonsekvensbeskrivning skett i

enbart sju av nio fall. Cirka en femtedel av hänvisningarna till miljörelaterade do-

kument är otydliga, det står för läsaren oklart var dokumentet finns.

4.2 Jämförelse mellan kommunerna i Stockholms län

Under insamlingen av data sågs tendenser på att Stockholm stad skiljer sig från

övriga kommuner. Med detta i åtanke jämfördes därför Stockholm stad mot grup-

pen med övriga kommuner i länet. Vi har även återgivit intressanta resultat från

enskilda kommuner.

Värt att notera är att 38 av Stockholms stads planer har identiska behovsbedöm-

ningar i planbeskrivningarna. Stockholm stad har även 22 planer som helt saknar

behovsbedömning. De övriga 17 planerna som vunnit laga kraft i Stockholm stad

år 2012 är slutligen unika. Följaktligen har ställning tagits till 18 stycken olika be-

hovsbedömningar, men 55 stycken planbeskrivningar. Av alla Stockholm stads

detaljplaner är 27 stycken tilläggs- och ändringsplaner.


Av alla Stockholm stads planer från 2012 är det 29 procent (22 av 77) som saknar

en behovsbedömning i planbeskrivningen. Av övriga planer i Stockholms län är

det 8 procent (14 av 182) som saknar en behovsbedömning. Resultatet tyder på att

Stockholm stad är sämre än övriga kommuner på att redovisa sin bedömning av

planers miljöpåverkan i planbeskrivningen. Bristen av behovsbedömning i Stock-

holm stad och i övriga länet illustreras i figur 14. I resultatet framgår också att Sö-

dertälje utmärker sig hos de övriga kommunerna. Där saknar åtta av totalt fjorton

detaljplaner en behovsbedömning i planbeskrivningen.

Figur 14. Staplarna visar skillnaden i antal planer som saknar en behovsbedömning i Stockholm stad (till

vänster) och i övriga kommuner i länet (till höger).

29%

8%

Andel planer som saknar en behovsbedömning

Stockholm stad Övriga kommuner i länet

32



I Stockholm stad är det endast fem procent (3 av 55) av de upprättade behovsbe-

dömningarna som innehåller en förklaring till varför en behovsbedömning upprät-

tas. Värt att nämna är att av de tre förklaringar som Stockholm stad gjort så är de

bara en som uppfyller undersökningens tydlighetskriterie. I övriga kommuner är

det cirka 40 procent (73 av 168) som har en förklaring där cirka 15 procent

(10 av 73) är otydliga.

Vid granskning av respektive kommuns planer är det flera kommuner som aldrig

skriver en förklaring. Dessa kommuner är följande: Salem, Upplands-Väsby,

Vaxholm, Lidingö, Österåker och Södertälje. För jämförelse med antal planer som

vunnit laga kraft 2012 i respektive kommun, se bilaga A. Värt att nämna är att alla

Järfälla kommuns planer har en förklaring, men att alla dessa är otydliga.


Som nämnts i avsnitt 4.1.3 har flertalet planer med behovsbedömning ett ställ-

ningstagande.


Av Stockholm stads planer där det finns ett ställningstagande, är det mindre än tio

procent (4 av 55) av planerna som saknar skäl till ställningstagandena. Vi stude-

rade också skälens kvalité och merparten av Stockholm stads skäl är otydliga

(46 av 51). Här ska poängteras, vilket nämndes i inledningen till avsnittet, att

Samtliga planer


Stockholm stad

Övriga kommuner i länet


Samtliga planer


Stockholm stad







33

Stockholm stad har 38 identiska behovsbedömningar. Skälen på dessa planer är

otydliga.

Hos de övriga kommunerna saknar cirka 30 procent (46 av 166) av planerna med

ställningstagande skäl. Det är en högre procentsats än Stockholm stad. Hos de öv-

riga kommunerna är ”bara” cirka hälften (55 av 120) av skälen otydliga. I Stock-

holm stad är hela 90 procent (46 av 51) av skälen otydliga. I figur 17 illustreras

denna jämförelse.

Figur 17. Figuren illustrerar om planerna med ställningstagande har skäl och hur stor andel av skälen som är

otydliga i Stockholm stad jämfört med övriga kommuner.

Vid granskning av respektive kommun kan vi se att de flesta kommuner har bris-

ter i sina skäl till ställningstagandena. Tyresö kommun och Järfälla kommun har

båda skäl till sina ställningstaganden och deras skäl är överlag tydligt formulerade.

Värt att nämna är också att Ekerö kommun och Upplands-Väsby kommun inte har

angivit skäl på någon av de planer studien omfattar.



93%

72%

90%

46%

Stockholm stad Övriga kommuner i länet

Skäl till ställningstagande

Skäl finns Skälen är otydliga

Samtliga planer


Stockholm stad



34

Av Stockholm stads planer är det endast fyra procent (två av 55) av behovsbe-

dömningarna där det framgår att samråd har ägt rum med några instanser. I cirka

en fjärdedel (38 av 168) av övriga kommuners behovsbedömningar framgå det att

kommunerna låtit samrådsinstanser yttra sig. Endast en av de 38 planer där sam-

råd har hållits har skett med någon annan instans än länsstyrelsen.

Vid genomgången av respektive kommun uppmärksammades att Vaxholms

kommun och Solna stad redovisar att samråd enligt förordningen om miljökonse-

kvensbeskrivningar ägt rum vid alla deras planer, samtliga med länsstyrelsen. Det

framkom också att flera kommuner inte redovisar att något samråd har ägt rum.

Dessa kommuner är: Salem, Sundbyberg, Botkyrka, Danderyd, Tyresö och Hud-

dinge. För jämförelse med antal planer som vunnit laga kraft år 2012 i respektive

kommun, se bilaga C.



Endast en av Stockholm stads planer med behovsbedömning har hänvisat till ett

miljörelaterat dokument i planbeskrivningen. Denna hänvisning sker till en miljö-

konsekvensbeskrivning. I de övriga kommuner har nästan en tredjedel (50 av 168)

av planerna en hänvisning till miljörelaterade dokument. Av dessa är ungefär

40 procent (19 av 50) av hänvisningarna till separat upprättade behovsbedöm-

ningar. Av dessa hänvisningar är cirka en femtedel otydliga.

När vi studerar respektive kommun visade det sig att alla planer upprättade av

Solna stad och Lidingö stad har hänvisningar till ett miljörelaterat dokument.

Solna stads planer hänvisar till en separat upprättad behovsbedömning. Lidingö

hänvisar till en checklista som de utgått ifrån i sin behovsbedömning. Sex kom-

muner har inte gjort någon hänvisning alls.

4.3 Areans betydelse vid bedömning av planers betydande miljö-

påverkan

Planareor har studerats för att se om planers area har betydelse för hur bra be-

hovsbedömningen är. För att göra resultatet mer överskådligt har vi valt att grup-

pera planer i fyra areagrupper. Planerna har delats upp i fyra ungefär lika stora

grupper, se figur 21.

Samtliga planer


Stockholm stad



35

Arean på planområdena finns redovisat i planbeskrivningen på 200 av de 259 pla-

ner som vann laga kraft år 2012 i Stockholms län. Resultatet bygger på 198 styck-

en planer eftersom två planer saknar ställningstagande och vi anser att den obser-

vationen, och därmed den kategorin, är för låg för att grunda slutsatser på. Av det

totala antalet undersökta planer saknar 59 stycken angiven area.

Figur 20. Figuren visar vilket urval av planer som nedanstående resultat är grundat på. Vi vill påminna läsaren att två

planer av de planer som anger planens area är borttagna, planer där ställningstagande saknas.

Figur 21. Redovisning av planareor i förhållande till om behovsbedömning finns, skälens tydlighet och even-

tuella miljökonsekvensbeskrivningar.

I figur 21 åskådliggörs att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats främst

vid större planareor. Ju större planarean är desto tydligare blir skälen. Otydliga

skäl minskar i antal ju större planarean blir. Figuren visar även att de planer som

saknar behovsbedömning främst finns i de två mindre areagrupperna vilka främst

representeras av mindre projekt som till exempel frimärksplaner110

. Det finns en

plan i areagruppen med intervallet 5 250-28 000 kvadratmeter som saknar be-

hovsbedömning. Den är på 10 000 kvadratmeter vilket är en relativt stor plan. In-

tressant är också att i samma areaintervall finns en plan där en miljökonsekvens-

110

En frimärksplan är en detaljplan som endast avser en fastighet.

Samtliga planer

Planens area finns angiven i

planbeskrivningen

Planens area finns inte angiven i

planbeskrivningen

2250 kvm 2250-5250 kvm 5250-28000 kvm 28000 kvm

Areans påverkan på behovsbedömningen

Saknar skäl Otydligt skäl Tydligt skäl

Saknar behovsbedömning Har miljöbedömts

36

beskrivning upprättats och den planen har samma storlek som planen som inte ens

behovsbedömts.

Figur 22. Diagrammet illustrerar alla planareor över 5000 kvm. Röda staplar illustrerar att planen har miljö-

bedömts.

Det har undersökts om det finns en areagräns då en miljökonsekvensbeskrivning

alltid upprättas för en detaljplan. I figur 22 redovisas alla planer, vars area är

större än 5 000 kvadratmeter, där de röda staplarna är detaljplaner som genomgått

en miljöbedömning. I diagrammet syns åtta stycken planer som miljöbedömts.

Den sista planen med betydande miljöpåverkan redovisar inte planens area. Dia-

grammet visar att det inte finns en tydlig areagräns för när en plan kan medföra en


4.4 Planer med miljökonsekvensbeskrivning

Om kommunerna i sin behovsbedömning kommer fram till att planer kan medföra

betydande miljöpåverkan så ska kommunerna göra en miljöbedömning av planer-

na. Intressant är att se hur ofta behovsbedömningen leder fram till att en bety-

dande miljöpåverkan kan uppkomma.


0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

Planareor

Planer som inte har miljöbedömts Planer som har miljöbedömts

Samtliga planer

Normalt planförfarande

Enkelt planförfarande

37

Av de planer som upprättats med normalt planförfarande och som vunnit laga

kraft år 2012 i Stockholms län har sju procent (9 av 131) genomgått en miljöbe-

dömning.

Vi valde att exkludera Stockholm stad från urvalet och undersökte därmed övriga

kommuner och erhöll då ett något högre resultat, cirka åtta procent (7 av 93). Om

man tar fram motsvarande procentsats för enbart Stockholm stad resulterar det i

cirka fem procent (2 av 38). Vi kan med detta se att resultat av undersökningen

inte ändras nämnvärt om Stockholm stad ingår i urvalet.

Vi har vidare undersökt hur stor andel av alla laga kraft vunna detaljplaner år

2012 i Stockholm län som miljöbedöms, utan att exkluderar planer med enkelt

planförfarande som ovan. Resultatet blir då att cirka 3,5 procent (9 av 259) av alla

planer miljöbedöms. Exkluderas Stockholm stad miljöbedöms 3,8 procent

(7 av 182) av de kvarvarande planer och av planer upprättade i Stockholm stad

miljöbedöms cirka 3 procent (2 av 77) av planerna. Resultaten illustreras i tabell 1.

Urval

Andel planer

med MKB av

alla planer

Andel planer med

MKB av planer

med normalt

planförfarande

Samtliga planer 3,5 % 6,9 %

Samtliga planer

exkl. Stockholm

stads planer

3,8 % 7,5 %

Stockholms stads

planer 2,6 % 5,3 %

Tabell 1. Tabellen åskådliggör antal planer där en miljökonsekvensbeskrivning upprättas i olika urvalsgrup-

per.

38

5. Analys och diskussion

5.1 Hur redovisas behovsbedömningen i planbeskrivningen

Boverket anser att behovsbedömningen ska redovisas i planbeskrivningen. Om

kommunerna väljer att upprätta ett separat dokument med sin bedömning av pla-

ners miljöpåverkan så anser vi att planbeskrivningen ska innehålla en samman-

fattning av bedömningen. Kommunens ställningstagande och skäl till om planen

kan medföra betydande miljöpåverkan bör vara lättillgängligt för allmänheten och

remissinstanser. Planbeskrivningen är en sådan handling som skickas med när en

plan ska på plansamråd enligt plan- och bygglagen och det är därav mycket lämp-

ligt att behovsbedömningen ingår i det materialet.

I Århuskonventionen fastslås att myndigheter ska ge allmänheten information om

vilken miljöinformation som finns.111

Vidare ska miljöinformation göras ”till-

gänglig i elektroniska databaser som är lätt åtkomliga för allmänheten via all-

mänt tillgängliga telenät.”. Vi anser att det enklaste sättet att sprida information är

att placera behovsbedömningen i planbeskrivningen. Planbeskrivningen i sin tur

brukar finnas tillgänglig på kommunernas hemsidor. Om en separat behovsbe-

dömning upprättas är det enligt Århuskonventionen lämpligt att publicera denna

på kommunens hemsida, vilket gör den lättåtkomlig för allmänheten.

Förståelsen för kommuners bedömning av planers miljöpåverkan skulle underlät-

tas om ett enhetligt språkbruk används. Behovsbedömning av en detaljplan kan

betyda att man bedömer mycket annat än detaljplanens miljöpåverkan vilket gör

ordet behovsbedömning lite för intetsägande för att vara ett begrepp som används

i lagtext. Vi föreslår att ett begrepp, inte nödvändigtvis behovsbedömning, ska

lagdefinieras i någon av paragraferna 4-6 §§ MKB-förordningen.

Därtill bör 6 § MKB-förordningen precisera var i plan- och programärendet som

kommuners bedömning av planers miljöpåverkan ska redovisas. Som det är idag

kan kommuners bedömning redovisas i separata dokument som inte bifogas plan-

handlingarna utan som finns i kommuners handläggningssystem. I samma para-

graf står vidare ”och göras tillgänglig för allmänheten”. Lagtexten uttrycker såle-

des att handlingarna ska vara tillgängliga för allmänheten. En precisering av till-

gängliggörandet är också viktig för att uppnå en tydlig och konsekvent behovsbe-

dömning av detaljplaners miljöpåverkan. Boverket och Naturvårdsverket har skri-

vit om tillgängliggörandet i sina vägledningsdokument. Boverket menar att plan-

beskrivningen är fördelaktig men att det räcker att tillgängliggöra ställningsta-

gande och skäl i protokoll, kungörelser och på kommunens anslagstavla.112

Natur-

111

Konvention, Om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och till-

gång till rättslig prövning i frågor avseende miljön, Artikel 5. 112

Boverket, 2006, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, s. 21.

39

vårdsverket skriver att redovisning åtminstone bör ske på kommunens hemsida

och anslagstavla.113

Under intervjun med tjänstemän på länsstyrelsen i Stockholms län framkom att de,

liksom vi, finner lagtexten komplex och svår att tyda.114

De personer vi samtalade

med tycker att förtydliganden bör till så att lagen går att läsa och förstå. De anser

dock inte att en omfattande lagändring behövs då de bedömer att kommuner och

även länsstyrelsen numera har byggt upp ett system för hur behovsbedömningar

ska gå till enligt gällande regler.

Naturvårdsverket menar att behovsbedömningen ska uppdateras under planpro-

cessen då ny information tillkommer.115

Under vår datainsamling fick vi en känsla

av att behovsbedömningen upprättas relativt tidigt i planprocessen och att den

därefter inte uppdateras.

I undersökningen har endast planbeskrivningar studerats och därför har vi inte ta-

git del av handlingar som upprättas vid sidan av dessa. I de fall en behovsbedöm-

ning upprättas för program som föregår en eller flera detaljplaner anser vi att det

inte är tillräckligt att kommunen endast bedömer programmets betydande miljö-

påverkan. Väljer kommunen att göra så anser vi, liksom när separat behovsbe-

dömning upprättas, att kommunen ska sammanfatta bedömningen som görs i pro-

gramärendet i den specifika planens planbeskrivning. Personerna vi pratade med

på länsstyrelsen i Stockholms län ansåg liksom vi, att så bör vara fallet.116

Till-

gängligt för allmänheten innebär enligt oss att allmänheten lätt och enkelt ska hitta

kommunens bedömning och allmänheten ska då inte behöva studera både pro-

gramärendet och det senare planärendet.

I datainsamlingen uppmärksammades att flera kommuner lägger upp detaljplane-

handlingar på sina hemsidor. Här skulle kommunerna även kunna lägga upp sepa-

rata behovsbedömningar, vilket förekommer men är ovanligt.117


Boverket och Naturvårdsverket menar att alla detaljplaner ska behovsbedömas.118

Boverket motiverar detta med att alla detaljplaner avser små områden på lokal

nivå. Om så inte är fallet skulle detaljplaner kunna omfattas av

4 § 1 st. MKB-förordningen och således inte behöva behovsbedömas.

I Stockholms län saknade 14 procent (36 av 259) av alla detaljplaner som vann

laga kraft år 2012 en behovsbedömning i planbeskrivningen. Exkluderas tilläggs-

113

Naturvårdsverkets författningssamling, Till 6 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar. 114

Intervju med Sundelin, Josefsson, och Vikman, enheten för planfrågor, Länsstyrelsen i Stock-

holms län. 115

Se avsnitt 2.3.1 När och för vilka detaljplaner ska en behovsbedömning upprättas? 116


holms län. 117

Se exempelvis “399 - Flis- Och Masshanteringsplats.” 118

Se avsnitt 2.3.1.

40

och ändringsplaner sjunker den procentsatsen till tre procent. Kommunerna är så-

ledes sämre på att behovsbedöma planer som endast avser ett tillägg eller en änd-

ring av befintlig plan.

I de fall planer upprättas med enkelt planförfarande tror vi att kommunerna, i nå-

gon mån, redan anser sig ha tagit ställning till planens eventuella miljöpåverkan i

beslutet att tillämpa enkelt planförfarande. Undersökningen tyder på att så kan

vara fallet och även länsstyrelsen menar att enkla planer prioriteras längre.119

Länsstyrelsen yttrar sig angående planer i sin helhet även när enkelt planförfa-

rande tillämpas, men inte specifikt angående behovsbedömningen. Vi menar att

planer som upprättas med enkelt planförfarande likväl ska ha en ordentlig be-

hovsbedömning, vilket styrks av lagtext och de vägledningsdokument som vi stu-

derat under arbetet. Vi har dock förståelse för att behovsbedömning av tilläggs-

och ändringsplaner prioriteras lägre än behovsbedömning av nya planer. Planpro-

cessen är en långdragen process och som det är idag ska minsta ändring av befint-

lig plan kompletteras av en relativt tidskrävande behovsbedömning. Exempel på

tillägg och ändringar till befintliga planer är att tillåta vindskupor i ett villaom-

råde120

. En ändring som självfallet kan medföra att planen får en betydande miljö-

påverkan, men där det är mindre troligt att så är fallet. Här anser vi att en justering

av gällande lag bör komma till som undantar sådana ändringar som uppenbart inte

kan medföra betydande miljöpåverkan, från kravet att alla detaljplaner ska be-

hovsbedömas.

I Stockholm stad saknar 29 procent (22 av 77) av planerna som vann laga kraft år

2012 en behovsbedömning. Exkluderas tilläggs- och ändringsplaner sjunker den

procentsatsen till fyra procent (2 av 50). I övriga kommuner, således alla Stock-

holm läns kommuner exklusive Stockholm stad, saknar endast åtta procent

(14 av 182) en behovsbedömning, exkluderas tilläggs- och ändringsplanerna sjun-

ker den siffran till tre procent (4 av 144). Vi ser då att Stockholm stad är sämre på

att upprätta behovsbedömningar i planbeskrivningen än övriga kommuner överlag

men att Stockholm stad inte utmärker sig om tilläggs- och ändringsplaner exklu-

deras från urvalet.


Som nämnts ovan ska kommuners behovsbedömning göras tillgänglig för allmän-

heten. Allmänheten ska således få ta del av behovsbedömningen och därav förstå

dess innehåll och varför den upprättas. Vi anser att kommunerna bör förklara var-

för de upprättar behovsbedömningen och styrka förklaringen med tillämpliga lag-

rum i redovisningen.

I 34 procent (76 av 223) av alla planer som vann laga kraft i Stockholm län år

2012 finns en förklaring till varför en behovsbedömning av planens miljöpåverkan

119


holms län. 120

Tillägg till detaljplan för Kv Grimman, Sadeln och Ridspöet.

41

gjorts. Av dessa är endast 16 procent (12 av 76) otydliga vilket måste anses vara

ett relativt bra utfall. Av alla planer som har en behovsbedömning och berör riks-

intresse och/eller strandskydd ser vi att närmare hälften har en förklarande text. Vi

tror att kommunerna anser att det är av större vikt att utreda dessa planer då ett

skyddsvärde är uttalat. När kommunerna väl skriver en förklaring så formulerar de

sig för det mesta tydligt. Dock finns undantag där kommunerna konsekvent an-

vänder en felaktig förklaring på alla planer de upprättat under år 2012.121

Vid mer ingående granskningen av enskilda kommuner fann vi att sex kommuner

inte har någon förklarande text alls på 2012-års planer. Vidare fann vi att Stock-

holm stad endast har en förklarande text på fem procent (3 av 55) av deras planer

från år 2012. Vi tycker att det kunde varit bättre.

Förklaringen till varför en behovsbedömning upprättas är en del av behovsbe-

dömningen som kan vara likadan, kanske till och med bör vara likadan, på alla de-

taljplaner. En uppstrukturering kring behovsbedömningen skulle på denna punkt

vara relativt enkel att genomföra, kanske med hjälp av Boverket, Naturvårdsver-

ket eller tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. Vi har skrivit ett

förslag som vi anser förklarar varför en behovsbedömning upprättas:

Kommunen ska enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar bedöma om detaljplaner kan medföra betydande miljö-

påverkan, en så kallad behovsbedömning. Kommunen ska vid sin be-

dömning utgå från kriterierna som finns i förordningens bilaga 4. Syf-

tet med behovsbedömningen är att klargöra om planen kan medföra

en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning ska resultera i ett

ställningstagande med skäl. När en planen kan medföra en betydande

miljöpåverkan ska planen miljöbedömas enligt 6 kap. 11 § miljöbal-

ken. En miljöbedömning resulterar i en miljökonsekvensbeskrivning.

Ett problem som vi vill uppmärksamma är att få vet hur begreppen behovsbedöm-

ning, miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning ska användas och vad de

betyder. Genom att använda fel begrepp, speciellt i den förklarande texten, skapas

förvirring. Området är redan idag komplicerat med otydliga och svårtolkade para-

grafer.


Enligt 5 § MKB-förordningen ska kommunen ta ställning till om detaljplaner kan

medföra betydande miljöpåverkan. Alla detaljplaner ska behovsbedömas enligt

Boverket och Naturvårdsverket och alla ska således ha ett ställningstagande vilket

nästan alla har. I två fall har vi hittat behovsbedömningar som inte lyckats få till

ett ställningstagande, se avsnitt 4.1.3. Frånsett detta tycker vi att utfallet är positivt.

121

Se avsnitt 4.2.2.

42

Ett ställningstagande ska grunda sig på skäl. Vi anser att det är av stort intresse att

ta del av skälen till ett ställningstagande. Skälen bör vara specifika så att det tyd-

ligt framgår att det är just den aktuella planen som bedömts. Av alla detaljplaner

där det finns ett ställningstagande så är det cirka en fjärdedel som saknar skäl

(50 av 221). Av dessa skäl är cirka 60 procent otydliga vilket är en mycket hög

siffra.

I Stockholm stad saknar mindre än tio procent (4 av 55) av detaljplanerna skäl

varav de flesta är otydliga. Här finns stor potential att förbättra utfallet. I de övriga

kommunerna är de procentuellt fler planer som saknar skäl men i de fall skäl finns

är skälen bättre.

Vi ifrågasätter kommunernas användande av färdigformulerad text i deras redo-

visning av behovsbedömningar. Mallar kan fungera bra som utgångspunkt men

färdigformulerad text kan alltför lätt användas för att slippa undersöka själv. Vi

anser, att trots att en ordentlig behovsbedömning ligger till grund för ställningsta-

gandet, så är det olämpligt att använda helt färdigformulerad text för skälen. Skä-

len för varje plan bör vara unika. Vi anser inte att lika och alltför generella skäl

tillför behovsbedömningen information av betydelse.

Det finns många planer i undersökningen som har exakt identiska skäl och flera

planer där hela behovsbedömningen är identisk, vilket bekräftar vår hypotes om

att så kunde vara fallet. När vi nu vet att så är fallet medför det att vi inte fullt ut

litar på kommuners bedömningar. Handläggarna vi pratade med på länsstyrelsen

menade att likartade skäl inte behöver vara dåligt.122

De menar att det är processen

i vilken kommunerna utreder planers miljöpåverkan som är den viktiga och de an-

såg det inte lika viktigt med formuleringarna i redovisningen. Vi har förståelse för

länsstyrelsen åsikter men tycker trots det inte att redovisningar som inte är unika

tillför planbeskrivningen något av värde. Vidare ställer både Boverket och Natur-

vårdsverket högre krav på skälen när planer inte bedöms kunna medföra bety-

dande miljöpåverkan, se avsnitt 2.3.2.


Enligt 6 § MKB-förordningen ska kommunen ge de länsstyrelser, kommuner och

andra berörda myndigheter som berörs av planen tillfälle att yttra sig angående

kommunens bedömning om planen kan medföra betydande miljöpåverkan. Om

kommunen redovisar att de tagit del av instansernas yttranden så anser vi att be-

hovsbedömningen blir mer tillförlitlig. I så få fall som en femtedel av planerna

med behovsbedömning framgår det att samråd enligt förordningen om miljökon-

sekvensbeskrivningar ägt rum och i nästan alla dessa fall har samråd ägt rum med

länsstyrelsen. I undersökningen har det framkommit att kommunerna oftare redo-

visar att samråd ägt rum när planerna berör riksintresse och/eller strandskydd.

122


holms län.

43

Kommunerna bör bli bättre på att redovisa att de tar del av länsstyrelsens, kom-

muners och andra myndigheters yttranden. Det framkom dock på intervjun med

länsstyrelsen att de inte yttrar sig separat på behovsbedömningen när planer upp-

rättas med enkelt planförfarande.123

De bevakar trots detta alltid helheten av pla-

nen men vi anser att länsstyrelsen bör granska samtliga planers behovsbedöm-

ningar.

Naturvårdsverket menar att behovsbedömningen gärna får samrådas med allmän-

het.124

Vi har inte tagit del av någon information som tyder på att någon kommun i

länet samråder behovsbedömningen med allmänheten.

Stockholm stad har redovisat att samråd enligt förordningen om miljökonse-

kvensbeskrivningar har ägt rum på två av deras 55 planer som har en behovsbe-

dömning. Solna stad och Vaxholms kommun har låtit länsstyrelsen yttra sig över

samtliga av kommunernas planer. Dock ska poängteras att samtliga planer från de

både kommunerna endast är fem stycken.


Liksom det har argumenterats för tidigare i arbetet så anser vi att kommunens be-

dömning om en plan kan medföra betydande miljöpåverkan ska framgå i planbe-

skrivningen. Väljer kommunen att upprätta en separat behovsbedömning bör de,

enligt oss, sammanfatta resultatet av denna i planbeskrivningen. För den som öns-

kar läsa mer bör en hänvisning till det separata dokumentet finnas. Vi tycker vi-

dare att det bör finns handlingar eller underlag som kommunerna grundar sina be-

hovsbedömningar på. Det medför att kommunen bör ha något dokument att hän-

visa till i avsnittet som redogör för kommunens behovsbedömning av planen.

Cirka en fjärdedel av alla planerna i Stockholms län har hänvisat till ett miljörela-

terat dokument. Mindre än hälften har hänvisat till en behovsbedömning reste-

rande har hänvisat till bland annat bullerutredningar och solstudier. Det framgår

tydligt av resultatet att hänvisningar till miljörelaterade dokument såsom behovs-

bedömningar är lägre för planer som avser tillägg eller ändring av befintliga pla-

ner samt för planer som upprättas med enkelt planförfarande. Resultatet visade

också att cirka hälften av alla grönmarksplaner har hänvisning till en behovsbe-

dömning.

I Stockholm stad har endast en hänvisning till ett miljörelaterat dokument gjorts

och detta är en hänvisning till en miljökonsekvensbeskrivning. Vidare kan nämnas

att Stockholm stad har två planer där en miljökonsekvensbeskrivning upprättats,

men i det andra fallet hänvisade de inte till miljökonsekvensbeskrivningen. Vi

tycker att det är intressant att Stockholm stad inte hänvisar oftare och speciellt in-

tressant är att de missat att hänvisa till en miljökonsekvensbeskrivning i sin be-

hovsbedömning, i en av deras miljöbedömda planer. Hänvisning finns från plan-

123

Ibid. 124


gram., s. 55.

44

beskrivningen, under rubriken handlingar, men miljökonsekvensbeskrivningen är

en följd av behovsbedömningen och bör därav även nämnas i det avsnittet.

5.2 Areans betydelse vid bedömning av planers betydande miljö-

påverkan

Vår hypotes innan vi gjorde undersökningen var att planers area kan påverka

kommuners bedömning av betydande miljöpåverkan. Resultatet visar att kommu-

nerna blir noggrannare ju större arean är, vilket bekräftar vår hypotes. Otydliga

skäl är klart vanligast för planer för mindre125

planer medan skälen blir tydligare

och tydligare ju större planen är. Kommunerna verkar således anse att större pla-

ner kan påverka miljön mer.

Det går inte att utläsa någon tydlig areagräns då miljökonsekvensbeskrivningar

har upprättats vilket vi anser är bra. Storleken ska inte ha betydelse vid bedöm-

ningen om planer kan medföra betydande miljöpåverkan. En större plan, ur areal-

hänseende, kan förvisso sannolikt påverka flera skyddsvärda områden eller fler

känsliga markområden, men även mindre planområden kan beröra skyddsvärda

markområden.

5.3 Planer med miljökonsekvensbeskrivning

Vi har tagit fram en procentsats som återger antal planer som vunnit laga kraft år

2012 i Stockholms län där en betydande miljöpåverkan kan förekomma, således

antal planer som har en miljökonsekvensbeskrivning. Vi studerade först planer

med normalt planförfarande precis som Sveriges lantbruksuniversitet gjort i sin

undersökning som nämnts i avsnitt 3.3.6.

I Stockholms län miljöbedöms sju procent (9 av 131) vilket kan jämföras med

Sveriges lantbruksuniversitets resultat, att mellan fem och 30 procent av Sveriges

planer miljöbedöms. Stockholms län har följaktligen ett resultat som ligger i den

nedersta delen av Sveriges lantbruksuniversitets resultatintervall. Anledningar till

att Stockholms län ligger relativt lågt kan vara att färre planer med en betydande

miljöpåverkan vann laga kraft i Stockholm län just år 2012. Det kan också bero på

att toleransgränsen för när en plan kan medföra betydande miljöpåverkan är högre

i Stockholms län än i övriga landet. Vi kom också fram till att resultat av under-

sökningen inte ändras nämnvärt om Stockholm stad ingår i urvalet eller inte.

Millberg konstaterade i sitt examensarbete hösten 2008 att ingen miljöbedömning

utförts i fem kommuner i Stockholms län under en period126

av två år.

Vi ställer oss frågande till varför Sveriges lantbruksuniversitet valde att genom-

föra sin undersökning enbart på planer som upprättats med normalt planförfarande.

Av Boverket och Naturvårdsverket framgår att alla planer ska behovsbedömas, då

även de som upprättas med enkelt planförfarande. Vi valde därför att även under-

125

Se figur 21 126

Millberg, Betydande miljöpåverkan - Behovsbedömning av detaljplaner, s. 39 Undersökningen

skedde under en tvåårsperiod från den 1 augusti 2006 till den 31 juli 2008.

45

söka hur stor andel av samtliga planer som miljöbedöms. Av Stockholms läns

planer miljöbedömdes 3,5 procent år 2012.

Vi anser att för få planer miljöbedöms. Kanske är det så att gränsen för när en mil-

jöbedömning ska till är för högt satt och att en miljökonsekvensbeskrivning har

blivit något stort och jobbigt.

En fördel med att miljökonsekvensbeskrivningar upprättas är att ideella miljöor-

ganisationer får större möjlighet att delta i och påverka planarbetet. Även kravet

på samråd angående miljökonsekvensbeskrivningar är positivt eftersom allmän-

heten då får ytterligare en möjlighet att delta.

Handläggarna som intervjuades på länsstyrelsen menade att kommunerna borde

bli modigare på att våga avgränsa sina miljöbedömningar till att omfatta den eller

de frågor som bestäms i avgränsningen.127

127


holms län.

46

6. Slutsats Syftet med denna rapport var att ta redo på om kommunerna i Stockholms län re-

dovisar sin bedömning om detaljplaner kan medföra en betydande miljöpåverkan i

planbeskrivningen. När arbetet med undersökningen påbörjades misstänkte vi att

kommuner är osäkra på hur de ska redovisa sin bedömning om planer kan med-

föra en betydande miljöpåverkan. Det kan till exempel vara så att kommunerna

helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs på behovsbedömningen. Hypotesen

har visat sig stämma förhållandevis bra. Det finns en hel del oklarheter i lagstift-

ningen om behovsbedömning och det återspeglas i kvalitén på kommunernas re-

dovisningar.

Flertalet av de studerade kommunerna redovisar en behovsbedömning i planbe-

skrivningen. Vi har observerat att planer som upprättas med enkelt planförfarande

har sämre behovsbedömningar. Planer som avser tillägg och ändring av befintliga

planer utmärker sig tydligt i detta avseende vilket är en naturlig följd då tilläggs-

och ändringsplaner ofta avser mindre frågor och upprättas med enkelt planförfa-

rande. Vi föreslår att denna typ av planer undantas från det generella kravet att

alla detaljplaner ska behovsbedömas.

Kommunen som står för flest laga kraft vunna detaljplaner i undersökningen är

Stockholm stad. En stor andel av deras planer är tillägg eller ändring av befintliga

planer. Många av Stockholm stads planer behovsbedöms inte.

Planer som berör riksintresse och/eller strandskydd samt planer som främst avser

grönmark behovsbedöms ofta. Kommunerna förklarar varför de upprättar en be-

hovsbedömning i 34 procent av planerna som har en behovsbedömning. Det är

flera kommuner där förklaring inte finns på någon av 2012-års planer.

Nästan alla studerade detaljplaner har ett ställningstagande och av dessa saknar en

fjärdedel skäl. Förvånade är att skälen i mer än hälften av fallen är otydliga.

Stockholm stad utmärker sig med otydliga skäl på nästan alla deras behovsbe-

dömda planer.

Undersökningen har också klargjort att planer som miljöbedöms ofta är stora. Vi

kan också se en ökning av tydliga skäl ju större planareorna blir. Dock går det inte

att utläsa att planer över någon viss area alltid miljöbedöms. Av de detaljplaner

som vann laga kraft i Stockholms län år 2012 miljöbedömdes nio stycken.

Vi tycker slutligen att det ska lagstadgas att kommunernas bedömning av detalj-

planers miljöpåverkan ska redovisas i planbeskrivningen. Vidare anser vi att lag-

texten rörande kommuners bedömning av detaljplaners betydande miljöpåverkan

måste preciseras.

47

Källor

Litteratur

Boverket. (2006). Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen - en

vägledning. Karlskrona: Boverket.

Kalbro T. & Lindgren E. (2011). Markexploatering. Upplaga 4. Stockholm:

Norstedts Juridik AB

Naturvårdsverket. (2009). Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av

planer och program. Stockholm: Naturvårdsverket.

Westerlund S. (2006). Bakgrundsdokument till miljökonsekvensbeskrivningar

(MKB) från miljörättslig synpunkt. Uppsala.

Michanek G. & Zetterberg C. (2012). Den svenska miljörätten. Upplaga 3. Upp-

sala: Iustus Förlag AB.

Miljödepartementet. (2007). Århuskonventionen - konventionen om tillgång till in-

formation, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig

prövning i miljöfrågor. Stockholm: Miljödepartementet.

Millberg E. (2008). Betydande miljöpåverkan - behovsbedömning av detaljplaner.

Lunds universitet: Juridiska Fakulteten.

Naturvårdsverket. (2009). Naturvårdsverkets Författningssamling - NFS 2009:1.

Vällingby: Naturvårdsverket

Sandström U. & Hedlund A. (2008). Behovsbedömning av detaljplaner. Uppsala:

Sveriges lantbruksuniversitet.

Muntliga referenser

Sundelin C. Josefsson R & Vikman O. (2013). Intervju med länsstyrelsen i Stock-

holms län, enheten för planfrågor. 25 april 2013 (cirka 1 timme).

Internationell och EU rätt

Deklaration. (1992). Om miljö och utveckling. (Riodeklarationen).

EEG-direktiv 85/337. Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om be-

dömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

(MKB-direktivet).

EG-direktiv 2000/60. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den

23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vatten-

politikens område. (Ramvattendirektivet).

EG-direktiv 2001/42. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den

27 juni 2001 om vissa planers och programs miljöpåverkan.(SMB-direktivet).

48

Konvention. (1994). Om biologisk mångfald.

Konvention. (1991). Om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande

sammanhang. (Esbokonventionen).

Konvention. (1998). Rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens

vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i

beslutsprocesser och rättslig prövning i miljöfrågor. (Århuskonventionen).

Svensk rätt

Lagar och förordningar

Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

Förvaltningslag (1986:223)

Kommunallag (1991:900)

Lag (1995:1649) om byggande av järnvägar

Lag (2004:606) om ändring av miljöbalken

Miljöbalk (1998:808)

Plan- och bygglag (2010:900)

Väglag (1971:948)

Propositioner

Proposition 2003/04:116. Miljöbedömning av planer och program.

Proposition 2004/05:59. Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och byggla-

gen, m.m.

Webbsidor

Naturvardsverket.se, hämtad 2013-05-04

Esbokonventionen - Om Information till Grannländer

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-

internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Esbokonventionen/

Regeringen.se, hämtad 2013-05-06

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/19/90/b645286e.pdf

Tyreso.se, hämtad 2013-05-04

399 - Flis- Och Masshanteringsplats

http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Planer-och-ny-bebyggelse/Gallande-

planer/399/

Bilder

Figurer och tabeller är skapade av Jansson M. & Kilebrand S. (2013)

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Esbokonventionen/

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Esbokonventionen/

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/19/90/b645286e.pdf

http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Planer-och-ny-bebyggelse/Gallande-planer/399/

http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Planer-och-ny-bebyggelse/Gallande-planer/399/

49

Bilagor Nedan följer rapportens bilagor:

Bilaga A – Intervju med länsstyrelsen i Stockholms län

Bilaga B – Sammanställning av alla 259 planer som har undersökts

Bilaga C – Tabell över kommunerna i Stockholms län, hur många detaljplaner

som vunnit laga kraft år 2012 i respektive kommun samt antal upprättade detalj-

planer med en miljöbedömning för respektive kommun

Bilaga D – Tabell över exakta resultat för avsnitt 4.1och 4.2

50

Bilaga A

Intervju med länsstyrelsen i Stockholms län

Plats: Länsstyrelsens kontor i Stockholm

Tid och datum: 2013-04-25 klockan 15.00–16.00

Intervjupersoner:

Charlotta Sundelin – lantmätare

Ragnvi Josefsson – arkitekt

Oskar Vikman – samhällsplanerare

Samtliga arbetar på länsstyrelsens enhet för planfrågor i Stockholms län.

Sammanställning av intervjun

Länsstyrelsens roll

Kommunen ska vid sin bedömning om en plan kan medföra en betydande miljö-

påverkan ge den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som be-

rörs av planen tillfället att yttra sig angående kommunens behovsbedömning. I

och med detta träffade vi länsstyrelsen i Stockholms län för en intervju.

Samråd

Länsstyrelsens yttrande om kommunens bedömning av en plans betydande miljö-

påverkan, behovsbedömningen, kan gå till på flera olika sätt.

1. Kommunen skickar in en karta där planområdet är inringat och ett text-

stycke där kommunen tar ställning till miljöpåverkan.

2. Kommunen skickar in planbeskrivningen i vilken ett avsnitt ofta behandlar

behovsbedömningen.

3. Kommunen skickar in programmet i vilket en behovsbedömning gjorts.

Genererar programmet flera detaljplaner görs en behovsbedömning för

varje detaljplan i ett senare skede, vilka Länsstyrelsen också yttrar sig om.

Länsstyrelsen läser igenom det material de får skickat till sig. Därtill använder

länsstyrelsen sitt kartsystem med olika skikt för riksintressen, strandskydd, käns-

liga markområden och så vidare. Det gedigna kartmaterialet tillför platsspecifik

information som länsstyrelsen använder tillsammans med kommunens material.

Samrådet sker en gång och en bedömning blir således inte remitterat tillbaka om

ändringar sker. Länsstyrelsen är en remissinstans och kan således inte tvinga

kommunen att handla på ett speciellt sätt. Det är kommunen som ska ta ställning

om en plan kan medföra betydande miljöpåverkan. Dock väger länsstyrelsens ord

tungt och kommunen följer oftast länsstyrelsens råd.

Länsstyrelsen kan överpröva planer enligt PBL 11:10. Länsstyrelsen kan över-

pröva planer enligt de i paragrafen uppräknade prövningsgrunderna. Således kan

51

länsstyrelsen inte överpröva en plan som har en dålig behovsbedömning om inte

paragrafens prövningsgrunder är tillämpliga.

Det vanliga är att ett ärende som avser samråd om behovsbedömning behandlas på

enheten för planfrågor. Vid knepiga fall kan ärendena remitteras internt.

Miljönyttan

Syftet med att införa direktivet om miljöbedömning av planer och program är att

uppnå ett bättre och högre miljöskydd. Frågan om betydande miljöpåverkan upp-

kommer i ett planärende är inte den viktigaste frågan enligt länsstyrelsen. När

länsstyrelsen behandlar behovsbedömningar är den stor fråga för länsstyrelsen om

miljökonsekvenserna kan behandlas i planärendet eller om konsekvenserna måste

utredas på ett högre plan, i en miljöbedömning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen

menar att många planer i Stockholms län har ett gediget underlagsmaterial trots att

många planer inte miljöbedöms. För att uppfylla till exempel miljökvalitetsnormer

behöver de flesta planerna, speciellt i Stockholm stad, göra luft- och bullerutred-

ningar. Sådana utredningar är även vanliga i miljökonsekvensbeskrivningar.

Därav finns mycket miljörelaterat material även för de planer där kommunen be-

dömer att en betydande miljöpåverkan inte kan uppkomma.

Vi tog upp frågan om omfattningen på en miljökonsekvensbeskrivning är för stor.

Vi föreslog att miljökonsekvensbeskrivningar kanske ska kunna omfatta mindre

delar, avgränsas till att endast avse vissa frågor. Länsstyrelsen tyckte liksom oss

att de är något som man borde sträva mot. De sa vidare att kommunerna måste bli

modigare och våga upprätta miljökonsekvensbeskrivningar som endast utreder

avgränsade specifika frågor. Det är den betydande miljöpåverkan som ska utredas

och belysas.

Enkelt planförfarande

Länsstyrselen har bestämt sig för att inte yttra sig angående behovsbedömningen

på planer upprättade med enkelt planförfarande. De menar att kommunerna redan

i sitt ställningstagande att låta uppföra planen med enkelt planförfarande har tagit

ställning till att planen inte kan medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrel-

sen träffar på en plan som upprättas med enkelt planförfarande där de anser att

kommunen missat/gjort fel bedömning hör de av sig eller yttrar sig genom en

skrivelse. Länsstyrelsen yttrar sig angående planer i sin helhet även när enkelt

planförfarande tillämpas, men inte specifikt angående behovsbedömningen.

Redovisningen av behovsbedömningen

Länsstyrelsen ser gärna att kommunens bedömning av om planer kan medföra be-

tydande miljöpåverkan redovisas i planbeskrivningen. De anser också att det är

synd att programkravet numera är borttaget vilket medföra att behovsbedömningar

oftare sker senare i processen med att ta fram planer. Vidare tycker länsstyrelsen

att behovet att behovsbedöma översiktsplaner är relativt litet eftersom de anser att

översiktsplaner nästan undantagsvis alltid ska miljöbedömas. Fokus flyttas snabbt

52

från att en betydande miljöpåverkan kan uppkomma till att avgöra avgränsningen

för miljöbedömningen.

Länsstyrelsen har fått känslan att det oftast är planarkitekten som upprättar be-

hovsbedömningen. De tycker att det är bra när de märker att ett samarbete har

skett mellan plan- och miljöavdelningen på kommunen, det stärker behovsbedöm-

ningens kvalitet. Länsstyrelsen menar att behovsbedömningen ofta är personbero-

ende.

Vi berättade att många av kommunernas redovisningar är likadana och även att

många har svävande formuleringar. Länsstyrelsen upplevde inte detta som ett pro-

blem. De menade på att det viktigaste är att behovsbedömningen är riktigt ut-

förd/att kommunen kommer fram till rätt resultat, och inte att tid läggs på formu-

leringar i redovisningen.

Lagtext

Länsstyrelsen anser att lagtexten på MKB-området är komplex och svår att tyda.

De tycker dock inte att en lagändring behövs då de anser att kommunerna och

även de själva numera har byggt upp ett system för hur behovsbedömningar ska

gå till. De skulle dock gärna se att vissa förtydliganden görs vilket kan öka läsbar-

heten och då även göra lagtexten förståelig. Vidare önskar Länsstyrelsen att Bo-

verket ska komma ut med en uppdatering av Boverkets vägledningsdokument –

Miljöbedömning för planer enligt plan- och bygglagen. Skriften är från år 2006 då

behovsbedömning av detaljplaner var nytt och länsstyrelsen anser att dokumentet

nu kan kompletteras med den erfarenhet som byggts upp under årens gång.

Övriga kommentarer

Under intervjun berättade länsstyrelsen att Stockholm stad strax innan direktivet

om miljöbedömning av planer och program antogs, tagit beslutet att alla deras

planer skulle ha en miljökonsekvensbeskrivning. Stockholm stads miljökonse-

kvensbeskrivningar är något som hos de andra kommunerna beskrivs under rubri-

ker i stil med Konsekvenser för miljön. Stockholm stad har därmed två skilda mil-

jökonsekvensbeskrivningar, en enligt kommunens egna uppsatta regler och en en-

ligt miljöbalken. Detta bidrar till begreppsförvirring. Kommunen kan således

komma fram till att en miljöbedömning inte ska göras och sedan upprätta en mil-

jökonsekvensbeskrivning.

53

Bilaga B

Kommun Detaljplanenamn Laga kraft

Botkyrka Detaljplan för Stenbron 1 m.fl. Eriksberg 2012-04-12

Botkyrka Detaljplan för tunnelbanedepån, Eriks-

bergsåsen

2012-01-19

Botkyrka Detaljplan för Tornet 4 mm (f.d. Tornbergs-

skolans tomt), Hallunda

2012-06-29

Botkyrka Detaljplan för kvarteret Tornet 1 (f.d. Löv-

kojan), Norsborg

2012-01-11

Botkyrka Detaljplan för kvarteret Tegelstenen, Slagsta 2012-03-30

Botkyrka Detaljplan för Loviseberg ii (26-9), del av

Tumba 7:126, 7:206 och Alby 15:32

2012-11-19

Danderyd Detaljplan för Byråingenjören 4 i Stocksund 2012-11-08

Danderyd Detaljplan för Jarl 15 i Djursholm 2012-03-01

Danderyd Detaljplan för grindstugan i Cedergrenska

parken del av Stocksund 2:160

2012-04-13

Danderyd Detaljplan för Ekbacken 5 och 13 2012-05-11

Danderyd Ändring av detaljplan Stenen 5 och 6 2012-06-12

Danderyd Ändring av detaljplan för Järpen 7 och 8 2012-06-12

Danderyd Detaljplan för del av Danderyd 3:166 gamla

Hortusområdet

2012-11-08

Ekerö Detaljplan för Sättra Gård, del av fastighet-

en Adelsö-Sättra 3:1

2012-11-27

Ekerö Detaljplan för del av Ekerö-Sundby 1:1 m fl 2012-03-19

Ekerö Detaljplan för Gällstaö 1:29 m fl på Ekerö 2012-05-30

Haninge Vegastaden - detaljplan 2 2012-01-30

Haninge Detaljplan för del av Odinsvägen, Dalarö 2012-01-31

Haninge Detaljplan för Håga industriområde norra 2012-06-08

Haninge Detaljplan för Vendelsö 2012-10-12

Haninge Detaljplan för fastigheten Söderbymalm

3:299, Handen

2012-12-14

Huddinge Detaljplan för Högmora 2:6 m.fl. inom

kommundelen Stuvsta

2012-02-10

Huddinge Ändring av del av detaljplan för trafikplats

Södertörnsleden/Huddingevägen Flemings-

berg

2012-01-05

Huddinge Tillägg till detaljplan för Östra och Västra

Vårby Gård (Kv. Bäckgården m.fl.)

2012-01-05

Huddinge Detaljplan för del av Smista 3:3 (förskola

vid Kurirvägen)

2012-02-02

Huddinge Detaljplan för Balder 14 inom Stuvsta

kommundel

2012-03-23

Huddinge Detaljplan för Ekvecklaren 1 och 2 inom

Stuvsta kommundel

2012-03-23

Huddinge Ändring av detaljplan för del av kv. Sothö-

nan

2012-05-28

54

Huddinge Tillägg till del av detaljplan för

Örtagården 1

2012-05-28

Huddinge Detaljplan för Parkering, Trångsunds cent-

rum inom Trångsunds kommundel

2012-05-28

Huddinge Detaljplan för Ängen 10, Segeltorp 2012-04-23

Huddinge Detaljplan för Rosendal 16 inom kommun-

delen Fullersta

2012-06-28

Huddinge Detaljplan för Skogsduvan 7 inom kom-

mundelen Segeltorp

2012-03-23

Huddinge Detaljplan för Kronotorparen 8 m.fl. inom

kommundelen Segeltorp,

2012-07-11

Huddinge Detaljplan för Västra Länna 1 inom Länna

kommundel

2012-07-06

Huddinge Detaljplan för Trådspiken 6 inom kommun-

delen Fullersta

2012-09-20

Huddinge Detaljplan för parkering, Stuvsta centrum

inom Stuvsta kommundel

2012-09-20

Huddinge Ändring av detaljplan för Pentagonen 1

m.fl.

2012-09-20

Huddinge Detaljplan för Ugnen 7 inom kommundelen

Kästa

2012-09-20

Huddinge Tillägg till detaljplan för del av detaljplan

för Näckrosen 11 m.fl. (Näckrosen 11) inom

Stuvsta kommundel

2012-10-25

Huddinge Detaljplan för Ekbacken 2, inom Segeltorp

kommundel

2012-10-25

Huddinge Detaljplan för del av kvarteret Rödbetan

inom kommundelen Stuvsta

2012-11-22

Huddinge Detaljplan för Artisten 4 inom kommunde-

len Snättringe

2012-12-13

Järfälla Detaljplan för Barkarbystaden I, del av fas-

tigheten Barkarby 2:2 m.fl

2012-04-20

Järfälla Detaljplan för del av Kallhälls trafikplats,

del av fastigheten Bredgården 1:2

2012-03-23

Järfälla Detaljplan för Mälarbanan, Barkarby –

Kallhäll fastigheterna Barkarby 2:3 m fl

2012-07-12

Järfälla Detaljplan för Del av nordvästra Jakobsberg

fastigheten Jakobsberg 2:1777 m.fl.

2012-01-16

Järfälla Detaljplan för Ekedalsvägen fastigheten

Jakobsberg 2:1695 och del av fastigheten

Jakobsberg 11:5

2012-04-24

Järfälla Detaljplan för Fornvägen del av fastigheten

Skälby 46:1

2012-03-20

Järfälla Detaljplan för Jakobsbergs bussterminal del

av fastigheterna Jakobsberg 11:2 och 11:5

2012-12-18

Järfälla Detaljplan för Jakobsbergs gård fastigheten

Jakobsberg 13:1

2012-01-12

Järfälla Detaljplan för Kyrkparken del av fastighet

Barkarby 2:2

2012-04-20

55

Lidingö Detaljplan Lantarbetarbostaden, del av Li-

dingö 6:105, stadsdelen Elfvik

2012-10-18

Lidingö Detalj- och fastighetsplan för Ravinen 15

och S:1 stadsdelen Islinge

2012-11-22

Lidingö Tillägg till detaljplan kv Grimman, Sadeln

och Ridspöet

2012-11-15

Lidingö Detaljplan Södergarnsvägen/Elfviksvägen

Lidingö 5:147, 6:1- 6:3

Stadsdelarna Rudboda/Yttringe

2012-01-26

Lidingö Detaljplan Villa Ekbacken, stadsdelen Skär-

sätra

2012-12-28

Lidingö Detaljplan Kvarteret Nysätra mm, stadsde-

len Skärsätra

2012-11-20

Miljö Detaljplan för Marias och Stinas betydande

miljöpåverkan på institutionen fastigheter &

byggande, Kungliga Tekniska Högskolan

2008 - 2013

Nacka Ändring genom tillägg av detaljplan för del

av Tollare 1:17 m.fl., Mellanbergsvägen,

delplan 1b i Boo

2012-06-21

Nacka Detaljplan genom ändring och tillägg av

detaljplan för del av Sicklaön 83:32

m.fl.(Dp 390)

2012-01-11

Nacka Ändring genom tillägg till detaljplan 232 för

del av Erstavik 26:608, Fisksätra marina i

Saltsjöbaden

2012-02-24

Nacka Detaljplan för påfartsramp till väg 222 i

Björknäs, Boo

2012-08-16

Nacka Ändring genom tillägg till byggnadsplan 33

för del av Sicklaön 238:1, Nacka Hus nr 2,

Ugglevägen 23A, Ekängen

2012-08-29

Nacka Ändring genom tillägg till del av detaljplan

313, Svetshallen i Finnboda hamn, Västra

Sicklaön

2012-12-19

Nacka Ändring genom tillägg till Detaljplan 19, del

av Kummelnäs (Kummelnäs III), Kummel-

näs 11:132, Lövbergavägen 29 i Boo

2012-12-19

Nacka Detaljplan för del av Tattby 2:2, Solsidevä-

gen, Saltsjöbaden

2012-07-10

Nacka Detaljplan för Älta 14:11 m fl, Stensö udde 2012-05-15

Nacka Detaljplan för del av Tollare 1:16, delom-

råde 2 – Tollare Strand - i Boo

2012-05-11

Norrtälje Detaljplan för kvarteren Phaeton och Mi-

nerva m. fl. fastigheter i Norrtälje stad

2012-03-20

Norrtälje Upphävande av detaljplan för östra delen av

Finsta samhälle (del av fastigheterna Finsta

1:65, 1:66 m.fl.) i Skederids församling,

fastställd av länsstyrelsen 1979-10-03 och

för västra delen av Finsta samhälle (finsta

1:20 m.fl. fastigheter) i Skederids försam-

2012-12-19

56

ling fastställd av länsstyrelsen 1988-04-19,

omfattande del av Finsta 1:66.

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Tälje 4:73 m.fl.

(kv Båtsman) i Norrtälje stad – enligt ÄPBL

2012-07-25

Norrtälje Ändring av detaljplan för fastigheten Brän-

nästet 15 samt del av Tälje 3:1 och 3:14 i

Norrtälje stad

2012-10-06

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Edsbro-Åsby 15:1

i Edsbro-Ununge församling

2012-06-30

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Görla 9:30 och

del av fastigheten Görla 9:2 i Frötuna för-

samling (Contigafabriken)

2012-10-06

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Hårnacka 2:2

samt Hårnacka s:4 i Estuna och Söderby-

Karls församling

2012-03-20

Norrtälje Detaljplan för del av fastigheten Häverö-

Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö försam-

ling

2012-11-17

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Lönnen 4 med

flera i Norrtälje stad

2012-11-19

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Munken 1 i Norr-

tälje stad – enligt ÄPBL

2012-10-27

Norrtälje Detaljplan för del av fastigheterna Nysättra

Kvarn 1:15 och 1:42 i Roslagsbro-Värö för-

samling

2012-03-20

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Ören 1:3 samt del

av Ören 1:26 i Rådmansö församling – en-

ligt ÄPBL

2012-10-27

Norrtälje Detaljplan för del av fastigheterna Oxhalsö

2:28 och 2:152 i Blidö församling – enligt

ÄPBL

2012-07-24

Norrtälje Tillägg till detaljplan för del av fastigheten

Oxhalsö 2:112 i Blidö församling

2012-10-24

Norrtälje Tillägg till detaljplan för del av fastigheten

Oxhalsö 2:534 i Blidö församling

2012-10-22

Norrtälje Detaljplan för fastigheterna Solö 1:5 och

1:154, Marholmen, i Länna församling –

enligt ÄPBL

2012-10-27

Norrtälje Detaljplan för del av fastigheten Sundsta

4:130 i husby, Skederid och Rö församling

2012-06-30

Norrtälje Detaljplan för fastigheten Tälje 2:66 i Norr-

tälje stad – enligt ÄPBL

2012-10-27

Norrtälje Tillägg till detaljplan för fastigheten Venus

9 i Norrtälje stad

2012-10-06

Nykvarn Detaljplan för Långängen 1:1 m.fl. 2012-07-16

Nykvarn Detaljplan för Hällby 5:71, Industrihotell 2012-10-19

Nykvarn Detaljplan för Nykvarn 1:74, Vårdboende

mm

2012-10-19

Nykvarn Detaljplan för Nykvarn 1:10, Vårdboende 2012-10-19

57

mm

Nykvarn Detaljplan för Nykvarn 1:22 och 1:505,

Stålbruket

2012-07-13

Salem Detaljplan för del av Salem 5:3, arbetsplats-

område vid Söderby gårds väg, norra delen

2012-04-19

Sigtuna Detaljplan för Förskola i Til omfattande del

av fastigheten Södertil 1:178, 1:15 och Sö-

dertil S:2

2012-02-09

Sigtuna Detaljplan för Märsta Port (del av), (Valsta

Backe) Bostäder och verksamheter vid södra

Tingvalladalen omfattande del av fastighet-

erna Valsta 3:50 m.fl. i Märsta

2012-03-01

Sigtuna Detaljplan för Del av Märsta centrum, kul-

turskola och bostäder omfattande del av

fastigheterna Märsta 1:203 och Märsta

1:210 i Märsta

2012-09-18

Sigtuna Detaljplan för Valsta centrumförnyelse om-

fattande fastigheterna Valsta 3:29 och 4:19

samt del av fastigheterna Valsta 3:50 och

4:12 i Märsta

2012-10-12

Sigtuna Ändring av detaljplan 103 för del av Vall-

stanäs och Rosersberg omfattande fastighet-

en Rosersberg 11:110

2012-10-16

Sigtuna Detaljplan för Verksamheter vid Tingvalla-

vägen omfattande fastigheten Märsta 1:226

och del av Märsta 1:167 i Märsta

2012-10-16

Sigtuna Detaljplan för Märsta Port Bostäder och

verksamheter vid södra Tingvalladalen om-

fattande del av fastigheterna Valsta 3:50

m.fl. i Märsta

2012-11-23

Sigtuna Detaljplan för Rosersbergs Södra industri-

område, del II, omfattande fastigheterna

Rosersberg 11:5 m. fl. i Rosersberg

2012-03-01

Sollentuna Detaljplan för kvarteret Staven i Häggvik 2012-01-10

Sollentuna Detaljplan för Eken 2, Edsängen 2012-01-05

Sollentuna Detaljplan för InfraCity Öst, Upplands

Väsby kommun och Radion 1 m.m., Rot-

sunda

2012-01-27

Sollentuna Detaljplan för kvarteret Tappen, Tureberg 2012-01-26

Sollentuna Förslag till detaljplan för Hytten 13, Få-

gelsången

2012-01-24

Sollentuna Detaljplan för del av Ekbacken 3, Edsberg 2012-02-03

Sollentuna Detaljplan för Hornmusiken 1, Helenelund 2012-02-22

Sollentuna Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 3

och 25 för fastigheterna Löjan 4 och 5,

Norrviken

2012-05-14

Sollentuna Detaljplan för del av Laggen 3, Svampvägen

i Edsberg

2012-05-09

58

Sollentuna Detaljplan för område mellan Hammarback-

en

och Norrvikenleden Klasro Häggvik

2012-05-30

Sollentuna Ändring genom tillägg till del av stadsplan

146 samt upphävande av fastighetsplaner

avseende

kv Hyran & Hyresgästen Helenelund

2012-06-26

Sollentuna Detaljplan för Edsbacka. Fastigheten Eds-

berg 11:26, Edsberg

2012-08-06

Sollentuna Detaljplan för område söder om Breddens

industriområde Rotebro

2012-08-06

Sollentuna Ändring, genom tillägg, av avstycknings-

plan nr A5, del av, Häggvik

2012-08-16

Solna Detaljplan för kv Lagern m m, inom stads-

delarna Råsunda och Skytteholm

2012-03-27

Solna Detaljplan för del av Tomteboda bangård

och tillägg till detaljplanerna 0408/1972 och

P99/0316 inom stadsdelen Haga

2012-04-13

Solna Detaljplan för kv Totalisatorn m fl, inom

Nya Ulriksdal inom stadsdelen Järva

2012-05-09

Stockholm Detaljplan för område vid kv. Rosendal

Mindre i stadsdelen Södermalm

2012-02-16

Stockholm Detaljplan för Kistahöjden, del av Akalla

4:1 i stadsdelen Kista

2012-02-24

Stockholm Detaljplan för del av kv Paternoster m m, i

stadsdelen Hammarbyhöjden

2012-03-16

Stockholm Detaljplan för område vid kv Danmark

(Kista Torn) i stadsdelen Kista

2012-03-02

Stockholm Detaljplan för delar av fastigheterna Vinsta

4:1 m fl, Blåeldsvägen i stadsdelen Hässelby

Villastad

2012-01-30

Stockholm Detaljplan för Stora Katrineberg 8

i stadsdelen Liljeholmen

2012-03-16

Stockholm Detaljplan för del av fastigheten Beckom-

berga 1:18 m fl, (f d Beckomberga sjukhus-

område) i stadsdelen Beckomberga

2012-08-13

Stockholm Detaljplan för Freja 4 i stadsdelen Bromsten 2012-09-14

Stockholm Detaljplan för Nytt scenhus för Cirkus vid

Hazeliusbacken del av fastigheten Djurgår-

den 1:1 i stadsdelen Djurgården

2012-05-17

Stockholm Detaljplan för Teleprintern 2 och Smältrul-

len 7 m m i stadsdelen Västberga

2012-04-13

Stockholm Detaljplan för del av kv Duggregnet mm i

stadsdelen Björkhagen

2012-08-10

Stockholm Detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1

Område vid Gällerstagränd i stadsdelen

Hagsätra

2012-10-05

Stockholm Detaljplan för del av Årsta 1:1 m fl vid kv

Örlen i stadsdelen Årsta

2012-05-03

59

Stockholm Detaljplan för fastigheten Dörren 5

i stadsdelen Örby Slott

2012-08-16

Stockholm Detaljplan för Simpan 55 i stadsdelen Lång-

bro

2012-04-04

Stockholm Detaljplan för Racketen 11 m m i stadsdelen

Alvik

2012-02-29

Stockholm Tillägg till detaljplan Dp 8476 för fastighet-

en Tullkvarnen 1 m.fl. i stadsdelen Rinkeby

2012-01-19

Stockholm Detaljplan för område vid Pepparvä-

gen/Munstycksvägen i stadsdelarna Farsta

och Hökarängen

2012-02-29

Stockholm Detaljplan för Attesten 1 m m i stadsdelen

Långsjö

2012-07-05

Stockholm Detaljplan för del av Rinkebystråket i stads-

delen Rinkeby

2012-05-09

Stockholm Detaljplan för Brunkhalsen 9 i stadsdelen

Norrmalm

2012-03-29

Stockholm Detaljplan för fastigheten Täppan 1 mm i

stadsdelen Södermalm

2012-03-16

Stockholm Detaljplan för Korthållaren 5 m m i stadsde-

len Vällingby

2012-06-16

Stockholm Detaljplan för Stämpelfärgen 3 m m i stads-

delen Vällingby

2012-07-19

Stockholm Detaljplan för Roddaren 8 i stadsdelen

Kungsholmen

2012-03-29

Stockholm Detaljplan för fastigheten Rågö 1 mm i

stadsdelen Farsta

2012-02-24

Stockholm Detaljplan för fastigheten Bjällerkransen 5

mm i stadsdelarna Västertorp och Fruängen

2012-08-09

Stockholm Detaljplan för Restaurang på Biskopsudden

(del av Djurgården 1:1) i stadsdelen Djur-

gården

2012-03-21

Stockholm Detaljplan för Djurgårdsvarvet m.m. (Djur-

gården 1:39 m.fl.) i stadsdelen Djurgården

2012-05-26

Stockholm Detaljplan för del av kvarteret Hästen i

stadsdelen Norrmalm

2012-07-06

Stockholm Detaljplan för Föreningssedeln 21 i stadsde-

len Hägersten

2012-10-31

Stockholm Detaljplan för del av Älvsjö 1:1 vid kv

Trycklåset i stadsdelen Rågsved i Stock-

holm

2012-11-30

Stockholm Detaljplan för fastigheterna Lyckan 9 och

10 m.m. i stadsdelarna Stadshagen och

Kristineberg

2012-09-14

Stockholm Detaljplan för del av Forskningen 1 i stads-

delen Norra Djurgården

2012-01-11

Stockholm Detaljplan för Såpsjudaren 14 i stadsdelen

Norrmalm

2012-09-24

Stockholm Detaljplan för fastigheten Kvarnseglet 2 m 2012-02-24

60

fl i stadsdelen Rinkeby

Stockholm Detaljplan för fastigheten Trafikflyget 7 m

m i stadsdelen Riksby

2012-02-24

Stockholm Detaljplan för Grödinge 1 m.m. i stadsdelen

Tensta

2012-03-16

Stockholm Detaljplan för Tegeludden 17 i stadsdelen

Ladugårdsgärdet

2012-11-10

Stockholm Detaljplan för Tegeludden 16 m.m. i stads-

delen Ladugårdsgärdet,

2012-11-30

Stockholm Detaljplan för Drakenberg 14 i stadsdelen

Södermalm

2012-11-30

Stockholm Detaljplan för Till- och påbyggnad av kon-

tor, inom fastigheten Knarrarnäs 6 och 10 i

stadsdelen Kista

2012-05-26

Stockholm Detaljplan för del av Åkermyntan 9 i stads-

delen Hässelby Villastad

2012-01-11

Stockholm Detaljplan för Tjärblomstret 17 i stadsdelen

Solhem

2012-02-29

Stockholm Detaljplan för Blåklinten 14 i stadsdelen

Vasastaden

2012-04-13

Stockholm Tillägg till detaljplan för del av fastigheten

Helgeandsholmen 1 (Bankkajen) i stadsde-

len Gamla Stan

2012-03-16

Stockholm Detaljplan för fastigheten Enare 1

i stadsdelen Akalla

2012-06-16

Stockholm Detaljplan för Ramsökaren 2 i stadsdelen

Bandhagen

2012-11-30

Stockholm Detaljplan för Ekspånet 2 i stadsdelen Stu-

reby

2012-04-13

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Vatten-

liljan 3, 4 och 5 samt del av Hässelby Vil-

lastad 11:69 i stadsdelen Hässelby Villastad

2012-05-05

Stockholm Tillägg till detaljplan PL 7973 del av fastig-

heten Tryckeriet 13 i stadsdelen Liljeholmen

2012-09-14

Stockholm Detaljplan för Ungbrodern 21 m.fl i stadsde-

len Hägersten

2012-11-30

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Hjul-

navet 9 och 10 i stadsdelen Örby

2012-02-24

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Måns

Bock 3 och 6 i stadsdelen Norrmalm

2012-03-16

Stockholm Tillägg till detaljplan för del av Fredsfors 14

i stadsdelen Mariehäll

2012-03-16

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Lätt-

viktaren 26 i stadsdelen Örby

2012-05-05

Stockholm Detaljplan för Fristaden 5 i stadsdelen

Stadshagen

2012-11-30

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Norr-

skogen 23 och 24 i stadsdelen Bromma

Kyrka

2012-06-16

61

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Morän-

ängen 14 i stadsdelen Bromma Kyrka

2012-09-14

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna

Näckrosen 18 och 24 i stadsdelen Solhem

2012-07-19

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Lupi-

nen 41, 42 och 43 i stadsdelen Hässelby

Villastad

2012-11-06

Stockholm Detaljplan för Falkholmen 4 i stadsdelen

Skärholmen

2012-11-30

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Våg-

halsen 12 i stadsdelen Vasastaden

2012-05-26

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Visbur

4 i stadsdelen Hägersten

2012-06-16

Stockholm Detaljplan för del av Lunda 6:1 vid kv Ull-

fors i stadsdelen Lunda

2012-09-14

Stockholm Tillägg till detaljplan Pl 286 samt Pl 1697 A

för del av fastigheten Vasastaden 1:118 i

stadsdelen Vasastaden

2012-10-31

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Mattias

6 i stadsdelen Sundby

2012-10-05

Stockholm Upphävande av delar av detaljplanerna PL

5475, PL 5690A och Dp 2002-08693 54 för

fastigheten Ladugårdsgärdet 1:8 m.fl. i

stadsdelen Ladugårdsgärdet

2012-12-19

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Kon-

terfejaren 6 och 7 i stadsdelen Mälarhöjden

2012-06-30

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Bläs-

tern 13 i stadsdelen Vasastaden

2012-09-14

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Läka-

ren 9 i stadsdelen Norrmalm

2012-07-19

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Druv-

flädern 43-45 i stadsdelen Hässelby Villas-

tad

2012-11-30

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Kyrko-

gården 6, 7 i stadsdelen Östermalm

2012-07-19

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheterna Vat-

tenpasset 10 och 12 i stadsdelen Södermalm

2012-10-31

Stockholm Tillägg till detaljplan för fastigheten Rums-

filen 3, 4 i stadsdelen Hässelby Strand

2012-09-14

Stockholm Detaljplan för kv Fredriksdal i stadsdelen

Södra Hammarbyhamnen

2012-04-26

Stockholm Detaljplan för del av Svea Artilleri

i stadsdelen Ladugårdsgärdet

2012-05-07

Sundbyberg Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2,

Skogsbacken/Friluftsvägen i Storskogen

2012-05-17

Sundbyberg Detaljplan för del av Stora Ursvik, etapp 2d,

vid Oxenstiernas allé / Ladugårdsgatan m.fl.

2012-05-29

Sundbyberg Detaljplan för kvarteret Ekdungen 1, Järn-

vägsgatan 21-23, i Duvbo

2012-06-11

62

Sundbyberg Detaljplan för fastigheten Åkeriet 4, Lands-

vägen 17, Humblegatan 1-3, Lilla Alby

2012-06-25

Södertälje Ändring av detaljplan för Åkerkullan 7 2012-02-29

Södertälje Detaljplan för Vasa 1:1 (arbetsområde)

inom Vasa område

2012-02-29

Södertälje Detaljplan för kv Vågen 2 och upphävande

av tomtindelning/ fastighetsplan för kv Vå-

gen 2

2012-03-08

Södertälje Ändring av detaljplan för Glasberga Gård 2012-03-28

Södertälje Ändring av detaljplan för Glasberga sjöstad 2012-03-28

Södertälje Detaljplan för fastigheten Lönnen 2 vid

Parkgatan

inom Mariekälla

2012-04-25

Södertälje Ändring av detaljplan för Glasberga sjöstad

Etapp 2

2012-06-18

Södertälje Detaljplan för del av fastigheten Kallfors

1:4 Norra Kallfors inom Järna

2012-08-29

Södertälje Detaljplan för Lejonet i Grusåsen 2012-09-21

Södertälje Upphävande av del av detaljplan för Oxel-

grenshagen 1:1

2012-09-27

Södertälje Ändring av detaljplan för Kv Tratten inom

Tälje

2012-10-25

Södertälje Detaljplan för del av Vattumannen 2

(Borgmästarvillan)

2012-10-31

Södertälje Ändring av detaljplan för del av Tillverka-

ren 1

2012-12-11

Södertälje Ändring av detaljplan för del av Höken 1 2012-06-19

Tyresö Detaljplan för bostäder, kontor och handel

vid Tegvägen, Trollbäcken

2012-10-16

Tyresö Detaljplan för bostäder och verksamheter

längs Njupkärrsvägen

2012-11-13

Tyresö Detaljplan för bostäder vid Bollmora allé 2012-03-16

Tyresö Detaljplan för föreningslokal Brf Sjötungan,

del av Bollmora S:9

2012-03-01

Tyresö Detaljplanebestämmelser för delar av

Raksta

2012-10-16

Tyresö Detaljplan för flis- och masshanteringsplats,

delar av fastigheterna Hanviken 1:1 och

Kumla 3:1264

2012-01-26

Tyresö Detaljplan för Gränsvägen 10, område för

parhus, Bollmora 1:12.

2012-02-09

Tyresö Detaljplan för Hanviken 9:2 2012-04-25

Tyresö Detaljplan för fastigheterna Lastbilen 3 och

Lastbilen 4

2012-06-29

Tyresö Detaljplan för utvidgning av Lindalens

verksamhetsområde, fastigheterna Näsby

4:1469, Smeden 1, Smeden 2 samt del av

Hanviken 2:1 och del av Kumla 3:1264

2012-03-16

63

Tyresö Detaljplan för infartsparkering Videvägen,

fastigheten Strand 1:364

2012-01-02

Tyresö Detaljplan för Trinntorp 1:26 2012-02-25

Tyresö Detaljplan för äldreboende vid Basilika-

gränd, fastigheterna Krusmyntan 1 och 2

2012-11-23

Täby Detaljplan för del av fastigheten Ella gård

2:1, Ellavallen, Ella

gård

2012-10-19

Täby Detaljplan för område vid Ängby gård

(Fittja 4:27 mfl),

Täby kyrkby

2012-07-17

Täby Detaljplan för Viggbyholms trafikplats, del

av Viggbyholm

74:1 mfl

2012-07-17

Täby Detaljplan för fastigheterna Broby 4:13 och

del av

Broby 4:1, Broby

2012-11-01

Täby Detaljplan för fastigheten Mars 1, Tibble 2012-01-12

Täby Detaljplan för fastigheten Näsbypark 7:3 2012-01-11

Upplands-

Väsby

Detaljplan för del av Sanda 1:9 i Bollstanäs 2012-04-17

Upplands-

Väsby

Detaljplan för InfraCity Öst, Upplands

Väsby kommun och Radion 1 m.m., Rot-

sunda, Sollentuna kommun

2012-06-13

Upplands-

Väsby

Detaljplan för Odensgården i Odenslunda 2012-07-17

Upplands-

Väsby

Detaljplan för Kanonen (Optimusvägen 15)

i Vilunda

2012-10-06

Upplands-

Väsby

Detaljplan för Baldersvägen i Odenslunda 2012-10-23

Upplands-Bro Tillägg till detaljplan för Kockbacka (nr

0208) Bro

2012-03-02

Upplands-Bro Detaljplan för del av Viby 19:18 (Brunna

industriområde) Kungsängen

2012-12-21

Vallentuna Detaljplan för Fornminnesvägen (Trygg-

hetsboende) omfattande del av fastigheten

Vallentuna-Mörby 1:310

2012-04-13

Vallentuna Detaljplan för Kragstadungen omfattande

del av fastigheten Kragsta 2:7

2012-05-10

Vallentuna Detaljplan omfattande fastigheterna Ormsta

1:715, 1:845 och 1:846

2012-05-21

Vallentuna Detaljplan för Vallentuna centrum omfat-

tande fastigheterna Vallentuna-Rickeby 1:7,

1:472 och Vallentuna Prästgård 1:130 samt

delar av fastigheterna Vallentuna-Rickeby

1:58, 1:99, 1:436, 1:474, och Vallentuna

Prästgård 1:163,

2012-08-29

Vallentuna Detaljplan för Vallentuna våtmarkspark

omfattande delar av Vallentuna Prästgård

2012-09-13

64

1:1 och 1:163

Vaxholm Detaljplan för Skarpö etapp 1, del av Skarpö

1:20 m. fl.

2012-06-26

Vaxholm Detaljplan för Lotsen 3 m fl 2012-10-16

Värmdö Detaljplan för Ingaröstrand 7:1 m.fl., Ingarö 2012-07-03

Värmdö Detaljplan för Brunn 1:149 – Fladenbacken

(i2)

2012-09-18

Värmdö Detaljplan Stavsnäs 1:753 m. fl. 2012-03-23

Värmdö Detaljplan för del av Värmdövik 2:1 2012-06-27

Värmdö Detaljplan för Mariagatan 15-19, flerbo-

stadshus på Gustavsberg 2:5

2012-01-10

Värmdö Ändring av detaljplan avseende del av de-

taljplan för Mörtnäs 1:7 (dp 187) västra

Mörtnäs

2012-06-28

Österåker Detaljplan för Svinningehöjden i Svinninge 2012-01-24

Österåker Detaljplan för Karsvretavägen, Svinninge 2012-02-23

Österåker Detaljplan för del av Margretelund (Röd-

bosundsvägen - trälhavsvägen), etapp 3

2012-04-03

Österåker Detaljplan för Östra kanalstaden, etapp1 2012-02-03

Österåker Ändring av detaljplan för Brännbackens

upplagsområde

2012-11-08

Österåker Detaljplan för Östanå reningsverk 2012-10-09

Tabell 2. Tabellen visar alla detaljplaner som har undersökts

65

Bilaga C

Kommun Detaljplaner -

laga kraft 2012

…varav

innehåller

MKB

Botkyrka 6 2

Danderyd 8 0

Ekerö 3 0

Haninge 5 1

Huddinge 22 0

Järfälla 9 2

Lidingö 6 0

Nacka 10 1

Norrtälje 19 0

Nykvarn 5 0

Nynäshamn 0 0

Salem 1 0

Sigtuna 8 1

Sollentuna 14 0

Solna 3 0

Stockholm 77 2

Sundbyberg 4 0

Södertälje 14 0

Tyresö 13 0

Täby 6 0

Upplands

Väsby

5 0

Upplands-

Bro

2 0

Vallentuna 5 0

Vaxholm 2 0

Värmdö 6 0

Österåker 6 0

TOTALT 259 9 Tabell 3. Respektive kommun med antal laga kraft-vunna detaljplaner 2012. I högerspalten anges hur många

av planerna som innehållit en miljökonsekvensbeskrivning.

66

Bilaga D

Tabell 4. Exakta resultat för avsnitt 4.1och 4.2.

betydande miljöpåverkan?634076/fulltext01.pdf · 2013-06-28 · finally, we suggest a law...

Documents