Betydelsen av sjuksköterskors

bemötande för våldsutsatta kvinnor - en litteraturstudie

Författare: Elina Söderberg & Malin Warg

Handledare: Kristina Tryselius

Examinator: Catharina Lindberg

Termin: VT21

Ämne: Vårdvetenskap

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2VÅ61E

Självständigt arbete, 15 hp

Abstrakt

Bakgrund:

Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder

till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till

hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och

kan identifiera våldet.

Syfte:

Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.

Metod:

Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa

artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.

Resultat:

Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av

sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej

var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och

positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke

dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som

krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.

Slutsats:

Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta

kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra

våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat

utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Nyckelord Erfarenhet, Bemötande, Vårdrelation, Våldsutsatta kvinnor

Tack

Ett stort tack till Kristina Tryselius för god stöttning och handledning i uppsatsskrivandet.

Titel Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta

kvinnor: en litteraturstudie

Författare Malin Warg & Elina Söderberg

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet

Handledare Kristina Tryselius

Examinator Catharina Lindberg

Adress Linnéuniversitet, Institution för hälso- och vårdvetenskap

Innehållsförteckning

1

1 Inledning 3

2 Bakgrund 3 2.1 Definition av våld 3 2.2 Våld mot kvinnor 3 2.3 Våldets konsekvenser 4 2.4 Socioekonomiska faktorer påverkar 5 2.5 Åtgärder mot våld 5 2.6 Utbildning 6 2.7 Sjuksköterskors kompetens och ansvarsområde 6

3 Teoretisk referensram 7 3.1 Vårdrelation 8

4 Problemformulering 8

5 Syfte 9

6 Metod 9 6.1 Urval och datainsamling 9 6.2 Dataanalys 10 6.3 Forskningsetiska aspekter 10

7 Resultat 11 7.1 Negativa erfarenheter 11

7.1.1 Rädsla och oro 11 7.1.2 Det rumsliga 12 7.1.3 Akuta stress-reaktioner 12 7.1.4 Att inte bli sedd och förstådd 13

7.2 Positiva erfarenheter 13 7.2.1 Betydelsen av att ställa frågor 13 7.2.2 Ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor 14 7.2.3 Betydelsen av empati och trygghet 14

8 Diskussion 15 8.1 Resultatdiskussion 15 8.2 Metoddiskussion 17

8.2.1 Datainsamling 17 8.3 Kliniska och utbildningsmässiga implikationer 19

9 Slutsats 20

Referenser

Bilagor

Bilaga 1 Sökmatris

Bilaga 2 Sökmatris

Bilaga 3 Artikelmatris

Bilaga 4 Granskningsmall

Bilaga 5 Integrerad analys

3

1 Inledning

Att vakna upp en dag och fundera kring vad man har gjort för bra saker i livet och vad man

vill åstadkomma innan livet når sitt slutskede ledde till att författarna till den här studien valde

att läsa till sjuksköterskor. Vetskapen att ha hjälpt en annan människa är en fröjd för själen.

Att kunna gå hem efter jobbet med ett leende på läpparna, veta att du har gjort en annan

människa något gott och att de mår bättre på grund av din handling är en tillfredsställande

känsla. Att sjuksköterskors bemötande mot våldsutsatta kvinnor kan förändra deras

levnadsförhållanden till det positiva är något som ligger författarna varmt om hjärtat.

Författarna avser att litteraturstudien skall ge en bredare förståelse för läsaren om betydelsen

av sjuksköterskors bemötanden.

2 Bakgrund

2.1 Definition av våld

Definitionen av våld i hemmet är ett mönster av handlingar som kan vara lindriga till grova

brott vilket kan handla om allt från att bli nedvärderad till att bli våldtagen eller utsatt för

allvarliga hot. Det ter sig ofta i kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fysiskt

våld kan vara att bli fasthållen, dragen i håret, slagen, knuffad eller sparkad. Sexuellt våld

innefattar våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar samt sexuella handlingar som

den utsatte inte vågar säga nej till. Psykiskt våld innefattar direkta eller indirekta hot eller

nedvärderingar. Våld eller hot gentemot husdjur i hemmet kan klassas som psykisk utsatthet.

När en partner hindrar den andre från att träffa sina släktingar, vänner eller att delta i sociala

aktiviteter klassas det som frihetskränkningar och ingår under den sociala utsattheten. Det

finns även en kategori som handlar om materiell eller ekonomisk utsatthet vilket innebär att

partnern förstör personliga tillhörigheter med avsikt. Om partnern skriver under dokument

som kan leda till negativa konsekvenser för den utsatte klassas detta under denna kategori

(Socialstyrelsen, 2019; Amnesty, 2021).

2.2 Våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor förekommer inte enbart i vårt samhälle i Sverige utan det förekommer över

hela världen. Örmon och Högberg (2016) menar att 30% av alla världens kvinnor har någon

gång i livet varit utsatt för våld i hemmet. Våld mot kvinnor sker oftast bakom stängda dörrar

4

i hemmet och kan därför vara svårt att upptäcka. Kvinnor utsätts för våld både av sin partner

eller någon av dess släktingar. Många väljer att leva i det tysta och anmäler inte händelserna

då det är vanligt i många länder att anmälan ändå inte blir tagen på allvar (Ellsberg et al.,

2014). Vidare menar Ellsberg et al., (2014) att kvinnor som blivit utsatta för våld var dubbelt

så benägna att drabbas av psykiska problem jämfört med kvinnor som ej blivit utsatta.

Flertalet offer utvecklade symtomatologin för Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) och det

föreligger stor risk att utveckla tillståndet om man som kvinna blir utsatt för sexuella

övergrepp eller annat typ av våld i en nära relation (Ellsberg et al., 2014).

2.3 Våldets konsekvenser

Örmon och Högberg (2016) menar att risken för självmord till följd av år av misshandel är

vanligare bland kvinnor än män. Hälsoproblem kopplat till år av misshandel är även ett

problem bland våldsutsatta kvinnor där man bland annat ser en hög utbredning inom

psykiatrin. I Sverige har 53 % av alla våldsutsatta kvinnor inom psykiatrin utsatts för

misshandel som barn och 63 % som vuxen. Av de kvinnor som upplevt misshandel som barn

så har 74 % upplevt misshandel som vuxen (Örmon & Hörberg, 2016). Vanligt bland dessa

kvinnor är att de känner sig övergivna av sjukvården och att ingen bryr sig om deras lidande.

Förutom fysiska skador och sjukdomar så upplever kvinnorna även känslor av att bli

degraderade och förlust av sin identitet. Våldsutsatta kvinnor uttrycker ofta att

sjukvårdspersonalen har en okänslig attityd gentemot dem vilket leder till att de känner sig

maktlösa, övergivna och ensamma. Örmon och Hörberg (2016) hävdar att vårdgivare ofta

saknar förmågan att se varningstecken för våldsutsatthet hos kvinnor vilket är ett problem. Ett

sätt att förklara varför så många kvinnors våldsutsatthet ej kommer vården till kännedom är

att våldet delvis normaliseras. Kvinnor i våldsutsatta relationer isolerar sig ofta och hindras

därav att bli stöttade av familj och vänner. Istället anpassar de sig till situationen och gör som

mannen säger. Detta leder ofta till att kvinnan internaliserar mannens tolkning av henne som

då påverkar hennes syn av sig själv. Detta leder i sin tur till att hon ser sig själv som värdelös,

ful, dum och skuldbelägger sig själv och ser ofta inte det inträffade som misshandel. Hon

medger att hennes man slår henne men inte att hon är en våldsutsatt kvinna. Misshandeln har

på så vis normaliserats (Örmon & Hörberg, 2016). Ellsberg et al. (2014) menar att våld mot

kvinnor leder till flera negativa effekter. Kvinnors mentala hälsa, fysiska mående och deras

ekonomi påverkas negativt. Många av offren traumatiseras av upplevelsen och traumat ligger

oftast kvar mentalt en lång tid efteråt. Detta leder till en ökad risk för att utveckla en allvarlig

depression (Ellsberg et al., 2014).

5

2.4 Socioekonomiska faktorer påverkar

Slabbert (2017) menar att det finns en koppling mellan våldsutsatta kvinnor i hemmet och

låginkomsttagare. Många kvinnor tar sig aldrig ur ett våldsamt förhållande på grund av

ekonomisk otrygghet eftersom mannen ofta har en högre inkomst och står skriven på

hyresavtalet för bostaden. Detta leder till ett beroende av partnern de lever med som är

mycket svår att ta sig ur då ett uppbrott medför risk att bli hemlös, att förlora sitt arbete och

därmed förlorad inkomst. Detta förvärras även av det faktum att dessa kvinnor vanligtvis har

en låg utbildningsnivå vilket minskar möjligheten till en fast arbetsinkomst. Således ses

fattigdom som en drivande faktor till våld i hemmet. Somliga kvinnor behåller potentiellt

farliga män i sina liv enbart för att deras ekonomiska grundläggande behov ska tillfredsställas.

Därmed är det tydligt att fattigdom är en bidragande orsak till att kvinnor väljer att stanna i

våldsamma relationer. Vidare menar Slabbert (2017) att en del män känner sig hotade av att

kvinnor arbetar då det kan betyda att de inte är behövda. De vill helt enkelt att kvinnan ska

vara beroende av dem. Kvinnomisshandlare kan till och med trakassera kvinnan på hennes

arbetsplats. Misshandlade kvinnor som har barn är även extra utsatta då de har ett

försörjningsstöd till barnen och blir därav än mer beroende av mannens inkomst. Många

misshandlade kvinnor som lämnar sina män tenderar att söka sig till ett nytt destruktivt,

våldsamt förhållande flera gånger om innan de till slutar lämnar permanent. Somliga kvinnor

som lever i fattigdom alternerar mellan låginkomstyrken och att leva på bidrag i enlighet med

det destruktiva förhållandet. En annan faktor som spelar roll är drogmissbruk där män som

avslutat ett alkoholmissbruk och får återfall även tenderar att utöva våld mot kvinnor i

hemmet. Man ser även en ökning av våld mot kvinnor hos män som är låginkomsttagare än

hos män som är höginkomsttagare. Således är män med låg inkomst och alkoholberoende mer

benägna att utöva våld mot kvinnor i hemmet än män som har en medel- eller hög inkomst

utan ett alkoholberoende. Vidare driver stressen av arbetslöshet på ökat våld i hemmet

(Slabbert, 2017).

2.5 Åtgärder mot våld

En nationell strategi som regeringen i Sverige beslutat om finns för att förebygga och

bekämpa mäns våld mot kvinnor. Denna strategi är en del inom regeringens

jämställdhetspolitik och är involverad i jämställdhetsmålet vars syfte är att mäns våld mot

kvinnor ska upphöra. En del inom den nationella strategin är att förstärka skyddet för de

våldsutsatta och få männen mer delaktiga i arbetet att stoppa våldet mot kvinnor. Regeringens

ansvar är att lägga fram kunskap och resurser för att ge rätt förutsättningar för att strategins

6

olika delar skall falla på plats och utvecklas (Socialstyrelsen, 2019). Att respektera, skydda,

och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter är något som varje enskild stat ansvarar över.

Det åligger även staten att utreda och förebygga alla typer av brott som involverar våld samt

att erbjuda stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor (Amnesty, 2021).

2.6 Utbildning

Enligt Berglund och Witkowski (2019) krävs kunskap om våldets orsaker, utsträckning och

konsekvenser för att kunna arbeta förebyggande vad det gäller kvinnor som blivit våldsutsatta

i en nära relation. Det krävs kunskap i bemötandet av våldsutsatta kvinnor för att kunna bygga

upp en relation som i sin tur är grunden för vårdandet (Arman, 2015). Enligt Inspektionen för

vård och omsorg (2014) finns ett behov av en bredare kompetens och rutin kring vårdandet av

de våldsutsatta kvinnorna. För att kunna ge ett bra bemötande och omhändertagande av de

våldsutsatta kvinnorna krävs det enligt Berglund och Witkowski (2019) att vården har

kunskap och utbildning inom kvinnors våldsutsatthet. Sedan 2017 är det ett krav från Sveriges

riksdag att ha kunskap gällande mäns våld mot kvinnor för att kunna få ta examen som

sjuksköterskestudent (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2020). Att ha kunskap gällande mäns

våld mot kvinnor ligger till grund för hur våldsutsatta kvinnorna ska bemötas och genom ett

gott bemötande kan önskvärda effekter åstadkommas för de våldsutsatta (Snellman, 2015).

2.7 Sjuksköterskors kompetens och ansvarsområde

Sjuksköterskor har tillsammans med samhället ett ansvar att arbeta med insatser som

tillgodoser sårbara befolkningsgrupper och allmänhetens hälsa och sociala behov (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor

(Swenurse, 2017) står det att sjuksköterskor ska jobba utifrån patientens behov och ta del av

resurser för att kunna ge en god och säker vård. För att de våldsutsatta kvinnorna ska känna

trygghet krävs det att man utvecklar en vårdrelation genom ett gott bemötande. Ett gott

bemötande innefattar förståelsen för deras livsvärld, att ha empati samt visa respekt och

förståelse hur individen upplever en situation (Dahlberg & Segesten, 2010). Nyström (2014)

menar att våldsutsatta kvinnor ofta känner rädsla och skam och därav är det sjuksköterskors

ansvar att skapa trygghet. En sjuksköterskas kompetens innefattar ett helhetsperspektiv av

patientens situation som exempelvis innefattar komplexa behov såsom psykosociala faktorer

(Swenurse, 2017). Helhetsperspektivet blir en grund för den vårdrelation man utvecklar i

mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor då man i en vårdrelation ser till hela

berättelsen och ej ser de våldsutsatta kvinnorna som ett objekt (Nyström, 2014). En

7

sjuksköterskas kompetens innefattar att kunna utveckla en bra vårdrelation och att ha en god

förmåga att kunna bemöta individen utefter dennes behov (Swenurse, 2017). Sjuksköterskor

ansvarar över att skaffa sig kompletterande kompetens inom ett område såsom kvinnors

våldsutsatthet ifall dess kompetens är otillräcklig (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

3 Teoretisk referensram

Litteraturstudien relaterar till ett livsvärlds teoretiskt perspektiv som ligger till grund för

förståelsen av varje individs hälsa. Teorin berör den individuella upplevelsen av att känna en

inre balans samt jämvikt i relation till andra medmänniskor och livet i stort (Ekebergh, 2015).

Enligt Arman (2015) innebär vårdrelation allt vårdande som sker i en relation vid mötet

mellan patient och vårdare. Vårdrelationen är ett samspel som grundar sig i all

kommunikation och innefattar samtal, handling och hållning. När vårdpersonal arbetar utifrån

ett livsvärlds teoretiskt perspektiv så fokuserar denne på patientens berättelse och inte på

själva beteendet (Nyström, 2014). Att kunna tyda en individs livsvärld ger en bredare

förståelse i hur individen upplever en situation (Dahlberg & Segesten, 2010). För att

sjuksköterskor ska kunna hjälpa och vårda den våldsutsatta kvinnan underlättar det att utgå

från individens livsvärldsperspektiv och arbeta utefter den för att skapa en bra relation till

individen (Dahlberg & Segesten, 2010). Arman (2015) beskriver att människor som utsätts för

trauman, sorg och olyckor mår dåligt men kan även uppleva en känsla av skam över

tillståndet. De skäms över sitt sårbara, eländiga tillstånd och känner sig värdelösa. Därav

tvekar de till att initiera kontakt och vill inte visa sin rädsla och förvirring. I mötet med dessa

människor behövs en öppen attityd från vårdare som kan ta emot den drabbades verkliga värld

och känslor för att kunna skapa förtroende och trygghet. Detta kräver att vårdaren visar att

denne tål att se och höra det som återges. För ett underlättande och vårdande möte behövs

kvaliteter hos vårdaren såsom empati, fördomsfrihet, intresse, respekt och en humanistisk

livssyn. Vidare betonar Arman (2015) att vårdande får sin särskilda karaktär genom att skapa

en vårdande gemenskap där vårdgemenskap kräver tid, rum och en total beständig närvaro.

Att stanna upp och vara närvarande i nuet är en vårdandets konst och lägger grunden i mötet

mellan patient och vårdare. Öppenhet genom samtal, dialog och frågor bjuder in till

gemenskap där båda parter möts och är beredda på att förstå något nytt. Arman (2015) menar

att det är vanligt att vårdaren fastnar i förhållningssättet av att vara experten och patienten

mottagaren. Detta leder till att informationen blir det väsentliga och dialogen med patienten

mindre viktigt. Således blir det första steget för vårdande relation- och vårdande med

8

gemenskap att ödmjukt initiera med att fråga patienten först och inte utgå ifrån att man vet

och gå från information till dialog (Arman, 2015).

3.1 Vårdrelation

Samspelet mellan individen och vårdgivaren kallas för vårdrelation (Arman, 2015). Som

sjuksköterskor kan önskvärda effekter åstadkommas av att skapa en god vårdrelation. Alla

vårdrelationer behöver dock inte vara vårdande för är vårdrelationen inte i samspel kan det

leda till mer lidande för patienten som resulterar i försämrad tillit (Snellman, 2015). En god

vårdrelation är något som sjuksköterskor bygger upp i mötet med individen genom att visa

intresse och att förstå dennes livsvärld samt respekterar individen för den denne är (Snellman,

2015). Det är viktigt för sjuksköterskor att lyssna på individens berättelse då många

våldsutsatta kvinnor känner både sorg och skam. Sjuksköterskor bör visa empati, öppenhet,

intresse, respekt samt ha en humanistisk människosyn där alla är lika mycket värda för att den

våldsutsatta kvinnan ska våga berätta sin historia och för att sjuksköterskor ska kunna ta del

av individens livsvärld (Arman, 2015).

4 Problemformulering

Då många kvinnor runt om i världen är utsatta för våld i hemmet resulterar det i att sjukvården

kommer att stöta på dessa kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskor lär sig att identifiera dessa

kvinnor då de kan ha svårt att be om hjälp. Det är vanligt förekommande att våldsutsatta

kvinnor känner skam och rädsla och därav har sjuksköterskans bemötande en avgörande roll

för att skapa trygghet. Grunden för att skapa trygghet är att bygga upp en god vårdrelation.

Det är av stor betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur hon/han ska skapa trygghet och

bygga upp en bra vårdrelation för att patienten ska våga öppna upp sig och våga berätta om

det inträffade. Många sjuksköterskor är obekväma i att ställa frågor kring våldsutsatthet vilket

är ett dilemma då det leder till att problemet ej kommer uppmärksammas. Det är ett ansvar i

sjuksköterskans bemötande att ställa frågor om våldsutsatthet men ansvaret blir än större om

frågorna ej ställs. För att våldsutsatta kvinnor ska få god erfarenhet av sjuksköterskors

bemötande gäller det att sjuksköterskor vet vad de våldsutsatta kvinnorna uppfattar som ett

gott bemötande. Sjuksköterskor behöver även ha kännedom av vad de behöver utveckla för att

de våldsutsatta kvinnorna ska få en god erfarenhet av deras bemötande.

9

5 Syfte

Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.

6 Metod

För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie genom systematisk översikt av

kvalitativa studier utifrån Kristenssons (2014) metodbeskrivning. En systematisk översikt

innebär att studiernas resultat slås samman och analyseras. En litteraturstudie har använts då

den enligt Kristensson (2014) ger en bredare information från en större population än vid

intervjustudier.

6.1 Urval och datainsamling

De inklusionskriterier som ligger till grund för studiens syfte är att patienten ska vara kvinnor

över 18 år och de ska varit utsatta för våld i en nära relation i hemmet. Studien belyser

patientperspektivet samt är baserad på kvalitativa studier. Vi har valt att exkludera artiklar

som är över 16 år gamla och studier av våldsutsatta barn och män. Avgränsning av

sökningarna i databaserna begränsades till peer-reviewed och publiceringsår 2005–2021, det

resulterade i 154 antal träffar sammanlagt i Pubmed varav 43 abstrakt lästes, 12 i fulltext, 5

granskades och 4 valdes ut. I Cinahl resulterade det i 226 träffar sammanlagt varav 76

abstrakt lästa, 22 i fulltext och 5 granskades och 5 valdes ut. Det var många titlar som ej var

relevanta för syftet och valdes därför bort. (Se bilaga 2 för sökschema i Pubmed och bilaga 1

för sökschema i Cinahl). Samtliga artiklar svarar på syftet. Sökningen till litteraturstudien

genomfördes i databaserna Cumulative Index for Nursing and Allied Health Literature

(Cinahl) och Pubmed som innefattar vetenskapliga artiklar inom hälso-sjukvård och

omvårdnad. För att identifiera relevant litteratur användes specifika sökord i relation till

syftet. Initialt gjordes en preliminär sökning för att identifiera relevanta sökord samt mängd

av material som skulle undersökas. Genom de relevanta sökorden kunde vi få en inblick i

vilka ämnesord och fritextord vi skulle använda oss av i huvudsökningen. I huvudsökningen i

Cinahl inkluderades ämnesord intimate partner violence, domestic violence, battered women,

nursing, nurse-patient relations, och professional-patient relationship med fritextorden;

women* experience*, attitude*, patient*, attitude*, nurse attitude* nurse experience* och

nurse interaction*. Genom att använda trunkering vidgades sökningarna och resulterade i att

ändelser till de samtliga sökorden inkluderades. Booleska operatorer som OR och AND

10

användes för att kombinera de olika sökningarna och för att få fram artiklar som var relevanta

för syftet. Sökningen i Pubmed såg lite annorlunda ut då Cinahl och Pubmed inte hade samma

typ av sökord. I Pubmed användes istället fritextord som violence against women, help

seeking, women's perceptions and experience, health service och barriers to help-seeking. Vi

använde oss av samma ämnesord som i Cinahl samt OR och AND vid

kombinationssökningarna. (Se bilaga 1 och 2). För att kunna bedöma studiernas kvalité och

trovärdighet har Carlsson och Eiman (2003) kvalitativa granskningsmall använts i

litteraturstudien. (Se bilaga 4). Kvaliteten har vidare bedömts utifrån hur frågorna besvarats

(Kristensson, 2014). Nio stycken kvalitativa artiklar har inkluderats i studien där alla förutom

en bedömdes ha en hög kvalité och den som inte hade hög kvalité låg precis under

procentskriteriet för “hög”. Alla artiklar är peer-reviewed vilket innebär att de är granskade av

flera ämnesexperter innan de publicerats. Flertalet artiklar innehåller citat där kvinnorna

beskriver upplevelser av våldsutsattheten och bemötandet i sjukvården.

6.2 Dataanalys

För att kunna sammanställa resultatet på ett överskådligt sätt har vi valt att använda oss av

Kristenssons integrerade analys (Kristensson, 2014). I det första steget lästes studierna

igenom för att identifiera övergripande likheter och skillnader i resultaten. I det andra steget

identifierades olika kategorier som sammanfattade resultaten i de olika artiklarna och som står

i relation till varandra. I det tredje steget har resultatet sammanställts under de olika

kategorierna vilka även ligger till grund för underrubrikerna i resultatredovisningen.

Meningsbärande enheter har tagits ut och kategoriserats under kategorierna negativa

erfarenheter respektive positiva erfarenheter. Alla meningsbärande enheter har kodats där

likheter och skillnader har identifierats för att sedan sammanfattas i följande underrubriker:

rädsla och oro, det rumsliga, akuta stress-reaktioner, att inte bli sedd och förstådd,

betydelsen av att ställa frågor, ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor, betydelsen

av empati och trygghet. Varje underrubrik har sedan delats in under kategorierna negativa

erfarenheter respektive positiva erfarenheter. (Se bilaga 5).

6.3 Forskningsetiska aspekter

Kristensson (2014) menar att all forskning ska karaktäriseras av ett etiskt förhållningssätt där

forskningsetik innebär att ta ansvar över deltagarna i forskningen. Detta innebär att behandla

forskningsdeltagare med respekt, att se till deras välbefinnande och att behandla

informationen på ett respektfullt och adekvat vis (Kristensson, 2014). 1964 antogs

11

Helsingforsdeklarationen av World Medical Association (WMA) som är en essentiell

forskningsetisk riktlinje som vänder sig till läkare och andra medverkande i medicinsk

forskning. Deklarationen innefattar principer varav en av de mest grundläggande innebär att

individen alltid ska gå före vetenskapens och samhällets intressen. En annan princip är att

samtycke måste ges av deltagarna för forskning. I vissa situationer är detta dock ej möjligt

eller opassande. I deklarationen framgår det att i dessa fall får forskningen endast bedrivas om

en etisk kommitté har godkänt forskningsprojektet. Deklarationen fastställer även att

deltagarnas privatliv samt psykiska och fysiska integritet ska respektera samt att all

patientinformation ska behandlas konfidentiellt (Helsingforsdeklaration, 2013). I

litteraturstudien användes vetenskapliga artiklar där forskarna gjort etiska överväganden eller

fått godkänt av en etisk kommitté. Samtliga artiklar är granskade av experter vilket framgår då

alla är peer-reviewed. Resultatet från 9 artiklar har redovisats utan författarnas personliga

värderingar och tolkningar. Genom hela arbetets gång har författarna gjort etiska reflektioner.

En viss förförståelse har funnits hos författarna som har lyfts och diskuterats för att säkerställa

att resultatet ej ska påverkas. För att säkerställa att ingen data förvrängts har författarna

granskat alla artiklar var för sig och sedan tillsammans.

7 Resultat

Syftet med litteraturstudien var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenhet av

sjuksköterskors bemötande. Resultatet baseras på nio artiklar och presenteras i två

huvudkategorier: Negativa erfarenheter och Positiva erfarenheter med tillhörande

underkategorier.

7.1 Negativa erfarenheter

7.1.1 Rädsla och oro

Det finns ett flertal olika faktorer som hindrar våldsutsatta kvinnor att berätta om

våldsutsattheten (Rishal et al., 2020). Några av dem är rädsla att bli förolämpade av

sjuksköterskor. Kvinnorna är rädda att bli skrattade åt och att sjuksköterskorna ska tycka att

de är värdelösa och döma ut dem för att inte vara en bra fru. Offren är rädda att de ska bli

dömda av sjuksköterskor på grund av deras tidigare erfarenhet av att inte bli trodda av

sjuksköterskor (Rishal et al., 2020). Leppäkoski et al. (2009) menar att kvinnors erfarenhet av

brist på en positiv relation med sjuksköterskan är en barriär för att berätta. Detta inkluderar

brist på tillit, brist på kontinuitet i relationen och begränsad tid med sjuksköterskan. Vidare

12

finns det en oro över att sjuksköterskan inte skulle vara empatisk nog då deras erfarenhet är

att sjuksköterskor ofta lämnar rummet mitt i samtalet vilket hindrar kvinnan från att berätta

(Leppäkoski et al., 2009). Andra hindrande faktorer är tidigare erfarenhet av en sjuksköterskas

negativa attityd mot kvinnan, oempatisk framförhållning och ointresse under mötet (Rishal et

al., 2020).

7.1.2 Det rumsliga

Shaheen et al. (2020) menar att brist på privat utrymme hindrar kvinnor från att berätta. De

upplever ett stort behov av att samtalet ska skötas privat och konfidentiellt där det ej finns

möjlighet för andra att överhöra samtalet (Shaheen et al., 2020). Kvinnorna återger att när de

känner sig trygga med sjuksköterskan och miljön de befinner sig i samt att det som berättas

bevaras konfidentiellt så öppnar det upp för att delge berättelsen (Olive, 2017). Våldsutsatta

kvinnor upplever att de är mer mottagliga för att berätta om de får god tid på sig att berätta i

en miljö där de ej blir störda eller avbrutna (Mørk et al., 2014). Enligt Rishal et al. (2020)

förväntar sig kvinnorna att sjuksköterskan ska skapa en trygg atmosfär i ett avskilt utrymme.

De förväntar sig även att sjuksköterskan ska be partnern lämna rummet så att hon kan känna

frihet i samtalet (Rishal et al., 2020). Våldsutsatta kvinnor vittnar om att samtalen ofta äger

rum på öppna ytor vilket får dem att känna sig väldigt otrygga och därav inte berättar det de

annars hade gjort (Shaheen et al., 2020). Vidare uttrycker kvinnorna den stress och obehag de

upplevde genom att vara tvungen att sitta i ett väntrum med andra människor (Shaheen et al.,

2020). De känner sig sårbara, uttittade, dömda av de runt sig, känner skam och oro (Olive,

2017). De upplever att det inte var bra för dom att sitta med andra och vänta och att de bara

ville därifrån. Kvinnorna uttrycker att de hade velat att sjuksköterskan skulle tagit bättre hand

om dom genom att ta in dom i ett privat rum direkt (Olive, 2017).

7.1.3 Akuta stress-reaktioner

Enligt en studie gjord av Olive (2017) så upplever våldsutsatta kvinnor ofta stark stress efter

att de varit utsatta för misshandel. Kvinnorna uttrycker en känsla av att ”inte vara där”, att

vara i chock, att de inte är kognitivt närvarande, att de är på helspänn, att de inte kan tänka

klart, en känsla av ”dimmighet” och som att de befinner sig i en virvel.

Olive (2017) menar att våldsutsatta kvinnors erfarenhet är att sjuksköterskor ej är närvarande i

mötet, att de är stressade och att de ej ger dem den tid de behöver. Vidare upplever de även en

brist på ögonkontakt och att sjuksköterskor ställer triage-frågor som är monotona och

opersonliga där sjuksköterskan fokuserar på sitt anteckningsunderlag snarare än att låta

kvinnan berätta sin berättelse (Chang et al., 2005). Några av kvinnorna uttrycker att

13

sjuksköterskan verkade mest vilja ställa sina frågor, klicka i rutorna och gå vidare till nästa

patient utan att titta dom i ögonen eller ta sig tid att sitta ner i lugn och ro (Chang et al., 2005).

Kvinnorna uttrycker att de inte kan ta in frågorna som ställs under sådana omständigheter. De

uppger att de behöver en närvarande sjuksköterska som tittar dom i ögonen, visar empati,

medlidande och ger dom gott om tid att själva berätta (Olive, 2017). Enligt Olive (2017)

uttrycker kvinnorna en brist på kunskap hos sjuksköterskorna och uppger att de anser att det

borde finnas personal som är specialiserade på kvinnomisshandel. Vidare uttrycker kvinnorna

att de inte förstått vad de varit med om och kunde inte få klarhet i något. Vid mötet med

sjuksköterskan fick de inte någon information om det inträffade och vad som ska hända

härnäst vilket gjorde att de fortsatte känna starka obehagskänslor (Olive, 2017).

7.1.4 Att inte bli sedd och förstådd

Kvinnorna i studien gjord av Olive (2017) beskriver behovet av att sjuksköterskan lyssnar och

ställer frågor om hur dom mår. Detta var något de saknade och de uttrycker att sjuksköterskan

fick dom att känna sig som ett objekt och att dom inte fick något stöd. De kände att de blev

omhändertagna när det gällde deras fysiska skador men att de inte fick något mentalt stöd och

att frågor ej ställdes kring upplevelsen och hur de känner. De uttrycker att de känner sig

utelämnade, sårbara och att sjuksköterskan inte såg till deras person. De uttrycker känslor av

besvikelse och att ingen fanns där för dem. De hade önskat att sjuksköterskan hade pratat med

dom mer, lugnat dom, förklarat vad som hänt, visat förståelse och gett mer stöd i lugn och ro

(Olive, 2017). Vidare menar Shaheen et al. (2020) att våldsutsatta kvinnor ofta upplever att

sjuksköterskor är mer fokuserade på att försöka lösa problemet än att förstå orsaken vilket

mottages väldigt negativt hos offret. Kvinnor upplever att sjukvårdspersonal är ignoranta över

deras psykiskt dåliga mående. Kvinnornas uppfattning var att de ej blev trodda, brist på

intresse och stereotypt hanterande av det inträffade. Detta är något som ger dem än mer skam

och skuld (Shaheen et al., 2020).

7.2 Positiva erfarenheter

7.2.1 Betydelsen av att ställa frågor

Enligt Olive (2017) upplever våldsutsatta kvinnor att det underlättar när sjuksköterskor ställer

frågor kring våldsutsattheten då det hjälper dom att våga öppna upp sig och berätta om det

inträffade. Kvinnorna känner att ansvaret ligger hos sjuksköterskan (Olive, 2017). Mørk et al.

(2014) beskriver att kvinnorna vill att personalen ställer frågor men att de ska vara

formulerade ödmjukt, känslofyllt och inte på ett dömande vis. De vill få frågor då de vill bli

14

hjälpta och de känner att de inte är förmögna att ta initiativet själva. Enligt Mørk et al. (2014)

upplever kvinnorna det positivt när personalen ställer individuellt formulerade frågor snarare

än standardiserade frågor eftersom det känns mer personligt. Olive (2017) beskriver att

kvinnorna anser det trevligt när personalen frågar dom hur dom mår då de oftast inte har

någon som frågar dom det. Kvinnorna vill att frågor ska ställas då det ger dem en möjlighet

att ta sig ur situationen och att ju förr det sker desto bättre (Mørk et al., 2014).

7.2.2 Ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor

Olive (2017) menar att våldsutsatta kvinnor upplever att en positiv tillitsfull relation till

sjuksköterskan möjliggör att de berättar om våldsutsattheten. Enligt Rishal et al. (2020) är

våldsutsatta kvinnors förväntningar på sjuksköterskor att dom ansvarar för dem och att det är

sjuksköterskans ansvar att ställa frågor, inte kvinnans ansvar. De förväntar sig att

sjuksköterskan är närvarande i samtalet, uppmärksam, tålmodig och respektfull. Vidare är

förväntningarna att de ska få den tid som krävs och inte svara på uppradade stereotypiska

frågor utan istället få berätta detaljerat med egna ord (Rishal et al., 2020). Kvinnorna

förväntar sig att de ska få vara anonyma genom hela processen och att de inte ska pressas till

att berätta något de ej vill eller är redo för samt att de ej ska pressas till att lämna

misshandlaren. De uppskattar att få telefonnummer och informationsblad personligt

överlämnade av sjuksköterskan. Kvinnorna förväntar sig att inte bli dömda och att få

bekräftelse angående hur svårt det är för dem och uppskattar att lämna konversationen öppen

där de kan ringa när de är redo att gå vidare i processen (Rishal et al., 2020). Andra faktorer

som underlättar är förtroendet för sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna hantera det

som återges. De förväntar sig att sjuksköterskor besitter den kompetens som krävs för att

kunna förstå och hantera situationen. Sannolikheten att kvinnorna berättar ökar när de blir

bemötta med empati, när sjuksköterskorna är närvarande och ger dem den tid de behöver.

Kvinnorna vill själva kan välja vad- och hur mycket de vill berätta. Därav underlättar det att

sjuksköterskan visar förståelse för detta och ger kvinnan den tid hon behöver (Rishal et al.,

2020). Slutligen så förväntar sig kvinnorna att sjuksköterskor är empatiska och validerar deras

erfarenhet och känslor (Mørk et al., 2014).

7.2.3 Betydelsen av empati och trygghet

Kvinnor som blivit utsatta av våld i en nära relation är rädda, har skuldkänslor, känner sig

förolämpade, känner skam och förtvivlan samt att de känner sig förvirrade och värdelösa

(Örmon et al., 2013; Leppäkoski et al., 2009). Alla dessa negativa känslor leder till att de har

svårt att lita på människor och kvinnorna blir mycket skeptiska till att dela med sig av sina

15

berättelser (Chang et al., 2005) För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa utsatta kvinnor

uppskattar kvinnorna att de blir tagna på allvar, att sjuksköterskor visar respekt, empati,

medkänsla, vara genuina och snälla i bemötandet (Nemoto et al., 2008). Kvinnor vill att

sjuksköterskor närmar sig på ett känsligt sätt, tar tiden att lyssna på deras erfarenheter, inte

drar förhastade slutsatser och kommer med goda råd (Chang et al., 2005; Nemoto et al.,

2008). Kvinnorna ville även känna en säkerhet i miljön kring sjuksköterskan och kvinnorna

uppmanade om att det är viktigt att dem inte känner sig ensamma samt ett behov att ha en

kontinuerlig uppföljning (Nemoto et al., 2008). Kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära

relation belyste vikten av att få information om vart man kan vända sig för att få stöd och

hjälp. Kvinnorna tycker det är viktigt att få prata om sin upplevelse oavsett om de väljer att

stanna kvar hos sin partner eller inte (Bacchus et al., 2016). Genom att bemöta våldsutsatta

kvinnor på det sätt som beskrivs ovan känner kvinnorna att de blir tagna på allvar, dom

känner sig bekräftade och det kan leda till att de får insikt i vad de faktiskt utsätts för och att

det inte är acceptabelt (Nemoto et al., 2008). Ett bra bemötande i från sjuksköterskan leder till

att kvinnorna känner sig betydelsefulla, dem känner sig inte ensamma och en känsla av lättnad

uppstår (Nemoto et al., 2008). Dessa positiva effekter som uppstår av ett bra bemötande ifrån

sjuksköterskan kan leda till att kvinnorna står upp för sig själva och inser sitt värde (Örmon et

al., 2013).

8 Diskussion

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka fysiskt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av

sjuksköterskors bemötande. Det initiala nyckelfyndet i litteraturstudien var att kvinnors

erfarenheter av sjuksköterskors bemötande var både negativa och positiva. Det fanns

erfarenheter som innefattar rädsla, kränkningar, skam, ensamhet och värdelöshetskänsla men

också samtidigt erfarenheter som innefattar gott bemötande, omtänksamhet, empati och

fördomsfrihet. För att den våldsutsatta kvinnan inte ska få en negativ erfarenhet av

sjuksköterskors bemötande gäller det att sjuksköterskan vet hur man ska bemöta den

våldsutsatta och vad som får henne att känna sig trygg nog att dela med sig av sin upplevelse.

Den vårdande relationen har en stor betydelse i mötet med den våldsutsatta kvinnan då

sjuksköterskor kan åstadkomma önskvärda effekter såsom tillit, empati och förståelse

(Arman, 2015). Leppäkoski et al. (2009) menar att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur

man ska bemöta våldsutsatta kvinnor på ett lämpligt sätt. När kvinnorna inte delar med sig av

16

sin erfarenhet och blir kvar i det tysta minskar sjuksköterskors chans att identifiera dessa

kvinnor varpå möjligheten att kunna ge kvinnorna stöd och information uteblir (Bacchus et

al., 2016).

Resultatet i studien visar att våldsutsatta kvinnor förväntar sig att sjuksköterskor ska ställa

frågan. De anser att det är sjuksköterskans ansvar att ställa frågor, inte kvinnornas. Kvinnorna

förväntar sig att sjuksköterskan ska skapa en trygg atmosfär i ett avskilt utrymme och visa

uppmärksamhet, respekt, intresse och ha en öppen attityd (Rishal et al., 2020). De flesta

kvinnor vill att sjuksköterskor ska ställa frågan och avdramatisera ämnet för att kunna börja

skapa en tillit och öppenhet i samtalet (Bacchus et al., 2016). Tilliten kommer leda till en

vårdande relation om sjuksköterskan ger ett lugnt, empatiskt och respektfullt bemötande mot

den utsatta (Arman, 2015). Vidare betonar Arman (2015) att sjuksköterskor behöver visa att

de tål att se och höra det som den våldsutsatta kvinnan berättar för att hon ska kunna känna

förtroende och trygghet. De våldsutsatta kvinnorna menar på att det är viktigt att få prata om

sina upplevelser och att det är ibland lättare att prata med någon utomstående om sin

erfarenhet än att prata med någon i familjen (Chang et al., 2005; Bacchus et al., 2016).

En annan negativ erfarenhet som visade sig i resultaten av denna studie var att sjuksköterskor

såg våldsutsattheten som ett sekundärt problem till den psykiska sjukdomen som vissa

kvinnor drabbats av under den våldsutsatta relationen (Örmon et al., 2013). Kvinnorna kände

att de blev förminskade, förnedrade och misstrodda av sjuksköterskor och det även fanns de

sjuksköterskor som sa att det var kvinnornas egna fel att de blev slagna och att dom fick

skylla sig själva (Örmon et al., 2013). Kvinnorna upplevde att sjuksköterskan fokuserar mer

på själva diagnosen än utsattheten då sjuksköterskorna ansåg att utsattheten var ett sekundärt

problem till diagnosen (Örmon et al., 2013). Kvinnorna upplevde att bemötandet av

sjuksköterskorna varierade beroende på om det fick en ansvarig sjuksköterska som såg

utsattheten som ett sekundärt problem eller om sjuksköterskan faktiskt såg våldets

konsekvenser och dess inverkan på kvinnornas vardag (Örmon et al., 2013). Vissa av

kvinnorna fick lära sig att bete sig på ett specifikt sätt för att ens få chansen att bli tagen på

allvar och få hjälp (Örmon et al., 2013)

Enligt Nemoto et al. (2008) är det av stor vikt att etablera en relation till den våldsutsatta

kvinnan där hon känner tillit, att de blir lyssnade på och att fördomsfrihet finns. Genom att

skapa denna relation kan kvinnan komma till insikt av hennes eget värde och få en möjlighet

17

att kunna fokusera på sig själv och sitt eget mående (Nemoto et al., 2008). Örmon et al.

(2013) menar att om utsattheten ses som en sekundär konsekvens kommer resultera i att

kvinnan ej kommer må bättre i sin psykiska sjukdom. Istället kan tillstånd såsom

posttraumatiskt stressyndrom utvecklas då det oftast är just utsattheten som orsakar psykisk

ohälsa (Örmon et al., 2013). Vidare menar Nemoto et al. (2008) att genom att

sjuksköterskorna lyssnar, visar förståelse, bryr sig, är närvarande och har rätt bemötande ledde

det till att kvinnorna fick bekräftelse på att våldet ej var deras fel. Detta resulterade även i ett

ökat självförtroende som gav dem kraft att förändra sin vardag och börja fokusera på sina

egna drömmar och mål (Nemoto et al., 2008).

Resultatet visar att det finns en brist i samspelet mellan individen och sjuksköterskor och

därav blir vårdrelationen påverkad. Eftersom sjuksköterskor behöver utveckla en bra

vårdrelation för att åstadkomma önskvärda effekter så leder brist på detta till att kvinnor inte

känner sig trygga och bra bemötta av sjuksköterskor. Då en negativ vårdrelation uppstår kan

det leda till mer lidande för patienten (Snellman, 2015). En sjuksköterskas kompetens bör

innefatta ett helhetsperspektiv och ser vi den våldsutsatta kvinnan som enbart ett objekt som

ska vårdas så brister förståelsen för den enskildes egna berättelse och dess psykosociala

påverkan. Sjuksköterskor ska kunna utveckla en god vårdrelation och brister denna typ av

kompetens är det sjuksköterskans ansvar att skaffa sig den kompletterande kompetens som

behövs (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

8.2 Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka fysiskt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av

sjuksköterskors bemötande. Metoden som användes var en litteraturstudie enligt Kristenssons

(2014) metodbeskrivning vilket har medfört ett strukturerat arbetssätt. Metoden var lämplig

för att svara på vårt syfte då ämnet inte gick att studera på något annat vis på grund av att en

empirisk studie inte hade kunnat genomföras inom den utsatta tidsramen för genomförandet

av studien. Att göra en litteraturstudie har sina för och nackdelar utifrån vårt syfte då det var

svårt att hitta artiklar som innehöll någorlunda ny forskning och många forskare väljer att

skriva utifrån sjuksköterskans perspektivet istället för den våldsutsattas perspektiv.

8.2.1 Datainsamling

Samtliga artiklar som användes i studien var skrivna på engelska då vi exkluderade artiklar

med annat språk. Detta kan ha varit en svaghet då vi kunnat få fler relevanta artiklar som

18

svarade på vårt syfte men då vi inte behärskar annat språk valdes denna exkludering.

Artiklarna som valdes ut var peer-reviewed vilket innebär att artiklarna blivit granskade av

experter inom ämnesområdet. Detta resulterar i att studiens trovärdighet ökar och

tillförlitligheten ökar. Överförbarheten av våldsutsatta kvinnors erfarenheter av

sjuksköterskors bemötande är ej begränsad till specifik vårdkontext utan kan generaliseras.

Överförbarheten är heller ej begränsad till svensk vårdkontext eftersom litteraturstudiens data

inhämtats från deltagare i ett flertal länder. Artikelmatrisen redogör för studiekontext samt

deltagare i litteraturstudien vilket ökar studiens överförbarhet (Kristensson, 2014). (Bilaga 3).

Resultatet hade kunnat sett annorlunda ut om vi hade valt att inkludera våld som även skett

utanför hemmet men då vi ville fokusera på det våld som sker i hemmet exkluderades detta.

Det kan därför innebära att man inte kan applicera resultatet till alla kvinnor som blir utsatta

av våld och erfara någon typ av bemötande från sjuksköterskor.

Den slutliga kvaliteten på litteraturstudien beror på hur litteraturen väljs ut (Kristensson,

2014). Då vi sållade bort artiklar vi endast läste titeln på kan det ha resulterat i att vi gått miste

om litteratur som besvarade vårt syfte. Sökningen i Pubmed såg annorlunda ut med

fritextorden då sökningen blev för irrelevant då de valde att använda andra typer av sökord i

Pubmeds databas jämfört med Cinahl. När vi först valde att söka på liknande sätt som i Cinahl

kom det enbart fram resultat utifrån sjuksköterskans perspektiv vilket ej var relevant för vårt

syfte. Den sökningen som genomfördes och redovisas var den sökningen som gav oss mest

relevanta artiklar för att svara på vårt syfte. Vi hade önskat att alla artiklar inte var äldre än 10

år men detta var tvunget att breddas till 16 år då det inte fanns artiklar ur patientperspektivet

som var nyare.

Artiklarna redovisas i en artikelmatris för att urskilja likheter och skillnader gällande syfte,

metodiskt tillvägagångssätt, resultat och kvalitet. (Se bilaga 3). Genom artikelmatrisen urskiljs

framförallt kvaliteten på artiklarna. De artiklar som bedömts ha högst kvalitet har sedan

använts i resultatet. Denna metod gjorde så vi kunde strukturera upp arbetet med

granskningen av artiklarna och på ett strukturerat sätt välja ut de artiklar vi tyckte var

relevanta till vårt syfte.

I flertalet av artiklarna inkluderas fler yrkesgrupper men det gick att urskilja vilka erfarenheter

av kvinnorna som var ifrån bemötandet av sjuksköterskor och därför kunde dessa artiklar ingå

i resultatet. Artiklarna svarade på syftet och ger en inblick i fysiskt våldsutsatta kvinnors

19

erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. De artiklar vi har med i studien är alla kvalitativa

artiklar och en svaghet med det är att om vi hade haft med kvantitativa artiklar hade eventuellt

resultatet kunna blivit bredare. De artiklar som valdes ut var relevanta för syftet och hade en

kvalitativ ansats. En annan svaghet med studien är att vi enbart sökte i Cinahl och Pubmed för

att hitta våra artiklar så Psycinfo blev därmed exkluderat. Exkluderandet av Psycinfo och

andra databaser kan ha haft betydelse för resultatet av studien (Kristensson, 2014) eftersom

det innebär att vi har exkluderat en hel databas som eventuellt kunde haft artiklar som var

relevanta för vårt syfte.

8.3 Kliniska och utbildningsmässiga implikationer

Arbetet med denna litteraturstudie visar att ämnet till viss del är beforskat men ej så mycket

på senare tid. Det finns mycket forskning som beskriver kvinnors våldsutsatthet utifrån

sjuksköterskans perspektiv men inte ur patientperspektivet. Det bör göras mer forskning

utifrån patientperspektivet för att öka förståelsen för de våldsutsatta kvinnorna och deras

behov av stöttning och hjälp. I litteraturstudien framkommer det att många kvinnor är rädda,

känner sig inte betrodda och att sjuksköterskor har ett dåligt bemötande mot kvinnor som

blivit utsatta för våld. Detta borde resultera i att en förändring måste ske i framtiden gällandet

bemötandet.

Sjuksköterskor bör få en grundläggande utbildning i bemötande mot kvinnor som blir utsatta

för våld för att främja den vårdande relationen så att de kan bemöta kvinnorna med empati,

respekt och förstå deras livsvärld (Arman, 2015). Bristen på utbildning i bemötande hos

sjuksköterskor kan leda till att våldsutsatta kvinnor inte delar med sig av sin erfarenhet och

känner sig rädda, osäkra och ensamma vilket inte är några positiva effekter (Leppäkoski et al.,

2009). För att minska antalet offer som blir utsatta för våld i en nära relation bör det finnas

rutiner gällande frågan om våld i alla verksamheter och inte enbart inom mödrahälsovården

eller psykiatrin.

För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och behandla dessa patienter korrekt krävs det att

de får en grundläggande utbildning hur man ska gå tillväga i bemötandet.

Då riksdagen införde kravet att sjuksköterskestudenter måste ha kunskap gällande mäns våld

mot kvinnor resulterar det förhoppningsvis i att utbildningen i bemötandet mot våldsutsatta

kvinnor blir bredare för att kunna hjälpa och ge stöd till de våldsutsatta kvinnorna så att

antalet som blir utsatta minskar. Vi anser att det bör vara obligatorisk i

sjuksköterskeutbildningen att få en grundläggande utbildning i hur man ska bemöta en

våldsutsatt kvinna då det är ett stort samhällsproblem. Hade en bredare kunskap funnits hos

20

sjuksköterskor är det sannolikt att flera våldsutsatta kvinnor hade identifierats genom en

vårdande relation och det hade resulterat i att fler våldsutsatta kvinnor hade fått stöd och

hjälp. Genom att fler våldsutsatta kvinnor blir identifierade ökar möjligheten för kvinnorna att

få hjälp med att lämna sin partner samt tillgång till andra resurser samhället har vilket kunde

resulterat i mindre lidande för de våldsutsatta kvinnorna. En annan stor hindrande effekt för

att skapa en vårdande relation är bristen på att våga fråga om våldsutsatthet.

9 Slutsats

Det centrala i litteraturstudien var att våldsutsatta kvinnors erfarenheter både var negativa och

positiva bemötanden av sjuksköterskor. Tyvärr mer negativa bemötanden än positiva

bemötanden framkom ur de artiklar som analyserades. Det negativa bemötandet påverkar

etableringen av den vårdande relationen med de våldsutsatta kvinnorna och blir en stor

hindrande faktor för att de våldsutsatta kvinnorna ska dela med sig av sin berättelse och få

hjälp. I resultatet framkom det hur betydelsefullt det är att kvinnorna känner sig sedda,

förstådda, känner trygghet och empati i mötet med sjuksköterskor. Viktiga faktorer som gör

erfarenheten av bemötandet positivt är om de våldsutsatta kvinnorna får sitta i ett rum där de

inte är omringade av andra patienter, sjuksköterskan är ansvarstagande och ej dömande samt

att de vågar ställa frågor om utsattheten. Bemöter sjuksköterskor de våldsutsatta kvinnorna på

ett korrekt sätt minskar rädsla och oron hos de våldsutsatta kvinnorna. Möjligheten att ge dom

hjälp och stöd ökar och sjuksköterskor kan etablera den vårdande relation som krävs.

21

Referenser

Amnesti (2021). Våld mot kvinnor https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/kvinnors-

rattigheter/vald-mot-kvinnor/

Arman, M. (2015). Den vardande relationen. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M

(Red.), Teoretiska grunder for vardande. (1 uppl., s.189–194). Stockholm: Liber.

Bacchus, L., Bullock, L., Sharps, P., Burnett, C., Schminkey, D., Buller, A-M., & Campbell.,

J. (2016) ‘Opening the door’: A qualitative interpretive study of women’s experiences of

being asked about intimate partner violence and receiving an intervention during perinatal

home visits in rural and urban settings in the USA. Journal of research in nursing, 21(5-6),

345-364. https://doi.org/10.1177/1744987116649634

Berglund, A., & Witkowski, Å. (2019). Vårdens ansvar. I Heimer, G., Björck, A., Albert, U.,

& Haraldsdotter, Y (Red.), Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. (4 uppl., s.165–198).

Lund: Studentlitteratur AB.

Chang, C, J., Decker, R, M., Moracco, E, K., Martin, L, S., Petersen, R., & Frasier, Y, P.

(2005). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care

providers. Journal of clinical nursing. 59(2), 141-7. 10.1016/j.pec.2004.10.008

Dahlberg, K. & Segersten. K. (2010). Hälsa och vårdande - I teori och praxis (upplaga 1:1).

Lettland: Team Media Sweden AB.

Ekebergh, M. (2015). Lärande och reflexion med livsvärlden som grund. I M. Berglund & M.

Ekebergh (Red.), Reflektion i larande och vard – en utmaning for sjukskoterskan (s. 21–44).

Lund: Studentlitteratur.

Ekebergh, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh,

M (Red.), Teoretiska grunder for vardande. (1 uppl., s. 28). Stockholm: Liber AB.

Ellsberg, Mary., Arango, J. D., Morton, M., Gennari, F., Kiplesund, S., Contreras, M., Watts,

C. (2014). Prevention of violence against women and girls: what does the evidence say?,

volym (385), 1555-1566. 10.1016/S0140-6736(14)61703-7

Helsingsforsdeklarationen. (Oktober 2013).

https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf

Inspektion för vård och omsorg (IVO). (2014). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat

våld. Hämtad 3 maj, 2021, från https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/valdsutsatta-

kvinnor-och-barn-som-bevittnat-vald/

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso-och vårdvetenskap. (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Leppäkoski, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2011). Experiences of emergency care

by thewomen exposed to acute physical intimatepartner violence from the Finnish

perspective. International emergency nursing. 19(1):27–36. 10.1016/j.ienj.2010.02.006

22

MørkT.,AndersenP.&TaketA.(2014)Barriers amongDanishwomenand general

practitionerstoraisingtheissueofintimatepartnerviolenceingeneralpract ice:aqualitativestudy.

BMCWomen’sHealth14, 74. 10.1186/1472-6874-14-74

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Kostnader för mäns våld mot kvinnor.

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nararelationer/valdets-kostnader/

Nemoto, K., Rodriguez, R., & Valhmu, A, L. (2008). Battered Japanese women’s percepttions

and experiences of beneficial health care. Japan journal of nursing science. 5(1), 41-49.

https://doi.org/10.1111/j.1742-7924.2008.00099.x

Nyström, M (2014). Vårdrelationer – en empirisk belysning. I Friberg, F., & Öhlén, J (Red),

Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningsätt, (2 uppl., s.470-472).

Studentliteratur.

Olive, P. (2017). First contact: acute stress reactions and experiences of emergency

department consultations following an incident of intimate partner violence. Journal of

Clinical Nursing, 26, 2317–2327. 10.1111/jocn.13311

Rishal, P., Roshi, S. K., Lukasse, M., Schei, B., & Swahnberg, K. (2016). ”They just walk

away” – Women's perception of being silenced by antenatal health workers: A qualitative

study on women survivors of domestic violence in Nepal. Global Health Avtion, 9, 31838.

https://doi.org/10.3402/gha.v9.31838

Shaheen A., Ashkar S., Alkaiyat A., Bacchus L., Colombini M., Feder G. & Evans M. (2020).

Barriers to women’s disclosure of domestic violence in health services in Palestine:

qualitative interview-based study. BMC Public Health 26, 20(1):1795. 10.1186/s12889-020-

09907-8

Slabbert, I. (2017). Domestic Violence and Poverty: Some Women’s Experiences. Research

on Social Work Practice, 27 (2), 223-230. 10.1177/1049731516662321

Snellman, I (2015). F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och

förhållningssätt (Upplaga 2:3, s. 439-464). Polen: Studentlitteratur AB

Socialstyrelsen. (18 oktober 2019). Våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/

Swenurse. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten

sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf

Swenurse. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et

iska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf

Syrén, S. (2017). Psykossjukdom i familjen - ett existentiellt inbördeskrig. E. Benzein, M.

Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1, s.

195–207). Lund: Studentlitteratur AB.

Örmon, K., & Hörberg, U. (2016). Abused women’s vulnerability in daily life and in contact

with psychiatric care: In the light of a caring science perspective. Journal of Clinical Nursing,

26, 2384–2391. 10.1111/jocn.13306

Örmon, K., Levander, T, Marie., Sunnqvist, C., & Bahtsevani, C. (2013). The duality of

suffering and trust: Abused women’s experiences of general psychiatric care - an interview

study. Journal of clinical nursing, 23(15-16), 2303-2312. 10.1111/jocn.12512

1

Bilagor

Bilaga 1 Sökmatris

Databasens namn: CINAHL

Datum för sökningen: 2021-04-12

Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar

(limits)

Antal

träffar

Lästa

abstrakt Lästa i fulltext

Granskade

artiklar

Utvalda

artiklar

Våld i nära relation

#1 - Ämnesord

(MH "Intimate Partner Violence")

OR (MH "Domestic Violence")

OR (MH "Battered Women")

20,725

#2 - Fritextord

“Intimate Partner Violence" OR

"Domestic Violence against

women" OR "Battered Women"

13,962

#3 1 OR 2 20,725

Kvinnors erfarenhet

#4 - Ämnesord

(MH “women’s experience”) OR

(MH “attitudes”) OR (MH

“patient attitudes”)

49,609

#5 - Fritextord women’s* experience* OR

attitudes* OR patient* attitudes* 124,908

#6 4 OR 5 145,276

Sjuksköterskans bemötande

#7 - Ämnesord

(MH "Nursing") OR (MH "Nurse-

Patient Relations") OR (MH

"Professional-Patient Relations")

61,300

2

#8 Fritextord

nurse attitude* OR nurse

51,008

#9 7 OR 8 experience* OR nurse interaction 106,950

Kombination

#10 3 AND 5 AND 9 Peer-reviewed 84 56 12 3 3

3 AND 6 2005-2021 142 20 10 2 2

Engelsk text

3

Bilaga 2 Sökmatris

Databasens namn: Pubmed

Datum för sökning: 2021-04-13

Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar

(limits)

Antal

träffar

Lästa

abstrakt Lästa i fulltext

Granskade

artiklar

Utvalda

artiklar

Våld i nära relation

#1 - Ämnesord

(("Intimate Partner

Violence"[Mesh]) OR "Domestic

Violence"[Mesh]) OR "Battered

Women"[Mesh]

48,306

#2 - Fritextord Battered women 3,207

#3 - Fritextord violence against women 5,813

Kvinnors erfarenhet

#4 - Fritextord Women´s experience 89,915

#5 - Fritextord Women´s perceptions and

experience 5,279

Söka hjälp inom vården

#6 - Fritextord health service 260,185

#7 - Fritextord barriers to help-seeking 1,268

#8 - Fritextord help seeking 15,637

Kombination

#9 2 AND 5 2008-2021 67 10 3 1 1

#10 5 OR 3 AND 8 2011-2021 50 15 4 2 1

#11 1 AND 7 AND 8 2008-2021 37 18 5 2 2

Engelsk text

Peer-reviewed

4

Bilaga 3 Artikelmatris

Nummer Författare

År

Land

Tidskrift

Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1. Olive, P.

(2017).

Storbritannien

First contact: acute stress reactions and

experiences of emergency department

consultations following an incident of intimate

partner violence

Journal of Clinical Nursing

Att undersöka

kvinnors

känslomässiga

svar på

akutmottagning

efter att ha blivit

utsatta för våld av

partner.

Kvalitativ studie

med

semistrukturerade

intervjuer.

6 kvinnor

deltog.

Alla kvinnor

upplevde akut stress

efter våldet. Denna

stress hade en

negativ påverkan

vid konsultationen

med sjukvården.

Behov av personal

specialiserade på

våldsutsatta kvinnor

finns.

Hög

2. Rishal, P., et

al. (2016).

Nepal

”They just walk away” – Women's perception of

being silenced by antenatal health workers: A

qualitative study on women survivors of domestic

violence in Nepal

Global health action journal

Studiens syfte är

att undersöka

våldsutsatta

kvinnors upplevda

vård och deras

förväntningar på

vårdgivare.

Kvalitativ studie

med intervjuer.

12 kvinnor deltog

Kvinnorna dolde

sina upplevelser på

grund av rädsla av

att bli förolämpade,

diskriminerade och

bli bemötta med en

negativ attityd av sjukvården.

Kvinnorna önskade

att

sjukvårdspersonalen

var empatiska och

ställde frågor om

deras upplevelse

Hög

5

och säkerställde

konfidentialitet.

3. Mørk, T., et

al. (2014).

Danmark

Barriers among Danish women and general

practitioners to raising the issue of intimate

partner violence in general practice: a qualitative

study

BMC women´s health journal

Syftet var att

undersöka vad

som hindrar

vårdgivare att

ställa frågor om

våldsutsatta

kvinnors

upplevelse samt

kvinnors

erfarenheter om

att bli frågade.

Kvalitativ studie

med intervjuer.

13 kvinnor och 3

vårdgivare.

Kvinnorna vill bli

frågade angående

våldsutsattheten på

ett respektfullt och

icke dömande vis.

Vårdpersonalen är

osäkra gällande att

fråga och skulle dra

nytta av utbildning

om hur man ska

bemöta kvinnor

som har utsatts för

våld.

Hög

4. Shaheen, A.,

et al. (2020).

Storbritannien

Barriers to women’s disclosure of domestic

violence in health services in Palestine:

qualitative interview-based study

BMC public health journal

Syftet är att

undersöka vad i

vårdens

bemötande hindrar

palestinska

kvinnor att berätta

för vårdgivare om

våldsutsatthet.

Kvalitativa

intervjuer. 20

kvinnor deltog.

Kvinnorna

upplevde brist på

kunskap om den

hjälp som finns, oro

över vårdens

primära fokus på

fysiska skador, brist

på integritet,

förtroende och

rädsla över att

förlora sina barn.

kvinnorna önskade

att vårdpersonalen

skulle ta mer

initiativ till att ställa

frågor om

våldsutsattheten.

Hög

6

5. Örmon, K., et

al. (2013)

Sverige

The duality of suffering and trust: Abused

women’s experiences of general psychiatric care -

an interview study

Journal of clinical nursing

Syftet är att belysa

hur kvinnor som

blivit utsatta för

fysiskt,

emotionellt

och/eller sexuellt

våld upplever

vårdpersonalen på

en psykiatrisk

klinik efter

avslöjandet av

övergrepp.

Kvalitativ studie

med intervjuer

med 9 kvinnor.

Kvinnor hade både

positiva och

negativa

erfarenheter av

vårdpersonalens

bemötande. De

positiva

erfarenheterna

innefattade att

personalen

lyssnade, bekräftade

och stöttade den

utsatte. De negativa

innefattade att

personalen inte

brydde sig, förneka

övergreppet och

inte trodde på

kvinnorna och

lämnade dem med

skuldkänslor och att

kvinnorna kände sig

kränkta.

Hög

6. Leppäkoski,

T., et al.

(2011)

Finland

Experiences of emergency care by the women

exposed to acute physical intimate partner

violence from the Finnish perspective

International emergency nursing

Syftet är att

beskriva historien

av våld i nära

relation och dess

hälsokonsekvenser

för kvinnan när

hon söker hjälp

för de akuta

skadorna och vilka

vårderfarenheter

kvinnan upplevde

Kvalitativ studie

med

semistrukturerade

intervjuer.

35 intervjuer

gjordes men

enbart 7

användes i

studien.

Resultatet var att

det finns ett behov

av att

vårdpersonalen på

akutmottagningar

utvecklar en

familjeorienterad

service och behov

för mer träning och

utbildning hur man

ska hantera en

våldsutsatt kvinna.

Hög

7

av besöken på

akutmottagningar.

7. Chang, J., et

al. (2005)

Irland

Asking about intimate partner violence: advice

from female survivors to health care providers

Journal of clinical nursing

Syftet är att

upplysa vad

kvinnor som blivit

utsatta för våld i

en nära relation

anser vara ett bra

tillvägagångssätt

för vårdpersonalen

att fråga om

utsattheten och

hur man bör

diskutera det med

den utsatte.

Kvalitativ metod

med intervjuer

med 7 fokus

grupper som

innehöll 4–9

deltagande

Kvinnorna ville bli

frågade om

utsattheten som en

fråga för att kunna

samla information

och vart man kunde

söka hjälp snarare

än att bara

identifiera att

kvinnorna blivit

utsatta för våld. Ge

även en anledning

varför man frågar

för att minska

kvinnans

”suspicious and

minimazed stigma”.

Skapa en trygg,

stöttande och säker

miljö och ge

kvinnorna

information om vart

de kan vända sig för

att få hjälp och

stöttning.

Mellan

8. Bacchus, L.,

et al. (2016)

London, UK

‘Opening the door’:

A qualitative interpretive study of women’s

experiences of being asked about intimate partner

violence and receiving an intervention during

perinatal home visits in rural and urban settings in

the USA

Syftet är att

utforska hur

kvinnor upplever

att bli frågad om

de lever i ett

förhållande där de

blir utsatta för

våld.

Kvalitativ studie

där 26 kvinnor

deltog.

Kvinnorna

upplevde att det var

bra att de blev

frågade och att det

avdramatiserades

att fråga frågan om

utsattheten.

Kvinnorna menade

Hög

8

Journal of research in nursing

på att det är viktigt

att få prata om sin

upplevelse och att

få hjälp att hitta vart

man ska vända sig

för stöttning och

hjälp

9. Nemoto, K.,

et al. (2008)

Japan

Battered Japanese women’s perceptions and

experiences of beneficial health care

Japan journal of nursing science

Syftet är att

undersöka

våldsutsatta

japanska kvinnors

erfarenheter av att

få hjälp ifrån

vården och vad de

ansåg vara till

hjälp för att

hantera sin

partners våld.

kvalitativ studie.

15 japanska

kvinnor deltog

De japanska

kvinnorna ansåg att

empati, förståelse

och professionella

råd ifrån personal

var till hjälp samt

att vården är

flexibelt o

assisterande.

Hög

9

Bilaga 4 Granskningsmall Kvalitativ

10

Bilaga 5 integrerad analys

Meningsbärande enheter

Underrubrik

Kategori

“You feel unsafe but you feel

like people are staring at you

and feel like people are judging

you as were. I felt all those

people was judging me”

Rädsla och oro Negativa erfarenheter

“I will never tell a health

worker, especially not a nurse

because they have their own

way of dealing, they just walk

away.”

Rädsla och oro

“I think I was in shock, to be

quite fair, at the time. I think I

was in shock at what had

happened, how it had even got

to that.”

Akuta stress-reaktioner

“All I can describe it’s, it’s like

my head feels...

discombobulated not in it, it’s

like fragmented, my head felt

very fragmented, and I just

couldn’t concentrate…”

Akuta stress-reaktioner

“I felt like I would be blamed

for it and people might say;

look, she let out secrets

between her and husband. Why

would she say that? So that

would make me shy,

embarrassed to talk about it.”

Att inte bli sedd och förstådd

“It’s a very raw issue with be

to be truthful, I just feel that I

was let down alot, there was

nobody there for me, nobody.”

Att inte bli sedd och förstådd

“Lack of personal privacy in

health care consultations was

another barrier to disclosure for

the women, who were often

accompanied by their husband

or in-laws, making it

impossible for them to talk

about the abuse.”

Det rumsliga

“You feel like you´re on show

kind of. And it's not handled in

Det rumsliga

11

a way where...it´s not kept

private. You know, looking

back over it, if it would´ve

been handled I think a bit more

delicately, I think I would say

it should´ve been.”

“The staff said I could talk to

them about it whenever I

wanted, and I felt that they

were loving and kind to me,

and I needed that. It made me

feel better.”

Betydelsen av empati och

trygghet

Positiva erfarenheter

“Well just the sound in her

voice, I know I can trust her.”

Betydelsen av empati och

trygghet

“They wanted to be asked

because they wanted help and

they did not feel that they were

able to ask for help

themselves.”

Betydelsen av att ställa frågor

“If a woman came in with

internal bleeding due to being

punched, then I think they

should 100% ask and interfere

because that's not something

you can get in some other

way.”

Betydelsen av att ställa frågor

“I know that A&E staff are

busy. I understand that. But I

suppose when it's a crisis you

just need that, even if it's just

five minutes. just to let it all

out.”

Ansvarstagande och icke

dömande sjuksköterskor

“I want him to ask me how I

am doing, because you can’t

say it yourself without him asking about how things are

going at home.”

Ansvarstagande och icke

dömande sjuksköterskor