bevara barnens skogar
TRANSCRIPT
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
1/24
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
2/24
Bevara barnens skogar
ii
Text: Mrta Berg och Pella Thiel
Projektledare: Mrta Berg
Layout: Carina Grave-Mller
Foto framsida: Katrin Runesson
ISBN: 978-91-558-0059-8Stockholm 2011
Tack till Ylva Grudd, Isak Isaksson, Eva L indberg och
Mirjam Lf fr vrdefulla kommentarer.
1. Guid m 1
2. Bud 2
3. Att m uidi pliti 3
4. d p m 6
5. Att t p ud uidi 76. V h 10
7. Vil ti i? 14
8. Btydl ht ch til lliht 16
9. ydli l utmilj 17
ip id li 18
Kll 19
Ftt 21
Innehll
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
3/24
Bevara barnens skogar
iii
1. Guida om barnens skogar
1
Denna handledning r skriven r dig/er som vill uppmrk-
samma behovet av ttortsnra skog1 r barn genom att gra
uidi luttt p ll i. Dt
ty tt d tt uppmmm ht tt
ch t illli , ti ll xmpl tti id ch pmddld ll d t-
mten eller demonstrationer.2 Dessa verktyg kan vara e-
ti m i ill h uppmmht, mdl t ch
starta en diskussion. Men de r inte srskilt eektiva nr det
ll tt d djupt lid ttityd. Sdt
direkta mten mnniskor emellan. En guidning innebr ett
plit mt ch j p tlpd
dialog mellan Naturskyddsreningen, politiker, mark-
ch d itt.
Syft md hdldi tt tip ch id m hu
man kan genomra en guidning med okus p barnens
skogar. Den rsta delen av handledningen tar upp prak-
ti i uidi. D d dl u
p uidi ihll md id til l i ch u-mt tt ttt .
E uidi utm p m li tt. Dt i-
tiga r att ni utgr rn vad ni vi ll rmedla och berttar om
vad ni tycker och tnker kring kommunens skog i allmnhet
eller en specik skog i synnerhet. Handledningen okuserar
p uidi pliti, fm d f h t dit
pverkan p den ttortsnra skogens bevarande och sktsel.
Giti hdldi till hjlp id uid-
ningar r kommunens tjnstemn, privata markgare och
llmht.
Foto: IStockphoto
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
4/24
Bevara barnens skogar
D ttt myct iti i m mi-
kors vardag. Idag bor ver 85 procent av Sveriges beolkning
i ttt, ilt i tt dt d ttt
m h tt tydl mi mjliht till -
dli ti ch tt md ild xt ch dju.Samtidigt r exploateringstrycket i ttortsnra omrden
ofa hrt. Srskilt r barn har skog som ligger nra stor
betydelse i och med att den kan rmja deras hlsa, motorik,
ctti ch ti. B lti till
i tt t it d ch
i hll utcli.
Smtidit dt hl dl m tyd p tt -
llt pd mid tid utmhu u d-
ci d.3 E d di i milj dli
u d tt l dtt, m tt milj h
tt rymligare bostder, att det nns s mnga attraktivaimhutiitt ch tt ux llt h ti-
ti hlli t ill liht ppld til l dl
r trak och rmlingar.4 Den kande urbaniseringen
medr ocks att tillgngligheten till skogen minskat, bland
t p ud hid m td , itd
sktsel och mindre och rre grnomrden. Nrmiljn har
t tydl m i p ll it.5 Flti t
ch mid yi tiitt h ltt till tt l lt
utcl it.6 E i ht l ll tt
bostadsomrde kan rbttra rutsttningarna r att barn
it ut ch p i m.7
Mt d ud dt t tt dt it
nns ngra nationella regler eller riktlinjer r barns utom-
humilj ch tt mmu t tt ch
skapa skogar som r tillgngliga r barn. F kommuner och
d m h jt hltcd iti ch
tli d m it i. Dt i-
br att de inte har tillrckliga underlag nr de ska atta beslut
om sktsel av skogen. Fr att en skog ska inbjuda till lek och
l d t jut .
2.1 Naturskyddsfreningens arbete med ttortsnra skog
Naturskyddsreningens arbete med ttortsnra skog inne-
tt li tiitt tt uppmmm ht
att til lgngliggra och skydda barnens skogar. Freningen
t tt mjliht tt it i och utveckla ett intresse r vxter, djur och samspelet i
tu. Att h ld t iuit tildi
i utmhupdi l (S m lum i
mt md Ntuli) mt tiitt p
lokal, regional och nationell niv r att uppmrksamma
ht .
2. Bakgrund
Naturskyddsfreningen vill:
att all skog av srskild vikt fr barn samt fr verk-samheten i skolor och frskolor undantas frn
exploatering.
att den skog som anvnds av barn kartlggs och
att planer fr skydd och sktsel utvecklas.
att skogar, i omrden med f naturomrden, ter-
stlls eller restaureras.
att konsekvensanalyser fr barns utomhusmilj
genomfrs nr planlggning eller lovgivning p-
verkar barns tillgng till nrnatur.
att varje kommun har en naturskola.
att pedagoger fortbildas i utomhuspedagogik och
fr mjlighet att anvnda skogen mer i undervis-
ningen.
att utomhuspedagogik infrs som en obligatorisk
del i landets lrarutbildningar.
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
5/24
Bevara barnens skogar
I dtt tyc i hu i ptit till
att ut s mycket som mjligt av guidningen. Samla en
upp p m ill t md plitiuidi.
Diut dtd ch upp tidpl ch
dl tull tuppif mll .
3.1 Vad r syftet med guidningen?
Dt itit tt t i dtt. Vd ill i
tt pliti uppl ud uidi ch d
de gra efer den? Vad behver de r att tillmtesg era
ml?
Syft md uidi p m i il l lyf
om en specik skog eller kommunens ttortsnra skog i
llmht ch p m m m. Dt c
p hu myct tid uidi i ill t tt diu-
t mmu pliti ch hu myct i ill t ttvisa upp skogens alla vrden, exempelvis sociala, biologiska
och pedagogiska. Nedanstende punkter r exempel p
l m i t upp ud uidi. Smmtll
l ch dl ut dm ud uidi.
Exempel p frgor att driva:
att kommunen ska bevara er skogar r barn/att kom-
mu d pci .
att kommunen utvecklar en plan r tillgnglighet,
skydd och hllbar sktsel av den ttortsnra skogen,
md u p . D ilud i -
tli dumt, xmpli pl.
att kommunen genomr natur- och rekreationsinven-
teringar i all ttortsnra skog, inklusive en kartlgg-
i il m d . Dtt
att hitta eventuella omrden dr det rder brist p skog
.
tt l l l ch l h til l till
m d i udii. Om i
skog nns kan restaurering eller plantering av skog vara
ltti.
att kommunen startar en naturskola eller annan utom-
hupdi mht.
tt mmu tdj tildi l i utm-
hupdi.
att kommunen anstller en naturguide r guidning avxmpli ll i .
att kommunen skapar ett orum r dialog mellan kom-
mun, markgare, intresseorganisationer och allmnhet
om tillgnglighet, skydd och hllbar sktsel av den tt-
t .
Foto: Carl Gunnar Jansson
3. Att genomfra en guidning fr politiker
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
6/24
Bevara barnens skogar
3.2 Vad behver politiker?
Politiker har ofa ont om tid och det r mnga som slss om
d uppmmht. M dm dutm dtt
p i itid. F tt dm md i ll dt dl tt jud
p mid uppll, dl tt myct tydlimd d i ill. Ni mm it tt hi md llt i ill
visa och bertta om under guidningen. Bestm er r en, tv
ll ht t m i ill di ( ) ch l upp
guidningen efer det. Se till att presentera dessa punkter
bde i inledningen och avslutningen av guidningen.
Fundera ver vilka drivkrafer politikerna kan ha r att
tillmt ml ll it. D ill t c tt
i d hid dm? Ut i
tt i ill mm ch id till hu i t dit.
Pliti h umt? G dm dt!
Bt tid uidi d md tt mll 17.00 ch 18.00. Dt lm tt
uidi p ll mx t timm, ilui /
mt. Ett ltti tt d uidi i md md
tt mmutyl, mmuullmti ll md
har ett mte. Det kan vara lttare att med sig politiker om
ni r er som bjuder in hr med andra organisationer som
Frilufsrmjandet, Fltbiologerna, Scouterna,
Turistreningen, ornitologiska reningen eller oriente-
ilu m d ill md ch jud i. Dt
om ngon som anvnder skogen regelbundet r med och
kan bertta om det. Ni kan ocks kontakta en skola eller
l i ht . K ill i upp
ngot som de har gjort i skogen eller med skogen som tema?
Pliti c mi! S uidi m dl
i tt ltiy. F it tt pliti ll tjt-
m p pttt, dt p lut ch m -
lti. Om i uidi d d uppl tu
med alla sinnen s kommer upplevelsen att stanna hos dem
l.
3.3 Vem guidar?
N m tyc tt dt ul t p i ll m
guide, eller s delar ni upp uppgifen. Naturskyddsreningen
h c tt t tuuid - d
kanske kan hjlpa till? De r utbildade i guideteknik och en u.8
E uidi uppll ch tt ty ll
lti pt ch pi. Myct p uid. M
vad r det som skiljer en bra guide rn en mindre bra guide?
Mer om guideteknik kan man lsa i Nyken grn handbok
tuuid ( ip id li).
3.4 Hur bjuda in?
Ktt ilt mmuld ch ppitid m
hl mmutyl ch mmuullmti. Ni
kan ocks skicka en inbjudan till al la politiska partier i kom-munen och till tjnstemn som ni tror kan behva en guid-
i i ttt . Ri mmu xl m i it
hitt ttuppif p mmu hmid. Dt
vara en bra id att kontakta kommunalrdet rst och rga
h/h h mjliht tt mm ch p tid ch
dtum f dtt. Of h mmuldt t
m i i ch . p tt ut i d tid.
Bd p il i il l lyf i c d
till md, till xmpl md md -
planering eller skolrgor med til lhrande rvaltning. Det
r ofa lttare att med sig en nmnd n mer centrala unk-
ti.
Skicka inbjudan med e-post. Inbjudan ska innehlla vad
guidningen handlar om, tid, plats, omattning, kldsel, om
dt jud p ch tydli d md d ch
teleonnummer. Be om svar om politikern kommer eller
inte. Flj upp med teleonsamtal. Om ni knner ngon eller
pliti pli ijud dt t.
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
7/24
Bevara barnens skogar
3.5 Anvnd media!
Gm mdi d ttt ch ht
skogar r barn uppmrksammas hos bde beslutsattare
och allmnhet, och er guidning r strre genomslag. Detta
i hppii tt mi tt ydd .
Kontakta lns- och lokaltidningar, lokalradio och nr-
ditti ch ll ch il V m -
d . F m d ill lj md p uidi
ch tt pt.
Dt itit i tt md mdi tt m
era rslag och bertta varr det r viktigt att det nns
.
Om i it lyc mdi md p uidi i
skriva en insndare eller debattartikel om guidningen.
Satsa mycket energi p en bra inledning. En bra bild d m id pulic.
Skriv ett pressmeddelande om guidningen. Fr att
itt h julit pmddldt
h lcd ui ch i. Dt itit
nmnas i inledningen och det handlar ofast om att
svara p rgor som: Nr, var, hur, vem och varr?
Tnk p att skriva kortattat; det r sllan motiverat
md m ht A4-id. Dt ltt tt
vart man ska vnda sig r ytterligare inormation.
Sic pmddldt md -pt.
Om mdi ill itju i t dt tt
vara vl rberedd och plst. Journalister mste korta
ner och renkla lnga svar. Fr att budskapet ska upp-
attas gller det att ormulera det begripligt och kortat-
tt, uppp . Om julit i upp dt
tt t d p m dt hdl m udi-
mation eller om det r tnkt att anvndas direkt. Be att
l ll ly/titt i . D h i ch tt
d tull miupptti ch lcitt.
Ktt ludt m i ill h hjlp md tt
ut imti i mdi.
3.6 Informationsmaterial
Det kan vara bra att sammanstlla era rslag p ett papper/
yld tt dl ut ti ll dlt.
Pwww.naturskyddsforeningen.se nns broschyrernaSydd ut ut ch B tttll ti.
Om ni arbetar r en specik skog kan ni ta ram en egen
broschyr eller skriva ett ygblad om den. Bertta exempelvis
p ilt tt mdt htt ch h md lit md -
umt ydd.
Foto: Istockphoto
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
8/24
Bevara barnens skogar
Om ni knner att ni vill ha mer inormation om den tt-
ortsnra skogen kan ni kontakta kommunen, lnsstyrelsen
ch Styl uidi ch t d p xm-
pli ljd:
Vilka dokument styr kommunens skydd och sktsel avttortsnra skog? Har barnens skogar en specik sktsel?
Hu t dl mmu?
Vil d m i mmu?
Vem skter kommunens skog? Utirn vilka doku-
mt?
H md itt? Om j, ch
p ilt tt?
D i tll ud uidi. Dt
vara kommunens ansvar att se ti ll att den ttortsnra skogen
t ch ydd p tt hllt tt. D mmu- h tillcli up m . Ni i p p-
blem i kommunens sktsel, men ingen kan krva att ni kom-
m md li hu t p tt tt
tt. S dt jllt dl ju m up i h
m d ttt . Ju m i t dt m i
bde bidra till kommunens arbete och ge svar p tal om
t m it tmm.
4.1 Egen kartlggning av skogar som anvnds av barn
Ni kan gra en mer eller mindre vergripande kartlggning
om vilka skogar i kommunen som anvnds av barn. En
tli hdl m tt tll till mmu,
skolor och organisationer r att underska vilka skogar
som anvnds av barn, om dessa skogar r skyddade och hur
d t. E d tli tt i ild hu
ituti ut ch udl tull pt-
d m tt mmu t m tt ch
tillgngliggra skogar r barn. De akta ni r ram kan
ocks vara bra att visa p under politikerguidningen. Ni kan
c tt d tli m m-
munen. Kontakta grna Skogsstyrelsen i denna rga, myn-
diht t md idtii md h -cil d.
4. Ta reda p mer
Foto: Mrta Berg
Artletning. Foto: Lilian Lundin
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
9/24
Bevara barnens skogar
5.1 Introduktion
Smli. Km til l mliplt dlt. Md
alla samlas kan ni passa p att bekanta er lite med delta-
garna och ta reda p deras rkunskaper och rvntningar.
Att hlsa och ta i hand r ett stt att bryta isen. Kanske nnsdt m xpt p t? Utyttj dt i ll!
Stt i. Vt mx m miut. D m d i tid
it h t l p dm m mm t.
Ta rsta stoppet nra samlingsplatsen i stllet, s att de
t d ch hi ipp .
Ptti. Hl ll lm, ptti
av deltagarna (namn, parti/organisation), bertta om
Ntuyddi ch m t t md
ll dylit. I itduti i md yft md
guidningen och varr ni arbetar med barnens skogar. Visa
upp t ch tt hu l uidi , hul tid d t ch pu .
5.2 Under guidningen
Futm tt tt m xt ch dju mt p-
t l ch yput p mmu t
med barnens skogar kan ni gra en eller era vningar med
deltagarna. Ge dem en upplevelse, inte en relsning! Ju
er sinnen som involveras, desto bttre minns vi. Ta drr
varje til llle att lta deltagarna anvnda era sinnen knn
p lid l ld ll p pltt ldf, lut p
mossan, lyssna p bonken och smaka p harsyran. Det kan
dl md tt upp pliti -
i m m ci md l. M dt
svrt att verskatta betydelsen av att gra ngot til lsam-
mans, bde som utgngspunkt r en diskussion och r
bestende intryck. En vl planerad aktivitet kan bryta isen
ch dlt tt pp i.
Nedan ljer ngra exempel p vningar. Mnga er
nns t ex i hfet Flow learning rn Studierbundet
Vuxenskolan eller Att lra in ute-bckerna rn
Naturskolereningen. Detta r exempel p vad en guidning ihll; dt mjlit tt hi md llt...
Reflektion
B dlt lud ch t p d . M
har sina mest positiva minnen rn naturvistelser utomhus.
Hu dt ut p d itplt? Hu lutd dt? Vd
gjorde de dr? Ls kanske upp ett avoritstycke ur en AstridLid- ll dit.
Ta dem tillbaka til l nutid och be dem uppmrksamma, ort-
d md lut, hu dt lut, lt ch
p denna plats. Hur knns det i kroppen att benna sig hr?
Man kan efer detta gra en runda och be deltagarna att med
d dl md i i uppll.
B dlt t p i (tull) ch -
. Diut hu dt tt id jmt md
30-50 d. Vil mjliht h d tt
mm ut i ? Hu lt mt d ? D i
ppl till diui m hl ch t, 6.2.
Motsatser
Ge de deltagande ett uppdrag i grupper om tv-tre att samla
dt d hitt i tu m illut mttd m
ni har rberett i ggkartonger, till exempel tjock-tunn,
mju-hd, ud-ti, mml-u, t-it, ll d
5. Att tnka p under guidningen
Hr r stigen trngre, hr r vildskog
hr gr sagans vallgng vild och ls,
hr r stenen kastad av ett bergtroll
mot en kristmunk lngt i hedenhs.
Hr gr vgen ram till Lyckolandet,
den r lng och trng och stngd av snr,
ingen knipslug msterkatt i stvlarnns att visa oss, hur vgen gr.
Ur Stnk och Flikar, Gusta Frding
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
10/24
Bevara barnens skogar
ni kan hitta p. Tre motsatser ryms i en ggkartong. Lt
sedan grupperna gissa vilka motsatspar de andra har hittat!
Hundra kottar
Dela in deltagarna i grupper om tre-yra och be dem hmtammlt hud tt t m mjlit. D
lek ger vning i rkning, samarbete och systematisering.
Denna och regende vning kan kopplas ti ll en diskussion
m utmhupdi, 6.6.
Mt ett trd
Dl upp upp i p. E i j p idl p
i. D d pt u hm ll h ut
ch ld d i lid pt till tt td.
Frsiktigt - hr krvs tillit! Det r svrt att inte se! Hjlp
partnern att underska trdet med knsel och luktsinne.Nr partnern r klar, leds hon/han tillbaka till utgngs-
put ch t i idl ch hitt till
sitt trd. Det kan vara bra att visa vningen med en rsks-
p t. Md d h i t mt ch
i. S dl till mli ht i-
diidull td.
Avstnd - hur lngt fr det vara?
Om dt m 300 mt till tu ju d-
ningen av den drastiskt9. Vi kommer inte ut till vardags, och
mp it hll md tt ut m p hl ch
ldi tid. B, ml ch d m it -
liga behver ha nnu kortare avstnd r att anvnda sin
tu till d.
Hur lngt r det vara till skogen r att man ska ta sig till
d i dl (hd p hjtt...)? G liji
som utgngspunkt r diskussion. Skapa en tnkt l inje mel-
l t td ll t ll d m till hd. Lt
det ena trdet representera 0 meter och det andra 700 meter
- mitt mll dm llt 350 mt. B dlt tll
i p lij f hu lt d t i tt -
td tt mm till d. N d h pl-
ct i f d d tyc, h d dt ypu-
ter i gruppen. Kommer de ut varje dag? Skulle de vilja
komma ut mer? Vad hindrar? Skulle skogen behva vara
m m d t , ll 83? Om d hd md i skolklass och lektionen var en t imme lng? Finns det behov
itlij tt tll mit td til l tu?
(Underlag r denna vning nns nedan, under 7.
Atdt tydl.)
5.3 Exempel p vad som kan tas upp var
Dt itit tt ppl dt i il l mdl till plt i
r p. Det r ju trots allt drr ni vil l gra en guidning istl-
let r att kalla till ett mte. Hr r ngra exempel p platser
som kan kopplas till olika budskap. Vlj era platser efer
il i ill di.
Klttertrd
tydl hl ch yi tiitt,
6.2, ll mti, 6.3
Vg med barrirefekt
betydelsen av nrhet och tillgnglighet, se 7, eller
ytmtjt, 6.7.
Koja eller annat exempel p barns aktivitet
tl, 9 ll tydl l, 6.1
En tyst plats
hl ch t, 6.2
En utsiktspunkt
p lic ch d tt di-
ut tl ll ht ch tillliht, 9.
Ris och snr
tl, 9 ll tydl l, 6.1
Stockring eller annan samlingsplats
utmhupdi dl, 6.6
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
11/24
Bevara barnens skogar
5.4 Avslutning
Fd dlt tx i uidi lut, ch
till tt hll tid. E uidi m lut i lu ch
och p utsatt tid ger ett mycket gott intryck. Hll koll under
vandringen s att ingen del av den tagit lngre tid n berk-t. I ll h i ch tt t m tt hpp
ngot moment det behver inte deltagarna veta om.
I i tc , till tt mmtt uidi.
Det r viktigt att markera att turen r slut. Samla alla en sista
gng och sammanatta vad ni ville rmedla, och vad ni
hpp hd u.
5.5. Vad hnder efter guidningen?
Dt itit tt i lj upp uidi f c-
or. Ring eller skicka brev til l politikerna och rga om kom-
munen har brjat arbeta med ngot av de rslag som ni
stllt under guidningen. Det kan vara en bra id att p-minna om er nskan om en utkad dialog med kommunen
om den ttortsnra skogen. Om inget har hnt har ni ett bra
uppl mdi. K dt c l yt-
tli uidi?
Foto: Pella Thiel
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
12/24
Bevara barnens skogar
6. Varfr behver barn skog?
I dtt tyc udl till diui m li -
pekter p barn och ttortsnra skog, med reerenser till
tull i. Kppl umt till t udp ch
d plt i ill i.
Hjrnorskaren David Ingvar menar att det r ndvndigtatt vara utomhus r att vra hjrnor ska stimuleras av det
de av ljus, ljud, ormer och rger som naturen bjuder p,
srskilt i ldrarna 3-6 r d energidet i den mnskliga
hjrnan r som strst. Vi behver de stimuli r vr hrsel, vr
syn och vr hud som nns utomhus i gelsng, vindsus, sol-
reexer och skuggor, ukt och dimma, rgupplevelser bland
blommor och insekter. Vra hjrncellers tillvxt r beroende
av denna srskilda stimulans som naturen erbjuder.10
Det fnns mnga argument r att barn behver tillgng
till skog. Skogen r verlgsen som lekmilj, leken blir mer
rrlig, mer antasirik och mer jmstlld. Vistelse i naturen ren viktig riskaktor med stor betydelse r rmgan att
hantera stress, kad rrlighet, socialt samspel och bttre ko-
ordination och motorik. Den direkta upplevelsen av vrlden
som barn r i naturen leder till att sinnena stimuleras och
sprkutvecklingen rbttras. Tidig naturkontakt kan vara
en viktig aktor r hur barn senare relaterar till naturen i ett
strre perspektiv, hur de kan bidra till ett hllbart samhlle.
6.1 Lek och fantasi stimuleras
Barns lekbeteende pverkas ofa positivt nr de vistas myck-
et utomhus; barnen str varandra mindre, det uppstr rre
it ch d m ill i jl dt.11
Skogen och dess naturmaterial i orm av grenar, kottar, pin-
, t, jd, u ch t i l ch timul-rar antasin. Med natur i lekmiljn mngdubblas mjlighe-
terna r barnen att hitta saker att leka med. De yngsta
t mjliht tt p i mii
d ml , tt ll l. D ld -
d tumtil till tt y ch tu md.12
Platsen rndras hela tiden och inspirerar till nya lekar.
M c hitt p tid m it ch d
uppl hu mi ch milj h dt.
I studier av utemiljer vid skolor och rskolor ramgr
att naturelement vid lekredskap och ppna ytor bidrar till
mer lek och aktivitet och ett mer positivt socialt samspel.13Miljerna behver vara s pass rejla att barnen uppattar
det som ett spnnande landskap, dr de ritt kan rra sig
mellan olika platser och skapa relationer mellan dessa.
Utemiljerna vid bostder har en unik potential att ge barn
chans till positiv naturkontakt i vardagen.
Barns lek i skogen har ocks genuseekter. Uteleken r
mera jmstlld och mindre knsstereotyp. Leken blir ria-
re skogens material r inte lst vid vissa knsspecifka
egenskaper p samma stt som dockorna i dockvrn eller
bilarna i parkeringshuset inomhus. Flickor och pojkar leker
mer tillsammans utomhus n inomhus. De ysiskt utle-
vande lekarna, som djurlekar, r samman pojkar och ick-
or. Djurens ungar och djursktare r karaktrer som r
neutrala i rhllande till kn.14
Naturen har ocks betydelse r sociala relationer eter-
som den ungerar som mtesplats. Barn och rldrar som
bor i omrden dr det var mjligt att tras utomhus hade
i en studie mer n dubbelt s mnga lekkamrater och vnner
jmrt med dem som bodde i omrden dr naturen var
lngre bort och trafken hindrade utevistelsen. Naturen
intill bostder understdjer den sociala interaktionen blanddem som bor dr. Barnen leker med varandra och banden
Foto: Isak Isaksson
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
13/24
Bevara barnens skogar
till grannar rstrks.15 Sociala ntverk r en viktig risk-
aktor r bde barn och vuxna.
6.2 Bttre hlsa och mindre stress16
Att vara utomhus har era hlsobermjande eekter.Utitl hjlp til l tt l d ili lc
ch tt ttm17. Dutm h lljut t p
D-itmipduti i hud, t m l
m ti ll t p ddd. D-itmi
it md d ytm i pp, m xm-
pelvis immunsystemet, vilket rsvarar kroppen mot inek-
tijudm.18
Barn som gr p rskolor med mycket utevistelse, ex-
empelvis s kallade I Ur och Skur-skolor19, r riskare n
barn p vanl iga rskolor, och tillrisknar ortare eter sjuk-
dom. Forskarna rklarar utebarnens bttre hlsa medden riska luten, att det blir mindre trngsel och att smitt-
spridningen minskar. Barnen r ett starkare immunrsvar
mot inektioner. Enligt Socia lstyrelsen r utomhusmiljn
alltid bttre n inomhusmiljn r att minska smitt-
spridning.20 Men det kan ocks bero p att miljn r min-
dre stressig.21 I en svensk studie av rskolebarn som lekte
p grna rskolegrdar med lekpotential var barnen bde
lugnare och riskare n jmrelsegruppen som lekte p en
enormig och naturattig rskolegrd.22
Det kan vara stressande, srskilt r barn, att sitta sti ll i
ett klassrum hela dagarna. Stressen har negativa eekter
inte bara p hlsan, utan ocks p koncentrationsrmgan,
minnet och rmgan till empati. Det normala vid lngva-
rigt stillasittande i ett k lassrum r att energin lagras som
ettsyror och socker i kroppen. Detta kan vara en del av
rklaringen till att andelen vervikt iga barn har kat de
senaste decennierna.23 Nationellt centrum r milj- och
utomhuspedagogik v id Linkpings universitet har genom-
rt studier som visar att mngden stresshormoner i saliven
minskar markant hos bde elever och lrare som anvnder
utemiljn mycket24
. En medicinsk rklaring kan vara attbarn som rr sig utomhus rbrukar den energi som ristts
under stress. Naturen minskar ocks antalet intryck och gr
oss lugnare samtidigt som ljudnivn ota blir lgre.25
6.3 Mer rrelse, bttre motorik och koncentration
Att i yit iti it. Att yit
ti j d mmd d till ch ux.
Ntu jud plt ch m myct utmhu
i c m. Fl m h tuli utmhu-
milj md td, u, ull ch xtliht m id
ihp lyt ld c till tt li m yit
ti. I d l t t p miut
i jmi m p l m h td
utmhumilj.26 Dt milj m timul l
och rrelse och inte bara det att de r utomhus. Om man rr
i myct m m i c m i udm
md mid it m ljd.27
Nr barn rr sig mycket och anvnder bde stora och sm
Foto: Pella Thiel
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
14/24
Bevara barnens skogar
rrelser anstrnger och trttar de ut kroppens alla muskler.
P i p uttti tt utcl ct-
tionsrmgan och ven rmgan att kunna sitta still.28
Genom att g i ojmn terrng trnas balansen hos mnnis-
i ll ld. I tudi t l iddet sig att de barn som vistades p en naturrik rskolegrd
var riskare, mer motoriskt utvecklade och hade bttre r-
mga att koncentrera sig n de barn som vistades p en
enklare och mer naturattig innerstadsgrd.29 Se ocks ovan
m t.
Hyperaktiva barn med uppmrksamhetsstrning
(ADHD) har visat sig ungera bttre eter vistelse, lek och
promenader i naturen. Ju mer naturlik lekmilj, desto lind-
rigare blev graden av uppmrksamhetsstrning. Naturen
hade en lugnande inverkan p barn som var hyperaktiva.30
6.4 Sprkutvecklingen frmjas
De erarenheter och upplevelser som barn r under sin
itl i tu mjliht till putcld
dil. Ntu mld m tillll
att utka sitt begreppsrrd.
31
Utevistelse ger barnen endirektkontakt med verkligheten. Det blir lttare r barnen
tt t d mid ch t i m d
sjlva kan jmra saker i naturen. Det blir ocks lttare r
dm tt hitt tt d d i t m-
pi ll ux. B ch ux md m mm-
m uppll m m d i ch mtl
m. Att pp t ch djup
kunskap kan byggas upp. Sprket utvecklas och blir mer
nyanserat.32 Utomhus luckras invanda roller av exempelvis
mer eller mindre duktiga barn upp och er barn kan
mm till tl. E iti dl tuuppll ctt jl tyt tt tu i hd.
6.5 Bidrar till en hllbar utveckling
Om it i d mjliht tt l
d xt ch dju ch li mpl. D utcl
lmi d till tu ch till plt ch li
mer positiva till naturen och till att bedriva rilufsaktivite-
t. Dtt i i tu p tt it tu i tt
strre sammanhang och drmed ocks r samhllets hll-
bara utveckling. Barn har en rmga att knyta starka band
till platser i sin omgivning detta skulle kunna vara en
yclpc tt tt t mi mjliht
att nna sig till rtta i sitt ekologiska sammanhang, och
dmd hll utcli, m .33 Dt
i m i p md mll utitl, tu-
kontakt och ramtida miljengagemang.34 Det rr sig emel-
ltid m myct mplx md ch dt
i m it i p d md.35
Utykter i naturen som barn r en viktig rutsttning
r att mnniskor ska ska upp naturplatser som vuxna,
visar en brittisk underskning.36
Positiva minnen rn na-turkontakt och rldrar och andra nrstende som re-
Foto: IStockphoto
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
15/24
Bevara barnens skogar
bilder spelade en nyckelroll. Positiva naturminnen var ocks
avgrande r om naturen uppattades som en plats r ter-
hmtning. Barns naturkontakt kan med andra ord vara en
rutsttning r att de som vuxna ska ha t illgng till natu-
rens hlsobermjande eekter.
37
6.6 Utomhuspedagogikens frdelar
Efm d t tilli t dl i d i
skolan spelar skolans stt att undervisa en viktig roll r
deras hlsa och rmga till lrande. Utomhuspedagogik r
udiim d uppll t i ctum ch
dr al la sinnen stimuleras. Utomhuspedagogik handlar om
tt uti l upptt upml mpltt u-
dii imhu md utmhupdi i-
ar i exempelvis svenska, engelska, matematik och naturori-
td m. Utmhupdi udii
ha stora rdelar r barn och ungdomar i alla ldrar.
Gm tt l udii i li d m -
id, m pd ch tti mdll l-
ras p nya stt. Mnga av mlen i skolans och rskolans
lpl md utmhupdi.Utemiljn ger barn mjlighet att p egen hand och i sin
egen takt utorska, underska och experimentera med olika
naturmaterial och smkryp, insekter och vxter. Barnen r
p ett naturligt stt bekanta sig med elementen lut, jord,
vatten och kanske ven eld. Skogen skapar mjligheter r
mten med det orutsedda och ostrukturerade vilket ledertill en situationsanpassad och exibel inlrning. Alla, sr-
skilt sm barn, tillgnar sig kunskaper och erarenheter om
omvrlden genom att anvnda sina sinnen se, knna,
smaka, lyssna och lukta p allt. Naturen ger er sinnesupp-
levelser n inomhusmiljn. Nr man anvnder alla sinnen
i lrandet stannar kunskapen kvar lngre man minns vad
man lrt sig.38 Det fnns ett antal studier som pekar p att
undervisning i naturen mer eektivt utvecklar kognitiva
rdigheter n klassrumsbaserad undervisning. Det direk-
ta naturmtet kan ven koppla ihop knslomssig och kog-
nitiv inlrning, vilket kan ge rutsttningar r ett lrandep en hgre niv.39
Fr att skolor och rskolor ska kunna bedriva mer ut-
omhuspedagogik krvs kompetensutveckling och handled-
ning. Skolpersonal eterlyser ocks kollektivtrafk som r
billigare och enklare att boka r att underltta rytt-
ningen till skogen. Men den rmsta rutsttningen r
undervisning i skogen r att den ligger nra skolan eller
rskolan.
6.7 Renar luft och vatten
Den ttortsnra naturen med sina biologiska system bidrar
md m lld ytmtjt ytt m t
mhll ti tu. Otd xmpl p
pdi ch hlmi tydl xmpl p -
systemtjnster. Men skogen hjlper ocks till att ta hand om
och rena vatten, rbttra lufkvalitet och lokalklimat.
Vegetation kan till exempel skydda dricksvattenreservoarer
och ta hand om lokalt dagvatten. Den kan snka den lokala
tmptu md d, u mmtid, -
ducera vind och rena lufen rn lufroreningar.40 Barn r
li lufi ux.41
Foto: Fredrik Ericsson
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
16/24
Bevara barnens skogar
Vill i lyf m tl i lj plt-
ser efer det, se 5.3. Det krvs kunskap och ambitioner r att
skta skogar r barn, inte bara om skogens vxter, djur och
m ut m l, t ch ld. Dt
nns ingen universallsning r sktsel av skog r barnefersom alla barn r olika och har olika intressen och
h, m i i p tt tl picip m
li till ud hu tl ut-
ormas. Rydberg sammanattar i boken Vr ttortsnra
natur. En bok om rvaltning och sktsel(2004) ngra punk-
t tt t p id tl :
7.1 Skogens storlek
Dt i mtt p hu t tt d
h tt d (ll ux!). Sm pti
md id xtliht mll hu h li t ty-
delse som strre skogsomrden. Trots detta brukar man ljd miimimtt tt tt md t
u upptt:42
L, ch u 0.1 ht (u 30 x 30
mt)
Bld 0.35 ht (u 60 x 60 mt)
Pll 1.00 ht (100 x 100 mt)
Ju t td ch ju l d t dt t
yt tt m upptt t. D
miimimtt dc d md t itiht. Hu
d upptt myct p hu t -tt tmt itillid md ch hu tyd-
li . Of mit ht tt
p m l.
7.2 Variation
E iti mltti md tl tt
skapa och skerstlla en stor variationsrikedom. Studier
visar att barn sker sig till platser som innehller vatten,
klttertrd och utsiktspunkter. Barn vill ocks grna ha tta,
i ch upd m.43 Viti mj -
nens lek, antasi och sprkutveckling. Positiva inslag r
m li t xt ch dju, td i li ld ch
storlek, stora stenar, stubbar, myrstackar, ris, snr, liggande
trd, hltrd, stenrsen, bckraviner och mossa. Det r
mlltid it myct i ch ;
ijud till tt ti. Kj tt hmlit tll d
barnen r vara i red med sina kamrater. Barn behver
d till til l ydmtil, yi jl ch
tta lga skogsomrden som r skyddade rn insyn.
Viti c t i tt p li pdi
rum i skogen r exempelvis lek, lsning, mat och vila.Andra ider r att ordna en ventyrsbana eller ett naturrum.
7. Vilken skog trivs barn i?
Barn behver platser med vatten, klttertrdoch utsikt.
Skapa platser fr bde aktivitet och ostrdhet,
vila.
Barn behver kojmaterial och gmstllen.
Lt leken f lmna spr i skogen.
Alla barn mste f plats.
Tnk dig in i barnets vrld barn r normalt
kortare n vi vuxna!
Skapa tydliga grnser.
Skapa en gradient frn det trygga till det vilda,
spnnande.
Skapa en gradient frn det kultiverade till det
naturlika.
Skapa en gradient frn innemilj till utemilj.
Det mste finnas frutsttningar fr barnen att
skapa egna platser.
Skapa dynamiska miljer som ger barnen plats
att vxa.
Skapa plats fr de vuxna.
I fljande text utvecklas dessa punkter.
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
17/24
Bevara barnens skogar
En skog r barn br under alla rstider kunna ge skydd mot
llt ch u til l tt l.
Sjar, bckar eller sm vattensamlingar har ett stort
d , it pdit. Sp ch ti
ld ut till ch l tt. Sp y ttdll ttmli. Ett tt tt ld i dtt i -
ch p d c, ch dmm.
7.3 Trygghet och ostrdhet
B mt i ty i . D dt -
dl m h m mtll ch td plt
mtidit m d tulit d. Sm
m h h tt u upptt hu tt tt md
ch t ll ti . F tt l-
mi d til l dt md m li
nra skola eller rskola och som de kan lra knna ochterkomma till ofa. Platser dr man knner sig hemma och
tillhiht p mi m m md i
m lit.
7.4 Skog fr ungdomar
Udm i till ild mtplt. Om d h
mjliht lj d c plt, hlt md utit
tt ll tt ldp, d d mt ut
att stras av vuxna. Idag blir stadens centrum ofa en popu-lr mtesplats. Staden avolkas av vuxna nr arerna
stnger p kvllen. Underskningar visar att ungdomar
grna skulle vlja naturskna mtesplatser om det anns
tillli tt m ltt ud mt i d.44
Gillplt c tuli mtplt udm.
Vardagens besk skulle kunna ske i de skogar som nns
l ch itidd. Of d lll-
rade och det r svrt att hitta en avskild plats. Skogarna
i l ch itidd d utcl tt
li itt udm.
7.5 Anlggningar
Anlggningar som eldstder, vindskydd och enklare stugor
skapar rutsttningar r lite lngre besk i skogen. Placera
grna anlggningarna i nrheten av vatten, en tjrn eller en
c. Yt tt tlt p ld ch udm.
Foto: Klas Ancker
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
18/24
Bevara barnens skogar
Barn kan inte och r ofa inte g lngt p egen hand. Fr att
barn ska ha mjlighet att vistas i skogen br den drr inte
li l t 300 mt l ll tdm-
d.45 Dt c t tydl tt i yi ll
mentala barrirer nns mellan bostaden eller skolan ochskogen. Fysiska barrirer kan vara trakerade vgar, jrnv-
, tl, di ch ttd. Mtl i
vara att skogen upplevs mrk eller skrmmande. Det r
viktigt att skogsbryn och andra entrer till skogen utormas
tt dt ijudd tt td i i dul ch
ortstta rden genom skogen. Det mste nnas mnga
naturliga vgar att komma in i en skog, srskilt rn skolor-
nas hll. Studier visar att de rskolor som r placerade i
nrheten av naturomrden besker naturen betydligt o-
t l m h l tc dit. Vid
m d dmmilj lmht iddt i tt t td till tu myct iti -
t.46
I en hollndsk studie ann man att upplevd hlsa var
bttre hos de som hade naturen nra dr de bodde. Eekten
tt ch ml mi, ch t
mer uttalad hos dem som kom rn attiga omstndigheter.47
En svensk studie visar p liknande samband mellan vis-
telse i grnomrden och stress. Ju ofare man beskte ett
grnomrde desto mindre stressad knde man sig.
Atdt hd d tydl hu f -
md t ch llt idit ti. Om
dt m 300 mt till mt md -
tes det inte til l vardags. ven en strcka p ver 50 meter ck
tlt p c tt ju, ch d uppld t-
sen att ka. De som ofast beskte ett grnomrde knde sig
mit td. Smdt lld tt , ld ch
cil ch mi piti i mhllt.48 40 pct
de svarande i en annan svensk underskning ville ha kortare
td til l ti.49
F tt tt tillliht, it mi-
kor utan ven r djur, r det viktigt att binda ihop den natur
som nns till sammanhngande omrden. Genom att skapa
grna strk med cykelvgar, ekodukter och aunapassager
50
mll d ttt mjliht ch
ux tt cyl ll i milj mll td, -
skola, skola och arbete. Det ger ocks mjlighet r naturen
att spridas in i staden och ti ll stadens parker och grnom-
d.
B mjliht till tutt hdl mlltid
it m huuid dt tu m li ch
til lli. I ll ull dt c md tt l p-
ch md m it i. E mit l i
viktig aktor r barns mjlighet att vistas i skogen r hur vi
ux l ch hll til l i mii.Dt hdl xmpli m:51
hur den ysiska planeringen gr barnen mer eller
mid d tpt
hur vuxna ser p naturen; som exklusivt resml eller
m dli mii md y ch -
di
hu ux litil ut; yll tid md pl-
d tiitt?
huuid ux h ti llit till m tt jl-
upptc tu
hu ux p tup (d d tp-
liga och den traditionella), som ger innehll och
p t iti i tu
hur vuxna ser p brukskunskap. Vad kan man gra,
d m plc, d m t tct?
8. Betydelsen av nrhet och tillgnglighet
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
19/24
Bevara barnens skogar
FN: ti l t tt till l ch itid
ch tt l i dd m tu. Efm
Sverige har skrivit under denna konvention mste rutstt-
ningar skapas r att uppn dess innehll. ven skolans
lroplaner innehller skrivningar som bland annat innebrtt mjliht till l, ld ch d tiitt i
tumilj.
t ll d dl m md itl i -
gen nns idag ingen lagstifning som garanterar bevarande
ll litt yi utmilj, id -
l ch l ll i d id ylmilj. Pl-
ch yl tt dt til lclit t
iyt m lmpli l ch utitl p tmt m
h l ll l, m dt i p
utmi d iyt. I ltifi hid
tt ll du m d xpl-t.
Unger 60 procent av den ttortsnra skogen gs av pri-
t m ch u 16 pct mmu.
F mmu ll d m t tt
ch p m til lli . Dt c
m m h jt hltcd iti ch
kartlggningar ver de skogar som barn vistas i.52 Det inne-
br att de inte har tillrckliga underlag nr de ska atta beslut
om sktsel av skogen. En kart lggning eller inventering kan
i p i l m d , hu d d
ch il td m h idt tt tt till-
gnglighet och kvalitet. I omrden dr det rder brist p
tui ch tpd h.
F tt p mjliht till itl i i d
mste ett barnperspektiv anlggas p samhllsplaneringen.
Vi mste aktivt planera r att gra natur tillgnglig r barn
i d dmilj. Id idlt tt tdum md tt
levande gatuliv. Problemet r att bilarna rknas in i gatulivet
och bilars nrvaro undergrver barns mjligheter att sjlva
it ut. Dtt idl i c tti m
tt tumd xplt. Id ut m c f tt l utpl i id ldp, tt tt i t
tt tti itill lplt ch ttt
tu li iti.53
Sveriges barnombudsman (BO) anser att barnkonsek-
ly m id ll yi pli ch
rndringar i bentlig milj. Barnkonsekvensanalys inne-br att man genomr rhandsprvningar av de konse-
m tt lut dt ll d upp
m lutt. Bly -
m myct ll id.
9. Tydliga regler fr barns utemiljer saknas
Foto: IStockphoto
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
20/24
Bevara barnens skogar
Bertilsson, C. m , 2006: Nyken grn handbok r natur-
guider.
Bevara barnens skogar, 2011: Broschyr. www.naturskyddso-
reningen.se
Centrum r naturvgledning, SLU. Har bl a kartlagt omr-
dena barn och naturvgledning samt hlsa och natur. www.
cnv.nu
Hellmark, M. (red.), 2007: Naturen till din tjnst.
Naturskyddsreningens rsbok 2007. Om ekosystemtjnster.
Isaksson, P. m.. (red.), 1999: Grnare stder. Biomngald
och grnstruktur. Svenska Naturskyddsreningen.
Louv, R., 2008: Last child in the woods: Saving our children
rom nature-decit disorder. Alonquin books, Chapel Hill,
North Carolina.
Naturskolereningens bcker i Att lra in ute-serien kan
bestllas p rlaget Outdoor eaching p www.outdoor-
teaching.com
Att lra in matematik ute
Att lra in svenska ute
Att lra in engelska ute
Att lra in ute ret runt
Att lra teknik ute
Att leka och lra in matematik ute
Naturskyddsreningen, aktablad p olika teman: Under
stock och sten, P rtt spr, Sm grodorna, P ngen, Bland
barr och blad, Fixa r glarna, Spana addermss.
Skogen som klassrum, 2011: Om utomhuspedagogik. www.
naturskyddsoreningen.se
Skydda skogen runt knuten, 2010: Broschyr. www.natur-
skyddsoreningen.se
Skydda ttortsnra skogar, 2010: Handledning. www.natur-
skyddsoreningen.se
Sveriges lantbruksuniversitet. Ett myller av liv. Lromedel
om biologisk mngald. www.bioresurs.uu.se/myller
Zettersten, G., 2007: Argument r rilusliv. Naturvrds-
verket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publi-
kationer/620-8308-3.pd
Tips fr vidare lsning
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
21/24
Bevara barnens skogar
Beck-Friis, M., 2003: Frskolors instllning till och anvnd-
ning av stadens natur. SLU Examensarbete. Nr 13 2003.
Berg, M., 2010: Skogen runt knuten -hur skts den?
Granskning av kommunernas arbete med ttortsnra skog.Rapport.
Boldemann, C. m , 2006: Impact o preeschool environment
upon children s physical activity and sun exposure. Preventive
Medicine 42, ss. 301-308.
Boverket, 2007: Bostadsnra natur - inspiration & vgledning.
Chawla, L., 2006: Learning to love the natural world enough
to protect it, Barn, 2, 57-78, Norsk senter or barneorskning.
Dahlgren, L-O. m , 1997: Utomhuspedagogik boklig bild-
ning och sinnlig erarenhet. Ett rsk till bestmning av ut-
omhuspedagogikens identitet.
Faber Taylor, A., m , 2006: Is contact with nature important
or healthy child development? State o the evidence, I
Spencer, C & Blades, M (red.), Children and their environ-
ments (pp 124-140) Cambridge, UK, Cambridge University
Press.
Faskunger, J., 2007: Den byggda miljns pverkan p ysisk
aktivitet. Statens olkhlsoinstitut.
Folkhlsoinstitutets webbplats 2011: Natur - efekter p barns
hlsa av kontakt med natur. 2011-04-12. http://www.fi.se/
Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Natur---efekter-
pa-barns-halsa-av-kontakt-med-natur/
Grahn, P. m , 1997: Ute p dagis. Hur anvnder barn dag-
hemsgrden? Alnarp: Stad & Land nr 145.
Grahn, P. m , 2003: Landscape planning and stress. Urb For
& Urb Plan 2: 1-18.
Granberg, A., 2000: Smbarns utevistelse. Stockholm: Liber
AB.
Hrnsten, L. m , 2000: On the distance to recreational orests
in Sweden. Landscape and Urban Planning, Volume 51, Issue 1.
Ingvar, D., 1996: Utan lek inget liv.
Kardell, L. 2008: Frilusutnyttjande av tre stadsnra skogar
kring Uppsala 1988-2007. Institutionen r skoglig landskaps-
vrd, Sveriges lantbruksuniversitet.
Klang, G. m , 1996: Utebildning naturligtvis.Frilusrmjandet och Stielsen Hll Sverige rent.
Lisberg-Jensen, E., 2008: G ut min sjl - Forskningsversikt
om hlsoefekter av utevistelser i nrnatur. Statens olkhl-
soinstitut.
Lundegrd I. m , 2004: Utomhusdidaktik. Lund: Student-
litteratur.
Maas, J. m , 2006: Green space, urbanity, and health: how
strong is the relation? J Epidemiol Community Health, 60,
587-92.
Moore, L. m , 2003: Does early physical activity predict body
at change throughout childhood? Preventive Medicine 2003,
37, 10-17.
Mrtensson F., 2004: Landskapet i leken. En studie av utom-
huslek p rskolegrden. Institutionen r landskapsplane-
ring, Alnarp.
Kllor
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
22/24
Bevara barnens skogar
Mrtensson, F. m , 2009: Outdoor environmental assess-
ment o attention promoting outdoor settings or preschool
children. Health and place (15) 1149-1157.
Mrtensson F. m , 2011: Den nyttiga utevistelsen?Forskningsperspektiv p naturkontaktens betydelse r barns
hlsa och miljengagemang. Naturvrdsverket rapport 6407.
Nationellt centrum r milj- och utomhuspedagogik,
Linkpings universitet. www.liu.se/ikk/ncu
Naturvrdsverket, 2006: Naturen som kraklla - om hur
och varr naturen pverkar hlsan. Beskrivningar av hl-
soefekterna av naturkontakt. http://www.naturvardsverket.
se/Documents/publikationer/620-8252-3.pd
Place, G., 2004: Youth recreation leads to adult conservation:
outdoor playtime integral during childhood development -
Research Update. National Recreation and Park Association.
Rydberg, D. m , 2004: Vr ttortsnra natur. En bok om
rvaltning och sktsel. Skogsstyrelsen.
Sandberg, M., 2009: Barn och natur i storstaden - En studie
av barns rhllande till naturomrden i hemmets nrhet
med exempel rn Stockholm och Gteborg.
Licentiatuppsats vid institutionen r kulturgeogra och eko-
nomisk historia, Gteborgs universitet.
SkogsVrden nr 1, 2007: Framtidens skola r ute! 2011-04-11.
http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2007_1/sv22.php
SkogsVrden nr 1, 2009. Skogen skrmmer. 2011-04-11. http://
www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2009_1/sv24.php
Socialstyrelsen, 2008: Smitta i rskolan. En kunskapsver-
sikt.
Svenska Dagbladet, 2005: Att leka ute har blivit r arligt.
2011-04-11. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-
unga/att-leka-ute-har-blivit-or-arligt_401461.svd
Szczepanski, A. m , 2003: Forskningsstudie Hlsa och utom-huspedagogik. Opublicerat.
Ward-Tompson, C.W. m , 2008: Te childhood actor:
Adults visits to green places and the signicance o childhood
experience, Environment and Behavior, 1 (40) 111-141.
Wells, N., 2003: Nearby nature. A Bufer o Lie Stress Among
Rural Children. Environment and Behavior, vol. 35 no. 3.
World Health Organization, 2005. Efects o air pollution on
children s health development a review o the evidence.
nggrd, E., 2009: Lek i skogen mera jmstlld. Locus tid-
skri r orskning om barn och ungdomar. Stockholms uni-
versitet (2009; 2:3-19)
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
23/24
Bevara barnens skogar
1. Dt i llm diti ttt .
F Ntuyddi ttt tt
md m hlt ll till t dl li
im ll ht t ilmt ttt. I m-
d d dt d it p ttt itt m li l t t ilmt.
Ntuyddi d SCB: diti
ttt: humli md mit 200 i, i-
d tdt mll hu mlt ic ti
200 mt.
2. Ls mer i handledningen Skydda ttortsnra skogar.
Ntuyddi.
3. Kdll 2008, Sd 2009
4. S Dldt 2005, SVd 2009
5. Fu 2007
6. Sciltyl 20097. S itt 8. Btydl ht ch til lliht
8. Nrnaturguiderna nns listade p Naturskydds-
reningens webb: http://www.naturskyddsoreningen.
/tu-ch-milj/dju-ch-tu/tuuid/
9. S itt 8. Btydl ht ch til lliht
10. I 1996
11. G 2000
12. Mt m 2011
13. Bldm 2006, Mt 2009
14. d 2009
15. Wll m 2003, Bt 2007
16. B ii hlt tutt
i Ntu m fll - m hu ch
tu p hl. Ntudt. 2006.
http://www.tudt./Dcumt/puli-
ti/620-8252-3.pd.
17. Sciltyl 2008, Mt m 2011
18. Mt m 2011
19. Frilufrmjandets skolor och rskolor med mycket
utmhupdi.
20. Sciltyl 2008
21. G 2000
22. Gh m 1997, Mt m 2009
23. SVd 2007
24. Szczpi m 2003
25. Ntudt 200626. Mt 2004, Bldm m 2006
27. M m 2003
28. G 2000
29. Gh m 1997
30. F yl m 2001, Flhlititutt 2011
31. Kl t l 1996
32. Ludd m 2004
33. Chwl 2006
34. Mt m 2011, Plc 2004
35. Mt m 2011
36. Wd-Tmp m 200837. Ludd m 2004
38. Dhl m 1997, Mt m 2011
39. Mt m 2011
40. Bt 2007
41. Wld Hlth Oizti, 2005
42. Ryd 2004
43. Ryd 2004
44. Ryd 2004
45. Bt 2007
46. Bc-Fii 2003
47. M m 2006
48. Gh m 2003
49. Ht m 2000
50. Edut ch up dd tt dju
u t i d hid m mi -
pt i ldpt. Edut ll up
f ll ud tt p
tu i lit mtti m mjlit.
51. Mt m 2011
52. B 2010
53. Mt m 2011
Fotnoter
-
8/4/2019 Bevara barnens skogar
24/24
Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och
myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.
Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.
www.naturskyddsoreningen.se
B h till till m ldi. S l m lmilj, l li m li, m t-
ii ch m jmtl ld. Vitl i tu iti it md t tydl m tt ht t, d
liht, cilt mpl ch tt diti ch mti. D dit uppll ld m i tu
leder till att sinnena stimuleras och sprkutvecklingen rbttras. Tidig naturkontakt kan vara en viktig aktor r hur barn
lt til l tu i tt t ppti, hu d id till tt hllt mhll.
D hdldi i di/ m il l uppmmm ht ttt m tt uidi xmpli luttt p ll i. D t dl hdldi t upp pti i
uidi. D d dl u p uidi ihll md id ti ll i ch umt tt tt-
t .