BIHANGETMAGASINET FÖR AFFÄRSJURISTER VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

BIHANGET HÄLSAR PÅHEMMA HOS FEM STUDENTER

#LÄSW 10 ÅR

MÖT ÅSA ÅHLUND- ALUMNEN SOM GÖR KARRIÄR I LUXEMBURG

INTERVJU: JAN-ÅKE SANDELL- Att syssla med juridik var inte min tanke från början

I N N E H Å L L

2

Ledare + Redaktion......3

Ordförande har ordet....5 Diplomeringen 2014....7

Lär dig mer om praktik-platser via STEP...........15

Såhär jobbar JuristGruppen............14

BIHANGET NR.1 LÄSÅRET 2014/2015

Kalendarium.................4

Lärarporträtt:Jan-Åke Sandell...........8

Studentförenings- guide.........................10

#LÄSW 10 år................12

Alumniporträtt:Åsa Åhlund.................16

Hemma hos...............20Idrott på Affjur............18

På studiestuga hosLex Utopia...................22

Redaktionens sida.....23

Kontakt: Teresia Snäckerström, redaktör E-post: bihanget@ajf.nu www.ajf.nu

Layout: Redaktör med hjälp av redaktionen Tryck: PrintakademinPå omslaget: Jan-Åke Sandell Foto: Sara Ekström

LEDARE

REDAKTIONEN 14/15

MARK LIFVERGRENSKRIBENT

MALIN ROSENDAHLSKRIBENT

SARA EKSTRÖMSKRIBENT

OLIVIA DAGERSTIGSKRIBENT

3

“ OM MAN HAR SVÅRT ATT BESTÄMMA SIG ÄR ALLA ALTERNATIV TROLIGTVIS LIKA BRA “

Ofta när det kommer till val av det avgörande slaget kan jag få svårt att välja på grund av att jag oftast vill ha ”lite av allt” och för att jag ogärna väljer bort saker. Jag hörde nyligen ovan-

stående citat på radion och började fundera på om det varit lika bra om jag bestämt mig för att välja annorlunda än jag hittills gjort.Vad det gäller yrkesval har mina tankar svängt en hel del genom livet. Det första yrket jag kan minnas att jag drömde om var polis, därefter ville jag bli författare eller kock, för att sedan komma på att journalist nog var det rätta för mig. Samtidigt väcktes intresset för juridik allt mer under gymnasieåren. Ett år efter studenten läste jag en distanskurs i handelsrätt med sammankomster i Umeå en gång i månaden. Ganska långt att pendla för mig som är född och uppvuxen på Gotland, men lämpligt nog hade en kompis precis flyttat dit för att plugga till just, mitt tidigare drömyrke, polis. Under mina turer till norr fick jag ett ännu starkare intresse för juridik och ett sug efter studentlivet som verkade fantastiskt, men trots inblick i den spännande polisutbildningen väcktes aldrig barndoms-drömmen på nytt.

Det stod istället klart att jag ville börja på ett program som skulle leda fram till någon form av juridisk examen. Att valet sedan föll på Linköping var i mångt och mycket en slump. Men den dagen jag ramlade över information om de Affärs-

juridiska programmen blev jag säker, vad kunde väl vara bättre än att välja en utbildning som hade just det jag skrev i mina inledande rader, ”lite av allt”? En utmärkt blandning av kurser i juridik och ekonomi, goda möjligheter till utlandsstudier och ett rikt studentliv.

Nu är jag snart halvvägs igenom min utbildning och jag är mycket nöjd över mitt val. Det var dessutom med största glädje jag i våras fick möjlighet att axla styrelseposten som redaktör för denna tidning och således också få chans att leva ut mina

tidigare journalistdrömmar. Jag fick också välja en redaktion som gjort ett fantastiskt jobb med detta nummer, vilket innehåller ”Bihanget-klassiker” så som lärarintervju och alumniporträtt, men också nya inslag som hemma-hos-reportage och redaktion-ens egen sida för att nämna några. Avslutningsvis kan jag nu inte göra annat än att konstatera att rubriken till denna text inte stämmer, alla alternativ är inte lika bra. Linköping är ett oöverträffat bra val som inte bara ger lite, utan det bästa, av allt.

MED FÖRHOPPNING OM TREVLIG LÄSNING!

TERESIA SNÄCKERSTRÖM

REDAKTÖR

4

KALENDARIUM

JULPUB 1 December

JURODAY 18 Mars

EUROPARESANFölj med AJF tillHaag 14-19 April

FULSITTNING för alla medlemmaräger traditionsenligtrum i Maj

JULSITTNING 13 December

SportgalaNH 2,0 21 Mars

HERRSITTNING 11 April

DAMSITTNING 9 Maj

5

ORDFÖRANDE HAR ORDETCARL-JOHAN MELANDER GER EN LÄGESRAPPORT

Beslutsamhet ger dig viljan att fortsätta trots de hinder som ligger framför dig.

Löven har fallit och vi har fått känna på säsongens första snö, det är tydliga tecken på att vintern närmar sig med stormsteg och att terminen snart börjar lida mot sitt slut. Tiden har gått otroligt fort och höstter-minen har knappt hunnit börja innan den nu snart nått sitt slut.

I och med det så avslutar även vi i den Affärsju-ridiska föreningen vår första termin som sittande

styrelse. En termin som har varit fylld med hårt arbete, nya utmaningar och stor glädje. Alla mina styrelsemedlemmar har jobbat otroligt hårt och strävat efter att tillsammans ta sektionen till en ny nivå och för det vill jag tacka dem enormt! Vi är dock långt ifrån klara med vårt arbete och terminen har om något, gjort oss än mer hungriga på att nästa ska ta vid.

Det är kul att se vilka stora möjligheter vi har som förening och Affärsjuridiska föreningen växer

så att det knakar, både internt och externt. Det är väldigt roligt att se att vi fått många nya medlemmar, extra kul är också att se hur många av er det är som velat engagera er i vårt arbete och nu är i full fart med att planera pubar, europaresan, gästföreläsning-ar, vår arbetsmarknadsdag Juroday och mycket mer i våra utskott.

Vi har under hösten även genomfört en lyck-ad diplomering för våra nyutexaminerade

masterstudenter på programmen, jag vill rikta ett stort grattis till alla de studenter som tog emot sina masterdiplom och också passa på att tacka alla som engagerade sig i att göra dagen möjlig och till den succé som den blev.

Vad vi har möjlighet att göra som föreningen bestämmer vi själva, jag tror och hoppas att ni

alla har höga förväntningar på oss i styrelsen på det resterande läsåret och jag lovar er att vi ska fortsätta på samma höga nivå som vi haft i början. Under tiden kommer vi självklart stöta på svårigheter på vägen, men jag är säker på att vi tillsammans som förening med beslutsamhet, vilja och glädje kan ta oss förbi dessa svårigheter utan problem och göra detta läsår till ett av de bästa som programmet och föreningen sett på många år.

Tack för en trevlig termin och på återseende nästa!Carl-Johan, Ordförande AJF 14/15

DIPLOMERING 2014

HALLÅ DÄR DIPLOMANDER

7

EVELINA CARLSSON STEFAN PHAN FREDRIK NILSSONVad tar du med dig från dina fem år på affärsjuridiska programmen?- Jag har lärt känna många nya vänner. Det är ett otroligt nätverk man har fått. Det är många smågrejer som dyker upp när jag tänker tillbaka som visar sig användbara. T.ex. Jur6 och styrelsear-bete. Bara en sådan sak som att anordna en julfest kan visa sig användbar, utöver det materiella som vi har lärt oss.

Vad gör du just nu?- Just nu jobbar jag med internationell privatbeskattning på Skatteverket. Det är superkul och jag får användning av allt jag lärde mig eftersom jag läste med fransk inriktning.

Hur känns det att stå med sitt master-diplom i handen?- Det känns bra, men konstigt att veta att jag kanske aldrig mer sätter min fot här.

Hur har dina år på LiU varit?- De har varit bra, jag kommer minnas många roliga fester och vänner som jag lärt känna för livet.

Vad gör du just nu?- Jag jobbar på Lantmäteriet i Helsing-borg. I framtiden vill jag gärna arbeta med bolagsrätt och värdepapper.

Hur kommer du se tillbaka på dina fem år på LiU?- Jag kommer minnas åren här som en bra epok i mitt liv. En epok som kantats av många nya kontakter och lycka.

Vad gör du just nu?- Jag jobbar som jurist på ett värdepap-persbolag som heter United Securities.

Hur känns det och vad tar du med dig i framtiden?- Det känns bra och har gått väldigt fort, det känns som det var nyss jag satt på nollesittningen och skulle påbörja utbildningen. Jag tar självklart med mig alla vänner jag lärt känna under åren.

Efter fem år på något av de Affärsjuridiska programmen var det, lördagen den 11 oktober, dags för de 44 studenterna

som för fem år sedan påbörjade sina juridikstudier, att vinka farväl till LiU med ett välförtjänt masterdiplom i sin hand. Dagen till ära bjöd vädergudarna på ett strålande höstväder och dagen inleddes i C-huset på Campus Valla, där studenterna, tillsammans med nära och kära, samlades för att uppleva 2014 års diplomeringsceremoni.

Ceremonin, anordnad av den Affärsjuridiska föreningens styrelse i samarbete med programledningen, inleddes med

att diplomanderna, till tonerna av en fanfar, tågade in i hörsal C1.

Hederstalare Prof. Ingrid Arnesdotter höll ett personligt tal där hon i egenskap av “akademisk mormor” gav de nyutexam-

inerade affärsjuristerna tio råd att bära med sig genom karriären och livet. Citeras kan bl.a “Att besvara juridiska problemställn-ingar utan att konsultera lagtext är som att operera utan be-lysning”och “Det omöjliga är det som tar lite längre tid - avfärda ingenting som omöjligt direkt”.

Tal framfördes även från Affärsjuridiska föreningens ord-förande Carl-Johan Melander, diplomand Evelina Carlsson,

som i sitt tal reflekterade över hur fort tiden går och vilka fan-tastiska band man får knyta, samt från Docent Jan Kellgren som också utbringade lärarkårens skål.

Text och foto: Teresia Snäckerström & Mark Lifvergren

8

“ MAN KAN TÄNKA SIG ATT JAG ÄR EN SÅDAN PERSON SOM INTE KAN BESTÄMMA SIG “När han inte är ute i skog och mark eller läser

kriminalromaner undervisar han i arbetsrätt på Linköpings Universitet. Bihanget har träffat Jan-Åke Sandell. Det första jag reagerar på när jag möter Jan-Åke är den livs-glädje och rofylldhet som han utstrålar. Han har alltid nära till skratt och skämt. Han visar mig in på sitt kontor och vi sätter oss ner inför vad som ska bli en väldigt intressant och lärorik intervju. ”Att syssla med juridik var inte min tanke från bör-jan”, berättar han. Det blir meningen som öppnar upp för en fascinerande historia.

Jan-Åkes första tanke när det gällde utbildning och fram-tid var en karriär inom läkaryrket. ”Jag var intresserad

av naturvetenskap på gymnasiet och matte var mitt favor-itämne”, berättar han. ”Tyvärr hade jag inte tillräckligt bra betyg för att läsa vidare till läkare och det var väldigt oklart vad jag skulle göra. Jag började med att läsa matte under ett år efter gymnasiet, men det var för jobbigt. Då bytte jag bana och började läsa beteendevetenskapliga ämnen istället; sociologi, psykologi och pedagogik. I de ämnena tog jag min fil. kand. ” För att bli behörig att kunna bli psykolog gjorde Jan-Åke efter studierna praktik inom två områden i psyko-logi. Under den första praktiken jobbade han på en psyko-logpraktik i Mjölby men efter bara två veckor där gick hans handledare ut i strejk. ”Men han kom tillbaka efter en månad så det gick bra ändå”, säger Jan-Åke med ett leende. Under den andra praktikperioden jobbade han inom Erikastiftelsen, på ett behandlingshem för barn och unga i Stockholm. ”När praktiken var klar sökte jag ett psykologjobb inom barnom-sorgen i Eskilstuna och jag fick det. Jag är nästan säker på att det var för att jag var man”, förklarar han för mig. Han tror att det var för att psykologyrket är väldigt kvinnodomin-erande och att de ville jämna ut fördelningen. Där jobbade han i sex år som biträdande psykolog. När legitimering för psykologer infördes var Jan-Åke redan på väg bort från yrket men han bestämde sig för att ansöka ändå. ”Jag trodde inte att jag skulle bli legitimerad men så en dag fick jag en postavi från socialstyrelsen och nog var det mitt legitimationsbevis som hade kommit”, berättar han.

lite lägre intagningskrav då än vad det är nu”, säger han och skrattar. Jan-Åke jobbade parallellt med juridikstudierna vilket medförde att det tog lite längre tid för honom att gå ut programmet och ta en jur. kand.

”Jag gick juristprogrammet i sju, åtta år i alla fall. Det gick lite i vågor, först läste jag väldigt intensivt och sedan kunde jag ta ett uppehåll i nästan ett år. Jag tror jag tog ut min jur. kand. 1989.”Att jobba heltid och läsa juristprogrammet var tufft, men Jan-Åke hävdar att det flöt på bra ändå. ”Jag var ju ung och stark”, säger han. Han var inte på många föreläsningar men åkte upp till Stockholm för de obligatoris-ka momenten. ”Stockholm hade kvällsundervisning och det passade ju mig. Jag kunde jobba under dagen och sedan åka upp och ha ett seminarium på kvällen.” Att sitta i ting var dock inget som lockade Jan-Åke. ”Det är svårt att ge sig in i en juridisk karriär när du är över 40 år. Att behöva gå ner i lön och sitta ting när du redan har ett jobb, det var inget som lockade mig”, säger han. Jan-Åke fortsatte därför jobba inom Norrköpings kommun och det inrättades en juristtjänst där, som han fick. Det handlade främst om socialrätt; försör-jningsstöd, tvångsvård och liknande saker, och var en form av konsultverksamhet.

“ PÅ MIN TID IFRÅGASATTE MAN INTE LÄRAREN PÅ SAMMA SÄTT ”

En dag dök det upp ett jobb i Norrköping som handlade om ett socialstyrelseprojekt för latinamerikaner som kom

som flyktingar. Jan-Åke sökte jobbet och fick det. Under ett år jobbade han med invandrarfrågor och sedan blev han kvar inom kommunen i 30 år. ”Jag jobbade med utbildningsfrågor och personalfrågor”, säger han, ”och stötte ju på arbetsrätt redan där”. Samtidigt som Jan-Åke jobbade inom Nor-rköpings kommun började han läsa juridik. ”Det var en slump faktiskt”, berättar han. ”Jag började med att läsa en introduk-tionskurs i juridik som kvällskurs och sedan sökte jag in till juristutbildningen i Stockholm och kom in. Det var nog

När socionomprogrammet år 2003 skulle införas på Linköpings Universitet befann sig Jan-Åke på en kon-

ferens som berörde just detta ändamål och träffade då en man som berättade att det fanns behov av en person som kunde undervisa i arbetsrätt. Efter det ringde dåvarande studier-ektorn Maria Boyce och frågade om han ville undervisa i en kurs i arbetsrätt. Jan-Åke, som tackade ja till erbjudan-det, började med att jobba timmar för att sedan bli anställd på Linköpings Universitet 2009. Då hade han arbetat som psykolog, inom kommunen och som jurist för att sedan bli lärare, eller gästadjunkt som är det korrekta namnet på hans befattning. ”Man kan ju tänka sig att jag är en sådan person som inte kan bestämma sig.”

För oss affärsjuridikstudenter är Jan-Åke ansiktet utåt när det gäller arbetsrätt men han undervisar även elever på

andra program. PA-studenter undervisar han också i arbets-rätt och socionomstudenterna undervisar han i välfärdsrätt. Han har även en fristående kvällskurs i arbetsrätt och en sommarkurs i arbetsrätt. ”Det är huvudsakligen personer som redan är yrkesverksamma men som vill fördjupa sina kunskaper som läser kvällskursen”, berättar Jan-Åke. I januari kommer han också ta sig an studenterna som läser politices kandidat. ”Jag kommer vara en av flera lärare som undervisar i den juridiska översiktskursen som de studenterna läser”, säger han. När jag frågar om han ser någon skillnad mellan studenterna på de olika programmen berättar han att han snarare ser en skillnad mellan alla studenter förr och stu-denter nu. ”Studenterna idag är mer frimodiga. De ifrågasätt-

“ JAG ÄR VÄL LITE SADISTISKT LAGD ”

9

När Jan-Åke inte står framför en klass och undervisar går tiden åt till att rätta tentor och förbereda nya föreläsning-

ar. ”Även om man har gjort det här många gånger nu så måste man hålla sig ajour. Inom juridiken händer det mycket och det kommer hela tiden nya rättsfall, nya lagar och ny kurs-litteratur. Man behöver hålla sig uppdaterad”, berättar han. Den goda relationen till studenterna sträcker sig även utanför klassrummet. ”Jag har kontakt med flera av mina tidigare studenter än idag”, berättar Jan-Åke. ”Mest sker kontakten via mail men ibland blir jag anlitad för att hålla i utbildningar utanför universitetet också, både i socialrätt och arbetsrätt.” När jag frågar honom om han har några roliga anekdoter från tiden på Linköpings Universitet är det första han kommer att tänka på en föreläsning som han brukar hålla för sociono-merna under nolle-p. ”Jag brukar föreläsa om sekretess och LOTS –lagen om tystnadsplikt för socionomstudenter. Först antecknar studenterna för brinnande livet men sedan börjar de väl fundera över sanningshalten i det hela… Men det är roligt. Jag är väl lite sadistiskt lagd.” skrattar Jan-Åke.

Förutom alla studenter som Jan-Åke föreläser inför så är han också omgiven av kollegor. Jan-Åke menar på att de

har en väldigt bra sammanhållning. ”Man månar om varan-dra, säger till när det är fikarast och frågar om man ska följa med på lunch, sådana saker. Det betyder en hel del”, säger han. Jan-Åkes fritidsintressen, förutom att vara ute i skog och mark och läsa kriminalromaner, ligger åt det kulturella hållet. Han tycker om att gå på teater och besöker gärna en sym-foniorkesters konsert. ”Jag läser historisk litteratur också”, flikar han in. ”Peter Englunds böcker är några av favoriter-na.” Som person säger sig Jan-Åke vara målinriktad, nyfiken och ödmjuk. ”Jag har relativt lätt att sätta mig in i andra människors situation”, berättar han. En av hans mindre goda egenskaper, enligt honom själv, är att han kan bli lite otålig ibland. ”Jag vill att saker ska hända snabbt.”

ter mer, ställer mer frågor. Det upplever jag som väldigt positivt. På min tid ifrågasatte man inte läraren på samma sätt.” Det är också studenterna som Jan-Åke säger inspirerar till att undervisa. ”Att ha en relation till de som lyssnar, få ett gensvar och se att de är intresserade, det är vad som sporrar mig. Man får en erkänsla och det är roligt.”

“ JAG HAR REALTIVT LÄTT ATT SÄTTA MIG IN I ANDRA MÄNNISKORS

SITUATION ”

Trots att Jan-Åke numer har uppnått den högaktningsfulla åldern av 69 år så har han inga planer på att lägga lagbo-

ken på hyllan än. Det är möjligt att han trappar ner framöver men helt färdig känner han sig inte än. Han tycker att det är spännande att jobba med utbildning och att ha att göra med studenter. ”Man håller sig ung”, säger han.

“ MAN HÅLLER SIG UNG ”

JAN-ÅKE SANDELLÅLDER: 69

BOR: Född och uppvuxen i Norrköping

UTBILDNING: Fil.kand från Uppsala och

Jur.kand från Stockholm

TIPS TILL STUDENTEN: Läs lagtext och

kurslitteratur parallellt och gör mycket

övningsuppgifter.

FAVORITLAG: 12 Kap Byggningabalken;

“Huru svin må i ollonskog släpppas”

Text: Olivia DagerstigFoto: Sara Ekström

10

STUDENTFÖRENINGAR PÅ LiU Kårer, Sektioner, Utskott - Vad är egentligen vad?

Bihanget reder ut begreppen i vårFÖRENINGSGUIDE

KÅRER: StuFF är studentkåren för de elever som studerar vid filosofiska fakulteten eller området utbildningsvetenskap vid Linköpings Universitet och är därmed den kår som affärsjuridikstudenterna tillhör. En studentkår är en intresseorganisation

på en högskola eller ett universitet, vars uppgift är att bevaka och delta i planering av utbildning, hantera studiesociala frågor och anordna sociala tillställningar för studenterna. Till StuFF kan man vända sig om man har synpunkter på sin utbildning eller på arbetsmiljön på campus och StuFF är även stor samordnare till Nolle-P. Motsvarande kårer på LiU är Lin.Tek för Tekniska Fakulteten och Consensus för Hälsouniversitetet.Vill du veta mer om StuFF? Besök www.stuff.liu.se.

Sektioner: Under StuFF ligger sektioner och varje program har sin egen sektion. Den Affärsjuridiska föreningen, också känt som AJF, är sektionen för oss studenter som studerar vid de affärsjuridiska programmen och även för de studenter som läser

fristående kurser inom ämnet affärsrätt vid Linköpings Universitet. Sektionen fokuserar på affärsjuridikprogrammen specifikt och hur man kan förbättra dessa. Vill du veta mer om den Affärsjuridiska föreningen? Besök www.ajf.nu.

Utskott och styrelse: Varje sektion har en styrelse som driver sektionens arbete. AJF-styrelsen har tolv medlemmar varav åtta av dem också har ett utskott med ett specialområde som de är ordförande för. Antalet medlemmar i de olika utskotten varierar

beroende på hur många arbetsuppgifter utskottet har att fylla. AJF har utskott för: Evenemang, under vilket även NH-gruppen lig-ger, Näringsliv, Juroday, IT/Tryck, Utbildning, där även arbetsmiljö-ombud ingår, Alumni och Sektionstidningen som du nu håller i din hand. Även Jur6, programmets festeri är ett utskott till AJF. Styrelse och utskott sitter ett år på sina poster.

Övriga fristående studentföreningar: Det finns även en rad andra föreningar på LiU, inom ramen för juridik finner du ELSA, JuristGruppen och Lex Utopia som du alla kan läsa mer om i detta nummer. Vidare är det en närmast oändlig sprid-

ning på studentföreningarnas ämnesområden. Det finns föreningar för allt från foto, teater och körer till idrott, politik, utbytesstu-denter och aktiehandel, för att inte tala om, den ur överlevnadssynpunkt kanske viktigaste studentföreningen, Sektionscafé Baljan!

UTSKOTT

STYRELSE

ETT URVAL AV ÖVRIGA STUDENTFÖRENINGAR:

Vill du få rabatt på sittningar, gå gratis på AJF:s årliga fulsittning och fritt delta i föreläsningar som föreningen anordnar?

Bli medlem i den Affärsjuridisk Föreningen!Medlemsavgift: 120:-/helår, 80:-/terminInbetalning sker till PlusGiro-konto 423 13 51-0Glöm inte att ange för-/efternamn och personnummerSom helårsmedlem får du även förmånlig rabatt på årets europaresa!

12

Vi affärsjurister älskar att festa och framförallt älskar vi att festa med andra affärsjurister. Faktiskt så passar sme-

knamnet ”affjurfamiljen” sällan in så bra på en situation som det gör under just Lagens Änglar. Kanske är det t.o.m vid den här familjära högtiden som vi affjurare har mest gemensamt? Precis i samband med Lagens Änglar dyker det nämligen upp ett par rätt udda släktdrag;-Trots att det är höst, mörker och kallt så klär vi oss i helvitt och vallfärdar till Kårallen.-Mentalt förbereder sig var och en på att inte umgås med lagboken, och det på två dagar. Minst.-Och ungefär samtidigt tycks vi förlora både vett och etikett.

Trots att jag numera är festprisse av tredje graden och har befunnit mig på Baljans dansgolv i både tid och otid, vill

jag ändå påpeka att Lagens Änglar är något speciellt -varje år. Klädkoden vitt, housemusiken och glowsticksen är en kombo som aldrig slår fel! Och hittills har bakfyllan dagen efter inte gjort det heller…

Traditionsenligt inleds Lagens Änglar med en programsit-tning och som etta var det första gången efter nollningens

finsittning som man såg sin klass finklädd igen. Det var också en chans att hälsa på (och spana in?) faddrarna, men även första gången man fick se pateterna som man hittills bara har hört talas om. Till och med studenterna från tredje, fjärde och femte årskurserna fick man bevisat för sig att de fanns. Inte vågade man sig riktigt hela vägen fram till deras bord för att hälsa, utan man nöjde sig med att iaktta dem på avstånd, men ändå. Sedan gick det ett år, och i samma färgkod fast vid ett annat bord, var man som andraårsstudent rätt nöjd över att inte vara yngst i familjen längre. Nu var det dags att visa de nya var skåpet skulle stå, vi skulle minsann lära dem allt vi kan! Och det tredje året visste man givetvis ännu bättre än tidigare, för det hör väl till att man blir klokare med åldern?

Men två faktum är definitiva när det gäller Lagens Änglar och det ena är att några av livets lagar inte råder här.

I samband med att Vett och Etikett lämnar rummet, för att genant se ner på oss från balkongen, spelar det ingen roll vilk-en årskurs vi går i eller hur gamla vi är. Med sånghäftet i ena handen och vinglaset i det andra, är vi ändå exakt lika okloka.

Det andra faktumet är att Lagens Änglar alltid är sig likt. Och kanske är det just det som är charmen. Att man alltid

vet vad man får -nämligen ett sjuihelsikes partaj! För vilka spenderar man en mörk, kall och höstig natt med om inte de man känner bäst? Och vilka har man roligast med om inte affjurfamiljen?

parallellt med planeringen inför Nolle-P. I år firade Lagens Änglar dessutom 10-årsjubileum och det var dags att slå på stort! Antalet biljetter ökade från 800 till 1200 och för första gången någonsin i Lagens Änglars historia, skakade gästerna sina lurviga både i matsalen och på Baljans dansgolv. Med facit i hand kan man klart konstatera att satsningen på den större versionen av Lagens Änglar var mycket lyckad. Efter-som inte en enda biljett fanns kvar till försäljning vid tiden för insläppet fylldes hela Kårallen av vitklädda studenter som, i takt eller otakt, dansade till tonerna av housemusik och inte minst, till artisterna Galavant och Albatraoz!

MED LAGENS ÄNGLAR

SENSATION WHITE

10ÅR

När glowsticksen har slocknat och huvudvärken lagt sig så

träffade Bihanget Fred Bergström, chef för Jur6 14/15, som berättade om Lagens Änglar från Jur6 pers-pektiv. Givetvis är det få saker som fixar sig själva och en fest för 1200 personer är inget undantag. Vårt stora, stolta, starka festeri började med planeringen inför Lagens Änglar redan innan sommaren,

”De flesta av oss i Jur6 gick på Lagens Änglar förra året. Jag kommer ihåg att stämningen då var något extra speciellt och något som jag ville ha kvar även till det här året. Själva konceptet med vita kläder och house-musiken är svårtoppat i sig, men i och med att Lagens

Änglar firade 10-års jubileum ville vi såklart sätta ribban ännu lite högre!”

Och visst utmärkte sig årets Lagens Änglar! Utöver att antalet dansgolv dubblerades och att det släpptes fler bil-

jetter, hölls det faktiskt (som den uppmärksamme kanske lade märke till) två ballongsläpp. Istället för det traditionsenliga ballongsläppet i Baljan regnade det vita och guldiga ballonger även i matsalen, trots att detta inte riktigt var meningen från början. Tanken med ett andra ballongsläpp dök nämligen upp spontant när det visade sig att många av de 3000 uppblås-ta ballongerna inte fick plats i fiskenätet som var uppfäst i matsalstaket. Mycket förståeligt resonerade Jur6 som så, att arbetet med att blåsa upp de extra ballongerna hade varit i onödan om de ändå inte skulle användas. Så varför inte göra en kul grej utav det? Följaktligen blev det därmed två ballong-släpp, till de festande gästernas stora glädje! Dock visade det sig på söndagsmorgonen att många av ballongerna fortfarande inte hade använts…

Foto: Alexander Häger

13

gen”, utvecklade Fred. ”Visst hade det varit skönt med en veckas semester efter nollningen, men det tidssnåla schemat förde faktiskt med sig en del gott. Den inarbetade arbetsstruk-turen och disciplinen från nollningen hängde med på köpet!”Så kanske kan man säga att det på något sätt ändå var tur i oturen att Lagens Änglar bokades in tidigare i kalendern än vad det traditionsenligt brukar.

”När vi trodde att vi var klara med städningen på söndagsmorgonen kom vi plötsligt på att vi hade fyllt ett av vindsrummen på Kårallen med

massor av ballonger som vi aldrig använde. Det var bara att börja gå loss på de glömda

ballongerna och förstöra dem med knivar. Det kändes lite tråkigt, att veta att vi arbetat så myck-et för att blåsa upp dem och så kom de aldrig till

användning...”

Efter festen har Jur6 fått ta emot mycket komplimanger och beröm från alla håll och kanter. Förenade Festerier (FF)

gav bra respons och sade att festen hade varit riktigt häftig, men framförallt så tackade många affärsjurister och fes-terivänner som varit på festen för en riktigt bra kväll. Jur6 fick till och med beröm för att allting verkade vara så väl uppstyrt, de fick faktiskt förfrågan om de hade jobbscheman och arbets-rutiner att dela med sig av.

Och det är klart att under ett så pass stort event som Lagens Änglar behövs det struktur. Ett 50-tal jobbare hjälpte till

under kvällen med jobbsysslor, alltifrån att servera vid sittnin-gen och stå i baren och garderoben, till att bidra med städhjälp efter att de sista festprissarna påbörjat sin väg hem. Som tack för den hjälpen har Jur6 tre stycken jobbutbyten kvar, d.v.s. att Jur6 ska jobba på ytterligare tre kravaller, en för varje festeri de hade jobbutbyte med, som tack för arbetsinsatserna de fick under Lagens Änglar. Dock var det Jur6 som arbetade absolut längst under helgen. Kl 08.00 på lördagsmorgonen skrev de in sig i Kårallens personalliggare och kl 10.00 på söndagsför-middagen, d.v.s. 26 timmar senare, skrev de ut sig. Efter några timmars sömn var det sedan dags för Jur6 att få sin del av festen -en välförtjänst städbastu på söndagseftermiddagen!

Hur gör man då för att ladda upp inför ett såhär stort event, och ett 26 timmars jobbpass?

”Egentligen kan man inte säga att vi laddade upp på något speciellt sätt. Efter nollningen fanns det inte direkt någon tid att hinna koppla av emellan -det var direkt på bara! Man kan säga att vi förlängde 24timmars-arbetscykeln från nollnin- ”Visst vore det kul om Lagens Änglar kunde bli en lika

stor fest som t.ex. Draget eller Pallen, men då krävs det att Lagens Änglar har blivit ännu mer etablerad. På hösten är det många andra stora kravaller, för ett två- eller tredagars Lagens Änglar krävs det en efter-frågan. Men finns det, så varför inte? Jag tycker att

utveckling ska vara ambitionen men det viktigaste är att förvalta det vi och tidigare Jur6-generationer jobbat upp. Temat med den vita klädseln och housemusiken är tilltalande, men man får ju hänga med lite i tiden också. Ingen kanske lyssnar på house om tio år? Men fortsätter housescenen att utvecklas i samma takt som

nu är förutsättningarna för ett ännu större Lagens Änglar optimala!”

Under själva sittningen såg vi som satt i Baljan inte sär-skilt mycket av Jur6, utan det var kvällens toastmasters

Madeleine Hammerman och David Ljungberg som förde oss framåt under kvällen. Jur6 visade sig när de enligt tradition gycklade på scenen, och förstås när Tobias Granlund till-sammans med sin mamma (dvs patet-gyckel Teresia Snäck-erström) sjöng Carolas schlagerhit ”Främling.” Tråkigt nog missade Jur6 alla de fyndiga tempon som kom fram under kvällen och även Davids improviserade framträdande till den östgötska låtcharmen ”Kolmårdstroll!””Ja, eftersom vi höll på med annat jobb bakom kulisserna så vet vi egentligen inte så mycket om vad som hände på sittnin-gen, det mesta fick vi höra efteråt. Men jag såg att alla hade ansträngt sig för att hålla temat, det var verkligen mycket vitt! Och visst var man lite frestad att vara med er och festa” säger Fred.

Och ja, alla som inte var med på Lagens Änglar missade sannerligen någonting storslaget! Men det kommer fler

chanser, det här årets satsning visade bl.a på att festen nu har gått ett steg i rätt riktning. Efter såhär bra respons på en större fest finns det inte någon anledning till att Lagens Änglar skulle gå tillbaka till en liten fest med endast 800 biljetter. Hur ser då framtiden ut för Lagens Änglar, vad finns det för utvecklingspotential? Kan det bli det bättre än såhär?

Text: Malin RosendahlFoto: Alexander Häger

Foto: Fred Bergström

Juristgruppen startades strax efter uppstarten av de affärs-juridiska programmen, och precis som med mycket annat

kan man ana att modern till de affärsjuridiska programmen, dvs. Ingrid Arnesdotter, hade ett finger med i spelet. Enligt sägnen var det nämligen Ingrid som hade de första tankarna kring att bilda Juristgruppen och att det även var hon själv som tog det första steget till att starta upp föreningen.

Men vilka är då Juristgruppen och vad gör de? Kort sagt, Juristgruppen består av nio studenter från de affärs-

juridiska programmens tredje, fjärde och femte år, och de erbjuder juridisk rådgivning till studenter, föreningar och studentdrivna företag här på Linköpings Universitet. Givet-vis är rådgivningen de ger sekretessbelagd och den är också kostnadsfri, Juristgruppens medlemmar har inget vinstintresse med arbetet. De gör det här på sin fritid för att det är roligt och lärorikt. Eftersom Juristgruppen är en ideell förening bestående av studenter har de ingen ansvarsförsäkring. Därmed kan rådgivningen inte kvalitetssäkras och något ansvar för eventuella brister i resultatet tas inte heller. Men givetvis gör Juristgruppen sitt yttersta för varje uppdrag ändå!

N är Bihanget träffade fyra av Juristgruppens medlemmar förstår vi att det framförallt fanns två anledningar till

varför de själva ansökte om en plats. Självklart för att det verkade kul, men även för deras egna utvecklings skull.

vi kontakta, och vilka blanketter skulle vi fylla i? Det hela tog rätt lång tid, men till sist gick motiveringen igenom. Det kan ha varit den största vinst jag varit med om!”

JURISTGRUPPENJURIDISKA RÅDGIVARE - UTANFÖR SKOLTID

”Det är verkligen jättebra träning, och roligt att kunna tillämpa det man lärt sig”, förklarar Veronica Lagestig Rasmussen, årskurs 3 och medlem sedan VT 2014. ”Man får tänka tillbaka och ta i det man lärt sig med ord. Man märker ganska snabbt vilket område man tycker är roligast, men vissa uppdrag kan vara roliga att ta sig an fastän man inte kan svaret från början. Då får man lära sig det, vilket är jättebra utveckling!” Mattias Olsson, årskurs 4 och medlem sedan VT 2013, fyller i: ”Det är lärorikt att få tillämpa det vi lär oss på föreläsningarna i praktiken. Innan jag blev antagen i Jurist-gruppen hade jag knappt sett ett avtal, nu har jag skrivit ett tiotal stycken!”

Mattias berättar sedan om det mest intressanta fallet han varit med om. Det gällde ett studentföretag som skulle

varumärkesskydda sitt varumärke, men problemet var att ett annat företag hade ett liknande namn. Risken fanns därmed att deras förslag inte skulle godkännas. ”Vi visste vilka para-grafer vi skulle använda för att få varumärket att gå igenom, men inte hur det gick till i praktiken.Vilken myndighet skulle

“ INNAN JAG BLEV ANTAGEN I JURISTGRUPPEN HADE JAG KNAPPT SETT ETT AVTAL - NU HAR JAG SKRIVIT ETT

TIOTAL STYCKEN “

Huvudsakligen är det enskilda studenter och andra föreningar som står för de flesta förfrågningarna, även

om det också inkommer en klick uppdrag från studentdrivna företag. Enligt medlemmarnas egen beräkning har de hjälpt hälften av alla ideella föreningar som finns på LiU, och de får ständigt in nya förfrågningar. Uppskattningsvis tar de emot 2-3 uppdrag i veckan och även om varje uppdrag är unikt finns det till viss del likheter mellan typerna av förfrågningar de tar emo

Eftersom Juristgruppen är studiemedelsombud får de ett flertal förfrågningar från enskilda studenter som har

tvistigheter med CSN, även om de vanligaste uppdragen rör situationer vid hyresförhållanden. Andra föreningar och festerier kontaktar ofta Juristgruppen rörande tolkningar av avtal, stadgar och andra interna dokument. Speciellt i sam-band med skiftesövergånger, då brukar antalet förfrågningar vara fler än vanligt.

Nyfiken? Kolla in www.juristgruppen.org eller maila till: juritsgruppen.lkpg@gmail.com.

Text: Malin Rosendahl

“ JAG TROR VI HAR HJÄLPT HÄLFTEN AV ALLA IDEELLA FÖRENINGAR SOM FINNS PÅ LiU “

14

15

Vi är många som inte vet vad ELSA är eller vad de gör. Det är någon form av förening för juridikstudenter,

det har alla förstått, men mer än så? Vad gör ELSA? Vad är föreningens syfte? På vilket sätt gynnar det mig att bli medlem? Bihanget träffade Klara Carinder, VP STEP i ELSA Linköpings styrelse, för att räta ut frågetecken angående föreningen och klargöra vad Klaras ansvar egentligen innebär.

Vad är ELSA?”ELSA, som är en förkortning av The European Law Stu-dents’ Association, är världens största självständiga juriststu-dentorganisation med 30’000 medlemmar i totalt 40 länder. ELSA Linköping är en av Sveriges sju lokalgrupper. De övriga sex ligger i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå och Örebro. ELSA bildades 1981 av juriststudenter från Österrike, Ungern, Polen och Tyskland.”

Varför ska man bli medlem i ELSA?”Att bli medlem i ELSA har flera fördelar! För det första är det en chans för dig att delta i ELSA-event. Dessa hålls både på lokal, nationell och internationell nivå. För det andra är det ett ypperligt sätt för dig att utöka ditt kontaktnät och lära känna andra juriststudenter och unga jurister runt om i hela världen. Dessutom får du möjligheten att söka praktikplatser, s.k STEP-platser, utomlands. Den delen av organisationen är jag ansvarig för här i Linköping.”

Kan du berätta lite om de olika STEP-platserna?”STEP-platserna är utspridda över hela världen och sträcker sig från två veckor till två år, beroende på hur länge man är intresserad av att vara borta. Platserna är till för både de som är färdigutbildade och de som fortfarande studerar, det enda kravet som finns för att ansöka är att du behöver vara EL-SA-medlem. När du söker en praktikplats har du endast mö-jlighet att söka de platser som finns utanför Sveriges gränser. Men det är väl halva upplevelsen, att få byta land för en pe-riod. Det är också vad vi i ELSA eftersträvar, att man genom praktiken ska lära sig både ett annat lands juridik och kultur. Jag kan också tillägga att alla praktikplatser självklart är inom ett juridiskt område. Det finns en trygghet i att praktisera via ELSA i och med att vi fungerar som ett skyddsnät för de som deltar i praktiken. När man är ute på sin praktik kan man alltid kontakta ELSA vid frågor eller problem. Vi försöker också hjälpa till innan resan med att hitta ett boende och, vid behov, söka visum.”

Kan du berätta lite om din roll som VP STEP och vad det innebär? ”Att vara VP STEP innebär att jag har ansvar för Linköpings praktikplatser. I och med att ett krav är att praktikplatsen ska generera lön är det svårt att starta upp praktikplatser här i Sverige, vi är så vana vid att praktiken ska vara obetald. Men alla vi som har positionen VP STEP i Sverige jobbar hårt med

att ändra på det. Jag är också ansvarig för de praktikplatser som finns utomlands på det sättet att om någon är intresserad av dessa är det mig ni ska vända er till. Två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren, kommer ett s.k STEP newsletter ut där kan du söka praktikplatser. Höstens an-sökningsperiod pågår i detta nu så är någon intresserad är sista ansökningsdag den 16 december.”

Hur går ansökan till?”När STEP-platserna släpps har man möjlighet att söka upp till tre stycken. Vilka krav som ställs på den sökande är individuellt, det står på ansökan. Det kan vara språkkunskap, juridikkunskap eller hur långt man kommit på sin utbildning, det är upp till arbetsgivaren. Du söker med CV och person-ligt brev. Det kan bli fråga om en intervju, oftast på telefon, men det varierar. Vid urvalsprocessen samarbetar ELSA med arbetsgivaren men det är alltid arbetsgivaren som har sista ordet.”

Fortfarande osäker på vad ELSA är eller vill du bara veta mer om organisationen? Besök ”ELSA Linköping” på face-book eller ”elsa_linkoping” på instagram. Där kan du också läsa mer om hur du blir medlem och kontakta de som sitter i styrelsen. Är du intresserad av STEP-platserna? Besök step.elsa.org.

ELSA STEPSTORA MÖJLIGHETER ATT PRAKTISERA UTOMLANDS

Text: Olivia Dagerstig

Kalender med viktiga datum i ansökningsprocessen.

16

Med en bank på var tusende invånare kan man nog, utan tvekan, säga att staden Luxemburg är

ett bankvärldens Mecka. Faktum är att det finns över hundra banker från olika delar av världen som har sina kontor där. Det är formellt och det är artigt - en kon-servatism som klamrat sig fast i bankernas byggnader. Bihanget fick möjligheten till en pratstund med Åsa Åhlund, tidigare student på AJPEU, som befinner sig i centrum av denna miljö.

Åsa arbetar i ett team, kallat Wealth Analysis, som består av tio jurister -alla från olika länder. Efter några

turer om vad hennes arbetsuppgifter faktiskt innebär, tycks undertecknad till slut förstå vad det handlar om. Åsa berättar att hon jobbar mot förmögenhetsförvaltare, så kallade Client Advisors, på den nordiska marknaden för en av de största bankerna i Luxemburg. Hon ger förslag på hur deras kunder i sin tur kan hantera sina tillgångar på bästa sätt. Det kan exempelvis röra sig om en kund som bor i Sverige men som funderar på att flytta till Portugal i samband med sin pen-sionering. Kunden har samtidigt en önskan om att till viss del fortsätta att arbeta och vill utföra konsulttjänster gente-mot bolag i Sverige. Förmögenhetsförvaltarens kund får då råd från Åsa om vilka typer av strukturer som skulle kunna vara intressanta och vilka skatteffekter dessa kommer att få. Vanligtvis blir kunden även ombedd att stämma av med skattejurister i de länder som är involverade, framförallt vid mer komplicerade upplägg.

uppfattar det överhuvudtaget som mer formellt utomlands, exempelvis duar man inte någon man träffar i jobbsam-manhang.”Det är å andra sidan otroligt givande att arbeta i en sådan internationell miljö, det är utvecklande på flera sätt. Dels lär jag mig andra jurisdiktioner bolagsrättsligt och skatterättsligt, men jag lär mig även att samarbeta med kollegor från olika länder. På daglig basis får jag prata fyra olika språk - bara det! Arbetssätt, samt hur och när saker och ting ska göras kan skilja sig ganska mycket åt mellan olika länder. Efter ett par års erfarenhet av att samarbeta med personer från hela Europa måste jag säga att det verkligen berikar en, även om man vissa dagar önskar att man var hemma i Sverige och fick göra allt på svenskt vis”.

Anledningen till att Åsa valde att läsa affärsjuridik var för att utbildningen gav större möjligheter att arbeta

utomlands jämfört med vad en traditionell juristutbildning gav. Hon minns att de flesta av att hennes studiekamrater på gymnasiet fortsatte med universitetsstudier i Lund vilket gjorde att hon var sugen på att läsa i någon annan stad och valet föll slutligen på Linköping. Väl i Linköping fick hon många nya vänner och hon tyckte också att alla lärare var väldigt engagerade. Åsa har fortfarande kontakt med många studiekamrater från tiden i Linköping och i ett försök av mig att luska ut vilka typer av arbeten som kan bli aktuella för oss studenter på de affärsjuridiska programmen berättar Åsa att många av hennes tidigare studiekamrater arbetar på försäkringsbolag, på bank eller som skatterådgivare.

Åsa förklarar att varje Senior Wealth Planner har ansvar för en marknad, oftast det land juristen kommer ifrån. I

och med att Åsa har ansvar för hela den nordiska marknaden förväntas hon kunna svensk, finsk, dansk samt norsk skatte- och bolagsrätt. Beroende på var kunden har sina tillgångar händer det även att andra länders skatte- och bolagslagar blir aktuella. ”Jag kan naturligtvis inte allt om det, men det finns ett system på banken som ger mig möjlighet att hitta skat-terättslig information om vad som gäller i det aktuella landet. Dessutom kan jag alltid rådfråga någon av mina kollegor i teamet. Uppkommer exempelvis en fråga som involverar spansk skatterätt kan jag vända mig till någon som kan det området bättre.” säger Åsa.

Åsa upplever att det skiljer från att arbeta i Sverige till att arbeta utomlands. I Sverige är alla mer eller mindre ”tjenis med chefen”. Vår organisationsstruktur i Sverige är som Åsa uttrycker det ganska ”platt” till skillnad från den hierarkiska struktur man ofta finner på arbetsplatser i Luxemburg. Hon

“ PÅ DAGLIG BASIS FÅR JAG PRATA FYRA OLIKA SPRÅK

- BARA DET! “

Ingången till huvudkontoret där Åsa jobbar.

Text: Mark Lifvergren

LIVET SOM AFFÄRSJURIST I LUXEMBURG

17

Om vi ska försöka ta Åsas professionella karriär i kronologisk ordning så får vi hoppa tillbaka några år,

närmare bestämt till 2006 då Åsa tog sin magisterexam-en på Linköpings Universitet. Suget att bege sig utanför Sveriges gränser förde henne till Bologna och Madrid, där hon läste till en masterexamen i Law and economics. Efter erhållen masterexamen sökte hon jobb på Banque Inviks filial i Stockholm. Där arbetade hon som Client Relationship Manager, vilket kortfattat innebar att hon hjälpte kunder som hade behov av att ha bolag utanför Sverige. Eftersom ma-joriteten av kunderna hanterades direkt från huvudkontoret i Luxemburg blev Åsa sedermera ombedd att flytta dit. Tan-ken var att hon skulle vara där i ett och ett halvt år men Åsa tyckte staden var väldigt trevlig och hon träffade också sin blivande make där. Resten är, som man brukar säga, historia.

”Jag tycker mitt nya jobb är helt fantastiskt roligt. Jag får olika frågor varje dag om vad som gäller vid cross border-af-färer för våra kunder. En del frågor har jag god kännedom om och kan svara på direkt, andra saker har jag ingen aning om och får börja från noll vilket är kul, för jag lär mig mass-vis” säger hon.

“All juridik och hela tänket. Framför allt var man hittar information och hur du ska leta” svarar Åsa på frågan om vilka kurser hon haft nytta av från utbildningen. Åsa nämner också att hon läser en del årsredovisningar. Hon understryker att ”allting om ett bolag finner du i årsredovisningen” och konstaterar att hon har nytta av att kunna redovisning. Hon berättar att hon tyckte redovisning var den värsta kursen men förstår nu i efterhand varför den var en del av kursplanen. Hon framhåller även att skatte- och avtalsrätten var bra men hade önskat att hon fick mer träning i att skriva avtal under den sistnämnda kursen.

Slutligen frågar jag Åsa om hon har några råd eller tips till oss studenter på de affärsjuridiska programmen. ”Alla

borde åka utomlands. Jag tror att det bara har fördelar. Sedan är det inte viktigast att göra det som är smartast utan att välja saker som du själv tycker är roligt. Ibland när jag kollar på CV:n så tycker jag alla är så otroligt duktiga. Vissa har t.ex. dubbelexamen. I slutändan vill man dock ha kollegor som är trevliga och som man kan gå och ta en afterwork med. Det är också viktigt. Att ha ett socialt liv”.

“ DET ÄR VIKTIGT ATT HA KOLLEGOR SOM ÄR TREVLIGA OCH SOM MAN KAN TA EN

AFTER WORK MED “Efter sex år på Banque Invik (varav det sista som chef på den avdelning hon arbetade på) blev det en något kortare

sejour på nästa arbete, Vistra. Åsa berättar att hon på Vistra hade det juridiska ansvaret för en portfölj med nordiska kunder som hade bolag och fonder i framför allt Luxemburg men även i andra jurisdiktioner. Efter två år på Vistra ham-nade hon slutligen på sin nuvarande arbetsplats.

“ JAG TYCKER ATT MITT NYA JOBB ÄR HELT FANTASTISKT ROLIGT“

ÅSA ÅHLUND ÅLDER: 34

BOR: Luxemburg

KOMMER FRÅN: Malmö

JOBB: Senior Wealth Planner på Banque

International á Luxembourg

UTBILDING: Affärsjuridisk magisterexamen

samt en master i Law and economics

TOG EXAMEN: 2006

FAMILJ: Maken Michele från Italien

SPRÅK: Svenska, engelska, franska och

italienska

18

Blod, svett och tårar kännetecknar många stu-denters tillstånd dagarna innan tentamen. Men

det kännetecknar även affjurs prestationer utanför plugget; inom sporten. Många affjurare är aktiva utanför universitetsstudierna, i olika idrottsföreningar och arrangemang. Kanske i något som väcker även ditt intresse?

Fotboll: Som fotbollsspelare vid Linköpings Universi-tet har affärsjuristen ljusa möjligheter med inte mindre

än två olika fotbollsföreningar. Den ena heter LiU AIF och är universitets alliansförening som består av sju olika sporter: fotboll, innebandy, basket, simning, squash, tennis och handboll. Inom LiU AIF finns fotbollslag för både herrar och damer. Emmy Henriksson från årskurs 3, spelar i damlaget.

Varför spelar du i just LiU AIF?– För att jag vill hålla igång med fotbollen men samtidigt känna att jag kan prioritera studierna när det behövs. Ett lag med studenter kräver inte lika mycket tid av dig som ett vanligt lag kan göra. Här förstår alla om man missar en träning för att man måste plugga till en tenta, vi är ju alla studenter och sitter i samma sits och fotboll ska vara kul och inte ett måste.

Vad är det bästa med ditt lag?– Stämningen! Det är alltid roligt att komma till träning-arna och matcherna, det ger massor av positiv energi så att man orkar med plugg och allt annat. Det är jättekul att lära känna studenter från andra program också, alla är ju välkomna till laget! Vi vill ha en så bred trupp som möjligt eftersom det kan vara svårt att få ihop folk under vissa perioder, till exempel under tentaperioder.

Hur går man till väga för att gå med i laget?– Kontakta mig, någon i laget eller vår sportchef Hanna Swelén och säg att du vill komma och provträna! Vi be-höver alltid folk eftersom vi är ett flexibelt studentlag och det är alltid roligt när det kommer nytt folk till laget. Vi har även ett herrlag, som spelar i division 5. Mer informa-tion och kontaktuppgifter till Hanna Swelén finns på vår hemsida www.liuaif.se

LiU:s andra fotbollsförening heter AC Studenterna. Precis som LiU AIF är det en fotbollsförening för studenter, där målet är att fotboll ska vara roligt samtidigt som man känner att man hinner med plugget. Damlaget spelar i division 2 och herrlaget spelar i division 5. För mer infor-mation och provträningstillfällen, besök www.acstudent-erna.se.

Korpfotboll:Om man vill spela fotboll men inte or-ganisera sig i en förening, så finns det korpserier som

Campushallen anordnar. Där har man möjlighet att starta och anmäla sitt eget korplag och spela futsal (fotboll inomhus) mot andra korplag. En serie sträcker sig över en termin och det finns serier för herrlag, damlag och mixlag. Mer information om hur man anmäler sitt lag och regler för korpspelet finns på www.campushallen.se.

Erik Bobeck, årskurs 2, visst stämmer det att du star-tade ett korplag?– Precis, det var förra hösten som vi var ett gäng killar i klassen som under nollningen pratade om att det vore roligt att göra någonting utanför skolan. Alla gillade fotboll så vi samlade ihop dem som var intresserade via en grupp på Facebook och sedan anmälde vi laget till Campushallen. Matcherna spelades i Wahlbeckshallen i Ryd, träningar hade vi inga alls. Man skulle ha ett enhet-ligt matchställ så vi tog våra gula fina n0lle-tröjor, enkelt och smidigt.

Hur gick det för er?Vi kom tyvärr inte vidare till slutspel och sedan tog plugget för mycket tid för att vi skulle anmäla oss igen, men det var riktigt kul att vara med. Jag skulle absolut rekommendera andra att starta ett korplag, det är lätt fixat, man måste bara ta tag i det! Även fast det inte gick så bra för oss resultatmässigt var det en kul grej att göra, bara lira lite boll.

Golf:Varje år går affjurs egna AJF Open av stapeln. Golfturneringen startades upp under verksamhetsåret

2012/2013 och har sedan dess blivit en tradition inom sektionen. Turneringen riktar sig till affjurs elever, lärarkåren och alumner. Bihanget bytte några ord med Ar-vid Joelsson, årskurs 4, som brukar vara med och anordna evenemanget.

Berätta lite om ramarna kring laget!– Just nu ligger vi i division 4, men räknar med att avancera till division 3 till nästa säsong. Vi har två träningar i veckan, och tränar då på vår hemmaplan Stångebro sportfält. På vintern tränar vi på konst-gräsplanen i Ryd. Bortamatcherna ligger aldrig längre bort än en timme med bil och på vintern spelar vi minst en inomhuscup.

TRÖTT PÅ ATT SITTA STILL?SÅHÄR IDROTTAR DU SOM EN RIKTIG AFFJURATLET

19

Vad krävs för att man ska kunna delta?– För att kunna delta i denna tävling krävs ett så kallat grönt kort inom golf samt utrustning. Inga särskilda krav ställs på utrustningen, även om det givetvis är en material-sport utan dess like. I materialkategorin har Anders Holm varit ohotad som segrare.

Hur anmäler man sig?– Vi kommer ut med information om evenemanget och hur man anmäler, framförallt kommer informationen att finnas på Facebook. I årets AJF Open deltog 12 spelare och vinnare av tävlingen blev Gunilla Söderberg, lärare på IEI, som fick ta hem den fantastiska vandringspokalen.– I framtiden hoppas jag att AJF för denna tradition vidare så att även vi som varit med från starten kan komma tillbaka vid senare tillfällen i våra liv för att bli inristade i AJF-pokalen.

Amerikansk fotboll: För den som är intresserad av den inte alltför vanligt förekommande sporten

amerikansk fotboll, finns sedan hösten 2013 LiU Kra-vallers, uppstartat av Oscar Andersson, årskurs 1.

Vad har du för tidigare erfarenheter inom sporten?– Två SM-guld i U19 och ett silver i superserien med Tyresö Royal Crowns, TRC. Jag har coachat TRC och Stockholm Mean Machines. Eftersom många andra uni-versitet har amerikanska fotbollslag så tyckte jag att det var dags att LiU också fick ett.

Hur många träningar i veckan har ni?– Det varierar lite på grund av årstider, tentaperioder och brist på lokaler men vi försöker köra 1-2 träningar i veck-an, under vintern tränar vi mer fys. Oftast är det jag som tränar laget men på senare tid har även Peder Jungstedt bidragit med sin gedigna erfarenhet. Simon Nilsson är med på ett hörn han med, så länge det inte är Platå-tors-dag.

Vilken serie spelar ni i?– Vi är i nuläget utanför seriespel. Vi har väldigt tunga namn på vår roster men vill vara mer samspelta och or-ganiserade innan vi kliver in i universitetsligan.

Hur är gemenskapen i laget?– Att slåss och kämpa bredvid sina lagkamrater skapar starka band. Kom ner och prova på så får ni se!

Hur går man tillväga för att gå med i laget?– Kontakta oss på Facebook, vi heter LIUKravallers. Just nu har vi ingen medlemsavgift, men en framtida medlem-savgift kan ligga runt hundringen. Utrustning är alltid ett plus, däremot har vi skydd man kan låna eller hyra. Fram-förallt bör man som spelare ha kämparglöd. De fysiska och tekniska egenskaperna kommer med träning.

Hur ser det ut med damlag?– Om det finns intresse bland damerna på Campus att star-ta ett lag så hjälper vi självklart till med uppstarten!

Racketsport: AJF’s egna racketlon har, med tre stadiga år bakom sig, blivit till en tradition. Det började med

ett kompisgäng från affjur som ville utmana varandra i ett racketlon, vilket innebär att man tävlar mot varandra i racketsporter, till exempel tennis, squash, bordtennis och badminton. Sedan dess har evenemanget vuxit och är öppet för affjurs alla studenter. I förra årets racketlon deltog 36 personer och tävlingarna varade under två dagar. Det hela avslutades med en mycket lyckad sittning på Na-tionernas hus. För mer information om anmälan och krav på utrustning, håll koll på AJF’s Facebooksida.

Text och foto: Sara Ekström

Racketlon 2013, arkivfoto

När jag först kom till Linköping bodde jag i en lägenhet med tre andra tjejer. Det var en jättebra

erfarenhet, men jag kände efter ett tag att det var dags att hitta något eget. Via Länsförsäkringar hittade jag min etta, efter bara två månader i kö.

Det finns väldigt mycket bra med min lägenhet. Jag gillar läget i stan, och det tar ändå bara 10 – 15

minuter att cykla upp till universitetet. Lägenheten är ljus och fin och i bra skick eftersom huset är ganska nybyggt. Det bästa av allt är nog ändå balkongen. Så länge det är varmt nog har jag alltid balkongdörren vidöppen och jag sitter ofta ute på balkongen i solen och pluggar. Dessutom verkar det alltid vara tio grader varmare på min balkong än i resten av Linköping berättar Jessica.

JESSICA HALLVEDE, 25, SUNDSVALLBor: Hyresrätt Järnvägsgatan 4. År:5

Jag tycker det är väldigt roligt med inredning och har nästan alltid något nytt projekt på gång. Förut hade

jag nästan bara IKEA-möbler, men de har jag bytt ut allt eftersom och nu är det en blandning av loppisfynd, saker jag ”hittat” hemma hos olika släktingar, saker jag byggt själv, fått i present och så vidare. Jag är också väldigt bra på att haffa bra grejer på rea. Bästa inspirationen till inredning är helt klart Pinterest. Just nu längtar jag efter julen så jag får julpynta!

JOHAN LINDBLOM, 23, VÄSTERÅSBor: kollektiv, Storgatan 25. År:2

Jag bor fett centralt, så det bästa med min lägenhet är att det är nära stan när man är ute och att allt finns

nära. Det är bara att gå utanför dörren om man skulle behöva något. Vi är tre grabbar som delar på en fyra och det fungerar jättebra. Alla har varsitt rum och så delar vi på kök, två badrum, ett stort vardagsrum och hyran. Den sociala biten är en av fördelarna med att bo så som jag gör, det blir ju roligare att göra saker när man är fler. Den enda nackdelen med att bo i ett kollektiv med två andra grabbar är väl att det blir lite slappt ibland, typ med städning och diskberg.

Eftersom jag var bekant med en av mina rumskomp-isar sedan tidigare, fick jag en förfrågan av honom

om jag ville hyra ett av rummen i lägenheten. Så på den vägen är det. Jag har inga planer på att flytta, jag trivs jättebra. Det är en liten bit till universitet, en riktig up-pförsbacke, men det går ju. Man skulle kunna tro att man störs av trafiken när man bor så mitt i stan, men tack vare att vår lägenhet ligger högst upp i huset så blir det ändå rätt ljudisolerat. Och väldigt mycket duvor också, för den delen.

20

Hemma hos...Många av oss har fått erfara bostadsbristen i Linköping. Bihanget har hälsat på hemma hos studenter i de olika årskurserna, låtit dem berätta om sina boenden och för att se hur man bor som riktig business lawyer.

Text och foto: Sara Ekström Bild

låna

d fr

ån: L

uxur

y Le

xico

n

21

DAVID LJUNGBERG, 21, NORRKÖPINGBor: hemma hos föräldrarna i Norrköping. År:3

Att jag fortfarande bor hemma har väl egentligen ingenanledning; det är inget beslut som jag direkt tagit utan

det bara blev så när jag började plugga på LiU. Eftersom det ändå fanns en så bra förbindelse mellan Norrköping och Linköping, i och med Campusbussen, så såg jag aldrig någon anledning att flytta och kvar har man blivit!

Det bästa med att bo hemma är väl egentligen just den ekonomiska aspekten. Istället för att studiebidraget går

till hushåll och liknande, så jag kan leva på mitt bidrag och investera mitt studielån så att det förräntas.

Berätta om åren på LiU!Åren på LiU har hittills varit helt fantastiska tycker jag.

Jag har fått träffa många nya människor genom mitt år som Jur6, men även nu som vakt och styrelseledamot i AJF. Och den som har träffat mig i mer än fem minuter vet att jag gil-lar att prata med nytt folk, så detta är ett stort plus för mig! Jag ser tillbaka med glädje på den tiden jag spenderat här, och har stora förhoppningar på den tiden som komma skall!

“ Jag kan inves-tera mitt stud-ielån så att det

förräntas “

ANDERS WENNBERG, 24, GÖTEBORGBor: inneboende hos klasskompis familj, Ryd. År:1

När jag först kom till Linköping i höstas hittade jag en lägenhet via LiU:s an-slagstavla. Den lägenheten låg nere i stan men var bara ett korttidsboende på en

månad. Det var skönt att ha ett eget ställe under nollningen, men sedan var jag lång-sam med att komma igång med att söka efter ett nytt boende igen. Därför skrev jag i klassgruppen på Facebook och Aleksander svarade att hans familj hade ett rum extra. Så jag flyttade in hos Aleks och hans familj i Ryd. Tanken var att det inte skulle bli så länge, men det har varit svårt att hitta nytt boende, så jag bor fortfarande kvar. Men den 1 december får jag äntligen tillgång till min egen lägenhet, i Vasastan!

Jag trivs jättebra hemma hos familjen och tycker att det har fungerat jättebra att bo hos dem under den här perioden. De är hur sköna som helst och vi kommer väldigt

bra överens. Man känner sig alltid välkommen i deras hem, det finns inga konstigheter. Så det har varit ett väldigt bra lång-temporärt boende!

“ Tanken var att det inte skulle bli så länge “

ALEXANDRA WISFELT, 25, SMÅLANDBor: studentkorridor, Ryds Allé. År:4

Jag har bott i min korridor sedan andra terminen i ettan. Jag fick tag på rummet genom bostaddirekt, via Studentbostäder.

Det bästa med att bo i korridor är att man träffar människor som man annars inte skulle ha träffat. En av mina närmaste vänner här i Linköping är en tjej från ett annat program som bodde i min korridor under en tid. Vad är chansen att vi skulle lärt känna varandra om vi inte hade bott i samma korridor? Nu finns det dessutom två tyska utbytesstudenter i korridoren nu, vilket gyn-nar min tyska väldigt mycket. Jag läser ju med språkinriktning.

Vad som är mindre bra med korridor... Det fungerar väl relativt bra med städningen i det gemensamma köket men

visst kan det bli lite livat ibland eftersom det bara är studenter som bor här. Det kan också vara väldigt lyhört. Men å andra sidan, att bo i korridor är en väldigt smidig väg in i studentlivet; både att träffa massa nya människor och hitta festerna. Jag ska förövrigt hyra ut mitt korridorsrum efter årsskiftet, eftersom jag åker på utlandstermin till våren. Så saknar någon boende är det bara att höra av sig!

22

FÖLJ MED BIHANGET PÅ

STUDIESTUGA HOS

Drömmer du mardrömmar om letter of intent? Vad har egentligen EU för betydelse för Sveriges lagstift-

ning och vad ger bedrägeri för påföljder? Lex Utopia är föreningen som förhoppningsvis kan besvara dina frågor (och få dig att sova bättre om nätterna). Genom studi-estugor som föreningen anordnar kan studenter som läser juridik få en hjälpande hand i vardagen. Farväl, sömnlösa nätter!

”Lex Utopia riktar sig framför allt till studenter i de lägre årskurserna, de som läser grundläggande juridiska kurser”, berättar Rasmus Mathisen, ordförande i Lex Utopia. Hur går det då till på en studiestuga? ”Vi lägger oftast fokus på en kurs under en studiestuga. Det kan exempelvis vara arbetsrätt eller ekonomisk straffrätt. Vi har en genomgång i början för att sedan besvara frågor som kan uppkomma”, svarar Rasmus. Rasmus berättar även att man har samarbeten med både Tuto-pia (motsvarande förening för civilekonomerna) och PA. ”Vi har fått till ett samarbete där vi får gå på deras och de i sin tur får gå på våra studiestugor. Det är ju bra om man exempelvis ska läsa redovisning och behöver hjälp.”

Bihanget fick möjligheten att vara med under en studi-estuga och det var ett glatt gäng PA-studenter som hade

tagit plats i S3. Samarbetet med PA innebär att studenter från programmet är välkomna till studiestugorna när de läser arbetsrätt. Bihanget fick ställa några frågor till en av samar-betets initiativtagare, tillika vice ordförande i PULS utbild-ningsutskott, Stina Stadig.

Känner du att du får hjälp med studierna här? - Ja absolut. Det är lite lättare att ställa frågor till en student här än att sitta på en föreläsning och ställa frågor. Det är ganska skönt att be någon här komma till en själv så man slipper ställa frågan inför alla andra.

Tycker du att Lex Utopia uppfyller ett behov du har? - Ja det tycker jag. Det är en bra grej. Det blir ju ett utbyte mellan programmen. Det är ju också väldigt bra för de som håller i det, eftersom de får möjligheten att friska upp minnet lite med saker de lärt sig. Sedan tror jag det är väldigt bra att det är studenter som hjälper studenter, man får ut mycket av det.

Rasmus förklarar att studiestugorna oftast äger rum på ons-dagar mellan 15-18. Föreningen är ideell och alla som vill komma på studiestugorna är varmt välkomna. ”Förhoppnin-gen är att antalet personer som kommer till studiestugorna ska öka. Tanken är att vi så småningom ska börja använda oss av Tutors (studenter som är specialiserade på vissa rättsområden, reds anm.)”, säger Rasmus. Rasmus berättar vidare att han tycker att han har lärt sig att planera och fått kontakt med andra program genom Lex Utopia. Inför varje studiestuga får han också gå igenom saker han har läst tidigare och det gör ju att det sitter bättre sedan. ”Har vi exempelvis studiestuga i arbetsrätt får jag läsa igenom det lite innan så jag har det färskt i minnet. Jag har ögnat igenom lagtexten för området och läst om de delar som jag kommer ihåg är lite svårare i litteraturen”.

“ DET ÄR VÄLDIGT BRA ATT DET ÄR STUDENTER SOM HJÄLPER STUDENTER ”

Är Lex Utopia något du rekommenderar? - Det skulle jag absolut göra om det är något annat program som ska läsa arbetsrätt!

Finns det något du saknar? - I vårt samarbete kanske man hade kunnat diskutera mer vad vi hade förväntat oss och vad Lex Utopia hade förväntat sig. Jag hade kanske kunnat kolla intresset i vår klass, om vi vill att Lex Utopia skulle ta med gamla tentor eller om de ska ha någon genomgång i början. Jag tycker det är bra som det är, men till en annan gång kanske man ska tänka på det, avslutar Stina.

Även om det denna gång enbart var PA-studenter på stud-iestugan är föreningen främst till för affärsjurister. Det

ska slutligen tilläggas att det ibland bjuds på fika på studiestu-gorna. Det är alltså inte omöjligt att du inom den närmaste framtiden sitter på en studiestuga med en kaffe i ena handen och en kaka i den andra, samtidigt som du får hjälp med dina juridiska spörsmål! Det blir väl inte mycket bättre än så?

Text och bild: Mark Lifvergren

PA-studenter på studiestuga

Orförande Rasmus Mathisen

BIHANGETREDAKTIONENREKOMMENDERAR

23

Teresia: Jag rekommenderar alla som nån gång besöker Visby att äta på restaurang Surfers! Jag vet INGEN som ätit där och blivit besviken! Snart öppnar de även filialen Surfers-Stockholm på Regeringsgatan, troligtvis lite närmare för de flesta.

Till alla de där omöjliga julklappsmottagarna som inte önskar sig något eller “redan har allt” rekommenderar jag att köpa en välgörenhetsgåva till barn som behöver det, via organisationen Plan kan man bl.a ge bort en fotbollsturnering för flickor eller skolmaterial för ett helt år.

Olivia: Jag vill rekommendera en TV-serie för alla som behöver en paus i plugget då och då, nämligen Supernatural. Jag upptäckte serien för ungefär tre år sedan och från avsnitt ett var jag fast. Just nu sänds säsong tio och förhoppningsvis är resan inte slut än.

Serien är en enda stor blandning av jag vet inte vad. Det enda jag vet är att när Kansas’ “Carry On My Wayward Son”, seriens soundtrack, börjar spelas, då fylls hela jag med adrenalin och lycka.

Malin: Är du en sån som har svårt att bestämma dig? Eller kanske en sådan person som bestämmer sig och sedan ångrar sig, för att sedan ångra sig igen? Hur eller hur, en digital fotoram löser alla dina (kortre-laterade) problem! En ram för alla bilder - hur bra?! Du slipper välja mellan alla fina bilder du vill rama in och minnas, samtidigt som du sparar in kostnaden för nya ramar, plus att du inte gör hyresvärden sur genom att borra fler hål i väggarna. Ett av mina bästa köp genom tider-na och ett perfekt julklappstips. Kostar lite mer än en vanlig ram, men vägs upp av Harry Potter-känslan som infinner sig när bilden i ramen plötsligt byts ut....

Sara: Jag vill rekommendera “Tebla-det” tebutiken bredvid espressohouse, speciellt teblandningen Champane-grädde och deras kaffe med vaniljar-om. Gott och värmande i höstrusket!

Mark: Jag vill rekommendera en bra bok jag läste i somras. ”Historienom Sverige” av Herman Lindqvist. Jag tror du bör ha ett någorlunda intresse av historia för att uppskatta boken. Boken ger en överskådlig bild av Sveriges historia och är både spän-nande och berikande. Ett utmärkt val för dig som svarar att ”Gustav Vasa var kung” på frågan: ”Vem var kung när regalskeppet Vasa sjönk”?

NUMRETS FRÅGAInom affjurfamiljen skvallras det en hel del och här vet alla allt om alla. Men så fort man lämnar Key-huset ser det annorlunda ut. Hur ser våra student-

kollegor oss - vad vet de egentligen om affjur? Bihangets redaktion gav sig ut på campusområdet för att få en bild av hur affjur ses “utifrån”.

Text och foto: Malin Rosendahl & Olivia Dagerstig

Julian, Maskinteknik, År 2.

Vad är det första du tänker på när du hör “affärsjuridik”?- Det verkar vara en väldigt relevant utbildning.

Hur tror du att studenterna är?- Jag har sett er på campus och ni verkar vara väldigt festgalna.

Ludvig Y-linjen, År 3, Marcus Y-linjen, År 3, Joel -I-linjen, År 2

Vad är det första ni tänker på när ni hör “affärsjuridik”?-De gula tröjorna ni har på er under Nolle-P och tjuren i märkesbacken och på sektion-srumsdörren. Ni har också overaller som är väldigt lika I-arnas. Det är lätt att ta fel... Ni hänger mycket i Key-huset va?

Elin, Civilekonom, År 1

Vad är det första du tänker på när du hör “affärsjuridik”?-De gula nolle-t-shirtarna och att vi hade en gemensam aktivitet på Platå under Nolle-P.

Beskriv affärsjurister med tre ord:- Tuffa, seriösa och har i slutet på Nolle-P väldigt klottriga t-shirtar...

(FÖRUTOM ATT LÄSA DENNA TIDNING FRÅN PÄRM TILL PÄRM)