Bilaga 2 Dokumentation sträckningssamråd

A. Följebrev myndigheter och organisationer B. Samrådsunderlag C. Samrådsbrev enskilda särskilt berörda

(ett likadant brev gick ut till rättighetsinnehavare) D. Minnesanteckningar samrådsmöte E. Inkomna yttranden

1 (2)

Enligt sändlista

Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken Inbjudan till fortsatt samråd avseende två nya 132 kV kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarns och Södertälje kommuner, Stockholms län

Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar två nya 132 kV kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs. Inför koncessionsansökan för ledningarna genomförs samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken.

Under vintern 2016/17 genomförde Vattenfall ett samråd där tre alternativa stråk för de planerade ledningarna presenterades. Vattenfall har efter sammanställning av inkomna yttranden avfärdat det i samrådet presenterade norra stråket. Därefter har förslag till sträckningar inom de två återstående stråken upprättats.

En effekt av tillväxten i Stockholmsregionen är att behovet av kapacitet i elnätet ökar. Samtidigt ställer samhället idag allt högre krav på en tillförlitlig elförsörjning. För att möta detta behov och öka driftsäkerheten i nätet har Vattenfall upprättat en utvecklingsplan som bland annat omfattar region-nätet i Södertäljeområdet och Ekerö. Ett av de första stegen i genomförandet av denna plan är byggandet av två nya 132 kV ledningar mellan Nykvarn och Almnäs.

De två 132 kV ledningarna kommer att anslutas till befintlig transformatorstation i Nykvarn och till befintliga ledningar vid Almnäs. Regionnätet i Södertäljeområdet drivs idag med spänningsnivån 77 kV, medan regionnätet väster om Nykvarn drivs med 132 kV. Avsikten är att på sikt spännings-höja regionnätet i Södertäljeområdet till 132 kV.

För att få uppföra och driva ledningen krävs tillstånd (nätkoncession för linje) enligt ellagen. Inför ansökan om tillstånd genomförs nu fortsatt samråd enligt miljöbalken 6 kap. 4 § med länsstyrelsen, berörda kommuner och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I bifogat samrådsunderlag presenteras information de två förslagen till sträckningar.

Vattenfall har valt att samråda med en bred samrådskrets (allmänhet, övriga statliga myndigheter och andra intressenter). På uppdrag av Vattenfall handlägger Sweco samråd samt upprättar underlag för tillståndsansökan.

Vattenfall Eldistribution AB

Adress: 169 92 STOCKHOLM• Besöksadress: Evenemangsgatan 13, Solna • info@vattenfall.com • www.vattenfall.se

Datum:

2017-08-14

Kontaktperson: , Sweco Telefon:

E-post: @sweco.se

VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB

Adress: RU 2560, 169 92 Stockholm • Besöksadress: Evenemangsgatan 13, SOLNA • eldistribution@vattenfall com VAT. SE556417080001 • www.vattenfall.se

1

Samrådsunderlag avseende nya kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarns och Södertälje kommuner, Stockholms län

Augusti 2017

Bakgrund och syfte Stockholmsregionen växer. Invånarantalet i regionen har ökat stadigt sedan 1970-talet och samhällsplaneringen talar för att trenden fortsätter. Tillväxten sker dels genom exploatering av nya markområden, dels genom förtätning av befintliga områden. En effekt av tillväxten i regionen är att behovet av kapacitet i elnätet ökar. Samtidigt ställer samhället idag allt högre krav på en tillförlitlig elförsörjning. För att möta detta behov och öka driftsäkerheten i nätet har Vattenfall Eldistribution (Vattenfall) upprättat en utvecklingsplan som bland annat omfattar regionnätet i Södertäljeområdet och Ekerö.

Ett av de första stegen i genomförandet av denna plan är byggandet av två nya 132 kV ledningar mellan Nykvarn och Almnäs. Ledningarna kommer att anslutas till befintlig transformatorstation i Nykvarn och till befintliga ledningar vid Almnäs. Regionnätet i Södertäljeområdet drivs idag med spänningsnivån 77 kV, medan regionnätet väster om Nykvarn drivs med 132 kV. Avsikten är att på sikt spänningshöja regionnätet i Södertäljeområdet till 132 kV.

Figur 1. Befintligt nät i området där ledningarna planeras. Blåa linjer avser 132 kV regionnät, mörklila linjer avser 77 kV regionnät.

Under vintern 2016/17 genomförde Vattenfall ett samråd där tre alternativa stråk för de planerade ledningarna presenterades. Vattenfall har efter sammanställning av inkomna yttranden avfärdat ett

2 (10)

av de studerade stråken. I detta samrådsunderlag presenteras information om ett första förslag till sträckningar inom de två stråk Vattenfall valt att studera vidare.

Tillståndsansökan och markupplåtelse För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808). Tillståndsansökan inlämnas till Energimarknads-inspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med hand-läggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Tillståndsansökan innefattar förutom MKB även teknisk beskrivning, förteckning över fastighetsägare och innehavare av särskild rätt samt karta.

Ett koncessionsbeslut innebär att Vattenfall får medgivande att ha två ledningar i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningarna. Vattenfall kommer därför att upprätta markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare och/eller ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten.

Samråd Genomfört stråksamråd

Under vintern 2016/17 samrådde Vattenfall med berörda parter genom att skicka ut samrådsunderlag med information om projektet. I samrådsunderlaget presenterades tre alternativa stråk för anläggning av två nya sammanbyggda 132 kV kraftledningar från station Nykvarn till anslutningspunkten Almnäs, se figur 2 nedan.

Figur 2. Stråkalternativ som varit på samråd för de planerade nya 132 kV ledningar.

3 (10)

Inkomna yttranden sammanställdes varpå en stråkutvärdering genomfördes. Denna resulterade i att det norra stråket avfärdades (alternativ 1). De huvudsakliga orsakerna till att Vattenfall valt att inte gå vidare med Alternativ 1 är dels att alternativet berör fler närboende, jämfört med de andra alternativen, och dels att stråket går genom obruten naturmark som nyttjas som rekreationsområde och har värden för friluftslivet. Bland annat går Täljeleden, en enligt Friluftsfrämjandet omtyckt vandringsled, genom skogsmarken. En ny luftledning skulle också strida mot Nykvarns kommuns uttalade inriktning att hålla marken norr om E20 oexploaterad.

Aktuellt sträckningssamråd

Vattenfall har tagit fram ett förslag till stäckning inom respektive återstående stråk. Samrådsprocessen går nu in i sin andra fas avseende dessa alternativa sträckningar.

Inför upprättande av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas tillståndsansökan genomförs samråd i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4§ miljöbalken. Samrådet syftar till att ge berörda parter information om projektet samt ge dessa möjlighet att inkomma med synpunkter på de föreslagna sträckningarna. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att utgöra underlag till den kommande MKB:n.

Sträckningssamrådet genomförs som ett skriftligt samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län, Nykvarns och Södertälje kommuner, övriga myndigheter och organisationer samt fastighetsägare och andra enskilda som kan komma att beröras. Den information som inhämtas kommer att användas för att utvärdera de olika alternativen så att Vattenfall kan välja den sträckning som man sedan söker koncession för.

Samrådsmöte

Vattenfall bjuder även in till ett öppet samrådsmöte på Qulturum Sländan, adress Centrumvägen 26 i Nykvarn från klockan 17.00 till 20.00 tisdag den 5 september 2017. Mötet kommer att genomföras i form av öppet hus.

Alternativa sträckningar Sträckningarna som presenteras är inte slutgiltiga utan kan komma att ändras/justeras utifrån inkomna samrådsyttranden, ny information eller andra förutsättningar. Området söder om E20

Söder om E20, mellan väg 509 i väster och väg 518 i öster, finns ett område som enligt pågående markanvändningsplanering ska utvecklas till ett s.k. logistikcenter. I väster finns befintlig bebyggelse för handel, kontor och icke störande industri samt pågående uppförande av liknande områden, allt definierat i gällande detaljplaner. Längre österut finns områden där Nykvarns kommun har planer för liknande bebyggelse, genom detaljplaner under framtagande. Söder om järnvägen finns planer på ett miljömotorcentrum med en testbana för tunga fordon. Diskussioner har förts mellan kommunen och Vattenfall för att så långt som möjligt säkerställa att föreslagna alternativa sträckningar är förenliga med befintliga och kommande planer.

Alternativ A - Markförlagd kabel

Vattenfall har studerat en sträckning för markkabelutförande, se figur 3 nedan. Sträckningen går huvudsakligen genom ovan nämnda område med befintliga och kommande detaljplaner. För den första sträckan, ut från transformatorstation Nykvarn, finns två alternativa dragningar, en norrut och en söderut. Det norra alternativet är inledningsvis ca 900 meter långt medan det södra

4 (10)

inledningsvis är ca 1,2 km långt. Alternativet går i obruten mark den allra första sträckan på ca 200 meter. I övrigt följer sträckningen befintliga och planerade vägar genom området. Den totala längden för alternativ A är ca 4,2 km eller 4,5 km, beroende på vilken sträckning som väljs ut från transformatorstationen.

Figur 3. Ledningssträckningar för aktuellt samråd.

Alternativ B - kabel & luftledning

Alternativet utgår inledningsvis från transformatorstation Nykvarn som markförlagd kabel söderut längs med en befintlig väg, se figur 3 ovan. Ledningarna fortsätter vidare som luftledning i gemensamma stålstolpar i sydostlig riktning ca 900 meter över delvis öppen mark och skogsmark. När ledningssträckningen korsat Svealandsbanan viker den av österut. Ledningarna går sedan parallellt med järnvägen i ca 1,5 km. Vid Almnäsberget viker ledningssträckningen av mot nordost och korsar åter järnvägen. Den sista sträckan på ca 2,3 km går ledningarna genom det ovan nämnda området med befintliga och kommande detaljplaner för logistikcenter. På slutet viker de av österut, korsar väg 518 och ansluter i Almnäs. Alternativet är ca 5 km långt.

Samordning

Båda alternativen förutsätter en noggrann samordning mellan Vattenfall, kommunen och andra intressenter för att finna en sträckning med antingen stolpplacering eller kabelförläggning som tar hänsyn till pågående planläggning av området. Vattenfall bedömer inte att varken markkabel- eller luftledningsalternativet skulle behöva utgöra ett hinder för detaljplaner med logistikcenter eller korsande/parallellgående testbana för bilar.

5 (10)

Utförande Ledningen kommer att dimensioneras med konstruktionsspänning 145 kV oavsett om den utförs som luftledning eller markförlagd kabel. Driftspänning (s.k. nominell spänning) för ledningen kommer att vara 132 kV.

Luftledning

De planerade ledningarna kommer i luftledningsalternativ att uppföras i gemensamma fackverksstolpar av stål, med en normalhöjd på 25-35 meter. Figur 4 nedan visar exempel på en raklinjestolpe, Figur 5 visar exempel på en vinkelstolpe. Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer vanligtvis att vara 200-300 meter.

Figur 4. Raklinjestolpe Figur 5. Vinkelstolpe

Både stolparnas höjd och spannlängden kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. En topplina med optofiber för datakommunikation kommer att placeras i toppen av kraftledningsstolparna.

Luftledningarna kommer att utföras trädsäkra (se figur 6) vilket innebär att inga träd får bli så höga att dessa riskerar att växa in i eller falla på kraftledningarna. Skogsgatans bredd kommer i normalfallet att uppgå till ca 35 meter. Utöver den avverkning som sker inom skogsgatan måste enstaka så kallade kantträd avverkas i sidoområdena. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningarna.

6 (10)

Figur 6. Skogsgata parallella 132 kV ledningar, fackverksstolpe.

Markförlagd kabel

Ett kabelalternativ innebär att man förlägger två dubbla kabelförband med tre kablar i vardera förband (se tvärsektion i figur 7 nedan). Totalt förläggs således tolv kablar i ett gemensamt schakt. Generellt sker markförläggning av den här typen av ledningar i ett kabeldike som schaktats till ett djup av ca 1,5 meter. Bredden på kabeldiket blir ca 4,5 meter i markytan, beroende på markens beskaffenhet. Runt schaktet kommer ett arbetsområde om ca 20 m att behövas för att kunna ta sig fram med maskiner samt för uppställning av kabeltrummor och upplag av schaktmassor.

Figur 7. Skiss över kabelschakt för ett utförande med två dubbla kabelförband där varje förband innehåller tre kablar. (145 kV avser konstruktionsspänning, driftspänning (nominell spänning) kommer att vara 132 kV).

Miljöpåverkan Vid framtagandet av de alternativa sträckningarna har hänsyn i största möjliga mån tagits till områden med utpekade natur- och kulturmiljövärden samt befintliga och planerade detaljplaner. I det aktuella området förekommer många kulturlämningar och vid val av slutgiltiga sträckningar har anpassningar gjorts för att undvika påverkan på dessa. I området finns också nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar, identifierade av Skogsstyrelsen. Sträckningarna har anpassats så att nyckelbiotoperna inte berörs direkt av sträckningarna. Gällande naturvärden och sumpskogar kommer ledningarnas sträckning vid detaljprojektering att anpassas så att påverkan på dessa intressen minimeras.

7 (10)

Utpekade intressen inom 50 m från sträckningarnas mitt redovisas på karta och tabell i bilaga 2 respektive 3. Beteckningar i kursiv stil hänvisar till markeringar i kartan i bilaga 2.

Inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen kommer en naturvärdesinventering genomföras längs med förordad sträckning. I kommande MKB kommer miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av ledningarna att beskrivas utförligare.

Landskapsbild Alternativ A Alternativet berör inga utpekade intressen för landskapsbilden. Sträckningen går genom mark som reserverats för logistikcenter. Alternativet bedöms inte medföra någon påverkan på landskapsbilden då det utgörs av markförlagda kablar. Alternativ B Alternativet berör inga utpekade intressen för landskapsbilden. Ledningarna utförs inledningsvis som markförlagda kablar. När de övergår i luftledning korsas åkermark och sedan ett skogsparti innan ledningarna korsar järnvägen. Söder om järnvägen sträcker sig ledningarna i huvudsak genom skogsmark. Efter det att sträckningen åter korsat järnvägen går ledningarna i skogsmark fram till anslutningspunkten Almnäs. Där ledningarna sträcker sig genom åkermark kan landskapsbilden påverkas i viss mån. I övrigt stäcker sig ledningarna genom skogsmark som till största del planeras för industri eller andra verksamheter, varför alternativet bedöms medföra obetydlig påverkan på landskapsbilden. Naturmiljö Alternativ A Alternativet berör en sumpskog SS 1 och två eller tre utpekade naturvärden NV 1, NV 2 och NV 3 beroende på vilken sträckning som väljs närmast stationen i Nykvarn. Naturvärdena utgörs av lövträdsmiljöer och en bäckmiljö. Då alternativet följer befintliga eller planerade vägar medför ledningarna endast liten tillkommande påverkan på naturvärdena. Kablarna kommer medföra att skogsmark tas i anspråk, vid sidan av planerade och befintliga vägar. Beroende på de markförhållanden som råder kan det bli aktuellt med sprängning vilket innebär en permanent påverkan på naturmiljön, på övriga delar blir det aktuellt med schakt- och grävarbeten. Markförläggning kan också innebära påverkan på hydrologin i området kring ledningarna. I och i anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning och liknande. Alternativ B Två nyckelbiotoper, en sumpskog och sju naturvärden ligger inom 50 meter från sträckningens mitt. Nyckelbiotoperna ligger tillräckligt långt från de framtida luftledningarna för att kunna undvikas vid en mer detaljerad projektering. Där ledningarna föreslås markförläggas ut från Nykvarn berör det NV 1, en å med omkringliggande naturvärden. För att undvika negativ påverkan på vattenmiljön och omgivande naturvärden kommer kablarna i denna passage om möjligt förläggas med styrd borrning eller annan schaktfri metod. Vidare går sträckningen mellan NV 4 och 5, lövskogar, vilka kan påverkas av en framtida skogsgata. NV 6 och SS 2 utgörs av kärrbarrskog respektive barrsumpskog och genomskärs av alternativet. Dock finns idag en avverkningsanmälan över de delar som alternativet berör. Där sträckningen går längs med järnvägen går den i kanten av NV 7, en barrskog och NV 8, en blandsumpskog. Under anläggningsskedet kommer uppförandet av en luftledning att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke. I anslutning till stolpplatser för ledningarna blir det aktuellt med schaktarbeten. I och i anslutning till ledningsgatan kan markskador uppstå till följd av terrängkörning och liknande. Då ledningarna i alternativ B till största del utförs som luftledningar, vilket medför en öppen gata i ett annars slutet skogsområde, kommer det att innebära att livsbetingelserna för flora och fauna ändras lokalt, något som missgynnar vissa arter och gynnar andra arter. Under driftsfasen kan underhåll och röjning av ledningsgatan innebära viss störning.

8 (10)

Kulturmiljö Alternativ A Sju kulturmiljölämningar ligger inom 50 meter från sträckningens mitt. Fyra av dessa är utpekade fornlämningar. Då alternativet följer befintliga eller planerade vägar medför ledningarna begränsad ytterligare påverkan på kulturvärdena. Alternativ B 13 kulturmiljölämningar ligger inom 50 meter från sträckningens mitt. Åtta av dessa är fornlämningar. Alla kulturmiljölämningar återfinns där alternativet utförs som luftledning. Dessa bedöms därför inte påverkas nämnvärt då stolpplaceringar kan anpassas för att minimera påverkan på lämningarna. Boendemiljö Närmsta bostadshus återfinns ca 190 meter från alternativ från alternativ A och ca 150 meter från alternativ B.

De planerade ledningarna kommer inte att medföra förhöjda magnetfält i boendemiljöer. Beräknade magnetfält kommer att redovisas i kommande MKB.

Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av hinder på grund av arbetsområden och upplag av byggmaterial samt buller och avgaser från fordon och maskiner.

Markanvändning Alternativ A Ledningarna följer befintliga vägar och kommer anpassas efter den detaljplan som Nykvarns kommun framtagit för det planerade logistikcentret. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av hinder på grund av arbetsområden och upplag av byggmaterial.

Alternativ B Där ledningarna föreslås som markkabel följer de befintlig väg för att sedan övergå till luftledningsutförande. Ledningarna genomskär sedan en åkermark i ca 350 meter för att sedan gå genom skogsmark. I skogsmark innebär intrånget att en skogsgata måste upprätthållas vilket gör att detta område undantas från skogsbruk. Stora delar av den skogsmark som ledningarna genomskär är planerade för andra ändamål så som miljömotorcentrum och logistikcenter. Diskussioner har förts och kommer föras med kommunen så att ledningssträckningen blir förenlig med befintliga och kommande planer. Friluftsliv Varken alternativ A eller B berör några utpekade intressen för friluftslivet. Mot bakgrund av att de områden som stäckningarna berör har detaljplanelagts eller kommer detaljplaneläggas för logistikcenter eller miljömotorcentrum bedöms inget av alternativen medföra någon påverkan på friluftslivet. Infrastruktur Alternativ A Alternativet följer befintliga eller planerade vägar. Innan anslutningspunkten i Almnäs går alternativet parallellt med och korsar sedan väg 518. Alternativ B: Alternativet korsar som luftledning järnvägen Svealandsbanan två gånger. Ledningarna korsar även väg 518.

9 (10)

Elektromagnetiska fält

Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Fältstyrkan beror på strömmens storlek och på fasernas inbördes placering och avstånd till varandra. Forskning avseende fältens eventuella påverkan på människors hälsa har pågått under lång tid men det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte vara tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett faktiskt gränsvärde. Fem svenska myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten) har tillsammans tagit fram en vägledning för beslutsfattare, den så kallade myndigheternas försiktighetsprincip, som Vattenfall följer. Enligt försiktighetsprincipen ska man ”sträva efter att utforma och placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas”.

Vattenfall kommer inför det fortsatta arbetet att genomföra magnetfältsberäkningar vilket kommer att redovisas i den kommande MKB:n.

Jämförelse mellan luftledning och markkabel Miljöpåverkan

Gällande miljöpåverkan finns det fördelar och nackdelar för både luftledning och markkabel.

Den mest tydliga skillnaden, mellan de olika utförandena, är att en luftledning syns i landskapet medan en markförlagd lednings visuella intryck är litet och begränsat till den smala skogsgata som måste upprätthållas ovanför kabeln. Beroende på hur omgivningen ser ut syns såväl en luftledning som en markförlagd kabel mer eller mindre i olika typer av landskap. En markförlagd kabel får en större påverkan om den förläggs i orörd skogsmark, där den ger upphov till en skogsgata, än om den förläggs längs befintlig väg då man inte behöver avverka lika mycket skog.

Beträffande påverkan på kulturmiljön och kulturlandskapet i stort ger en luftledning en påverkan på landskapsbilden genom det visuella intrycket. Stolparnas placering kan dock normalt anpassas så att inga fornlämningar påverkas. En markförlagd ledning minskar möjligheten att undvika fornlämningar, då schaktarbeten krävs längs hela ledningssträckningen. Det kan vara möjligt att anpassa den markförlagda ledningarnas sträckning för att undvika fornlämningar. Detta medför dock ofta en längre ledningssträckning och därmed ett större totalt markintrång.

Magnetfältet från en markförlagd kabel har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning.

En markkabel ger under drift mindre påverkan på skogsbruket är en luftledning, eftersom en mindre markareal tas i anspråk. Det mindre markintrånget för markförlagd kabel medför generellt en mindre påverkan på naturmiljön i skogsmark då mindre skog behöver avverkas.

Däremot ger en markkabel generellt större påverkan på värdefulla markmiljöer, våtmarker och vattendrag än en luftledning då kabeln kräver att ett schakt antingen grävs eller sprängs längs hela sträckningen. Omfattningen av sprängning för ett markkabelschakt är svår att veta i förväg innan detaljprojektering genomförts. För luftledning medför byggnation av en luftledning endast markingrepp vid stolpplatserna, utöver den avverkning som skogsgatan kräver. I anläggningsskedet medför byggnation av både luftledning och markkabel miljöpåverkan i form av buller. Byggnation av markkabel tar generellt längre tid än luftledning vilket medför en något mer omfattande bullerpåverkan. Störningar under byggskedet sker dock under en begränsad tid.

10 (10)

Driftsäkerhet

Ett eventuellt fel på en luftledning är lätt att lokalisera och kan därmed åtgärdas snabbt. Vid fel på en markförlagd kabel tar det betydligt längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att reparera eftersom kabeln först måste grävas fram, för att sedan kunna lagas. Själva reparationsarbetet vid ett kabelfel är dessutom tekniskt komplicerat och kräver specialkompetens som inte alltid är tillgänglig med kort varsel. Felavhjälpning till följd av kabelfel tar därför betydligt längre tid än att åtgärda ett fel på luftledning.

Kostnad

Både tillverkningskostnad samt bygg- och anläggningskostnad är väsentligt lägre för luftledning jämfört med markkabel på den aktuella spänningsnivån. För de aktuella ledningarna uppskattas kostnaden för ett luftledningsutförande i kombination med ett kortare kabelavsnitt enligt alternativ B till omkring 30-35 Mkr. Uppskattad kostnad för det studerade markkabelalternativet (alternativ A) är omkring 70-75 Mkr.

Vattenfalls ställningstagande avseende teknikval Vattenfall förordar att den planerade kraftledningarna byggs som luftledning, med en kortare kabelsträcka, enligt alternativ B. Det huvudsakliga skälet är den väsentligt ökade kostnad som en markförlagd ledning medför. En markförlagd ledning bedöms inte vara rimlig ur ett ekonomiskt perspektiv. Vattenfall anser att de ekonomiska aspekterna är avgörande då Vattenfall har krav på sig att investera långsiktigt och samhällsmässigt ansvarigt då det i slutänden är kundkollektivet som bekostar de investeringar som nätbolaget gör. Att investera i dyr teknik anser man inte vara samhällsmässigt ansvarigt. Alternativet medför även stora risker då små ändringar i pågående detaljplanläggning av området kan medföra stora konsekvenser för markkabelsträckningen. Vattenfall vill dock framhålla att samrådet avser de båda studerade teknikerna i de identifierade sträckningarna och valet av teknik och sträckning görs efter genomfört sträckningssamråd.

Tidplan Koncessionsansökan planeras att skickas in till Energimarknadsinspektionen under hösten/vintern 2017. Byggnation av ledningarna kommer att påbörjas så snart tillstånd, och rättigheter att ta mark i anspråk, erhållits.

Bifogas: Bilaga 1 – Översiktskarta, skala 1:20 000 Bilaga 2 – Karta med natur- och kulturintressen, skala 1:12 000 Bilaga 3 – Tabell med natur- och kulturintressen

Samråd enligt miljöbalken 6 kap. 4 § gällande ansökan om dubbla 132 kV ledningar sträckan Nykvarn - Almnäs Nykvarn kommun, Stockholms län Sändlista för samråd med myndigheter och organisationer

Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholm@lansstyrelsen.se

Nykvarns kommun kundcenter@nykvarn.se

Södertälje kommun Sodertalje.kommun@sodertalje.se

Skogsstyrelsen skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se

Svenska Kraftnät registrator@svk.se

Myndigheten för samhällskydd och beredskap registrator@msb.se

Trafikverket trafikverket@trafikverket.se

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm

Luftfartsverket lfvcentralregistratur@lfv.se

Försvarsmakten HKV Exp-hkv@mil.se

Sveriges geologiska undersökning sgu@sgu.se

Skanova elskydd@skanova.se

Södertälje Ornitologiska Förening Sodertalje-fagel@yahoogroups.com

Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se

Jägarnas Riksförbund jrf@jagarnasriksforbund.se

Jägarnas Riksförbund Nykvarn/Södertälje

@telia.com

Friluftsfrämjandet sodertalje@friluftsframjandet.se

Naturskyddsföreningen i Södertälje/Nykvarn sodertalje-Nykvarn.Krets@naturskyddsforeningen.se

Naturskyddsföreningen Stockholm kansli.stockholm@naturskyddsforeningen.se

Turinge-Taxinge Hembygdsförening kansli@hembygdsforbundet.se

Södertälje Nykvarns Orienteringsförening

@telia.com

Turinge Scoutkår @telia.com

Lantbrukarnas Riksförbund Registrator@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Mälardalen malardalen@lrf.se

Telge Energi Box 633 151 27 Södertälje

Telge Nät Box 633 151 27 Södertälje

Stockholm Skavsta Airport info@skavsta.se

Arlanda flygplats info@arlandaairport.se

Bromma flygplats info@brommaairport.se

Västerås flygplats operations@vasterasairport.se

Eskilstuna flygplats ats@eskilstunaflygplats.se

VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB

Adress: RU 2560, 169 92 Stockholm • Besöksadress: Evenemangsgatan 13, SOLNA • eldistribution@vattenfall com VAT. SE556417080001 • www.vattenfall.se

1

Adress

Till berörda fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare

Fortsatt samråd om planerade kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs 2017-08-14

Vattenfall Eldistribution AB planerar två nya 132 kV kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarns och Södertälje kommuner, Stockholms län, och genomför nu samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken.

Under vintern 2016/17 genomförde Vattenfall ett samråd där tre alternativa stråk för de planerade ledningarna presenterades. Vattenfall har efter sammanställning av inkomna yttranden avfärdat det i samrådet presenterade norra stråket. I detta samrådsbrev presenteras information om ett första förslag till sträckningar vilka ligger inom de två stråk Vattenfall valt att studera vidare, se karta nedan.

Studerade sträckningsalternativ för planerade nya 132 kV ledningar.

En effekt av tillväxten i Stockholmsregionen är att behovet av kapacitet i elnätet ökar. Samtidigt ställer samhället idag allt högre krav på en tillförlitlig elförsörjning. För att möta detta behov och öka driftsäkerheten i nätet har Vattenfall Eldistribution upprättat en utvecklingsplan som bland annat omfattar regionnätet i Södertäljeområdet och Ekerö. Ett av de första stegen i genomförandet av denna plan är byggandet av två nya 132 kV ledningar mellan Nykvarn och Almnäs.

De två 132 kV ledningarna kommer att anslutas till befintlig transformatorstation i Nykvarn och till befintliga ledningar vid Almnäs. Ledningarna planeras att byggas parallellt med varandra. Regionnätet i Södertäljeområdet drivs idag med spänningsnivån 77 kV, medan regionnätet väster

1 (2)

Sw e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 695 60 00 Fax +46086956010 www.sweco.se

Swe co En er gu id e AB Org.nr 556007-5573 Styrelsens säte: Stockholm

J Miljö- och ti l lståndskonsult Tillstånd och MKB Telefon direkt

@sweco.se

WJ p:\5412\5472764_nykvarn-almnäs_2x130_kv\000\6_arbetsmaterial\sträckningssamråd\minnesanteckningar samrådsmöte 170905 kommenterat ep docx

MINNESANTECKNINGAR, SAMRÅDSMÖTE 2017-09-05 UPPDRAG

Nykvarn-Almnäs 2x130 kV UPPDRAGSLEDARE

DATUM

2017-09-06

UPPDRAGSNUMMER

5472764000 UPPRÄTTAD AV

Samrådsmötet hölls i Nykvarns kommuns lokal Qulturum Sländan i centrala Nykvarn. Mötet genomfördes som ett öppet hus där information om projektet med föreslagna sträckningar presenterades på affischer samt kartor. Representanter för Vattenfall Eldistribution fanns på plats för att svara på frågor. Mötet hölls från 17.00 till 20.00.

Följande personer representerade Vattenfall Eldistribution:

• , Vattenfall Eldistribution

• , Vattenfall Eldistribution

• , Sweco

• , Sweco (FM Linjekonsult AB)

Ett tiotal besökare noterades på samrådsmötet. Synpunkter som framfördes under mötet återges kortfattat nedan. Besökarna uppmanades att även skicka in synpunkter skriftligt.

• Boende på fastigheten Ströpsta 3:54 ca 650 m från det föreslagna luftledningsalternativet (alternativ B). Framförde att de redan idag störs av verksamheter inom detaljplanen Mörby del 5, bland annat av strålkastare. Uttryckte oro för att eventuell hinderbelysning på en framtida luftledning kommer leda till mer störande ljus. Menade vidare att ledningen kommer vara synlig från bostaden och utgöra en negativ påverkan på boendemiljön. Planerar lämna ett skriftligt yttrande.

• Företrädare för Svenska kyrkan, Strängnäs stift. Berördes som fastighetsägare av tidigare studerat stråkalternativ norr om väg E20. Detta alternativ har efter tidigare samrådsskede förkastats och är inte längre aktuellt.

• Nykvarns kommun – Förordar i första hand markkabelalternativet men om detta inte är ekonomiskt eller tekniskt genomförbart ser de luftledning söder om järnvägen som ett möjligt alternativ. Diskussion fördes om behovet av samordning mellan utbyggnation av verksamhetsområde enligt detaljplanen Mörby del 5 samt markkabelalternativet genom planområdet. Det konstaterades även att markkabelalternativet under anläggningsskedet skulle medföra påtaglig påverkan på delar av verksamhetsområdet i Mörby som redan färdigställts då kablarna måste förläggas längs med befintliga vägar. Kommunen kommer lämna ett formellt skriftligt yttrande.

• YourSpace, verksamhetsutövare/fastighetsägare. YourSpace har sin verksamhet på fastigheten som belastas av en befintlig luftledning som sträcker sig från station Nykvarn söderut. I fall en kabelsträcka kommer byggas söderut i och med de planerade ledningarna mellan Nykvarn och Almnäs vill YourSpace se över

2 (2) MINNESANTECKNINGAR, SAMRÅDSMÖTE 2017-09-05 2017-09-06

mem

o01.

docx

201

2-03

-28

WJ p:\5412\5472764_nykvarn-almnäs_2x130_kv\000\6_arbetsmaterial\sträckningssamråd\minnesanteckningar samrådsmöte 170905 kommenterat ep.docx

möjligheterna att lägga ner befintlig luftledning i mark. Verksamhetsutövaren och Vattenfall ska höras de kommande dagarna för att boka ett separat möte för ärendet.

• Telge nät som driver lokalnätet för eldistribution i området ser positivt på planerad förstärkning av regionnätet.

1 (1)YTTRANDE

Enheten för planfrågor Datum2017-09-13

Beteckning407-35532-2017

Sweco Energuide ABAtt

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplatsLänsstyrelsen i Stockholms länBox 22067104 22 STOCKHOLM

Regeringsgatan 66 010-223 10 00 Fax010-223 11 10

stockholm@lansstyrelsen.sewww.lansstyrelsen.se/stockholm

Fortsatt samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken avseende två nya 132 kV kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarns och Södertälje kommuner, Stockholms län

ÄrendetVattenfall Eldistribution AB har genom Sweco översänt ett samrådsunderlag, daterat augusti 2017, till Länsstyrelsen för fortsatt samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken gällande nätkoncession för två nya 130 kV-ledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarns och Södertälje kommun.

De två 132 kV ledningarna kommer att ansluta till befintlig transformatorstation i Nykvarn och till befintliga ledningar vid Almnäs.

Tidigare samråd i ärendet gjordes under vintern 2016/17. Vattenfall redovisade då tre alternativa stråk för planerade ledningar. Länsstyrelsen lämnade synpunkter på stråken i ett samrådsyttrande daterat 2017-02-03 (Länsstyrelsens diarienummer 407-44402-2016). Efter sammanställning av inkomna yttranden har Vattenfall avfärdat ett av stråken och samråder nu om förslag till sträckningar inom de två kvarvarande stråken.

Länsstyrelsens synpunkterLänsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter på föreslagna sträckningar utan hänvisar till tillämpliga delar i Länsstyrelsens tidigare yttrande daterat 2017-02-03.

UpplysningVattenfall genom Sweco har samtidigt med samrådsförfrågan begärt att Länsstyrelsen även fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen fattar ett sådant beslut först då det fortsatta samrådet är avslutat och ny samrådsredogörelse har skickats till Länsstyrelsen.

I handläggningen av ärendet har deltagit planchef , beslutande och planhandläggare , föredragande.

Detta beslut ha granskats, godkänts och skickats via Länsstyrelsens digitala ärendehanteringsdiariesystem Platina och har därför ingen namnunderskrift.

Kopia: Nykvarns kommun, Södertälje kommun

1(1)

YTTRANDE 2017-10-02

YTTR

AND

E

NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se

Sweco Energiguide AB Samhällsbyggnadschef Att: 08 55501070 Box 34044

@nykvarn.se 100 26 STOCKHOLM

YTTRANDE ANGÅENDE VATTENFALLS KRAFTLEDNING MELLAN NYKVARN OCH ALMNÄS

Vatten Eldistribution har ett fortsatt samråd om planerade kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs. Nykvarns kommun vill framföra följande synpunkter:

Nykvarn växer kraftigt befolkningsmässigt, exempelvis 3,8% år 2015, och allt talar för en fortsatt kraftig befolkningstillväxt. Vilket också framgår i det nyligen antagna bostadsförsörjningsprogrammet för perioden 2017-2021. Det är därför positivt att Vattenfall säkerställer elkraftförsörjningen för Nykvarns medborgare och företag. Av de bägge presenterade alternativen föredrar Nykvarns kommun det markförlagda alternativet. Vi ser stora fördelar med att samordna vår egen markförlagda infrastruktur som ska fram i samma tänkta stråk. Om det av tekniska och ekonomiska perspektiv inte är möjligt med en markförlagd ledning så kvarstår enbart det södra alternativet i luftburen ledning. I slutskedet av det alternativet förordar vi även här markförläggning om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Nykvarns kommun vill dock betona om det skulle bli detta södra alternativ i form av luftledning blir det oerhört viktigt med ett samspel mellan Vattenfall och kommunen/regionen om var stolpar och ledning dras fram. Detta eftersom området både är utpekat i den Regionala Utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) likväl som i kommunens översiktsplan som ett område för nya företag. Det är mycket viktigt för kommunen/regionen att dessa företag erbjuds en plats i området, och att en ny ledning inte förstör möjligheterna till utveckling.

För Nykvarns kommun

, Samhällsbyggnadschef

Från: @sodertalje.se>Skickat: den 11 september 2017 08:24Till:Ämne: Angående samråd enligt MB 6:4, två nya 132 kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs, Nykvarn och Södertälje kommuner.

Hej !Miljökontoret, Södertälje kommun, har inga synpunkter angående sträckningen för de planerade kraftledningarna.Sträckningen i alternativ A är inte inom Södertälje kommun och sträcknigen B tangerar endast kommungränsen i en punkt. Inga kända naturvärden finns i dennapunkt och inge kommentarer från hälsoskydd.

Mvh,

KommunekologMiljökontoret_______________________________Södertälje kommun151 89 Södertälje

Tel: @sodertalje.se

Webb: www.sodertalje.se

Från: @msb.se>Skickat: den 31 augusti 2017 13:19Till:Ämne: MSB Samråd Nykvarn-Almnäs

Till Sweco Energuide AB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått möjlighet att yttra sig i samråd angående Vattenfall AB:s två planerade ledningar mellan Nykvarn OchAlmnäs, Nykvarns och Södertälje kommuner.

MSB avstår från att yttra sig i samrådet.

Med vänlig hälsning,

MSB:s Dnr: 2017-8421

HandläggareMydigheten för samhällsskydd och beredskapEnheten för säker hantering av farliga ämnen651 81 Karlstad

Växel: 0771-240 240Tel: E-post: @msb.sewww.msb.se

2017-09-05

Remissvar: LFV vill som sakägare av CNS-utrustning avge följande yttrande: LFV har inget att erinra mot något av utredningsalternativen men föredrar alternativ A, markkabelalternativet. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.

Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar

(Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk

Standard 447 10 12 utgåva 1:1991 ”Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot

aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift”,

Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015.

VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och

från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli

påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om

byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan

anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats

avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från

flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för ”Minimum Sector

Altitude”.

LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum

och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

www.lfv.se/flyghinderanalys.

Från: rg@sgu.se>

Skickat: den 12 september 2017 12:47

Till:

Kopia: SGU Diariet

Ämne: Ang. SV: Ledningar Nykvarn och Almnäs SGU Dnr 1696/2017

Då ledningssträckorna, oavsett valt alternativ, bara berör terräng med lera, morän och berg har vi inget att anföra mot något av dessa och avstår från att förorda något av dem.

StatsgeologAvdelningen för samhällsplaneringSveriges geologiska undersökningUppsalatel.

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2017/77593 2017-09-15 Ert ärendenummer Sidor 1(1)

Trafikverket Texttelefon: 010-123 99 97 Telefon: 0771 - 921 921 trafikverket@traf kverket.se www.trafikverket.se

TMA

LL 0

422

Bre

v v.

1.0

Vattenfall @sweco.se

Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholms län

Samråd avseende nya kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs i Nykvarn och Södertälje kommuner Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende avseende två nya 132 kV kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs. Trafikverket är väghållare för väg 518 samt 509 som berörs av förslaget. Alternativ B korsar riksintresset Svealandsbanan. Trafikverket förordar det alternativ som inkräktar minst på våra anläggningar. Ledningar Mark i vägens och järnvägens närområde, men som regel inte inom vägsektionen, kan med fördel användas till att förlägga ledningar. Det förutsätter att drift och underhåll av vägen eller järnvägen inte fördyras eller försvåras, samt att skador, fara eller hinder för trafik och trafikanter inte vållas på grund av ledningen eller dess kringutrustning. Mark– och luftledningar inom vägområdet: enligt väglagen måste ledningsägaren söka tillstånd hos väghållningsmyndigheten innan en ny ledning dras fram eller vid arbete med en ledning i vägområdet. Nyanläggning av luftledningar på stolpar nära vägen tillåts inte av trafiksäkerhetsskäl. Utbyte av stolpar tillåts i begränsad omfattning, men på sikt bör sådana ledningar i stället läggas i marken eller flyttas så långt från vägen att det inte finns någon risk för påkörning. När det gäller ledningsärenden och när de korsar statlig infrastruktur i form av väg eller järnväg ska ansökan göras enligt nedanstående länk: https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/tillstand/ansok-om-ledningsarenden/ Den som ska korsa en järnväg, en väg eller ett farvatten med någon form av ledning måste teckna ett avtal med Trafikverket: https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/tillstand/ansok-om-ledningsarenden/ledningsarenden-som-beror-trafikverkets-mark-och-jarnvag/Avtal/ Trafikverket vill också upplysa om att dispenstrafik för tunga transporter kan behöva sökas. Om det gäller kommunöverskridande transporter så söks detta hos Trafikverket, annars hos respektive kommun.

För Trafikverket Region Stockholm

Samhällsplanering

Från: m@skanova.seSkickat: den 7 september 2017 12:43Till:Kopia: Elskydd@skanova.seÄmne: 2 x 132kV kraftledningar Nykvarn - Almnäs

Hej!

Skanova Elskyddsärenden har inga speciella synpunkter på de alternativa stråken.

Övrigt se www.ledningskollen.se samt Telestörningsnämndens meddelande nr 21 (avstånd mellan kraft- och teleledningar).http://www.svk.se/siteassets/aktorsportalen/teknik-och-entreprenad/telestorningsnamnden/meddelanden/nr-21-avstand-mellan-hogspanningsledningar-och-lagspannings--teleanlaggningar-m.m.-utgava-5.pdf

Med vänlig hälsning

Elskyddsärenden | Teknikutveckling

Skanova+46 76 102 48 44bo.nystrom@skanova seelskydd@skanova.sewww skanova seEvenemangsgatan 2C, 169 94 Solna

Skanova AB

2(10)

energiomställning där fossila råvaror behöver ersättas av förnybara biomaterial. En sådan utveckling leder till en ökande efterfrågan både på livsmedels- och skogsproduktion i Sverige. Till detta scenario ska fogas bilden av att de sista tre decennierna enligt konjunkturinstitutet inneburit allt lägre realräntor. Om realräntan blir lägre så innebär det att nuvärdet blir betydligt högre av framtidens skördar i jordbruk och skogsbruk vilket kapitaliseras i ett ökat markvärde. Detta innebär att kostnaden för markintrång blir högre vilket också bör leda till mer marksnåla infrastrukturlösningar.

LRF menar att ett samrådsunderlag behöver innehålla en fullständig ekonomisk-teknisk konsekvensbeskrivning av skilda teknikalternativ som beskriver de externa effekter, kostnader, och intäktsförluster som uppstår för samhället och enskilda fastighetsägare för att avgöra vad som får anses som bästa möjliga teknik. Vi vill här redovisa ett citat av Hylander (2014):

”…I det svenska kraftnätet genomförs för närvarande stora investeringar. Skälen till dessa investeringar är flera, värt att nämnas är integration av de baltiska staterna i det europeiska kraftnätet, ökande överföringsförmåga till Tyskland och Polen, ökad andel förnybar elproduktion, kapacitetshöjningar på befintliga kärnkraftverk och nedläggningen av Barsebäck samt ökad import och export av elenergi inkluderande transferering av energi från andra länder över Sverige. Alla dessa investeringar sker på kommersiella villkor, investeringar i t.ex. vindkraftsparker görs av privata företag med företagsekonomiska kalkyler. Men utbyggnaden och förstärkningen av elnätet för dessa investeringar görs med utnyttjande av gammal tvångslagstiftning, där markägarna erhåller enbart symbolisk ersättning för intrången. Till skillnad mot många andra industriländer vill kraftbolagen även här använda föråldrad distributionsteknik med luftledningar, som enbart ger marginellt lägre investeringskostnad men ett mycket stort markintrång och en stor miljöpåverkan. Undertecknad är mycket förvånad att kraftindustrin fortfarande försöker, mot bättre vetande, hävda att det enda alternativet för kraftöverföringar är växelspänningsledningar i luftledningar. Fakta är att det finns en rad möjliga tekniker tillgängliga för att erhålla de nätkvalitéer de efterfrågar med markförlagd kabel. Med modern teknik kan kraftföretagen framtidssäkra sin elkraftdistribution så att ett modernt elnät med ökade krav på styrbarhet och anpassat för nya elproduktionskällor erhålls, som exemplen från Tyskland visar. Varför vill man då använda 1950-talsteknik på 2000-talet? Motiven förbryllar, men enda tänkbara anledningen kan vara att man vill utnyttja en gammal marginellt billigare teknik, luftledningar med stor miljöpåverkan, då man har möjlighet med föråldrade lagar att tilltvinga sig det markutrymme som krävs.” LRF delar Hylanders uppfattning om att markförlagd kraftöverföring måste representera bästa möjliga teknikalternativ då det ger bättre elsäkerhet, är mer marksnålt, innebär bättre boendemiljö för närboende och bättre möjligheter till

3(10)

bostadsbyggande, samt ger en ökad förmåga till styrbarhet och framtidsanpassning till nya elproduktionskällor (Anon. 2016).

2. Externa effekter för samhälle, företag och individer

De externa effekter som valet av kraftledningsteknik medför för samhälle, företag, och individer indikerar vad som sammantaget får anses som bästa möjliga teknik. Vi menar därför att ett samrådsunderlag behöver innehålla en jämförelse av luftledning- vs. markförlagda kraftledningsalternativ med deras fördelar och nackdelar för samhällsekonomin med avseende på:

A. Externa effekter och produktionsförluster för jord- och skogsbruk.

B. Externa effekter och kostnader för företag.

C. Externa effekter och kostnader för individer.

I detta ligger att redovisa företagsekonomiska kostnader för olika teknikalternativ men också den totala samhällsekonomiska kostnaden för respektive teknikalternativ. Detta saknas i nuvarande samrådsunderlag trots att det är en grundläggande information för att bedöma vad som får anses vara bästa möjliga teknik enligt miljöbalken. Vi vill i det följande nämna några av de fördelar som markförlagd ledning har gentemot luftburna växelspänningsledningar:

1. Förekomst av lågfrekventa magnetfält vilket kopplats till ökad risk för cancer (Feychting & Ahlbom, 1993; WHO IARC 2002)

2. Elsäkerhet (Svensson 2012, Anon 2015b, Anon 2015c)

3. Styrbarhet och anpassning till nya elproduktionskällor (Hylander 2014)

4. Kreosot och/eller användning av andra biocider som rötbekämpningsmedel i stolpfundament och stolpar

5. Påverkan på natur- och kulturmiljö samt friluftsliv

6. Ökad koldioxidbindning i träd som ger skogsråvara för produktion av biobaserade produkter och energi

7. Jord- och skogsbruksproduktion ökar när kalgator och stolpfundament

under luftburna elledningar försvinner

8. Ökade möjligheter till byggnation, påverkan på boendemiljö och marknadsvärde av närliggande fastigheter

LRF menar därför att markförlagd elkabel bör vara förstahandsvalet för elkraftöverföring vilket följer miljöbalken 2 kap. 3 § om att bästa möjliga

4(10)

teknik ska väljas som orsakar minsta möjliga skada och intrång på miljön och andra motstående intressen.

Driftssäkerhet I samrådsunderlaget framgår att Vattenfall menar att markförlagda ledningar inte uppnår uppställda krav på driftssäkerhet. Vad vi förstår pågår dock ett omfattande och långsiktigt arbete hos många kraftbolag som syftar till att öka leveranssäkerheten där luftledningar med lägre spänningsnivåer alltmer ersätts av markförlagda elledningar (Svensson 2012, Anon 2015b, Anon 2015c). I dessa sammanhang refereras till att detta innebär en övergång till högre elsäkerhet. Vi ser också att markförlagd kabel blir allt vanligare i tätortsnära miljöer där inverkan av magnetfält och visuell störning bedöms ge så stora effekter att markkabel väljs istället för en luftledning (Stockholms ström). På samma sätt har det under de sista decennierna tillkommit kraftledningar med högspänning som ansluter vindkraftparker till havs och/eller för att medge kraftöverföring mellan olika länder utan att man i dessa projekt hänvisar till att detta skulle vara förenat med låg elsäkerhet. Det är därför förvånande att markförlagda ledningar enligt Vattenfall skulle utgöra ett hinder för driftssäkerhet. Med fler kabelförband i ett kraftledningsschakt torde väl en osäkerhet för driftsstörningar kunna mötas? Omvänt sägs inget om den osäkerhet som åsknedslag orsakar i ett luftledningsnät. Merkostnad av markförlagd ledning Vattenfall att en luftledning är att föredra framför en markförlagd ledning på den nu aktuella ledningssträckan. Vattenfalls tyngsta argument är den merkostnad som skulle uppstå för en markförlagd ledning. Merkostnaden anges utan ett redovisat underlag i form av offertunderlag inte heller redovisas någon beräkning av underhåll och markersättningar för olika ledningsalternativ. Trots frånvaron av en detaljerad kostnadsredovisning anges att merkostnaderna för en markförlagd ledning behöver överföras på kund och att Vattenfall måste ta sitt samhällsekonomiska ansvar för att detta inte sker. Vi vill här framföra en stilla undran om vad en merkostnad i det nu aktuella projektet om låt säga 35 MSEK (angivet av Vattenfall) skulle innebära i merkostnad per överförd kWh? Om man räknar med en årsmedelsströmlast om 400 A * driftspänningen 130kV blir medeleffekten 90,1 MW vilket multiplicerat med årets timmar ger att det årligen överförs ca 789 GWh. Energiöverföringen under ledningens tekniska livslängd (ca 50 år) blir då 789 GWh/år * 50 år = 39 449 GWh. Merkostnaden per kWh av en markförlagd ledning blir isåfall merkostnaden för markförlagd ledning delat med den överförda effekten = 35 MSEK / 39 449 GWh = 0,1 öre per kWh. Med andra ord är merkostnaden för en markförlagd ledning 0,1 öre per levererad kWh under ledningens tekniska livslängd:

- Är 0,1 öre per kWh något att prata om då de flesta konsumenter idag har en totalkostnad för el som ofta överskrider 1 kr per kWh?

5(10)

LRF anser att en merkostnad om 0,1 öre per kWh behöver vägas mot ledningens externa effekter för jord- och skogsbruk, företag, och boende. Vi kräver därför att Vattenfall kompletterar och gör om sitt samrådsunderlag med en redogörelse över hur A) - C) beaktas vid valet av bästa möjliga teknik för kraftöverföring. Vi vill i det följande redovisa några externa effekter där beskrivning saknas i samrådsunderlaget och påpeka att de behöver finnas med i ett samrådsunderlag när man gör en avvägning av vad som är att anse som bästa möjliga teknik för kraftöverföring. Koldioxidbindning, skogsbruk- och skogsindustri

LRF menar att luftburna ledningar med improduktiva kalgator medför en kraftig försämring av möjligheterna till koldioxidbindning i skogsträd dvs skogsråvara som kan användas för att substituera fossilbaserad energi och produkter. Vi stöder vår uppfattning på att stora arealer skogsmark i Sverige ligger under luftledningar som förhindrar koldioxidbindning och virkesproduktion vilket minskar möjligheten att producera biobaserad råvara för energi och skogsprodukter (Canadell och Raupach 2007; Eriksson et al. 2007; Sahtre och O´Connor 2010; Lundmark et al. 2014, LRF 2016).

Det är i sammanhanget värt att notera att de statliga myndigheterna Vinnova, Formas och STEM fått ett regeringsuppdrag om att ta fram ett förslag till nationell strategi för att främja en biobaserad samhällsekonomi (Anon 2011). Detta har resulterat i ett sammanhållet förslag till Forsknings- och innovationsstrategi för att understödja en biobaserad samhällsekonomi (Anon 2012; Anon 2015b) där hög produktion av bioråvara förutsätts. Det är därför svårt att förstå hur det går att blunda för marksnål modern kraftöverföringsteknik. Detta går helt emot de beslut som Sverige antagit om att minska CO2 utsläpp och verka för en ökad produktion av biobaserade produkter och energi (Anon 2011). LRF:s uppfattning är att markförlagda kraftledningar måste vara bästa möjliga teknik med avseende på koldioxidbindning. Vi menar att påverkan på klimatet samt påverkan på jord- och skogsproduktion är samhällsviktiga funktioner enligt MB 3 kap 4 § där samhället tydligt uttrycker att den bördiga åkermarken behövs för att producera livsmedel och den produktiva skogen för att producera energi och råvaror. Detta syns också tydligt i den nu antagna livsmedelsstrategin (Anon. 2017) och i förarbeten till den nationella skogsstrategin. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att reflektera över skogens ekonomiska betydelse för vårt land. Enligt svensk energi år 2011 har stamnätet en ledningslängd om ca 15 000 km, regionnätet är ett ledningsnät om ca 93 000 km, och lokalnätet har en total längd om ca 74 000 km. Detta innebär om man antar att 50% av ytan som går under dessa luftledningar är skog och att den effektiva bredden på kalgatorna (med kantträdszon) är ca 70m, 45m, respektive 20m vilket gör att totalt ca 336 000 ha skogsmark inte kan användas till skogsproduktion på grund av elluftledningar. Om man nu antar att 20% av

6(10)

ledningarna är samförlagda så innebär det fortfarande att skogsbruk förhindras på ca 300 000 ha skogsmark. Det går att värdera denna produktionsförlust om 300 000 hektar med medelpriset för skogsmark i Sverige som år 2012 uppgick till 56 295kr/ha enligt Skogsstyrelsen vilket representerar det marknadsvärde som genomsnittlig skogsmark har i Sverige. En sådan värdering indikerar att markvärdet som upptas av kraftledningar uppgår till ca 20 miljarder SEK. Den uteblivna skogsproduktionen ger också ett lägre nettoexportvärde för den Svenska skogsindustrin. Om vi antar att det årliga nettoexportvärdet är ca 130 miljarder SEK/år motsvarar bortfallet av 300 000 hektar skogsmark (ca 1,5% av den kommersiellt tillgängliga skogsmarksarealen i Sverige) ett förlorat nettoexportvärde om ca 2000 MSEK/år. Om man med en nuvärdesberäkning kapitaliserar en sådan utebliven årlig nettoexportintäkt under kommande 50års period med 2-5% ränta motsvarar det ett nuvärde om 30-70 miljarder SEK i förlorad nettoexport. Förutom direkta förluster av skogsproduktion och nettoexportvärde tillkommer intäktsförluster för staten i form av uteblivna bolagsskatter och den skatt som enskilda skogsägare betalar på skogsintäkter. Man kan givetvis säga att bortfallet av:

- produktiv skogsmark, - uteblivna exportinkomster, och - skatteintäkter

är samhällets och företagens kostnad för att ha tillgång till elkraft men vore det inte intressant att beräkna och jämföra denna kostnad med vad ett mer marksnålt teknikalternativ för kraftöverföring skulle kosta samhället? Vi vill här ge ett lästips: en samhällsekonomisk analys av kraftledningsprojektet Ekhyddan-Nybro-Hemsjö av konsultfirman PÖYRY år 2016 (LRF 2016). Vi vill hävda att skogsmark i framtiden kommer att ha ett ännu större värde när fossilbaserade produkter och energi behöver ersättas av biobaserad råvara. Denna utveckling åtföljs av långsiktigt sjunkande realräntor vilket driver upp priset på jordbruks- och skogsmark. Detta bör leda till en ökad användning av mer marksnål kraftöverföringsteknik. Jordbruk och djurhållning För jordbrukets del orsakar luftledningarnas stolpfundament direkta odlingshinder på den åkermark som passeras av luftledningar, vilket i regel innebär produktionsförluster. Detta markintrång består inte enbart av den yta som upptas av en ledningsstolpe, dess fundament och eventuella stolpstag utan också de merkostnader och den nedsatta växtproduktion som uppstår till följd av skyddsområdet intill ledningsfundament/stag och den markpackning som uppstår när traktorer behöver vända-snäva in markbearbetning intill ledningsfundamenten. Restriktioner för markanvändning under en luftledning försvårar-förhindrar också utförandet av åtgärder som konstbevattning, bränning, lagring av virke och/eller jordmassor (Anon 2015a).

7(10)

LRF Mälardalen har också fått in rapporter från djurägare om att kor fått sämre förmåga att bli dräktiga där ”kvigor fått betydligt lägre fekunditet (förmåga till dräktighet) då endast ca 50% av kvigorna som vistades under ledningen blev dräktiga efter 5-7 insemineringar. Efter att betet stängts ute från kraftledningsgatan följande två år uppvisades normal fekunditet (100% dräktighet efter 1-2 semineringar)”. Dvs kor under kraftledningar har en förhöjd missfallsfrekvens utan att foder, vatten, eller andra aspekter enligt tillfrågad veterinärexpertis skulle kunna ge en möjlig förklaring. Här finns dock (ännu) inga vetenskapliga studier som kan visa upp att ett samband existerar mellan lägre fekunditet och spänningsfält. Att flera oberoende observationer finns av fenomenet stödjer dock misstankarna om att ett samband skulle finnas. I perspektivet av den nyligen antagna livsmedelsstrategin (Anon. 2017) där det sägs att Sveriges produktion av livsmedel behöver öka vill vi mena att jordbrukets möjligheter till en ökad livsmedelsproduktion påverkas negativt av luftledningar. Markförlagda ledningar utgör ett mer marksnålt alternativ som bibehåller förutsättningarna till en högre livsmedelsproduktion vilket därmed bidrar till att målen i livsmedelsstrategin (Anon. 2017) uppfylls. Kreosotanvändning, elsäkerhet, byggnation, och landskapsbild

Vår uppfattning är att bästa tillgängliga teknik för kraftöverföring för människa, miljö, och djurliv skall användas i framtidens elnät. En nackdel med luftledningar är kreosotanvändningen i stolpfundament och stolpar till luftledningar samtidigt som användning av kreosot enligt EU beslut är begränsad med hänvisning till ämnets cancerogena och miljöfarliga egenskaper. Tillsvidare kan konstateras att användning av kreosot i fundament och stolpar till luftledningar står i skarp kontrast till MB där det stipuleras att bästa möjliga teknik skall användas med minsta möjliga miljöpåverkan.

Vad vi förstår pågår ett omfattande och långsiktigt arbete hos många kraftbolag som syftar till att öka driftssäkerheten där elluftledningar med lägre spänningsnivåer ersätts av markförlagda elledningar (Svensson 2012, Anon 2015b, Anon 2015c). I dessa sammanhang refereras det till att detta innebär en övergång till högre el- och driftssäkerhet. Vi ser också att markförlagd kabel blir allt vanligare i tätortsnära miljöer där inverkan av magnetfält och visuell störning bedöms ge så stora effekter att markkabel också väljs istället för en luftledning också för högspänningsöverföring (Stockholms ström). På samma sätt har det under de sista decennierna tillkommit kraftledningar med högspänning som ansluter vindkraftparker och/eller kraftöverföring i haven mellan olika länder.

De blygsamma markanspråken vid kabelförläggning (ABB 2011; Siemens 2011) och frånvaron av luftledningsstolpar och kraftiga elektromagnetiska fält (Feychting & Ahlbom, 1993; WHO IARC 2002) ger mycket större möjligheter till bostadsbyggande med en mer opåverkad boendemiljö och landskapsbild. Dessa fördelar är ett argument som talar starkt för ett

8(10)

markförlagt kabelalternativ. Vi hoppas att dessa faktorer vägs in i beslutet om och bidrar till att markförlagd ledning väljs för att minimera påverkan på byggande, boende, och naturmiljö.

Intrångsersättning LRF Mälardalen vill i sammanhanget påpeka att de sammanlagda effekterna av visuell störning och elektromagnetiska fält av en luftledning i ett öppet landskap ger en väsentlig nedsättning av marknadsvärdet på bostäder som ligger närmare ledningen än ca 500 meter. Detta gäller också om kraftledningsgatan inte skulle passera över fastighetsgränsen till ett sådant bostadshus. Expropriationslagens grundprincip vilar på att fastighetsägaren ska hållas skadeslös för minskningen av fastighetens marknadsvärde vid markintrång. Vi vill därför påminna om att denna grundprincip bör gälla i kommande förhandlingar med fastighetsägare som påverkas av en ny kraftledning. Vi vill här påpeka att värdet av jord- och skogsmark kommer att öka väsentligt om nuvarande långsiktiga trend med lägre realräntor fortsätter. Därmed ökar intrångskostnaden för en luftledning betydligt mer än ett mer marksnålt markförlagt alternativ som på grund av avsaknad av kraftiga elektromagnetiska fält inte heller förhindrar byggnation i närhet till ledningen.

LRF är positiv till frivillig förhandling, men vill poängtera att det är viktigt att markägarna får tillgång till sakkunnigt biträde på Vattenfalls bekostnad. Maktförhållandet är synnerligen ojämnlikt och det är helt nödvändigt att samhället, som i detta fall representeras av Vattenfall, ger dem som måste släppa till mark till samhället den hjälp de behöver. Enligt expropriationslagen (1972:719) som reglerar markintrångsersättning (tillämpligt vid ledningsrätt för kraftledning) gäller följande:

4 kap. Expropriationsersättning

1 § För en fastighet som exproprieras i sin helhet ska, i den mån inte annat följer av vad som sägs nedan, löseskilling betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde. Exproprieras en del av en fastighet, ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde, som uppkommer genom expropriationen. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom expropriationen, ska även sådan skada ersättas. Därutöver ska ytterligare löseskilling respektive intrångsersättning betalas med 25 procent av marknadsvärdet respektive marknadsvärdeminskningen.

LRF vill i sammanhanget påpeka att en kraftledning som förläggs i ett öppet landskap närmare än 500 meter från ett bostadshus ofta kommer att ha en så kraftigt visuellt störande effekt att den med all säkerhet kommer att påverka marknadsvärdet av fastigheten. Detta gäller även om kraftledningsgatan inte skulle passera över fastighetsgränsen till den berörda fastigheten. Expropriationslagens grundprincip vilar på att fastighetsägaren ska hållas skadeslös för minskningen av fastighetens marknadsvärde vid markintrång. Vi vill därför påminna om att denna grundprincip bör gälla i förhandlingar med alla fastighetsägare som påverkas av en ny kraftledning.

10(10)

Referenser ABB. 2011. HVDC Light. http://www.abb.com/industries/se/9AAC30300394.aspx Anon 2007. https://www riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20071119-med-instruktion-for sfs-2007-1119 Anon 2011. Uppdrag om en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. http://www.vinnova.se/PageFiles/120762899/2011-09-16 Regeringsuppdrag utvecklingen biobaserad samhallsekonomi.pdf Anon 2012. Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi http://www.vinnova.se/PageFiles/120762899/Bioekonomi 6februari.pdf Anon 2015a. Säkerhet vid kraftledningar. http://www.svk.se/stamnatet/trygg-elforsorjning/sakerhet-vid-kraftledningar/#Skogsbruk-narheten Anon 2015b. Så når vi en biobaserad ekonomi. http://www.lrf.se/globalassets/dokument/mitt-lrf/nyheter/2015/sa-nar-vi-en-biobaserad-ekonomi----lrf-final-ver1-juni-2015.pdf Anon 2015c. http://www1.skekraft.se/eldriftomrade-skelleftea Anon 2015d. http://www.vattenfalleldistribution.se/sv/uppsala-lan htm Anon 2016. https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2016/10/svenska-kraftnat-tog-lrf-kritik-pa-ratt-satt/ Anon 2017. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och-hallbar-tillvaxt-i-hela-landet/

. 2008. Managing forests for climate change mitigation. Science 320: 1456-1457

2007. Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substituition. J Can For Res, 37(3):671-681

. 1993. Magnetic fields and cancer in children residing near Swedish high-voltage power lines. American Journal of Epidemiology 138:467–481, 1993.

2014. Utlåtande om kraftöverföring med kablar och luftledningar. https://www.lrf.se/globalassets/dokument/mitt-lrf/regioner/sydost/pressmeddelanden/kraftledningar-pm.pdf

. 2014. The Role of Swedish Forewstry in Mitigating Climate change: Forests 2014, 5, 557-578; doi: 10.3390/f5040557. LRF 2016. https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2016/03/stora-vinster-med-nedgravd-kraftledning/ Miljöbalk, SFS 1998:808. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1998:808#K3 Sathre, R. and O’ Connor, J. 2010. Meta-analysis of greenhouse gas displacement factors of wood prduct substituition. Environmental Sciecne and Policy, 13(2): 104-114. Siemens 2011. http://www.energy.siemens.com/hq/en/power-transmission/hvdc/hvdc-plus 2012. Luftledning eller markkabel -Hur ska framtidens regionnät byggas? Examensarbete, 48p. Juridiska fakulteten. Lunds Universitet, WHO IARC 2002 (2002). Non-ionizing radiation, part 1: static and extremely low-frequency (ELF) electric and magnetic fields. IARC Monogr Eval Carcinog Risks Hum (80): s. 1–429

Sweco Energuide AB

Box 34044

100 26 Stockholm

Synpunkter – Ny dubbel 130 kV kraftledning i Nykvarn.

Båglan (Ströpsta 4) är en lantbruks- och skogsfastighet strax söder om alternativ B – luftledningens skärningspunkt med järnvägen. Fastigheten har utvecklats under senare år med nybyggt häststall, nyinhägnade beteshagar samt pågående anläggning av reguljär ridbana.

Fastigheten kan anges vara en del av det sörmländska kulturlandskapet med mindre arealer åkermark, löv- och barrholmar med omgivande skogsmark.

Alternativ B med upp till 35 meter höga fackverksstolpar kommer att drastiskt försämra landskapsbilden utifrån Båglans perspektiv. Bostadsfastighetens väsentliga större fönster är riktade mot norr och direkt mot alternativets övergång av järnvägen.

Vid informationstillfället den 5 september kunde ingen upplysa om fackverksstolparna skulle vara belysta eller inte. Sådan belysning skulle verka klart störande för bostadshuset. Viss belysningsstörning finns idag från stora stolpar tillhörande Södertälje Energi lager för träflis på andra sidan järnvägen.

Vår uppfattning är att alternativ B – luftledning blir klart störande och medför presumtiv värdeminskning av vår fastighet. Båglanberget i anslutning till och del av vår fastighet är av Nykvarns kommun i översiktsplan angivet som väsentligt rekreationsområde, som givetvis även berörs av de upp till 35 meter höga fackverksstolparna.

Vid och runt den tänkta luftledningens övergång av järnvägen vid Lillsanden finns ett betydande antal naturvårdsvärden, nyckelbiotop och kulturella värden som är identifierade. I samrådsunderlaget anges alltför lättvindigt att det fixar sig. Problemen vid SS2 – Båglamossen blir allt mer besvärliga med vattendränkning till följd av bäveraktiviteter.

Generellt gäller enlig Miljöbalken (6§2 kap) att ”det alternativ bör väljas som är mest lämpligt med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö”. Med denna utgångspunkt är det för oss naturligt att klart förorda alternativ A och förkasta alternativ B. Alternativ A grävs huvudsakligen längs vägar mellan två punkter på ett planerat och startat industriområde benämnt Stockolm Syd med klart

mindre effekter på miljö, inklusive jordbruksmark, samt natur- och kulturvärden än vad som gäller för alternativ B.

Härtill kommer att i samrådsunderlaget anges under rubriken Elektromagnetiska fält en osäkerhet samt att magnetfältet från en markbaserad kabel ha ett mer begränsat utbredningsspann än en motsvarade luftburen – vilket ytterligare talar för alternativ A.

Samrådsunderlaget avslutas med Vattenfalls ställningstagande avseende teknikval. Där anges att alternativ A inte är rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Med betydande förundran finner vi rörande alternativ A skrivningen: ”Att investera i dyr teknik anser man inte vara samhällsmässigt ansvarigt”. Betyder det att Vattenfall aldrig kan tänka sig markkabel?

Ny teknik är dyr – den skall inte användas är en helt orimlig slutsats för en enskild part som är berörd av ärendet. Det är ju inte precis första gången Vattenfall intar denna hållning.

Slutdelen i det berörda stycket blir närmast patetisk: ”Vattenfall vill dock framhålla att samrådet avser de båda studerade teknikerna…”. Det ger ett bestämt intryck av att Vattenfall har bestämt sig att genomföra sin uppfattning, men lagen tvingar ett formellt samråd.

Tiden mellan samrådsmöte 5 september och den tidpunkt då synpunkter skriftligen senast skall lämnas, den 11 september, är orimligt kort. Vi förbehåller oss därför att efter avstämning med andra enskilda berörda och med Nykvarns kommun att kunna inkomma med kompletterande synpunkter.

Nykvarn den 10 september 2017

Sweco Energuide AB

Box 34044

10026 Stockholm

Som berörd markägare till stöder jag, tillsammans med mina hyresgäster, helt och fullt ” Synpunkter – Ny dubbel 130kV kraftledning i Nykvarn”

inskickade av sson och .

Nykvarn den 11 september 2017

(markägare)

(hyresgäster)

(hyresgäster)

Sweco Energiguide AB

Box 34044

100 26 Stockholm

Att.

Synpunkt fortsatt samråd kraftledningar mellan Nykvarn och Almnäs

Med anledning av samrådsbrev daterat 2017-08-14 lämnar vi härmed vår synpunkt.

Undertecknad är en av ägarna till Hanstaviks säteri där fastigheterna ingår

och jag representerar även de två övriga ägarna, och

.

Som vi nämnde i vårt förra brev den 6 januari 2017 ingår vår mark med ca 75 ha i det

planerade logistik- och industriområdet Stockholm Syd och vi har en egen detaljplan under

arbete tillsammans med Nykvarns kommun. För vår räkning utförs detaljplanearbetet av

arkitektfirman Krook & Tjäder.

Vi gläder oss åt att det tidigare alternativet med luftledning norr om Strängnäsvägen tagits

bort. Det skulle ha förstört kulturhistoriskt intressanta och vackra naturpartier kring det gamla

gårdstorpet Karelen.

Vi förordar alternativ A (röd) markkabel.

Den nya trafikplatsen Almnäs längs E20 anlades på Hanstaviks mark och dess syfte är att

öppna upp det blivande logistik- och industriområdet Stockholm Syd. I stället för att vår mark

närmast söder om trafikplatsen troligen skulle exproprierats för industriområdet – tanken hos

Nykvarns kommun är att Mörby och Almnäs skall växa ihop till ett sammanhållet område – så

valde vi som privata markägare att försöka vara med i exploateringen. Vi fick därför betala en

för oss betydande delsumma för trafikplatsen.

Enligt både expertis och marknad är vår del av marken närmast trafikplatsen en nyckel till att

hela Stockholm Syd kommer igång och utvecklas, d.v.s. att tomtmark köps och det börjar

byggas.

Internationella logistikföretag har redan visat intresse för markköp av de block med tomter

som är inritade på den nästan färdiga detaljplanen, vilken snart skall ut på granskning.

Såvitt vi kan förstå skulle luftledningen (blå) omöjliggöra bebyggelse på betydande ytor, både

på Hanstaviks mark och på mark som Nykvarns kommun skall exploatera.

Den planerade tomtmarken skulle sålunda förlora i attraktionskraft och försvåra en gynnsam

utveckling av Stockholm Syd.

Som angavs i förra brevet skulle den planerade genomgående gatan från Almnäsvägen och

västerut kunna utnyttjas för effektiv och säker anläggning av en markkabel.

Hanstavik 18 september 2017

Med vänlig hälsning,

151 52 Södertälje