bilaga till fastighetstidningen 9 • 2012 itfastighet · mobila plånboken wywallet, en tjänst...

bilaga till fastighetstidningen 9 • 2012

IT FASTIGHET

smart och digitalt i vardagen • senaste apparna

Integrationsmöjligheterna mellan IT-systemen i fastigheten är många – men vägen dit är svår.

Bara ren fIBer

Fördelar och nackdelar

LönsamT aTT Bygga

fasTIgheTsnäT Bättre täckning för kunden –

och en inkomst för dig

Knyt ihop systemen

nya digitalaperspektiv

Inspireras av banbrytande app och pionjärer i sociala medier

W W W. B R I L J A N T . S E

Sköter du ekonomin åt bostadsrättsföreningar eller fastighetsförvaltare? Vill du ha ett enkelt och rationellt hyressystem med full integration med bokföringen?

I Briljant läser du in � ler från bland annat autogiro och BG-max. Rutiner � nns för kontrolluppgifter och påminnelser. Du kan maila avier, snabbare, billigare och mer miljövänligt.

Blir du ny� ken? Gå in på www.briljant.se och läs mer. Där � nns också telefonnummer till våra återförsäljare.

Hyra A4.indd 1 2012-10-31 18:17

5IT & FasTIgheT Bilaga till Fastighetstidningen nr 9 decemBer 2012

Det saknas en appförsTa menIngarna i en notis här i tidningen är snodda rakt av från ett facebook-inlägg.

Copy, paste och tjong in i gammelmedia.Ingen stor sak i sig. Jag har lovat att bjuda på en öl,

så arvodesfrågan är utagerad. Men det får duga som ett litet exempel på hur olika delar av vardagen alltmer integreras.

Det var inte så länge sen man hörde talas om det här med appar. Nu blir man snarast frustrerad när man märker att det saknas en app som löser vardagen.

Som att sköta huset. Styrelsearbetet i en bostadsrätts-förening innebär fortfarande lappar i trappen, timslånga telefonsittningar för att få tag i hantverkare och helg-kvällar nere i undercentralen för att få styr på värmen.

Var är min app? Såklart att allt detta ska bakas ihop till nån tjusig

lösning, så att allt kan skötas via mobilen.

hur den ska se uT? Inte den blekaste. Jag vet bara att när den väl är nedladdad så kommer vi att skratta åt hur krångligt vi bar oss åt tidigare.

Fastighetsbranschen är alldeles för pappersorienterad, konstaterar Johan Wejdmark på Newsec. Han är en av de branschmänniskor som tipsar om vilka appar som förenklar vardagen. Alltifrån information om vakans-grader till en hjälpreda när småbarnsföräldern måste vara hemma med snoriga barn.

den värsTa frustrationen är såklart när appen finns, men uppkoppling saknas. I takt med att både företag och privatpersoner blir allt mer mobila och beroende av sin IT kommer det med all sannolikhet att ställas högre krav än idag på täckning inomhus.

Jaha, ytterligare en pryl att pressa in i budgeten? Lugn, det här kan faktiskt bli en liten inkomst-källa. Hur det går till kan du läsa här.

erik hörnkvist, redaktör

redaktion: erik hörnkvist [email protected] david grossman, Victoria gillberg

ansvarig utgivare: martin lindvall 08-613 57 32, [email protected]

Omslagsbild: appen Klipporna (montage).Bilder: där ej annat anges: shutterstock, och pressbilder.

annonsförsäljning: simon Knudsen news Factory aB 08-587 86 538, [email protected]

tidningsproduktion: intellecta Publicisternarepro: Turbintryck: sörmlands grafiska aB Katrineholm 2012

Ytterligare exemplar: Bilagan finns tillgänglig i pdf-format under Bilagor på www. fastighetstidningen.se

ITFASTIGHETInnehÅLL

skrIBenTer

22 aLdrIg mer ”haLLÅ, haLLÅ...? deT BröTs” Trenden är att fler och fler går över helt till mobiltele-

foni. Vi berättar hur du kan tjäna på att fixa ordentlig täckning i dina lokaler.

40 Bara ren fIBer Att dra in kopparfiber i huset är det nästan ingen som gör längre. Men att vara endast

digitalt uppkopplad är inte helt oproblematiskt.

Björn ÅsLund har följt fastighets-IT som reporter för Fastighetstidningens IT-bilaga sedan 1999. Han konstaterar att utvecklingen har varit enorm inom många områden, kanske mest inom fastighetsauto-mation, där har man gått från enskilda DUC:ar för värme och ventilation, till stora övergripande system.

vIcTorIa gILLBerg är webbredaktör och skribent på Fastighetstidningen och gillar att spendera mycket av sin tid med dator, padda eller Iphone. Favoritapparna, både i jobb och till vardags, är utan tvekan SecretMemo, Reeder och Instagram.

Hallå, hallå...? Det bröts.

12 I fronTLInjen Skanska har tagit fram en prisbelönt app och Uppsalahem är framgångs-rika på Facebook. Läs mer om två

företag i fastighetsbranschen som ligger i fram-kant vad gäller arbete med IT.

28 mer InTegraTIon När de olika systemen

börjar prata med varandra händer det grejer. Tänk kaffe-automaten som felanmäler sig själv och ser till att nytt kaffe beställs hem.

6 IT & FasTIgheT Bilaga till Fastighetstidningen nr 9 decemBer 2012

I korthet

nästa generations mätare ska ge el användaren information om för-brukning och elpris i realtid, vilket kan bli startskottet för nya smarta energitjänster. för fastighetsägare väntar värmepumpar som anpas-sar sig efter elpriset.

endasT nÅgra fÅ år har gått sedan alla gamla elmätare byttes. Nu tas nästa steg i utvecklingen i form av så kallade smarta elmätare, som kan beskrivas som en del i visionen om smarta elnät. Detta drivs inom samarbetsarenan Proaktivt Forum för elmätare.

– Elbranschen har en vision, som bland annat innebär att det på mätaren ska fin-nas en kontakt där elkunden i realtid ska kunna hämta data om sin elanvändning. Denna information ska kunna användas av alla möjliga elanslutna apparater, be-skriver Peter Silverhjärta som ansvarar för mätarfrågor vid Svensk Energi.

– Det här kan bli intressant för fastig-hetsägare. Tidigare har det behövts avancerade dataloggers, men nu ska man direkt från elmätaren kunna hämta infor-mation om sin förbrukning i realtid.

Det bör leda till utveckling av tjänster nyttiga för fastighetsägare:

– Vi kan vänta oss en utveckling inom värmepumpar. När de kan läsa ned infor-mation om elanvändning och tariffer till sin styrutrustning, kommer de att bli

effek ti vare, bland annat genom styr-system som reage-rar på elpriset.

Peter Silverhjärta menar att denna utveckling kan leda till att informations-balansen skjuter över mer mot el-användarna, som

ska få bättre underlag för analyser och åtgärder om sin elanvändning. Med data i realtid istället för en månadsfaktura i efter-hand blir förutsättningarna annorlunda.

en viktig pusselbit i sammanhanget är också den ändring i ellagen (infördes 1 oktober), som ger konsumenterna rätt till timvis mätning av el.

Den smarta elmätaren är en del i tek-nisk infrastruktur som ska ge en marknad för energitjänster, inte bara från elnäts-företaget, utan också från oberoende tjänsteleverantörer. Den blir också en del i det som kallas smarta elnät, där elutrust-ningen ska kunna kommunicera.

Smartheten kan dock inte sägas vara knuten till själva elmätaren. Snarare sitter smartheten i de tjänster och program-varor som kan ta emot mätardata, och som sedan kommunicerar med ansluten ut-rustning, som exempelvis en värmepump.

Björn åslund

fakTa om TeknIken

gå på museum – via googlenäsTa gÅng det knackar på dörren så kanske det är Google som vill foto - grafera lite. Nu har företagets inom hus-kartor kommit till Sverige. Google

Indoor Maps ska guida oss på museer, tågstationer och shopping center. Redan nu har Google inlett samarbete med Jernhusen, Steen & Ström och Malmö konstmuseum. Inom-hus kartorna kommer du åt genom att zooma in på en bygg-nad som är kartlagd.

säkert samarbeteschneIder eLecTrIc och Securitas startar ett samarbete för nya tjänster kring tekniskt, fysiskt och personellt skydd med energibesparande åtgärder.

– Schneider Electrics kompetens inom säkerhet, klimatstyrning och energi-optimering, tillsammans med Securitas tjänster kring personell säkerhet och fysiskt skydd gör att vi kan erbjuda våra kunder en efterfrågad helhetslös-ning, säger Joachim Källsholm, VD på Securitas.

Schneider Electric installerar och sköter klimatstyrning, brand- och säker-hetssystemen medan Securitas ansvarar för fysiskt skydd och personella tjänster.

de byggde om sigtuna – i ett spelhugo, otto och filippa vann NCC:s Minecraft-tävling i Sigtuna. Utgångs-punkten var den modell över norra Sigtuna stad som Svensk Byggtjänst byggde upp i spelsuccén Minecraft. I den digitala världen fick de tävlande ungdomarna bygga sina egna förslag till hur området skulle kunna bebyggas.

– Att vi var tre stycken gjorde också att vi kunde bygga mer och faktiskt få ihop en stadskänsla. Det hade vi nog inte hunnit med om vi tävlat var för sig, säger Hugo.

De lyckades kombinera ett modernt stadsliv med bibehållen Sigtunakänsla.

Peter silverhjärta

smarta elmätare kan hjälpa dig att undvika pristoppar. kanske kan värmepumpen ge en liten ”värmeskjuts” på natten.

Den smarta elmätaren ska ha två huvud-sakliga kommunikationsvägar utåt. Elmätar data ska dels kunna sändas till el-nätsföretaget för fakturering och avräkning precis som idag, dessutom ska den kunna sändas till en ny kundport på elmätaren. Kundporten gör att elkunderna kan nå

sin eldata direkt, utan att den behöver ta omvägen via elnätsföretaget.

På kundporten ska man kunna ansluta en valfri kommunikationslösning, som kabel, GPRS, radiomodem eller VLAN, för att kommunicera med ansluten el-utrustning.

framtidens smarta elmätare är på gång

IT & FasTIgheT Bilaga till Fastighetstidningen nr 9 decemBer 2012 7

ny teknik i mobilen kan bokstav-ligt talat öppna dörrar, men den breda lanseringen för nfc-tjänster ligger ännu i framtiden.

sÅ kaLLad närfältskommunikation, eller NFC, är den teknik som leder kampen om att bli det mobila alternativet till fysiska pengar, stämpelkort eller till och med husnycklar. Bland de senaste tjänsterna finns Seos från svenska Assa Abloy, en komplett plattform för nycklar i mobiltelefonen. Användaren administrerar sina nycklar i en mobilapplikation och låser upp dörrar genom att hålla upp mobilen mot en läsare på dörren. Seos går att utforma efter behov i olika typer av fastigheter – såväl bostäder som industrilokaler.

– Ett exempel kan vara studentbostäder där in- och utflyttningen ofta är stor. Med vårt system går det både säkrare och snabbare för fastighetsägaren, som slipper hela administrationen med att samla in

och dela ut fysiska nycklar, säger Daniel Berg, vice vd för Assa Abloys mobila tjänster.

TILLdeLnIngen av nycklar kan styras centralt och tidsbe-gränsat. Det innebär att hotellgäster kan få sin rumsnyckel

skickad till sig utan att behöva köa i en reception, men också att nyckeln slutar fungera när utcheckningstiden gått ut. För fastigheter med höga behörighetskrav i olika utrymmen, till exempel på ett sjukhus eller en industrilokal, kan ett elektroniskt

system med tillfälliga och personliga nycklar vara värdefullt ur säkerhets-synpunkt. Säkerhetspersonalen kan skicka tillfälliga digitala nycklar till besökare och serviceperso-nal och slipper hantera fysiska nycklar och passerkort. För ökad säkerhet kan nycklarna skyddas

med PIN-koder. Alla nycklar sparas i en fysisk, starkt krypterad anslutning i mobiltelefonen och kan därför användas även om telefonen är avstängd eller har slut på batteri. Assa Abloy har genomfört pilotstudier både bland privatpersoner och säkerhetspersonal, och är redo att lansera tjänsten på bred front.

men även om FNC-tjänsterna blir fler och fler så tillverkas långt ifrån alla mobil-telefoner på marknaden med NFC-stöd i dagsläget. I några länder har en del mobil operatörer börjat sälja NFC-utrustade SIM-kort, till exempel i Storbritannien samt i Sydkorea, där ungefär fem miljoner människor använder NFC-tjänster idag.

– Från vårt perspektiv skulle vi kunna rulla ut Seos storskaligt här i Sverige nu på en gång, men vi är ju beroende av att telefonoperatörerna ska göra tjänsterna tillgängliga och det är ett skifte som krä-ver lite tid, säger Daniel Berg. maria lundmark

snart ryms hela din nyckelknippa i mobilen

köp bussbiljettI År Lanserade de fyra största mobiloperatörerna i Sverige den mobila plånboken Wywallet, en tjänst för snabba betalningar genom en app. Användaren fyller på sin plånbok genom att föra över pengar till den och kan sedan använda potten för att till exempel köpa bussbiljetter. Nästa år planerar operatörerna bakom Wywallet att tjänsten även ska kunna användas i fysiska butiker med hjälp av NFC-teknik.

stämpla ditt kaffeeTT annaT svenskT företag som börjat experimentera med NFC i vardagen är butikskedjan Ica to Go som introducerat digitala stämpelkort för både kaffe och lunchlådor. För att även kunder utan NFC-utrustade telefoner ska kunna använda tjänsten delas klistermärken med inbyggda NFC-taggar ut i butikerna.

checka in på flygetsas har InförT tjänsten Smart Pass för sina guldmedlemskunder. Kunder utan NFC-stöd i mobilen får en tagg att klistra fast på sin telefon. Taggen innehåller kundens Eurobonus-num-mer och kan användas för att checka in, registrera bagage, för inpassering till medlems-loungen och som boar-dingkort.

daniel Berg

med ny teknik räcker det med enbart

telefonen i fickan.

Fo

to: A

ss

A A

blo

y


I korthetI korthet

för mIndre än ett år sedan lanse-rade Fastighetsägarna ett nytt system för försäljning av de vanligaste for-merna av branschspecifika avtal och kontrakt på nätet. Användaren kan även bygga ihop egna, skräddarsydda dokumentmallar. Tjänsten Fastig-hetsägarna Dokument kompletteras löpande med nya funktioner och avtal utifrån kundens önskemål och behov, bland annat genom ett forum av användare som träffas halvårsvis för att utvärdera det dagliga arbetet med tjänsten.

veronIca WITh är hyresadminis-tratör på Humlegården Fastigheter i Stockholm och använder doku-menttjänsten dagligen för att skapa kontrakt för allt från uthyrning av kontorslokaler, till förrådsutrymmen. Förutom Veronica används tjänsten av två andra hyres administratörer samt av uthyrarna och marknads-områdescheferna som kan gå in från eget håll och redigera valt avtal.

– Blankettfunktionen fungerar väldigt bra, och det verkar som att användarforu met tar till sig synpunkter från oss som använder tjänsten. Jag har sett att det har dykt

upp små uppdateringar här och var ganska ofta, säger Veronica With.

Humlegården har integrerat doku menttjänsten i sitt befintliga hyres administrationssystem Fastnet. Avtalen skrivs bara ut för signering och scannas sedan in igen för att arkiveras i bolagets doku-mentportal.

– Integrationen skedde för oss per automatik i Fastnet då vår system-leverantör av Fastnet hade ett gott samarbete med Fastighetsägarna och funktionen lades upp i systemet. Det är väldigt smidigt att ha allting samlat. Nu har vi hjälpsupport på mejl och telefon, och de är snabba på återkoppling.

nu forTsäTTer dokumenttjänsten att växa ytterligare. Bland de senaste nyheterna finns en bilaga för Grönt Hyresavtal. På Humlegården, som arbetar med miljöfrågor i val av såväl byggmaterial som elleverantörer, togs det gröna kontraktet väl emot.

– Det gillar vi! Vi har satt igång arbetet kring bilagan och kommer att implementera den i våra avtal allt eftersom, säger Veronica With. maria lundmark

fastighetsägarnas egen dokumenttjänst online växernu blir det ännu enklare för fastighetsägare att sköta sin avtalshantering direkt på nätet. fastighetsägarna dokument utökas med mer support och nya avtal.

fler nyheter/ fastighetsägarna dokumentenklare avtal Kontrakt för lokalhyres-avtal har förenklats. Sällan använda avsnitt har skalats bort och avtalet har kom-pletterats med uppgifter efter önskemål från kun-derna.

hyrestilläggsklausul Fastighetsägarna har tillsammans med Svensk Handel och Visita tagit fram en mall för hyrestilläggs-klausul för gemensamma kostnader i köpcentrum.

säkrare takskottning Det nya snöskottnings-avtalet ställer krav på giltig licens hos den som ska utföra snöröjningsarbete på tak för att göra arbetet så tryggt som möjligt.

Löpande uppdateringar Ett nyhetsbrev ger använ-daren snabb information om vad som är på gång och vad som har hänt i tjänsten.

utökad support Från den 1 november finns en ny supportfunktion som ger en bredare användar-support.

ännu mindre pappersarbete Fastighetsägarna ser över möjligheterna att börja skriva under avtal elek-troniskt för att dra ner på pappers arbete. Man över-väger också att göra om kvarvarande pappersblan-ketter till elektroniska.

veronica With

Det är väl-digt smidigt att ha allting samlat.”veronica with, hyresaDministratör humlegårDen fastigheter

Enreduce Energy Control AB Box 459, 75 106 Uppsala www.enreduce.se Telefon: 018-12 39 50 Fax: 018-15 18 62

Regionskontor: Flöjebergsgatan 6, 431 35 Mölndal Telefon: 031-703 41 80 Mobil:070-341 81 46


Tre IT-föreningar ska bli enförenIngen för förvaltningsinfor-mation, OpenBIM och buildingSMART har under hösten börjat diskutera ökat samarbete. Dessa tre föreningar med inriktning på IT inom fastighets- och byggbranscherna har kon-kreta ambitioner att smälta samman till en gemen-sam förening.

De hoppas på större kraft i arbetet att uppnå den gemensamma visionen om ett obrutet digitalt informationsflöde i alla delar av samhälls-byggnadsprocessen, skriver man i ett nyhetsbrev från OpenBIM.

Besluten är inte fattade, men en hand-lingsplan finns. Där anges att siktet är inställt på att den nya organisationen är igång från 1 januari 2014.

– Gemensam verksamhet ger möjlighet att lägga mindre pengar på administra-tion och i stället prioritera viktigt arbete som ligger i föreningarnas uppgifter, kommenterar Mårten Lindström, som representerar OpenBIM.

– Vi får en gemensam hantering av viktiga frågor som hänger ihop; utveck-ling av standarder för fastighetsområdet (Fi2), följa och påverka den interna-tionella standardiseringen, och stödja utvecklingen av effektivare processer med hjälp av BIM.

I korthet

det är inte alltid man behöver de mest avancerade lösningarna för att nå stora resultat. anders Wennerström, projektledare på derome mark & Bostad lyckades, med en lätt modifierad variant av energibolaget eons koncept 100koll, hitta en hel del energi tjuvar i ett nybyggnadsprojekt.

i eons projekt har 10 000 svenskar fått en mätdosa som visar elförbrukningen i realtid, via webben och i mobilen. Det går även att via så kallade smartplugs visa förbrukningen för enskilda apparater – ex-empelvis vad kostar tv-spelandet på en dag?

Det måste gå att ta ett steg till, tänkte Anders Wennerström.

– Vi är ju väldigt duktiga på att bygga energisnåla hus. Men den energi som förbrukas under byggprocessen har kom-mit lite i skymundan. Och ska man bygga ett hållbart samhälle måste man se till helheten.

Tillsammans med Eon hittade Anders Wennerström en lösning där mätare i varje elskåp via radiosändare sänder för-

Tvättstuge-el på hyrannär de Boende låser upp med sin nyckel-tag startar mätningen av el användningen i bostadsbolaget Öbos tvättstugor. Kostnaden, som beräknas utifrån ett genomsnittligt elpris, kommer sedan på hyresavin. I gengäld får de en sänkning av hyran baserat på ett schablonvärde.

Nyordningen ska främst införas i områdena där det är hög belastning.

Beslutet kom efter att man mätt elåtgång och kartlagt beteende. Man hoppas kunna påverka beteendet, som exempelvis att hyresgästerna packar maskinerna mer.

med en enkel app hittadehan byggets energibovar

– den energi som förbrukas under byggprocessen har kommit lite i skymundan. Och ska man bygga ett hållbart samhälle måste man se till helheten, säger anders Wennerström.

brukningen till Eon. I en app kan Anders sedan se den exakta förbrukningen timme för timme.

– Men i grunden är det samma verktyg som privatpersoner använder. Ganska snart gick det att se ett mönster. Det var inte de stora tryckluftskompressorerna till verktygen, som var den stora boven.

– Det hade inte heller varit så lätt att göra något åt, för vi behöver ju våra verk-tyg. Men det visade sig att det framförallt är värme i form av fläktar och dylikt. Det kunde vara att entreprenörerna hade värme fläktar i förrådscontainrar, bara för att det var skönt att ha varma verktyg.

med sIffrorna från appen skapades en medvetenhet om hur stor skillnad det gör att tänka lite annorlunda. Med full värme drar en byggfläkt 5 000 watt per timme, om du bara kör själva fläkten med kalluft drar den 55 watt per timme.

– Ofta är det inte värmen vi behöver. Ska man torka ut något så är det luftomby-tet som är det viktiga. Det räcker att köra själva fläkten. Vi har satt upp som mål att halvera vår förbrukning och som det ser ut nu kommer vi att nå detta med god marginal. erik hörnkvist

vi har satt upp som mål att halvera vår förbrukning.”

nybyggnation av 13 villor på kvarteret krongården i trönninge, halmstad.

Fo

to: D

er

om

e m

Ar

k &

bo

stA

D

Fo

to: D

er

om

e m

Ar

k &

bo

stA

D

IT & FasTIgheT Bilaga till Fastighetstidningen nr 9 decemBer 201212

För marie Persson, marknadschef på skanska öresund, har appen blivit unikt verktyg i försäljningsprocessen och för kunderna är det ett roligt sätt att upp-leva byggnader som ännu inte finns.

13

Trendspan

2 x banbrytareSkanska är först ut med innovativ applikation. Uppsalahem var piojnärer bland bostadsbolagen med arbete i sociala medier. Fastighetstidningen har mött de trendsättande företagen.text: victOria GillBerG Foto: tOrBjörn larssOn och jOhan BerGmark

hur går ipad, appar och byggbran-schen ihop? Skanska är banbrytande på området och har som första företag i branschen tagit fram en app som verktyg för försäljning och utveckling.

Nu kan du se en fastighet i realistisk storlek och utseende redan innan första spadtaget tagits.

Skanska vill vara i framkant vad gäller teknisk utveckling, både för att vara en attraktiv arbets-givare och säljare. Men när de tog fram applika-tionen för fastigheten i Klipporna var det mer av en slump. Länge hade de letat efter ett lättare sätt att visualisera fastigheter som inte finns och på ett mingel träffades medarbetare från Skanska och applikationsutvecklaren Magisty.

– Vi säljer och hyr ut allt på vision. I hus som inte finns. Vi har länge kämpat med frågan hur man kan visa byggnader som bara finns i skisser för

potentiella hyresgäster. Magisty berättade att dom arbetade med tekniken Augmented Reality (AR, Förstärkt verklighet) och vad man kunde göra med den, det gjorde oss intresserade, säger Marie Pers-son, marknadschef på Skanska Öresund.

Det första Magisty visade var en tekanna skapad i AR. Direkt såg Skanska potentialen i tekniken och beslutade att tillsammans med Magisty ta fram en app för projekt Klipporna i Hyllie.

samarbetet påbörjades i januari och innan sommaren var applikationen för kontorsbyggnaden Klipporna i Malmö klar. Skisser och 3D visualisering som man tidigare bara kunnat visa på dator eller papper matas nu in appen. Och med 3D och Aug-mented Reality skapar appen byggnaderna i skala

lÄs mer På siDan 15.

” nu kan vi visa saker som inte finns i verklig heten.”1


Spar tid med REAL FastighetssystemetsBRF-Portal

09

”Förutsättningarna att påverka utvecklingen av REAL är stora. Via årliga användarträffar förbätt-ras systemet ständigt. Förutom detta är det alltid väldigt trevligt att träffa andra användare och ventilera systemets alla möjligheter”. Elin Tobiasson Ernst & Young i Umeå

Med BRF-portalen kan medlemmar och styrelse enkelt hämta och redigera information kring den egna bostadsrättsföreningen och den egna lägenheten alla tider på dygnet. Exempel på möjligheter i portalen:• Snabbt och enkelt att ge information till samt-liga föreningar i förvaltningen. • Medlemsinformation till respektive förening, redigeras av förvaltaren eller styrelsen• Medlem skriver enkelt ut en ny avi• Medlemsinfo kring den egna bostadsrätten: - andelstal - fondinformation - avgifter inklusive tillägg• Styrelseinformation: - Medlemslista - Lägenhetsregister - Reskontra (har alla betalt?) - Överlåtelser (genomförda försäljningar)• Publiceringsverktyg för styrelseledamöter: - Skapa egen information till medlemmar

BRF-portalen är det senaste lyckade exemplet på sådan utveckling där initiativet kommit från användarna.

R E A L g o o d A B , G ä r d e s v ä g e n 1 0 , 6 9 3 3 2 D e g e r f o r s , 0 1 0 - 6 0 2 3 2 0 0 , i n f o @ r e a l g o o d . s e , w w w. r e a l g o o d . s e

REAL är ett helt webbaserat fastighetssystem för ekonomisk fastighetsförvaltning. REAL har kun-der över hela landet och hanterar all typ av för-valtning. Hyresrätt, BRF, lokal eller samfällighet. Hör av dig så får du testa REAL helt gratis un-der en månad, helt utan förpliktelser.

Öppet dygnet runt!

Vill Ni fi nnas där hyresgästen fi nns?

Med Momentums Bostadsapp är det lätt att erbjuda dina hyresgäster smarta mobila tjänster som:

• Lediga lägenheter• Mina sidor• Smart kartfunktion

www.momentum.se

Momentum har funnits sedan 1994 och är en ledande leverantörav programvaror som hjälper fastighetsförvaltare att effektivisera och förenkla sina processer samt få kontroll på energi- och miljöfrågor. www.momentum.se

Moum_annons_183x128_FastTidn_111027.indd 1 2011-10-27 16.25


Trendspan

1:1. I branschen är det den första i sitt slag och appen har redan fått första pris i Communica-tion World Smart Mobile Award.

– Det är ett fantastiskt instrument i kontak-ten med kunderna. Om man till exempel har en lunch med en potentiell köpare, tar man bara med sig ipaden och kan där direkt visa hur den planerade byggnaden kommer att se ut i framtiden i verklig skala.

Marie Persson berättar att reaktionen från kunderna och branschen har varit väldigt po-sitiv och trots att den är på svenska har appen nu laddats ner från 26 olika länder.

– Den blir nästan som en leksak. Det är roligt att se hur kunder tar paddan, snurrar och vänder. Det blir live på något sätt i rätt omgivning. Det är ett starkt verktyg.

även arkITekTer och kommunen har visat stort intresse. Appen används också av många hyresgäster internt för att planera flytt och få alla medarbetare informerade.

– Med appen kan du ta fram byggnaden och visa: ”Här ska vi sitta och mot den gatan ska ditt kontor ligga.”

För Skanska var apparna ett naturligt steg i deras IT-utveckling – både som säljare och

uthyrare och som arbetsgivare. De har sedan tidigare tagit fram andra applikationer bland annat för investerare.

– Det är viktigt att följa med i trenderna i samhället. Det som är trender för oss idag är de kommande generationernas naturliga bete-ende och då måste vi vara proaktiva. Hos oss finns det ett stort engagemang och nyfikenhet för den här typen av utveckling.

marie persson menar att dagens medarbe-tare och kunder förväntar sig en mycket högre teknisk nivå.

– Man använder sig av iPad, appar och datorer hemma och vill också göra det på job-bet eller i professionella situationer. Innan tog man med sig jobbet hem men nu är det nästan tvärt om.

I nuläget visar appen bara fastigheten uti-från men som ett nästa steg tror Marie Pers-son och Skanska att de kommer att även göra det möjligt att gå in i fastigheterna och se hur insidan kommer att se ut.

– Vi håller nu på med att titta på i vilka andra projekt vi kan använda oss av den här tekniken. Jag tror att vi kommer att fortsätta att använda oss av appar mycket mer i framtiden. •

aPPen KliPPornaIdag är deT en åker på byggplatsen Hyllie i Malmö där Skanska ska bygga kon - torsbyggnaden Klipporna. Men med applikationen Klipporna kan du utforska byggnaden redan idag. Fastig heten visas i appen i skala 1:1 och med den senaste 3D-tekniken skapad av Magisty får du en realistisk upplevelse av hur byggna-den kommer att se ut när den blir klar 2014. Ladda ner appen från App Store.

dennis rosinder

Nu kAN vi FörstärkA verkligheteNden senasTe utvecklingen inom 3D- och realtidsvisualisering kallas för Förstärkt Verklighet eller den mer använda engelska termen Augmented Reality (AR). Med den blandas information från använ-darens fysiska omgivning med information från en mjukvaruapp-likation. Ett exempel kan vara att bilden från en mobilkamera visas upp tillsammans med namnet på objektet som syns i bilden.

AR som idé är egentligen ingenting nytt. Redan i början av 1900-talet fanns idéer från science fiction-författare om lik-nande teknik men det var under början av 1990-talet som man började tala om AR som teknik. Sedan dess har utvecklingen gått relativt långsamt och det var först under 2009 som de första tillämpningarna lanserades för konsumenter. En av de första mest omtalade var Wikitude, en slags reseguide där man via en bläddrare kunde få fram uppgif-ter om närliggande platser.

på magisty började man titta på AR för 1,5 år sedan och har sedan dess letat nya användningsområ-den för tekniken.

– Det fanns inte många själv-klara användningsområden med kommersiella syften. Men i bygg-branschen fanns en marknad som var outforskad. De är i behov av att skapa förståelse för objekt som inte finns och då gäller det att komma så nära verkligheten som

möjligt. Det är det AR handlar om – realtidsinformation och förstå-else, säger Dennis Rosinder, CEO på Magisty.

Appen Klipporna var den första de tog fram i sitt slag men på Magisty är man övertygad om att övriga branschen kommer att följa efter. I dagsläget har de kon-takt både med ABB och Wihlborgs för att skapa liknande visualise-ringsappar. •

med den nya tekniken augmented reality kan du nu se byggnaden klipporna redan innan den byggts i hyllie i malmö.

Fo

to: m

Ag

ist

y

Fo

to: m

Ag

ist

y


Trendspan

”vi behöver finnas där kunderna finns.”

TIdskonsumerande och liten utdelning? Att använda sociala medier som en del i verksamheten för fastighetsägare är inte självklart. Men på Uppsalahem har man länge arbetat med Facebook och Twitter.

Idag är de en given kanal i kontakten med hyresgäster. ”Det är en oerhörd fördel att befinna sig i samma forum som våra befintliga och potentiella hyresgäster”

För tre år sedan öppnade Uppsalahem konton på Twitter och Facebook. Då var de ett av de första bostadsbolagen på sociala medier som testade sig fram på osonderad terräng.

– En av de första sakerna vi gjorde var att twittra ut ett förstahandskontrakt. Då fick vi mycket respons – en hel del negativ. Så det har vi inte vågat oss på att göra igen, säger Linda Ryttlefors, kommunikationschef på Uppsalahem, och skrattar.

Men trots riset fortsatte Uppsalahem att arbeta med att marknadsföra sig via Twitter och främst Facebook. Nu är det en av deras mest prioriterade kanaler och idag ger arbetet frukt. Bostadsbolaget har en kommunika-tionskanal till kunderna där de både kan vara personliga och mänskliga.

– Vi behöver finnas där kunderna finns. Vi märkte att

på Facebook pratade hyresgästerna om oss och vi ville att de istället skulle prata direkt med oss och det gör de. Nu behöver kunderna inte kontakta oss på andra sätt eftersom vi redan finns i deras vardag.

En invändning är att man endast når en yngre målgrupp. Det håller Linda Ryttlefors med om. Ge-nomsnittsåldern på deras besökare på Facebook är runt 25–30 år. Men för Uppsalahem är det något positivt.

– Det är just den målgruppen som vi upplever är svå-rast att nå genom mer traditionella kanaler och därför är Facebook ett bra komplement.

för uppsalahem har Facebook olika funktioner. Dels kan de ha en direkt dialog med kunderna och dels kan de marknadsföra produkterna – sina bostäder. De lägger bland annat ut så kallade ”Först till kvarn”-lägenheter. Oftast tar det inte många minuter innan de blir uthyrda.

– När man har klickat ”like” på vår sida kommer vi direkt upp i deras feed. Lägger vi ut lägenheter eller eve-nemang har kunderna en konkret fördel och anledning att gilla oss på Facebook. Kundnyttan är det viktigaste.

Annars består kommunikationen på Facebook mycket av kommentarer från hyresgäster. Många ställer frågor, klagar på soprum eller fortkörande bilar.

2


«

linda ryttelfors är kommunika-tionschef på uppsalahem där sociala medier är en självklar kommunikationskanal med både befintliga och potentiella hyresgäster.


för fasTIgheTsBranschen finns det stora fördelar med sociala medier. Förutom som kommunikationskanal med kunder använder Mitthem Facebook till informa-tion vid driftstörningar. Men det är viktigt att inte glömma de som inte använder sig av sociala medier.

Sedan 2010 har Mitthem en profil på Facebook och sedan dess har man använt kanalen för kontakten med nuvarande och framtida hyresgäster.

– Vi tycker att det är ett bra sätt att möta befintliga och potentiella kunder på deras arenor och bidra till att öka kommunikationsmöjligheterna för våra

kunder. Många har idag Facebook och är inne varje dag eller fler gånger i veckan, men samti-digt får vi absolut inte glömma de som inte har Facebook i vår kommu-nikation, säger Joanna Nordlander, informatör på Mitthem.

på mitthem använder de sig av Face-book för att komplettera de mer tradi-tionella kommunikationskanalerna och tycker att det är speciellt effektivt vid akuta driftstörningar.

– Facebook är en snabb kanal som är lättillgänglig, speciellt då många idag

har Facebook i sina mobiler. Det är en stor fördel vid akuta drift-störningar och många tycker att det är toppen med den snabba kommunikationen. Men vi får också in klagomål.

Joanna Nordlander tycker att om man ska använda sig av sociala medier måste man först fråga sig om kompeten-sen och tiden finns inom företaget.

– Det beror mycket på organisationen. Det gäller att ha kunskap och personal som kan se över Facebooksidan dagligen. •

Trendspan

– Oftast är det konkreta saker som ”Det är kallt i lägenheten. Varför gör ni inget?”. Då försöker vi förklara varför eller informera om vem de ska kontakta.

Men ibland händer det också att det kommer argare inlägg. Linda Ryttlefors säger att självklart tillåter de upprörda kommentarer men sätter grän-sen vid personangrepp, rasistiska kommentarer eller politiska budskap. Då tas de helt enkelt bort. På Uppsalahem är de tre personer som arbetar med kommunikation och delar på ansvaret. Men att fin-nas och vara aktiv på Facebook är inte ett speciellt tidskrävande arbete tycker Linda Ryttlefors.

– Många känner en oro inför sociala medier. Att det ska ta mycket tid från andra viktiga delar av verksamheten. Men man ska inte vara rädd. Det är enkelt och tar inte så mycket tid som man tror.

Självklart, menar Ryttlefors, att det är en fördel om man redan har någon i organisationen som har vana av sociala medier, men det viktigaste är att man vet vilket som är syftet och målet med att vara på Facebook eller Twitter.

– Man kan inte bara starta en sida utan man måste ha klart för sig varför vi är här. Man måste ha frågor att driva eller något att berätta. Det är ett bra tips att titta på ett par företag som man tycker använder sociala medier på ett bra sätt och låna deras sätt att arbeta.

eftersom uppsalahem har varit något av en före-gångare har de rest runt och föreläst om hur sociala medier kan öka kontakten med hyresgästerna. Nu finns många olika bostadsbolag och fastighetsägare på Facebook och Linda Ryttlefors tror bara att de kommer att bli fler. På Uppsalahem funderar man nu på Instagram. Instagram är en app som fungerar som en bildblogg där man snabbt kan ladda upp bilder och kommentera.

– Ja, Instagram skulle vara en rolig grej för att komma ännu närmare kunderna. Vi vill kunna ta bilder på roliga företeelser som rör hemmet och ny-produktion. Men först måste vi fundera på om tiden finns eller om den ska användas till något annat.

I den närmaste framtiden planerar Uppsalahem för en kampanj för att få ännu fler ”likes” och nå ut till fler hyresgäster.

– Vi måste bli ännu bättre att berätta om nyttan med att gilla Uppsalahem på Facebook. Många som snabbt behöver en bostad har nog inte upptäckt att till exempel korttidskontrakt publiceras på både vår hemsida och Facebook, säger Linda Ryttlefors. •

var inte rädd för sociala medier, bestäm ett tydligt syfte och låt det ta sin tid är linda ryttlefors tips för att lyckas med sociala medier. hon är kommunika-tionschef på uppsalahem där Facebook och twitter redan är vardag.

” eN stor FörDel viD AkutA DriFtstörNiNgAr”

Ekonomi upplåtElsEr

unDErHåll DriFt

incit Xpand Ett enda system för fastighetsförvaltning och ekonomi

45 års erfarenhet av ekonomi- & fastighetssystem

incit AB • Flöjelbergsgatan 10, 431 37 Mölndal • tel: 031-725 43 00

[email protected] • www.incit.se

Få ut mer av dina fastigheter med marknadens vassaste fastighets- och ekonomisystem

EkonomiIncit Xpand innehåller ett fullständigt ekonomisystem som anpassas efter företagets behov.

unDErHållFå full kontroll över ditt underhållsarbete och dina kostnader med Incit Xpand.

upplåtElsErHantera boendeinformation och avtal smidigt. Incit Xpand hanterar alla typer av upplåtelser som exempelvis hyror, bostadsrätter, arrenden och tomträtter.

DriFtFå bättre kontroll över fastighetsskötseln. dina kunder kan registrera felanmälan på webben och ärenden distribueras snabbt.

Spara tid &

pengar med

incit Xpand!


SmarTa appar För dig Som vill ha koll

LampguidenGlödlampornas livstid är slut men det är inte alltid

helt lätt att hitta en ersättare som uppfyller behov

och funktion. Därför har Energimyndigheten nu

tagit fram applikationen Lampguiden som ger

konsumenter vägledning till en mer energieffektiv

belysning. Appen ger dig tips, vägledning till rätt

belysning utifrån rum och funktion samt en unge-

färlig besparing i kronor. Du får också hjälp med

hur du återvinner gamla lampor och reklamerar

nya. Läs mer på energimyndigheten.se

med de smarta telefonerna kom apparna och möjligheten att personalisera din telefons funktioner. angry Birds, Wordfeud, smhI och tågappar underlättar i vardagslivet men med apparna kan du också effektivisera ditt arbete och spara mycket tid. här tipsar fastighetstidningen dig om de senaste fastighetsapparna.

filtertraceI alla ventilations-

anläggningar sitter

filter som skyddar

värmeväxlare och

kanalsystem mot

nedsmutsning. Nu

finns en app som gör

hanteringen av dessa

enklare. Filtertrace är

en app för luftoptimering och gör det lättare att nå mil-

jömål. Tillsammans med tillbehöret SMS Manometer kan

du nu administrera och optimera dina filterinstallationer

utan att besöka fastigheten. Läs mer på filtertrace.se

räkna ut din miljöpåverkanMed Siemens nya app

kan du räkna ut hur stor

miljöpåverkan din fastig-

het eller ditt kontor har.

Appen fungerar som en

kalkylator och bedömer

hur mycket utsläpp av

koldioxid som kommer

från inköpt el, naturgas

eller till exempel eld-

ningsolja. Det går också

att mäta effekten av

energieffektiviseringar

och andra åtgärder. I

appen kan du direkt se

vad utsläppet är jämförbart med, till exempel hur många

hektar skog som krävs för att absorbera motsvarande

mängd koldioxid. Läs mer på siemens.se

automatisera på håll ESIM264a är en övervakningsmodul

för mindre automationssystem. Med

ESIM264a kan du fjärrstyra funk-

tioner i enklare automationsanlägg-

ningar. Nu kompletteras den även

med app och en webbövervaknings-

tjänst. Via appen kan du övervaka

dina enheter var du än befinner dig.

Läs mer på induo.com

gröna fingeravtryckKontorsfastigheter står idag för cirka fem procent av

utsläppen av växthusgaser i Sverige. Därför har Humle-

gården lanserat en app för Iphone och Ipad. Nu kan du

som hyresgäst följa elförbrukningen i realtid, se vilka

besparingar som gjorts och hur de påverkar koldioxid -

utsläppen. Appen ger också tips och förslag på hur du

ytterligare kan optimera elanvändningen långsiktigt.

Läs mer på humlegarden.se

appar

text: victOria GillBerG

21IT & FasTIgheT Bilaga till Fastighetstidningen nr 9 decemBer 2012

min bästa app

aLexander grankvIsT arbe-tar med strategisk rådgivning till fastighetsägare, transaktions-processer och analysarbete på Leimdörfer. För honom innebär applikationer mindre papper och effektivare arbete utanför kontoret.

– De gör att det blir lätt att ta med sig information från konto-ret. Dessutom kan man ta med sig mycket mer information än om man bara har det på papper.

alexander grankvists favoritappar

iannotate: ”Väldigt användbar app där du kan lägga in prat-bubblor och kommentarer i pdf:er och stryka under.” Google earth: ”Google Earth använder jag jättemycket när jag är ute på mö-ten och träf-far fastighets-ägare. Jag kan förbereda kartor och översikter över fastigheter innan och har sedan informationen i telefonen när jag behöver den.”

Omnifocus: ”En interaktiv att göra-lista där du kan skapa olika kategorier för olika typer av aktiviteter så att du aldrig glömmer något” 1Password:

”Med den här ap-pen kan du spara alla lösenord på ett ställe och behöver bara

komma ihåg ett master-lösenord.” numbers: ”Apples kalkylerings-program. Det är inte riktigt lika bra som Excel men det är skönt att ha alla siffror i telefonen.”

lättare att jobba utanför kontoret.”

cIvIL- och bostadsminister Stefan Attefall använder många appar i sin vardag, både för nytta och nöje. För Attefall är det viktigt med lättillgängliga verktyg för att hålla sig upp-daterad och informerad.

– IT är ett fantastiskt hjälp-medel för att öka service och effektivisera verksamhet, och jag ser många bevis på det under mina besök runt om i Sverige. Energihushållning är till exempel ett viktigt område

där IT möjliggör för både boende och fastighetsför-valtare att bli mer medvetna om energiförbrukning och kostnader.

stefan attefalls favoritappar

appar är roliga hjälpmedel i vardagen”

johan Wejdmark arbetar som affärs-koordinator på Newsec Asset Management. Hans arbete kräver att han är ständigt uppdaterad och telefonens applikationer underlättar. Inte bara på jobbet utan också utanför – i livet som småbarns-förälder. Men fortfarande tycker han

att fastighetsbranschen är alldeles för pappers orienterad.

– Det ska vara fysiska fastigheter och papper och pärmar fortfarande. Men jag personligen tycker det är väldigt skönt att slippa papper när jag lika gärna kan ha allt i telefonen.

johan wejdmarks favoritappar

datschas app: ”En webbaserad tjänst med information om fastigheter och bland annat vakans-grader. Oftast kollar jag upp olika fastig-heters ägare.”

sthlm bilder: ”En app med fastighetsku-riosa och histo-riska bilder på fastigheter.”

dropbox: ”Med dropbox kan jag samla alla doku-ment på ett ställe och komma åt dem var jag än befinner mig.”reeder: ”Smidigt sätt att hålla sig uppdaterad med alla tidningar och nyheter på ett ställe.”

vaB-hjälpen: ”Det är mycket att tänka på som småbarnsförälder. Men med den här appen är det ett samtal mindre. Via appen kan jag snabbt skicka ett sms till försäkringskassan när jag måste vara hemma och vabba.”

fortfarande en väldigt pappersberoende bransch.”

sveriges radio: ”Jag lyssnar mycket på radio, särskilt på P1.”sudoko: ”Sudoku är mitt favoritspel, och det är bra av-koppling emel-lanåt, men det ska vara så svårt som möjligt.”runkeeper: ”En ovärderlig app när man springer, mycket

smidigare än löpar-klocka.”värdeguiden och hemnet: ”Båda apparna

är bra hjälp medel för att följa bostads-markna den och bygg branschen.” Stefan Attefall använder även Facebook och twitter ofta.


fLer och fLer, både företag och privatpersoner, har helt gått över till mobil telefoni. Och med en smart telefon i snart var mans hand, så har antalet abonnemang på mo-bila bredband accelererat kraftigt.

– Företag går av naturliga skäl över till mobil tele foni. Förr förväntades med-arbetarna vara inne på kontoret 8 till 17. Nu, när produktivitet räknas istället för närvaro, jobbar vi på ett helt annat sätt. Med krav på både flexibili-tet och nåbarhet är det ingen idé att ha kvar fasta abonnemang, säger Kamyar Yabandeh, affärsut-vecklare på ÅF.

Mer än hälften av alla telefonsamtal i Sverige görs via mobiltelefoner och cirka 80 procent av all datakommunikation via mobila nät sker inomhus.

Samtidigt får den nya generationens mobil -datanät allt svårare att tränga in i byggnaden.

I ”Green buildings” blir problemen störst efter-som de är så tätt byggda att radiovågorna har svårt att passera.

med andra ord: fler användare ska dela på allt sämre täckning. Hittills har de flesta fastighets-ägare sett det som hyresgästens problem. Men troligen kommer det att bli vanligare att hyresgäs-terna ställer krav på mobil täckning i framtiden. Kamyar Yabandeh har själv erfarenhet av att hamna i skuggan.

– Vi kontaktade fastighetsägaren som sa ”det är inte mitt bekymmer, kontakta operatören istället”. Det löste sig, men tog fyra månader innan inom-husnätet var i drift. Ja, du kan ju själv räkna ut hur nöjda vi var som hyresgäst när vi var tvungna att ta hissen ner för att kunna ringa, och att våra kunder inte kunde nå oss under kontorstid.

Operatörerna börjar inse att nätet inte räcker till.

Dålig täckning! Inte mitt bekymmer, säger fastighetsägaren och passar vidare till operatören. Men vänd på det, störningsfri uppkoppling kan vara ett sätt att stärka sitt marknadsvärde. Och som bonus kan det i slutändan bli en extra liten inkomst.

text: erik hörnkvist Foto: maurO rOnGiOne

Trådlöst

Så tjänar du på bättre täckning

kamyar Yabandeh


– Ju mer högfrekventa band som används desto svårare har de att nå in i byggnader. Därför har 3G svårt att nå in i byggnader. 4G kan ha både svårt och lätt att ta sig genom tjocka väggar beroende på i vilket frekvensband signalerna sänds. Därför finns det många fördelar att som fastighetsägare bygga eget nät, säger Urban Landmark på Post- och telestyrelsen.

Kamyar Yabandeh är övertygad om att mobila

röst- och datanät med god täckning inomhus ger fastighetsägaren en möjlighet att marknads-positionera sig bättre.

renT TeknIskT handlar det om ett nätverk av an-tenner som är anslutna till en gemensam bas station. Det finns olika sätt att finansiera nätet. Finns det

”Vi Får en Bättre arBetsmiljö”på västra kungsholmen i Stock-holm växer Skanskas nya kontorsfastig-het Entré Lindhagen fram. Det planeras en mängd kreativa lösningar på de 57 500 kvadratmetrarna kontorsyta. En av dessa är ett så kallat passivt distribu-erat antennsystem (DAS) som möjliggör ingång till mobiloperatörers radiobas-stationer.

– Vi bygger våra kontor för ett bra inomhusklimat och minskad energi-förbrukning vilket bland annat innebär lågenergiglas och tjocka fasader. Detta skärmar dock av huset från de mobilnät som finns utomhus. Att kunna erbjuda våra hyresgäster en hög kvalité på mobiltäckning, i dagens tekniksamhälle, tror vi är en parameter som gör oss till ett attraktivt alternativ på marknaden, säger Magnus Hellsten, projektledare för fastigheten.

I bottenplanet för-bereds ett utrymme som möjliggör för operatörer att på ett enkelt sätt an-sluta sig till en yttre radio bas stationssite som kan distribu-era och tillgodose kapacitets behovet

för mobilnätet i området. Att ha Sveriges mest trafikerade väg utanför huset slukar en hel del kapacitet. Det installerade nätet kommer att vara operatörsoberoende.

– Antalet och typ av hyresgäst i husen förändras över tid.

deT ska vara enkeLT att byta leve-rantör, utan att behöva montera ner system som ägs av en enskild operatör

för att sedan en annan ska montera upp sitt nät, säger Magnus Hellsten.

Han ser satsningen som en del i ambi-tionen att skapa den grönaste fastighe-ten som Skanska utvecklat någonsin.

– Dels får vi en bättre arbetsmiljö tack vare lägre effekt per antenn och reduce-ring av elektromagnetiska fält. Dels en lägre energi förbrukning eftersom hand-enheter inte behöver gå upp i effekt för att nå antenn. Dessutom kan vi minska vår miljö påverkan genom gemensam kanalisation för samtliga tekniska sys-tem, det minskar materialåtgången.

Blir det dyrt? Vi ser det som en investering som

räknas hem i hyran, en för en hyresgäst attraktiv lokal skapar också ett högre marknadsvärde och som sagt möjlig-görs även ett intäktsflöde för de anten-ner som monteras på taket.

lÄs mer På siDan 25.

Med roomits trådlösa och smarta fastighetsövervakning styrs, regleras och övervakas fastighetens system. Analys av drift och förbrukning, smidig daglig tillsyn och fjärrkontroll av centrala funktioner – allt görs enkelt via PC eller smartphone.

roomit – smart fastighetsutveckling för framtiden

StyrIt AB • 042-16 05 10 • Ett företag i SmartPac-gruppen • www.smartpac.se smarta funktioner • obegränsade möjligheter

Trådlös teknik – ingen kabeldragning

Enkel okomplicerad installation

Komplett styrning och reglering

Daglig tillsyn + full kontroll

Smidig Modbusintegration

Många smarta funktioner

roomit bygger på trådlös teknik med dubbelriktad kommunikation mellan systemets olika mät-, styr- och reglerenheter. Frånvaron av kabeldragning bidrar till en attraktiv kostnadsbild och kort payoff-tid.

Installationen sker enkelt och okomplicerat – specialutbildad personal eller specialverktyg behövs. Med våra installationshandledningar är det lika lätt att montera som t.ex. ett villalarm.

roomit kan byggas ut helt efter användarens behov för att styra, reglera och övervaka system för värme/kyla, ventilation, el, vatten, larm, lås m.m. Börja med ett enklare system och bygg på successivt.

roomits webbportal nås via PC och smartphone. Full systemkontroll via PC liksom smidig daglig tillsyn via smartphone. Användare/hyresgäst kan använda sin smartphone för kontroll av lägenhetsstatus.

roomit erbjuder smidig integration med olika på marknaden förekommande bus-tekniker – t.ex. Modbus. Detta gör integration och koppling till befintlig utrustning enklare och smidigare.

roomit är ett system i ständig utveckling. Vi adderar hela tiden nya, smarta funktioner som ger helt obe-gränsade utbyggnadsmöjligheter. Effektvakt, Positionsvakt och Vädringsvakt är intressanta exempel!

23°

kWh

Den gröna smarta lösningen för modern fastighetsutveckling!

roomit – trådlös, trygg och energibesparande fastighetsövervakning

Fastighetstidn_183x260.indd 1 2012-08-13 14:35

FAST Energibilaga 2012.indd 40 2012-08-14 17.29


Trådlöst

20% av täckningen

80% av användarna

inomhus

Hallå, hallå...? Det bröts.

utomhus

80% av täckningen

20% av användarna

de flesta använder mobilen inomhus där tyvärr också mottagningen är som sämst.

abonnenter i lokalen så är operatören intresserad av att ha täckning. Kan man visa att det är många använ-dare är det högst troligt att de är villiga att bekosta ett nät i byggnaden.

Gratis kan ju verka bra. Men Kamyar Yabandeh pekar på avigsidorna.– För det första innebär det ett nät per operatör. Vill man ha fler operatörer innebär det att de ska in och bygga parallella nät.

Han varnar också för att man mister en del av kontrollen, då man är tvungen att ge flera operatörer tillträde till i stort sett fastighetens alla utrymmen för service.

Alternativet är att bekosta hela nätet själv (det finns också varianter på delfinansiering). Det kostar en slant.

– Men operatörna, som är intresserade av att ha täckning och sälja sina tjänster, är beredda att betala hyra för att få finnas i nätet. Därför kan det egna nätet betala sig relativt snabbt. Därefter är det en ren inkomst, säger Kamyar Yabandeh.

Det kan vara en klar fördel att inte ha låst nätet till en viss operatör om man byter hyresgäst.

rörLIgheT och fLexIBILITeT kännetecknar Vatten-falls nya huvudkontor i Arenastaden. Därför valde man att själva installera ett nät för mobil kommuni kation.

– Dels har vi ett hus med kraftiga väggar, så om det ska gå att röra sig i huset och tala i telefon krävs det ett nät. Dels blir det betydligt lägre strålning från den enskilda mobiltelefonen när det alltid är nära till en basstation, säger Vattenfalls fastighetschef Olle Larsten.

Kamyar Yabandeh förklarar att med ett inom-

operatörerna som är intresserade av att ha täckning och sälja sina tjänster, är beredda att betala hyra för att få finnas i nätet.” kamyar yabandeh, affärsutvecklare på Åf consult

forts. från sidan 23.

Med roomits trådlösa och smarta fastighetsövervakning styrs, regleras och övervakas fastighetens system. Analys av drift och förbrukning, smidig daglig tillsyn och fjärrkontroll av centrala funktioner – allt görs enkelt via PC eller smartphone.

roomit – smart fastighetsutveckling för framtiden

StyrIt AB • 042-16 05 10 • Ett företag i SmartPac-gruppen • www.smartpac.se smarta funktioner • obegränsade möjligheter

Trådlös teknik – ingen kabeldragning

Enkel okomplicerad installation

Komplett styrning och reglering

Daglig tillsyn + full kontroll

Smidig Modbusintegration

Många smarta funktioner

roomit bygger på trådlös teknik med dubbelriktad kommunikation mellan systemets olika mät-, styr- och reglerenheter. Frånvaron av kabeldragning bidrar till en attraktiv kostnadsbild och kort payoff-tid.

Installationen sker enkelt och okomplicerat – specialutbildad personal eller specialverktyg behövs. Med våra installationshandledningar är det lika lätt att montera som t.ex. ett villalarm.

roomit kan byggas ut helt efter användarens behov för att styra, reglera och övervaka system för värme/kyla, ventilation, el, vatten, larm, lås m.m. Börja med ett enklare system och bygg på successivt.

roomits webbportal nås via PC och smartphone. Full systemkontroll via PC liksom smidig daglig tillsyn via smartphone. Användare/hyresgäst kan använda sin smartphone för kontroll av lägenhetsstatus.

roomit erbjuder smidig integration med olika på marknaden förekommande bus-tekniker – t.ex. Modbus. Detta gör integration och koppling till befintlig utrustning enklare och smidigare.

roomit är ett system i ständig utveckling. Vi adderar hela tiden nya, smarta funktioner som ger helt obe-gränsade utbyggnadsmöjligheter. Effektvakt, Positionsvakt och Vädringsvakt är intressanta exempel!

23°

kWh

Den gröna smarta lösningen för modern fastighetsutveckling!

roomit – trådlös, trygg och energibesparande fastighetsövervakning

Fastighetstidn_183x260.indd 1 2012-08-13 14:35

FAST Energibilaga 2012.indd 40 2012-08-14 17.29


hussystem sänks uteffekten från en mobil telefon vilket resulterar i en bättre arbetsmiljö och ökad batteritid.

– Vi tycker att det är positivt att fastighet sägare bygger mobilnät i sina fastig heter. Det viktiga för oss är att fastighetsägaren prioriterar kvalité när nätet byggs. Därför har vi ofta ett tätt samarbete med fastighetsägaren och byggföretaget, som inleds redan på ett planeringsstadie innan arbetet med att bygga nätet har påbörjats, säger Pelle Lindvall, chef för mobilnäten på Telia. •

Trådlöst

Tre säTT aTT fInansIera eTT fasTIgheTsnäT:

1 Operatören tar hela kostnaden för

design av systemet, material, installation, drift-sättning och underhåll. Operatörerna betalar hyra till fastighetsägaren för att ställa utrustning i tekniskt rum.

+Ingen investeringskostnad för fastighetsägaren.

–Man är tvungen att ge operatören tillträde till känsliga delar av fastig-heten och har ingen kontroll över nätet.

Monopoliserat nät. Vill man ha täckning hos andra operatörer måste de bygga parallella nät. (Eller så är hyresgästen tvungen att välja just den operatören.)

2 Operatörerna och fastighetsägaren

delar på kostnaderna. Hittills har det vanligaste varit att de olika opera-törerna ”turats om” att ta investeringskostnaderna.

Operatörerna betalar hyra till fastighetsägaren för att ställa utrustning i tekniskt rum samt en hyra för att använda sig av det installerade RF-distri-bu tionsnätet (antenner inomhus).

+ Relativt låg investerings-kostnad.

–Om man vill ha in en ny operatör måste det för-handlas.

3 Fastighetsägaren tar hela kostnaden för

nätet själv.Operatörerna betalar

hyra till fastighetsägaren för att ställa utrustning i tekniskt rum, samt en ännu högre hyra jämfört med affärsmodell 2, för att sända i nätet.

+Fullständig konkurrens i nätet. Andra operatörer kan komma in på samma villkor.

Förhandlar man skickligt kan detta alternativ i slut-ändan bli en riktig kassa ko för fastighetsägaren.

–Högre investerings-kostnad.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

11100908070605År

utgående samtalsminuter från fasta och mobila telefoner (miljontals minuter)

Fasta samtalstjänster Mobila samtalstjänster

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

11100908070605År

utvecklingen av fast och mobilt bredband (tusentals abonnemang)

Fasta bredband Mobila bredband

Källa: Post- och telestyrelsen

du Kan Bli din egen moBiloPeratörIsTäLLeT för att bygga ett nät där operatörerna hyr in sig kan man bli sin egen operatör.

Det går att skaffa sig ett eget inomhusnät helt utan inbland-ning av en operatör om man så önskar. Detta sedan PTS (Post- och telestyrelsen) ny-ligen undantagit ett område i 1800-MHz-bandet för privata GSM-nät i till exempel gallerior, kontorslokaler och privat-bostäder.

I den tekniska lösningen använder man en så kallad

femtocell, en liten bredbands-ansluten basstation som van-ligtvis används för att förbättra operatörens mobil signal i hem-met eller på ett kontor. Men femtocellen kan alltså även användas till egna nät för ett flertal telefoner och utan abon-nemang. Om man vill använda samma telefon utanför det egna företagsnätet måste man lösa roamingfrågan.

Antingen skaffar man en mobil med dubbla sim-kort som automatiskt kan koppla över till

någon av de stora operatörerna när förbindelsen bryts. Eller så måste man teckna ett roaming-avtal med en operatör.

föruTsaTT aTT den utstrå-lade effekten inte överstiger riktvärdet (20dBm) krävs det inget tillstånd för lokala GSM-nät. PTS ställer dock vissa krav på att vissa regler ska efterföl-jas, bland annat:• ska verksamheten anmälas

till PTS.• ska uppgifter om abonne-

mang och andra uppgifter som angår elektroniska med-delanden som genereras eller behandlas i verksamheten lagras för brottsbekämpande ändamål.

• är man skyldig att medverka till att nödsamtal kan förmed-las avgiftsfritt för användaren.

Fullständig information finns på pts.se, sök foldern ”GSM-teknik inomhus i 1800 MHz-bandet en vägledning för aktörer”. •

FASTIGHETS- ÄGARNA DOKUMENT– ett modernt, tryggt och enkelt sätt att köpa standardkontrakt och mallar!

Varför nöja sig med mindre än branschstandard?

28 IT & FasTIgheT bilaga till Fastighetstidningen nr 9 december 2012

Av All dAtA som världens företag har tillgång till är 90 procent skapade under de se-naste två åren. Mängden data som skapas varje dag växer explosionsartat. Och de flesta bedömare menar att vi knappt

sett början – det är när nästa våg av maskiner och sensorer blir uppkopplade, i samma utsträckning som dagens mobiler och surfplattor, som den verk-liga dataexplosionen slår till.

Samma utvecklig går att se i fastighetsbran-schen. Tidigare rymdes den mängd information man hade att hantera i några hyllmeter pärmar.

Idag skulle pärmarna ganska snart ta slut. Om man vill uppnå effektiv förvaltning måste man kunna hantera väldiga informationsmängder.

Digitala byggnadsritningar och energiuppfölj-ning från fastighetsautomationen är områden som kan skapa stora mängder data.

Men enbart ”naken” data saknar i sig värde. Det är när man lyckas koppla ihop data till annan som den blir värdefull. Här finns vinster att göra för både liten som stor.

I en bostadsrättsförening förenklas vardagen för styrelsen om man kopplar samman och kan följa upp verklig energiförbrukning och direkt jämföra med budget. Peter Nielsen

Idag har fastighetsföretag ofta en rad olika IT-system för att hantera informationsflödet. Men åtskilligt finns att tjäna när systemen kan samverka och utbyta information. Systemintegration har blivit hett.text: BjörN ÅsluNd illustration: kjell thorssoN

Systemintegration

Effektivare när data jobbar ihop

IT & FasTIgheT bilaga till Fastighetstidningen nr 9 december 2012 29

Alla fastighetsföretag med någorlunda volym på verksamheten har redan ett fastighetssystem som ger informationsstöd till de viktigaste affärs-processerna; som hyresadministration, teknisk förvaltning och driftuppföljning. Men förvaltning är en komplex verksamhet. För större effektivitet skulle fastighetssystemet behöva hämta och lämna information till andra IT-system. Det kan handla om ekonomi, energi, nyckelhantering, ritningar, marknadsföring med mera. Det kan finnas en del att vinna. Risken för felaktig information minskar när data flyttas med automatik, och man slipper mata in samma uppgifter på flera ställen. När informa-tionen från olika system kan kombineras uppstår nya nyttor och mervärden, som att exempelvis ett fastighetsbolag snabbt kan få en samlad information kring en kund; om hyresvillkor, kontaktpersoner, felanmälningar, lokalritningar, tekniska installatio-ner, areor med mera.

– Efterfrågan på systemintegration har ökat enormt de senaste åren. Kunderna integrerar som aldrig förr, säger Peter Nielsen utvecklingschef vid systemleverantören Incit.

Han ser flera förklaringar. Dels en större IT-mognad hos fastighetsägare som ser fördelar att koppla ihop systemen, dels att tidigare slutna IT-leverantörer valt att göra systemen mer öppna.

– Tidigare ville många systemleverantörer skydda sin egen affär genom att förneka kunderna systemsamverkan. Idag inser man att affären skyddas bättre om kundens system sitter ihop med andra system, säger Peter Nielsen.

Björn KidmArK, som är vd för systemleverantören Dina Fastigheter, ser samma utveckling. Trenden mot integration drivs av att kunderna vill ha de bästa systemen. Då blir det olika system från olika leverantörer, som måste integreras. Moderna inte-grationsverktyg gör att det är lättare och snabbare att koppla ihop system samtidigt som risken för fel i överföringen har minskat.

– I ekonomisystem kontrolleras exempelvis konton och bolagsnamn. De måste stämma för att överföring ska vara möjlig. Blir det fel lämnas uppgifterna kvar i fastighetssystemet, säger Björn Kidmark.

Björn kidmark

Effektivare när data jobbar ihop


Enligt Peter Hiti, försäljnings- och marknadschef på L.E.B System, funderar kunderna väldigt mycket över de tekniska aspekterna. Men det är sällan där hindren ligger.

– Med moderna system är inte tekniken det svåra. Vi vill lyfta diskussionen, det svåra är snarare att bestämma vilka data som ska skickas mellan systemen. Det finns ingen kund som skickar samma information mellan systemen. Det här bru-kar ta tid att utreda. Det kräver ofta klarlägganden som kunden inte tänkt på tidigare, säger Peter Hiti.

Denna kartläggning glider lätt över i verksam-hetsfrågor ner på detaljnivå kring arbetsrutiner och rollfördelning. Vilket kräver beslut och engage-mang på ledningsnivå.

– Verksamhetsfrågorna kan ta två till tre veckor att utreda, jämfört med två till tre dagar för den tekniska integrationen.

Samverkan mellan fastighets- och ekonomisys-tem har länge toppat många önskelistor. Visserli-gen har en del fastighetssystem redan från början inbyggda ekonomisystem, men ofta vill fastig-hetsbolag av olika orsaker hålla fast vid sitt gamla ekonomisystem som alltså då måste integreras.

det finnS oliKA principer hur integration med ekonomisystem görs tekniskt. Den enklaste vägen är att skicka filer i det så kallade SIE-formatet, en standard framtagen för att enkelt kunna flytta redo-visningsdata mellan olika programvaror. Den har funnits sedan 90-talets början, och det sker genom vanlig filexport och filimport med ekonomisyste-met. Vanligen sker det manuellt, man skapar helt enkelt en SIE-fil i fastighetssystemet som skickas vidare för bokföring.

– Även med SIE blir det alltid kundanpassning. Just bland fastighetsföretagen är det mycket an-passning, alla ska göra på sitt eget sätt, säger Peter Nielsen.

Men SIE-filer har sina begränsningar.– Det fungerar bra för mellanstora fastighets-

ägare, kanske med ett eller två bolag. Men har man många bolag då blir det stökig integration med SIE, säger Björn Kidmark.

Mer avancerad integration skapas med webb-tjänster (kallas ofta web services) eller via olika typer av xml-filer. Ibland kan programmen sam-arbeta auto matiskt, i vissa fall i realtid. I andra fall åtminstone med automatisk samverkan men inte i realtid.

I synnerhet om fastighetsbolaget ofta bygger om och då ändrar i sina ritningar, kan det vara en stor vinst om byggnadens areor och rumsbeteckningar även ändras med automatik i fastighetssystemet. Samverkan med cad- och ritningssystem har tyd-ligt seglat upp under de senaste åren

– Det växer lavinartat. Fastighetsbolagen vill kunna ändra i ritningar, och att det sedan slår igenom i fastighetssystemet, säger Peter Hiti.

en påtAgBAr fördel är att planering av skötsel och städning kan underlättas när fastighetssystemet all-tid har korrekt underlag från uppdaterade ritningar.

– Vid upphandling av städning har man nytta av att kunna hämta aktuella uppgifter från ritningarna. Man får enklare fram ett exakt upphandlings-underlag med areor och golvtyper, man slipper springa runt med måttband, konstaterar Peter Hiti.

Men det kan finnas mer att hämta från ritning-arna. Det kan vara lämpligt att hämta byggnads-objekt, typ fläktar, pumpar, hissar, etc, som inklu-deras i fastighetssystemets underhållsplanering. Från ritningarna skulle man även kunna hämta objekt som ska kollas vid brandsyn, som brand-släckare och skyltar.

– Kan förvaltaren hämta detta från byggnads-ritningar slipper man en hel del detektivarbete, säger Peter Hiti.

Peter hiti

Med moderna system är inte tekniken det svåra.”

Peter Hiti, Försäljnings-

ocH MarknadscHeF På l.e.B systeM

Systemintegration

Bättre ordning och mer systematik i underhållet är vinsten som hägrar.

Utmaningar finns utan tvekan. Peter Hiti pekar på behovet att de som projekterar lämnar bygg-ritningar som verkligen innehåller allt som behövs när den färdiga byggnaden sedan ska förvaltas och underhållas.

– Jag har ännu inte sett någon som landat i en kristallklar lösning. Ingen verkar ännu fått hela kedjan att fungera. Delvis beror det på att bestäl-laren inte inser problematiken.

Det handlar om att som beställare veta vad för-valtningen kommer att behöva, och kunna beskriva det för dem som skapar de digitala ritningarna.

Gamla pappersritningar ska förstås in i ett inte-grerat digitalt ritningssystem. Det kan innebära en mastodont-uppgift på grund av sin stora mängd. En ofta använd lösning är att skicka pappersritningar

till låglöneländer där man manuellt skapar grund-läggande cad-ritningar.

– Man brukar då cadda upp till en grundnivå, med rum och plan inritade. När denna grund är gjord kan fastighetsbolaget lägga in ändringar och nya byggprojekt vart efter, förklarar Peter Hiti.

när tidigAre SepArAtA ritningssystem ska sam-ordnas med äldre fastighetssystem kommer behovet av att städa upp i data.

– Har man haft två system som levt separat i 20 år kan man tro att uppgifter om samma objekt är lika, men det är de inte alltid. Har man 10 000 kvm i ena systemet, kanske det är 2 000 kvm mindre i det andra. Det uppstår städningsbehov för att ta bort sådana här ”begravda hundar” säger Peter Nielsen vid Incit.

En problematisk fråga kan vara att bestämma


fi2xml har utvecklats som ett standardiserat filformat som ska underlätta it-integration i fastighetsbranschen. Spridning och anavändning av fi2xml tycks inte gått riktigt så fort som en del hoppats. inom fler användnings-områden är denna standard utbredd. fi2xml-formAtet har utvecklats av Föreningen för förvaltningsinforma -tion, som har stöd av en rad tunga fastighetsföretag och organisationer i Sverige. Utvecklingen har nu pågått i närmare ett decennium, för att bättra på möjligheterna för datautväxling mellan fastighetsbranschens it-system.

Fi2xml är tänkt som ett standardise-rat filformat för fastighetsbranschens behov. Men hur mycket praktisk nytta har nu Fi2xml bidragit med?

Några som bör ha god insikt över an-vändningen av Fi2xml är leverantörerna av fastighetssystem.

– Det har varit en långsam utveck-ling, säger Peter Hiti, marknads- och försäljningschef vid L.E.B System. Men nu börjar Fi2xml bli vanligt i upphand-lingskrav, främst från offentlig sektor. Främst används det inom hantering av ritningar och media/energi.

Om han ser till önskemål om breddad användning av Fi2xml så är det för system inom ärendehantering.

– Det vore fantastiskt med Fi2xml här, det skulle underlätta när fastighets-

bolaget vill byta driftentreprenörer. Då skulle man kunna byta entreprenör utan ny integration.

Fi2xml har blivit vanligt bland fastig-hetsbolag för att ta emot elmätardata. Elleverantören skickar sina filer för konvertering till Fi2xml, som sedan kan importeras av fastighetssystem.

Peter Nielsen vid Incit beskriver Fi2xml- integration mer från teknikerns nivå.

– Ett problem med Fi2xml är att det finns så många taggar så det är inte självklart hur systemen ska samverka. Standarden är ganska rymlig, den till-låter egen design av taggar, vilket kan göra att data som skickas ibland impor-teras fel. Det kan krävas anpassningar, säger han, men tillägger att han tycker standarden i grunden är rätt tänkt, men att det ändå inte blivit självklart enkelt att få ihop olika system.

enligt peter nielSen hade en hår-dare standardisering av Fi2xml förenk-lat, då hade kopplingen mellan system varit ungefär som att plugga in ett

stickuttag i väggen. Samtidigt ser han nackdelar med en hård specifikation:

– Om standarden bara tillåter att man skickar 14 egenskaper, blir det ju oflexi-belt om man behöver skicka fler. Då kan man inte använda Fi2xml. Kunderna är vana vid att själva bestämma exakt vad man vill skicka mellan systemen, så det är nog bra som det är.

Fakta/FI2xmlfi2xml är en variant av XML, vilket står för eXtensible Markup Language, som ungefär betyder utvidgningsbart uppmärkningsspråk. XML är ett sätt att strukturera data, främst vid över-föring mellan olika system. Data i XML lagras på en textfil och det är möjligt att definiera egna taggar som talar om vad de olika delarna av data betyder.

samma språk i alla system

”fi2 miljö” är en kommande komplet-tering av Fi2xml, som kommer i den nya versionen 1.3 som publiceras under hös-ten. Avsikten med att inkludera “miljö” är att kunna dokumentera byggnadsmate-rial och deras miljöegenskaper med hjälp av det standardiserade Fi2xml-språket.

Föreningen för förvaltningsinforma-tion, som utvecklar Fi2xml, har genom-fört denna utvidgning tillsammans med Sunda Hus som driver en kommersiell databas för hälso- och miljöbedömning av byggprodukter.

– En standardisering av informatio-

nen i Fi2xml kommer att underlätta för materialtillverkarna att rapportera på ett enhetligt sätt till Sunda Hus, säger Bo Tyrefors vid Föreningen för förvaltnings-information.

Även en ny handbok kring Fi2xml är på gång från föreningen.

miljödAtA i näStA verSion Av fi2xml


gränserna mellan olika system, för att avgöra vilket system som ska spara och hantera olika data; från ritningar, fastigheten och administrationen.

– Med flera system som skriver i samma pott av data, kan det uppstå konstiga saker. Det måste alltså till gränslinjer, om vilka data som ägs av vilket system. Det här brukar vi få förhandla en del med kunderna om för att bestämma var data ska höra hemma, säger Peter Nielsen.

Det kan landa i överväganden om interna rutiner i företaget, kring vilken avdelning som har ansvaret för lagring av viss information. Ofta uppstår tids-krävande diskussioner hos kunden runt processer och ansvar, enligt Peter Nielsen.

Att KunnA läSA in förbrukning av el, vatten och fjärrvärme till fastighetssystemet kräver sällan några särskilda systemlösningar.

– Idag är det enkelt att hämta data från förbruk-ningssystem, så att det kan fördelas på hyresavise-ringen. Oftast är det bara en textfil som ska läsas in, säger Björn Kidmark.

Annan energidata kan skickas från energileveran-törer till specialistföretag som kan konvertera till formatet Fi2xml, som blivit etablerat för energidata. Sedan är det bara enkel dataimport, beskriver Peter Nielsen.

Nästa steg är att få fastighetsdatasystemen att samverka med byggnadernas system för styr-och övervakning. Oftast är detta en värld helt åtskild från

fastighetsdatasystemet, som är navet för informatio-nen om förvaltningen. Men sannolikt kan vi vänta en utveckling om tekniken mognar och om fastighetsfö-retagen upptäcker vinster. Peter Nielsen konstaterar att det finns många tänkbara funktioner och nyttor.

– Men det är extremt litet intresse från fastighets-marknaden. Det som jag sett är kopplingar för avläs-ning av mediaförbrukning. Det kan ge statistik som avslöjar om energiförbrukningen drar iväg.

peter nielSen kan tänka sig kopplingar från bygg-nadsautomation till underhållssystem, så att man exempelvis kan se vad fönsterbyten och andra energi-åtgårder ger för vinst.

– Jag tror att det finns fördelar med allt i ett sys-tem, det blir lättare att få uppföljning, där alla kan se planer för underhåll och driftåtgärder.

Han föreslår lösningar där exempelvis en luft-konditionering larmar om behov av filterbyte. Att systemen automatiskt skapar en arbetsorder vid servicebehov, istället för att någon behöver utföra återkommande rondering och kontroll av filter.

Peter Hiti varnar för de tekniska utmaningarna att koppla ihop fastighetssystem och byggnadsauto-mation. Här finns risk för tekniska julgranar, alltså komplicerad teknik med liten nytta.

– De stora fastighetsbolagen har ofta en splittrad miljö, med automation från flera leverantörer. Det blir för mycket teknik att få alla anslutningar att fungera, och det blir väldigt mycket att underhålla. För mindre fastighetsägare med en eller två driftsys-tem kan det dock bli hanterbart, tror han.

HoS SiemenS – som levererar både byggnadsautoma-tion och fastighetssystem – menar man dock att långt driven integration redan är ett faktum. Byggnads-automation och fastighetssystemet kan integreras på databasnivå, med exempelvis SQL-server, vilket gör att även andra fabrikat av båda dessa systemtyper kan integreras, framhåller Johan Ohlsén, affärsutveck-lingsansvarig inom fastighetssystem vid Siemens.

– Sådan integration bör vara en självklarhet att göra, den behöver inte bli speciellt dyrt att upprätta, så länge man kan använda sig av standardiserade lösningar via SQL-server, uppger han.

Att andra leverantörer verkar ha svårt att erbjuda utvecklad integration kan bero på att många system är uppbyggda så att det krävs omfattande program-mering, tror Johan Ohlsén.

Den egna lösningen, som han beskriver som

läs Mer På sidan 34.

jag tror det finns fördelar med allt i ett system, det blir lättare att få uppföljning där alla kan se planer för underhåll och driftåtgärder.

Peter nielsen, utvecklingscHeF incit

Systemintegration


dubbel riktad, kan anpassas mycket efter kundens behov. Det kan handla om driftlarm, anläggningsdokumentation, ronderingsscheman, underhållsplaner, mediaförbrukningar, och en hel del annat.

enligt joHAn oHlSén bromsas system-samverkan av att en del kunders IT-policy inte tillåter full integration mellan bygg-

nadsautomationens olika enheter och de administrativa systemen.

Schneider Electric har system för både fastighetsautomation och fastighetssys-tem. Mattias Fredriksson, som är mark-nadsansvarig, konstaterar att behovet av integration blir allt större rent generellt. Men integrationen mot fastighetsdatasys-temen är inte utbredd, snarare handlar det om att byggnadsautomationen tagit på sig mer funktioner.

lundBergS finnS etablerade i 13 städer med uthyrning av både av kontor och hyreslägenheter. Med cirka 1,1 miljoner kvadratmeter uthyrningsbar yta är det ett av landets största fastighetsbolag.

Med så mycket yta och tusentals gamla arkive-rade pappersritningar över lokaler och lägenheter, blev frågan allt mer akut. I mitten av 00-talet inleddes processen att digitalisera alla fastighets-ritningar, och göra dessa tillgängliga från de centrala affärssystemen; fastighetssystemet Fastnet och Capifast för säljstöd, uthyrning och avtal. Hyperdoc för digitalt ritningsarkiv är också en viktig del av lösningen.

Bidragande till att man tog steget mot integra-tion av digitala ritningar, var anpassningen till ett

nytt hyressättningssystem i Norrköping, upplyser Roger Ekström som är vice vd. Det krävde inven-tering av hela lägenhetsbeståndet. Det blev uppen-bart att ett snabbare system med korrekta ritningar och uppgifter om byggnaderna behövdes.

efter ett AntAl års drift kan Lundbergs se en del nyttor.

– Att nå ritningar direkt från affärssystemet för-enklar, spar tid och minimerar risken för felaktig-heter. När en fastighetsskötare ska göra en åtgärd i en lokal, eller uthyrare ska planera en visning så är det viktigt att snabbt ha rätt förutsättningar med upp daterade ritningarna som visar innerväggar korrekt.

En annan typisk situation när de samverkande

fastighets AB l e lundberg har satsat ordentligt på att digitala fastighets ritningar ska vara åtkomliga från bolagets två affärssystem. vinsten av denna integration har blivit snabbare och mer lättillgängliga ritningar. men det blev mycket arbete att överföra alla gamla pappersritningar till digital form.

text: BjörN ÅsluNd

forts. från sidan 32.

Alltid rätt ritning när pApper blir digitAlt

Mattias Fredrikssonjohan ohlsén


– Idag har byggnadsautomationen även funktioner för underhållsplanering. Det kan även vara exempelvis energiuppföljning med koppling till budgetutfall, säger han.

Han konstaterar att it-system går mot allt mer öppna standarder, vilket gör att de kan anpassas efter olika användares behov. Vilket bör leda till en utveckling där byggnadsautomationen får hantera mer uppgifter, sådana som skulle kunna hanteras i fastighetsdatasystemen.

– Jag tror att vi i framtiden får användning av informationen i byggnadsautomationen till fler saker än idag. Exempelvis skulle de kunna användas för att jämföra bygg-nadsbestånd energi- och hållbarhets-mässigt.

om vi tittAr i spåkulan, vilken typ av systemsamverkan kan man förvänta sig mer av framöver? Peter Hiti tror på utveckling inom system för ärendehante-

ring med koppling till andra företag. – Om jag som fastighetsägare skickar

ett ärende typ felanmälan till en under-entreprenör så tappar jag kontroll, kan inte se om det blir gjort. Men om systemen kan prata, skulle jag kunna följa upp hur det går, förklarar Peter Hiti.

Särskilt bland större fastighetsföretag som outsourcar mycket, är koppling till ärendehantering en trolig utveckling, bedömer Peter Hiti. •

systemen ger stöd är när hyresgäster ringer med frågor, beskriver Roger Ekström.

– Då kan förvaltaren snabbt se hur lägenheten eller lokalen ser ut, och bättre förstå frågeställ-ningen. Men även i samband med planerade hyres-gästanpassningar är ritningarna snabbt tillgäng-liga och spar söktid.

Att nästan allt idag skickas via mail gör också att ett allt igenom digitaliserat system för ritningarna till en nödvändighet, framhåller Roger Ekström.

den StorA arbetsbördan var att överföra alla gamla pappersritningar till digitalt format för ritningssys-temet Hyperdoc, vilket gjordes innan integrationen med de andra systemen. Insamlingen och förarbetet gjordes av egen personal, men tjänsten inmatning köptes från företaget Cad-Q bakom Hyperdoc.

Att införa nya IT-lösningar kan påverka arbets-processer och roller på företag. Men Roger Ekström tycker inte att påverkan på arbetssätt varit så stor hos Lundbergs. Istället går arbetet snabbare och färre anställda behöver blandas in för att få fram ritningar. Och att aktuella och nya ritningar kommer snabbt in i verksamheten:

– Det gör också att förvaltare med hjälp av arkitekter kan ta fram ritningar, som efter slutligt godkännande, direkt kan hanteras i Hyperdoc – och därmed i Capifast.

Lundbergs har inte kunnat klä vinsterna i en prislapp, men Roger Ekström konstaterar att

bolaget hade fått bekymmer utan digitalisering och integration.

– Kontakten med arkitekter hade varit långsam-mare och därmed dyrare, precis som den interna hanteringen.

Avgörande för om kvaliteten på ritningarna bevaras är att de uppdateras när lokalerna byggs om. Lundbergs har sina rutiner för att det ska bli utfört, förklarar Roger Ekström.

– Ritningarna ligger som avtalsbilagor och därmed blir de alltid uppdaterade eftersom en förändring i en lokal alltid medför nytt avtal eller särskild överenskommelse. •

Fo

to

: gö

ra

n b

ill

es

on

att nå ritningar direkt från affärs systemet förenklar, spar tid och minimerar risken för felaktigheter.”

roger ekströM, vice vd, FastigHets aB le lundBerg

ritningar i hyperdoc kommer upp så här i fastig-hetssystemet Fastnet.

så skaPas en euroPeisk standard.läs Mer På sidan 36.

Systemintegration

roger ekström.


Systemintegration

utgångSpunKten för projekt Arrowhead är den väldiga mängd kommunicerande teknik och uppkopp-lade apparater vi kan förvänta oss i framtiden.

– Hos Ericsson tror man att det finns 50 miljarder uppkopplade enheter 2020, säger Jerker Delsing, som är professor vid Luleå tekniska universitet LTU. Han är satt att leda projektet, där LTU har fått rollen som koordinator. Med en budget på 80 miljoner euro ska Arrowhead ta fram en standard som ska förbättra kommunikationen mellan inbäddade automations-system inom tillverknings-, energi- och processindu-strin, och även fastighetsautomation.

Denna standard ska anpassas för alla typer av tek-nisk utrustning som kan tänkas behöva kommunice-ra med annan teknik. Det kan gälla bilar, rulltrappor, mobiltelefoner, bara för att ta några av de exempel han nämner.

– Idag är det väldigt ingenjörskrävande att koppla ihop och konfigurera alla dessa maskiner så att det ger någon nytta, konstaterar han.

Som exempel KAn vi nämna att bara inom fastig-hetsautomation finns en rad olika standarder för hur olika system ska samverka. De vanligaste är Modbus, Bacnet, Lon och M-bus (för mätare). Lägg till detta att den övergripande fastighetsautomationen kan behöva samverkan med andra externa system, som el, annan automation som produktionssystem. Många med egna kommunikationsstandarder, som sinsemellan inte är kompatibla.

Arrowhead siktar alltså högt, mot en standard

som ska vara användbar i alla typer av automations-system. Och den ska vara branschöverskridande.

– Fastighetsbranschens system ska kunna vara kompatibla med bilbranschens, säger Jerker Delsing som exempel.

En gemensam standard förväntas ge vinster på flera plan.

– Det kommer att driva ned kostnaderna, bland annat genom mycket större volymer på kommuni-kationstekniken. Vi kommer också att kunna skapa mycket fler automationstjänster som är optimerade. Det kommer att bidra till optimering av energi-användning, menar Jerker Delsing.

fAStigHetSAutomAtion SKA bli en omfattande del av Arrowhead, säger han. Man ska genomföra fem pilotprojekt; ett kring energioptimering av fastigheter, ett om samarbete kring system för boende, fastighet och energiproduktion, ett kring effektiv produktion, ett kring laddning av el och hybridbilar samt ett om kopplingen till smarta energinät (där både el och fjärr-värme produceras).

För fastighetsbranschen tror han att standarden ska kunna bidra till enklare underhåll av husens tek-niska installationer. Exempelvis skulle fläktar kunna larma om behov av service, vilket skulle minska behov av regelbunden rondering.

– Kan vi få dessa system att använda samma infor-mation och prata med varandra, kan det blir bättre information för både underhåll och drift, framhåller Jerker Delsing. •

All teknik skA kunnA kommunicerAAtt upprätta samverkan mellan olika automationslösningar kräver ofta mycket ingenjörsarbete. projekt Arrowhead siktar på att skapa en europeisk standard som ska underlätta systemsamverkan, vilket även inkluderar fastighetsautomationen.

enklare underhåll av fastighetstek-niska installationer, kan bli resultatet av Arrowhead, tror jerker delsing.

text: BjörN ÅsluNd illustration: kjell thorssoN

Rätt affärssystemlösning gör valen enklareVågar du chansa?

UNIT4 Agresso är Sveriges ledande affärssystemleverantör för den svenska fastighetsbranschen. Med våra system FastNet och Agresso Business World kan vi erbjuda kompletta lösningar för såväl fastighetsägare, uppdragsförvaltare som för hyresgäster som hyr in sitt bestånd.

Nyfiken på hur vi kan hjälpa Er – tveka inte att kontakta oss för en förutsättningslös diskussion.

www.unit4agresso.se

Ett klokt valSöker du teknisk kompetens till dina automationsprojekt i fastigheter?

Rejlers erbjuder ett brett kunnande med lokal närvaro som stärker samarbetet och under-lättar kontakten med kunden.

Ett utvecklat kvalitets- och miljöledningssystem garanterar genomförandet i projekten.

Välj Rejlers - du gör ett klokt val!


Smart och digitalt

Av

Snabbare än ljusetLjus hjälper Köpenhamns löpare med träningen. Ett nytt interaktivt ljusprojekt håller motionären sällskap på rundan i Søndermarken, en historisk park strax väster om Köpenhamns centrum.

Tittar man lite extra noga ser man det rosa ljuset som hoppar från pollare till pollare i allén. Troligen kommer en flåsande löpare strax efter. vid starten väljs riktning och om farten skall ligga på 4, 5, 6 eller 12 minuter per kilometer. Olika färger gör att flera löpare kan springa i olika hastigheter.

Sträck på dig!IPosture larmar när du slokar. Den

lilla knappen sätts fast på tröjan eller hängs i ett halsband och kalibreras när du sitter så pass upprätt som du önskar att du kunde göra hela dagen. När du slokar mer än 3 grader från din

idealiska hållning vibrerar iPos-ture till för att påminna dig om att

räta på ryggen. www.iposture.com

Sköt om dina fastigheterDinafastigheter är en helhetslösning för små och stora fastighetsägare och bostadsrättsfören-ingar. I systemet får du snabbt en överblick och kontroll över fastighetens material och utrust-ning. Det finns också möjlighet att lägga till tjänster som bostadsrätt, teknisk förvaltning, felanmälan via internet och intresseanmälan via internet. Nu kan du också sköta det hela från din mobiltelefon. www.dinafastigheter.se

takspana med drönareTekniken för obemannade flygplan har blivit så billig att vem som helst kan skaffa en egen drönare. Parrot AR.Drone är en fjärrstyrd, kamerautrustad quadrocopter som du sköter med din iPhone, iPad, iPod touch eller Android. visst säljs den som en leksak, men den skulle också kunna vara ett effektivt verktyg för fastighets-ägaren som vill ha koll på sina tak?

Modellflyg som hobby är oreg-lerat och inget tillstånd krävs. För kommersiella ändamål krävs tillstånd för radiostyrt flyg från Transportstyrelsen.säljs på ett flertal webbshoppar

Billigare utan sladdarMånga projekt kring mätning och styrning blir inte av på grund av att det är dyrt och bökigt att installera och dra tråd från mätpunkterna. Nu lanseras flera system för trådlös kommunikation. Ett sådant är Eze System Europe. Den trådlösa enheten har fyra universella ingångar och två reläer samt inbyggd temperatur- och fuktgivare. www.ezesys.se

Ett klokt valSöker du teknisk kompetens till dina automationsprojekt i fastigheter?

Rejlers erbjuder ett brett kunnande med lokal närvaro som stärker samarbetet och under-lättar kontakten med kunden.

Ett utvecklat kvalitets- och miljöledningssystem garanterar genomförandet i projekten.

Välj Rejlers - du gör ett klokt val!


Analogt vs digitalt

internet, telefon och tv i samma ledningar. Idag är det vanligt att nya fastigheter förses med optisk fiber för överföring av internet, telefoni och andra databaserade tjänster. Det brukar ibland av branschen kallas ”tripple-

play”. Den traditionella tekniken med kopparled-ningar för bland annat telefon är på väg bort.

– Det är kanske inte så konstigt. Vi efterfrågar allt mer digitala tjänster. Och dessa kräver mer kapacitet för att kunna överföra all information. Behovet av mer bandbredd är i princip oändligt, säger Lars Sandqvist, försäljningschef på Telia för fiberoptiska lösningar till fastighetsägare.

Gamla kopparledningar klarar inte att överföra så mycket data. Den effektivaste typen av ledning för detta är i stället optisk fiber, där informationen överförs i form av ljus.

Därför satsar många idag enbart på fiberoptiska ledningar hela vägen in i lägenheterna, särskilt vid nybyggen.

– Det är samma utveckling vi ser, säger Lars Sandqvist. Vi installerar som gott som uteslutande fiberkabel när vi är med på nybyggen.

flerA BoStAdSföretAg har helt gått över till fiberoptik vid nyproduktion. Idag blir det också allt vanligare med operatörsoberoende nätverk i fastig-heterna. En undersökning från 2012 som Post- och telestyrelsen (PTS) gjort visar att andelen lägenheter i kommunala bostadsbolag där de boende själva kan välja operatör ökar kraftigt.

För fastighetsägare finns där också möjligheter med den nya tekniken att ansluta olika typer av tjänster för driften. Det kan vara funktioner som porttelefoner, övervakning och mätning av el, värme och vatten.

Men man ska inte helt räkna ut koppartråden. I en del fall ersätter man med ny koppartråd vid reno veringar. Och det är heller inte överallt som stadsnäten är uppgraderade med fiber och då behövs mer traditionella lösningar.

Utvecklingen hejas på av teleoperatörerna. Telia, Telenor, ComHem, Tele2 och Bredbandsbolaget är några av de större aktörerna på marknaden. Men

Fiberoptik tAr över vid nybyggengamla kopparledningar för telefon byts ut i snabb takt. nuförtiden är det fiberoptik och bredband som gäller för att klara av all datatrafik – inklusive telefoni. men det är inte helt smärtfritt. den nya tekniken svajar ibland när det gäller tillförlitligheten.

oPtisk FiBeren optiSK fiber är en tråd av mycket rent glas eller ibland plast. Genom att skicka pulserande ljusstrålar genom glaset, unge-fär som att sända morsesignaler med en ficklampa, kan stora informations-mängder överföras långa sträckor med ljusets hastighet.

Fibertrådarna bun-tas ihop och levereras som fiberkablar.

Ett fiberoptiskt överföringssystem består av en sändare som skickar iväg och kodar ljussignaler genom de optiska fibrerna, samt av en mottagare som tar emot och avkodar dem.

där finns också många små och lokala företag. I sin marknadsföring hävdar de att den nya tekniken erbjuder fler tjänster, till exempel möjlighet att flytta med sig telefonen. Och därtill till lägre priser. Operatörerna menar också att moderna nätverk kan göra en fastighet mer attraktiv att bo i.

men det är inte Alltid verkligheten motsvarar löftena. Stabiliteten och driftsäkerheten i de nya nätverken svajar en del. Det förekommer att abon-nenter felaktigt stängs av, tv:n tappar ljudet och att antingen tv:n, datorn eller telefonen inte fungerar.

De nya nätverken är också mer känsliga för strömavbrott, som kan göra att de helt och hållet slås ut. Detta till skillnad mot exempelvis koppar-ledningsbaserad telefon som har egen strömför-sörjning via ledningarna – och därmed kan fungera även vid strömavbrott som slår ut den vanliga elen. Det har i några fall medfört att det inte kunnat gå att ringa larmnumret 112 för abonnenter som drabbats.

ett SärSKilt proBlem av allvarlig art är att vissa trygghetslarm för äldre inte fungerat ihop med den nya tekniken. Ett par dödsfall har skett på senare år, där larmen slagits ut. Det har då handlat om att larm som bygger på koppartråd inte har fungerat parallellt med ny bredbandsteknik.

– Vi möter medlemmar ganska ofta som upplever den här typen av problem, säger Märtha Dahlberg, ombudsman för konsumentfrågor på Pensionä-rernas riksorganisation, PRO. Det största ansvaret ligger på kommunerna och leverantörerna att detta måste fungera bättre.

Även PTS rekommenderar den som använder larm, eller har någon anhörig som gör det, att vara uppmärksam på om till exempel en bostadsrätts-förening byter leverantör eller abonnemang för bredband eller telefon. Trygghetslarmet kan då behöva anpassas på olika sätt, med ny utrustning i hemmet, modem eller liknande. Det är också bra att kolla med bredbandsleverantören om det finns reservsystem vid strömavbrott.

johAN hÅrd


i ungefär Sex år har Lena Lindberg haft fast bredbandstelefon i sin lägenhet i Västerås där hon bor sedan 1993.

– För det mesta fungerar telefonen bra, säger Lena. Och framför allt är det mycket

billigare att ringa via bredband jämfört med det gamla systemet.

Bredbandet kom in i fastigheten i samband med en del andra renoveringsarbeten.

Under åren har Lena varit kund hos Rix Telecom, numera AllTele, för internet och telefoni . ComHem har gjort kabeldragningarna i fastig heten och svarar för tv-utbudet. Tv ingår i månadsavgiften till bostads rättsföreningen, medan de boende själva står för internet och telefon.

– När det gäller internet och telefon kan vi boende själva välja vilken operatör vi vill ha, berättar Lena.

Internet och tv har fungerat nära nog prickfritt

” När det funkar är det toppen”text: johAN hÅrd Foto: PiA NordlANder

Största fördelen med bredbandstelefonen är att det är billigt. Det säger Lena Lindberg, 75, i Västerås, som har fast bredbandstelefon sedan några år tillbaka.


Analogt vs digitaltfrån början. Däremot har telefonin varit mer pro-blemfylld.

– Flera boende har helt och hållet valt bort fast telefon, säger Lena. Men jag tycker det är bra som jag har det nu för jag ringer till en låg månadskost-nad och alla samtal till fast telefoni är gratis. Det är bara för mobilsamtal som det utgår en avgift, baserad på vilken operatör man ringer till.

Att gå över till bredbandstelefon tycker hon inte var någon större omställning.

– Nej, egentligen inte, själva ringandet är ju det-samma. Men visst är det delvis annorlunda. Ibland förekommer störningar som inte fanns tidigare.

det Händer då ocH då att samtalen ”huggs av” när hon pratar med någon, plötsligt kan den hon pratar med vara borta en stund, för att sedan komma tillbaka och då inte hört vad hon sagt.

– När telefonen faller ur, och jag inte kan komma ut på linjen igen, så kan den som ringer till mig få upptagetton eller ett meddelande om att ”abonnen-ten kan inte nås”.

Och rätt var det är kan telefonen vara helt död. Sådana avbrott kan vara i flera dagar om det vill sig illa.

– Det kan komma som en blixt från klar himmel, och är helt obegripligt, särskilt för mig som inte är så tekniskt lagd. Men man får ändå försöka hitta felet. Och det är lite omständligt…

Lena tycker att det skulle vara bra om det gick

BredBAndStelefoni kallas ibland också för ip-telefoni, och är överföring av telefonsamtal via internet. (Förkort-ningen ip betyder internet protocol) Till skillnad från traditionell telefoni via kopparledningar, överförs ip-telefoni via ”datapaket” som transporteras i nätet.

Ip-samtal kan kopplas upp mellan två eller flera datorer, eller via speciella ip-telefoner. Det kan också gå att ansluta en vanlig telefon till nätet via någon form av adapter.

dAtAtrAfiKen som ip-samtalen ger upphov till är relativt liten så därför är själva samtalen ofta billiga, ibland gratis. Förutsatt att man har ett internetabonnemang.

Kritiken mot tekniken handlar om driftsäkerhet och samtalskvalitet. Problemen är särskilt allvarliga i de fall nödsamtal inte har kunnat kopplas fram.

dettA är BredBAndStelefoni


www.stringenta.com

jag kan aldrig vara säker till hundra

procent på att telefonen fungerar när jag lyfter luren.”att få ett meddelande på mobilen när det blir stör-ningar eller när operatören måste göra någon form av service i systemet.

Den här typen av mer omfattande störningar, berät-tar Lena, uppkommer några gånger om året.

– Det kanske inte är så farligt egentligen, men när det händer är det irriterande. Och jag kan aldrig vara säker till hundra procent på att telefonen fungerar när jag lyfter luren.

Framförallt skulle Lena vilja ha möjlighet att prata med någon form av support när felen uppstår.

– Jag tycker det skulle vara så mycket enklare om man kunde prata med någon direkt, som kan säga att man ska försöka si eller så. Men långa väntetider i mobilen innan man kommer fram gör att man istället skickar en felanmälan via teleoperatörens hemsida. Då får man svar på mejl att ett ärendenummer har upp-rättats och att de undersöker vad som blivit fel. Even-tuellt får jag också skicka in kompletterande uppgifter eller instruktioner om vad som kan behöva göras för att åtgärda felet.

lenA HAr inte råkat ut för några allvarligare problem eller incidenter till följd av att telefonen inte fungerat. Men när hennes make dog 2008 la telefonen också av. I närmare två veckor.

– I sådana situationer är det förstås särskilt viktigt att det går att nå sina nära och kära, säger Lena.

För egen del är hon annars inte så orolig. Lena lever ett aktivt liv och har också mobiltelefon numera som backup.

– Jag har – i alla fall ännu – inget behov av trygghets-larm eller liknande. Om den dagen kommer hoppas jag det finns fungerande lösningar då. Man kan ju inte leva med hängslen och livrem hela tiden. •


leverAntörSfAKtA

49IT & FasTIgheT bilaga till Fastighetstidningen nr 9 december 2012

leverAntörSfAKtA


leverAntörSfAKtA

Så blir du husets kung1. Inse att fastighetsadministration är en ledningsfråga.2. Skaffa dig en helhetssyn över företagets fastigheter.3. Styr arbetsflöden så att människor och system samverkar på bästa sätt.4. Njut av en bättre lönsamhet, medarbetare som trivs och känslan av att allt flyter.5. Eftersom du inte har möjlighet att göra allting själv, ta kontakt med oss på L.E.B System och låt oss göra jobbet i stället.6. Koncentrera dig på punkt 4. www.lebsystem.se

Bli husets kung.

bilaga till fastighetstidningen 9 • 2012 itfastighet · mobila plånboken wywallet, en tjänst...

Documents