BILDER AV EN TID

Dokumentation av projektet

“Att teckna är stort”

i samarbete med:

Klass 8a3 Nyboskolan

TibroAnneli Bäcklund Colling,

lärare SO,SvVt. 2013

Anna Gärberg

Mål o metod

Inom projektets ramar har vi undersökt teckning/bild som pedagogiskt verktyg, d.v.s. som en integrerad del av undervisningen. Under terminen har klassen arbetat med tiden för den Industriella revolutionen (1750 - 1850) utifrån flera olika aspekter. Eleverna har tagit sig an uppgifterna utifrån ett visuellt perspektiv där övningarna ofta utmynnat i spontana diskussioner. Stor vikt har lagts vid att uppmuntra berättande, personligt uttryck och mod att experimentera.

Uppgifter som ingått i projektet: Introövning - porträtt med pinne Undersöka, uttryck En ren avslappningsövning för att avdramatisera tecknandet och sänka de personliga kraven. Första kontakten med klassen.

SO His: Bildspel Romantiken/Realismen Skissa En introduktion till terminens tema - Industriella revolutionen. Konsthistorien ger en överblick av miljöer och ideal och en introduktion till de dominerande stilarna Romantiken o Realismen.

SO His: Teckningsuppgift I: Industriella revolutionen Inlevelse, faktaåtergivning För att sporra eleverna till att söka info på egen hand ombads de att tänka sig in i hur det skulle vara att leva under andra villkor, i en annan tid. Stor vikt lades vid hur mycket information som de fick med i sin teckning, bilden skulle berätta lika mycket om tiden som ett skriftligt arbete

SO Sv: Författarporträtt Skissa, faktaåtergivning Som introduktion till periodens litteratur fick eleverna söka info om relevanta författare. Anteckna/teckna i skissboken SO Sv: Teckningsuppgift II: Romantiken/Realismen Inlevelse, uttryck,faktaåtergivning Eleverna ombads att läsa ett verk från varje stil och illustrera det i samma stil så långt det var möjligt: romantiskt verk – teckning i romantisk stil t.ex.

Klassen 8a3: En klass som haft en del svårigheter och med låga förväntningar på sig själva, men som snabbt växer med lite stöd o uppgifter på lagom nivå.

Skolan: Nyboskolan är den enda högstadieskolan i den lilla industriorten Tibro i Skaraborg. Skolan har under ett par år arbetat med olika kulturprojekt och har vana av att jobba med yttre aktörer som arkitekter, museet och näringsliv. www.utbildning.tibro.se/nybo.se

Lärare/konstnär: Projektet har krävt mycket planering - ibland gemensamt - av både lärare o konstnär. Efter varje lektion har en utvärdering gjorts och utifrån den har nästa steg tagits. Dokumentation o bilder har kontinuerligt lagts upp på skolans “Big Draw”-blogg:www.bigdrawnyboskolan.wordpress.com

Lärare: Anneli Bäcklund Colling, lärare i SO; Svenska, Historia, Samhällskunskap och aktiv i KLIV-projektet på Nyboskolan: www.klivtibro.wordpress.com

Konstnär: Anna Gärberg, högskoleutbildad o yrkesverksam konstnär med pedagogisk erfarenhet av bl.a. Skapande skola: www.agarberg.com

V.5 Porträtt

undersöka, uttryck

Som första kontakt mellan konstnär och klassen och som introduktion till projektet ombads eleverna att teckna stora självpor-trätt. För att i möjligaste mån ge alla samma förutsättningar använde de långa (1 m.) blompinnar med kol i ena änden att teckna med och stora papper på golvet.Det var svårt att kontrollera pinnen, och alla fick försöka hitta nya sätt att hantera sitt tecknande. Resultaten blev varierande o spännande bilder, med mycket personlighet.

Eftersom det var lika omöjligt för alla att åstadkomma ett traditionellt porträtt var de personliga kraven lägre än i vanliga fall. Övningen avslutades med att vi ge-mensamt gick runt o tittade på varandras bilder. Även om många först var missnöjda med resultatet - det var inte likt, det blev fult osv, ledde bilderna till mycket skratt och spon-tana kommentarer. Så småning om också

till diskussioner om vad som är “likt”, vad säger en bild om identitet och hur kan man uttrycka personlighet o karaktär i bild?Vi talade om att det har betydelse hur man tecknar, inte bara vad, att olika sorters linjer har olika uttryck, och därför också berättar om karaktär och personlighet, vilket blev tydligt i elevporträtten.

Det blev också en första övning i att an-vända sig av det oförutsedda - upptäckten att bilden lever sitt eget liv och man stän-digt ställs inför valet att spara eller teckna över, förstärka vissa delar, ta bort andra, något som blir extra tydligt när man inte kan kontrollera mediet fullt ut.

V.7 Industriella Revolutionen,

Bildspel

skissa

Projektet om den Industriella revolutionen inleddes av ett bildspel. Detta för att ge en introduktion till tiden och en helhetsbild av stilar, strömningar och ideal under 1800-ta-let. Det blev även en introduktion till konst-historien och några av dess viktiga verk under den här tiden.

Bildspelet visade på sambandet mellan konst och samhälle, hur det ena påverkade det andra och hur viktiga frågeställningar blev åskådliggjorda genom konsten.Konsten speglar också samhällets utveck-ling, alltifrån de första små lokala indus-trierna till storstädernas fabriker och den förändrade samhällsstrukturen med en växande medelklass.

Med hjälp av bildspelet blev det också möjligt att tydligt urskilja de viktigaste strömningarna under den här tiden - Romantiken och Realismen. Vi diskuterade hur och varför de uppstod och deras nära koppling till industrialismen och den förändrade synen på naturen o

människan som uppstod i den tekniska utvecklingens spår.

Eleverna fick komma med förslag på hur människors villkor förändrades och hur det i sin tur påverkade deras inställning till teknik och natur.

Viktiga frågor:

Hur levde man på den här tiden?Hur såg det ut? Hemma, på jobbet, i staden?Hur var man klädd?Vilka samhällsklasser fanns det? Vilken klass skulle jag själv ha tillhört?Hur kunde livet förändras för ngn som levde på landet under den här tiden?

V.8-10 Researchfilm, museibesök,

tankekartasamla info, skissa

Film För att fylla några av luckor-na fick de se ett avsnitt av tv-serien “Historieätarna”(Svt). Det tydliggjorde fram-förallt skillnaderna mellan olika klasser och skapade diskussioner om varför och reflektioner över hur det är idag.

Tankekarta Utifrån “Historieätarna” hade vi en allmän brainstorming och skapade en tankekarta runt 1800-talet. Alla delar av 1800-talsliv undersöktes och alla förslag skrevs upp på tavlan. Även om det visade på många luckor gav det ändå en helhets-bild av perioden.

Museibesök Som en ytterligare möj-lighet att samla information gjorde vi ett besök på Tibro museum. Där guidade och föreläste museipedagog Eva Thörn om industriernas framväxt i Tibro som tidigare var helt beroende av möbelundustrin.Eleverna ombads också att samla mate-rial till sina teckningar i museets samlingar, titta på hur kläder, möbler, inredning o.s.v. såg ut under den här tiden och skissa o anteckna i sina skissböcker.

V.8-11 Industriella Revolutionen inlevelse, faktaåtergivning

För att eleverna själva skulle söka information och engagera sig i upp-giften bad vi dem att gestalta livet under den här perioden utifrån sig själva. De fick fundera över frågor som:- hur skulle de ha bott- hur hade de varit klädda- hade de arbetat, och i så fall, var?- vilken samhällsklass hade de till-hört?De ombads också att fundera över de olika stilarna; Romantiken och Realismen, och välja en av dem för att skildra sin bild av livet under den här perioden.De hade tre veckor på sig att jobbade med kol och/eller grafit på stora A2 ritpapper. De redovisade sina bilder i halvgrupp, ett par även individuellt

pga motsättningar i klassen. Redovisning skedde muntligt i dialog med konstnären, som genom frågor till eleven ledde en diskussion runt bilden. Fokus låg på innehållet, att eleven kunde visa på tillräckliga kunskaper om ämnet och kunde förmedla tillräckligt mycket information om “sin” livssituation för att lärare, konstnär och resten av klassen skulle kunna identifiera vem/vad bilden föreställde. Mer sällan diskuterades hur bilden var tecknad, men ibland lyftes vissa delar fram, t.ex. komposition eller förhållandet ljus/mörker om det påverkade bilden på ett speciellt sätt.

V.11 Författarporträtt

skissa, dokumentera, faktaåtergivning

Som en fortsättning på arbetet med Romantiken och Realismen intro-ducerades de författare som är förk-nippade med stilarna, där många av våra klassiker ingår.

Eleverna fick leta reda på fakta om en författare från varje stilriktning och skriva och teckna i sina skiss-böcker.

Det var också en övning i att använda skissböckerna, både för att samla info men också för att få en möjlighet att jobba mer privat och i mindre skala.

De samlade stora mängder info och gjorde mycket fina teckningar i sina böcker. De var ombedda att redovisa den skriftliga delen om författarna inför klassen, men alla valde att också visa sina teckningar ur skissboken, vilket var helt frivilligt. Ett stort steg för den här klassen!

V.12-16 Romantiken/Realismeni litteraturen fantasi, faktaåtergivning

I svenskan fortsatte vi arbetet med stilarna och den aktuella perioden i text o bild. För att göra eleverna bekanta med 1800-tals-litteraturen och ge dem en möjlighet att undersöka vad som skrevs under den här tiden och varför.De fick i uppgift att läsa två verk - ett från varje stil, välja en scen som de fastnat för och använda sin fantasi men även den info som de samlat i tidigare övningar för att göra två illustrationer, en i realistisk- och en i romantisk stil.

Det tog längre tid än beräknat för klassen att läsa två 1800-talsverk, majoriteten var ovana vid äldre litteratur och obekanta med Dickens t.ex. De hade förhållandevis kort tid på sig att slutföra uppgiften, fyra veckor. Trots detta lyckades de flesta slutgöra uppgiften och vi fick ta del av beskrivande, intressanta bilder.Redovisningen skedde muntligt inför klas-sen tillsammans med konstnären. Genom en öppen diskussion fick eleven berätta runt sin bild och förklara hur hen tänkt samt svara på frågor från klassen.

Sammanfattning

Målsättningen var att ge eleverna ett verk-tyg och eget uttryckssätt, fler alternativ för att samla, dokumentera o processa infor-mation. Eftersom vi under terminen arbetat med samma tidsperiod har vi haft möjlighet att fördjupa oss och undersöka epoken utifrån flera aspekter. Genom övningar och uppgifter har projek-tet gradvis på ett naturligt sätt blivit en del av hur eleverna tagit sig an uppgifterna.

Bilder och teckning har använts av lärare för att förmedla info till eleverna, t.ex ge-nom bildspel, konstböcker, teckningar på tavlan, och av eleverna för att samla in info, förmedla, uttrycka o berätta. Ett exempel är skissböckerna som fortfar-ande är med vid varje lektion och eleverna har en vana att teckna/anteckna relevant info, vad de väljer är frivilligt. Ett annat exempel är redovisningarna som

bestått av både text o bild, där texten innehåller alla “hårda” fakta (namn, årtal osv) medan bilden står för det beskrivande, berättande. Bilden kan t.ex visa på klass- och arbetsförhållanden, miljöer, kläder, verktyg, atmosfär, ideal, karaktär. Det har blivit tydligt under redovisningen att bilderna genererar många frågor och reflektioner från gruppen. Det har lett till diskussioner där eleverna visat att de kan argumentera och ifrågasätta, och beskriva hur de tänkt runt sin bild. Det har blivit extra tydliga framsteg hos de elever som haft ett motstånd till mun-tlig o skriftlig redovisning; med bildens hjälp visar de på stort engagemang och förståelse för ämnet. Den muntliga re-dovisningen blir också lättare för dessa elever genom att bilden är i fokus och diskussionen förs utifrån den. Förutom det nödvändiga insamlandet av fakta bidrar bilden även till – i det här

fallet – inlevelse, iakttagelseförmåga, kän-sla för miljöer och mänskliga villkor. För att göra en bild av en gruvarbetare eller ett in-gående porträtt av E.A. Poe krävs att man även engagerar sig på ett känslomässigt plan, vilket i sin tur påverkar lärprocessen.

Synpunkter lärare:-Jag blev överraskad av hur väl vissa elever uttryckte sig och hur mkt info de förmedlade när de talade om sina bilder. Har genom samarbetet i projektet blivit mer uppmärksam på att elever kan ha andra förmågor än de de visar i den tradi-tionella undervisningen. Även om det tar mycket tid och energi att sätta sig in i ett annat synsätt öppnar det upp nya sätt att jobba på.Vi behöver ha mer förståelse för varandras arbetssätt för att undvika missförstånd som uppkommit på vägen. Ett förslag är att konstnären har möjlighet att bekanta sig med klassen och skolan innan man påbörjar det gemensamma arbetet i klass-rummet.

Synpunkter konstnär:Det har varit roligt att arbeta med ett tema över ämnesgränserna och hitta olika

metoder för att ge eleverna en så bred grund som möjligt både när det gäller ämnet och bilds-kapandet. Det är positivt att se elever som har en negativ syn på själva och det de åstadkom-mer, presterar högt över sin egen och klassens förväntan, de växer och vågar mer för varje lektion. Diskussionerna runt bilderna, och hur klassen tolkar dem har också bidragit till att de nu börjar se bild som ännu ett sätt att kommunicera. För egen del har projektet bidragit med att jag börjat ifrågasätta hur jag själv ser på/använder/skapar bilder och att jag utvecklats i min yrkesroll.

Bildkällor:Sid. 1: Bild1 -2: Elev 8a3 Nyboskolan 2013 (a)Sid. 2: Bild1:Anna Gärberg (b)Sid. 4: Bild1:b, 2:aSid. 5: Bild1-4:aSid. 6: Bild1-3:BBC (c), 4:KätheKollwitz Museum, Berlin,5:So-rummet.se,6-7:c, 8:Nationlmuseum, Sthlm (d),Sid. 7:Bild1-2:d, 3:Musée Louvre Lens, Paris,4:Kunsthalle, Hamburg 5:d, 6:New masters gallery, Dresden, 7-8:c, 9:Göteborgs konstmuse-um, 10: Art Institute of ChicagoSid. 8: Bild1:a, 2:Tibro KommunSid. 9: Bild1:bSid.10: Bild1:aSid.11: Bild1-3:aSid.12: Bild1-2:a, 3:Sid.13: Bild1-6:aSid.14: Bild1-2:aSid.15: Bild1-3:aSid.16: Bild1-12:a