bilströmska växthus projekt

20

15

Bil

strö

msk

a v

äx

thu

spro

jek

t

Tjörns kommun har för avsikt att i samverkan med Samordningsförbundet och Billströmska folkhögskolan initiera och starta en ett socialt företag i växthuset på Billströmska folkhögskolan i Kållekärr Tjörn. Företaget kommer att vara fristående från offentlig verksamhet efter projektens slut. BIL. 7

Tjörns kommun/Billströmska folkhögskolan/ Samordningsförbundet

471 93 Kållekärr

0304 67 65 70

1

Innehåll Billströmska växthus projekt ................................................................................................................... 3

Bakgrund ............................................................................................................................................. 3

Syfte ..................................................................................................................................................... 5

Mål och målgrupp ............................................................................................................................... 6

Följande huvudmål för arbetet ska gälla: ........................................................................................ 6

Inriktning ......................................................................................................................................... 6

Personal ........................................................................................................................................... 7

Organisation ........................................................................................................................................ 7

Uppföljning .......................................................................................................................................... 7

Bilaga 1 Trestegs modellen (Stenungsunds modell) ............................................................................... 8

Bilaga 2 Omväldsanalys ...................................................................................................................... 10

Sociala företag : ................................................................................................................................. 10

Konkurrens ........................................................................................................................................ 10

Sociala företag är en del av näringslivet............................................................................................ 10

Styrelse .............................................................................................................................................. 11

Verksamhetsledning (arbetsledare med flera) ................................................................................. 11

Kommunen ........................................................................................................................................ 11

Ansvar och vilja .............................................................................................................................. 11

Kommunens förhållningssätt ........................................................................................................ 12

Bidrag eller upphandling? ............................................................................................................. 13

Ett socialt hållbart samhälle .............................................................................................................. 13

Att mäta och visa på den samhällsekonomiska nyttan ..................................................................... 14

Ekologisk odling: ................................................................................................................................ 14

KRAV .............................................................................................................................................. 14

Nätverk på Tjörn ............................................................................................................................ 14

Tjörns Trädgårdsförening .............................................................................................................. 14

Vart befinner sig sociala företag? ...................................................................................................... 15

Utbildning: ......................................................................................................................................... 16

Pest analys ......................................................................................................................................... 16

Jordhammars växtkraft utdrag ur utvärderingsrapport ( VOK AB oktober 2013) ............................. 17

Utdrag från den socioekonomiska rapport (Ekdahl, april 2013) ...................................................... 19

Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar .................................. 19

Bilaga 3 Mål och indikatorer ................................................................................................................. 21

2

Målområde 1: Processmål ................................................................................................................. 21

Målområde 2: Medborgarnytta ........................................................................................................ 21

Målområde 3 Samverkansmål ........................................................................................................... 22

Målområde 4 Organisationsspecifika mål ......................................................................................... 22

Målområde 5 Diskrimineringsgrunder .............................................................................................. 23

Bilaga 4 Preliminär Budget .................................................................................................................. 24

Bilaga 5 Aktivitetsplan år 1 .................................................................................................................... 28

Bilaga 6 intressentanalys ....................................................................................................................... 29

Källor:..................................................................................................................................................... 32

3

Billströmska växthus projekt

Bakgrund

I Samordningsförbundet (SOF) Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörns Verksamhetsplan för 2015 står

bl. a. att Samordningsförbundet aktivt ska arbeta för att stötta sociala företag inom

Samordningsförbudents geografiska område.

Frågan har sedan tidigare varit uppe i Lokal Ledningsgrupp (LLG) i Stenungsund och Tjörn. I LLG sitter

lokala chefer/motsvarande från Arbetsförmedling, Försäkringskassa, vården, öppenpsykiatri och

kommuner. Förbundschef fick i uppdrag att kontakta Peter Bäcklund, rektor på Billströmska

Folkhögskolan och diskutera om möjlighet fanns att få till ett samarbete med dem tillsammans med

Tjörns Kommun och SOF.

Billströmska Folkhögskolans inriktning är: allmän linje samt ungas rätt, musik och estetiska linje och

de har lämpliga lokaler där man kan ha olika verksamheter och som skulle passa socialt företagande.

Billströmska uppfyller statens fyra syften på följande vis:

· Demokratimålet: Arbetsformerna uppmuntrar deltagarna till att vara delaktiga i och

fatta beslut och genomföra dem. De gäller spelregler för linjen, klassen, internatet

eller elevkårens påverkan på skolan och styrelsen. Innehållsmässigt i kursplaner är

demokratifrågor en central punkt.

· Påverka sin livssituation: Att få deltagarna att växa som individer är skolans bärande

pedagogiska tanke. Arbetsformer som uppmuntrar, stödjer och utmanar

kursdeltagarnas möjligheter och personliga utveckling är återkommande.

· Bildning: Ett brett kursutbud, som vänder sig till olika intressen, varvas med breda

inslag av allmänbildande ämnen i kursen. Återkommande bryts "ordinarie schema"

med föreläsningar, temadagar och kulturinslag. Att leva och ta hänsyn till varandra är

också något som återkommande penetreras.

· Kulturmålet. Möjligheter till eget skapande och till kulturella upplevelser ges både på

skolan och utanför. Skolan är ett kulturcentrum för sin bygd.

Billströmska tar sig an de sju verksamhetsområdena på följande vis:

· Den gemensamma värdegrunden: Deltagare ska lära för livet. Det handlar då om

värderingar som människors lika värde, jämställdhet, solidaritet och en respekt för

varandras olikheter utifrån demokratiska förtecken. I undervisningen, i

klassrådssamtal, i husmöten och i andra sammanhang förs detta samtal. I internatlivet

ställs detta på prov.

4

· Det mångkulturella samhällets utmaningar: I skolsamhället möts människor med

olika kulturell och etnisk bakgrund. I undervisningen ses detta som en tillgång.

Prioriteringen av den allmänna linjen gör att antalet sökande med utländsk bakgrund

är förhållandevis stort. En internationell sommarverksamhet finns där kulturmötet är

en viktig del av kurserna.

· Den demografiska utmaningen: Strävar efter att få ett erfarenhetsutbyte mellan

generationer. Kurser för pensionärer med bl. a. data och samhällsfrågor.

· Det livslånga lärandet: Genom kontakter med arbetsförmedling, försäkringskassan

och andra institutioner får skolan deltagare som har olika behov i livets olika skeden.

Gemensamt är att frågor om samhället, demokrati, integration etc. har stort utrymme

både i det formella som i det informella lärandet. Behörigheter och omdömen ger

möjligheter till vidare studier.

· Kulturverksamhet: Ett stort utbud av kulturella aktiviteter som vidgar deltagarnas

intresse och engagemang i många olika frågor erbjuds. Skolan erbjuder tillfällen till

eget kulturellt skapande. Det är en del i den personliga växt som skolans pedagogiska

innehåll vill förmedla. Mötet mellan olika kulturer och etniska grupper tas till vara i

organiserad form i samlingar, temadagar etc. och är en del i det informella lärandet i

boendet eller i skolan som mötesplats. Tyftsalen, skolans aula och gymnastiksal, är

kulturell mötesplats för hela kommunen och bidrar till många olika upplevelser.

· Personer med funktionshinder: Olika grader av koncentrationsproblem, läs- och

skrivsvårigheter och allergier är de på skolan mest förekommande funktionshindren.

Integration i klasser och speciellt stöd vid behov ger möjligheter till samma

studieförutsättningar som övriga deltagare. Kortkurser i samarbete med

handikapporganisationerna och i sommarutbudet finns kurser som vänder sig speciellt

till deltagare med funktionshinder.

· Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa: Skolans utbud av kurser och ämnen

tar i olika former och i varierande grad upp ämnen som lokal utveckling, miljö/ekologi,

folkhälsa, demokrati och global solidaritet. Det sker i föredrag, studiebesök, via möten

och erfarenhetsutbyte med personlig påverkan, växt och engagemang som förtecken.

Det sker via kulturupplevelser, livsstilsfrågor, ANT-projekt, etc. Ett betydande inslag är

den pedagogiska tanken som finns i verksamheten om allas ansvar, möjlighet och

personliga val.

Ett antal möten har genomförts under första kvartalet 2015 där representanter från Billströmska

Folkhögskolan, Tjörns Kommun, vård och SOF deltagit.

Målet med socialt företagande är att integrera människor, som har svårt att få jobb på

arbetsmarknaden, som arbetstagare och företagare. Sociala företag skapar delaktighet för

medarbetarna genom ägande, anställning, avtal eller andra former av kontrakt. Företagen

5

återinvesterar i huvudsak vinsterna i de egna eller liknande verksamheter. De sociala företagen är

organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.

Medarbetarna i sociala företag är mestadels människor som på grund av långtidsarbetslöshet,

långtidssjukskrivning, en funktionsnedsättning eller andra skäl, inte fått möjlighet att etablera sig på

arbetsmarknaden.

Centralt i verksamheten ska stå ett växthus som finns på Billströmska folkhögskola. I växthuset finns

idag en samverkan med Tjörns trädgårdsförening ett musteri samt under visa delar av året

papperstillverkning. Odlingsbar mark finns i anslutning till Växthuset .

Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall

framförallt säljas till kommunens eller folkhögskolansskolans olika kök men också i förlängningen ser

vi naturligtvis även att privata konsumenter på olika sätt kommer att utgöra en del av kundgruppen.

Ett bärande tema i idén är att ha ett demokratiskt och prestigelöst förhållningssätt, där en person

oavsett position är/har en röst. Alla skall enligt demokratins grundprinciper medvetandegöras om,

samt utifrån egna önskemål kunna påverka såväl utveckling som mål med det sociala företaget. Den

som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i socialt företagande

och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den ekonomiska föreningen som ska

driva växthuset vidare efter projekttiden.

Tjörns kommun har idag enligt Sofisam (tillväxtverkets) hemsida ingen socialt företaget registrerat.

Medans utvecklingen i regionen har varit enormt där sociala företag oftast initierats av kommun som

ett alternativ till den öppna arbetsmarknaden för personer som har befunnit sig i ett långvarig

utanförskap .

Syfte

Syftet är att på sikt få igång ett socialt företag i anknytning till Billströmska Folkhögskolan.

Genom att kunna vara med i ovanstående aktivitet och där träna upp sin arbetsförmåga så är

förhoppningen att dessa personer på sikt skall kunna få egen försörjning via socialt företag eller

inträda på den öppna arbetsmarknaden.

Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där

meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt, och vidare kollektiv social

mobilisering, och att på individnivå process mäta detta med KASAM (mäter känsla av sammanhang

och är utvecklat av Aron Antonovsky .1987) formuläret.

Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassat, men också på rätt nivå utvecklande

arbete, som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens

anställningsbarhet. Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med

en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt. Att

vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i

samverkan vidareutveckla det mentorprogram som utvecklades i Stenungsund vilket kommer att

6

ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna, och att använda KASAM-

formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte.

Mål och målgrupp

Målgruppen består av personer i arbetsför ålder med olika former av arbetshinder vilket innebär att

de kan ha varit borta från arbetsmarkanden under lång tid.

Följande huvudmål för arbetet ska gälla:

- integrera människor, som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden

- uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete

- på sikt klara sin egen försörjning

- förbättrad livskvalité

- stärkt social kompetens

Att genom demokratiska metoder och handlingssätt understödja utvecklingsprocessen avseende

attitydförändring initialt, inom den kunskapsproducerande arenan. Vidare förväntas att resultatet av

kunskapsförmedlingen skall inspirera till, samt underbygga det mångfaldssamhälle vilket vi

naturligtvis ytterst arbetar för. Vilket vi gör genom att utifrån individperspektiv och med salutogenes

(de hälsobringande faktorernas ursprung) som värdegrund vidareutveckla förutsättningar för

medskapande av den goda och lärande och jämställda arbetsplatsen genom att framkalla fler och nya

perspektiv att använda - i synen på sig själv - som funktionsnedsatt och arbetshandikappad, samt

öppna upp för fler individuella förändrings och utvecklingsmöjligheter av lösningsfokuserad proaktiv

karaktär. I praktiken handlar detta om att använda den organisationsmodell vi har konstaterat hos

Jordhammars växtkraft i Stenungsund.

Inriktning

De personer som är aktuella för att delta i socialt företagande skall vara dokumenterat drogfria innan

man börjar arbeta i aktiviteten.

Om problem uppstår efter att person påbörjat sin aktivitet i det sociala företaget så har Tjörns

Kommun rätt att avbryta aktiviteten om det anses nödvändigt. Anledningen ska skriftligen motiveras.

7

Personal

Består av en projektledare på 100% som har kunskap om att arbeta med människor, projekt och ha

viss erfarenhet av att fungera som handledare. Projektledaren skall vara insatt i styrning och ledning

(processtyrning). Därutöver finns det behov av en handledare med kunskap om växthus och odlingen

för att kunna leda arbetet mot att uppsätta odlingsmål. Handledarens närmsta chef är Tjörns

Kommuns enhetschef på Öppenvård- och Arbetsmarknadsenheten.

Organisation

Tjörns kommun är Projektägare och har arbetsmiljöansvaret för deltagarna.

Förbundschefen och Tjörns Kommuns enhetschef inom Öppenvård- och Arbetsmarknadsenheten

återkopplar resultaten till Samordningsförbundets styrelse och LLG.

Insatsen beräknas pågå under minst tre år.

Nya grepp kring organisering av verksamheten. Då vi är fullt medvetna om svårigheter att

tillrättalägga demokratiprocesser i syfte att skapa egenmaktsprocesser och kollektiv social

mobilisering vill vi försöka hitta en väg vilken bör falla in i ramen för Billströmska växthusprojekt, och

där med också en rimlig väg som underbygger processarbetet kring det samma. Det vi då talar om är

ett annorlunda sätt att i första hand strukturera de eventuellt förekommande styrsystem som en

organisation för det mesta har att hantera. Här efter, och som direkt effekt av det samma, hur

deltagaren ser på sig själv som medverkande projektaktör. Vi som just nu kan säga oss ha kunskaper

om problematiken (kvalificeringsstrukturerna i relation till inträde på arbetsmarknaden) bör för all

del också medverka till att förändra utkomsten av den samma gällande målgruppen, nämligen att i

första hand skapa strukturer vilka underbygger samt ökar individens tilltro till sig själv, som

deltagande och arbetande person. Vi vet att de personer som kommer att medverka i projektet,

under mycket lång tid varit bortkopplade från arbetsmarknaden, vissa har aldrig haft möjlighet att

komma in i den samma. Här behöver vi långsiktigt samt i vissa fall understödjande implementera hur

deltagardemokratiska metoder och tillvägagångssätt kan komma att öka såväl självkänslan, som

tilltron till vad en människa faktiskt kan åstadkomma, med gemensamma mål samt coachande

(framåtdrivande och stärkande) stöd från såväl medaktörer som från organisatoriska system.

Uppföljning

Socioekonomisk utvärdering ska göras vilket Tjörns Kommun ansvarar för.

Följande målområden är aktuellt för projektet:

- Processmål

- Medborgarnytta

- Samverkansmål

- Organisationsspecifika mål

- Diskrimineringsgrunder

Målområden finns vidareutvecklad med specifika mål och indikatorer (se bilaga 3)

Samordnare för SOF:s Samverkansteam ansvarar för att ärendena förs in i SUS.

8

Bilaga 1 Trestegs modellen (Stenungsunds modell)

Modellen är uppdelad i tre nivåer(steg)

Varje nivå har ett inträdeskrav av båda deltagaren och organisation.

Nivå 1

Erfarenhet av Jordhammars växtkraft har lärt oss att många individer som påbörjade aktiviteter har

haft ett långvarigt utanförskap med många tidigare insatser som inte lett till önskat resultat (den

öppna arbetsmarknaden) Nivå 1 är till för att kunna skynda långsamt med ett stort deltagarinflytande

Handledare ska möta deltagaren utifrån deras behov. Aktiviteter ska vara behovsstyrda och fungera

under kortare perioder. Huvudsakliga individuella aktiviteter till exempel: omskola plantor, sätta

fröer, mindre ogräsrensning etc.

Deltagaren ska ha möjlighet att påverka tider och frekvens i samråd med handledare.

Detta är en period där allt är ny, oftast är att befinna sig på arbetsplatsen redan ansträngande nog.

Minimum antal timmar är 8 i veckan (detta för att undvika att deltagaren stagnerar iett ”besökare”

status) timmarna ska öka till 20 timmar/vecka som inträdeskrav för nivå 2.

Om man väljer att använda mentorer i projektet borde detta vara en person som har varit en längre

period på arbetsplatsen och som befinnar sig i nivå 2 eller 3

I slutet av nivå 1 behöver men ser att personen fungerar i grupp. Perioden får pågå i högst 6

månader. Nivå 1 påbörjas och avslutar med ett KASAM (Antonovsky, 1987) frågeformulär.

Nivå 2

Individen är nu i arbetet minimum 20 timmar i veckan och jobbar huvudsakligen i grupp med andra.

Nivå 2 är också utbildningsnivåen där projektet satsar på kunskapsutveckling för individen. Några

utbildningar/kurser är obligatoriska, andra är valbara efter intresseområde. Perioden används som

rollsökningsfas för deltagaren.

Deltagaren är aktiv i projektets beslutsfattande (veckomöte där arbetsrelaterade och ekonomiska

beslut fattas under demokratiska förhållanden (en person en röst).

Här blir det självklart att deltagaren får utveckla tidigare förvärvade kunskaper. Arbeta i grupp

innebär att socialt interaktion sker med mer regelbundna intervaller KASAM mätning vid periodens

slut.

I slutet av nivå 2 borde deltagaren ha fått en bild om framtiden på växthuset. Om individen tillför

verksamheten (och därmed det framtida sociala företaget) borde kommunen och

arbetsförmedlingen går in med tillfälliga anställningar (UVA,LB,OSA,nystartjobb.)

9

Periodens längd är beroende när deltagaren har genomfört obligatoriska utbildningar. Möjligtvis

efter 6 månader.

Deltagaren tilldelas en mentor från Jordhammars handelsträdgård.

Nivå 3

Nu arbetar personen minimum 20 timmar i veckan.

• Har baskunskaper inom socialt företagande, odling, styrelsearbete och ansvarar för en del av

verksamheten (till ex odlingsplanering, ekonomi, marknadsföring, butik etc.

• Personer ingår aktivt under första året i styrelsearbete (företaget startar verksamheten

under denna period)

• Har en anställning (primärt inom kommun successivt ska anställningar går över till företaget)

• Har en mentor från Jordhammars handelsträdgård

Arbetsförmedlingens roll förändras i denna fas som samverkanspart för det nya företaget

Kommunens roll och folkhögskolans roll mot företaget behöver vidareutvecklas under denna

period.

Till slut:

Under nivå 2 utbildas gruppen som företagaren av Coompanion och under denna period utvecklas

den ekonomiska föreningens stadgar där också rutiner/ regler för medlemskap bestämds.

Handledarens roll förändras kontinuerligt. Detta behövs stödjas av projektens styrgrupp i form av

handledning ,men också i handledarens uppdragbeskrivning.

Ekonomisk transparens är en viktig del att har med under nivå 2 perioden. Känslan att kunna påverka

beslut som rör sig om ekonomi är viktig för individens tilltro till sig själv att kunna styra ett företag

framöver.

10

Bilaga 2 Omväldsanalys

Sociala företag : De arbetsintegrerade företagen har som syfte att integrera människor i arbetslivet. De driver

näringsverksamhet och har, precis som andra företag, ansvar gentemot kunder och för

produktionen. Som arbetsgivare har de ansvar och skyldigheter för anställda och andra som deltar i

företagets verksamhet.

Ett företag är en plattform för att sälja varor eller tjänster på en marknad. Ett mindre socialt företag

är lika mycket ett företag som etablerade stora bolag.

Den juridiska formen (associationsformen) för verksamheten varierar. De vanligaste formerna är

ekonomiska och ideella föreningar men det finns också aktiebolag och några verksamhetsstiftelser.

Som andra företag betalar de skatt och följer lagar och regler när det gäller bokföring, revision etc.

Konkurrens

Det finns ibland en oro kring konkurrenssituationen när det gäller sociala företag. Vad är tillåtet när

det gäller företag som på olika sätt har stöd från samhället? Generellt kan sägas att till exempel ett

kommunalt stöd till ett socialt företag inte bryter mot några konkurrens- eller statsstödsregler när

det handlar om begränsade summor för att stödja utsatta grupper. Företaget får dock inte missbruka

en dominerande ställning exempelvis genom underprissättning.

Det är viktigt att poängtera att i stort sett allt stöd, till exexempel Arbetsförmedlingens olika insatser,

är konkurrensneutralt. Det innebär att även andra företag kan få samma stöd vid till exempel

anställning av personer med funktionsnedsättning.

Sociala företag är en del av näringslivet

Arbetsintegrerande sociala företag är en del av det lokala näringslivet. Många av dem är medlemmar

i lokala företagarföreningar. De är beroende av ett gott samarbete med både det privata näringslivet

och den offentliga sektorn som de har affärsmässiga relationer till grundat på försäljning av varor

och/eller tjänster. Närheten till och delaktighet lokalsamhället utvecklar de nätverk med tillitsfulla

relationer som är en grogrund för samarbete och gemensam nytta. Det underlättar även de framtida

möjligheterna för människorna på arbetsmarknaden. Även om de socialt företagen har en relation till

offentlig sektor är de alltid fristående med eget ansvar att fatta de beslut som behövs för att driva

och utveckla företaget.

11

Styrelse

Som de flesta andra företag har de sociala företagen en styrelse. Denna arbetar på uppdrag av

företagets ägare/medlemmar och har det övergripande strategiska ansvaret för företaget drift och

planering för framtiden och är arbetsgivare för anställd personal. Styrelsen väljs av medlemmarna på

årsmöte/stämma. Styrelsen består oftast av medarbetare i företaget och i många fall även

någon/några personer som kan tillföra en kompetens som behövs utifrån. Om företaget kommit till

på initiativ av en annan organisation eller företag kan det vara naturligt att det finns representanter

för dem i styrelsen åtminstone under en startperiod.

Verksamhetsledning (arbetsledare med flera)

Verksamheten organiseras av de som utför det dagliga arbetet på uppdrag av styrelsen som beslutar

om organisation och anställer eller utser ledare för verksamheten. Hur det ser ut i praktiken skiljer sig

mellan företagen och anpassas till varje företags förutsättningar och behov. Det kan handla om hur

stort företaget är och hur många olika arbetsplatser det finns i verksamheten. Men också vilka

ekonomiska möjligheter man har att anställa ledare.

Många gånger finns det anställda ledare som fungerar som handledare, arbetsledare och/eller

verksamhetsledare. I ett arbetskooperativ är det medlemmar som både sitter i styrelsen och som

deltar i produktionen. Men en handledare eller arbetsledare kan vara anställd för sin funktion och

kompetens utan att vara medlem i företaget och därmed inte heller formellt delaktig i företagets

ledning.

Kommunen

Ansvar och vilja

Kommunen har "det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp

som de behöver". Kommunens ansvar regleras i Socialtjänstlagen och enligt lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade. Sociala företag uppmärksammas alltmer som en resurs för jobb,

välfärd och demokrati. Många kommuner har därför valt att utveckla det sociala företagandet.

Grundsynen i Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, stämmer väl överens med det som präglar de

arbetsintegrerande sociala företagen. Av 1 kap. 1 § SoL framgår att socialtjänsten bl a ska inriktas på

att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser och främja människors aktiva

deltagande i samhället. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och

integritet. Kommunernas insatser ska grundas på att frigöra människors egna resurser och att

främja deras °aktiva deltagande i samhällslivet° och kommunerna har, med vissa få undantag, "det

yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver".

Sysselsättning/arbete i ett arbetsintegrerande socialt företag via Arbetsförmedlingen kan vara ett

aktivt alternativ till ekonomiskt bistånd - försörjningsstöd. Det kan gälla grupper som generellt sett

har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel nyanlända, långtidssjukskrivna och

utförsäkrade.

12

Det är inte bara den enskilda människan som har mycket att vinna på att skapa sig ett arbete. Ur

kommunernas synvinkel är det en stor vinst om människor erbjuds en plattform för arbete istället för

att individen under en kortare, eller längre tid behöver ekonomiskt bistånd. Det kan innebära

minskade kostnader och ökade skatteintäkter. Därför är kommuner ofta med och stödjer

arbetsintegrerande sociala företag på olika sätt.

Kommunens förhållningssätt

Policydokument

Sociala företag och andra delar inom den sociala ekonomin uppmärksammas alltmer som en resurs

för jobb, välfärd och demokrati. Därför finns det åtskilliga kommuner som har tagit politiska

ställningstaganden att vilja utveckla den sociala ekonomin/det sociala företagandet (Sundsvall,

Hudiksvall, Värmdö, Strängnäs, Haninge, Växjö och Göteborg bara för att nämna ett par exempel).

Det är en fördel att luta sig mot sådana ställningstaganden när det kommer initiativ om utveckling av

sociala företag, oavsett om initiativen kommer internt från de egna verksamheterna eller externt

från till exempel intresseorganisationer eller Coompanion. Även om en kommun kan ta initiativ för

att främja utvecklingen av socialt företagande genom att till exempel erbjuda information och

utbildning, bör det betonas att det konkreta initiativet måste tas av dem som själva berörs. Det

handlar om fristående verksamheter i form av egna juridiska personer.

Ansvariga för externa kontakter

Kommuner har regelmässigt en eller flera handläggare som arbetar med näringslivsfrågor. Det är

dock sällan deras ansvar inbegriper det sociala företagandet. Det betyder givetvis mycket för de

sociala företagen om det finns en kontaktperson i kommunen så att det är tydligt vem man kan

vända sig till. Om det i kommunen finns någon som har ansvar för utveckling av arbetsintegrerande

socialt företagande kan den personen vara ett stöd för företagen i deras roll som utförare av

verksamheter enligt SoL eller LSS. Den ansvarige i kommunen kan ge konsultativt stöd för att få bra

ingångar till kommunen och hjälpa till med formalia. Den ansvarige i kommunen kan också

uppmuntra det sociala företaget och förklara villkoren som gäller en entreprenör.

Ansvariga internt

För dem inom den kommunala organisationen som funderar på att utveckla ett självständigt

arbetsintegrerande socialt företag är det ett stort stöd att veta om det finns en person att vända sig

till i processen. Den personen kan i sin tur vara en förmedlare till andra resurser och resurspersoner.

Kontaktpersonen för arbetsintegrerande socialt företagande kan också vara med och sprida kunskap

och initiativ över förvaltningsgränser inom kommunen.

Samarbete med andra aktörer

Även om en kommun ser fördelar med utveckling av arbetsintegrerande sociala företag utifrån sitt

eget ansvar, innebär utveckling av detta företagande alltid ett samarbete med andra.

Arbetsförmedlingen har fått ett vidgat uppdrag i samarbete med Försäkringskassan och har aldrig

haft så många bra möjligheter till stöd för människor i arbetsintegrerande sociala företag som nu.

Coompanion kan ha en roll som samordnare av det stöd som leder till en process för utveckling av

13

arbetsintegrerande sociala företag. Även folkhögskolor och studieförbund kan ha en viktig funktion i

utvecklingen av företagen.

Sveriges Kommuner och Landsting

För Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det viktigt att alla människors arbetsförmåga tas till

vara. SKL:s roll är därför att på olika sätt stödja det växande intresset i många kommuner för

arbetsintegrerande sociala företag. Kommunerna kan både vilja stimulera bildandet av nya företag

och omvandla existerande kommunala arbetsverksamheter till fristående företag. SKL deltar i

nationellt utvecklingsarbete men har också till uppgift att bistå intresserade kommuner med

information, kunskap och kontakter. SKL kan vidare ha en samordnande funktion i de framtida

kommunala nätverk som kan komma att bildas om främjandet av socialt företagande och om

kommunernas roll i denna process.

Bidrag eller upphandling?

Det är inte ovanligt att en kommun bidrar till en verksamhet enligt SoL med kommunanställda

handledare och kanske en lokal som får disponeras hyresfritt. Det kan dock finnas en viss risk för

otydliga roller och oklar ansvarsfördelning, varför utvecklingen alltmer går mot att det kommunala

stödet regleras i ett avtal.

Ska Lagen om offentlig upphandling, LOU, tillämpas eller inte? Som en grundläggande regel kan sägas

att stöd till en verksamhet inte behöver omfattas av LOU, men att köp av tjänst ska upphandlas. Vid

köp av tjänst finns det en tydlig motprestation.

Även när det handlar om ett stöd från kommunen är det naturligt att kommuner som ger ett bidrag

förknippar det med vissa villkor. Villkoren kan t ex vara att pengarna ska användas i en viss

verksamhet eller för att utföra en viss tjänst som är nyttig för en särskild kategori människor, till

exempel personer med funktionsnedsättningar i kommunen. Stödet kan jämföras med stöd till

exempelvis en kvinnojour inom kommunen.

Först när kommunen i praktiken förfogar över den tjänst som utförs genom att bestämma vilka

enskilda personer som ska ha nytta av eller tillgång till tjänsten, kan man tala om en motprestation.

Då blir det aktuellt med upphandling. Samtidigt går det inte att upphandla en plats i konkurrens om

den enskilde individen i enlighet med lagarnas intentioner om medbestämmande väljer själv att vilja

vara i en konkret verksamhet, till exempel ett socialt företag. Lagen om valfrihet, LOV, är ytterligare

ett skäl som gör att LOU inte är tillämplig även om det handlar om köp av tjänst.

Det finns ingen fastställd prislista när överenskommelse görs utan LOU. Ett riktmärke måste dock

vara vad en motsvarande verksamhet skulle kosta vid kommunal drift inklusive overhead-kostnader.

Ett socialt hållbart samhälle

Arbetsintegrerande sociala företag kan vara en möjlig väg till arbete och egen försörjning för grupper

som har särskilda behov på arbetsmarknaden, till exempel personer med funktionsnedsättning,

14

nyanlända flyktingar eller ungdomar. Det finns också ca en kvarts miljon människor som någon gång

under ett år har haft försörjningsstöd (socialbidrag). En del av dem har det på grund av brist på

arbete. Övriga kan ha andra eller mer komplexa problem, där bristen på arbete kan vara en viktig

komponent. Det finns därför behov av fler hållbara arbetsintegrerande sociala företag.

De sociala företagen finns redan på en öppen marknad med goda kontakter till övrigt näringsliv,

organisationer och offentlig sektor. Därmed ökar möjligheterna för deltagarna även till arbete i andra

företag och arbetsplatser.

Kortsiktigt kan kostnaderna ibland öka för kommunen eller Arbetsförmedlingen när ett

arbetsintegrerande socialt företag startar. De samhällsekonomiska vinsterna visar sig snart i form av

ökade skatteintäkter, minskad vård- och omsorgskonsumtion och minskat behov av försörjningsstöd.

Att mäta och visa på den samhällsekonomiska nyttan

Det vanliga sättet att visa om ett företag är framgångsrikt är att visa på de ekonomiska vinsterna.

Men för sociala företag räcker inte det man behöver också kunna visa på att företaget är till nytta för

samhället och för de som arbetar eller på annat sätt deltar i verksamheten. Idag finns flera olika

metoder för att mäta och synliggöra den sociala och/eller samhällsekonomiska nyttan i ett företag.

Några av metoderna är ganska avancerade och kräver kanske att man tar hjälp utifrån andra är lite

enklare och går att genomföra med hjälp av en handbok eller ett studiematerial. Det som är

gemensamt för flera av metoderna är att de kräver att man avsätter tid, att många intressenter i och

omkring företaget engageras och att man dokumenterar arbetet ordenligt. Att avsätta tid och

resurser till detta är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten, att få underlag för att utveckla den och

få tillgång till information som kan användas för att marknadsföra företaget till nya och gamla

kunder.

Ekologisk odling:

KRAV

Krav är en kontrollförening för ekologisk produktion. Den har till syfte att tillhandahålla en trovärdig

märkning och en effektiv kontroll av ekologisk produktion och de insatsmedel som används i den.

Nätverk på Tjörn

Tjörn har idag ett befintligt nätverk av sju gårdar som odlar ekologisk ”Tjörn odlat” Det sociala

företaget skulle ha utbyte av det nätverket. För samarbete och kompetensförsörjning.

Tjörns Trädgårdsförening

Tjörns Trädgårdsförening har idag en inarbetat kontakt med Billströmska folkhögskolan runt växter

och kunskap om växter Kontakten innebär en kunskapsbank om odling som kan gynnar sociala

företaget samt utveckling av eventuella framtida gemensamma projekt (Leader projekt ) där

förutom offentlig verksamhet båda näringslivet och föreningslivet behövs.

15

Vart befinner sig sociala företag?

Näringsverksamhet Samhällsuppdrag

Handel med varor och/eller arbetsträning med

tjänster. Privata marknaden, handledning och arbetspraktik

Offentliga marknaden, idéburna sektor

Arbetsintegrering

I form av anställningar för människor

långt från arbetsmarknaden

Framgångsrika sociala företag har lyckats fylla alla cirklar med aktiviteter.

Marknadens

behov av

produkter och

tjänster

Samhällets behov

av rehab-tjänster

och

arbetstillfällen

Individens

behov av

arbete

Det sociala

företaget

16

Utbildning: Idén är att göra företagare av personer som framtill startpunkten av projektet har stått utanför

arbetsmarknaden Den mest viktiga delen i det sammanhanget är utbildning.

Ovanstående grafik påvisar att båda kunskap om produkter och tjänster (yrkeskunskap inom odling

m.m.) och kunskap inom arbetsträning/handledning är viktiga faktorer, men också kunskap om att

driva företag i kollektiv form (styrelse arbete) och ekonomi.

Uppstart av sociala företag föregår oftast av en rad av mindre kurser och utbildning, i denna period

utvecklas grupprocesser som blir betydelsefull när företaget lanseras.

Stenungsunds kommun utvecklades under en tre års period en trestegsmodell som låg till grund för

en start av ett socialt företag. Nuvarande företag är beredd att mot lite ersättning fungerar som

mentorer för Billströmska presumtiva deltagaren.

Andra viktiga aktörer här är:

Coompanion som kan utbilda deltagaren i grundläggande kunskaper om socialt företagande samt

framställning av affärsplan. Coompanion har också ett stort nätverk av andra sociala företag.

Skoopi (riksorganisation för kooperativ och sociala företag) som anordnar förutom utbildningen

avtalsenhetliga kontakter med fackliga organisationer.

Långholmens Folkhögskola har erfarenhet av att utbilda sociala företag i handledning och

konflikthantering.

Yrkeskunskap inom odling kan anordnas av olika aktörer dock finns mycket kunskap redan på plats

som skulle kunna göra detta Stenungsunds kommun anlitade en hortonom för att utbilda i

baskunskaper om ekologisk odling.

Jordbruksverket och LRF anordna regelbundna endagskurser om olika ämnen inom odlingen

företaget skulle kunna ta del av detta nätverk och kursutbud.

Pest analys

politiska ekonomiska

verksamhetsledning ,kommunens ansvar och vilja, konkurrens, ekonomiska nätverk, bidrag eller upphandling

kommunens policydokument, samhällsuppdrag näringsverksamhet, samhällsekonomiska nytta ,

sociala teknologiska

sociala företag, gemenskap, socialt hållbart samhälle Ekologisk odling , utbildning,

individens behov av arbete, sociala nätverk hållbara energilösningar

17

Jordhammars växtkraft utdrag ur utvärderingsrapport (VOK AB oktober

2013)

Projektets mätbara mål, att minst 75 procent av deltagarna har ökat sin arbetsförmåga med minst 50

procent, har uppnåtts. Mätningen av dessa är inbyggd i projektmodellens 3-stegstrappa. I och med

att deltagaren ökar sin arbetsinsats med 100 procent vid övergång från steg 1 till steg 2 har

arbetsförmågan per automatik ökats. Nu när projektet summeras har 140 deltagare gått vidare från

stege 1 till antingen steg 2 eller steg 3. I procentuella tal innebär det att 90 procent av 155 deltagare

har ökat sin arbetsförmåga med minst 50 procent. Projektet sociala företag, Jordhammars

Handelsträdgård, har idag (sept-13) ett kundunderlag och inkomster till att finansiera åtta

lönebidragsanställningar. Målsättningen vid projektstarten var att nå upp till åtminstone fem

lönebidragsanställningar. Den sista kvantitativa målsättningen som beslutades initialt vid projektstart

var att 100 procent av samtliga deltagare ska uppleva sin vardag mer meningsfull. Det har främst

följts upp med stöd av KASAM-enkäter, men också genom intervjuer med ett urval av deltagare.

KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa

människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och

ohälsa . Mätningen har gjorts vid tre tillfällen och har upp till dags datum genomförts av 71 personer

och visar på följande resultat:

Genomsnitt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

3-månaders enkät 43 43 37



Tabell 1: KASAM-värdet, hela projektperioden

KASAM-enkäten har tillsammans med deltagarintervjuer legat till grund för att kunna besvara vilka

effekter som har uppnåtts. KASAM-värdet har kontinuerligt stigit vid varje mätning vilket tyder på att

individen utvecklar sin känsla av att tillhöra ett sammanhang och möjligheterna att kunna påverka

sitt eget liv (egenmakt). Utifrån de samtal externa utvärderare haft med deltagare stärks bilden av att

projektet är värdeskapande för deltagaren. I samtalen kom det fram att projektet låg väl i fokus vad

gäller målsättningarna/effekterna.

De externa utvärderarna upplevde också en skillnad mellan de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3,

som har varit längst tid i projektet, har gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och

en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och att projektets

delmål med att skapa förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo.

Många upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön.

18

Slutsats

De bakomliggande faktorer ligger till grund för varför projektet har lyckats nå önskvärda

målsättningar och effekter sammanfattas med följande faktorer:

• En drivande projektgrupp

Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Stenungsunds kommun har varit projektägare och dess

representanter för styr-/projektgruppen har varit drivande för att vilja få en varaktig förändring. Ett

aktivt projektägarskap och en drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som

framgångsfaktorer för att lyckas med projekt .

• Ökad självinsikt/egenmakt hos målgruppen

Genom utbildningar som har stärkt självkänslan/självinsikten hos deltagaren och möjligheterna att på

egen hand forma sin utveckling på handelsträdgården har projektet kunnat uppnå goda resultat.

Känslan av att deltagaren själv har beslutat om den egna utvecklingen (egenmakt) har varit positiv,

vilket bl.a. går att utläsa ur KASAM-enkäterna.

• Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet

Med kommunikation syftas på att projektteamet intensivt arbetat som navet mellan

Arbetsförmedlingen, Stenungssunds kommun, Samordningsförbundet och Försäkringskassan. De har

varit en resurs som tydligt har förmedlat syftet med projektet, stöttat deltagaren och varit mycket

tydlig gentemot såväl deltagaren som berörda aktörer om hur projektet ska genomföras.

• Projektmodellen (3-stegstrappan – Stenungsundsmodellen)

Projektmodellen och dess struktur som har tagits fram visar hur deltagaren successivt utvecklas

gentemot att komma närmre arbetsmarknaden. Den avskildhet som finns mellan de tre nivåerna gör

att först när vissa kriterier har uppnåtts kan en deltagare gå ett steg i trappan. Det innebär att

metoden i sig har ”inbyggda parametrar” för att utröna deltagarens utveckling.

19

Utdrag från den socioekonomiska rapport (Ekdahl, april 2013)

Diagram Nedan material bygger på uträkningar av snittperson, med modellen Kalas och har som underbyggnad vår snittperson, vars samhällsekonomiska ”värde” är 163.377kr per år avseende kommunen kostnader. Avseende alla aktörer; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunen, Landstinget, Rättsväsendet, ESF (Europeiska socialfonden) ligger samma kostnad för en snittperson på 438.404kr per år. (Inte att förglömma så har vi tagit till i underkant vid beräkningarna) Den totala samhällskostnaden per år beräknat på projektpopulationen är 21.920.200kr. Kommunens totala årskostnad är 8,168.850kr för samma grupp. Om vi istället väljer att tillföra produktionsvärde och kostnadsminskningar generellt möter vi (direkt taget från KALAS) siffrorna nedan. Bilden nedan visar den investering vi gör i aktuell grupp, avseende tid samt kostnader. De kommunala kostnaderna tangerar ju inte exempelvis Försäkringskassans kostnader för gruppen, men står ändå för en ansenlig del av hela kostnaden. Egen finansiering av projektpopulation (utan EU-medel)

Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offen tliga besparingar Nedan diagram visar oss kostnadsminskningar per aktör (om projektmodellen används), samt totalt och med en 30 årig effekt. Det vi också kan se är att om projektidén Jordhammar löper på med kommunala investeringar och utan EU-bidrag har vi redan år 4 gjort en samhällsekonomisk kostnadsminskning avseende projektpopulationen om 50.000.000kr. Vi ser också att Försäkringskassan, utan att göra mer än att under de tre första åren agera medfinansiär (dolda kostnader; personalkostnader) är en av de största vinnarna. Produktionsvärdet och där med samhället i stort är även vinnare. Men den absolut största vinnaren måste nog sägas vara individen själv, som är en bidragande länk i samhällets produktions och välfärdskedja och vars egenvärde samt egenmakt har mångfaldigats under projekttiden.

0

50000000

100000000

150000000

200000000

250000000

1 4 10 15 20 25 30

Arbetsförmedling

Försäkringskassan

Kommunen

Landstinget

Rättsväsendet

Övriga

Summa

20

Med enkelhet kan vi i diagrammet ovan se att vi redan år 1 erhåller en kostnadsminskning tillsammans med ett redan etablerat produktionsvärde. År 4 med egen satsning motsvarande EU-medel spränger vi 50.000.000 nivån. Utan någon specifik satsning för dessa individer kommer kostnadsminskningarna vi kan se ovan, istället representeras av motsvarande kostnadsökningar, för ovan nämnda aktörer. Avseende målgruppen ser vi, som förväntat, att försäkringskassan är den största vinnaren, eller förloraren om man så vill, tillsammans med samhället i stort.

-50 000 000

0

50 000 000

100 000 000

150 000 000

200 000 000

250 000 000

300 000 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

År

Kr

- ac

kum

ule

rat/

dis

kon

tera

t

Produktionsvärde

Övriga

Landstinget

Landstinget

Kommunen

Försäkringskassan

Arbetsförmedling

Vinst

21

Bilaga 3 Mål och indikatorer

Målområde 1: Processmål

Mål

1.1 Metoden som används av Billströmska växthus projekt har tydliggjorts och beskrivits på ett begripligt sätt.

1.2 Mål och mätbara mått för den finansiella samordningen har tagits fram.

1.3 Metoden har genomförts enligt ansökan och har varit tydligt för deltagaren att begripa

Målområde 2: Medborgarnytta

2.1 Medborgare erbjuds arbetslivsinriktad rehabilitering på Billströmska växthusprojekt.

2.2 Deltagarna som avslutat har gått vidare till arbete, eller blivit en del av det sociala företaget.

2.3 Deltagarna som avslutat har gått vidare till studier.

2.4 Deltagarnas känsla av sammanhang har förbättrats under insatstiden.

2.5 Deltagarna har avslutats på specialistpsykiatrin på grund av att de mår bättre.

2.6 Deltagarna som fullföljt insatsen anger att insatsen har påverkat deras livskvalité.

2.7 Deltagarna anger att insatsen som de deltagit i har hållit god kvalité.

2.8 Deltagarna anger att de har kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen.

Indikator

1.1 Det finns en skriftlig beskrivning av metoden som används av Billströmska växthusprojekt .

1.2 Mål och indikatorer, ett förväntat resultat för Billströmska växthusprojekt har sammanställts

1.3 Intervjuen med deltagaren har påvisat att nivå skillnaden har varit tydligt och förståeligt

2.1 Antal deltagaren på projektet, antal som har lämnat projektet

2.2 30 % som har avslutat har gått vidare till arbete

2.3 25 % som har avslutat har gått vidare till studier

2.4 KASAM mätningen visar högre siffror

2.5 50% av deltagaren som har haft kontakt med specialpsykiatri innan projektet har minskat eller avslutat sina kontakt med specialistpsykiatri

2.6 KASAM mätningen i samband med intervjuer visar förbättrat resultat i upplevd livskvalité

2.7 100% av deltagare anger att insatsen har hållit god kvalitè

2.8 75% av deltagaren har vid avslutning av nivå ett angett att den egen inflytande i insatsen upplevd som positivt

22

Målområde 3 Samverkansmål

Mål

3.1 Samverkan har integrerats i den ordinarie verksamheten och gått från projektform till att vara enlöpande och naturlig del av verksamheternas arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering.

3.2 Samordnade insatser inkluderar i högre grad än förut även andra aktörer i samhället (företag, ideella krafter och föreningsliv) i det löpande arbetet.

3.3 Billströmska Växthusprojekt har identifierat och återkopplat utvecklingsområden inom respektive organisationers verksamheter.

3.4 Ur ett organisationsperspektiv ska Billströmska växthusprojekt identifiera sin roll i det totala utbudet av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Målområde 4

Organisationsspecifika mål

4.1 Behovet av försörjningsstöd har minskat. (Tjörns kommun)

4.2 Rundgången mellan olika ersättningssystem har brutits så att kunden kommit i egen försörjning. (AF)

4.3 Bidra till att öka arbetskraftförsörjningen genom att identifiera, tillvarata och utöka de arbetssökandes arbetsutbud. (AF)

4.4 Individer som etablerar sig i arbete och studier ska uppleva förbättrad hälsa. (VG regionen)

Indikator

3.1 En implementeringsplan har fastställds vid slut av år ett av projektet och är förankrat hos intressenter.

3.2 Detaljerat redovisning av kontakter med näringslivet, ideella organisationer och föreningsliv

3.3 Redovisa två goda exempel där Billströmska växthusprojekt har identifierat och återkopplat utvecklingsområde hos intressenterna.

3.4 En skriftlig beskrivning hur Billströmska växthusprojekt är placerad på rehabiliteringskartan i området.

4.1 Av den totala gruppen som är anvisad av kommunen har behovet av försörjningsstöd minskat med 30 %.

4.2 Mäts i omsättning och varaktighet.

4.3 Redovisning av nyförvärvade kunskaper på individnivå i återkoppling

4.4 In- och utmätning SF36

23

Målområde 5

Diskrimineringsgrunder

Mål

5.1 Deltagarna har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras kön

5.2 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlademed värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras ålder.

5.3 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlademed värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras etnicitet.

5.4 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras religion.

5.5 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras funktionsnedsättning.

5.6 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras sexualitet.

Indikator

5.1 100% av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras kön i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt kön under min tid i projektet ”.

5.2 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras ålder i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min ålder under min tid i projektet”.

5.3 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlademed värdighet avseende deras etnicitet i ganska hög grad ellermycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött och behandladmed värdighet vad gäller min etnicitet under min tid i projektet”.

5.4 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras religion i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min religion under min tid i projektet”

5.5. 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras funktionsnedsättning i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min funktionsnedsättning under min tid i projektet

5.6 100 % av deltagarna anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras sexualitet i ganska hög grad ellermycket hög grad med påståendet: ”Jag har blivit bemött behandlad med värdighet vad gäller min sexuella läggning under min tid i projektet”.

24

Bilaga 4 Preliminär Budget

Driftbudget år 1 Löner

Projekt ledare 31000 372000

Handledare 24000 288000

summa månadslön 660000

PO 250800

lön inkl. PO 910800

910800

Verksamhetskostnader

Verktyg maskiner År1 25000

Arbetskläder 15000

Inventarier 25000

Data/Tele 12000

Fröer/plantor/Jord 15000

Process stöd projektledare 30000

92000

Hyra o Transporter

Lokalhyra 12000

Leasing fordon 60000

bränsle 15000

87000

Övriga kostnader

Utbildning 75000

övrigt 30000

105000

Summa kostnader 1194800

25

Intäkter

Statsbidrag anställningsstöd handledare -204000 Bidrag SOF (preliminärt då SOF:s styrelse inte tagit beslut ännu) -300000

Anordnarbidrag deltagaren från Arbetsförmedlingen -144000

Summa Intäkter -648000

Kaptialbehov från projektägaren 546800


projektledare 32000 384000



PO 259190,4

lön inkl. PO 941270,4

941270,4

Verksamhetskostnader

Verktyg maskiner 8000

Arbetskläder 10000

Inventarier 5000

Data/Tele 12000


Process stöd projektledare 30000

72000

Hyra o Transporter

Lokalhyra 117000


bränsle 15000

192000

Övriga kostnader

Utbildning 50000

26

övrigt 30000

80000

Summa kostnader 1285270,4

Intäkter




Kaptialbehov från projektägaren 637270,4


proj.ledare 33120 397440



PO 268219,2

lön inkl PO 974059,2

974059,2

Verksamhetskosnader

Verktyg maskiner 5000

Arbetskläder 8000

Inventarier 5000

Data/Tele 12000


35000

27

Hyra o Transporter

Lokkalhyra 117000


bränsle 15000

192000

Övriga kostnader

Utbildning 40000

övrigt 30000

70000

Summa kostnader 1271059

Intäkter




Kaptialbehov från projektägaren 623059,2

28

Bilaga 5 Aktivitetsplan år 1

aktivitet startar slutar Genomförs av: Framställning kravprofil presumtiva deltagare

2016-01-01 2016-02-01 ledningsgrupp

Rekrytering startgrupp nivå 1

2016-02-01 2016-03-01 Intressenter i samråd med projektledare

Projektstart 2016-03-01 2018-12-31 Samtliga inblandade Informationsträff presumtiva deltagaren

2016-03-01 2016-03-15 Projektledare och handledare

Odlingsplanering 2016-03-01 2016-04-01 Projektledare/Handledare och deltagaren

Färdigställande av odlingsområden

2016-04-01 2016-05-31 Projektledare/Handledare och deltagaren

Uppföljningar deltagaren nivå 1

2016-04-01 2016-10-01 Handläggare resp. myndigheter i samråd med projektledare/handledare

KASAM mätningar 2016-03-01 2016-10-01 Projektledare/handledare Budget uppföljningar 2016-05-01 2016-12-31 Projektledare i samråd

med ledningsgrupp var tredje månad

Färdigställande av butiken

2016-08-01 2016-10-31 Projektledare i och deltagaren

Kurs i ekologisk odling Nivå 2

2016-10-31 2016-12-31 Handledare i samråd med extern aktör

Kurs i socialt företagande Nivå 2

2016-10-01 2017-03-01 Coompanion

Kurs i handledning/mentorskap konflikthantering

2016-12-01 2017-03-01 Extern aktör/folkhögskolan i samråd med projektledare

Planering för odlingssäsong 2017

2017-01-01 2017-02-01 Handledare och deltagaren

Uppföljningar deltagaren nivå 2


Genomgång av deltageren som ska erbjudas tillf. Anställningen i Tjörns kommun


Kurs i företagsekonomi 2017-01-01 2017-03-01 Extern aktör eller

29

Presumtiva administratörer/kassörer till det sociala företaget

folkhögskolan

KASAM mätningen nivå 2 2017-03-01 2017-05-01 Handledare Start sociala företag 2017-03-01 2017-05-01 Deltagaren som har

genomfört utbildningar

Bilaga 6 intressentanalys

Intressentanalys

Rollen i projektet

Billströmska Samordningsförbundet Tjörns kommun Representant för förmåntagare/målgrupp

nej nej nej

Genomförare (aktivt i genomförandet remitent/hänvisning till)

ja ja ja

Beslutsfattare (aktivt i styrgrupp/ledningsgrupp

ja ja ja

finansiär Ja (hyreskostnader år 1)

Ja (efter styrelsens beslut)

Ja

Motivation till deltagandet från organisationer

Vad?

En permanent arbetsplats för personer som har svårt att inträda/återinträda på den reguljära

arbetsmarknaden.

Vara en naturlig part för organisationer att vända sig till då man behöver arbetsträning eller

rehabiliteringsplatser. Utgöra ett attraktivt erbjudande för kunder som önskar handla produkter som

företaget erbjuder

Att på sikt kunna starta ett socialt företag men även ska det kunna finnas möjlighet att ha personer

där för träning/praktik typ den ordning som finns på Jordhammar

Varför?

Samordningsförbundets styrelse har i sin Verksamhetsplan beslutat om att stötta initiativ för att

starta sociala företag. Samordningsförbundet har målgrupper som skulle kunna vara lämpliga att

medverka till att starta sociala företag.

30

Billströmska folkhögskolan vill bidra till att skapa ytterligare en väg ut i arbetliv och studier för

arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Ett syfte med att bygga växthuset på skolan

var ”grön rehab-tanken”.

Kunskap. Ett erbjudande för lämpliga motiverade individer inom vår verksamhet

Varför samverka?

Vi behöver tillsammans medverka och samverka för att kunna få igång sociala företag. Ensam är inte

stark

Förutom Tjörns kommun, Samordningsförbundet och Billströmska folkhögskolan så är fortsatt utbyte

med Stenungsunds kommun och Jordhammar en viktig förutsättning. Möjligtvis kan Coompanion

också komma in i projektet.

Samverkan leder alltid till ökad förståelse. Genom aktivt deltagande erhåller vi en fördjupad kunskap

inom som kommer våra klienter/deltagare till godo.

Vem äger projektet?

Majoritet av intressenterna anser att Tjörns kommun borde äga projektet

Målgruppsbeskrivning

Vilken målgrupp anser de vara lämpligt för projektet?

Vi arbetar idag både med ”rundgångsärenden” men även fokus på främst ungdomar. Båda dessa

målgrupper skulle kunna vara lämpliga att medverka.

Personer med långvarig sjukskrivning bakom sig. Rehabiliterade missbrukare som har svårt att få en

anställning personer med Psykisk ohälsa, personer som har erbjudits LSS insats men som kan

betecknas som för ”högfungerande” att platsa inom ramen för deras erbjudande

Kravprofil enligt intressenter:

Intresse för trädgård ,intresse för att driva ett företag, fritt från missbruk (100%)

Öppet sinne mot människors olikheter, vilja våga tillföra sin kunskap till projektet ( 66%)

Intresse för hantverk , social kompetens (33%)

Viktiga resultat för målgruppen enligt intressenter:

En av intressenter har svårt att välja bort alternativen, övriga är mer klart över vad som ska hända

med deltagaren i projektet.

31

Att individen sin vardag som mer meningsfullt , Att individen förbättra sin psykiska/fysiska hälsa

(66%)

Att individen utöka sin arbetsförmåga genom utökade arbetstider (33%)

Övergripande mål med projektet (resultat om 5 år)

Ett socialt företag har startat. Samordningsförbundet har möjlighet att ha personer där för

träning/praktik

Att det finns ett socialt företagande på Tjörn, kanske inte bara på Billströmska utan på fler platser

och inom flera branscher.

Att i samverkan med andra organisationer/myndigheter arbeta med socialt företagande har blivit en

naturlig del av vår verksamhet

Förväntade tidsram

Samtliga intressenter förväntas och är beredda på att projektet kommer att ta mellan 3-5 år för att

uppnå målen

Kortsiktiga mål (1 år)

Vi förväntar oss inga resultat inom ett år men de personer som vill medverka ska vara utsedda och

påbörja arbetet på Billströmska

Att projektet visar sig bärkraftigt med avseende på att deltagare anvisas, att affärsidé och affärsplan

är genomarbetad och ger effekt.

Att individerna som deltar upplever en ökad livskvalitet, att projektet börjar få intäkter, att individer

anvisas till projektet

Att en delaktighet och engagemang präglar alla involverade, att alla är medvetna och villiga att

”lägga manken till” för att projektet ska ge ges egen bärkraft.

Att målen anpassas efter den utbytesmiljö projektet verkar i. Att ta ett steg i taget och inte lägga

målen på en orealistisk hög nivå.

Att projektet följer och genomför planerad verksamhet inom givna tidsramar och att tider och

deadlines är tydliga, kända och accepterade av alla involverade.

Önskade/förväntade output från projektet

32

Att de personer som medverkar i projektet upplever att de har fått ett bättre och meningsfullare liv

Att vi kan placera individer i projektet och att individen upplever en positiv utveckling genom sitt

deltagande

kvantitets bedömning

Har svårt att bedöma det men med tanke på lokalerna så tror jag inte att det kan vara mer än max 10

personer

Svårt att bedöma, initialt 10-15 personer

Analysen:

1. Samtliga intressenter ser sin roll i projektet som aktiv i alla led som genomförare och

beslutsfattande. Den ekonomiska rollen är givetvis beroende på respektive beslut på ledningsnivå

dock saknas idag representanter från målgruppen i den tilltänkta organisationen. Detta borde

arrangeras vid start av genomförande.

2. Samtliga intressenter har stark motivation till projektdeltagandet och kompletterar varandra,

härmed uppstår en balans mellan parter som gör att alla få möjligheter att utveckla egna drivkraften

mot det gemensamma målet. Så småningom kommer detta möjligtvis att resultera i kompletterande

ansvarsområden inom projektets styrgrupp.

3. Man är helt eniga om tre profilkrav samt en majoritet om två krav. Detta innebär att intressenter

ser samma målgrupp och förutsättning samt förväntade resultat runt projektet och kan därmed

anses vara väl förankrad i styrgruppen.

4. Arbetsförmedlingen nämns i budgetarbete dock saknas deltagande i projektens styr och

ledningssystem. Om projektet ligger under den tilltänkta Projektägare ( Tjörns kommun) borde man

försäkra budgeten /förväntade resultat/metoder med AF innan genomförande.

5. Men har en gemensam bild över den meningsfulla vardagen skall se ut för målgruppen Utifrån

detta mål borde vi kunna mäta om vardagen upplevs som mer meningsfull under projektens gång.

KASAM frågorna erbjuder en sådan analys av meningsfullhet (samt hanterbarhet och begriplighet).

Källor: 1.Sofisam hemsida från tillväxtverket

2. Utvärdering Jordhammars Växtkraft: 6 år med Jordhammars växtkraft.

3. New Economic Foundations (handboken ”Social Auditing for small organisations” av

John Pearce).

33

4. LFA metoden , Sida Stockholm

Rick Mulder

Metodutvecklare Kompetens och utveckling

Stenungsunds kommun ,augusti 2015.

bilströmska växthus projekt

Documents